2232777GD03781989/9078propproppropProposition 1989/90:78PropositionProposition7801990-03-22 00:00:002025-12-19 13:35:502007-12-18 17:35:25om reformerat presstödimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/GD0378/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD0378https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD0378
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1989/90:78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>om reformerat presstöd</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
2.0pt;margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen föreslår
riksdagen att anta de förslag som har lagils upp i bifogade utdrag ur regeringsprolokollet
den 22 mars 1990.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>På regeringens vägnar Ingvar
Carlsson</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bengt
Göransson</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
propositionen föreslås vissa förändringar av det direkta presstödet. Systemet
renodlas till att omfatta tre stödformer: driftsstöd, utvecklingsstöd och
distributionsstöd. Stödreglerna förenklas och antalet avsteg från hu-vudreglema
blir färre. Kostnadema för presstödet beräknas för budgetåret 1990/91 uppgå till
ca 550 milj. kr., vilket är ca 50 milj. kr. mer än vad som anvisats för
innevarande budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
dagstidningsdefinition bibehålls oförändrad. Vidare bör en tidning som skall
vara berättigad till driftsstöd ha en andel eget redaktionellt material som
överstiger 55% av det totala redaktionella materialet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:69.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Driftsstödet
bör för hög- och medelfrekvenla dagstidningar (3 7 nummer per vecka) vara upplagebaserat.
För lågfrekventa tidningar (12 nummer per vecka) lämnas schablonbelopp. 1
förhållande till dagslid-ningskommitténs förslag höjs bidragssatser och
maximibelopp inom driftsstödet med ca 10% för såväl högfrekventa
storstadstidningar som för lågfrekventa tidningar. För övriga högfrekventa och
för samtliga medelfrekvenla tidningar höjs nivåerna med ca 16%. Kostnaderna
för driftsstödet beräknas för nästkommande budgetår sammanlagt uppgå till ca
435 milj. kr., vilket är ca 25 milj. kr. eller drygt 6% mer än vad som anvisats
för motsvarande anslag i innevarande års budget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:70.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
nytt utvecklingsstöd införs för att stimulera stmkturralionalisering-ar. 1
stödformen ingår stöd till förpressinvesteringar, stöd till och kreditgarantier
avseende investeringar i gemensamma tryckerianläggningar, stöd till samverkan
genom legotryckning samt stöd till övriga investeringar. En</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 78</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>engångsinsats görs för
utbildning i tidningsledning. Kostnaderna för bud- Prop. 1989/90:78 getåret
1990/91 beräknas till sammanlagt ca 35 milj.kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dislributionsstödet
fördelas efter en fyrgradig skala och höjs med ca 20 milj.kr. i förhållande till
innevarande budgetårs anslag. Kostnaderna för budgetåret 1990/91 beräknas uppgå
till sammanlagt ca 80 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
överensstämmer i huvudsak med vad dagstidningskommiltén förordat. De bör träda
i krafl den 1 juli 1990.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:97.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Utbildningsdepartementet</span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 mars 1990</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Engström, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist,
Thalén, Freivalds, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Göransson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:161.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om reformerat presstöd 1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommiltén
(U 1985:11) har genomfört en översyn av det statliga stödet till dagspressen.
Kommittén har haft en parlamentarisk sammansättning. Direktiven för
utredningsarbetet (dir. 1985:52) fastställdes den 7 november 1985 och
kommittén lämnade den 9 december 1988 sitt belänkande (SOU 1988:48) Reformerat
presstöd. Kommitténs sammanfattning av betänkandet återfinns som bilaga 1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remissinstansernas
synpunkter görs i bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skrivelser
har även inkommit från Svenska Tidningsulgivareföreningen (TU) och Dalarnas
Tidningar AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
har i sitt belänkande utförligt behandlat framväxten av indirekta och direkta
statliga stödformer för dagspressen. Vidare finns en redogörelse för det
nuvarande systemets utformning och de bakomliggande motiven varför jag inte
här går in på detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
redovisning av grunderna för presstödet återfinns i betänkandet på s. 2126. En
genomgång av de nuvarande stödformema görs på s. 26 31.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det följande kommer jag främst att behandla de punkter inom del direkta stödet till
dagspressen där jag avser alt föreslå förändringar. Dessa förslag gäller främst
de nuvarande stödformerna Produktionsbidrag, Utvecklingsbidrag, Stöd lill
samverkan inom produktion, annonsförsäljning och större branschprojekt
(samverkansbidrag) och möjligheten till lån ur Pressens lånefond. För
stödformen Samdislributionsrabatt innebär ändringsförslagen främst en ändring
av namnet till Distributionsstöd och en höjning av stödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
förslag ansluter i huvudsak till vad kommittén förordat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammantaget
innebär förslagen att stödet till dagspressen för budgetåret 1990/91 totalt
beräknas uppgå till nära 550 milj. kr., vilket aren ökning med ca 50 milj. kr.
i förhållande lill vad som anvisats för innevarande budgetår.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:31.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Presspolitikens förutsättningar</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Mångfald och konkurrens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har en lång tryckfrihetstradition i Sverige alt vara stolla över. Dagslid-ningama
har där spelat och spelar alltjämt en betydelsefull roll. Tidningama är
viktiga för den fiia och obundna nyhetsförmedlingen och opinionsbildningen.
Genom att tidningama informerar om och kommenterar vad som sker i samhället, genom
att de granskar makthavare både inom den oflFentliga och den privata sektom saml
genom all de främjar kommunikation inom och mellan politiska, fackliga och
andra ideella gmpper, förstärks och fördjupas demokratin. Dagstidningsutgivning
och joumalistisk verksamhet har fomiat en fmktbar stmktur där bl. a. traditioner,
publicistiska värden och demokratisk gmndsyn är några av många kännetecken.
Dagspressen spelar också en viktig roll i kulturlivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ell
tecken på att medborgama värderar dagslidningama högt är den i ell intemationellt
perspektiv stora andelen hushåll i Sverige som prenumererar på
dagstidningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagspressen
fyller även andra syften än dem jag nämnt nu, men det är pressens roll i fråga
om information, kommentarer, granskning saml kommunikation mellan olika gmpper
- kort sagt dagstidningarnas roll för demokratin - som motiverar ett statligt
stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om andra medier än dagspressen fyller viktiga funktioner för rapportering,
kommentarer och debatt kan de knappast ersätta dagspressen när det gäller dess
roll och betydelse för samhällsdebatten på såväl riks-som lokalplanet.
Utvecklingen av nya medieformer torde under överskådlig framtid inte förändra
dessa fömtsättningar. Dagstidningen kommer därför sannolikt att behöva vara ett
oförändrat starkt massmedium. Mot denna bakgmnd bör statens ambitioner vad
gäller presstmkturen och mångfalden upprätthållas även i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
tidningar som befinner sig i ett konkurrensmässigt underläge behöver även i
fortsättningen presstöd, eftersom de annars skulle sakna tillräcklig ekonomisk
kraft att kunna fortsätta sin utgivning. Om inte stödet funnes skulle
mångfalden minska, vilket skulle få negativa konsekvenser för läsamas valfrihet
och för opirnonsbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Staten
har i mer än fyrtio års tid markerat att dagspressen bör ges en särställning i
förhållande till andra varor och tjänster. Exempelvis har dagstidningar
undantagils från olika former av indirekt beskattning. Sedan tjugo år finns
även ett direkt stöd till dagspressen med syftet all behålla mångfalden i
nyhetsförmedling och opinionsbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
nyhetstidningar fömtsätts i den remiss lill lagrådet om reformerad
mervärdeskatt m. m. som regeringen överlämnade för yttrande den 25 januari 1990
även i fortsättningen vara befriade från mervärdeskatt. Tidningsutgivning i
allmänhet bör alltså ha en gynnad ställning i jämförelse med andra näringar.
Den lokala tidningskonkurrensen i fråga om nyheter, debatt m. m. bör
stimuleras. Del direkta statliga stödet bör därför, liksom nu, till sin
huvuddel fördelas selektivt eftersom det endast är de konkurrensmässigt utsatta
tidningarna som är i behov av ekonomisk hjälp.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
det selektiva systemets ram bör generdh verkande regler gälla. Det Prop.
1989/90:78 är viktigt att reglerna är sådana att utrymmet för inte avsett
utnyttjande och missbmk minimeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Del
finns ingen anledning att föreslå förändringar av dessa förutsättningar. Gmnderna
för presspolitiken står således fast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Tidningsbranschens utveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Marknadsutveckling, annonskonjunktur m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningarna
i Sverige är generellt sett i hög grad beroende av annonsintäkter. För morgontidningama
svarar annonsförsäljningen för mellan 60 och 75% av de samlade tidningsintäklerna.
Försäljningen av tidningar genom abonnemang och lösnummer svarar således för
mellan 25 och 40% av de totala intäkterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Annonsinläktema
för tidningsbranschen i sin helhet har ökat på ett markant sätt under hela 1980-lalet.
Störst har ökningen varit för högtäck-ningstidningarna, men även lågtäckningstidningar
med presstöd har under den goda annonskonjunkturen kunnat förbättra sina
intäkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Upplageutvecklingen
under denna period har också varit positiv och har i del närmaste hållit jämna
steg med befolkningsutvecklingen. Den internationellt sett höga
hushållsläckningen i Sverige gör alt marknaden får anses vara nära nog mättad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
lönsamheten för tidningsbranschen har förbättrats. Om värdet av det utbetalade
presstödet räknas bort skulle dock de stödmollagande tidningarna visa
betydande underskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
sommaren och hösten 1989 har man kunnat iaktta en tendens lill avmattning i den
sedan länge goda annonskonjunkluren. Denna märks tydligast för lågtäckningstidningarna
vars ekonomiska situation också har försvagats. Del är för ögonblicket omöjligt
atl avgöra om avmattningen också är inledningen till en nedåtgående utveckling.
Läget kännetecknas således av osäkerhet. Detsamma gäller vilka konsekvenser medieulveck-lingen
i övrigt kan komma att få för dagspressen. En försämrad annonskonjunktur med
hårdare priskonkurrens på annonsförsäljningsmarknaden ställer de stödmottagande
dagstidningarna inför stora ulmaningar när det gäller att rationalisera produktionen
m. m. för att rätta ambitionema efter de möjliga intäkterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Teknisk utveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
rent tekniska delen av tidningsproduktionen kan jämföras med den som försiggår
i en processindustri. Från journalister, annonstjänstemän och fotografer går
ett flöde av texter och bilder genom olika bearbetnings-stationer för layout,
sättning, bildhantering m.m. Efler framlagning av sidoriginal och bearbetning till
tryckplål följer bl. a. tryckning, packning och utbärning. För atl klara del
snabba produklionsförioppet har dessa moment infogats i en strikt uppdelad
organisation som i gmnden varit</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>oförändrad under lång tid.
Förbättrad teknik har lett till kvalitets- och Prop. 1989/90:78
rationaliseringsvinster inom olika delmoment. Blysättmaskiner har t.ex. ersatts
av datorstyrda fotosättare. Dagstidningskommittén bedömer emellertid all
användningen av ny teknik hos flertalet svenska tidningar inte har nått lika
långt som hos en del utländska tidningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
kommittén lämnade sitt betänkande har omdaningen inom landels dagstidningar
fortsatt med bl.a. investeringar i del s. k. förpressledel, dvs. de moment som
föregår tryckningen. Några mindre tidningar och nystartade publikationer synes
ha nått längre än övrig press i detta rationaliseringsarbete genom all
konsekvent utnyttja persondalorbaserad teknik med främst standardprogramvaror.
De vinster som kunnat göras vid sådana rationaliseringar utnyttjas i form av
kortare produktionstider, ökad kvalitet eller kostnadsreduceringar. Trösklama
för att etablera nya dagstidningar har således blivit lägre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
inom persondatorområdet på såväl teknik- som program-vamsidorna förväntas av
initierade exempelvis kunna resultera i utmstning som förenklar framstäUning
av tidningssidor innehållande färgbilder. Vidare blir det möjligt att överiöra
redigerade tidningssidor direkt till tryckplåt utan något traditionellt reproarbete.
På sikt närmar man sig vad som bmkar kallas hdintegrerad elektronisk
tidningsframställning. Prisutvecklingen på persondatomtmstning har ur lidningamas
synvinkel hillills varit positiv. Kostnaderna för nya system har sänkts
väsentligt i jämförelse med de minidalorbaserade utmstningar som tidigare
dominerat marknaden. 1 takt med atl tekniken förbiittras och förbilligas ökar möjlighetema
att göra rationaliseringsvinster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
när det gäfier trycknings- och packningsleden i tidningsframställningen
fortgår i något långsammare takt. Investeringar i nya tryck-pressar är också
väsentligt dyrbarare och långsiktigare än investeringar i datorer och program
för inskrivning, redigering och sättning. Den aktuella utvecklingen på tryckpressidan
innebär bl. a. förbättrad arbetsmiljö, större möjligheter till färgtryck, ökad
flexibilitet vad gäller ibladning av bilagor, buntning och packning m. m. Möjlighetema
att trycka flera olika tidningar på en och samma press underlättas också av den
nya tekniken. Förbättrade fömtsättningar för datakommunikation med hög
kapacitet gynnar även utvecklingen inom Qärrtryckningsområdel. Tidningar med
riksspridning kan samtidigt trycka delar av upplagan på olika orter i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det exempelvis gäller produklionsstyming, annonsbokning, fakturering,
registerhållning, arkivhantering, övrig administration etc. skiljer sig
möjligheterna lill leknikförbättrir\gar inte från vad som gäller för annan
produktion. Även inom dessa områden utvecklas datorstödet fortlöpande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hittills
gjorda erfarenheter vid teknikinvesleringar pekar på vikten av att anpassa
tidningens organisation efter de nya produklionsfömtsältning-ama om några
rationaliseringsvinster skall kunna tillgodogöras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tekniska utvecklingen får givelvis inte ses isolerad i förhållande till tidningsekonomin
i övrigl. Exempelvis kan en investering i ny tryckpress uppgå lill mer än
hundra miljoner kronor, vilket ställer höga krav på lönsamhet. Reserver kan
behöva byggas upp under lång tid. 1 en försämrad</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ekonomisk situation med
lägre intäkter ökar kraven på att prioritera kostnadseflFekliva
teknikförbättringar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 Definitioner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.1 Dagstidningsbegreppet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Med dagstidning skall avses allmän nyhetstidning och publikation av
dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling eller allmän politisk
opinionsbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
dagstidning skall normalt komma ul med minsl ett nummer varje vecka. Den skall
också ha etl innehåll som i huvudsak är skrivet på svenska och den skall i
huvudsak distribueras inom landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Presstöd
skall dock inte lämnas lill publikationer som utges i statlig eller kommunal
regi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag: Kommittén anser att dagslidningsbegreppel bör ändras. Benämningen admän
nyhetstidning bör enligt kommittén användas för att avgränsa det
tidningskollektiv som kan komma i fråga för presstöd. Definitionen av detta
begrepp bör utgå från hittillsvarande praxis. En tidning är en allmän
nyhetstidning om den uppfyller minsl två av följande tre kriterier, nämligen
att tidningen haren bred nyhetsbevakning, att tidningen fortlöpande deltar i
den politiska opinionsbildningen och/eller att tidningen kritiskt granskar den
verksamhet som utövas av de inflytelserika i samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller den redaktionella inriktningen bör en avgränsning göras mot sådana
publikationer som till övervägande del behandlar ell enstaka eller några få
intresseområden eller delar av samhällslivet medan övriga lämnas obeaktade. Om
den redaktionella bevakningen i stort sett är begränsad, till exempelvis
förhållanden inom näringsliv och aflfarsverksam-het eller till konsumentpolitik
eller miljöfrågor eller idrott och friluftsliv eller frågor med anknytning till
kyrkoliv och religion, faller tidningen enligt kommittéförslagel utanför
kategorin allmänna nyhetstidningar. Vidare bör en allmän nyhetstidning vända
sig till allmänheten utan inskränkningar inom det geografiska område där den
har sin spridning. En tidning som uteslutande riktar sig lill vissa sociah eller
intressemässigt avgränsade gmpper av befolkningen faller inte in under den av
kommittén föreslagna definitionen. Denna omfattar inte heller publikationer som
utges i statlig regi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Kritik riktas från flera håll mot kommitténs definitionsförslag eftersom
tidningar som behandlar näringslivet exempelvis Dagens Industri inte
inbegrips i del föreslagna begreppet allmän nyhetstidning. Särskilt pekas på
svårigheterna för sådana tidningar all även fortsättningsvis kunna delta i den
statligt rabalterade samdistributionen av dagstidningar på de villkor som
gäller för dessa. Presslödsnämnden</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>anser
det vara olämpligt att förändra definitionen om någon ändring i sak Prop.
1989/90:78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
avses. Det är bättre att även i fortsättningen tillämpa nuvarande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>praxis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgrunden
och skälen <span style='text-transform:uppercase'>Vöt </span>mitt fcirslag:
Frågan om hur begreppet dagstidning skall definieras har berörts i tidigare
utredningar, propositioner och utskottsbetänkanden angående såväl direkt
presstöd som skattelagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
definition som numera används i presstödssammanhang föreslogs av
presstödsnämnden i dess remissvar på Qärde pressutredningens betänkande (SOU
1980:32) Stödet till dagspressen och godkändes av riksdagen våren 1981 (prop.
1980/81:137, KU 19, rskr. 289). Med dagstidning menas en allmän nyhetstidning
och publikation av dagspresskaraktär med reguljär nyhetsförmedling och/eller
allmän politisk opinionsbildning. Utöver denna karaktärsbestämning giiller för
att en tidning skall vara en dagstidning att den normalt skall komma ut med
minst ell nummer varje vecka. Den skall också ha ett innehåll som i huvudsak är
skrivet på svenska och den skall i huvudsak distribueras inom landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
skattelagstiftningen förekommer en dagstidningsdefinilion som något skiljer sig
från denna. Enligt 8§ i lagen (1968:430) om mervärdeskatt är allmän
nyhetstidning undantagen från skatteplikt. Likartade definitioner av begreppet
gäller både i mervärdeskattesammanhang och i lagen (1972:266) om skatt på
annonser och reklam. Med allmän nyhetstidning förslås enligt 1 § första stycket
punkten 5 i reklamskattelagen en periodisk publikation av dagspresskaraktär som
normalt kommer ut med minsl ett nummer varje vecka och som inte är ett annonsblad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Presstödsnämnden
har enligt dagstidningskommiltén i sin praxis hittills tillämpat dagslidningsdefinitionen
på följande vis (betänkandet s. 127).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
allmän nyhetstidning är en dagstidning som vänder sig till allmänheten och
innehåller allmänna nyheter. Något antingen/eller är det inte frågan om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nyhetsförmedlingen
måste vara fortlöpande och aktuell ("reguljär dagsaktuell
nyhetsförmedling"). Detta gäller oavsett periodiciteten. För t. ex. endagstidningar
gäller aktualiteten liden mellan två nummer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Opinionsbildningen
måste vara allmänpolitisk, dvs. riktas till medborgare i allmänhet och avse
hela samhällsspeklret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgränsningar
i begreppet "allmän" kan vara geografiska (t.ex. nyheter och
opinionsbildning kring aktualiteter i en kommun) men aldrig ämnesmässiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämning
av definitionens tillämplighet på en tidning får inte bygga på tryckmetod,
format, typografiskt utseende eller redaktionella ståndpunkter. Den genomgående
redigeringen är helt avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med flera remissinstanser anser jag att det vore olyckligt om<br>
ambitionen att anpassa dagslidningsdefinitionen till gällande praxis får<br>
som konsekvens atl begreppet slödberätligad tidning snävas in utan att det<br>
egentligen blir fråga om en ändring av den sakliga grundvalen för stödet.<br>
Den praxis presstödsnämnden har utvecklat finner jag väl tjäna stödets<br>
syfte. Huvudprinciperna i den nuvarande definitionen bör därför bibehål<br>
las. En redaktionell ändring bör dock göras för tydlighetens skull genom att<br>
"och/eller" ändras till "eller". Vidare bör det särskilt
anges atl de press-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>g</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stödjande
insatserna inte avser publikationer som utges i statlig eller kommunal regi.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att en tidning skall
vara berättigad till driftsstöd, dvs. den stödform som föreslås ersätta
produktionsbidrag, bör den också uppfylla vissa villkor. Reduceringsregler kan
dock tillämpas i särskilda fall. Mina förslag medför exempelvis att det i
princip inte bör beviljas driftsstöd till en vinstgivande tidning. Jag återkommer
till dessa villkor i avsnitten 5.3.1, 5.4.1, 5.5 och 5.7.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De
dagstidningsdefinitioner som förekommer i skatlelagstiftningen har delvis andra
syften än presstödsdefinitionen. Mot denna bakgmnd bedömer jag det inte vara
möjligt att uppnå en bestämning som fyller båda ändamålen. Vid tolkningsproblem
har, som kommittén noterar, riksskatteverket möjlighet att samråda med
presstödsnämnden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4.2 Hur stödberättigade dagstidningar kan särskiljas
(editionsregler)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: En tidnings namn skall i presstödssammanhang avgöra dess identitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att en tidning skall vara berättigad lill driftsstöd skall den ha en andel eget
redaktionellt material som överstiger 55% av det totala redaktionella materialet.
Två editioner av samma tidning kan betraktas som två separata tidningar om
innehållet i tillräcklig omfattning skiljer dem åt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag skiljer sig delvis från mitt. Kommittén föreslår att identiteten hos en
tidning knyts till det namn vederbörande utgivare valt att redovisa inför
allmänheten i tidningens vinjett och inför myndigheterna i den anmälan som
avser alt klargöra det tryckfrihetsrättsliga ansvaret. Huruvida tidningens
innehåll i större eUer mindre utsträckning också kan återfinnas i någon annan
publikation är i detta sammanhang av underordnad betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
regel som innebär att en andel av en tidnings upplaga en edition anses som
en särskild dagstidning om den har ett redaktionellt innehåll som till
övervägande del är ett annat än i en annan edition, föreslås upphöra. Härigenom
undviks omfattande och till viss dd osäkra mätningar av andelen redaktionellt
material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl förebygga utpräglade skenkonstmktioner bör presstödsnämnden vid sin
prövning av stödärenden åläggas att särskilt beakta om det i något visst fall
genomförts en uppsplittring på flera titlar av en tidning som fömt utgivits
under en enhetlig beteckning och där utgåvoma alltjämt har ett klart
administrativt, produktionstekniskt och redaktionellt samband. Om detta är
fallet och det inte kan påvisas andra motiv för den formella konstmktionen än
möjligheten att bidragstilldelningen skulle kunna öka, skall bidrag inte
beviljas i vidare mån än som skulle ha skett med det gemensamma tidningsnamnet
bevarat.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild regel bör emellertid finnas som i praktiken endast tar sikte Prop.
1989/90:78 på alt göra del möjligt för tidningama Arbelet, Bergslagsposten och
Folket' att fortsätta med den editionering som hittills bedrivits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet är positiva till huvudregeln att en tidnings namn bör ange dess
identitet. FLritik mot detta framförs bl.a. av A-pressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Presstödsnämnden,
riksrevisionsverket (RRV) och statskontoret är negativa till förslaget om all
nämnden skall bedöma när en editionering, dvs. uppdelning av en tidnings
upplaga i två eller flera versioner, är att betrakta som en skenkonstmktion. En
sådan prövning kan dels bli svår, dels innebära att nämnden åläggs göra
känsliga diskretionära bedömningar. Flera remissinstanser förordar en mer lolkningsfri
spärr än vad kommittén föreslagit. Presstödsnämnden föreslår att principen för
nuvarande edi-lionsbeslämning bibehålls. Den stadgar atl andelen eget
redaktionellt material måste vara lägst 65 % för att en edition skall gälla
som en självständig tidning. Avtrappning av stödet sker med en femtondedel för
varje procentenhet som andelen eget material understiger 65%. Nämnden föreslår
att kravet på eget redaktionellt material sänks från 65 till 60% eftersom det
för många tidningsföretag är svårt atl klara 65%-nivån då en betydande mängd
material som måste finnas med i olika editioner definitionsmässigt betraktas
som gemensamt redaktionellt innehåll. Avtrappning bör enligt nämnden ske med en
tiondel för varje procentenhet som andelen egel material understiger 60% och heli:
upphöra vid 50%. Presslödsnämnden och TU anser alt del bör finnas en preciserad
regel för de befintliga edilionstidningama Arbetet och Bergslagsposten.
A-pressen är dock kritisk till att en specialregel skall gälla för de
befintliga editionema. Tidningar med olika namn bör emellertid förhindras att
ha identiskt innehåll. A-pressen anser att den nuvarande gränsen för unikt innehåll
vid 65% är olämplig, eftersom förekomsten av radio- och TV-program, nyhelsbyråle-legram,
börstabeller, lotteridragningar, sporttabeller, föreningsnotiser information
om skolmåltider etc. leder till alt tidningars eget redaktionella innehåll kommer
i närheten av denna gräns. Ell omfattande arbete måste läggas ned på kontroll.
Gränsen för när en edition är en självständig tidning bör därför sältas vid
50%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Enligt min mening är en tidnings namn del som bäst
identifierar en tidning. I presslödssammanhang bör man därför utgå från
tidningens namn såsom del presenteras för allmänheten i vinjetten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bör regelsystemet vara så entydigt all det motverkar uppkomsten av utpräglade
skenarrangemang utan atl för den skull förhindra förenklingar och
rationaliseringar. Jag anser alt dessa krav uppfylls bäst om man som komplement
till huvudregeln behåller det nuvarande systemet med en väl definierad gräns
för andelen egel redaktionellt material i förhållande lill totalt redaktionellt
material.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till att en betydande mängd redaktionellt material</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Tidningen Folket har sedan betänkandet lämnades valt att upphöra med editione<br>
ringen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>naturligen
måste tillålas ingå i olika editioner bör dock kravet på egel Prop. 1989/90:78
redaktionellt material sänkas från den nuvarande 65%-gränsen. Ett gränsvärde på
55 % blir enligt min bedömning lämpligt för att undvika att tidningsföretagen i
samma utsträckning som tidigare måste lägga ned arbete på att mäta varje utgåva
och beakta del aktuella gränsvärdet. Samtidigt lorde en sådan gräns verka
avhållande på eventuella planer atl etablera editioner som inte har
tillräckligt underlag på marknaden. De mätningar som skall ligga till gmnd för
presstödsnämndens beslut bör liksom hittills avse förhållandena under
föregående år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Däremot
anser jag del inte vara nödvändigt all förena 55%-gränsen med någon form av
successiv avtrappning. En avtrappning som sker i täta steg medför ett stort
behov av kontinuerliga innehållsmätningar och kan även, som kommittén påvisar,
leda till att grannlaga ställningstaganden i olika tolkningsfrågor fortlöpande
aktualiseras. Mitt förslag innebär att mätningar endast blir aktuella för
tidningar som väljer att befinna sig nära det föreslagna gränsvärdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheten
får visa om 55%-gränsen är väl avvägd eller om nivån behöver justeras. Jag fömtsätter
alt presstödsnämnden följer utvecklingen och rapporterar eventuella negativa
konsekvenser. För riksdagens information vill jag nämna alt kontrollen av
regeln om andelen eget redaktionellt material för en tidning av mättekniska
skäl främst genomförs i förhållande till innehållet i tidningar inom samma
företag, koncem, kedjebildning eller annan association med uppenbar
affärsmässig bindning lill den aktuella publikationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Två
editioner av samma tidning kan alltså, liksom hittills, i presstödssammanhang
betraktas som två separata tidningar om innehållet i tillräcklig omfattning
skiljer dem åt. Med ett bibehållande av denna regel föreligger inget behov av
särskilda lösningar för nu existerande editionstidningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>5
Driftsstöd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Stödformens allmänna inriktning</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Driftsstöd får lämnas till sådana dagstidningar som har ell konkurrensmässigl
underläge till följd av låg spridning bland hushållen på utgivningsorten och
därmed är mindre attraktiva på annonsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagslidningama
indelas i tre gmpper efter ulgivningsfrekvens, nämligen högfrekventa (6-7
nummer per vecka), medelfrekvenla (3 5 nummer per vecka) och lågfrekventa (12
nummer per vecka). Bland de högfrekventa behandlas storstadstidningama för sig
och bland de lågfrekventa görs åtskillnad mellan tidningar med riksspridning
och övriga tidningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För att en
dagstidning skall räknas in i gmppen högfrekventa storstadstidningar bör även
gälla att tidningen under två år före det kalenderår stödet avser utgivits med
ett redaktionellt textomfång motsvarande mer än 30000 spaltmeter per år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag överensstämmer lill stor del med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserpa: Presstödsnänmden,
TU, Joumalistförbundet, LO, A-pressen, Föreningen Cenlerpress m. fl. stöder
förslaget. RRV efterlyser ytteriigare analyser av vilken effekt torslagen får
för statskassan. Argument för att reducera driftsstödet framförs av statens
pris- och konkurrensverk. Svenska Högerpressens Förening och Förenade
Landsortstidningar (FLT).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Centerpress anser atl del
föreslagna stödet lill lågfrekventa tidningar är otillräckligt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Även om ett mål för det statliga presstödet är att tidningsföretagen i växande
utsträckning skall kunna finansiera sin verksamhet genom egna intäkter, ter
det sig ofrånkomligt att vissa företag även i fortsättningen behöver ett direkt
bidrag till produktionen för att kunna fortsätta med tidningsutgivningen. En
väsentlig del av de resurser staten ställer till förfogande för stödinsatser på
pressområdet bör därför även fortsättningsvis användas för ett driftsstöd.
Detta bör i huvudsak motsvara del hittillsvarande produktionsbidraget. Milt
förslag innebär således att driftsstödet blir en selektiv stödform med i
huvudsak automatiskt verkande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den föreslagna indelningen
i högfrekventa, medelfrekvenla och lågfrekventa dagstidningar visar att gmppen
driflsslödsberättigade tidningar inte är enhetlig. Det är mot denna bakgnmd
inte möjligt atl utforma villkor och beräkningsgmnder för driftsstödet som blir
tillämpliga för samtliga kategorier. Regelverket bör dock innehålla så få
separata beräkningsklasser och särbestämmelser som möjligt. Mitt förslag
innebär att tredagarstidningar inte behandlas i samma gmpp som en- och Ivådagarstidningar.
Skälet för detta är att tredagarstidningar, som kommittén påpekat, i många
avseenden är jämförbara med andra flerdagarstidningar. Det gäller exempelvis i
fråga om dagsaktuell nyhetsrapportering. Tredagarstidningar har inte hel-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>12</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ler,
till skillnad från en- och ivådagarstidningar, i samma utsträckning Prop.
1989/90:78 karaktär av komplementtidningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
den nuvarande beräkningen av produktionsbidrag gäller förmånligare regler för
dagstidningar utgivna i Stockholm, Göteborg och Malmö än för tidningar med
annan utgivningsort. Anledningen till de gynnsammare villkoren för
storstadstidningarna har inte varit all huvudredaktionens geografiska
belägenhet i sig skulle ge dessa tidningar en särställning. I stället är
motivet att de dagligen utkommande tidningama i dessa städer, när presstödet
infördes, allmänt sett hade en påtagligt annan uppläggning i fråga om format,
omfång och redaktionell bredd än tidningar utgivna på andra orter. Kostnaderna
för att ge ut en sådan storstadstidning översteg också väsentligt kostnaderna
för en sex- eller sjudagarstidning i någon annan del av landet. Del står klart
att denna olikhet alltjämt föreligger när det gäller de nuvarande högfrekventa
storstadstidningarna. Därför innebär mitt förslag till vilket jag strax
återkommer att beräkningsgmndema för driftsstöd föreslås bli något annorlunda
för tidningar utgivna i de tre storstäderna än för övriga tidningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
beräkningsmetod som jag kommer att föreslå baseras enbart på upplaga och
utgivningsfrekvens. Den skulle emellertid teoretiskt kunna medföra att
nytillkommande tidningar i gmppen högfrekventa storstadstidningar får ett
oskäligt högt stödbelopp om inte en viss ytterligare precisering av kalegoribegreppen
införs. Det jag tänker på är att en tidning som tidigare har uppburit
produktionsbidrag eller driftsstöd och som visserligen utges från någon av de
nämnda ortema men i fråga om omfång, upplaga och redaktionell bredd avviker så
mycket från det som typiskt sett karaktäriserar en storstadstidning, att den i
dessa hänseenden är mer likvärdig med övriga högfrekventa tidningar. Jag anser
del inte vara rimligt att i ett sådant fall vid bestämningen av driftsstödet
enbart utgå från den omständigheten att tidningens redaktion är lokaliserad
till en av de tre orterna Stockholm, Göteborg och Malmö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgmnd föreslår jag att man i gmppen högfrekventa storstadstidningar
inräknar endast sådana tidningar, som under två år före det kalenderår stödet
avser, har utgivits med ett redaktionellt textomfång motsvarande mer än 30000
spaltmeter per år. Om detta villkor inte är uppfyllt bör sålunda samma
beräkningsnormer tillämpas som för del stora flertalet högfrekventa tidningar.
För nystartade storstadstidningar bör omfångsvillkoret avse det första
utgivningsåret eller årgången.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om det inte nu finns någon tidning där detta villkor skulle vara<br>
tillämpligt villjag med mitt förslag förebygga möjligheten av att det enbart<br>
i syfte att manipulera presstödet etableras tidningar som i övrigt uppfyller<br>
villkoren för högfrekventa storstadstidningar. Mitt förslag kan även jämfö<br>
ras med den i dag gällande omfångsregeln för lågfrekventa tidningar vartill<br>
jag återkommer i avsnitt 5.4.1. 1 det senare fallet är syftet att undvika att<br>
annonsblad med visst redaktionellt innehåll skall kunna erhålla presstöd.<br>
På motsvarande vis är den här föreslagna regeln för högfrekventa stor<br>
stadstidningar en spärr mot att stora belopp betalas ut till andra slags<br>
tidningar än vad som urspmngligen avsetts med driftstödet till denna<br>
kategori.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
hittills bör presstödsnämnden kunna bevilja driftsstöd även om Prop.
1989/90:78 en veckovis utkommande tidning undantagsvis ställer in utgivningen
någon vecka under året, t. ex. vid en längre helg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
de 78 tidningar som budgetåret 1989/90 uppbär produktionsbidrag tillhör
merparten, eller 46 stycken, den lågfrekventa gruppen. Denna grupps andel av
samtliga bidragsmoltagande tidningar har successivt ökat. Trots den numerära
övervikten för dessa tidningar går för närvarande endast en mindre del, dvs. 13
% (ca 52 milj. kr.), av statens totala kostnader för produktionsbidrag lill
denna gi"upp. De lågfrekventa tidningarna har stor betydelse för
mångfalden när det gäller nyhetsförmedling och opinionsbildning. De bör därför
i fortsättningen erhålla en något större andel än för närvarande av de medel som
staten ställer till förfogande för produktionsbidrag/driftsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer nu all först beröra de allmänna ekonomiska förutsättningarna för
presstödet. Därefter övergår jag till att närmare redovisa mina förslag rörande
de olika stödformerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.2 Driftsstödets storlek</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
avvägningarna i de ekonomiska frågorna har dagstidningskommiltén utgått från de
då aktuella förhållandena, dvs. tidningsbranschens läge under år 1988. Enligt
betänkandet beräknas del sammanlagda driftsstödet för det tänkta
ikraftträdandet år 1989 uppgå till ca 402 milj.kr. Om kommitténs beräkningar
uppdateras lill atl avse år 1990, blir summan ca 390 milj.kr. främst till följd
av att några stödmottagande tidningar upphört. Kommittén anser atl eflFekterna
av det nya utvecklingsstödet i ett tioårsperspektiv bör medge alt driftsstödet
kan sänkas lill ca 350 milj. kr. i oförändrat prisläge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser har framfört invändningar mot möjligheterna att på sikt och med
hjälp av koncentrerade utvecklingsinsatser minska driftsstödet. LO och
Centerpress menar att det måste vara möjligt att ompröva stödets ramar och
inriktning en bit in på 1990-talet om mångfalden skulle äventyras. Bl.a.
Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), och Högerpressens Förening argumenterar
däremot för en nedtrappning av presstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
sidan av driftsstödet kommer jag atl i det följande föreslå inrättandet av ett
utvecklingsstöd (jfr avsnitt 6) varigenom medel avsätts för stöd lill
rationaliseringar och andra effektivitetsfrämjande ålgärder hos de ekonomiskt
svaga dagstidningarna. Genom detta stöd till strukturförändringar, vilket
syftar till kostnadsbesparingar och etl eflFeklivare resursutnyttjande, underiättas
branschens möjligheter att på några års sikt kunna förbättra lönsamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
driftsstödets vidkommande ö\'erensstämmer mitt förslag till stor del<br>
med kommitténs. Vid min bedömning av vilka bidragssatser och maximital<br>
som är lämpliga inom driftsstödet harjag utgått från förslagen i kommitténs<br>
betänkande. Dessa ni våer lades emel lertid fast för ett och ett halvt år
sedan.<br>
De ekonomiska förutsättningarna för tidningsutgivning har sedan dess för<br>
sämrats både vad gäller annonsintäkter och kostnadsutveckling. Dessa för<br>
sämringar är tydligast hos lågtäckningstidningarna, varför jag i det följande</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kommer att förorda en
generell uppräkning av bidragssatser och maximital med ca 10% i förhållande till
kommittéförslaget för högfrekventa storstadstidningar och för lågfrekventa
tidningar. Situationen för övriga högfrekventa och samtliga medelfrekvenla
dagstidningar, dvs. de dagstidningar som ges ut på andra orter än i storstäder
och som har tre eller fler nummer per vecka, är sådan alt jag finner det
påkallat med en nivåhöjning om 16%. Det sammanlagda utfallet av driftsstödet
för år 1990 kan preliminärt beräknas uppgå till ca 434 milj.kr. Driftsstödet
ökar därmed med drygt 6% i jämförelse med innevarande budgetårs anvisade medel
för produktionsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
följd av övergångs- och avvecklingsregler kommer det att ta några år innan
stödet har nått den stadigvarande, något lägre nivå som är en direkt konsekvens
av de nya huvudreglerna. Om inga förändringar sker i fråga om antal stödberättigade
tidningar, utgivningsfrekvens etc. uppnås detta totalbelopp 1992.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av svårigheterna att i ett längre perspektiv med tillräcklig säkerhet
bedöma annonskonjunklurer, marknadsförutsättningar i övrigt saml effekterna av
det nya utvecklingsstöd jag senare kommer all föreslå, är jag inte beredd att
nu uttala mig om hur driftsstödet bör utformas under den kommande
tioårsperioden. Ambitionen bör dock, i likhet med vad kommittén har redovisat,
vara att utvecklingsinsatserna på sikt skall åstadkomma ett minskal behov av
driftsstöd.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.3 Allmänt driftsstöd till hög- och medelfrekvenla
tidningar </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>5.3.1
Kvalifikationskriterier</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Huvudregeln för all en hög- eller meddfrekvent dagstidning skall vara
berättigad till driftsstöd är atl den abonnerade upplagan uppgår till minst
2000 exemplar och att täckningsgraden på ulgivningsorten får vara högst 40%.
Tidningens totala upplaga skall i huvudsak vara abonnerad. Tidningens
abonnemangspris skall inte vara uppenbart lägre än vad som i allmänhet tas ut
av tidningar i motsvarande kategori.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En dagstidning som
skulle vara berättigad till driftsstöd kan ändå uteslutas från stöd, eller få
stödet minskat, om det med hänsyn till förhållandena inom tidningens hela
spridningsområde är uppenbart att täckningstalet ger en missvisande bild av
tidningens konkurrensförmåga på annonsmarknaden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag
överensstämmer med mitt förslag och innebär bl. a. att det hittillsvarande
villkoret om slödtagande tidningars annonsbladsul-givning slopas. Detsamma
gäller den nuvarande regeln om högsta tillåtna andel annonser av en tidnings
totala innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna är i
huvudsak positiva till de delar av förslaget som inte rör annonsbladsutgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att en tidning med driftsstöd samtidigt skall ha rätt att ge ut</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>annonsblad
tillstyrks av bl.a. statskontoret, RRV, näringsfrihetsombuds- Prop. 1989/90:78 mannen
(NO) och TU. Däremot anser Högerpressens Förening, Föreningen Liberal Press, Joumalistförbundet
saml FLT att presstödsreglema bör utformas så att annonsbladsutgivning
motverkas. Liberal Press betonar att frågan bör bevakas då det finns en risk
för att presstöd kan utnyttjas för en medveten satsning på annonsbladsutgivning
utan joumalistiskl informationsansvar, vilket skulle hota mångfalden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt föreslår TU att en avtrappningsmetod bör tillämpas när tidningar
överskrider gränsen för högsta tillåtna täckningstal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Jag anser att de allmänna kvalifikationskriterierna för hög-
och medelfrekvenla dagstidningar bör överensstämma med de principer som nu
gäller. Villkoren avseende upplaga och abonnemangspris bör enligt min mening
inte förändras. Däremot finns det anledning atl närmare beröra skillnadema
mellan högfrekventa storstadstidningar och övriga högfrekventa tidningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
nuvarande möjlighetema alt under vissa omständigheter få stöd även om
täckningsgraden överstiger 40% bör upphöra. Detta täckningstal har enligt
kommittén visat sig vara ett väl avvägt gränsvärde uppåt. En tidning som på sin
utgivningsort når mer än 40% av hushållen kan påräkna en så stark ställning på
annonsmarknaden att annonsintäkterna blir av tillräcklig storlek för att garantera
produktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Procentandelen
bör, liksom hittills, beräknas som ett genomsnitt för de senaste tre
kalenderåren så att eflFeklen av tillfälliga svängningar elimineras. Likaså
bör täckningsgraden beräknas för tidningens utgivningsort. Denna bör som nu
vara den kommun där tidningens huvudredaktion ligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör dock även i fortsättningen finnas en spärr mot skenkonstmktioner i detta
avseende. Det bör inte vara möjligt att en tidning enbart i bidragsmaximerande
syfte förlägger huvudredaktionen till en viss ort. Presstödsnämnden bör i
sådana fall ha möjlighet att göra en helhetsbedömning av tidningens styrka
inom hela spridningsområdet. Nämnden bör, i enlighet med nuvarande ordning, ges
rätt att undantagsvis beräkna täckningstalet på gmndval av spridningen inom etl
annat område än den kommun där huvudredaktionen ligger. När det gäller
avläggare till en huvudtidning kan det ibland vara svårt att fastställa var en avläggares
huvudredaktion faktiskt är belägen. Vid beräkning av hushållsläckningen för
sådana tidningar bör då väljas den kommun där täckningsgraden procentuellt sett
är högst. Med avläggare avser jag när ägaren till en större tidning också ger
ut en tidning under annat namn, men med en omfattande del identiskt innehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser också att det i fortsättningen inte bör finnas något hinder för stödmottagande
tidningar att ge ut annonsblad. Inte heller bör nuvarande villkor om en högsta
tillåten andel annonser finnas kvar i fortsättningen. Detta bör ses som en
rättvisefråga i förhållande lill högläckningstidningar vilka inte hindras av
några sådana begränsningar. Jag fömtsätter dock att presstödsnämnden följer
utvecklingen och rapporterar eventuella negativa konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill dessutom tillägga att det knappast ligger i linje med presstödels</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>intentioner att försvåra
stödmottagande tidningars utnyttjande av kompletterande intäktskällor. Tvärtom
kan sådana vara önskvärda om de leder till förbättrad ekonomi för
tidningsföretagen och därmed på sikt minskar kraven på statligt stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De kostnadsdrivande
effekter som påtalats för den nu gällande regeln om högst 50% annonser för hög-
och medelfrekvenla tidningar bortfaller också med mitt förslag. Stödmollagande
tidningar kommer därför inte längre att tvingas utöka sitt redaktionella
material om annonsingången skulle vara exceptionellt god. Därmed försvinner
även de indirekta konsekvenser detta kan få för konkurrerande tidningars
redaktionella omfång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
kvalifikationskrav som i övrigl ställs på stödberättigade hög- och medelfrekvenla
dagstidningar torde utesluta möjligheten att annonsblad med viss redaktionell
text kan bli driflsslödsberättigade.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.3.2
Ny beräkningsmetod</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Driftsstöd skall i fortsättningen beräknas genom en metod som bygger
på en tidnings upplaga. Stödbeloppet räknas ut genom att den aktuella
tidningens volym uttryckl i lusental exemplar och antal nummer per vecka
multipliceras med en generellt gällande bidragssals. En maximigräns sätts för
möjlig bidragsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Presslödsnämnden
ges rätt alt fastställa vilka uppgifter som skall ingå i underlag för ansökan
om driftsstöd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag överensstämmer i allt väsentligt med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
En enig remissopinion tillstyrker förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Nuvarande produktionsbidrag har i debatten anklagats för att vara
kostnadsdrivande eftersom den bidragsberättigade tidningens pappersförbrukning,
efler frånräknande av annonsutrymmet, styr bidragets storlek.
Pappersförbrukningen anses därigenom ha stimulerats. Till följd av
konkurrenssituationen har tidningar utan presstöd också dragits med i denna
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Även den föreslagna bidragskonstmktionen
kan i och för sig sporra till olika åtgärder i syfte att öka en tidnings
upplagetal och därmed få ett större driftsstöd. På sikt skulle dock eflFeklen
av detta normalt bli att tidningens ekonomiska ställning förstärks även genom
ökade försäljnings- och annonsintäkter. Med tiden minskar därmed beroendet av
presstöd. En annan cflFekt kan bli ökad mångfald vilket är positivt från presspolilisk
utgångspunkt. Det är också rimligt all anta all övergången till en ny
beräkningsgrund kommer alt leda till ett mer ekonomiskt utnyttjande av tidningsut-rymmel.
Sammantaget torde etl upplagebaserat bidragssystem i jämförelse med
nuvarande konstruktion avsevärt minska de negativa konsekvenserna av sådana regdanpassade
beteenden. Dessutom medför den nya stödkonstruktionen atl bidragsadminislrationen,
både hos tidningarna och presstödsnämnden, förenklas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det upplagebegrepp jag här
avser innefattar i princip den fullt betalda upplagan, vilket exempelvis
utesluter alt gratisulddade exemplar läggs lill grund för beräkningen av
driftsstöd.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:65.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 78</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För riksdagens information
vill jag nämna att presslödsnämnden vid inhämtandet av upplageuppgifter såväl
rörande drifts- och utvecklings-som dislributionsstöden torde komma atl utgå
från den av Tidningsstatistik AB fastställda dagspressupplagan. Denna avser lidningamas
upplagor under första halvåret av del kalenderår beräkningen gäller samt ett vägt
genomsnitt av söndags- och vardagsupplagoma när dessa varierar inbördes. Det
detaljerade regelsystem som Tidningsstatistik AB tillämpar för att urskilja den
fullt betalda upplagan för en tidning innehåller olika slags gränser för
friexemplar, gratisutdelning, prenumeralionsrabalter etc. Syftet med reglerna
är alt en tidning inte skall kunna manipulera fram missvisande upplagetal. För
del fall att dessa regler i framtiden skulle komma att förändras bör presstödsrämnden
följa utvecklingen på området och - om det blir nödvändigt - infordra sådana
upplageuppgifter från de berörda tidningarna som behövs. Enligt vad jag erfarit
har Tidningsstatistik AB för avsikt atl erbjuda presstödsnämnden fortlöpande information
om den översyn av regdulformningen som för närvarande pågår. Vidare fömtsätter
jag all presstödsnämnden i vissa fall Ofr avsnitt 5.7.1) exempelvis kan erhålla
sådana uppgifter om stödberättigade tidningar att tidningsrörelsen kan
särskiljas från annan verksamhet. Nämnden kan i form av tillämpningsföreskrifter
ange vilka uppgifter som skall åtfölja ansökningar om driftsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Driftsstödet bör som nu
avse kalenderår och beräknas på gmndval av upplaga under föregående kalenderår.
För all undvika onödiga påfrestningar för en stödmollagande tidnings ekonomi
bör utbetalningsreglema för driftsstödet inte skilja sig från dern som nu
gäller för produktionsbidraget. Utbetalning bör ske efter den 1 juli del
kalenderår stödet avser. Stöd utbetalas normall med hela det belopip en tidning
beviljats.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Driftsstöd bör beräknas
genom att en tidnings upplaga (uttryckt i tusental exemplar) och antal nummer
per vecka multipliceras med aktuell bidragssats. Stöd beviljas dock högst med
ett maximibelopp. Systemet blir också enklare all administrera än det
hittillsvarande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:78</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.3.3
Bidragssats för högfrekventa storstadstidningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: För högfrekventa
storstadstidningar skall bidragssal-sen vara 225000 kr. Maximibeloppet sätts
till 49,5 milj. kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag skiljer
sig från mitt förslag. Bidragssatsen för denna gmpp av tidningar föreslås vara
170000 kr. Maximibeloppet anges till 45 milj.kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Ett
antal remissinstanser har uppmärksammat en felräkning i den bilaga lill
belänkandet som redovisar del teoretiska utfallet av det föreslagna
driftsstödet. Felräkningen innebar atl tidningen Arbetet Västsverige med den
föreslagna bidragssatsen skulle få ett avsevärt lägre bidrag än vad kommittén
avsett. Viss kritik riktas även mot maximibeloppet som anses vara alltför
lågt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>18</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Vid beräkningen av den generella bidragssatsen har jag först utgått från en
något högre bidragssals än vad kommittén föreslagit för att samtliga berörda
tidningar skall kunna erhålla stödbelopp som minst uppgår lill de nivåer som
utredningen inriktat sig på. Därutöver har jag tagit hänsyn lill
kostnadsutvecklingen och de förändrade marknadsvillkoren för lågtäckningstidningar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.3.4
Bidragssats for andra högfirekventa och samtliga medelfrekventa tidningar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: För andra högfrekventa dagstidningar än storstadstidningar och för
samtliga medelfrekventa dagstidningar skall bidragssatsen vara 162000 kr.
Maximibeloppet sätts lill 11,6 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag skiljer sig från mitt förslag. Kommittén föreslår en bidragssats om
140000 kr. och etl maximibelopp på 10 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Viss kritik riktas mot det av kommittén föreslagna maximibeloppet som anses
vara alltför lågt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Vid min medelsberäkning harjag tagit hänsyn till att
utgivningsvillkoren för övriga hög- och medelfrekventa tidningar i kon-kurrensulsatt
läge har försämrats. Det nya driftsstödets ulfall i kronor blir väl avvägt i
förhållande till nu gällande produktionsbidrag. Något särskilt minimibidrag
behöver därför inte fastställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:161.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.4 Allmänt driftsstöd till lågfrekventa tidningar </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>5.4.1 Kvalifikationskriterier</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: För
att en lågfrekvent dagstidning skall vara berättigad till driftsstöd skall den
abonnerade upplagan vara minst 2000 exemplar. Täckningsgraden på
utgivningsorten får vara högst 25%. Den totala upplagan bör till övervägande
del vara abonnerad. Abonnemangspriset för helår får inte understiga ett belopp
som presstödsnämnden fastställer. Det redaktionella innehållels omfång skall uppgå
lill minst I 000 spahmeter per kalenderår. Det betalda annonsutrymmet under
ett år får maximalt uppgå lill 50% av en tidnings hela omfång.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag:
Överensstämmer i huvudsak med mitt. Enligt kommittén bör dock
abonnemangspriset per helår för en endagstidning anges till lägst 150 kr. resp.
ungefär det dubbla vid ivådagarsutgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Viss
kritik framförs när det gäller kvalifikationskraven. RRV anser exempelvis att
de i och för sig välmotiverade förändringarna i förhållande till nuvarande
ordning på sikt kan komma att leda till att färre tidningar slås ul ur
driftsstödet och att det blir lättare för nya</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tidningar att komma in i
systemet. RRV anser även att det föreslagna Prop. 1989/90:78 lägsta
abonnemangspriset bör sättas högre, alternativt ersättas med någon form av
koppling mellan bidragsbelopp och abonnemangspris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Presstödsnämnden
anser alt det nuvarande omfångskravet på 1 300 spaltmeter per årgång bör beslå.
Cenlerpress anser att villkoret om att upplagan till övervägande del skall vara
abonnerad bör slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Utformningen av kvalifikationskraven överensstämmer delvis
med nu gällande syslem. På följande punkter föreslår jag vissa förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
maximalt tillåtna täckningsgraden på utgivningsorten höjs från 20 till 25%. Del
lägsta abonnemangspriset anges som ett fast belopp i kronor och inte som nu i
form av en allmän jämförelse med tidningar i samma kategori. Kravet på en undre
gräns för volymen redaktionellt material sänks från 1 300 lill 1 000 spaltmeter
per år. Den högsta andelen betalt annonsutrymme höjs från 40 till 50%. Mitt
förslag innebär också all del i fortsättningen inte bör finnas något hinder för
stödmollagande tidningar att ge ul annonsblad av en viss omfattning samtidigt
som de erhåller driftsstöd. Motiven för det sistnämnda är desamma som jag
redogjort för (tidigare jfr avsnitt 5.3.1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
menar, liksom kommittén, all förändringen av täckningstalet bör ses i ljuset av
all motsvarande regel fiir hög- och medelfrekventa dagstidningar tillåter upp till
40% täckningsgrad innan driftsstödet upphör. På sikt kan en 25%-gräns
underlätta etablerandet av nya lågfrekventa tidningar. För tidningar som
exempelvis är inriktade på en utpräglat lokal nyhetsförmedling och vars spridning
är slarict begränsad till ett mindre geografiskt område eller en glest befolkad
del av landet är det också så att även ett relativt högt täckningstal endast
kan motsvara en liten utgivningsvolym mätt i absoluta tal. Procentandelen bör,
liksom hittills, beräknas som ett genomsnitt för de senaste tre kalenderåren så
att eflFeklen av tillfälliga svängningar kan elimineras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är viktigt atl det finns en spärr mot atl stödmollagande tidningar kraftigt
sänker sill abonnemangspris i syfte atl öka upplagan. 1 likhet med kommittén
anser jag del vara rimligt alt del lägsta tillåtna abonnemangspriset ligger på
en sådan nivå att del inte kan anses som enbart symboliskt. Härigenom får
staten en bekräftelse på att en stödmottagande tidning verkligen tillgodoser
ett informationsbehov hos läsarna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den nuvarande regeln om
lägsta abonnemangspris för en stödmottagan<br>
de tidning innebär atl en stödtidnings pris inte uppenbart får avvika från<br>
prisei på andra tidningar i den kategori som tidningen tillhör. Svårigheter<br>
na alt i fråga om de lågfrekventa tidningarna tolka denna regel talar för att<br>
den i fortsättningen för dessa tidningars vidkommande ges en mer entydig<br>
utformning. Till skillnad från kommittén är jag emellertid inte beredd all<br>
ange ell visst lägsta belopp utan anser att det bör fastställas av presstöds<br>
nämnden. Den av kommittén angivna nivån 150 kr. för en endagstidning<br>
resp. ungefär det dubbla för en tvådagarstidning har dessutom noterats i<br>
1988 års penningvärde. Beräkningarna grundade sig på en undersökning av<br>
1987 års abonnemangspriser. Enligt min mening är det med tanke på den lid<br>
som gått rimligt att nämnden fåi" göra en ny skälighetsbedömning för all</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>20</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>senare regelbundet, bl.a.
mot bakgmnd av förändringar i penningvärdet, Prop. 1989/90:78</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ompröva lägstbdoppets
storlek. Eftersom denna regel för närvarande har en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mer
allmän utformning, och den i betänkandet omtalade 150-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kronorsgränsen
har varit den enda kända föreslagna förändringen, utgår jag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>från
att nämnden inledningsvis ulformar villkoret så all berörda tidningar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
drabbas av retroaktivt verkande kvalifikationskrav som de inte hunnit</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förbereda sig på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande gränsen för andelen redaktionellt material vid lägst 1 300 spaltmeter
tillkom urspmngligen i syfte att hålla undan annonsblad med viss redaktionell
text. Kravet har omfattat tidningar med en utgivningsfrekvens på mellan en och
tre dagar i veckan. I betänkandet för kommittén en diskussion i frågan och menar
bl. a. alt det vore tilltalande om denna regel kunde avskaffas. Mot delta
anförs att presstödsnämnden i så fall kan komma att tvingas göra svåra
diskretionära bedömningar i förhållande till annonsblad. Kommittén stannar
slutligen föratt regeln bör bibehållas, men på en lägre nivå. När det gäller
andelen redaktionellt innehåll anser jag all ett villkor avseende denna bör
finnas även i fortsättningen. För atl klart avgränsa lågfrekventa
dagstidningar i förhållande till annonsblad med viss redaktionell text räcker
det med en minimigräns om 1000 spaltmeter. En sådan nivå torde heller inte av
tidningarna uppfattas som kostnadsdrivande vad gäller redaktionsulgifterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
linje med de övriga förenklingarna föreslår jag att gränsen för högsta
annonsandel höjs något. Även i fortsättningen bör det dock finnas en spärr mot
att de lågfrekventa tidningama till mycket stor del fylls med annonser. En
höjning lill den nivå som hittills gällt för flerdagarstidningar synes kunna godtas
utan påtagliga nackdelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:63.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>21</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>5.4.2 Beräkningsmetod
och stödbelopp</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: För lågfrekventa dagstidningar skall driftsstöd beviljas med årsvis
beräknade schablonbelopp. Beloppen bör i likhet med nu gällande ordning vara
högre för tidningar med riksspridning än för övriga tidningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
lågfrekventa rikstidningar skall utöver generella villkor för driftsstöd krävas
att en tidning avsätter huvuddelen av sin upplaga i minsl hälften av blockregionema
utanför ulgivningsregionen och i olika delar av landet. För att en sådan
tidning skall få fullt stöd krävs en abonnerad upplaga på minst 10000 exemplar.
Om upplagan är mellan 9999 och 7000 exemplar beviljas bidrag med stegvis minskade
belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
en riksspridd lågfrekvent tidning med ett nummer per vecka<br>
bör följande bidragsskala gälla.<br>
3050000 kr. vid minst 10000 abonnerade exemplar<br>
2 750000</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2400000</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>"</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>8000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2090000</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>"</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>7000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
en riksspridd lågfrekvent tidning med två nummer per vecka<br>
bör följande bidragsskala gäUa.<br>
3400000 kr. vid minst 10000 abonnerade exemplar<br>
3050000</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>"</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2750000</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>"</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>8000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2400000</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>"</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>7000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För lågfrekventa
tidningar med lokal och regional spridning skall driftsstödet vara 1 540000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag skiljer
sig från mitt endast i fråga om stödbeloppen. För riksspridda lågfrekventa
tidningar med ett eller två nummer per vecka är i övrigt slödslmkturen
densamma.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För lågfrekventa tidningar
med lokal och regional spridning bör driftsstödet exempelvis vara 1 400000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Kommittérrs
förslag godtas överlag av remissinstansema. Från något håll anges att beloppet
lill lågfrekventa tidningar med lokal och regional spridning bör höjas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Stödet till lågfrekventa tidningar bör liksom nu utgå med etl schablonbelopp.
Jag anser det också vara rimligt all tidningar med riksspridning får etl större
bidrag än övriga lågfrekventa tidningar bl.a. med tanke på de högre kostnader
som i allmänhet hänger samman med produktionen av en tidning med riksspridning.</span></p>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Kvalifikationsvillkoret
för rikstidningar är liksom hittills kopplat lill spridningen i blockregioner.
Blockregion motsvaras för närvarande av det i tidningsstatistiksammanhang använda
begreppet A-region. Hur riket indelas i A-regioner framgår av kartan i bilaga
3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det nuvarande
kvalifikationskravet för rikstidningar om minsl lOOOO exemplar i abonnerad
upplaga anses, enligt vad kommittén har inhämtat.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:58.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>22</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vara alltför stelt. Även
om detta gränstal underskrids med bara något eller några hundratal minskas den
aktuella tidningens produklionsbidrag kraftigt. Jag anser all denna tröskeleflfekt
är onödigt kännbar. Ölägenheterna bör i betydande grad kunna elimineras genom
att bidragsbeloppet avtrappas successivt för varje tusental exemplar, dock inte
längre ned än till minimiantalet 7 000 exemplar. Vid lägre upplagelal beräknas
driftsstöd som för tidningar med lokal och regional spridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
lågfrekventa tidningar har enligt kommittén stora svårigheter atl säkra sin
existens. Dessa tidningar spelar en betydande roll för mångfalden inom pressen.
Det är viktigt att de lågfrekventa tidningama inte bara kan leva vidare utan
också kan utvecklas i framtiden. Eftersom möjligheterna till kostnadssänkande
rationaliseringar för många tidningar i denna gmpp redan är långt utnyttjade
kan det utvecklingsstöd som jag föreslår i det följande (avsnitt 6) sannolikt ge
endast små eflFekter. Som kommittén noterat finns det för vissa tidningar en
möjlighet all höja abonnemangspri-sema. Det intäktstillskott som kan bli
följden är dock av mindre avgörande omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
min medelsberäkning harjag liksom för andra tidningskalegorier tagit hänsyn
till kostnadsutvecklingen och förändringen av marknadsvillkoren. Fömtsättningama
för utgivning av lågfrekventa dagstidningar torde därmed förbättras i
förhållande till de villkor som gäller inom hittillsvarande stödordning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.5 Särregler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.5.1
Begränsat driftsstöd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: 1 undantagsfall får ett begränsat driftsstöd beviljas även för
dagstidningar vars täckningslal överstiger 40% och ges ut i vissa
glesbygdsområden som kännetecknas av en extraordinär marknadsstmktur där var
och en av tidningama fyller en särskild funktion för mångfalden inom
dagspressen. Dessa områden är Gotland, Öland och Laholmsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningar
i Tomedalen som till väsentlig men inte övervägande del är skrivna på finska
bör kunna erhålla ett begränsat driftsstöd även om täckningstalel överstiger
40%. Andelen finsk text bör uppgå till minst 25%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Presstödsnämnden
bör fastställa driftsstödels storlek enligt dessa särregler mot bakgmnd av de
särskilda villkor som råder på resp. utgivningsort. Bidrag får högst uppgå till
den beloppsgräns (1,54 milj. kr.) som gäller för lågfrekventa tidningar med
lokal och regional spridning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag
överensstämmer delvis med mitt förslag. När det gäller stödets storlek förordar
kommittén att de hittills tillämpade nivåerna enligt nuvarande särregler för
bidrag till dessa tidningar bör användas som utgångspunkt vid presstödsnämndens
prövning. Stödet till Gollands-tidningama år 1988 (900000 kr.) bör tjäna som
riktmärke. Stödet till</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tidningar
i Tomedalen bör motsvaras av 1988 års bidrag till Haparanda- Prop.
1989/90:78 bladet (550000 kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Merparten av remissvaren innehåller inga invändningar mot förslaget. Kritik
framförs från några av de tidningar som berörs av förändringama. TU föreslår
att tidningsutgivningen i Skövde och Ludvika också bör innefattas av särregeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Presslödsnämnden
förordar alt del bör ankomma på nämnden att efter en fömtsättningslös prövning
fastställa de belopp som skall utbetalas enligt särregeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Jag anser all det finns starka skäl för att bevilja
dagstidningar som ges ut i Gollands, Borgholms, Mörbylånga och Laholms kommuner
driftsstöd trots att täckningsgraden kan överstiga de föreskrivna gränsema för
resp. stödkalegori. 1 dessa utgivningsområden råder, som kommittén framhåller,
sådana geografiska eller befolkningsmässiga förhållanden att den till en viss
procentandel beräknade hushållstäckningen inte ger en rättvisande bild av
vederbörande tidnings faktiska konkurrenssituation. Även ett högt täckningslal
re]3resenlerar en tämligen liten upplaga mätt i absoluta tal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
enlighet med nuvarande stödordning erhåller tidningen Haparandabladet ett
visst produktionsbidrag trots en förhållandevis hög hushållsläckning. Jag
anser alt det finns starka skäl för att en tidning som ges ut under sådana
betingelser även fortsättningsvis bör kunna beviljas driftsstöd. Motiven för
delta är främst att tidningen till inte obetydlig del är skriven på finska och
därmed fyller en funktion för den finskspråkiga befolkningen i Tornedalen
samtidigt som den ingår i gmppen av svenskspråkiga dagstidningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller tidningar i Tomedalen, dvs. Haparanda, Kalix, Överkalix och Övertorneå
kommuner, med högre täckningsgrad än gällande gränsvärde bör det liksom hillills
krävas en minsta andel finsk text för att kunna erhålla begränsat driftsstöd.
Jag anser att den nuvarande regeln som innebär att stödet ökar med ett visst
belopp för varje procentenhet finsk text inom intervallet 2030% är onödigt
krånglig och föreslår att kvalifikationskravet skall vara uppfyllt orn den
finska texten uppgår till minst 25% av innehållet. Några altemativa
bidragsnivåer knutna till vissa procenttal bör inte förekomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
innebär på dessa punkter såväl regelförenklingar som en begränsning av del
antal tidningar vilka ges en särbehandling i jämförelse med nu gällande system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med presstödsnämnden anser jag all nämnden bör få besluta om vilka
belopp som skall utbetalas med stöd av denna särregel. Bidrag bör högst kunna
beviljas med det belopp som jag i det föregående har föreslagit för lågfrekventa
tidningar med lokal och regional spridning, dvs. 1 540000 kr. per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
motiv för förändringen av maximibeloppen är atl presslödsnämn<br>
den när det gäller begränsat driftsstijd och driftsstöd i särskilda fall, såväl<br>
för hög- och medelfrekventa som för lågfrekventa dagstidningar, fritt bör<br>
kunna pröva bidragsbehovet i förhållande till de särskilda villkor som<br>
gäller för resp. tidning på ulgivningsorten. Denna princip tillämpas även</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>nu men med olika
maximibelopp för de skilda särreglerna och tidningskategorierna. Ytterligare
argument för en förenkling är atl utgivningsvillkor och andra fömtsättningar
fortlöpande ändras för de tidningar som är berörda. Ett och samma maximibelopp
bör fortsättningsvis gälla för nämndens prövning enligt dessa särregler. För
tidningar på andra språk än svenska gäller däremot särskilda villkor för
bestämningen av stödbelopp, vilket jag strax återkommer till.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Förslaget innebär all
några utpräglade högläckningstidningar nu förs bort från den krets av tidningar
som har rätt till driftsstöd. Stödet lill dessa motiverades ursprungligen med
hänvisning till all förstatidningen på en ort skulle ges en särbehandling när
upplagedifferensen lill andratidningen var relativt liten. Denna särregel
förlorade sitt berättigande när hushållstäckning blev den fördelningsgrundande
faktorn. Genom ell riksdagsbeslut år 1984 fick de tidningar som uppburit
sådant stöd rätt att övergångsvis i avvaktan på kommande utredning behålla
sina då utgående produktionsbidrag på 1983 års oförändrade nominella nivå.
Eftersom dessa tidningar har en täckningsgrad som överstiger 40%, uppfyller de
inte föreslagna kvalifikationer för driftsstöd. Kommittén bedömer all de berörda
tidningsföretagen är ekonomiskt stabila företag vilkas materiella behov av subventionering
för den löpande driften måste anses obefintligt. Enligt min mening behövs inte
längre några särskilda övergångsregler.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.5.2
Driftsstöd i särskilda fall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Driftsstöd får också beviljas två andra tidningskategorier även om de
inte uppfyller samtliga villkor för alt vara dagstidning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>En tidning som huvudsakligen är
skriven på annal språk än svenska och som vänder sig till en språklig minoritetsgmpp
i landet får uppbära driftsstöd, om den till övervägande del innehåller nyheter,
annan information och debatt, som rör förhållanden i Sverige och om tidningen
har sin huvudredaktion här i landet. Kvalifikations- och beräkningsnormer i
övrigt skall vara desamma som för dagstidningar med allmänt driftsstöd och
motsvarande utgivningstäthet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span
style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span><span
style='font-family:Verdana'>En tidning som i huvudsak distribueras till svenska
medborgare utomlands får uppbära driftsstöd om den behöver detta för alt kunna
fortsätta med sin utgivning. Kvalifikationskraven i övrigt skall vara desamma
som för andra dagstidningar med motsvarande utgivningstäthet. Stödbeloppet
skall fastställas av presslödsnämnden och får högst uppgå till den
beloppsgräns som gäller för lågfrekventa tidningar med lokal och regional
spridning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag
överensstämmer i stort med mitt förslag. När det gäller den förstnämnda
kategorin tidningar föreligger en skillnad i förhållande till mitt förslag.
Kommittén föreslår att tidningar på annat språk än</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>svenska, med ett innehåll
som "till övervägande del innehåller nyheter, Prop. 1989/90:78 annan
information och debatt, som rör förhållanden i Sverige eller är av allmänt
intresse", skall kunna uppbära presstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller den andra kategorin skiljer sig kommitténs förslag från mitt endast när
del gäller preciseringen av stödbeloppets storlek. Enligt kommittén bör presslödsnämnden
besluta om stöd inom en ram för högsta tillåtna bidrag efter i stort samma
principer som hittills tillämpats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Presstödsnämnden förespråkar när det gäller tidningar på andra språk än
svenska att en sådan tidning för att vara bidrags-berättigad till övervägande
del skall avhandla förhållanden i Sverige. Nämnden har konstaterat all
åtminstone någon av tidningarna i denna kategori endast till obetydlig del
handlar om förhållanden i Sverige. Den formulering som föreslogs i den senaste
propositionen om invandrarpolitiken bör därför införas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidningen
Sverige-Nytt vill jämställas med övriga lågfrekventa tidningar eftersom
tidningens distributionskostnader är avsevärt högre än för annan press.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: I likhet med vad som nu gäller bör driftsstöd i särskilda
fall kunna beviljas tidningar som hör till de två här nämnda kategorierna även
om de inte uppfyller samtliga övriga kvalifikationskrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1985/86:98 om invandrarpolitiken anförde jag (s. 108) följande när det
gällde särreglerna för tidningar på andra språk än svenska i förhållande till
presstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motivet
för dessa regler är all garantera atl stöd endast utgår till sådana tidningar
som riktar sig till invandrare i Sverige. Reglema tjänar stödets huvudsyfte,
nämligen alt skapa bättre fömtsättningar för information, debatt och
opinionsbildning bland invandrare i Sverige. Slutligen bör tidningen till
övervägande del innehålla nyheter och annan information samt debatt om
förhållanden i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning därav uttalade konstitutionsutskoltet (KU 1985/86:23,<br>
s. 3) att kravet på all invandrartidningama för att få statsbidrag tifi<br>
övervägande dd skall innehålla nyheter och information saml debatt om<br>
förhållandena i Sverige främst motiveras med att stöd inte skall kunna<br>
utgå till tidningar som ensidigt är inriktade på ett eller flera andra länders<br>
förhållanden. Utskottet ansåg att detta var ett bärande skäl och att man<br>
därför liksom hittills måste godta ett stödvillkor som i någon mån lar sikte<br>
på innehållet i tidningen. Vidare anförde utskottet att invandrartidningar<br>
na självfallet också borde kunna innehålla intemationella nyheter och<br>
debatter i stora intemationella frågor och ansåg därför att den i propositio<br>
nen föreslagna formuleringen av villkoret var väl snäv. Syftet med bestäm<br>
melsen borde klarare tillgodoses med en formulering som innebär att en<br>
sådan tidning till övervägande del bör innehålla nyheter, annan informa<br>
tion och debatt, som rör förhållanden i Sverige eller är av allmänt intresse.<br>
Förslaget från kommittén överensstämmer med vad ulskollel framförde<br>
vid 1985/86 års riksmöte och innebär inte några förändringar. Presstöds<br>
nämnden har emellertid påtalat alt villkoret "...eller är av allmänt
intres<br>
se" i praktiken har tolkals så att tidningar på andra språk än svenska
ändå<br>
till endast obetydlig del har kunnat handla om svenska förhållanden utan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att bryta mot särregeln.
Jag delar presstödsnämndens uppfattning om att Prop. 1989/90:78 villkoret bör
skärpas för att bättre tillgodose del urspmngliga syftet, nämligen att främja
nyhetsförmedling och opinionsbildning i den svenska demokratiska processen.
Jag föreslår därför att denna del av villkorsbestämningen fortsättningsvis
utgår. En tidning på annat språk än svenska bör kunna uppbära driftsstöd om den
till övervägande del innehåller nyheter, annan information och debatt, som rör
förhållanden i Sverige. Formuleringen "lill övervägande dd" medger
ett betydande utrymme för material som rör förhållanden i andra länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
vad jag i övrigt anför om förenklade och enhetliga regler för fastställandet av
stödbelopp när det gäller begränsat driftsstöd och driftsstöd i särskilda fall
finner jag inga skäl att ändra villkoren för beräkningen av stödbelopp till
tidningar på annat språk än svenska. Sådana tidningar fyller en viktig funktion
för invandrare i Sverige och bör även i framtiden kunna erhålla driftsstöd
fastän de inte hell uppfyller villkoren enligt huvudreglerna. Dessa tidningar
skall därför när det gäller driftsstöd likställas med dagstidningar. För de
tidningar som hittills uppburit bidrag betyder detta med nuvarande utgivningstäthel
att stöd bör beviljas enligt reglerna för lågfrekventa tidningar, dvs. 1
540000 kr. per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller tidningar som i huvudsak distribueras till svenska medborgare
utomlands bör etl villkor för stödet liksom nu vara all tidningen är beroende
av stöd för all kunna upprätthålla utgivningen. Dämtöver gäller övriga villkor
för allmänt driftsstöd, med undantag för villkoret att en tidning i huvudsak
skall distribueras inom landet. Ett motiv för stöd till denna kategori
tidningar är att de fyller en viktig funktion för svenskar som tillfälligt
eller mer permanent är bosalla i utlandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
avsnitt 5.5.1 föreslog jag beträflFande begränsat driftsstöd atl presstödsnämnden
mot bakgmnd av utgivningsvillkoren för sådana tidningar bör kunna bevilja
bidrag med högst det belopp jag har föreslagit för lågfrekventa tidningar med
lokal och regional spridning, dvs. 1 540000 kr. per år. Jag anser att samma
motiv rörande behovet av förenkling och flexibilitet gör sig gällande även här,
varför motsvarande villkor bör gälla för presstödsnämndens beslut om
stödbelopp för denna lidningskategori.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:50.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>5.6
Avveckling av driftsstöd</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
fiirslag: En dagstidning som uppburit oreducerat driftsstöd enligt den nya
stödordningen men som inte längre uppfyller kvalifikationskraven skall, under
det första året efter det atl tidningen upphört att vara slödberätligad enligt
huvudreglerna, få stöd motsvarande två tredjedelar av senast erhållna
oreducerade belopp och under del därpå följande året en tredjedel av detta
belopp. Skulle förhållandena ändras så att tidningen enligt huvudreglema åter
blir kvalificerad för oreducerat stöd skall denna avtrappningsregd inte längre
tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en hög- eller meddfrekvent dagstidning övergår till atl bli en lågfrekvent
tidning bör driftsstöd övergångsvis kunna beviljas med en motsvarande avtrappning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag överensstämmer i stort med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Inga invändningar riktas mot förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:117.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Om en tidning som varit berättigad till driftsstöd enligt den
nu föreslagna slödordningen utvecklas så att den inte längre uppfyller kvalifikalionema
och därför inte längre skall ha stöd, bör detta avvecklas successivt. Genom den
föreslagna avvecklingsregeln slår huvudreglema igenom fullt ul först det
tredje året efler beslutet att tidningen inte längre skall uppbära stöd. Härigencim
ges tidningsföretagen rimliga plane-ringsfömlsältningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:117.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna stegvisa bidragsnedtrappningen gör all någon glidande
reduceringsskala i vissa täckningstalsinlervall inte heller blir nödvändig. Därigenom
förenklas regelsystemet och tidningsföretagen kan lättare beräkna omfattningen
av framtida presstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:117.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med vad som nu gäller anser jag att en tidning som drar ned utgivningstätheten
och därigenom byter kategori från hög- eller meddfrekvent till lågfrekvent,
också bör kunna erhålla ett successivt avtrappat stöd ned till den nya
stödnivån. Det nedtrappade stödbeloppet bör fastställas efter samma modell som
i den generella avtrappningsregeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:117.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvecklingsregeln
bör inte vara tillämplig för sådana tidningar som hittills uppburit
produktionsbidrag men som inte blir berättigade till allmänt driftsstöd i det
nya systemet. För flertalet sådana tidningar föreslår jag särskilda
övergångsbestämmelser (jfr avsnitt 8.1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
16.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Vad jag nu har
föreslagit om avveckling av driftsstöd bör däremot inte gälla när vissa
särskilda omständigheter föreligger. Jag kommer nu all redogöra för dessa fall.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>5.7
Reduktion av stödbelopp i särskilda fall m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa undantagsfall bedömer jag att presstödsnämnden bör ges befogenhet att
reducera eller helt dra in ett stödbelopp som enligt huvudnormema annars skulle
ha beviljats. Detta bör givetvis ske endast efler noggrann prövning och gmndas
på särskilda omständigheter.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt'><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag övergår nu till att
närmare redovisa när jag anser del kan vara berättigat med reduktion av
driftsstöd eller nedsättning av andra slags stödbelopp eller när det skall vara
möjligt alt hålla inne beviljat stöd.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.7.1
Företag med särskilt goda resultat</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: En
tidnings driftsstöd skall under tre års tid reduceras successivt om tidningens
resultat sedan det belopp som uppburits i driftsstöd frånräknats under
föregående räkenskapsår varit positivt och uppgått till mer än hälften av
stödbeloppet. Stödet skall helt upphöra efler tre år. Vidare bör vissa villkor
rörande ekonomisk styrka vara uppfyllda innan en sådan tidning åter kan
erhålla driftsstöd enligt huvudreglerna.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag överensstämmer med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna
invänder endast undantagsvis mot förslaget. TU föreslår alt man bör utgå från
genomsnillet av de tre senaste årens rörelseresultat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Avsikten med presstödet är enligt min mening inte atl bevilja
bidrag lill tidningar som på egen hand lyckas uppnå en vinst av viss storiek i
förhållande till driftsstödet. Om ett tidningsföretags ekonomi utvecklas så
gynnsamt att en fortsatt tilldelning av driftsstöd måste betraktas som helt
överflödig bör stödet därför reduceras trots alt tidningen i övrigt uppfyller kvalifikalionema
enligt huvudreglerna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt min mening bör
driftsstödet till en tidning under sådana omständigheter minskas successivt
och helt upphöra efler tre år. Regeringen bör få besluta närmare om hur nedlrappningen
bör ske. För riksdagens information vill jag nämna att jag vid bifall lill
förslaget senare avser atl föreslå regeringen bestämmelser som innebär atl
driftsstödet minskas med en tredjedel av vad publikationen skulle ha fått om
tidningsföretagets resultat, med avseende på tidningsrörelsen under det
räkenskapsår som föregår det kalenderår presstödet avser, varit positivt och
uppgått till mer än hälften av det oreducerade stödbelopp som annars skulle ha
utbetalats. Vid denna jämförelse skall först det belopp tidningen uppburit i
driftsstöd räknas bort. Gäller motsvarande förhållande mellan resultat och del
oreducerade stödbelopp som teoretiskt kan beräknas även under nästkommande
kalenderår bör det driftsstöd som då skall betalas ut reduceras med två
tredjedelar i förhållande lill vad publikationen annars skulle ha fåll. Det
tredje året bör vid motsvarande förhållande stödet hell dras in. Med resultat
avser jag i delta sammanhang resultatet före bokslutsdisposilioner och skatt.
Fördelen med en sådan bestämning är att man får ett i presstödssammanhang
entydigt begrepp för justerad vinst, vilket är viktigt för atl kunna göra
jämförbara bedömningar. Vad jag nu har anfört gäller del normalfall där ell
tidningsföretag enbart ägnar sig ål tidningsutgivning. Del bör ankomma på
presstödsnämnden atl meddela föreskrifter i detta avseende vid avvikelser från
normalfallet. För att jämförelser av detta slag</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:79.0pt'><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skall
kunna göras fömtsätter jag alv. del i ansökan om driftsstöd klart går att
skilja lidningsutgivningsverksamhet från annan verksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Föreligger inte längre den
nämnda gmnden för reduktion bör i princip driftsstöd åter kunna beräknas enligt
huvudreglema. Som en spärt mot extraordinära bokslutsdispositioner bör dock gälla
att rätten att åter erhålla driftsstöd kan senareläggas ett år beroende på
förelagels ekonomiska styrka. För riksdagens information vill jag nämna att jag
senare avser atl föreslå regeringen alt presstödsnämnden får besluta om den
närmare tilllämpningen av denna regel. Jag anser dock att en tidning i del
nyssnämnda normalfallet åter skall få driftsstöd om företagets ekonomiska
styrka, eller soliditet, understiger en viss nivå. Denna gräns kan för
närvarande sättas till ca 20%. Om det inte längre finns några skäl till
reduktion lämnas alkså åter driftsstöd under det andra budgetåret.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag är däremot inte beredd
att föreslå att rörelseresultatet för en tidning skall beräknas som ett
genomsnitt över flera år. Den föreslagna avvecklingsformen som sträcker sig
över tre år ger en rimlig tid för anpassning. Modellen överensstämmer också med
vad jag i övrigt föreslår vid överskridandet av de flesta andra slags
kvalifikationsgränser.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.7.2
Vinstutdelning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Ett tidningsföretag som beslutar om vinstutdelning lill aktieägama
skall med omedelbar verkan mista sin rätt att uppbära driftsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudreglema skall
åter tillämpas om aktieutdelning ett senare år inte är aktuell. Vissa villkor rijrande
ekonomisk styrka bör dock vara uppfyfida innan en tidning åter kan erhålla
driftsstöd enligt huvudreglema.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Viss
kritik riktas mot förslaget. A-pressen anser att stödmottagande tidningar blir
missgynnade när det gäller möjlighetema att anskaffa riskvilligt kapital. TU
föreslår atl regeln endast bör gälla vid en aktieutdelning som överskrider
diskontot med 1 %.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Det är inte rimligt all en dagstidning som uppbär presstöd skall kunna använda
härigenom frigjorda ekonomiska resurser så att de istället för den egentliga
tidningsutgivningen kommer utomstående parter till godo. Någon aktieutdelning
bör därför inte tillåtas om tidningen fortfarande skall vara driftsstödsberättigad.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som en spärr mot
extraordinära bokslutsdispositioner bör även här gälla all rätten till
driftsstöd blir beroende av tidningsföretagets ekonomiska styrka eller
soliditet. Regeringen bör få besluta i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag fömtsätter att
presstödsnämnden följer utvecklingen och underrättar regeringen om exempelvis koncembidrag
eller liknande åtgärder förefaller utnyttjas på ett sätt som strider mot
presstödels syfte.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:53.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>30</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>5.7.3 Pantförskrivning</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Om en tidning sätter etl framtida, ännu inte beviljat driftsstöd i
pant får stödbeloppet inte bestämmas lill högre belopp än till hälften av vad
som annars skulle ha beviljats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag överensstämmer med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Inga invändningar riktas mot förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Del har undantagsvis förekommit att en stödmollagande
tidning pantsatt ett ännu inte beviljat eller tilldelat produktionsbidrag,
vilket förorsakat presstödsnämnden ett inte obetydligt administrativt merarbete.
Nämnden har ifrågasatt om panlsättning är försvarlig från presspolilisk och
företagsekonomisk synpunkt eftersom vederbörande tidningsföretags ekonomi
urholkas genom att stödet används till äldre skulder i stället för att
möjliggöra framtida produktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser det vara mindre lämpligt att ett tidningsföretag i förväg avhän-der sig
rätten att ta emot ett för verksamheten behövligt tillskott, som presslödsnämnden
ännu inte har beviljat. En regel bör därför införas som fungerar kraftigt
återhållande när det gäller en tidnings intresse för ett sådant förfarande. Pantföreskrivningen
som sådan kan inte förhindras men stödbeloppet bör därvid få uppgå endast lill
hälften av vad som annars skulle ha beviljats. Det bör ankomma på
presstödsnämnden att med den begränsningen närmare bestämma om stödet i det
konkreta fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Underrättas
presstödsnämnden om att en stöd mottagande tidning trots detta har pantsall
kommande driftsstöd bör en sådan handling enligt min mening uppfattas som en
tydlig vamingssignal om att tidningens fortsatta existens även i ett mycket
kort perspektiv kan vara hotad. Jag fömtsätter därför atl sådana panlförskrivningar
leder till all nämnden gör en särskilt noggrann undersökning av de närmare
förhållandena innan beslut i press-stödsärendet fattas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:115.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer strax atl föreslå en motsvarande regel för utvecklingsstöd (avsnitt
6.1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:115.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en enventudl pantsättning av driftsstöd anser jag även all del kan vara
lämpligt att aktualisera det undantagsförfarande somjag kommer att ta upp i
nästa avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>5.7.4
Möjligheten att hålla inne beviljat driftsstöd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Om
det finns anledning att anta att utgivningen av en slödberätligad tidning
kommer att upphöra under året kan en viss del av ett beviljat stöd hållas inne
av presstödsnämnden till slutet av det kalenderår bidraget avser och utbetalas
först då, om fömtsättningama för stöd alltjämt beslår.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag
överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Inga invändningar riktas
mot förslaget.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Om presstödsnämnden vid sin prövning finner att det finns risk för alt utgivningen
av en tidning kommer att upphöra under året får nämnden liksom nu kunna besluta
om att hålla inne upp till så många tolftedelar av ett beviljat driftsstöd för
kalenderåret som antalet återstående hela kalendermånader av samma år.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om stödförutsättningarna
inte har ändrats kan det innehållna beloppet betalas ut senast före utgången av
det kalenderår stödet avser. Nämnden ges därmed tid att klargöra om tidningen
uppfyller de villkor som gäller för all vara berättigad till driftsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Denna undantagsbestämmelse
bör fortfarande finnas eftersom del enligt min mening vore olämpligt all betala
ul presslödsmedd om en tidning löper risk att gå i konkurs eller av andra skäl
avser att lägga ned utgivningen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>6 Utvecklingsstöd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.1 Inledning och allmänna grunder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Ett nytt utvecklingsstöd för tidningar med svag ekonomi skaU inrättas
för all stimulera investeringar i förpressledel och Iryckeriledel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stöd
till lågfrekventa tidningar skall även kunna utgå på grundval av en gmpp
tidningars gemensamt redovisade projektplaner. Rätt till beviljat
utvecklingsstöd u]Dphör om stödförutsällningama inte längre föreligger. Om en
tidning sätter etl ännu ej utbetalat utvecklingsstöd i pant får stödbeloppet
inte bestämmas till högre belopp än till hälften av vad som annars skulle
beviljas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det bör ankomma på
presstödsnämnden att fastställa vilka uppgifter som skall bifogas ansökan om
utvecklingsstöd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag
överensstämmer delvis med mitt förslag. Enligt kommittén bör vidare det
föreslagna utvecklingsstödet uppgå till 60 milj.kr. Härav bör 5 milj.kr.
avsättas för utbildningsinsatser avseende lidningsledning. I avvaktan på en
permanent utbildning bör bidrag om högst 3 milj. kr. lämnas till ej permanenta
projekt av generell betydelse för branschutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I ell lioårsperspektiv bör
stödet successivt ökas till 100 milj.kr. Under de sista åren i perioden minskas
beloppet åter gradvis ned lill 60 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Kommittéförslagel
tillstyrks bl. a. av NO, TU, Journalistförbundet och A-pressen. Kritik
framförs bl.a. av presslödsnämnden, statskontoret, RRV, Cenlerpress, Liberal
Press och Högerpressens Förening. Några av kritikerna förordar ell bibehållande
av pressens lånefond.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen for mitt förslag:
Jag anser att det allmänna driftsstödet bör kombineras med möjligheter till stöd
för mer långsiktiga åtgärder, främst rationaliseringar och omstmktureringar som
syftar lill kostnadsreduk-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>32</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tioner.
Enligt min mening bör tidningar i konkurrensulsatt läge härigenom Prop.
1989/90:78 på sikt kunna minska sitt behov av externt stöd och kanske också
visa lönsamhet, även om de inte kan bli dominerande på i'esp. marknader. En allmän
förbättring av utgivningsvillkoren underlättar också nyetableringar. I ett
vidare perspektiv är målet att minska det rådande kostnadstrycket och öka
förutsättningarna för lönsamhet inom branschen i stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ny stödform etl utvecklingsstöd bör inrättas med syftet atl stimulera till
och underlätta större, nödvändiga investeringar i såväl förpressledel som
tryckeriledet. Jag anser att utvecklingsstödet bör utformas så att det skapar
ekonomiska motiv för rationaliseringar, både systemmässigt och ekonomiskt.
Stödet bör därför inriktas på åtgärder som ger positiva långsikliga eflFekter
och är ekonomiskt attraktiva för tidningsföretagen. På båda dessa punkter kan
det nuvarande stödsystemet sägas vara otillräckligt. Rådande förhållanden inom
tidningsbranschen har medfört att l.ex. samverkansålgärder, som sett i etl
vidare perspektiv, är gynnsamma både för den ekonomiskt svagare och den
starkare parten, ändå inte kommer till stånd, eftersom den förstnämnda slår
vakt om sin självständighet och den sistnämnda ser lill att bibehålla en
konkurrensfördel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsstödet
bör inriktas på dagstidningar som har svag ekonomi och därmed har svårt att
finansiera nödvändiga investeringar. När del gäller samverkansprojekl i iryckeriledel
bör dock stöd även kunna ges lill ekonomiskt starka tidningar. Projekt som
innebär samverkan mellan enbart starka tidningsföretag bör inte vara stödberättigade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening har det föreslagna utvecklingsstödet fömtsättningar atl fungera mer
flexibelt och anpassat till de konkurrensutsalla tidningarnas behov än vad
motsvarande stödformer kan göra i dag. Exempelvis har del under flera år
förekommit all anvisade medel för de hittillsvarande stödformema inte har
kunnat utnyttjats fullt ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser, i motsats till kommittén, all det i dagsläget inte är befogat med nära
nog en fördubbling av de ekonomiska resurserna på delta område.
Medelsanvisningen för utvecklingsstödet bör tills vidare vara oförändrad i
förhållande till vad som nu anvisas för motsvarande stödformer, dvs. ca 35 milj.kr.
Inom denna ram bör presstödsnämnden kunna fördela medlen till de olika
stödformer somjag strax skall redogöra för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
är inte heller beredd alt tillstyrka de utbildningsinsatser som kommittén
föreslår. Jag återkommer närmare om detta i avsnitt 6.6.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
skillnad från det generdh verkande driftsstödet kräver utvecklings-<br>
slödel en ingående prövning av fömtsättningarna för stöd. Eftersom ut<br>
vecklingsstödet består av flera skilda delar behövs olika slags uppgifter för<br>
bedömningen av om stöd skall beviljas eUer inte. Det kan exempelvis röra<br>
sig om en fullständig beskrivning av den planerade investeringen inkl. så<br>
utförliga kostnadskalkyler för projektels olika delmoment och redogörelser<br>
för tänkta kreditvillkor i den planerade upplåningen på marknaden etc. att<br>
bidragstilldelningen kan anpassas till projektet i dess helhet. Vidare kan<br>
bidragsgivningen också innefatta krav på efterkalkyler, där en stödmolla<br>
gande tidning redovisar eventuellt uppkomna skifinader mot kalkylen. Jag<br>
utgår från att ansökningar från tidningar utan driftsstöd dessutom relate<br>
ras till en fullständig redovisning av företagets ekonomiska ställning så
att -</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3
Riksdagen 1989/90. I saml Nr 78</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rättelse:
s. 46 rad 8 nedifrån och s. 47 rad 23 står: enligt nivå, rättat till
enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- förordning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>presstödsnämnden kan pröva
om del behövs ell statligt tillskott utöver Prop. 1989/90:78 tidningens egna
resurser för alt genomföra del akluefia projektet. 1 vissa fall kan det vara
befogat att inhämta sådana uppgifter att tidningsrörelsen kan särskiljas från
annan verksamhet. Det bör ankomma på presstödsnämnden att i form av tillämpningsföieskrifter
ange vilka uppgifter som skall åtfölja ansökningar om utvecklingsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl undvika en onödig administrativ belastning bör lågfrekventa tidningar som
planerar ett gemensamt projekt kunna komma in med en gemensam ansökan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att säkerställa att tillgängliga medel används på ett ändamålsenligt sätt bör
det fastslås att rätt till beviljat utvecklingsstöd upphör om stödför-utsällningar
inte längre föreligger. Vid panlförskrivning av utvecklingsstöd bör slödel
reduceras på samma sätt somjag förordat vid pantförskrivning av driftsstöd
(avsnitt 5.7.3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag om all inrätta etl utvecklingsstöd innebär alt de nuvarande<br>
möjligheterna till utvecklingsbidrag, samverkansbidrag och lån ur pressens<br>
lånefond bör upphöra.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>,/"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommittén
har utföriigt redovisat hur frågor om ny teknik och teknisk samverkan tidigare
har behandlats i presstödssammanhang varför jag inte här går närmare in på
området. Genomgången, som även innefattar internationella förhållanden,
återfinns i betänkandet (s. 181 193).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
aktuella ställningstaganden inom tidningsbranschen ger exempel på fmktbara
samverkansformer. Sålunda planerar tidningen Folket atl inleda ett långsiktigt
samarbete med köp av tryckeriljänsler från Vestman-lands Läns Tidning.
Härigenom kan Folket få tillgång till ökad tryckerikapacitet ulan att behöva
investera i den egna pressen. Dessa planer ligger helt i linje med mina förslag
och bekräftar kommitténs bedömning om att samtryckning kan ge fördelar för båda
de medverkande parterna förutsatt att vissa traditionsbetingade hinder kan
övervinnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
övergår nu till att närmare redovisa mina förslag om utvecklingsstödels olika
delformer, nämligen Sföd till förpressinvesteringar. Stöd till samverkan vid
gemensamma investeringar i tryckerianläggningar. Stöd till samverkan genom legolryck
och Stöd lill övriga investeringar saml, som en engångsinsats. Stöd till
utbildning i tidningsledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>34</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>6.2 Stöd
till förpressinvesteringar</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Presslödsnämnden skall kunna bevilja utvecklingsstöd till sådana förpressinvesteringar
som är presspolitiskl och förelags-ekonomiskt befogade, dvs. bidrar till
fortlevnad och förbättrat kostnadsläge för en tidning i konkurrensmässigt
underläge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Berättigade
atl söka stöd skall vara tidningar som uppbär allmänt driftsstöd eller sådana
tidningar vars marknads- och konkurrenssituation gör det presspolitiskl motiverat
med en särskild insats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stödet skall kunna
uppgå lill högst 75% av de vid ansökningstillfället beräknade totala
kostnaderna för ett projekt, dock högst 7,5 milj. kr. per tidningsföretag. Nytt
stöd får tidigast beviljas ett tidningsföretag som uppnått maximalt stödbelopp
när tre år har förflutit sedan stöd senast lämnades. Utbetalning av bidrag bör
ske i takt med investeringarnas genomförande och i den ordning presstödsnämnden
finner lämplig i det enskilda fallet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag överensstämmer i huvudsak med milt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
De flesta som accepterar principen om utvecklingsstöd godtar kommitténs
förslag. RRV och statskontoret anser dock all endast en begränsad statlig
subvention i form av kreditgarantier och lånemöjligheter bör tifiåtas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Enligt min mening bör en del av utvecklingsstödet avsättas för investeringar i
förpressledel. Det kan exempelvis röra sig om insatser för atl möjliggöra
datorstödd annonsbokning, produktionsstyrning, ekonomiadministration, layout
och sättning. Stödet bör kunna avse såväl totala systembylen som
kompletteringar av redan moderniserade delsystem. Allmänt bör åtgärderna sikta
på största möjliga integrering av de olika momenten i förpressproduktionen. Ell
initialt stöd som stimulerar tidningar till teknisk förnyelse kan leda lill en
mer rationell produktion vilken på sikt bör kunna resultera i sänkta
kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs undersökningar,
inkl. internationella jämförelser, har visat all det är fulh möjligt all
framställa dagstidningar med oförändrat hög kvalitet i enklare tekniska former
än vad som nu ofta förekommer,, t. ex. genom introduktion och fullt utnyttjande
av datoriserade framställningssystem. Vid fullt genomslag kan sådana åtgärder
föra med sig lägre kostnader för ledningsfunktioner, minskade personal- och
lokalbehov m. m. och i övrigt förbättra kopplingen mellan produktionsapparaten
och den marknadsförda tidningen. De undersökningar kommittén låtit utföra vid ell
antal svenska flerdagarstidningar har också visat på att betydande rationaliseringsmöjligheter
skulle kunna uppnäs genom införande av bl. a. dator-baserad teknik inom
produktion och administration.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt kommitténs bedömning
kan också projekteringar av systembylen i förpressledel underlättas och eflFektiviseras
om utomstående experter konsulleras. Därigenom kan erfarenheter från kända
modeller och redan genomförda investeringar hos andra jämförbara förelag
utnyttjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening bör en tidning med allmänt driftsstöd vara berättigad</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:76.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>35</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
söka utvecklingsstöd för föirpressinvesteringar. Vid sidan av denna Prop.
1989/90:78 huvudregel bör stöd även kunna lämnas till en tidning som inte har driftsstöd,
men vars marknads- och konkurrenssituation gör del presspolitiskl motiverat
med en särskild insats. Det kan t. ex. gälla små och medelstora tidningar som
opererar på lokalt begränsade marknader och är trängda av större tidningar.
Härigenom medverkar stödet till atl förbättra produktiviteten hos ekonomiskt
svaga tidningar. Möjlighetema för dessa tidningar att i framtiden överleva som
självständiga redaktionella produkter blir större.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att de rationaliseringsvinster som stödet syftar till skall uppnås anser jag
att den statliga insatsen bör ske i bidragsform. Härigenom kan ekonomiskt
svaga tidningar finansiera investeringar på ell sätt som annars inte skulle
vara möjligt alt klara med de villkor sådana tidningar kan erhålla på den
allmänna kredilmarknaden. lag föreslår därför alt bidrag inkl. eventuella
tilläggsbidrag till ett projekt bör kunna ges med upp till 75 % av de vid ansökningstillfället
beräknade totala kostnadema, dock högst 7,5 milj.kr. per tidningsföretag. Som
en spärr mot all enstaka tidningar söker erhålla en alltför hög andel av de
samlade ulvecklingsslödsmedlen, bör ett företag som erhållit maximalt stöd till
förpressinvesteringar inte kunna beviljas stöd på nytt förrän tidigast tre år efter
del att stöd senast beviljades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:72.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>6.3 Stöd
till samverkan vid gemensamma investeringar i tryckerianläggningar</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Presslödsnämnden skall kunna bevilja utvecklingsstöd till gemensamma tryckeriinvesteringar
i form av räntebidrag till lån som tas på den allmänna kreditmarknaden. Nämnden
bör också inom en bestämd ekonomisk ram kunna besluta om statlig kreditgaranti
för tagna lån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alt sådant utvecklingsstöd skall kunna beviljas skall minst en av de deltagande
tidningama i projektet ha allmänt driftsstöd. Vidare bör del normalt inom etl slödberältigal
projekt råda balans mellan tidningar med driftsstöd och övriga i projektet ingående
tidningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bidraget
får högst avse den totala räntekostnaden under lånetidens första fem år för
tidningsförelag som söker utvecklingsstöd för en gemensam tryckeriinveslering.
Om samverkande tidningar, eller någon enskild tidning som är part i ett
samverkansprojekt, med hänvisning till resp. tidnings ekonomiska ställning, kan
påvisa att ett räntebidrag under en tid av fem år inte utgör tillräcklig ekonomisk
trygghet för medverkan i projektet, bör presstödsnämnden kunna pröva humvida
bidraget bör beviljas under ytterligare något eller några år, dock högst tre
utöver vad som medgivits vid huvud-prövningen. Utbetalning av bidrag bör ske i
takt med investeringarnas genomförande och i den ordning presstödsnämnden
finner lämplig i det enskilda fallet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stöd
bör inte beviljas för samverkansprojekl där medverkande tidningar har samma
ägare eller ingår i samma koncem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om tidningar med
allmänt driftsstöd ansöker om utvecklingsstöd lill gemensamma tryckeriinvesteringar
och projektet framstår som särskilt värdefullt i presspolitiskl avseende får presslödsnämnden
lämna stöd även om villkoren inte är uppfyllda på samtliga punkter.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag överensstämmer i huvudsak med milt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: De
flesta som accepterar principen om utvecklingsstöd godtar kommitténs förslag.
Vissa anser att lånemöjlighetema i pressens lånefond bör bibehållas då
nuvarande möjligheter alt få lån på den allmänna kredilmarknaden kan försvåras.
Presslödsnämnden och A-pressen menar att en tidning bör ha räll lill
utvecklingsstöd även om del inte är möjligt att uppbringa någon
samverkanspartner.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Jag bedömer, i likhet med kommittén, atl det finns en stor potential för
samarbete inom tryckeriledet i tidningsbranschen. Hillills har möjlighetema liU
teknisk samverkan liUdragil sig ell begränsat intresse i Sverige, medan
utvecklingen i andra länder kommit betydligt längre. 1 realiteten har flertalet
hög- och medelfrekventa dagstidningar i riket byggt upp en egen komplett
teknisk produktion varav ett stort antal har skaffat sig överkapacitet.
Kommittén bedömer att tidningar med svag ekonomi har fåll göra investeringar
som i många fall både är för</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:50.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>37</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dyra
och för omfattande för behovet. Samproduktion skulle kunna medfö- Prop.
1989/90:78 ra ett väsentligt förbättrat kostnadsläge för samarbetande
tidningar, utan all den redaktionella självständigheten eller konkurrensen på läsarmark-naden
behöver äventyras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
hinder som anförts mot eU utbyggt samarbete gäller främst problem med
pressläggningstider och svårigheter beroende på all länkbara samarbetspartner
har investeringsbehov som infaller vid skilda tillfällen. Kommittén anser dock
inte dessa hinder vara oöverstigliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tanke på mångfalden i nyhetsförmedling och opinionsbildning vill jag betona att
jag anser den redaktionella utformningen av en dagstidning vara mer väsentlig
än de former under vilka den produceras. Tidningens kvalitet och redaktioneUa hah
avgör dess betydelse för allmänheten och läsama. Den tekniska produktionen kan
från såväl presspolitiskl som företagsekonomiskt perspektiv betraktas som ett
medel och inte ell mål i sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag innebär därför ati: tidningsföretag bör kunna få utvecklingsstöd för
gemensamma tryckeriinvesteringar i form av räntebidrag för lån som fömtsätts
tas på den allmänna kreditmarknaden. De initiala kapitalkostnaderna vid en
sådan investering är höga. Ell räntebidrag under de fem första åren kan hjälpa
till att överbrygga även andra tröskelsvårighe-ter. I särskilda fall bör presslödsnämnden
kunna förlänga etl sådant bidrag med högst tre år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
detta bör presstödsnämnden kunna besluta om en statlig kreditgaranti för en
del av del tagna lånet. En statlig garanti kan underlätta för banker och
kreditinstitut atl gå in i investeringsprojekt avseende ekonomiskt svaga
tidningsföretag. En statlig garanti kan även leda lill att lägre räntesatser
kan förhandlas fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vägledande
vid bedömningen av ansökningar bör vara hur väl ell projekt är presspolitiskl
och företagsekonomiskt motiverat, dvs. om det kan bidra till mångfalden inom
dagspressen genom atl medföra tryggad fortlevnad eller förbättrat kostnadsläge
för i första hand deltagande förelag med svag ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med andra delar av utvecklingsstödet bör slödel till gemensamma
tryckeri investeringar främst avse tidningar som har allmänt driftsstöd. Vid samarbelsprojekl
som innefattar minst en driftsstödsberättigad tidning bör stöd kunna utgå även
om övriga parter är ekonomiskt starka tidningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ekonomiskt
starka tidningar som planerar samtryckning bör dock inte<br>
kunna lägga över investeringskostnader på staten genom att exempelvis<br>
knyta en enstaka lågfrekvent tidning med allmänt driftsstöd lill projektet<br>
eftersom en sådan tidning enbart representerar en obetydlig del av de<br>
volymer som skall tryckas. För all motverka detta bör den tidning som<br>
erhåller driftsstöd normalt ges ut under likartade former i fråga om redak<br>
tionella ambitioner, periodicitet eller upplaga som övriga i projektet med<br>
verkande tidningar. Om däremot ett samverkansprojekl t. ex. omfattar en<br>
högtäckningslidning och flera lågtäckningstidningar med driftsstöd bör<br>
projektet likväl kunna anses slödberältigal eftersom den samlade samver<br>
kansfördelen för stödtagande tidningar från presspolitiska utgångspunkter</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
ett sådant fall kan sägas uppväga den obalans det förstnämnda villkoret Prop.
1989/90:78 avser all förhindra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
atl förhindra all lönsamma tidningsföretag för över kostnader på staten bör
även följande omständigheter utesluta stöd. Om såväl en tidning med allmänt
driftsstöd som en eller flera tidningar utan driftsstöd i etl anmält
samverkansprojekt har samma ägare, eller direkt eller indirekt kontrolleras av
samma aflSrsintressen, bör projektet inte vara slödberältigal. Denna bedömning
bör avse exempelvis kedjor och koncemer eller andra associationer med uppbenbara
affärsmässiga bindningar. Motivet är att ägare av tidningar och andra förelag
där flera enheter är lönsamma bör kunna klara angelägna investeringar inom sin
totala verksamhet ulan statlig hjälp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjlighetema
atl bevilja kreditgarantier bör ske inom en s. k. engagemangsram, dvs. en
flerårig totalram med möjlighet att inom ramen fömya kredilanvändningen. Summan
av beviljade och löpande krediter får alltså högst uppgå till maximibeloppet
för ramen. Förluster lill följd av infriade garantier minskar rambeloppel i
motsvarande mån. Återbetalningar lill följd av infriade garantier såsom
utdelningar i konkurser ökar det tillåtna rambeloppet, dock högst lill den urspmngliga
garantiramens nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tanke på att investeringar i tryckeriulmslning har en relativt lång livslängd
blir garantigivningen också av långsiktig natur. Presslödsnämnden bör
disponera en engagemangsram som uppgår lill 300 milj.kr. Jag återkommer till
denna fråga i avsnitt 13.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
möjligheten lill statlig kreditgaranti bör ses som en stödform inom
utvecklingsstödet och de medel som bör få användas för detta avser jag all, som
kommittén föreslår, väga in de under ett år eventuellt uppkomna förlustema
inom garantisyslemet vid min beräkning av anslaget lill utvecklingsstöd för det
därpå följande budgetåret. På denna punkt är kommitténs bedömning all garanliålagandel,
särskilt under etl inledande skede, endast kommer alt få begränsade ekonomiska
konsekvenser för del samlade utvecklingsstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kreditgarantin
bör utformas i enlighet med vad som generellt gäller för statliga
kreditgarantier. Under fömtsättning av alt riksdagen bifaller mitt förslag
kommer presslödsnämnden således all administrera garanlidden enligt
förordningen (1988:764) om statligt stöd lill näringslivet. Bestämmelsema
innebär exempelvis att garantier endast bör kunna lämnas om verksamheten bedöms
vara eller kunna bli lönsam från företagsekonomisk synpunkt. En garanti får
högst omfatta hela krediten varvid statens andel av risken normall utgör 75 %.
Statens andel av risken får översliga 75 % om sysselsättnings- eller
regionalpolitiska skäl föreligger. Långivaren skall vidare i förskott betala
en avgift om en procent årligen av den uteslående garanterade kapitalskulden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
det nu föreslagna utvecklingsstödet för gemensamma tryckeri<br>
investeringar syftar till atl främja samverkan, bör de riktlinjer jag nu<br>
angivit tillämpas flexibelt. Vid bedömningen bör hänsyn även tas liU om<br>
stödmollagaren uppbär allmänt driftsstöd och därmed hör till den gmpp<br>
av tidningar som medverkar till alt säkra konkurrens och mångfald. Hänsyn<br>
bör också las till om en föreslagen samverkan på en ort inte kan komma till</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>stånd till följd av att
exempelvis en av tidningarna är negativt inställd till sådan samverkan. Om
tidningar med allmänt driftsstöd ansöker om utvecklingsstöd och projektet
framstår som särskilt värdefullt i presspolitiskl avseende bör stöd kunna
beviljas även om villkoren inte är uppfyllda på samtliga punkter.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.4 Stöd till samverkan genom legotryck</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
fiirslag: Presstödsnämnden skall kunna bevilja stöd lill samverkan genom legoproduktion
av dagstidningar. Stödet bör bidra till minskade tryckkostnader för både den
säljande och den köpande parten och därför normalt utbetalas till båda parter.
Samtryckningsbidrag skall beviljas endast då en tidning upphör med egen tryckning,
dvs. bidrag får inte utgå om en tidning enbart byter externt tryckeri.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att vara berättigade till sådant samtryckningsbidrag skall i normalfallet båda
parter vara tidningsförelag som ger ul en dagstidning varav minst den ena har
allmänt driftsstöd. Samtryckningsbidrag skall även kunna beviljas företag som
ägs gemensamt av två eller flera tidningsföretag och som producerar
dagstidningar genom samverkan. Minsl ett av ägarföretagen skall i sådana fall
vara en tidning som uppbär allmänt driftsstöd. Om säljaren av tryckljänslen är
ett rent tryckeri företag, vars verksamhet inte omfattar dagstidningsutgivning,
skall samtryckningsbidrag i princip endast lämnas till den tidning som köper
tjänsten. Samtryckningsbidrag skall inte lämnas för legotryckning mellan parter
som har samma ägare eller som direkt eller indirekt kontrolleras av samma aflTärsintressen,
t. ex. i form av kedjor och koncerner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bidrag beviljas
med 12 öre per tryckt och betalat tidningsexemplar och utbetalas i
normalfallet till var och en av de samverkande partema. Bidrag bör lämnas för
högst tio miljoner tryckta och betalade exemplar per år och företag och till
samma företag under en tid av högst sju år. Utbetalning av bidrag bör ske en
gång om året och med ett belopp som motsvarar den stödberättigade verksamheten
under hela detta år.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: De
flesta som accepterar principen om utvecklingsstöd godtar kommitténs förslag.
Presstödsnämnden anmärker att samtryckningsbidrag bör kunna beviljas endast då
en tidning upphör med egen tryckning och inte då den bara byter från ell
utomstående tryckeri lill ett annal.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
För atl främja ell eflFeklivare och mer rationellt kapacitetsutnyttjande på
tryckerisidan anser jag att utvecklingsstödet också bör innefatta en möjlighet
atl stimulera mindre tidningar att köpa Irycktjänster av andra dagstidningar (s.
k. legotryckning). Härigenom kan båda parter uppnå ekonomiska fördelar genom
all den säljande tidningen höjer avkastningen på investerat kapital och den
köpande tidningen slipper driva ett eget tryckeri.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>40</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bakgmnden
till mina överväganden om vilka som bör vara berättigade Prop. 1989/90:78 alt
söka samtryckningsbidrag är att stödet främst skall syfta till ett eflFektivl utnyttjande
av den samlade tryckerikapaciteten inom dagspressen. Stödet är vidare selektivt
i så måtto att endast projekt som innefattar ekonomiskt svaga tidningar är stödberättigade.
Däremoi bör stöd inte beviljas i sådana fall där samtryckningen kan betraktas
som en intern rationalisering där vinsten stannar hos ägaren eller företagsgmppen.
Om säljaren av tryck-tjänsten är ell rent tryckeriföretag, vars hela verksamhet
omfattar tryckning av olika publikationer, bör samlryckningsbidrag i princip
endast lämnas lill den dagstidning som köper tjänsten. Bedömningssvårigheler kan,
som kommittén redovisar, uppkomma om t. ex. etl civiltryckeri utvecklats inom
ramen fören tidningsutgivning, men sedan av olika skäl fått en självständig
status. Jag utgår från atl samtryckningsbidrag i sådana fall i enlighet med
stödformens huvudsyfte att främja ökad samtryckning mellan tidningsföretag
kommer alt lämnas för tryckning vid tryckerier som har ställning av
kompletterande verksamhet till tidningsutgivning. Jag ansluter mig vidare till
presstödsnämndens förslag till förtydligande innebärande all
samtryckningsbidrag endast bör kunna beviljas då en tidning upphör med egen
tryckning. Ekonomiskt stöd bör inte ges till tidningar som endast byter etl exlemt
tryckeri mot ett annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mindre
tidningars farhågor om minskad självständighet lorde motverkas av om samlrVckning
exempelvis sker i etl separat bolag med egen administration och med stöd av ett
statligt bidrag som medför ekonomiska incitament för båda parter. Del här
föreslagna samlryckningsbidragel bygger därför på principerna för den samdistributionsmoddl
som visat sig vara framgångsrik och till vilken jag återkommer i avsnitt 7.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtryckningsbidraget
bör relateras lill kostnaden för att trycka en dagstidning. Kommitténs
bedömning är alt ett schablonmässigt bestämt bidrag om 12 öre per tryckt och
betalat exemplar moisvarar en minskning av tryckkostnaderna med ca 10% för
köparen och medför en i kronor räknat lika stor intäktsökning för säljaren.
Mitt förslag om en gräns vid högst tio miljoner tidningsexemplar per år hänger
samman med att modellen är inriktad på mindre och medelstora tidningars behov.
För tidningar med större volymer kan den nyss nämnda möjligheten till
gemensamma investeringar i lidningstryckerier ligga närmare lill hands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bidrag
bör kunna lämnas under en tid av högst sju år. Denna lidsrymd bör ge berörda
förelag goda möjligheter att utvärdera samarbetet och överväga fortsatta
åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>6.5 Stöd
till övriga investeringar</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Utvecklingsstöd skall även kunna lämnas för särskilda ralionaliseringsprojekt
som är avsedda att på längre sikt förbättra ett tidningsföretags ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sådant
stöd skall kunna lämnas till en tidning som har allmänt driftsstöd men däremot
inte några andra former av utvecklingsstöd. Stöd skall även kunna lämnas till
en tidning som varken har driftsstöd eller utvecklingsstöd, men vars marknads-
och konkurrenssituation gör det befogat med en särskild insats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stödet skall avse ralionaliseringsåtgärder
som inte faller under huvudreglerna för utvecklingsstöd och stöd får uppgå
högst till 75 % av de totala kostnaderna. Slödel får vara högst 1 milj. kr. för
lågfrekventa tidningar och högst 2 milj.kr. för hög- och medelfrekventa
tidningar. Nytt stöd får beviljas ett tidningsförelag tidigast när fem år har
förflutit sedan beslut senast fattades om sådant stöd. Utbetalning av stöd bör
ske i takt med investeringarnas genomförande och i den ordning presslödsnämnden
finner lämplig i det enskilda fallet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Enligt kommittén bör dock ell
tidningsföretag kunna få utvecklingsstöd av detta slag endast en gång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
De flesta sorn accepterar principen om utvecklingsstöd godtar kommitténs
förslag. RRV anser atl kommittén är oklar i frågan om tidningama själva skall
bidra till finansieringen. Centerpress anser att en tidning bör kunna få stöd
enligt denna regel mer än en gång.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
De tidigare föreslagna delama av utvecklingsslö-del avser några väl definierade
områden där statliga insatser kan få betydande stmkturella och ekonomiska eflFekter
som kan bidra till etl förbättrat kostnadsläge för tidningsföretag med svag
ekonomi. Inte desto mindre kan det vara möjligt att vissa tidningar med delvis
andra ålgärder kan uppnå rationaliseringar och produktionsförbättringar. Därför
föreslårjag att det inom utvecklingsstödet också bör finnas en möjlighet att ge
stöd till särskilda rationaliseringsprojekt som är avsedda all på längre sikt
förbättra etl tidningsförelags ekonomi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
övergripande syftet är liksom för övriga delar av utvecklingsstödet - att
stimulera till långsiktiga eflfektivilels- och produktivilelsförbäll-ringar för
ekonomiskt svaga tidningar. Stödberättigade bör därför dels vara tidningar som
har allmänt driftsstöd, dels tidningar utan sådant stöd men vars marknads- och
konkurrenssituation gör det presspolitiskl motiverat med en särskild insats.
Det kan exempelvis gälla små och medelstora tidningar som opererar på lokall
begränsade marknader där de är trängda av större region- eller överspridda
tidningar. Om en tidning uppbär utvecklingsstöd i andra former bör den dock
inte vara berättigad att söka stöd för särskilda ralionaliseringsprojekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
del av utvecklingsstödet bör ges en kompletterande roll i förhål-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:71.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>42</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lande tiU övriga delar av
stödformen. Följaktligen föreslårjag relativt låga maximibelopp för de olika tidningskalegoriema.
Stödets undanlagska-raklär framgår också av atl det endast bör kunna beviljas
ett tidningsförelag när det förflutit minst fem år sedan stöd senast
beviljades. Vidare innebär mitt förslag atl stöd bara bör kunna lämnas till
sådana investeringsprojekt som också innebär ekonomiska insatser från stödmottagarens
sida. Villkoret för delta bör lämpligen vara detsamma som för stöd lill förpressinvesteringar,
dvs. stöd bör kunna beviljas med högst 75% av de totala kostnadema.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>6.6 Stöd till utbildning i tidningsledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Som
en engångsinsats bör medel inom ramen för utvecklingsstödet avsällas för
utveckling av utbildning i lidningsledning vid universitetet i Göteborg. Efter
introduklionsskedel tillförs inte några ytterligare medel ur presstödet.
Tidningsbranschen fömtsätts liksom hittills bekosta eventuella
utbildningsinsatser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag skiljer sig från mitt förslag. Utbildning i tidningsledning bör enligt
kommittén ingå i utvecklingsstödet. För att statliga satsningar på utveckling
och stmkturomvandling inom branschen skall få ett verkligt genomslag, krävs det
enligt kommitténs bedömning all företag som strävar i denna riktning kan
inhämta den kompetens och de kunskaper som behövs för all länkbara rationaliseringsmoddler
skall kunna omsättas i praktiken inom den löpande verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) bör ges i uppdrag all tillsammans med företrädare för
branschen på såväl arbetsgivar- som arbetstagarsidorna utforma en lämplig ulbildningsmoddl.
För denna undersökning bör 2 milj. kr. avsällas. Beroende på vilket resultat
som redovisas bör en permanent verksamhet antingen finansieras av branschen
eller över statsbudgetens ordinarie utbildningsanslag. Kombinationer däremellan
kan också bli aktuella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
avvaktan på att verksamheten kommer i gång anser kommittén all presstödsnämnden
bör kunna lämna bidrag för särskilda utbildningsinsatser. För budgetåret
1989/90 föreslår kommittén alt sammanlagt 5 milj. kr. anvisas för
utbildningsinsatser inom ramen för utvecklingsstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Meningama
om detta förslag är delade. Det tillstyrks av SPK, TU, Joumalistförbundet m.
fl. Även UHÄ ansluter sig till förslaget och framhåller de goda fömtsättningar
som finns för en sådan utbildning inom högskolan. Universiteten i Stockholm och
Göteborg redovisar den utveckling som nu sker vid resp. högskola och
framhåller bl. a. vikten av all utbildningen ges forskningsanknytning och all
den bfir av tvärvetenskaplig karaktär. Det sistnämnda universitetet framhåller
den breda erfarenhet som finns inom området vid joumalisthögskolan, avdelningen
för masskommunikation samt förelagsekonomiska institutionen vid universitetet i
Göteborg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
anser att utbildning i tidningsledning inte bör ingå som en särskild
bidragsform i del statliga presstödet. Utbildning bör skötas i högsko-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:74.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>43</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lan och inom
tidningsbranschen. Denna ståndpunkt företräds av RRV, A-pressen. Liberal Press,
Högerpressens Förening och FLT.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
För egen del anser jag att kunskaper i tidningsledning och tidningsekonomi har
stor betydelse för att utvecklingsinsatser skaU kunna ge största möjliga
utdelning. Jag anser emellertid inte alt en reguljär utbildning skall bekostas
av del statliga presstödet eller all ell särskilt ulbildningsslöd skall
hanteras av presstödsnämnden. Sådana insatser kan i stället, liksom nu, göras
inom ramen för högskolomas uppdragsverksamhet eller genomföras i form av branschinlema
kurser och seminarier. Någon särskild stödform inom utvecklingsstödet bör
därför inte etableras. Del bör emellertid noteras all tidningar som tar emot
presstöd härigenom disponerar ell ekonomiskt tillskoll som bl.a. kan användas
för vidareutbildning av personal, exempelvis genom alt köpa kursplatser från
högskolan eller andra utbildningsanordnare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Detta hindrar inte att jag
finner utbildningsfrågan viktig. Jag har erfarit all del vid universitetet i
Göteborg finns planer som lill stor del överensstämmer med vad kommittén
föreslagit. För att stimulera denna utveckling föreslårjag en engångsinsats om
högst 500000 kr., ell förslag somjag återkommer till i avsnitt 13. Därigenom
kan vissa utvecklingsinsatser avseende utbildning i tidningsledning saml en
försöksverksamhet genomföras. Dessutom ges tillfälle atl pejla branschens
betalningsvilja för det kursutbud som kan erbjudas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>7 Distributionsstöd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Ett distributionsslöd motsvarande nu gällande sam-dislribulionsrabatt
skall även fortsättningsvis ingå i presstödet. En fyrgradig bidragsskala skall
införas. I övrigt anser jag att stödvillkoren skall vara oförändrade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För vart och ell
av de första 7000000 bidragsberättigade lid-ningsexemplaren skaU distributionsslöd
beviljas med 10 öre per exemplar. För volymer mellan 7000000 och 14000000
exemplar skall 8 öre per tidningsexemplar beviljas. MeUan 14000000 och 21000000
exemplar skaU 6 öre per lidningsexemplar beviljas. För volymer över 21000000
exemplar skall 5 öre per exemplar beviljas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag överensstämmer i princip med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Förslaget tillstyrks av flertalet remissinstanser. TU, Liberal Press, PS
Distributions AB och Tidningstjänst AB förordar en betydligt större höjning för
att motverka avhopp från systemet. Stödet bör enligt de sistnämnda organisationema
återställas lill 1980 års reella nivå. Vidare bör höjningen ske proportionerligt
och inte missgynna de större tidningama. A-pressen anser däremot att en höjning
av dislributionsstödet inte får gå ut över driftsstödet. Orn totalramen för
presstödet inte kan</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>höjas
bör istället en regel införas som leder till att tidningar som ställer sig Prop.
1989/90:78 utanför samdistributionen mister förmånen av reducerad reklamskatt. Dämtöver
bör enligt A-pressen anges atl del största tidningsföretaget på en ort inte bör
användas som underentreprenör av samdistributionsföretaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
framhåller all systemet bör utformas så alt Dagens Industri inte förhindras att
delta i samdistributionen. Fackpressens Tidningsutgivareförening yrkar på att
del blir tillåtet med fysisk samdislribulion även för titlar som inte tillerkänns
distributionsslöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Den nuvarande samdistributionsrabalten bör i fortsättningen
benämnas distributionsslöd eftersom det inte finns något normalpris som en
rabatt kan relatera till. Dislributionsstödets syfte är, i likhet med nu
gällande syslems, atl gynna ekonomiskt mindre konkurrenskraftiga
dagstidningar. Dessa har den största nyttan av att det praktiska
distributionsarbetet samordnas med en eller flera andra tidningar. För att syftet
skafi kunna uppnås bör ekonomiska incitament för alt deha i sam-dislribulionen
erbjudas för alla berörda tidningar - även dem med vid spridning. Stödformen
får därmed även fortsättningsvis genereU karaktär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
bedömer i likhet med kommittén all den hittillsvarande samdistributionsrabalten
har haft positiva effekter på flera plan. Dess gmndläggande betydelse ligger i
atl den över hela landet har stimulerat tifi införandet av en organiserad,
samordnad utbäming av alla inom ett visst område spridda, abonnerade
dagstidningar. Härigenom har ulbämingen kunnat avföras som konkurrensmedel
tidningar emellan och medborgama i större utsträckning kunnat välja tidning med
utgångspunkt från de enskilda tidningamas framtoning och redaktionella
innehåll. Stödformen har medverkat till atl upprätthålla en eftersträvansvärd
mångfald inom dagspressen ulan all inkräkta på den redaktionella integriteten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser det vara betydelsefullt all det även i fortsättningen upprätthålls en
samordnad lidningsdistribution. För alt säkra modellens fortbestånd bör
stödbeloppen - som i fråga om öreslalen varit nominellt oförändrade sedan
budgetåret 1981/82 - totalt höjas med omkring en tredjedel. Denna prioritering
av dislributionsstödet innebär att jag fäster betydande vikt vid att samdistribulionen
även i fortsättningen skafi fungera på avsett sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna fyrgradiga bidragsskalan tillsammans med de föreslagna öresbeloppen
vid olika volymer, ger totalt sett en jämnare profil ål slödel än vad som
skulle ha varit möjligt med hittillsvarande tregradiga skala och endast en
justering av öresnivåema. Dämtöver innebär milt förslag att de mindre tidningama
inom stödformen ges en viss prioritering. Stödbeloppet till de aUra största tidningama
ökar exempelvis mindre procentuehl sett än beloppet till övriga tidningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
bedömer att den föreslagna bidragsskalan och den volymutveckling som kan fömtses
under nästa budgetår kommer att leda till en anslagsbelastning om knappt 80
milj. kr., vilket innebär en höjning av totalbeloppet med ca 20 milj. kr. eller
omkring 35 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Villkoren
för distributionsstödel i övrigt bör även fortsättningsvis över<br>
ensstämma med vad som nu gäller för samdistributionsrabalten. Dessa<br>
villkor framgår av den hittillsvarande stödförordningens 37-45§§ och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utvecklas närmare av
kommittén i belänkandet (s. 217 f.). Jag ser inte nu någon anledning att frångå
de av kommittén redovisade och på mångåriga erfarenheter gmndade reglema. Av
detta följer också alt tidningar som inte är dagstidningar inte bör tillåtas
ingå i samdistribulionen. Det är olämpligt att utsätta utbämingssystemet för de
påfrestningar i form av ökat antal exemplar och högre vikter som detta skulle
kunna medföra.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Eftersom frågan om
tidningen Dagens Industris möjligheter att även fortsättningsvis kunna ingå i samdistribulionen
har debatterats med anledning av kommitténs betänkande, villjag framhålla all
milt förslag inte innebär några hinder för all denna tidning även i
fortsättningen skall kunna delas ut på samma villkor som andra tidningar i
samdistributionen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag utgår från att
presstödsnämnden noga följer utvecklingen på samdi-slributionsområdel och
snarast inkommer lill regeringen med förslag lill ålgärder om förändringar ger
anledning till det.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>8 Övergångsbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>8.1 Övergångsbestämmelser inom driftsstödet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Det nya driftsstödet bör träda i krafl den 1 juli 1990 och tillämpas
för hela kalenderåret 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningar,
vilkas allmänna driftsstöd lill följd av den ändrade beräkningsmetoden skulle
bli mer än 5 % lägre än produktionsbidraget året före omläggningen, skall
under det första året med del nya systemet få sitt stödbelopp minskat endast
med 5%. Under de två följande åren genomförs resterande del av reduktionen med
hälften av återstående belopp under vartdera året.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningar
som tidigare uppburit produklionsbidrag men som vid övergången till det nya syst(;mel
inte längre uppfyller viUkoren för att vara stödberättigade lill allmänt
driftsstöd, skall få reducerat driftsstöd under en övergångsperiod. Under det
första året enligt den nya ordningen skall en sådan tidning få uppbära två
tredjedelar av det senast beviljade produkt ionsbidragel. Under del därpå följande
året lämnas en tredjedel av sistnämnda belopp i stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa successiva avtrappningsregler
skall dock inte gälla tidningar som nyligen har upphört. De skall hdler inte
gälla för dels de utpräglade högläckningstidningar som haft särskilt produklionsbidrag
enligt 13§ hittillsvarande förordning, dels de tidningar som tidigare erhållit
produktionsbidrag eftersom de haft ell täckningstal som överstigit 41% och som
i fortsättningen bör erhålla begränsat driftsstöd. Reglema skall heller inte
avse de tidningar som har fått driftsstödet nedsatt på gmnd av reglema om
reduktion av driftsstöd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag
överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Remissinstanserna: Inga
invändningar riktas mot förslaget.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Eftersom beräkningsgmnden för driftsstödet som en konsekvens av mitt förslag lorde
komma att utgöras av upplagetalen under året före det kalenderår som stödet
avser, möter det inga hinder att låta den nya ordningen träda i krafl i och med
kommande budgetårs början.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag är så avvägt
att flertalet tidningar fortsättningsvis kommer att få stödbelopp som motsvarar
eller är högre än vad som under förra året utgick i produktionsbidrag. För
vissa enstaka dagstidningar kan den nya beräkningsmetoden under i övrigt
oförändrade villkor dock leda till något lägre belopp. För all ge de berörda
tidningarna rimliga planeringsförutsättningar bör förändringen slå igenom
successivt under loppet av tre år. Vid större reduktioner blir avtrappningen
lägst underdel första året efter omläggningen, vilket ytterligare underlättar
anpassningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är även rimligt all tidningar
som tidigare uppburit produktionsbidrag men som inte längre uppfyller
stödvillkoren ges en rimlig lid för anpassning till de nya ekonomiska
förutsättningarna. Reduktionen av stödbelopp bör ske efter samma principer som
för det tidigare redovisade förslaget till avvecklingsregel rörande
driftsstödet (jfr avsnitt 5.6), dvs. med en tredjedel per år under en
treårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Dessa övergångsregler bör
enligt min mening inte tillämpas för sådana tidningar som nyligen har upphört.
De bör heller inte gälla för dels de utpräglade högläckningstidningar som haft
särskilt produklionsbidrag enligt 13 § hittillsvarande förordning, (jfr
avsnitt 5.5.1), dels de tidningar som tidigare erhållit produklionsbidrag
eftersom de haft etl täckningslal som överstigit 41% och som i fortsättningen
bör erhålla begränsat driftsstöd. Reglerna bör heller inte avse de tidningar
som har fått driftsstödet nedsatt på grund av reglerna om reduktion av
driftsstöd Ofr avsnitt 5.7).</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.2 Övergångsbestämmelser inom utvecklingsstödet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Del nya utvecklingsstödet bör träda i kraft den 1 juli 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
tidningsföretag som beviljats samverkansbidrag eller lån ur pressens lånefond
enligt hittillsvarande ordning gäller de tidigare reglerna oförändrade lill
dess ärendet har slutförts i enlighet med presstödsnämndens bidragsbeslul. Om
tidningsföretag så begär får tidigare beviljade lån ur pressens lånefond eller
samverkansbidrag överföras till den nya stödformen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag överensstämmer i princip med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: De
flesta som accepterar principen om utvecklingsstöd godtar kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: I
likhet med det föreslagna driftsstödet bör även utvecklingsstödet träda i kraft
i och med nästa budgetårs början.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Införandel
av den nya slödordningen bör inte påverka tidigare bevilja-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>de, men ännu inte
slutförda åtaganden när det gäller samverkansbidrag och lån ur pressens
lånefond. Förvaltningen av återstående medel i den sistnämnda stödformen bör tills
vidare ligga under kammarkollegiet. Eventuellt resterande kostnader och
intäkter bokförs under utvecklingsstödet. Detta gäller dock inte i fråga om
lånet lill Aftonbladet och Svenska Dagbladet som bör redovisas separat i
enlighet med riksdagens särskilda medelsanvisning för ändamålet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om ell tidningsföretag med
samverkansbidrag eller lån ur pressens lånefond önskar överföra bidraget eller
lånet till ett utvecklingsstöd enligt de av mig föreslagna, nya formema bör
presstödsnämnden kunna pröva frågan som ell nytt ansökningsärende.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.3 Övergångsbestämmelser inom distributionsstödet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Det nya distributionsstödel bör träda i krafl den I juli 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs
förslag överensstämmer i princip med mitt förslag. Remissinstanserna har i de
flesta fall inte berört denna fråga. Skälen fbr mitt förslag: Övergången lill del
nya systemet bör ske samtidigt som övriga stödformer träder i kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>9 Indirekta förmåner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>9.1 Befrielse från mervärdeiskatt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommittén
utgår i sitt belänkande från alt dagspressen även fortsättningsvis skall vara
befriad från mervärdeskatt. Flertalet remissinstanser avstyrker också från
någon beläggning av dagspressen med mervärdeskatt. Jag konstaterar alt
dagspressen sedan länge har haft en förmånlig skattebehandling jämfört med
andra varor och tjänster. De argument som tidigare har anförts när det gäller
denna skattebefrielse av dagspressen äger alltjämt giltighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>I en lagrådsremiss
den 25 januari 1990 om reformerad mervärdeskatt m. m. har chefen för
finansdepartementet fömtsatt atl allmänna nyhetstidningar även fortsättningsvis
skall vara s. k. kvalificerat undantagna från mervärdeskall, dvs. tidningama
behöver inte påföra någon mervärdeskatt på sitt försäljningspris. Samtidigt kan
tidningarna återfå den mervärdeskall som erlagts vid inköp av varor och
tjänster.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>9.2
Reducerad reklamskatt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommiltén
föreslår atl gmndavdraget i beräkningsunderlaget för reklamskallen för
dagstidningar bör höjas från 12 lill 15 milj.kr.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Grundavdraget
innebär att dagstidningar av riksskatteverket återfår den Prop. 1989/90:78
skatt som utgått på de första 12 milj.kr. i annonsomsättning, dvs. maximalt
480000kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser godtar förslaget. A-pressen vill höja grundavdraget lill 25 milj.kr.
Däremot avstyrker riksskatteverket förslaget om avdragshöjning innan en analys
gjorts av avdragets eflFekter och kostnadskonsekvenser. RRV diskuterar
möjligheten av att öka gmndavdraget samtidigt som reklamskallesatsen för dagspressen
höjs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SAF
och Grafiska arbetsgivare- och industriorganisationerna menar atl reklamskatten
helt kan avskaflFas. Fack- och veckopressens arbetsgivarorganisationer anser
att samma skatteregler bör gälla för dagspress och annan press.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reklamskalleulredningens
belänkande (SOU 1988:17) Reklamskatt bereds för närvarande inom
regeringskansliet. Jag finner därför ingen anledning alt nu gå in på frågan om
reducerad reklamskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i denna fråga samrått med chefen för finansdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>10 Tidningstaxan och postens tidningsrörelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser att hela tidningstaxefrågan bör tas upp till förnyad prövning.
Kostnadsbilden i postens tidningsrörelse behöver klarläggas och postens
samhällsansvar preciseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser instämmer i kommitténs slutsatser eller anför liknande problem
i relationerna till postverket. Posten och TU ser inget behov av all utreda
dessa frågor utan har enats om former och principer för taxekonstmktion och
förhandlingsordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvecklingen
av den hittillsvarande modellen där postverket varje år har erhållit ett bidrag
över statsbudgeten för att täcka underskottet i postens tidningsrörelse är nu
inne i sitt slutskede. Regeringen har tidigare givit verket i uppdrag atl,
efter förhandlingar med tidningsutgivarna, föreslå nya principer för
fastställande av taxorna i postverkets tidningsrörelse. Mot bakgmnd av all
kommittén (K 1988:2) för utredning av statens regionalpolitiska och sociala
ansvar på tele- och postområdena delvis behandlar de punkter dagstidningskommiltén
tar upp i avsnittet om lid-ningslaxan och postens lidningsrördse samt att
efter det att dagstidningskommittén lämnat sitt betänkande posten och TU
under hösten 1989 kommit överens i frågan, finns del ingen anledning all nu
lägga fram några förändringsförslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
presspolilisk synpunkt är det väsentligt all bevaka villkoren i postens
tidningsrörelse. Jag utgår från all presslödsnämnden kommer att följa
utvecklingen inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i denna fråga samrått med chefen för kommunikationsdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1989/90. I saml Nr 78</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>11 Samhällsannonsering</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagslidningskommitténs
direktiv innebar bl.a. atl de ekonomiska konsekvenserna för dagspressen av
eventuella ändringar i samhällsannonsering-en borde utredas närmare innan informalionsddegationens
(B 1982:01) förslag läggs till grund för ytterligare ålgärder. De av informationsdelegationen
föreslagna förändringar som berör dagspressen innebär atl den s. k. lotalitelsprincipen
modifieras lill en rekommendation och att reglerna för den statliga kungörandeannonseringen
mjukas upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:117.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommiltén
har funnit all sådana förändringar knappast synes kunna få någon större direkt
betydelse för de allra flesta flerdagars-lidningars ekonomi. 1 enstaka fall kan
konsekvensema för tidningar med låg hushållstäckning på en ort bli
allvarligare. För endagstidningar kan intäkterna och läsvärdet av samhällsannonseringen
betyda mer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:117.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Totalitetsprincipen
innebär enligt informationsdelegationens betänkande (SOU 1984:68) Samordnad
samhällsinformation. Slal-landsting-kom-mun, alt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>statliga
myndigheter eller annat statligt organ som använder dagspressannonsering för
sådan informaiion rörande rättigheter och skyldigheter som är avsedd att nå
alla medborgare skall annonsera i samtliga dagstidningar. Avser sådan
information medborgarna i ett visst område skall annonseringen ske i samtliga
dagstidningar som har spridning av någon betydelse inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:117.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser berör inte frågan. Cenlerpress menar alt totalitetsprincipen
bör förstärkas. TU och FLT motsätter sig att samhällsannonseringen betraktas
som en del av presstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:117.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om samhällsannonsering hör samman med de förslag informa-lionsddegationen
lämnat i sill betänkande. Eftersom beredning inom regeringskansliet pågår i
ärendet är jag inte nu beredd att ta upp några förslag lill förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i denna fråga samrått med chefen för civildepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>12 Faktaunderlag, uppföljning m.m</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning:
Presstödsnämndens insamling och tillhandahållande av uppgifter om
tidningsföretagens ekonomiska och stmkturella förhållanden bör i ännu högre
grad inriktas på en utveckling av eflFektivitets- och produktivitetsanalyser.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommitténs förslag skiljer
sig delvis från mitt. På sikt bör presstödsnämnden även på konsultbasis kunna
anlitas av enskilda tidningsföretag och mot ersättning medverka till en
fördjupad analys av ekonomiska och strukturella förhåltanden hos förelagen. En
databas med uppgifter om tidningsföretagens ekonomi m. m. bör byggas upp.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget om en Prop. 1989/90:78
databas. Några framför kritik mot atl presstödsnämnden både skall uppträda som
rådgivare och bidragsförddare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för min bedömning: Presslödsnämnden skall enligt sin instruktion (SFS
1988:673) följa och analysera den ekonomiska utvecklingen för olika lidningsgmpper
och övriga väsentliga förändringar inom dagspressen. Detta uppdrag fullgörs
bl. a. genom att nämnden ger ul serien Dagspressrapport. I sammanhanget kan
nämnas att jag erfarit atl nämnden har för avsikt atl ge ut en mer omfattande
översikt över hela 1980-lalels dagspressekonomiska utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbättrade
och aktuella uppgifter om ekonomiska och stmkturella förhållanden inom
tidningsbranschen är värdefulla för bl.a. statens möjligheter att värdera
presstödets funktion. Sådana uppgifter kan också vara av intresse inom
branschen i den fortlöpande utvärderingen av en tidnings ekonomiska läge.
Uppgifterna ger exempelvis möjligheter att jämföra nyckeltal för
produktivitets- och eflfektivitetsmål mellan olika gmpper av tidningar. Jag
bedömer att en utökad företagsekonomisk analys av del slag som diskuteras i
betänkandet (s. 235 f.) väl lorde kunna inrymmas i nämndens uppdrag. De
uppgifter som aktualiseras vid bedömningen av ansökningar om såväl drifts- som
utvecklingsstöd kan exempelvis ge underiag för fördjupade studier om stödmollagande
tidningar. Sådana analyser torde kunna komplettera den bredare redovisning som
kan göras för hela dagspresskollektivet på gmndval av bokslutsmaterial m. m.
Jag utgår från att nämnden inom ramen för detta arbete och med kommitténs
ekonomiska undersökning som förebild även bör kunna utveckla former för
ekonomisk redovisning som kan användas i samband med ansökningar om presstöd.
Vid denna typ av studier är del av eflFektivitelsskäl viktigt atl begränsa sig till
sådana värden och jämförelsetal som är de mest relevanta för användarna av
rapporteringen, dvs. riksdag och regering saml tidningsbranschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller presslödsnämndens föreslagna konsultroll instämmer jag emellertid
med de kritiska remissinstanserna. Nämnden bör således inte mot ersättning
erbjuda konsulttjänster. Vad jag nu sagt hindrar inte att nämnden
fortsättningsvis utformar de ekonomiska och stmkturella uppgifterna i sin
rapportering på sådant sätt att informationsvärdet för tidningsbranschen blir
så stort som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
förslag i övrigt innebär för presslödsnämndens vidkommande alt prövningar i
vissa fall kan behöva göras tämligen ingående och bl.a. innefatta bankmässiga
bedömningar. Jag finner all nämnden både har kompetens för och erfarenheter av
sådana bedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
del gäller presstödsnämndens kansli innebär mina förslag inga behov av
organisatoriska förändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>13 Anslagsberäkningar för budgetåret 1990/91</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1989/90:100 (bil. 10 s. 425) upptogs i avvaktan på förevarande särskilda
proposition anslagen H 4. Presstödsnämnden och taltidnings-nämnden och H 5.
Stöd till dagspressen med oförändrade belopp. Anslaget H 6. Lån till
dagspressen logs upp med oförändrat belopp reducerat med den engångsanvisning
om 62,5 milj.kr. som lånet lill KB Aftonbladets AB och HB Svenska Dagbladet AB &.
Co för uppförande av en gemensam tryckerianläggning moisvarar under innevarande
budgetår (jfr prop. 1988/89:100 bil. 10 s. 436). Slutliga förslag till
anslagsanvisningar kan nu föreläggas riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att underlätta en jämförelse mellan de två stödsystemen följer här en översikt
av de olika stödformerna. Beloppen anges i milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:15.35pt'>
<td width=128 valign=top style='width:96.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anvisat
för 1989/90</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=132 valign=top style='width:98.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag för 1990/91</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:21.6pt'>
<td width=128 valign=top style='width:96.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Produktionsbidrag</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>407,0</span></p>
</td>
<td width=132 valign=top style='width:98.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:37.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Driftsstöd till dagspressen</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>433,7</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:30.7pt'>
<td width=128 valign=top style='width:96.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingsbidrag Samverkansbidrag Lån till dagspressen</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5,8 \ 5,0 |35,8</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25,0 1</span></p>
</td>
<td width=132 valign=top style='width:98.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:28.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecklingsstöd till dagspressen</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>35,8</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:30.5pt'>
<td width=128 valign=top style='width:96.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=132 valign=top style='width:98.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Täckande av förluster vid ditgaranti till dagspressen stödform)</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>statlig kre-(ny</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>0,001</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:23.05pt'>
<td width=128 valign=top style='width:96.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samdistributionsrabatt</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:62.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>58,5</span></p>
</td>
<td width=132 valign=top style='width:98.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Distributionsstöd till dagspressen</span></p>
</td>
<td width=52 valign=top style='width:39.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>79,5</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
övergår nu lill de enskilda anslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Åttonde huvudtiteln</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Massmedier m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>H 4. Presstödsnämnden och taltidningsnämnden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=105 valign=top style='width:78.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89
Utgift</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2460000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=105 valign=top style='width:78.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1989/90
Anslag</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 960000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=105 valign=top style='width:78.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1990/91
Förslag</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4170000</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Presstödsnämnden
har till uppgift att fördela del statliga stödet lill dagspressen i enlighet
med förordningen (1981:409) om statligt stöd till dagstidningar och
förordningen (1988:673) med instruktion för presstödsnämnden. Därutöver har
nämnden enligt sin instruktion till uppgift all följa och analysera den
ekonomiska utvecklingen för olika tidningsgrupper och övriga väsentliga
förändringar inom pressen samt atl rapportera om utfallet av de presstödjande
åtgärderna och om förändringar inom tid-ningsägandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Taltidningsnämnden
har lill uppgift all fördela del statliga stödet till<br>
radio- och kassettidningar i enlighet med förordningen (1988:582) om<br>
statligt stöd till radio- och kassettidningar och förordningen (1988:674)<br>
med instruktion för taltidningsnämnden.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:38.65pt'>
<td width=399 colspan=3 valign=top style='width:299.55pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>De två
nämndernas förvaltningsuppgifter fullgörs av presslödsnämndens kansli.</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:86.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:78</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.1pt'>
<td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=87 rowspan=2 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1989/90</span></p>
</td>
<td width=165 valign=top style='width:124.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknad ändring 1990/91</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:86.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=165 valign=top style='width:124.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:86.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:47.5pt'>
<td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1. Förvaltningskostnader<br>
(därav lönekostnader)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2. Lokalkostnader</span></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3 793000 (2231000) 167000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3960000</span></b></p>
</td>
<td width=165 valign=top style='width:124.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>-H 204000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>(+ 131000)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 6000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 210000</span></b></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:86.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:30.95pt'>
<td width=147 valign=top style='width:110.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.95pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Presstödsnämnden</span></b></p>
</td>
<td width=87 valign=top style='width:65.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=165 valign=top style='width:124.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=115 valign=top style='width:86.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:30.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nämndens
anslagsframställning har utarbetats mot bakgmnd av atl en särskild proposition
om stödet lill dagspressen förväntas under våren 1990 och innehåller inga
förslag om förändringar. Nämnden anser alt, om huvudförslaget skall tillämpas,
en besparing om 2% eller 25000 kr. bör beräknas för budgetåret 1990/91. För
budgetåren 1991/92 och 1992/93 föreslås en neddragning med 1% resp. 2%.
Besparingen bör tas ut på övriga förvaltningskostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommittén</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagslidningskommitténs
förslag fömtsätter inte några organisatoriska förändringar inom
presstödsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående redovisat mina överväganden med anledning av
dagstidningskommitténs förslag om reformerat presstöd. Inte heller mina förslag
föranleder några förändringar av presslödsnämndens organisation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
begränsat ettårigt huvudförslag bör tillämpas för presstödsnämnden och taltidningsnämnden
under budgetåret 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:116.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Budgetförslaget
beträflFande statens löne- och pensionsverk innebär att kostnadema för pensionsadministralionen
skall täckas av avgifter fr. o. m. budgetåret 1990/91. Jag har vid min
medelsberäkning tagit hänsyn till dessa avgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:0cm;margin-bottom:16.0pt;
margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anslaget för nästa
budgetår bör föras upp med 4 170000 kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal style='margin-right:138.0pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>H. Driftsstöd till dagspressen </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Nytt anslag (förslag) 433 700000 Presstödsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
år 1989 har t. o. m. augusti månad 77 dagstidningar beviljats sammanlagt
401096800 kr. i produklionsbidrag. Ytteriigare bidrag för år 1989 beräknas
uppgå till ca 1,9 milj. kr., dvs. totalt för året ca 403 milj. kr. För år 1990
beräknas behovet av produktionsbidrag minska med cå 2</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>53</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>milj.
kr. Nämnden har i sina bedömningar utgått från gällande regler. För Prop.
1989/90: 78 budgetåret 1990/91 begär nämnden 401 milj.kr. (-6 milj.kr.).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommittén</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inför
ett tänkt ikraftträdande av sma förslag budgetåret 1989/90 beräknar dagstidningskommittén
meddsbehovel för driftsstöd till 402,4 milj. kr. för kalenderåret 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående redovisat mina överväganden med anledning av dagstidningskommitténs
förslag orn reformerat presstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
nytt förslagsanslag, benämnt Driftsstöd till dagspressen, bör föras upp i
statsbudgeten för nästa budgetår. I nuvarande system motsvaras anslaget närmast
av den under anslaget Stöd lill dagspressen uppförda anslagsposten
Produktionsbidrag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
beräkningar av medel under del nya anslaget påverkas av aktuella upplagesiffror
och de förändringar i övrigt inom presslrukluren som inträflFat sedan
kommittén lämnade sitt betänkande. Med hänsyn tagen till den föreslagna
beräkningsmetoden samt till avvecklings- och övergångsregler beräknarjag
medelsbehovet för nästa budgetår till 433,7 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:207.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>H. Utvecklingsstöd till dagspressen </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Nytt anslag (förslag) 35 800000 Presstödsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.
Under budgetåret 1988/89 har utvecklingsbidrag beviljats och betalats ut till
elva tidningar med sammanlagt 5 800000 kr. Nämnden begär för budgetåret 1990/91
oförändrat 5,8 milj.kr. för utvecklingsbidrag (of).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Under budgetåret 1988/89
beviljades samverkansbidrag till två branschprojekt. För närvarande är
sammanlagt 5,1 milj. kr. intecknade för ännu ej utbetalda samverkansbidrag. För
budgetåret 1990/91 begär nämnden oförändrat 5 milj.kr., varav högst 500000 kr.
för samverkansulred-ningar och högst 500000 kr. för större branschprojekt,
(of.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Under budgetåret 1989/90 har 2
775000 kr. betalats ut för lån som beviljats under tidigare budgetår. Hillills
har under budgetåret två nya lån beviljats med ett sammanlagt lånebelopp på 22
480000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
riksdagsbeslut under åren 19871989 har totalt 175 milj.kr. anvisats i syfte
att möjliggöra lån till KB Aftonbladet AB och HB Svenska Dagbladet AB & Co
för uppförande av en gemensam tryckerianläggning. Lånet beräknas bli utbetalat
under våren 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
budgetåret 1989/90 begär nämnden oförändrat 25 milj. kr. för ordi<br>
narie långivning (62,5 milj.kr.).</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>54</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommittén</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inför
ett tänkt ikraftträdande av sina förslag budgetåret 1989/90 beräknar dagstidningskommiltén
m.eddsbehovel för utvecklingsstöd under kalenderåret 1989 till 60 milj.kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående redovisat mina överväganden med anledning av dagstidningskommitténs
förslag om reformerat presstöd. Mitt förslag skiljer sig något från kommitténs
och innebär att stöd skall kunna utgå för förpressinvesteringar, samverkan vid
gemensamma investeringar i tryckerianläggningar, samverkan genom legolryck och
för övriga investeringar saml, som en engångsinsats, 500000 kr., för utbildning
i tidningsledning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
ändamålet bör etl nytt reservationsanslag, benämnt Utvecklingsstöd till
dagspressen, föras upp i statsbudgeten för nästa budgetår. 1 nuvarande system
motsvaras anslaget närmast av de under anslaget Stöd lill dagspressen uppförda
anslagsposterna Utvecklingsbidrag och Samverkansbidrag samt av anslaget Lån
till dagspressen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nya anslaget bör föras upp med 35,8 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
behållning som vid utgången av budgetåret 1989/90 kan finnas kvar på anslaget G
6. Lån till dagspressen, bör föras över lill del nya anslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>H. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till
dagspressen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nytt
anslag (förslag) 1000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående redovisat mina överväganden med anledning av dagslidningskommitténs
förslagom reformerat presstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en del av utvecklingsstödet föreslår jag all presstödsnämnden, inom tillgänglig
ekonomisk ram, även bör kunna besluta om en statlig kreditgaranti för
tidningsföretags lån. Summan av beviljade och löpande krediter får uppgå till
högst 300 milj.kr. En engagemangsram om delta belopp bör således fastställas. Föriuster
till följd av infriade garantier minskar rambeloppet i motsvarande mån.
Återbetalningar ökar rambeloppet, dock högst till den ursprungliga nivån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
nytt förslagsanslag, benämnt Täckande av föriuster vid statlig kreditgaranti lill
dagspressen, bör föras upp i statsbudgeten för nästa budgetår. Från anslaget
betalas utgifter för att läcka föriuster på gmnd av infriade garantier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anslaget
bör för nästa budgetår föras upp med 1 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>H. Distributionsstöd till dagspressen</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nytt
anslag (förslag) 79 500 000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Presstödsnämnden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
budgetåret 1988/89 betalade nämnden ul sammanlagt 58 885 175 kr. i samdistributionsrabatt
för dr/gt 992 miljoner samdistribuerade tidningsexemplar. För budgetåret
1990/91 begär nämnden 59,5 milj.kr. (-Hl milj.kr.)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommittén</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inför
ett tänkt ikraftträdande av sina förslag budgetåret 1989/90 beräknar dagstidningskommiltén
meddsbehovel för samdislibulronsraball till 78,9 milj.kr. för kalenderåret
1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående redovisat mina överväganden med anledning av dagslidningskommitténs
förslag om reformerat presstöd. Jag har bl.a. föreslagit att etl distributionsslöd
motsvarande nu gällande stöd lill tidningarnas samdislribulion även
fortsättningsvis bör ingå i presstödet. Den av mig föreslagna realförstärkningen
av stödet moisvarar 20 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
ändamålet bör etl nytt förslagsanslag, benämnt Distributionsslöd lill dagspressen
föras upp i statsbudgeten för nästa budgetår. 1 nuvarande system motsvaras
anslaget närmast av den under anslaget Stöd till dagspressen uppförda
anslagsposten Samdistributionsrabatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hjälp av uppgifter som jag har inhämtat från presstödsnämnden harjag beräknat
att det nya anslaget bör föras upp med 79,5 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>14 Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen dels
föreslår riksdagen att godkänna vad jag har förordat om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. definitionen
av en dagstidning (avsnitt 4.1),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>principerna för hur stödberättigade
dagstidningar skall särskiljas (avsnitt 4.2),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>principerna för driftsstöd
(avsnitten 5 och 8.1),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>principerna för utvecklingsstöd
m. m. (avsnitten 6 och 8.2),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5. principerna
för distributionsslöd (avsnitten 7.1 och 8.3),<br>
dds föreslår riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lill Presslödsnämnden och taltidningsnämnden
för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 4 170000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>till Drijisslöd lill
dagspressen för budgetåret 1990/91 anvisa etl förslagsanslag på 433 700000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lillUlvecklingsstöd till
dagspressen för budgelärel 1990/91 anvisa</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dt
reservationsanslag på 35 800000 kr.,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9. fastställa
en engagemangsram för statlig kreditgaranti för lån till<br>
tidningsföretags investeringar i gemensamma Iryckerianläggningar<br>
på 300000000 kr. (avsnitt 6.3),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>till Täckande av förluster vid
statlig kreditgaranti tid dagspressen för budgetåret 1990/91 anvisa ett
förslagsanslag på 1 000 kr.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>till Distributionsstöd tid
dagspressen för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 79 500000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>15 Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:79.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>57</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Dagstidningskommitténs sammanfattning av</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>betänkandet (SOU 1988:48) Reformerat presstöd ' '</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitel 1 presenterar kommittén sitt uppdrag och beskriver vissa förhållanden
i samband med arbetets genomförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitel 2 tecknas den allmänna bakgmnden till alt staten för etl par årtionden
sedan började utveckla ett syslem för direkt ekonomiskt stöd åt dagspressen. De
gmndläggande och Iryckfrihelsrättsliga principema skisseras, och stmkturförändringarna
i tidningsbranschen decennierna närmast efter andra världskriget beskrivs
kortfattat. Tillkomsten i olika omgångar av ett antal direkta stödåtgärder
redovisas. De övergripande riktlinjer för den statliga presspolitiken som
lades fast av riksdagen år 1976 och som alltjämt är vägledande för denna
politik återges. En översikt ges av de stödformer som regleras genom nu
gällande pressstödsförordning, och uppgifter lämnas om statens årliga kostnader
för var och en av dessa sedan 1980-talets början.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kapitel 3 beskrivs översiktligt den svenska tidningsbranschens stmktur och
marknadssituation. Uppgifter ges bl. a. om ägarförhållanden, den politiska
tillhörigheten och tidningsföretagens soliditet. Olika aflfärsidéer och
strategier kommenteras, och en bild ges av läsår- och annonsmarknademas betydelse
och av tidningarnas prispolilik och prisutvecklingen i branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kapitel 4 skildras den tekniska utvecklingen inom tidningsproduktionen. Bl.a.
påvisas atl avtal som 1986 träffats mellan tidningsföretagen och de anställdas
organisationer viisenlligl kan underlätta utformningen av företagens policy på
teknikområdet och deras planering av kommande tekniska investeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fca/)(7e/5 konstaterar kommittén att dagspressens befrielse från mervärdeskatt
på upplageintäkter har motiverats politiskt med dagspressens stora betydelse i
den demokratiska processen. I diskussionen understryks all värdet av förmånen i
första hand liiger pä konkurrensplanet, dvs. i förhållande till andra medier
som i sin prissättning måste väga in mervärdebeskattning på försäljningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
gör bedömningen att såväl samhällspolitiska som ekonomiska skäl talar för en
fortsatt befrielse från mervärdeskatt på upplageintäkter för dagspressen. Om så
inte sker skapas så stora svårigheter för dagspressen att presstödet i övrigt
måste omprövas helt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitel 6 framhåller kommittén atl riksdagen vid upprepade tillfällen klargjort
att ordningen med reducerad reklamskall på dagspressens annonsintäkter har
utvecklats som ett led i statens samlade stödåtgärder på dagspressområdel. De
förmånliga villkoren för dagspressen bidrar väsentligt till tidningarnas
konkurrenskraft på reklammarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
understryker all den förmånliga behandlingen av dagspres<br>
sen har en rent presspolilisk bakgmnd och är väl motiverad. Del i systemet<br>
inbyggda gmndavdraget föreslås höjt från nuvarande 12 milj.kr. lill exem<br>
pelvis 15 milj.kr. Om förändringar' i reklamskaltevillkoren skulle le sig<br>
befogade från andra än presspoliliska utgångspunkter fömtsätter kommit<br>
tén att dagstidningarna kompenseras på lämpligt sätt.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>58</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitel 7 diskuteras taxesystemel i poslens lidningsrördse. Systemet Prop.
1989/90:78 innefattar direkta statsanslag lill poslen och har i övrigt avvägts
från bl. a. Bilaga 1 presspolitiska utgångspunkter. Kommittén konstaterar atl
utvecklingen under senare år inneburit all den konstmktion som riksdagen
beslutade år 1976 nu i praktiken har frångåtts av berörda parter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser att hda laxefrågan bör las upp lill fömyad prövning. Det bör ske med
utgångspunkt i resultaten av nu pågående utredningar om poslens sociala roll
resp. kostnadema för verksamheten. Kommittén anser all en fömtsättning för en konslmktiv
behandling av laxefrågan är all poslens samhällsansvar närmare preciseras och atl
kostnadsbilden i tidningsrörelsen klarläggs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kapitel 8 söker kommittén beräkna de ekonomiska konsekvensema för dagspressen
för del fall reglema om samhällsinformations- och kungöran-deannonsering skulle
ändras på det sätt som föreslagits av informalionsde-legalionen. Kommittén
uttalar att normema för den av samhället bedrivna lidningsannonseringen i
största möjliga utsträckning bör harmoniera med de övergripande mål stalsmaktema
angett för presspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kapitel 9 analyserar kommittén del för presspoliliken centrala begreppet
mångfald. Det erinras om att det yttersta syftet med de pressstödjande insatserna
är att främja mångfalden och åstadkomma största möjliga bredd i
nyhetsförmedling och opinionsbildning. Del är sålunda fråga om den
publicistiska och redaktionella mångfalden och inte primärt om mängden
verksamma företag i juridisk eller förelagsekonomisk mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitel 10 diskuterar kommittén innebörden av begreppen "dagstidning",
"allmän nyhetstidning" och "publikation av
dagspresskaraktär", vilka i olika sammanhang omväxlande använts föratt
avgränsa det tidningskollektiv som över huvud tagel och i den mån vissa kvalifikationskrilerier
är uppfyllda skall kunna komma i fråga för presstöd. Kommittén betonar del
önskvärda i att med en sammanfallande term, som är tydlig och överensstämmer
med gängse språkbmk, kunna beteckna det ifrågavarande kollektivet. Med tanke
på att ett betydande antal a v de avsedda publikationerna utges endast en gång
per vecka måste benämningen "dagstidning" anses mindre lämplig, och
kommittén förordar att i stäfiet termen admän nyhetstidning i fortsättningen
används för atl beteckna del tidningskollektiv som avses. Kommittén utvecklar
också, tiU ledning för framlida liUämpning i tveksamma fall, hur begreppet
lämpligen bör avgränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kapitel 11 anges en norm för hur tidningar med delvis gemensamt innehåll bör
bedömas i samband med frågor om presstöd. Kommittén anser all man av
rationaliseringsskäl bör överge den hittillsvarande ordningen, som bygger på ell
omständligt klassificerings-, mätnings- och . kontrollförfarande, där ett stort
antal huvudtidningar, avläggare och separata editioner får sitt redaktionella
innehåll granskat och procentberäknat nummer för nummer. Regeln i nuvarande
förordning om atl flera tidningar under vissa fömtsättningar skall anses vara
en enda kan dessutom ifrågasättas från logisk synpunkt, och detsamma gäller
bestämmelsen att i andra fall en viss del av en tidnings upplaga skall anses
utgöra en särskild tidning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
huvudprincip föreslås nu all staten även i presstödssammanhang</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>godtar
den identitet som en tidning tilldelats av utgivaren genom hans val Prop.
1989/90:78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
publikationens namn. Ett i vederböriig ordning registrerat och i tid-
Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningsvinjetten
presenterat namn motsvarar därmed en tidning utan att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>någon
mätning av andelen "egel material" behöver genomföras. Samtidigt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>framhåller
kommittén att även om en tidning utges i olika editioner, med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>delvis
varierat innehåll, bör den betraktas som en och samma publikation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>så
länge den framträder under enhetligt namn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anslutning till dessa generella rrormer rekommenderas vissa lilläggsreg-ler som
skall motverka tillkomsten av utpräglade skenarrangemang, avsedda enbart att
ge effekt i presstödshänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
de närmast följande kapitlen 12-14 redovisar kommittén sina konkreta förslag till
reformering av de direkta presslödsinsatserna. Systemet renodlas lill all
omfatta tre stödformer, driftsstöd, utvecklingsstöd och samdislributionsrabatt
vilka föreslås ersätta de nuvarande fem stödformerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitel 12 presenterar kommittén sitt förslag lill hur ell driftsstöd - i princip
en motsvarighet till det nuvarande produktionsbidraget - skall utformas.
Stödformen är till sin karaktär selektiv, dvs. stödmedel fördelas endast till
delar av lolalkollektivei;, men inom det selektiva systemets ram bör liksom
hittills automatiskt verkande, generella regler gälla i största möjliga
utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Normeringen
bör dock lill viss del vara differentierad på så sätt att den särskilt anpassas
för var och en av tre huvudgmpper: högfrekventa tidningar (med 6 eller 7
nummer i veckan), medelfrekvenla (med 3-5 nummer per vecka) resp. lågfrekventa
(med 1 eller 2 nummer per vecka). Indelningen i dessa kategorier avviker i viss
mån från den hittills tillämpade, som bygger på begreppen flerdagars- resp. fådagarslidningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
allmänna kvalifikationskriterier för driftsstöd bör liksom hittills gälla vissa
minimikrav i fråga om abonnerad upplaga, prissättning m.m. Kommittén anser dock
inte alt man skall ha kvar regeln om atl ell stödmollagande tidningsföretag
inte samtidigt får ge ut annonsblad av viss omfattning, I fråga om de hög- och medelfrekventa
tidningarna förordas också slopande av den hittillsvarande bestämmelsen alt
högst 50% av spaltutrymmet får utgöras av annonser om driftsstöd skall utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de hög- och medelfrekventa tidningarna bör enligt kommittén i fortsättningen
gälla att spridningen bland hushållen i utgivningskommunen - täckningsgraden -
inte får överstiga 40% om driftsstöd skall beviljas. Denna procenlgräns
föreslås få en mer generell och konsekvent tillämpning än hittills. Endast i fråga
om ett fåtal geografiska områden med speciella förhållanden rekommenderar
kommittén all man undanlagsvis gör en avvikelse från huvudnormen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommittén föreslår vidare atl
man överger pappersförbmkningen som<br>
huvudgmnd vid bestämningen av hur stort stödbelopp som skall utgå lill<br>
en hög- eller meddfrekvent tidning. I stället förordas en beräkningsnorm<br>
gmndad på vederbörande tidnings upplaga och utgivningsfrekvens. En<br>
maximering av stödbeloppet till en enda tidning bör gälla även i fortsätt<br>
ningen - 45 milj. kr. lill en högfrekvent storstadstidning och 10 milj. kr.<br>
lill andra högfrekventa och samtliga medelfrekventa tidningar.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>60</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de lågfrekventa tidningarnas del förordas driftsstödet, i likhet med Prop.
1989/90:78 del hittillsvarande produktionsbidraget, utgå med fasla
schablonbelopp. Bilaga 1 Dessa blir enligt förslaget något högre än motsvarande
belopp enligt nuvarande regler. Inom denna lidningskategori bör också, liksom
tidigare, högre belopp kunna beviljas tidningar som dels har en upplaga över
viss storlek, dels en spridning som sträcker sig över en större del av landet.
Den tidigare till ett visst tusental fixerade upplagegränsen föreslås dock i
dessa fall ersättas av en smidigare norm, som innebär att stödbeloppet trappas
av i olika intervaller relaterade till successivt lägre upplagenivåer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de lågfrekventa tidningarna bör liksom tidigare gälla en lägre kvalifikationsgräns
med avseende på hushållstäckningen än för övriga tidningskategorier. Kommittén
föreslår dock alt gränsvärdet höjs från 20 lill 25%. Vidare föreslås för dessa
tidningar en justering av kravet på minsta mängd redaktionellt innehåll från 1
300 till 1 000 spaltmeter per årgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
skillnad mot vad som rekommenderas i fråga om hög- och medelfrekventa
tidningar anser kommittén all en gräns alltjämt bör finnas för de lågfrekventa
tidningarna när det gäller hur stor andel av innehållet som får utgöras av
annonser, om driftsstöd skall kunna beviljas. Gränsvärdet föreslås dock i
fortsättningen bli 50 i stället för 40%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
samtliga tidningskategorier föreslås följande. 1 den mån de föreslagna beräkningsnormerna
ger etl utfall som för en viss tidning blir avsevärt sämre än med nuvarande
regler för produktionsbidrag skall enligt förslaget i flertalet fall
reduktionen fördelas under en treårig övergångsperiod. Statens kostnader för
driftsstöd kommer därför att det första året efter omläggningen ligga på i
stort sett samma nivå som innevarande år ca 400 milj. kr. för atl vid
slutet av den treåriga övergångsperioden vara nere i etl ca 5 % lägre belopp
räknat i fast penningvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitel 13 diskuterar kommittén teknisk förnyelse och samproduktion och drar
slutsatsen att åtskilligt kan åstadkommas på området för all förbättra
dagstidningars kostnadsläge. Kommittén föreslår ell utvecklingsstöd för alt
skapa incitament för strukturrationaliseringar och andra ålgärder som kan ge
långsiktigt positiva eflFekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsstöd
bör utgå dels i form av bidrag till förpressinvesteringar hos enskilda förelag,
dels i form av räntesubventioner och lånegarantier för lån som fömtsätts tas på
den allmänna kredilmarknaden för investeringar i gemensamma
tryckerianläggningar, dels i form av samtryckningsbidrag för legotryckning av
dagstidningar. Formfrågor, detaljfrågor och beloppsnivåer behandlas i
anslutning till resp. stödform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
understryker att en förnyelseprocess måste innefatta lämpliga
utbildningsprogram. Kommittén föreslår en ram på 5 milj. kr. för utbildning,
som inledningsvis bör användas dels för utveckling av en permanent utbildning i
lidningsledning, dels för utbildningsprojekt av generell betydelse för
branschutvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingsstödet
ersätter nuvarande utvecklingsbidrag, samverkansbidrag och lån ur pressens
lånefond. Förslagen innebär bl.a. att den statliga långivningen lill
tidningsföretag upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitel 14 föreslår kommittén vissa förändringar i beräkningsnormerna<br>
för samdistributionsrabatten. Denna stödform innebär att staten skjuter</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
ett visst antal öre per exemplar av en allmän nyhetstidning om denna Prop. 1989/90:78
delas ut till abonnenterna tillsammans med andra tidningar och med ett av
Bilaga 1 dislributionsförelagel tillämpat enhetligt dislributionspris.
Rabattskalan föreslås nu få en annan uppbyggnad med fyra i stället för tre
rabattklasser, och öresnivåema, som varit nominellt oförändrade sedan 1981,
höjs genomgående. Båda de föreslagna förändringarna har getts en sådan profil all
raballökningen blir relativt sett större i de skikt där de mindre och
medelstora tidningarna har hela eller huvuddelen av sin upplaga. Statens kostnader
för samdislributionsrabatt beräknas med de förordade regeljusteringarna öka
med ca 35 % till ca 79 milj. kr., vilket innebär alt man i stort sett
återställer den reala nivå stödformen hade i mitten av 1980-lalet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kapitel 15 presenterar kommittén sin helhetssyn på del reformerade presstödet i
ett tioårsperspektiv. Stödet bör fortsättningsvis bestå av driftsstöd,
utvecklingsstöd och saindistributionsrabatt. Driftsstödet sänks något och får
mer uttalat än hittills, karaktären av en grundläggande garanti för fortsatt
utgivning. Samdistributionsrabatten är principiellt oförändrad, men med höjda
öresnivåer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nya presstödet bör under perioden till stor del inriktas på angelägna
utvecklingsinsatser med sikte på ett förbättrat kostnadsläge för stödtagande
tidningar. Del bör ske genom utvecklingsstödet. Medelsanvisningen bör
dimensioneras så, atl koncentrerade och omfattande stödinsatser kan göras under
en begränsad lid. Kommittén föreslår all anvisningen gradvis byggs upp från
högst 60 milj. kr. år 1 lill högst 100 milj. kr. åren 3-6, för att sedan
stegvis trappas av och åter vara högst 60 milj. kr. år 10. Syftet är alt med
relativt omfattande, samlade insatser under några år ge tidningsföretag
möjligheter alt åstadkomma långsiktigt positiva förändringar i verksamheten,
vilket på sikt kan beräknas medföra ett totalt sett lägre behov av löpande
driftsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna utformningen innebär att medelsbehovet för statligt presstöd enligt
kommitténs modell blir något lägre än enligt det nu gällande systemet. Det
gäller både i det korta och i det långa perspektivet. Om del reformerade
presstödet ger de förväntade eflFekterna fulh ul, bör denna skillnad bli
särskilt märkbar framemot tioårsperiodens slut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kapitel 16 påpekar kommittén att presstödsnämndens sammansättning och
organisationen av arbetet hittills är väl lämpade för de uppgifter som etl
delvis nytt presslödssyslem kräver. Kommittén anvisar vissa möjligheter till
förbättring och systematisering av insamlingen av relevanta uppgifter m. m.
och föreslår att regeringen ger nämnden i uppdrag att starta ell planeringsarbete
med sådan inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt'><span style='font-family:Verdana'>62</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttranden över</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>dagstidningskommitténs betänkande (SOU</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'>®'' </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1988:48) Reformerat presstöd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över dagstidningskommitténs betänkande avgetts av
postverket, riksskatteverket (RSV), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)
efter hörande av bl. a. Kungliga tekniska högskolan i Stockholm, universitetet
i Göteborg samt handelshögskolorna och journalisl-högskoloma i Stockholm och
Göteborg, presstödsnämnden, patent- och registreringsverket, statskontoret, riksrevisionsverkel
(RRV), näringsfri-helsombudsmannen (NO), statens pris- och konkurrensverk (SPK),
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska lidningsutgivareföreningen (TU),
Svenska joumalistförbundet. Grafiska fackförbundet, Handelstjänstemannaförbundet
(HTF), Grafiska arbetsgivare- och indu-slriorganisalionema. Föreningen Svensk
Fackpress (Faclu), Svenska Veckopressens Tidningsutgivareförening (Veclu),
Tidningsstatistik AB, PS Distributions AB, Tidningstjänst AB, A-pressen,
Föreningen Cenlerpress, Föreningen Liberal Press, Svenska Högerpressens
Förening, Annonsörför-eningen och Swedish Direct Marketing Association (Swedma).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hämtöver
har skrivelser inkommit från Laholms tidning, Akliefrämjan-det. Dagens
Industri, Aflfarsvärlden, Handdsanslälldas förbund (Handels), AB William Michdsens
Boktryckeri, Förenade Landsortstidningar (FLT), Sverige-Nytt, Dalamas Tidningar
AB, Skövde Nyheter, Föreningen Konsumentmarknadspress m. fl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>Allmänt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagslidningskommitténs
förslag till reformerat presstöd syftar till en förenkling och eflFektivisering
av del statliga presstödet. De nuvarande fem stödformema ersätts av tre nya och
tyngdpunkten förskjuts från löpande driftsstöd lill utvecklingsstöd. Flera
remissinstanser kommenterar i allmänna ordalag kommitténs olika förslag och eflFekterna
av dessa i ett längre perspektiv. Många ger även principiella synpunkter på
presstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO,
TU, TCO, Journalistförbundet och Grafiska fackförbundet stöder i huvudsak dagslidningskommitténs
förslag men redovisar också avvikande uppfattningar i enskilda frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
anser att dagstidningskommittén utfört en föredömligt gmndlig utredning där
regeringskraven på förenklingar och besparingar är tillgodosedda. Samtidigt
saknar statskontoret den förnyade analys av dagspressens roll i mediesamhället
som enligt direktiven ingått i uppdraget. Även eflFekterna av den planerade
skatteomläggningen borde ha behandlats mer ingående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
menar att dagstidningskommiltén gjort en förtjänstfull analys av<br>
det statliga presstödet och dess tekniska och marknadsmässiga fömtsätt<br>
ningar. När del gäller driftsstödet presenterar kommittén, enligt RRV,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>flera välmotiverade
ändringsförslag. Emellertid har inte förslagens långsik- Prop. 1989/90:78</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>liga kostnadsdrivande eflFekter
beaktats tillräckligt. RRV anser därför att Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förslagen bara bör
genomföras i kombination med ökad restriktivitet i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fråga om bidragssalserna.
Verket avstyrker också delar av del föreslagna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utvecklingsstödet
med motiveringen att företagsekonomiskt lönsamma</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>investeringar
inte behöver direkta statliga subventioner, i alla fall inte i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
storieksordning som kommittén förslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO,
Föreningen Centerpress och A-pressen understryker viklen av att staten även i
fortsättningen för en aktiv presspolitik i syfte att värna om bredd och
mångfald. LO ställer sig i huvudsak bakom den inriktning som dagstidningskommiltén
vill ge presstödet. Samtidigt motsätter sig LO att kostnadema för presstödet
skulle låsas på en fastlagd nivå i minsl 10 år. Del måste vara möjligt att
ompröva slödels ramar och inriktning om mångfalden skulle äventyras en bit in
på 1990-lalet. LO ser med särskild oro på att de mer selektivt inriktade stöden
föreslås minska med 60 milj. kr. Föreningen Cenlerpress anser att betänkandet i
huvudsak uppfyller de krav som med rätta kan ställas på statsmaktens politik.
Samtidigt finns del, menar föreningen, inga belägg för alt del föreslagna
utvecklingsstödet kommer atl påverka presstmkturen i vare sig större eller
mindre grad än de nuvarande stödformema. Föreningen utgår från att behovet av
att slå vakt om mångfalden i alla fall inte kommer att bli mindre i framtiden. A-pressen
menar atl behovet av samhälleligt stöd lill dagspressen i själ"a verket är
större i dag än när press.tödet infördes. Del finns tecken som tyder på att de
elektroniska mediernas och etermediernas snabba utveckling leder till en
allmän anpassning och likriktning av nyhetsvärderingen. Ibland framställs del
som att presstödet har näringspolitiska förtecken, men enligt A-pressen är
stödet enbart tillkommet av presspolitiska motiv. Det föreslagna presstödet
kommer, med A-pressens egna förslag lill ändringar, atl bättre utveckla
tidningsproduktionen och förstärka mångfalden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Presstödsnämnden
är positiv till att dagstidningskommittén föreslagit en rad förenklingar när
del gäller frågan hur driflsbidragel skall fastställas men har samtidigt
kritiska synpunkter på den praktiska tillämpningen av reglerna. Nämnden vänder
sig även mot kommitténs uppgift att "hjälp tifi självhjälp" urspmngligen
skulle ha varit ett huvudmotiv för presstödet. Så har inte varit fallet, menar
nämnden. Det har sedan länge stått klart atl presstödet endast kan förhindra utslagning
av lågtäckningstidningar och inte förändra stmkturen i branschen. Nämnden gör
heller inte samma optimistiska bedömning som kommittén av del föreslagna
utvecklingsstödels dynamiska effekter. Troligen kommer det varken att ha
större, eller mindre inverkan på presstmkturen än de nuvarande stödformerna
har.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>HTF
och Handels stöder förslaget att renodla presstödet från fem till tre former.
De båda förbunden menar samtidigt all en förelagsekonomisk gmndsyn måste finnas
i dagstidningsbranschen. Först när den egna ekonomiska bärkraften inte är
tillräcklig för den eftersträvade bredden och mångfalden i nyhetsförmedling och
opinionsbildning, är det befogat alt från statens sida stödja verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>SPK för ell ingående
resonemang om presstödet och dagslidningskom<br>
mitténs förslag. Verket anser all kommittén på ett förtjänstfuUt sätt gått</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>igenom
presstödets historia och nuvarande uppbyggnad och att förslagen Prop.
1989/90:78 ligger i linje med utredningsuppdraget. SPK menar emellertid all
förslagen Bilaga 2 inte är tillräckligt långtgående. Med den syn på konkurrens
och eflfektivitet i samhällsekonomin som SPK har att företräda, är ett syslem
med selektivt presstöd betänkligt eftersom det missgynnar effektiva
tidningsföretag. En förbättrad dynamik i syfte all minska presstödet under den
kommande tioårsperioden kan bara åstadkommas om stödet förändras lill alt i
större utsträckning än hittills inriktas på kostnadsrationaliseringar i de
enskilda företagen, menar SPK. Kommitténs förslag torde endast marginellt påverka
pris- och konkurrensförhållandena på tidningsmarknaden. Problemet är nämligen-inte
en lågprodukliv teknisk utmstning, ulan dålig hushållstäckning för
stödmottagande tidningar inom spridningsområdet, med åtföljande svårigheter atl
sälja annonsutrymme. 1 själva verket finns del en teknisk överkapacitet tack
vare de statliga medel som tidningsföretagen fått under 20 år. Från eflFektiviletssynpunkt
är det i stället viktigare att öka tidningsföretagens vilja lill samverkan.
Enligt SPK skulle en successiv minskning av presstödet göra de stödmollagande
tidningarna mer benägna att acceptera nya lösningar som l.ex.
produktionssamverkan. Del hade, enligt SPK, varit värdefullt om dagstidningskommiltén
analyserat de långsiktiga effekterna av regleringen på dagstidningsområdet,
vilka förändringar som kan inträflFa om stödet avvecklas, samt vilken
publicistisk mångfald som i dag behövs för att säkerställa de presspoliliska
målen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Grafiska
arbetsgivare- och induslriorganisationerna, SAF. FLT och Högerpressens
förening förordar en nedtrappning av presstödet. Grafiska arbetsgivarna och SAF
tvivlar på att det reformerade presstödet kan bidra till att förverkliga
kommitténs målsättningar. Kommittén har valt stimulansvägen och är frikostig
med bidrag och stöd. Arbetsgivarorganisationerna föreslår själva den rakt
motsatta strategin, en nedtrappning av samtliga stöd. Del skulle
"tvinga" fram eftersträvade rationaliseringar och besparingar. Man
förordar en successiv bantning av stödet under l.ex. en femårsperiod.
Högerpressens Förening och FLT anser att presstödet på sikt helt bör avvecklas.
Dessa är, i likhet med SPK, kritiska mot atl utredningen inte diskuterar de
delar av direktiven som bl.a. behandlar möjligheten att se mångfaldsbegreppet i
andra termer än antalet självständiga tidningsförelag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
Liberal Press anser atl dagstidningarna fyller en minst lika stor uppgift i dag
som tidigare och att ett statligt presstöd kan bidra till en eftersträvad
mångfald. Samtidigt är det befogat att förändra presstödet så att man inriktar
sig på att reducera kostnaderna i stället för att ständigt höja intäkterna
genom olika stödformer. Det föreslagna utvecklingsstödet är dock diffust och
utformat på ett sådant sätt atl godtycke inte kan uteslutas. Det kan heller
inte vara en uppgift för staten alt bekosta en renodlad branschutveckling.
Föreningen finner det anmärkningsvärt att kommittén inte fullgjort det i
direktiven givna uppdraget att undersöka bl.a. alternativa utgivningsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Annonsörföreningen
tillstyrker alt presstödet ges en inriktning som främ<br>
jar en rationell produktionsapparat för främst lågtäckningstidningarna, så<br>
alt dessa på sikt blir mindre beroende av löpande driftsstöd. Föreningen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5
Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 78</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>framhåller all man delar
de grundläggande motiven för presstödet men att Prop. 1989/90:78 omfattning
och former kan diskuteras. Den goda annonskonjunkturen Bilaga 2 sedan år
1984 kan, enligt föreningen, motivera en reducering av presstödet. En sådan
åtgärd skulle också medföra ökad konkurrensneutralitet mellan olika massmedier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Veclu.
Faclu och Konsumentmarknadspress avvisar dagslidningskommitténs förslag att
även fortsättningsvis särbehandla dagspressen när del gäller del indirekta
presstödet. De tre föreningarna yrkar att alla tidningar och tidskrifter befrias
från mervärdeskatt på sina upplageintäkter och alt en enhetlig reklamskattesats
tillämpas för all press. Veclu föreslår att presstödet omprövas i sin helhet i
syfte atl förenkla och skapa lika konkurrensvillkor för den svenska pressen. Dagstidningskommiltén
har bortsett från att verkligheten har förändrats. Föreningen pekar bl. a. på
kvällstidningarnas, och i ökad omfattning morgontidningarnas, veckolidningslika
bilagor. Veclu anser allmänt att statligt stöd bör utgå efter en ekonomisk behovsprövning
av verksamheten, och all stödet skall vara av tillfällig karaktär. De nuvarande
formerna av direkt och indirekt presstöd gynnar ofta, genom sin generefia
utformning, ekonomiskt framgångsrika tidningar som till sin karaktär är varialioirer
av den renodlade populärpressen. Faclu och Konsumentmarknadspress anser att det
indirekta presstödet till dagspressen, främst den lägre reklamskatten, kraftigt
snedvrider konkurrensförhållandena mellan dagspress och annan press. De båda
föreningarna menar att det inte bara är dagspiessen som är viktig för den
demokratiska processen, och man pekar särskilt på fackpressens betydelse för
utbildning och vidareutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Swedma
anser allmänt att annonser och andra reklammedier skall kunna tillhandahållas
under samma konkurrensbetingelser. Därför bör olika avsändare och medier
behandlas lika vad gäller mervärdeskatt, reklamskatt och
distributionskostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:269.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Indirekta förmåner </span></b><b><span style='font-family:
Verdana'>Befrielse från mervärdeskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommiltén
pekar på mervärdeskattens stora betydelse för<br>
presstödet. Om inte dagspressens upplageintäkter även i fortsättningen får<br>
vara befriade från mervärdeskatt måste hela presstödet omprövas. Kom<br>
mitténs bedömning på den här punkten delas av flertalet remissinstanser,<br>
bl.a. RSV, presstödsnämnden, statskontoret, NO. TCO, Journalistförbun<br>
det, TU, Grafiska fackJÖrbundel, HTF, A-pressen, Föreningen Centerpress<br>
och Annonsörföreningen. Samtidigt framförs kritik mot atl förslagen i<br>
betänkandet fömtsätter ett bibehållet indirekt presstöd. Statskontoret me<br>
nar all kommittén haft tillräcklig information för atl belysa konsekvenser<br>
na för presstödet av en mervärdeskatt på upplageintäkterna och en höjd<br>
reklamskatt. RRV hänvisar lill all; det i kommitténs uppdrag ingick att<br>
pröva alla former av presstöd, inkl. indirekta subventioner. Ändå analyse<br>
ras inga alternativ lill den nuvarande ordningen.<br>
Presstödsnämnden, statskontoret, TCO, Journalistförbundet, TU, grafis-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ka
arbetsgivarna, SAF, A-pressen, Föreningen Centerpress, Föreningen Prop.
1989/90:78 Liberal Press, Högerpressens Förening och FLT delar uttryckligen
dagstid- Bilaga 2 ningskommitténs uppfattning i sakfrågan, dvs. att
dagstidningarnas upplageintäkter även fortsättningsvis bör vara befriade från
mervärdeskatt. Man hänvisar i första hand till de ekonomiska svårigheter många
tidningar skulle hamna i om mervärdeskatt infördes. Just lågtäckningstidningarna,
som det direkta presstödet är tänkt att skydda, skulle drabbas särskilt hårt.
TU, grafiska arbetsgivarna, SAF och FLT hänvisar även till att tidningarna
inom EG helt eller delvis är befriade från mervärdeskatt. FLT och Högerpressens
Förening pekar på den insats för samhällsinformationen som dagspressen
kostnadsfritt utför åt kommuner, landsting och riksdag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
vill starkt ifrågasätta om de indirekta skattema skall användas för subventioner
till pressen på del sätt som nu sker genom del kvalificerade undantaget från
mervärdeskatt, den lägre skattesatsen för reklamskall och det särskilda gmndavdraget
för reklamskatt på annonser i dagspressen. Verket anser allmänt alt
skattesystemet kompliceras när olika subventionssystem kopplas till del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
utesluter inte att befrielsen från mervärdeskatt endast ges till de verkligt
behövande dagstidningarna, trots det konkurrenspolitiska intresset av att alla
dagstidningar behandlas lika. Samtidigt finner NO det otillfredsställande att
tidningar som är befriade från mervärdeskall får fördelar gentemot övriga
medier. NO och SPK pekar på att presstödsberät-ligade tidningar ger ut
veckotidningslika tidskrifter i konkurrens med tidskrifter som inte är befriade
från mervärdeskatt. SPK konstaterar atl befrielsen från mervärdeskatt och den
reducerade reklamskallen visserligen är konkurrensneulrala stödformer på dagslidningsområdet
men inte i förhållande till organisations-, fack- och veckopress.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Veclu,
Faclu och Konsumentmarknadspress motsätter sig att dagspressen även i
fortsättningen skall särbehandlas och yrkar att alla tidningar och tidskrifter
befrias från mervärdeskall. De tre föreningarna hänvisar till den
likabehandling av tidningar och tidskrifter som föreslås gälla inom EG. Veclu
menar att gränsen mellan dagstidningar och populärpress i vissa avseenden
blivit alltför diflFus för att kunna tillämpas som underlag för att gynna
endera kategorin. Faclu och Konsumentmarknadspress menar att om det av
statsfinansiella skäl anses erforderligt med mervärdeskatt på pressen, så
talar starka skäl för en reducerad uttagsprocent och framför allt att all
seriös press likabehandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Reducerad
reklamskatt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommiltén
anser att dagspressen även i fortsättningen bör ha<br>
en lägre skatt på annonser (4%) än andra medier (11%). Det särskilda<br>
gmndavdraget bör samtidigt höjas från 12 lill 15 milj. kr. Presslödsnämn<br>
den, TCO, Journalistförbundet, Föreningen Centerpress, LO och A-pres.sen<br>
är positiva till förslaget. Presstödsnämnden anser att en utökning av be<br>
skattningen skulle få betydande konsekvenser för dagspressen. Nämnden<br>
instämmer i kommitténs uppfattning all dagstidningarna i skälig omfatt<br>
ning måste kompenseras för ett eventuellt slopande av nuvarande förmå-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ner. TCO och Journalistförbundet
menar all dagstidningarnas ansvar för Prop. 1989/90:78 nyhetsförmedling och
opinionsbildning är skäl nog att ge dessa tidningar Bilaga 2 en bättre
skattenivå. TCO och Journalistförbundet framhåller samtidigt det orimliga i att
s. k. annonsblad, som inte lar samma informationsansvar som dagliga tidningar,
har en gynnad ställning från denna beskaltningssyn-punkt. Föreningen
Centerpress förutsätter att den nuvarande reklamskattelagens definition på "slödberätligad"
tidning behålls. LO tillstyrker att grundavdraget höjs från 12 till 15 milj.
kr., medan A-pressen vill höja gmndavdraget till 25 milj. kr. för att förbättra
lågtäckningstidningarnas situation på annonsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
avstyrker en höjning av gnrndavdraget innan en närmare analys gjorts av
avdragets eflFekter, eflFekteina av en höjning samt vilka kostnadsökningar
förslaget medför. RSV påpekar att de problem som förekommer vid verkets
hantering av reklamskallen, och som dagstidningskommiltén redogör för,
kvarstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
delar inte dagslidningskommitténs uppfattning att den gällande ordningen på
reklamskatteområdet är väl avvägd i förhållande till den övergripande statliga
presspolitiken. Medan huvudsyftet med dagens dominerande direkta stödform,
produktionsbidraget, är all stödja utgivningen av dagstidningar i marknadsmässigt
underiäge, så innebär såväl befrielsen från mervärdeskatt som
reklamskattereduktionen att dagstidningar i marknadsmässigt överläge gynnas. Ell
minimikrav är, enligt statskontoret, all de olika stödformerna inte motverkar
varandra. Statskontoret noterar också att det primära motivet för att införa
reklamskatten var atl finansiera det direkta presstödet och all skatteintäklerna
under senare år överstigit kostnaderna för stödet. När det gäller en eventuell
kompensation till dagspressen som en följd av förändringar i reklamskaltdagen,
menar statskontoret all den bör fördelas på andra gmnder än den subvention som
utgått genom reklamskattereduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>/?/?
F diskuterar möjligheten att ändra balansen mellan den generella</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>reduktionen av
reklamskatten och den återbetalning som görs av de första</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:312.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>480000
kr. reklamskatt som en tidning betalar in. En minskad eller avskaf</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fad
generell skallereduktion i kombination med höjda ålerbetalningsbe-lopp kunde
vara ell koslnadsneutralt sätt för staten all förstärka stödets selektivitet.
RRV anser dock inte alt den egna analysen ger lillräckligt underiag för ett
konkret förslag i den riktningen. Verket är kritiskt lill all kommittén inte
redovisar några alternativ till den rådande ordningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Grafiska
arbetsgivarna och SAF menar att annons- och reklamskatten, som tillkommit för
att finansiera presstödet, kan avskaflFas som en följd av den successiva
bantning av stödet som de själva förordar. Under avvecklingen bör stödet
finansieras över statsbudgeten och inte via en kostsam och besväriig annons-
och reklamskatt. Det är varken rationellt eller samhällsekonomiskt försvarbart
alt hålla i gång en stor och krånglig apparat för att få in pengar till ett
litet antal slödbehövande dagstidningar. Därigenom skulle Sverige också
anpassa sig tifi EG som inte har någon motsvarande reklamskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Veclu,
Faclu och Konsumenlmarknadspress avvisar en fortsalt särbe<br>
handling av dagspressen när del gäller reklamskall och yrkar på en enhetlig</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skattesats
för all press. Veclu anser allmänt att reklamskatten bör avskaf- Prop.
1989/90:78 fas då den bygger på den felaktiga föreställningen att reklam skulle
vara Bilaga 2 något onyttigt. Även den ökande konkurrensen från satellitsänd
reklam talar för all skatten slopas. Veclu avstyrker förslaget att höja gmndavdraget
lill 15 milj. kr. eftersom det ytterligare skulle öka skillnadema mellan dagspressens
och populärpressens villkor. Gmndavdraget bör helt avskaffas, eller utformas
på ett sätt som jämställer konkurrerande medier. Faclu och Konsumenlmarknadspress
anser att i den mån dagspressens gmndavdrag höjs till 15 milj. kr. måste samma
höjning göras för tidskrifterna. Swedma, som anser alt annonser och andra
reklammedier skall ha samma konkurrensfömtsättningar, förordar all olika
avsändare och medier behandlas lika när del bl.a. gäller mervärdeskatt och
reklamskatt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tidningstaxan
och postens tidningsrörelse</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommiltén
anser att frågan om tidningstaxan och poslens lidningsrördse bör tas upp lill
förnyad prövning. Kostnadsbilden i postens tidningsrörelse behöver klarläggas
och poslens samhällsansvar preciseras. På denna punkt delar statskontoret, RRV,
NO, SPK, Föreningen Liberal Press, Factu och Konsumentmarknadspress kommitténs
bedömning. Statskontoret anser att frågan lämpligen kan utredas av kommittén
(K 1988:02) för utredning av statens regionalpolitiska och sociala ansvar på
Ide- och postområdena. SPK framhåller all principen för postens prissättning
bör vara att inte någon typ av tidningsförelag, vare sig dagspress, veckopress eller
fackpress, särbehandlas från kostnadssynpunkt. Factu och Konsumenlmarknadspress
anser att postens samhällsansvar bör omfatta distributionen av tidningar och
tidskrifter över hela landet på samma sätt som posten har skyldighet att svara
för brevuldelningen. NO konstaterar att posten gör ambitiösa försök att
fortlöpande förbättra sitt redovisningssystem, men att en redovisning av särkostnaderna
för lidningsdistribulionen är dyrbar och troligen förenad med stora
svårigheter. Större delen av kostnaderna kan antagligen bara fördelas via
osäkra nyckeltal. Frågan är också, menar NO, om tidningsdistributionen skall
bära hela självkostnaden eller bara marginalkostnaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
de\ar dagstidningskommitténs uppfattning atl posten för närvarande inte bör
medges rätt att förmedla samdistributionsrabatt i stadsbrevbä-ring eller
beviljas särskilt stöd för distribution i glesbygd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Posten
och TU ser för sin del inget behov av att på nytt utreda tidnings<br>
taxan och postens tidningsdistribution. Posten anser att dagstidningskom<br>
miltén drar slutsatser som ligger utanför uppdraget. Sedan hösten 1987 har<br>
poslen, på kommunikationsministerns uppdrag, fört diskussioner med<br>
lidningsutgivarorganisationerna om en ny förhandlingsordning. Poslen<br>
har enats med TU om former och principer för taxekonstruktion och<br>
förhandlingsordning som tillgodoser såväl kraven på marknadsanpassning<br>
som skälig likabehandling och likvärdiga dislributionsfömtsätlningar för<br>
all dagspress. Vidare görs en samlad bedömning av postens hela distribu<br>
tion i glesbygd av post- och teleutredningen. Posten är över huvud taget<br>
kritisk mot hur dagstidningskommiltén behandlar postens lidningsrördse</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6
Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 78</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:2.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>i betänkandet. Där framgår
t. ex. inte att posten sedan år 1986 subventio- Prop. 1989/90:78 neråt
dagspressen med närmare IOO milj. kr. som en följd av regeringens Bilaga 2 beslut
att reducera taxehöjningen. Kommittén gör heller ingen analys av dagspressens
efterfrågan på eller betalningsvilja för postens distribulions-tjänster.
Poslens begäran alt få fiirmedla samdistributionsrabatt även för tidningar i sladsbrevbäring
syftar' endast till att förenkla postens administration. När det gäller
kostnadsbilden i lidningsrördsen är kommitténs uppgifter felaktiga eller
ofullständiga. Kommittén har bl.a. inte begärt någon redovisning av sär- och samkoslnader.
TU hänvisar till att posten och TU i en gemensam skrivelse till regeringen
förordat en friare förhandlingsordning om priser och villkor för postdistribution
av dagspress. En sådan ordning skulle möjliggöra en fortsatt utveckling mot
marknadsan-passade aflförsuppgördser utan all väsentliga presspoliliska krav
åsidosätts. TU menar också, i motsats vill dagstidningskommiltén, att eventuella
förslag om stöd för lidningsdistribution i glesbygd kan prövas utan alt poslens
taxesystem först utreds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Samhällsinformationens
betydelse för dagspressen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommiltén
har beräknat de ekonomiska konsekvenserna för dagspressen av en eventuell
modifiering av den tolaliletsprincip som för närvarande gäller för
samhällsinformations- och kungörandeannonseringen. Statskontoret anser all del
från statsförvaltningens synpunkt är önskvärt att lotalitelsprincipen modifieras
så att samhällets information lill medborgarna blir mer koslnadseflFektiv. Man
delar därför kommitténs uppfattning att samhällsannonseringen bör behandlas
från informationstekniska utgångspunkter särskilt som de föreslagna förändringama
enligt kommitténs beräkningar endast skulle få en marginell effekt på tidningarnas
ekonomi. FLT och Högerpressens Förening motsätter sig att samhällsannonseringen
betraktas som en del av det oflFentliga stödet till dagspressen. Samhälleliga
organ bör utgå från vedertagna professionella överväganden vid val av
annonsmedier. Tf/anser all samhällsannonseringen inte bör karaktäriseras som en
del av presstödet. TU menar att en annonsering om rättigheter och skyldigheter
måste kännetecknas av en strävan att nå alla medborgare. Föreningen Centerpress
anser alt lotalitelsprincipen behöver förstärkas. Samhällsannonsering har
störst betydelse för lågtäckningstidningar. Situationen är allvarlig eftersom
myndigheternas annonsering i sådana tidningar har minskat på ett oacceptabelt
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:276.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Definitioner </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>Allmän
nyhetstidning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommiltén
föreslår alt benämningen allmän nyhetstidning<br>
används för att avgränsa det tidningskofiekliv som kan komma i fråga för<br>
presstöd. Kommittén anger tre kriterier på en allmän nyhetstidning, varav<br>
minst två måste vara uppfyllda.<br>
A-pressen tillstyrker kommitténs definition. Föreningen Liberal Press</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>70</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>anser
att det enhetliga begreppet allmän nyhetstidning är välmotiverat och Prop.
1989/90:78 tillstyrker de tre kriterier som kommittén anger. Samtidigt får inte
den nya Bilaga 2 definitionen tolkas så snävt all mångfalden hotas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Presstödsnämnden
menar alt en förändring av terminologin är olämplig då kommittén inte samtidigt
föreslår någon ändring i sak av den nuvarande dagspressdefinilionen. Att
enbart använda begreppet allmän nyhetstidning, i stället för den längre
formulering som finns i den nuvarande förordningen, kan komma att uppfattas som
en saklig förändring trots att del inte är fråga om det. Nämnden avstyrker även
de tre kriterier som kommittén vill lägga till gmnd för sin
dagstidningsdefinition. Kriteriema torde snarare öka än minska osäkerheten när
tidningar skall klassificeras. Presstödsnämnden förordar alt den praxis som
tillämpats under en följd av år används även i fortsättningen. Även Föreningen
Centerpress finner del omotiverat att ändra dagspressdefinilionen när ingen
förändring i sak åsyftas. Föreningen vill att den nuvarande definitionen
behålls och att presslödsnämndens praxis i frågan upprätthålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RSV
anger atl termen allmän nyhetstidning inte helt överensstämmer med begrepp som
förekommer i lagen (1968:430) om mervärdeskatt och lagen (1972:266) om skatt på
annonser och reklam. Det kan innebära problem vid uttaxeringen av reklamskatt.
För atl motverka onödiga tolkningsproblem bör reglema korrespondera. Veclu
föreslår att den nuvarande otydliga gränsdragningen mellan dagstidningar och
veckotidningar slopas inom ramen för en total översyn av de allmänna stödformema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommittén
föreslår vissa preciseringar för att närmare avgränsa begreppet allmän
nyhetstidning. Tidningen bör bl. a. vara av fortlöpande karaktär.
Presstödsnämnden menar att del tydligare måste framgå att en tidning skall
komma ut med minst ett nummer per vecka för att kunna få presstöd. Nämnden
anser därför all den nuvarande definitionens formulering bör behållas. Man
utgår också från all en tidning även i fortsättningen generellt bör få inställa
utgivningen på helgdagar saml i vissa fall vid helgema kring årsskiftet efter
särskilt beslut av presstödsnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommiltén
föreslår vidare att den redaktionella inriktningen hos en allmän nyhetstidning
inte får begränsas till ett fåtal intresseområden, eller uteslutande vända sig
till vissa socialt eller intressemässigl avgränsade gmpper av befolkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Presslödsnämnden
ansluter sig till de avgränsningar som kommittén räknar upp. Nämnden vill dock
betona alt man uppfattar det som ett antal exempel, och att del i framtiden kan
komma all framställas tidningar med en begränsad redaktionell bevakning som
inte faller in under dessa. I sin behandling av kommitténs förslag till samdistributionsrabatt,
uppmärksammar presstödsnämnden all tidningen Dagens Industri kommer att gå
miste om rätten till samdislribulion med övriga morgontidningar som en följd av
den föreslagna dagspressdefinitionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>A-pressen
tillstyrker att presstödet inte skall omfatta tidningar som uteslutande riktar
sig lill vissa socialt eller intressemässigl avgränsade gmpper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
tillstyrker med ett undantag kommitténs inskränkningar. NO anser</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
atl tidningar som behandlar näringslivet bör uteslutas från stöd. Prop.
1989/90:78 Dylika tidningar har stor betydelse både ekonomiskt och politiskt i
en Bilaga 2 marknadsekonomi. Det finns också ett demokratiskt intresse av
all medborgarna får information och kunskap i samhällsekonomiska frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO,
Journalistförbundet och Grafiska fackförbundet avvisar helt kommitténs förslag
alt utesluta tidningar som begränsar sin bevakning lill ett fåtal
intresseområden, som exempelvis näringsliv, konsumentpolitik, miljöfrågor,
religion eller idrott. Man hänvisar bl. a. till risken för godtyckliga
bedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:65.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TU,
Föreningen Liberal Press, TCO, Journalistförbundet, Grafiska fackförbundet m.
fl. avvisar förslaget all utesluta tidningar som vänder sig lill vissa socialt
eller intressemässigl avgränsade gmpper av befolkningen. TCO,
Journalistförbundet och (jrafiska fackförbundet pekar på all ett sådant
kriterium skulle försvåra distributionen av tidningar som l.ex. Dagens
Industri, Ny Dag och Dagen genom att de inte längre skulle ha räll lill
samdistribution med andra tidningar. TU anser att kommittén ger begreppet
allmän nyhetstidning snävare gränser i syfte att utestänga Da- gens Industri.
Tidningen tillhör sedan år 1982 TU:s medlemskrets och betraktas således som en
allmän dagstidning. TU menar även att Dagens Industri motsvarar de tre kriterier
som ligger till grund för kommitténs definition av allmän nyhetstidning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagens
Industri pekar på att tidningens rätt tifi samdislribulion upphör, att
tidningen blir belagd med mervärdeskatt och att man får betala högre reklamskatt
om kommitténs förslag genomförs. De senaste tio årens enda livskraftiga
tillskott till den eftersträvade mångfalden, Dagens Industri, vill kommittén nu
skära av. Eftersom tidningens morgondistribulion hem lill läsama äventyras,
står förslaget även i strid med tryckfrihetsförordningens anda och bokstav (I
kap. 2§ och 6 kap. 4§), menar Dagens Industri i likhet med Akliefrämjandet.
Tidningen anför vidare att man i stort sett uppfyller alla de tre kriterier som
kommittén anger i sin definition av allmän nyhetstidning. Efter den breddning
av nyhetsmaterialet som genomfördes under första halvåret 1989 torde även avgränsningen
som tar fasta på den redaktionella inriktningen sakna relevans. Det är också inkortekt,
hävdar Dagens Industri, all man uteslutande riktar sig lill en viss gmpp
människor. Över huvud taget är det egendomligt atl en statlig utredning låter
förmodanden om tidningens läsekrets ligga till gmnd för förslag med långtgående
konsekvenser för branschens nödvändiga och legitima produktutveckling. Akliefrämjandet
anser att kommitténs förslag leder till ytterligare betänkligheter över del
statliga medieengagemangel över huvud taget. Det går inte att frigöra sig från
misstanken att del finns en ambition all stödja och skydda den partipolitiskt
anslutna pressen från oberoende medier.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Affärsvärlden
anser inte att välmående aflfärstidningar skall vara skalle-frälse. AflTärsvärlden
betalar själv 8 milj. kr. om året i reklamskatt och mervärdeskall. Delsamma
gäller för många tidningar, vilket inte är mycket att säga om eftersom
flertalet produkter och tjänster i samhället är beskattade.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>72</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bedömning
av avläggare och editioner</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommittén
föreslår att man i presstödssammanhang utgår ""äga 2. från all en
tidnings titel konstituerar dess identitet, dvs. ett namn motsvarar en
tidning. För alt undvika uppenbara skenkonstmktioner införs en spärr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TU,
Föreningen Liberal Press, TCO och Journalistförbundet tillstyrker principen att
en tidnings oflFrcidla namn är avgörande. TU fömtsätter i sammanhanget all
presstöd endast kan utgå till tidningar med egel utgivningsbevis. TU vill
också påpeka att en icke avsedd presslödseflFekt kan uppslå när två tidningar
integreras redaktionellt så långt atl det kan ifrågasättas om de längre utgör
två självständiga tidningar. Här har press-stödsnämnden en bevakningsuppgifl av
samma slag som kommittén ålagt nämnden när del gäller uppsplittringar av tidningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Presslödsnämnden
instämmer i huvudsak i kommitténs förslag lill huvudregel. Regeln bör dock
gälla utan undantag. Det blir svårt, menar nämnden, att leda i bevis att en
uppsplittring gjorts enbart för att erhålla högre presstöd. Sådana bedömningskonfiikter
bör inte byggas in i systemet. Nämnden anser samtidigt att det även bör finnas
möjligheter att reagera mot och hindra missbmk bland tidningsföretag som redan
ger ut bidragsberättigade editioner. Enligt presstödsnämnden har den rådande ordningen
när det gäller stöd till editioner sina brister. Bl.a. krävs omfattande
mätningar av del redaktionella innehållet. En viktig fördel är emellertid att
reglerna är entydiga. Det behöver inte föreligga någon osäkerhet om vilket
stödbelopp som skall utgå. Nämnden föreslår som ett alternativ lill kommitténs
föreslagna förändringar att nuvarande regelsystem bevaras men att kravet på egel
redaktionellt innehåll sänks från 65 till 60%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statskontoret
anser all huvudprincipen med en tidnings titel som underlag för presstöd är
enkel och tilltalande vid en första anblick men all den kan ifrågasättas mot bakgmnd
av presstödets syfte all stimulera mångfalden i nyhetsförmedling och
opinionsbildning. Mångfalden får inte begränsas till tidningarnas vinjetter.
Statskontoret befarar också att den föreslagna spärregeln inte ger
tillräckligt skydd mot utpräglade skenkonstmktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
avstyrker kommitténs förslag på denna punkt. RRV finner, i motsats till
kommittén, det inte osannolikt att tidningsägare kan falla för frestelsen atl
dela upp sin tidning i flera utgåvor med olika namn även om de redaktionella
och marknadsmässiga skälen är svaga. Det skulle likaledes bli en svår uppgift
för presstödsnämnden att bedöma när de presstödstekniska motiven varit så
dominerande atl en klyvning kan karaktäriseras som skenkonstmktion. RRV är även
kritiskt mot att förslaget, i likhet med flera andra förslag i betänkandet,
skulle innebära atl presstödsnämnden åläggs att göra flera känsliga och
diskretionära bedömningar än hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Patent-
och registreringsverket ser positivt på att en tidnings oflfrcidla namn skall
beaktas i presstödssammanhang. Tidningens namn kan emellertid inte ensamt
tjäna som urvalsinstmment ulan måste kompletteras på lämpligt sätt. När verket
meddelar utgivningsbevis gör man ingen bedömning av innehållet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>73</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>A-pressen är kritisk till
huvudprincipen all en tidnings titel skulle utgöra Prop. 1989/90:78 dess
identitet. A-pressen anser atl man bör skilja mdlan å ena sidan Bilaga 2 samhällets
Iryckfrihelsrältsliga intressen, där utgivningsbevisel är avgörande, och å
andra sidan dess presslödsintressen, där innehållet och inte tidningarnas
titlar eller utgivningsbevis spelar störst roll. Samtidigt är den nuvarande
gränsen på 65% unikt innehåll olämplig till följd av förekomsten av radio- och
TV-program, nyhelsbyråldegram, börstabeller, lotteri-dragningar, informaiion om
skolmåltider, sporttabeller, föreningsnoliser etc. Gränsen för när en edition
är en särskild tidning bör i stället sättas vid 50%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidningsstatistik
AB och Annonsörföreningen menar att villkoren för presstöd även i
fortsättningen skall knytas lill innehållet, och inte till tidningens namn.
Presstödets syfte alt främja mångfalden tillgodoses därigenom bäst. Man pekar
även på svårigheterna att avslöja skenkonstmktioner. Tidningsstatistik AB föreslår
att det nuvarande kravet på eget redaktionellt innehåll kvarstår och att
företaget får i uppdrag atl ulföra kontrollarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommiltén
föreslår en särregel för att skydda de nuvarande editionerna för tidningama
Arbetet, Bergslagsposlen och Folket. Flera remissinstanser pekar på alt edilioneringen
av Folket har upphört och att särregeln således avser två tidningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TU
stöder kommitténs förslag om en särskild editionsregel för två tidningar
förutsatt all tidningarnas eget redaktionella material inte understiger 60%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
och Journalistförbundet är kritiska till särregeln i ett avseende. Det gäller
kravet på att ungefär två tredjedelar av de aktuella editionerna skall vara
unik text. Det finns ingen anledning att ha så högt ställda krav. En rimlig
nivå kan i stället vara 40 45%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Presstödsnämnden
anser alt kommitténs förslag lill särregel är otillfredsställande. Hur skall
kontrollen av innehållet gå till och hur långt under gränsen kan en tidning gå
ulan alt driftsstödet helt upphör? Nämnden har dessutom svårt att se varför en
särregel skall tillämpas bara för alt de två tidningama har hell eller delvis identiska
namn på förlaga och edition.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
fmner del tveksamt alt ett par tidningar för en odefinierad framtid medges
något som förvägras andia. Allvarligare är dock att kommittén inte anger något
exakt procenttal för andelen eget material eller föreslår någon löpande
innehållsgranskning, ulan överlämnar frågan till presslödsnämndens prövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>A-pressen,
Högerpressens Förening och FLT avstyrker särregeln. Statskontoret menar all
behovet av en särbestämmelse visar på hela den föreslagna konstmktionens
svaghet. Verkligheten visar all ell namn inte motsvarar en tidning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dalarnas
Tidningar AB motsätter sig all Bergslagsposten omfattas av en<br>
särregel samtidigt som stödet till Ludvika Tidning dras in. Företaget<br>
hävdar att Bergslagsposten har en nästan dubbelt så stor annonsvolym som<br>
Ludvika Tidning och att tidningens moderbolag, Nerikes Allehanda, är etl<br>
av landets lönsammaste tidningsföretag. Antingen bör slödel till båda<br>
tidningama slopas eller bör båda fil behålla en del av slödel.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>74</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Driftsstöd</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>'e 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommiltén
föreslår atl det nuvarande produktionsbidraget ersätts med etl driftsstöd och
all regelsystemet förändras på flera punkter. Remissinstanserna diskuterar
huvudsakligen de enskilda förändringsförslagen men några tar också ställning i
generella ordalag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
anser all förslaget till driftsstöd bör genomföras. NO finner de föreslagna förändringama
välgmndade och framhåller särskilt rätten för stödmollagande tidningar atl i
framliden utge annonsblad. Presstödsnämnden och Journalistförbundet anger all
man huvudsakligen stöder de föreslagna förändringama men att man reserverar sig
i enskilda frågor. Föreningen Centerpress ställer sig i huvudsak bakom
kommitténs förslag men anser att slödel lill lågfrekventa tidningar är
otillräckligt. A-pressen ansluter sig huvudsakligen till förslagen om
kvalifikationskriterier och övriga villkor men har invändningar mot
utformningen av stödet till högfrekventa storstadstidningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RR
V är kritiskt mot alt dagspresskommittén inte försökt beräkna de ekonomiska
konsekvenserna för statsverket av de olika, i och för sig välmotiverade,
ändringsförslagen. RRV menar att kommittén bygger på orealistiska fömtsättningar
då man förklarar atl kostnadema för driftsstödet kommer all minska. Flera av
förslagen kan i själva verket bli kostnadsdrivande. Enligt RRV bör förslagen
därför endast genomföras under fömtsättning av ökad restriktivitet med bidragssatsema.
SPK, grafiska arbetsgivarna och SAF anser allmänt att presstödet i högre grad
än hittills bör inriktas på kostnadsrationaliseringar i de enskilda
tidningsföretagen. En successiv minskning av stödet skulle kunna öka företagens
vilja till samarbete och andra kostnadsbesparingar. Högerpressens Förening föreslår
en reducering av driftsstödet med fem procent per år i kronor räknat för att slödtidningama
skall ges en reell möjlighet all anpassa ekonomin till de nya fömtsättningama. FLT,
som också förordar en nedskärning av driftsstödet med fem procent per år, menar
att del efler fem år bör övervägas humvida en fortsatt nedskärning kan göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kvalifikationskriterier</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:3.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommiltén
vill avskaffa det gamla hindret för tidningar att ge<br>
ut annonsblad samtidigt som man uppbär driftsstöd. Remissopinionen är<br>
splittrad på denna punkt. Statskontoret, NO och TU finner del befogal att<br>
slopa regeln angående annonsblad. Statskontoret och NO anser, i likhet<br>
med kommittén, all presstödsreglerna inte bör hindra tidningama att<br>
förbättra sin ekonomi genom olika typer av kompletterande intäklskällor.<br>
TU:s styrelse har tidigare gjort ell uttalande i frågan om annonsblad. Där<br>
rekommenderas bl.a. tidningsföretagen all visa återhållsamhet när del<br>
gäller utgivning av annonsblad eftersom det kan innebära all dagslid-<br>
ningamas ställning som nyhets- och opinionsorgan försvagas. Samtidigt är<br>
man medveten om all utvecklingen inom vissa områden kan bli sådan att<br>
tidningsföretag tvingas att ge ut annonsblad för att försvara och stärka sin</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ställning.
RRV anser att förslaget om annonsblad ökar tidningarnas möj- Prop.
1989/90:78 ligheter alt förbättra sina intäkter, vilket är positivt. Samtidigt
är det en av Bilaga 2 de förändringar som på sikt kan medföra att
kostnaderna för driftsstöd ökar, genom att antalet stödberättigade tidningar
blir fler eller genom att färre tidningar föriorar sin bidragsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Journalistförbundet,
Föreningen Liberal Press, Högerpressens Förening, FLT, AB William Michdsens
Tryckeri saml den reservation som fogals till TU:s yttrande möter förslaget atl
tillåta stödmollagande tidningar att ge ul annonsblad med kritik och farhågor.
Journalistförbundet anser all den gamla regeln bör finnas kvar. Förbundet vill
att annonsbladsutgivning motverkas och alt tidningarna ägnar sig åt sin
huvuduppgift, alt ge ul allmänna nyhetstidningar. Föreningen Liberal Press
menar alt det finns risk för all presstöd kan utnyttjas fiir en satsning på
annonsbladsutgivning ulan journalistiskt informationsansvar, vilket skulle hota
mångfalden. Högerpressens Förening anser att annonsbladen innebär en fara för
en fri, obunden och etiskt högtstående dagspress. FLT och TU:s reservanter argumenterar
i samma anda och menar att utredningens mediefilosofi avslöjar att vägen nu går
från en stark betoning av publicistiska funktioner hos tidningsföretagen till
en stor förståelse för rent mediekommersiella produkter och utvecklingar. Man
hänvisar också till alt motivet för det hittillsvarande produktionsbidraget
varit att kompensera för uteblivna annonsintäkter. Högerpressens Förening, FLT
och TU:s reservanter föreslår att de tidningar som ger ut annonsblad bör få
driftsstödet krympt med samma belopp som inkomsterna från annonsbladet uppgår
till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommiltén
anger ett högsta täckningstal för all kunna komma i fråga för driftsstöd på 40%
för hög- och medelfrekvenla tidningar och 25% för lågtäckningstidningar. Tt/anser
att den nuvarande avtrapp-ningsmetoden bör behållas men att avtrappningen sker
mellan 40 och 45 % respektive 25 och 30%. TU erinrar om att vissa tidningar,
som enligt dessa regler skulle kunna erhålla presstöd, går miste om delta på gmnd
av de nya reglerna för tidningsföretag med särskilt goda resultat. TU förordar
också särskilda övergångsbestämmelser för dem som överskrider gränsvärdena så
all stödet reduceras gradvis. 7?/; K menar alt förslaget atl höja gränsen för lågtäckningstidningarnas
täckningslal från 20 lill 25% är ännu en åtgärd som på sikt kan medföra
fördyringar för statsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommittén
anger att täckningsgraden skall avse en tidnings ulgivningsort. 1 de fall där
det är svårt all avgöra var en avläggares huvudredaktion faktiskt är belägen,
skall den kommun räknas där täckningsgraden procentuellt sett är hög;st.
Föreningen Centerpress instämmer i kommitténs huvudprincip, men anser samtidigt
all presstödsnämnden måste ges möjlighet all pröva frågan från fall lill fall.
Del är inte rimligt, enligt föreningen, att en avläggare tilldelas en liten
kommun där hushållstäckningen är relativt hög, om tidningen samtidigt i en
annan, större kommun har en betydligt högre upplaga men lägre täckningsgrad.
Även Tidningsstatistik AB påpekar att det vid bestämmande av ulgivningsort för avläggare
kan få oönskade effekter om kommuner med högst hushållstäckning blir
avgörande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommiltén
föreslår en särbestämmelse för ell fåtal, icke</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>76</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lågfrekventa,
tidningar på Golland, Öland och i Laholmsområdet för att Prop. 1989/90:78 medge
ett begränsat driftsstöd till tidningar med täckningslal över det Bilaga 2 generella
gränsvärdet. Föreningen Centerpress ansluter sig i stort till kommitténs
slutsatser. Presstödsnämnden, som i huvudsak ansluter sig till de föreslagna förändringama
för hög- och medelfrekvenla tidningar, anser all det klarare måste framgå av
stödförordningen vilka gmnder som skall gälla för driftsstöd till tidningar som
är undantagna från huvudregeln. Det bör vidare ankomma på nämnden att år från
år göra en fömtsättningslös prövning av vilka belopp som kan vara rimliga.
Nämnden ogillar, i likhet med Föreningen Centerpress, kommitténs uppfattning
alt de belopp som utbetalats under år 1988 till Gotlandslidningama skaU tjäna
som riktmärke. Laholms Tidning uppfattar den del av dagstidningskommitténs
förslag som innebär att tidningens bidrag sänks från 1,44 till 0,9 milj. kr.
som etl afivar-ligt hot mot tidningens existens. Tidningen fömtsätter all en
noggrann analys görs av den unika konkurrenssituationen i Laholms kommun innan
ell beslut fattas som avsevärt skulle förändra fömtsättningama för tidningens
fortsatta utgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
antal tidningar är kritiska mot utformningen av särbestämmelsen. Föreningen
Liberal Press anser all lidningssitualionen på Golland visserligen motiverar
en särskild lösning men att det inte finns några skäl alt också undanta
Ölandsbladet och Laholms Tidning samtidigt som Skövde Nyheter och Ludvika
Tidning inte ges samma särbehandling. Dessa fyra tidningar omfattas i dag av
samma regler och marknadssituationen har inte förändrats på ett sätt som
motiverar olika behandling. Skövde Nyheter vill behålla sitt presstöd.
Tidningen menar att man, i likhet med de fyra tidningar som betraktas som
utpräglade undantagsfall, har en speciell marknadssituation. En avveckling av
presstödet kan tvinga förelaget till personalinskränkningar och
formatbegränsningar, vilket leder till hämmad konkurrenskraft och risk för
sjunkande upplaga. Del skulle innebära alt tidningen så småningom kvalificeras
för fullt presstöd och atl kostnaden för statskassan skulle bli större än för
del nuvarande slödel lill tidningen. Dalarnas Tidningar AB hänvisar till
marknadssituationen för dagslidningama i Ludvika och Smedjebackens kommuner,
som företaget anser kan liknas vid situationen för Gotlandslidningama. Man
vänder sig mot att presstödet till tidningen Bergslagsposten ökas tifi 4,4
milj. kr. samtidigt som stödet till Ludvika Tidning avvecklas. Därmed skulle en
utgivning av Ludvika Tidning i den omfattning som sker i dag omöjliggöras.
Företaget föreslår alt stödet till bägge tidningama slopas eller att man
behåller en del av stödet till bägge tidningama. I en senare skrivelse hänvisar
Dalamas Tidningar AB till att tidpunkten för genomförandet får icke avsedda efiekler
när det gäller den s. k. nedlrappningen. Företaget hemställer alt reglerna
anpassas så atl nedlrappningen sker med utgångspunkt från del produktionsbidrag
som utbetalats för verksamhetsåret 1989. TC/föreslår alt tidningsutgivningen i
Ludvika och Skövde skall behandlas enligt samma riktlinjer som kommittén
föreslagit beträflFande Gotland, Öland och Laholm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommiltén
vill behålla kravet på de lågfrekventa tidningar<br>
na att till övervägande andel ha en abonnerad upplaga. Föreningen Cen-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>77</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7
Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 78</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:3.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>terpress förordar däremot
att regeln, i konsekvens med kommitténs övriga Prop. 1989/90: 78 förslag om
förenklingar, skall utgå. Det stämmer inte, menar föreningen. Bilaga 2 alt
regeln inte skulle ha medfört nackdelar för stödtidningarna, då många av dem
som berörts regelmässigt sökt, och fåll, dispens från regeln.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommittén
anger 150 kr. per år som lägsta abonnemangspris för att endagarstidningar
skall vara berättigade till presstöd och ungefär del dubbla vid ivådagarsutgivning.
.Ri?K anser alt det lägsta abonnemangspriset på 150 kr. borde sältas högre
alternativt ersättas med en koppling mellan bidragsbelopp och abonnemangspris.
RRV konstaterar att många lågfrekventa tidningar har extremt höga bidrag i
förhållande till abonnemangspriserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommiltén
anser atl det inte längre behövs någon gräns för högsta procentandel annonser
vad gäller hög- och medelfrekventa tidningar, medan del för lågfrekventa tidrringar
även i fortsättningen bör finnas en maximigräns och atl den skall höjas från 40
till 50%. TU har inget att erinra mot förslaget. Statskontoret anser, i likhet
med kommittén, all presstödsreglema inte bör förhindra kompletterande
inkomstkällor. Därför är det befogal alt slopa restriklionen alt högst 50% av
utrymmet får upptas av annonser. /?/?Kanseralt förslaget ökar tidningarnas
möjligheter alt förbättra sina intäkter, vilket är positivt men att det, i
likhet med flera andra, är ett för staten kostnadsdrivande förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommiltén
föreslår att kravet på det redaktionella innehållels omfång i de lågfrekventa
tidningarna skall sänkas från 1 300 lill 1 000 spaltmeter per årgång. Tidningsslaiislik
AB vill att kontrollen av del nya gränsvärdet överlåts på bolaget på samma sätt
som nu sker. Presstödsnämnden menar att det gamla kravet på 1300 spaltmeter
per år bör kvarstå. Nämnden kan inte se något skäl att sänka gränsen för de lågfrekventa
tidningarnas redaktionella innehåll. Särskilt inte som kommittén också betonar
den vikt som de lågfrekventa tidningarna spelar för nyhetsförmedling och
opinionsbildning och att en större andel av driftsstödet föreslås gå till
dessa tidningar. Enligt i?/?Finnebär förslaget en fördyring för statsverket.
Det blir lättare för nya tidningar att kvalificera sig för stöd och tidningar
som nu mottar stöd löper mindre risk att gå miste om det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ny
beräkningsmetod</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommiltén
vill att driftsstödet i fortsättningen skall beräknas på grundval av
tidningsupplagan i stället för som hillills på pappersförbrukningen. Förslaget
stöds av en enig remissopinion. Flera av instanserna, t.ex. presstödsnämnden,
statskontoret och Föreningen Liberal Press hänvisar till atl den nya
beräkningsgrunden innebär en förenkling av presstödets administration. Andra, t.ex.
NO och A-pressen, ser en fördel i alt den föreslagna beräkningsmetoden
motverkar de irrationella beteenden som det gamla systemet gav uppho\' lill.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bidragssatser
och stödbelopp</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser pekar på en felräkning i betänkandets bilaga 3 av öiiaga z driftsstödet
lill Arbetet Västsverige. Presslödsnämnden anger atl bidragssalserna
förefaller väl avvägda men att kommittén av allt att döma felaktigt utgått
från att Arbetet Västsverige är en sjudagarstidning i stället för en sexdagarstidning.
Tidningen skulle därmed få ett väsentligt lägre belopp. Nämnden utgår från att
detta observeras och att driflsbidragel får en sådan utformning att tidningen
inte måste upphöra. A-pressen anser atl kommitténs beräkningsmodell för stödet
till högfrekventa storstadstidningar inte håller som underlag för en
proposition och alt en ny modell måste utarbetas. Arbetet Västsverige skulle
förlora 11, och inte 6 milj. kr. som kommittén felaktigt beräknat. Detta skulle
i sin tur medföra en oundviklig nedläggning av tidningen. A-pressen finner det
heller inte rimligt med ell maximibelopp för de högfrekventa storstadstidningama
på 45 milj. kr. när det finns tidningar som i dag har 47 milj. kr. A-pressen
vänder sig även mot all samma beräkningstal används för tidningar med sex- och sjuda-garsutgivning
trots att kostnaderna för de senare är högre. Föreningen Centerpress anser all
förslaget vad gäller stöd till lågfrekventa tidningar är otillräckligt.
Föreningen pekar särskilt på endagarslidningamas betydelse för mångfalden i
åsiktsbildning och informationsutbud, och menar att en höjning lill 1,6 milj.
kr. per tidning troligen utgör den mest kostnadseflFekliva insats staten kan
vidta för all uppnå de presspoliliska målen. RRV anser all den nya indelningen
i stödklasser behöver analyseras ytterligare för att riskerna för
anmärkningsvärda iröskdeflFekler skall reduceras. RRV hänvisar också till
dagstidningskommitténs förslag att bidragsbeloppet för lågfrekventa tidningar
successivt skall trappas av när upplagan sjunker under 10000 exemplar.
Förslaget är ett av dem som RRV anser på sikt kan medföra att kostnaderna för
driftsstöd ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Driftsstöd
av särskilt slag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommittén
anser att två tidningskategorier, i likhet med vad<br>
som varit fallet hittills, skall kunna få driftsstöd även om inte alla krav i<br>
övrigt är uppfyllda. När det gäller tidningar som huvudsakligen är skrivna<br>
på andra språk än svenska och vänder sig till invandrare och språkliga<br>
minoriteter i Sverige, menar presslödsnämnden all åtminstone någon av<br>
de aktuella tidningarna bara till obetydlig del behandlar förhållanden i<br>
Sverige, vilket knappast var avsikten när riksdagen yttrade sig i frågan år<br>
1986. Enligt presslödsnämnden bör det övervägas atl införa den något<br>
snävare bestämmelse som föreslogs i prop. 1985/86:98 om invandrarpoli<br>
tiken och enligt vilken tidningen till övervägande del skall innehålla nyhe<br>
ter, information och debatt om förhållandena i Sverige. När del gäller<br>
tidningar som i huvudsak distribueras lill svenska medborgare utomlands,<br>
hemställer Tidningen Sverige-Nytt all presstödsreglema ändras så att tid<br>
ningen behandlas på samma sätt som andra lågfrekventa tidningar. Den<br>
stora geografiska spridningen av tidningens läsare gör all Sverige-Nytt har</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>nn</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>betydligt
högre kostnader än andra lågfrekventa tidningar. Ändå kvitterar Prop.
1989/90:78 man nu, enligt tidningen, ut betydligt lägre presslödsbdopp än
andra Bilaga 2 tidningar med likartade fömtsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Reduktion
av stödbeloppet i särskilda fall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommiltén
föreslår att stödbeloppet i särskilda fall skall reduceras. Förslaget att
driftsstödet skall minskas med en tredjedel för tidningar med ett rörelseresultat
som, efler att driftsstödet räknats ifrån, är positivt och uppgår till mer än hälften
av stödbeloppet, stöds av presstödsnämnden och A-pressen. Nämnden vill dock
betona att det klart måste slås fast vad som skall avses med rör£:lseresultat.
Det bör framgå all det rör sig om resultat före dispositioner och skatt. Del
bör också framhållas atl en sådan regel kan förhindra att tidningar med mycket
god ekonomi erhåller driftsstöd även om övriga villkor är uppfyllda. TU
föreslår all man vid jämförelsen av stödbelopp och rörelseresultat utgår från
genomsnittet av de senaste tre årens rörelseresullEit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommittén
föreslår all rätten lill driftsstöd omedelbart upphör för tidningsföretag som,
samtidigt som de ger ut en lågläcknings-tidning och är introducerade på börsen,
beslutar om vinstutdelning lill aktieägama. TU vill alt regeln omformuleras så
att den gäller för aktiebolag som ger ägarna en aktieutdelning som överstiger
riksbankens diskonto plus en procent. A-pressen kritiserar förslaget, eftersom
det ytterligare försvårar de stödberoende tidningarnas möjligheter att skaflFa
sig riskvilligt kapital.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommittén
anser att en tidning som pantsätter framtida driftsstöd skall få sitt bidrag
minskal till hälften. Presstödsnämnden anser att förslaget är
tillfredsställande och i sak tillräckligt långtgående. Inte heller TU har något
alt erinra mot en sådan föreskrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:300.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Utvecidingsstöd </span></b><b><span style='font-family:
Verdana'>Allmänt</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommittén
föreslår att ett särskilt utvecklingsstöd ersätter de nuvarande stödformerna
utvecklingsbidrag, samverkansbidrag och lån ur pressens lånefond.
Utvecklingsstödet omfattar stöd till förpressinvesteringar, gemensamma
tryckeriinvesteringar, gemensamma köp av tryckeritjänster, andra slags
rationaliseringsprojekt samt utbildning i tidningsledning. Remissyttrandena
avser huvudsakligen de enskilda stödformerna men ett antal instanser lar också ställning
i generella ordalag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
och TU har inget alt inviinda mot kommitténs förslag i den här<br>
delen. Även Journalistförbundet, LO, A-pressen och Föreningen Center<br>
press tillstyrker i huvudsak utvecklingsstödet. Joumalistförbundet finner<br>
det i hög grad önskvärt med en utvidgad samproduktion. Förbundet<br>
menar all tidningama i första hand bör konkurrera med det redaktionella<br>
materialet och all samverkan därför bör ske i sådana former att de redak<br>
tionella resursema förstärks. Förbundet saknar samtidigt en diskussion i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>80</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommitténs
betänkande om behovet av ökad mångfald, dvs. etablering av Prop. 1989/90:78 nya
dagstidningar. I en reformerad presstödsordning bör det särskilda Bilaga 2 elableringsstöd
som försvann år 1987 få sin motsvarighet i ett bidragssystem som stimulerar till
nyetablering av tidningar. LO anser all förslaget lill utvecklingsstöd i stort
sett är bra men känner tveksamhet när del gäller utbildningsfrågorna. A-pressen
anser det vara utomordentligt angeläget att ett utvecklingsstöd konstruerat
enligt kommitténs förslag inrättas. Samtidigt har A-pressen synpunkter när det
gäller samverkansdelen och ulbild-ningsstödet. Föreningen Centerpress stöder i
huvudsak kommitténs förslag när det gäller ett utvecklingsstöd som ersättning
för nuvarande utvecklingsbidrag och samverkansbidrag. Däremoi anser man inte
att ett syslem med kreditgarantier i alla lägen kan ersätta möjligheten atl
låna ur pressens lånefond.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FLT
och TU:s reservanter avvisar kommitténs förslag lill utvecklingsstöd och till
särskilt stöd för samtryckning och utbildningsinsatser. Föreningen Liberal
Press anser att del föreslagna utvecklingsstödet är diflfust och behäftat med
betydande risker för godtycke. Det beror inte minst på alt kommittén föreslår
flera nya stödformer än de tidigare tre. Det kan heller inte vara en uppgift
för staten att via presstöd bekosta renodlat branschutvecklingsarbete eller
utbildningsfrågor i vid bemärkelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förpressinvesteringar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommiltén
föreslår att enskilda tidningar skall kunna ansöka om stöd i form av ett rent
bidrag till rationaliseringar och investeringar i förpressledel. A-pressen
ansluter sig helt till förslaget. RRV avvisar däremot stödet till förpressinvesteringar.
RRV vänder sig mot atl kommittén anger "förbättrat kostnadsläge" som
ett tillräckligt skäl för statliga stödåtgärder. Investeringar bör endast
uppmuntras om strikt företagsekonomisk lönsamhet kan förväntas. Skulle del
emellertid vara fråga om sådana investeringar, behövs inte några kontanta
subventioner. RRV anser alt staten i stället bör stödja lönsamma investeringar
genom kreditgarantier och möjligheter till lån, evenluefit med ell begränsat subvenlionsdemenl.
Även statskontoret förordar kreditgarantier och lånemöjligheter framför kommitténs
förslag. Statskontoret ifrågasätter om staten skall gå in med ell rent bidrag
om kostnaderna för en fömyelse av förpressproduktionen, som kommittén
konstaterar, inte är särskilt kännbara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:92.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommiltén
anser att utvecklingsstödet i förpressledel skall innefatta krav på särskilda
konsultinsatser och att presstödsnämnden skall kunna assistera ansökande
företag i den delen. En rad instanser är kritiska mot förslaget.
Presstödsnämnden finner del direkt olämpligt att man skulle kunna uppträda som
rådgivare åt ansökande företag i fråga om konsultinsatser, eller i frågor om
faktaunderlag och uppföljning som kommittén också föreslår, för alt i ett
senare skede pröva ansökningar som baseras på de tidigare lämnade råden. RRV
har samma invändning. Statskontoret delar den uppfattning sortr framförs av
dagstidningskommitténs reservanter, alt sådana stödvillkor vore etl alltför
stort intrång i tidningarnas interna dispositioner. Även FLT och TU:s
reservanter är kritiska mot all</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>presstödsnämnden samtidigt
skall fungera som rådgivare och beslutsorgan Prop. 1989/90:78 när det
gäller bidrag. Man anser att presstödsreglerna bör vara gmndade Bilaga 2 på
tydliga och förutsebara spelregler. Högerpressens Förening, FLT och TU:s
reservanter hävdar att dagspresskommilténs tankar om utvecklingsstödet och
presstödsnämndens nya, aktiva roll i sammanhanget innebär ett hot mot
dagspressens integritet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Gemensamma
tryckeriinvesteringar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagslidningskommitténs
förslag att presstödsnämndens lånegivning skall avvecklas och ersättas med ett
utvecklingsstöd för gemensamma tryckeriinvesteringar i form av
räntesubventioner för lån som tas på den allmänna kredilmarknaden tillstyrks av
statskontoret. FLT och TU:s reservanter anser däremoi att Pressens lånefond bör
beslå. Genom förmånliga lån eller kreditgarantier bör alla tidningar, även de
icke presslödsberoende, kunna få lämpligt stöd för utvecklingsprojekt.
Högerpressens Förening menar att Pressens lånefond bör ges en ökad roll för att
uppmuntra tidningar som vill utvecklas. Presstödsnämnden och Föreningen
Centerpress vamar för följderna av all den nuvarande låneformen ersätts med
kreditgarantier. En förändrad situation på kredilmarknaden kan innebära
betydande svårigheter för tidningsföretagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Presstödsnämnden
och Föreningen Centerpress är positiva till atl teknisk samverkan mellan
tidningsföretagen främjas. Samtidigt är de måna om all reglerna för
utvecklingsstödet inte utformas så atl förelag som inte lyckas uppbringa en
samarbetspartner förvägras stöd. Man föreslår atl reglema för utvecklingsstödet
utformas på i princip samma sätt som de nuvarande reglema för låneverksamhelen.
Även A-pressen förordar ell särskilt stöd till tidningar som trots egen vilja
nekats samarbete. Presstödsnämnden bör handlägga och avgöra sådana frågor.
A-pressen anser också all dagens möjlighet för tidningar att få ett
tidsbegränsat annonssamverkansbidrag bör finnas kvar i det nya
presstödssystemet även om bidraget utnyttjats i ringa utsträckning tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Samtryckningsbidrag</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommiltén
föreslår ett särskilt samtryckningsbidrag för att främja tidningsföretags köp
av tryckeriljänsler hos en annan tidning. Statskontoret tillstyrker förslaget.,
medan Högerpressens Förening avstyrker. Presslödsnämnden anser alt det klart
måste framgå att samlryckningsbidragel endast kan beviljas då en tidning
upphör med egen tryckning och inte bara byter tryckeri. Vidare är del, enligt
nämnden, inte nödvändigt all bidraget utgår med samma belop)p till de
samverkande tidningama. Det förelag som får avvecklingskostnader bör kunna ges
större bidrag än del förelag som ska ulföra legolryckningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Övriga
investeringar</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommiltén
menar att utvecklingsstöd skall kunna lämnas tiU</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>andra särskilda ralionaliseringsprojekt
som är avsedda att förbättra tid-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>82</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningsföretagens
ekonomi på längre sikt. Föreningen Centerpress betonar Prop. 1989/90:78 behovet
av stöd lill små och medelstora tidningar som opererar på lokall Bilaga 2
begränsade marknader och som är trängda av större region- eller överspridda
tidningar. Enligt föreningen vore det fel att lägga fast alt en tidning som
fått detta stöd en gång aldrig mer skulle kunna erhålla stöd. Man hänvisar till
den snabba tekniska och konkurrensmässiga utvecklingen. /?/? K avstyrker
förslaget om stöd till "övriga investeringar" av samma skäl som man
avvisar stödet till förpressinvesteringar. Beträffande den här stödformen
framgår det inte heller av betänkandet om tidningarna själva skulle bidra till
investeringarna eller om staten skulle stå för hela kostnaden, påpekar RRV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbildningsinsatser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommiltén
föreslår ell stöd till utbildning i tidningsledning inom ramen för
utvecklingsstödet. Högst 5 milj. kr. får avsättas. I avvaktan på att
verksamheten skall komma i gång bör särskilda utbildningsinsatser kunna få
statligt bidrag. UHÅ, statskontoret, SPK, TU, Journalistförbundet, TCO, HTF,
Grafiska fackförbundet. Handels och Konsumentmarknadspress ser i huvudsak
positivt på kommitténs förslag på denna punkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>UHÅ
anser, i liket med sina remissinstanser, all kommitténs förslag är väl
motiverat. Enligt UHÄ bör utbildningen i lidningsledning förläggas till
högskolan. Man pekar på viklen av atl utbildningen ges forskningsanknytning och
alt den blir tvärvetenskaplig. Inom högskolan finns en god beredskap alt delta
i utvecklingen av utbildningen och att anordna den. UHÄ hänvisar bl. a. tiU att
man vid universiteten i Stockholm och Göteborg genom sammanslagningar skapar
nya institutioner för utbildning inom journalistik och masskommunikation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
anser all en förbättrad utbildning av tidningsföretagens personal är en
konkurrensneutral åtgärd i den mån den riktas lill hela branschen och inte bara
lill stödmottagande tidningars personal. SPK anser därför atl det statliga
stödet bör inriktas på att förslärka berörda högskoleresurser och inte utgå
selektivt i branschen. Statskontoret, som tillslyrker all en del av
utvecklingsstödet avsätts för utbildningsinsatser, anser däremoi all lämpliga
personer utkristalliserar sig först efler några år i yrkeslivet. Den linje som
företräds av dagslidningskommitténs reservanter är därför mer realistisk.
Utbildningen av tidningsledare är i första hand en uppgift för branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Journalistförbundet
anser atl del finns ell stort behov av utvecklad<br>
kompelens inom tidningsbranschens olika yrkesområden. Ell särskilt pro<br>
blem är att tidningsledare i alltför stor utsträckning rekryterats ulan all de<br>
haft någon som helst kännedom om det speciella med ett tidningsförelag.<br>
TCO, HTF och Grafiska fackförbundet förordar etl samlat grepp om alla<br>
tidningsanslälldas utbildningsbehov. TCO och HTF anser all en övergri<br>
pande högskoleutbildning med den inriktning som kommittén föreslår är<br>
viktig. Grafiska fackförbundet förordar en utbildning i högskolans regi för<br>
samtliga tidningsanställda. Utan välutbildade yrkesarbetare i den tekniska<br>
produktionen blir det hela en halvmesyr. Förbundet anför alt de resurser</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>som
dagstidningskommittén föreslår, 5 respektive 2 milj. kr., inte löser Prop.
1989/90:78</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>branschens
övergripande brist på utbildningsresurser. Handels menar att Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
utbildning, med den inriktning som kommittén föreslår, bör komma</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alla
dagstidningar till del. Faclu och Konsumentmarknadspress stöder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommitténs
förslag men anser sanrlidigl att en satsning på utbildning i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tidningsledning även bör
inkludera fackpressen. Joumalistförbundet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>HTF,
Grafiska fackförbundet. Handels och Factu anger sig vara beredda</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att medverka i
utformningen av utbildningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
anser atl del praktiskt taget alltid är LO-gmppema som får minst resurser till
personalutbildning. Visst kan del vara motiverat att ge ledande befattningshavare
en specialanpassad utbildning men det är viktigt att det även satsas på LO-gmpperna.
Under en övergångstid kan man möjligen använda presslödsmedd till
utbildningsinsatser. På sikt bör dock delta ske över ordinarie utbildningsbudgel.
.4-pressen anser att presstödet kan användas bättre, även om ett
utbildningsstöd fyller en viss funktion. A-pressen föreslår att beloppet för
utbildning i stället tillförs driftsstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
finner inte tillräckliga skäl för den utvidgning av det statliga presstödet som
det innebär all högst 5 milj. kr. årligen skall avsättas för utbildningsinsatser.
Tvärtom bör antalet stödformer inom presstödet begränsas, anser RRV.
Föreningen Liberal Press anser alt tidningsbranschens utbildningsbehov bör
behandlas inom ramen för del allmänna utbildningsutbudet och inte i samband med
det statliga presstödet. FLT och TU:s reservanter menar att eventuella
utbildningsinsatser hellre bör tillföras ordinarie utbildningsinstitutioner, t.ex.
Dagspresskollegiet vid Göieborgs universitet. Högerpressens Förening avvisar
alt staten skulle medverka i tidningsledares utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Samdistributionsrabatt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommittén
föreslår att samdistributionsrabatten höjs med 35% för att säkra
distributionssystemets fortbestånd. Antalet rabaltnivåer ökas från tre lill
fyra och öresbelopjen på varje nivå höjs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Presstödsnämnden,
SPK, LO och Föreningen Centerpress tillstyrker förslaget. Presstödsnämnden
uppmärksammar dock all kostnaden för sam-distributionsrabatlen blir större än dagstidningskommiltén
redovisar i betänkandet. Kommittén har inte tagit hänsyn till sill egel förslag
att betrakta varje edition med eget namn som en självständig tidning. Del innebär
atl antalet tidningar, och därmed kostnadema, ökar. SPK anför alt systemet med samdistributionsrabatt
är enkelt och ulan påtagliga nackdelar i konkurrenshänseende. Verket har dock
inga särskilda synpunkter när det gäller höjningen av ersättningen. LO
understryker viklen av att utvecklingen på detta område följs, så atl lämpliga ålgärder
kan vidtagas om tendenser lill uppluckring av samdistributionssyslemet skulle
visa sig.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Föreningen Liberal Press,
PS Distributions AB, Tidningstjänst AB och<br>
TU anser att den föreslagna nivåhöjningen sannolikt är för liten för att<br>
undanröja hotet all tidningar som är dominerande inom sitt utgivnings<br>
område kan få etl bättre ekonomiskt utfall genom att upphöra med sam<br>
distribulionen. PS Distributions AB föreslår en betydligt större höjning av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>84</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rabatten
samt att höjningen träder i kraft snarast möjligt. Tidningstjänst Prop.
1989/90:78 AB anser att rabatten bör återges det reella värde den hade för lidningsfö-
Bilaga 2 retagen år 1980. TU hemställer att rabatten räknas upp med ytteriigare
20 milj. kr. till 100 milj. kr. TU har ingen erinran mot alt rabatlskalan delas
in i fyra klasser, under fömtsättning alt nyssnämnda kostnadshöjning fördelas
så att de angivna öresnivåerna höjs med samma procenttal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>A-pressen
motsätter sig en höjning av samdistributionsrabatten om inte den totala ramen
för presstödet höjs samtidigt. Det är inte rimligt atl det generella bidraget,
vilket främst kommer de ekonomiskt starka högtäck-ningslidningama till del,
ökar på bekostnad av det selekliva driflsbidragel lill de ekonomiskt utsatta lågtäckningstidningama.
A-pressen anser att samdistributionen borde kunna fortsätta utan ekonomiskt
tillskott. Man hänvisar till del starka verbala stöd för samdistribution som
branschorganisationen gett uttryck för. A-pressen föreslår i stället för ökade
anslag en regel om reducerad annonsskatteförmån. Den tidning som bryter sig ur samdistribulionen
bör få betala den högre annonsskallen på 11 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Högerpressens
Förening finner det omotiverat att höja samdistributionsrabatten eftersom
tidningarna vinner på en sådan samverkan även ulan rabatten. Föreningen anser
samtidigt alt samdistributionsrabatten är en principiellt godtagbar stödform,
då den är generell och rättvis. Även TU:s reservanter motsätter sig en höjning
av samdistribulionsrabalten. Man anser alt regelsystemet för rabatten bör
ändras så alt fria affärsuppgörelser mellan tidningama möjliggörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>FLT"
menar att samdistributionsrabatten helt bör utgå ur presstödet. Del är inte
tillflödet av mera stödpengar som avgör om samdistributionen skafi överleva
eller inte, utan möjlighetema atl lokalt och regionalt kunna anpassa organisationsstmklur
och aflförsvillkor. I den händelse all samdistributionsrabatten ändå kommer atl
höjas, instämmer FLT i ledamoten Per-Olof Hansons reservation till kommitténs
betänkande om atl ett maximibelopp på 4 milj. kr. bör sältas för enskilda
tidningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anger alt samdistribulionsföretagen får anlita en underentreprenör, som
exempelvis ell tidningsföretag eller ett företag som ingår i en koncem med ett
tidningsföretag, om presstödsnämnden och alla berörda tidningar godtar
förfarandet. TU framhåller i sammanhanget vikten av att formema för samdistribulionen
är sådana alt de tillgodoser alla deltagande tidningars intressen. A-pressen
förordar en regeländring. Man motsätter sig atl samdislributionsföretag
anlitar det stora tidningsföretaget på orten som underentreprenör. All
distributionspersonal bör vara anstäUd direkt av distributionsföretaget. Möjlighetema
till insyn och påverkan bör vara likvärdiga för alla tidningsförelag som
anlitar dislributionsförelagel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Factu
och Konsumentmarknadspress yrkar alt dagspressens distributö<br>
rer medges att IräflFa avtal om fysisk samdislribulion även med tidningar<br>
som ej erhåller samdislributionsrabatt. Man finner del orimligt om press<br>
som inte omfattas av denna stödform kategoriskt utestängs från fysisk<br>
samdislribulion med dagstidningar även om det skulle vara av ekonomiskt<br>
intresse för alla parter. Swedma, som anser atl annonser och andra reklam<br>
medier skall kunna tillhandahållas under samma konkurrensbetingelser,<br>
förordar alt avsändare och medier bör behandlas lika vad gäller bl.a.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>distributionskostnader.
Presstödsnämnden hänvisar lill förslaget om dags- Prop. 1989/90:78
tidningsdefinition som utesluter tidningen Dagens Industri. Som nuvaran- Bilaga
2 de bestämmelser för samdistributionsraballen är konstmerade skulle Dagens
Industri inte bara gå miste om samdistributionsrabatten utan också möjligheten
all samdistribueras med andra morgontidningar. Syftet med den bestämmelsen är atl
utesluta annonslidningar. Nämnden föreslår atl detta beaktas i den fortsatta
behandlingen av kommitténs förslag, så alt inte det snävare
dagstidningsbegreppet resulterar i all Dagens Industri uteslängs från samdislribulion
med övriga morgontidningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Faktaunderlag, uppföljning m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningskommiltén
föreslår all en dalabas upprättas hos presslödsnämnden för insamling av
relevanta uppgifter om tidningsföretagen. Presstödsnämnden stöder förslaget och
tillägger all den av nämnden utgivna Dagspressrapporten bör ges ut även i
fortsättningen och dessutom kompletteras med uppgifter om förändringar i tidningsägandel.
Statskontoret anser att förslaget ligger i linje med kraven på
statsförvaltningen i övrigt. När nu kommitténs arbete är slutfört finns del
även anledning all aktualisera presstödsnämnden i den diskussion som
statskontoret tidigare fört om en samordning av de s. k. små mediemyndighetema.
Föreningen Liberal Press finner det angelägel alt ett statligt organ noga
följer utvecklingen på dagspressens område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:68.0pt;margin-right:2.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:7.0pt;
font-family:Verdana'>A-REGIONER</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></b><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Stockholm/S</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>dert</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>lje</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></b><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Norrt</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>lje</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></b><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Enk</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ping</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></b><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Uppsala</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></b><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Nyk</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ping</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></b><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Katrineholm</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></b><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Eskilstuna</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>OB Mj</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>lby/Motala</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>09 Link</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ping</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>10 Nok</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ping</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>M J</span></b><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:
Verdana'>ö</span></b><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>nk</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ping</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Tran</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>å</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>s</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Eksj</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>/N</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ssj</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>/Vetlanda</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>V</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>rnamo</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Ljungby</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>V</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>xj</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>V</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>stervik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Hultsfred/Vimmerby</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Oskarshamn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Kalmar/Nybro</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Visby</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Karlskrona</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Karlshamn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Kristianstad</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>H</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ssleholm</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Ä</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ngelholm</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Helsingborg/Landskrona 26 Malm</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>/Lund/Trelleborg</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>29<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Ystad/Simrishamn</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:6.0pt;font-family:"Times New Roman"'>30<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></b><b><span style='font-size:6.0pt;font-family:Verdana'>Eslöv</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>31<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Halmstad</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>32<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Falkenberg/Varberg</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>33<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>G</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>teborg/Alings</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>å</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>s</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>34<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Uddevalla</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>35<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Trollh</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ttan/V</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>nersborg</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>36<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Bor</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>å</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>s</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>37<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Lidk</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ping/Skara</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>38<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Falk</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ping</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>39<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Sk</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>vde</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>40<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Mariestad</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>41<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Kristinehamn/Filipstad</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>42<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Karlstad</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>43<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>S</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ffle/AmAl</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>44<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Arvika</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>45<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Ö</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>rebro</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>46<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Karlskoga</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>47<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Lindesberg</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>48<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>V</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ster</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>å</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>s</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>49<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>K</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ping</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>50<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Fagersta</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>51<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Sala</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>52<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Borl</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>nge/Falun</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>53<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Avesta/Hedemora</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>54<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Ludvika</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>55<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Mora</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>56<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>G</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>vle/Sandviken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>57<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Bolln</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>s/S</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>derhamn 56 Hudiksvall/Ljusdal</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>59<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Sundsvall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>60<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>H</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>rn</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>sand/Kramfors</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>61 Sollefte</span></b><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>å</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>62<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Ö</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>rnsk</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ö</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ldsvik</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>63<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Ö</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>stersund</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>64<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Ume</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>å</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>65<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Skellefte</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>å</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>66<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Lycksele</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>67<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'> </span></span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Pite</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>å</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>66 Lule</span></b><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>å</span></b><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:
Verdana'>/Boden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>69<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></b><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Haparanda/Kalix</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><b><span
style='font-size:5.0pt'>70<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></b><b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>Kiruna/G</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>ä</span></b><b><span
style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'>llivare</span></b></p>
<b><span style='font-size:5.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span></b>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:78 Bilaga 3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:57.0pt'><b><span style='font-size:17.0pt;
font-family:Verdana'>SVERIGE</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:29.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:17.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:5.0pt;
font-family:Verdana'>Skala 1.5 500 000</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:37.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:4.0pt;
font-family:Verdana'>100 200 km</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Å</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>tergiven
med tillst</span><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>nd av Tidningsstatistik AB</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll........................ </span><span style='font-family:
Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 22 mars 1990 </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ...................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Presspolitikens fömtsättningar............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1
Mångfald och konkurrens.............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3 Tidningsbranschens
utveckling............................ </span><span style='font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Marknadsutveckling,
annonskonjunktur m. m..... </span><span style='font-family:Verdana'>... </span><span
style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Teknisk utveckling....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4 Definitioner..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Dagstidningsbegreppet................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>... </span><span style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:31.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hur stödberättigade
dagstidningar kan särskiljas (editionsregler) </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5 Driftsstöd....................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Stödformens aUmanna inriktning..................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Driftsstödets storiek .................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>14</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänt driftsstöd tifi hög-och
medelfrekventa tidningar ...</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kvalifikationskrilerier............................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ny beräkningsmetod ............................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bidragssals för högfrekventa
storstadstidningar </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>18</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:55.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bidragssats för andra högfrekventa
och samtliga medelfrekvenla tidningar </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.4 Allmänt
driftsstöd till lågfrekventa tidningar </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kvalifikationskrilerier............................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beräkningsmetod och stödbelopp
............ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.5 Särregler
</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Begränsat driftsstöd ............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Driftsstöd i särskilda fafi......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Avveckling av driftsstöd................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Reduktion av stödbelopp i särskilda
fall m. m..... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.7.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Företag med särskilt goda
resultat............ </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.7.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vinstutdelning...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.7.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Panlförskrivning..................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:31.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.7.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Möjligheten alt hålla inne
beviljat driftsstöd </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6 Utvecklingsstöd............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning och allmänna gmnder....................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Stöd till förpressinvesteringar......................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:31.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Stöd till samverkan vid
gemensamma investeringar i tryckeri-anläggningar </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Stöd lill samverkan genom legotryck................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>40</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Stöd till övriga investeringar.......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Stöd till utbildning i tidningsledning.................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Distributionsslöd ............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser.................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser inom
driftsstödet........ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser inom
utvecklingsstödet </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>47</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Övergångsbestämmelser inom distributionsstödel </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9 Indirekta
förmåner............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Befrielse från mervärdeskatt .......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Reducerad reklamskatt.................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tidningstaxan och postens lidningsrördse.............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Samhällsannonsering ........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>50.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Faklaunderiag, uppföljning m. m
......................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50 Prop. 1989/90:78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Anslagsberäkningar för
budgetåret 1990/91 ......... </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span
style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>H
4. Presslödsnämnden och taltidningsnämnden..... </span><span style='font-family:
Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>H.
Driftsstöd till dagspressen.............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>H.
Utvecklingsstöd till dagspressen ................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>54</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>H.
Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen .</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>H.
Distributionsstöd till dagspressen ................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan...................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut ......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>. </span><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Bilagor</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 Dagslidningskommitténs
sammanfattning av betänkandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(SOU
1988:48) Reformerat presstöd...................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sammanställning av
remissyttranden över dagslidningskommitténs betänkande (SOU 1988:48) Reformerat
presstöd ............................ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Indelning av Sverige i
A-regioner.......................... </span><span style='font-family:Verdana'>. </span><span
style='font-family:Verdana'>87</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:80.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989 89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:109.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
11att regeringen föreslår riksdagen att godkänna vad som förordats om definition av en dagstidningbifall= utskottet1989/90:KU31?11att regeringen föreslår riksdagen att godkänna vad som förordats om definition av en dagstidning?22att riksdagen godkänner vad som förordats om principerna för hur stödberättigade dagstidningar skall särskiljas (avsnitt 4.2)?22att riksdagen godkänner vad som förordats om principerna för hur stödberättigade dagstidningar skall särskiljas (avsnitt 4.2)bifall= utskottet1989/90:KU31?33att riskdagen godkänner vad som förordas om principerna för driftsstöd (avsnitten 5 och 8.1)bifall= utskottet1989/90:KU31?33att riskdagen godkänner vad som förordas om principerna för driftsstöd (avsnitten 5 och 8.1)?44att riksdagen godkänner vad som förordas om principerna för utvecklingsstöd m.m.(avsnitten 6 och 8.2)?44att riksdagen godkänner vad som förordas om principerna för utvecklingsstöd m.m.(avsnitten 6 och 8.2)bifall= utskottet1989/90:KU31?55att riksdagen godkänner vad som förordas om principerna för distributionsstöd (avsnitten 7.1 och 8.3)bifall= utskottet1989/90:KU31?55att riksdagen godkänner vad som förordas om principerna för distributionsstöd (avsnitten 7.1 och 8.3)?66att regeringen föreslår riksdagen att till Presstödsnämnden och taltidningsnämnden för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 4 170 000 kr.?66att regeringen föreslår riksdagen att till Presstödsnämnden och taltidningsnämnden för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 4 170 000 kr.bifall= utskottet1989/90:KU31?77att regeringen föreslår riksdagen att till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 433 700 000 kr.bifall= utskottet1989/90:KU31?77att regeringen föreslår riksdagen att till Driftsstöd till dagspressen för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 433 700 000 kr.?88att regeringen föreslår riksdagen att till Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 35 800 000 kr.?88att regeringen föreslår riksdagen att till Utvecklingsstöd till dagspressen för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 35 800 000 kr.bifall= utskottet1989/90:KU31?99att regeringen föreslår riksdagen att fastställa en engagemangsram för statlig kreditgaranti för lån till tidningsföretags investeringar i gemensamma tryckerianläggningar på 300 000 000 kr. (avsnitt 6.3)bifall= utskottet1989/90:KU31?99att regeringen föreslår riksdagen att fastställa en engagemangsram för statlig kreditgaranti för lån till tidningsföretags investeringar i gemensamma tryckerianläggningar på 300 000 000 kr. (avsnitt 6.3)?1010att regeringen föreslår riksdagen att till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.?1010att regeringen föreslår riksdagen att till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till dagspressen för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.bifall= utskottet1989/90:KU31?1111att regeringen föreslår riksdagen att till Distributionsstöd till dagspressen för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 79 500 000 kr.bifall= utskottet1989/90:KU31?1111att regeringen föreslår riksdagen att till Distributionsstöd till dagspressen för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 79 500 000 kr.?BBordläggning1990-03-26 00:00:00inträffat2INLInlämning1990-03-26 00:00:00inträffat60HÄNHänvisning1990-03-27 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1990-04-17 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avSocialdemokraterna2014-11-22 13:14:54statustextstatustextÄrendet är avslutatGD03782019-05-28 12:29:50tilldelatTilldelatKonstitutionsutskottet2014-11-22 13:14:54GD0378prop_198990__78.pdf4275218pdfom reformerat presstödhttps://data.riksdagen.se/fil/C7E42489-56ED-4A5D-A730-5EFF5501B958behandlas_i1989/90:KU31GD01KU31bet1989/90KU31Reformerat presstödBetänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:78<br/>
Reformerat presstödGD02K9mot1989/90K9med anledning av prop. 1989/90:78 Reformerat presstödMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:78<br/>
Reformerat presstödGD02K10mot1989/90K10med anledning av prop. 1989/90:78 Reformerat presstödMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:78<br/>
Reformerat presstödGD02K11mot1989/90K11med anledning av prop. 1989/90:78 Reformerat presstödMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:78<br/>
Reformerat presstödGD02K12mot1989/90K12med anledning av prop. 1989/90:78 Reformerat presstödMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:78<br/>
Reformerat presstödGD02K13mot1989/90K13med anledning av prop. 1989/90:78 Reformerat presstödMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:78<br/>
Reformerat presstödGD02K14mot1989/90K14med anledning av prop. 1989/90:78 Reformerat presstödMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:78<br/>
Reformerat presstödGD02K15mot1989/90K15med anledning av prop. 1989/90:78 Reformerat presstödMotionföljdmotionav Anders Björck m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:78<br/>
Reformerat presstödGD02K10mot1989/90K10med anledning av prop. 1989/90:78 Reformerat presstödav Anders Björck m.fl. (M)Motionföljdmotionav Bengt Kindbom (C)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:78<br/>
Reformerat presstödGD02K11mot1989/90K11med anledning av prop. 1989/90:78 Reformerat presstödav Bengt Kindbom (C)Motionföljdmotionav Birgit Friggebo m.fl. (FP)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:78<br/>
Reformerat presstödGD02K14mot1989/90K14med anledning av prop. 1989/90:78 Reformerat presstödav Birgit Friggebo m.fl. (FP)Motionföljdmotionav Ivar Franzén (C)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:78<br/>
Reformerat presstödGD02K15mot1989/90K15med anledning av prop. 1989/90:78 Reformerat presstödav Ivar Franzén (C)Motionföljdmotionav Lars Werner m.fl. (V)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:78<br/>
Reformerat presstödGD02K13mot1989/90K13med anledning av prop. 1989/90:78 Reformerat presstödav Lars Werner m.fl. (V)Motionföljdmotionav Martin Olsson (C) och Eva Björne (M)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:78<br/>
Reformerat presstödGD02K12mot1989/90K12med anledning av prop. 1989/90:78 Reformerat presstödav Martin Olsson (C) och Eva Björne (M)Motionföljdmotionav Åke Gustavsson m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:78<br/>
Reformerat presstödGD02K9mot1989/90K9med anledning av prop. 1989/90:78 Reformerat presstödav Åke Gustavsson m.fl. (S)Motion