2307920GD0371989/907propproppropProposition 1989/90:7PropositionProposition701989-09-28 00:00:002025-12-19 13:31:012007-12-18 17:34:48om försöksverksamhet med samhällstjänstimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/GD037/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD037https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD037
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:20.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1989/90:7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>om försöksverksamhet med samhällstjänst</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:7</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag
ur regeringsprotokollet den 28 september 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:250.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar Ingvar Carlsson</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Laila
Freivalds</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
propositionen föreslås en lag om försöksverksamhet med samhällstjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:63.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
innebär att rätten i brottmål i vissa fall får döma till skyddstillsyn med
föreskrift att den dömde skall utföra oavlönat arbete i angiven omfattning
(samhällstjänst). En förutsättning för en sådan dom är att den dömde har
förklarat sig villig att följa en sådan föreskrift samt att föreskriften bedöms
vara av avgörande betydelse för att döma till skyddstillsyn i stället för
fängelse. Försöksverksamheten föreslås omfatta brottmål som prövas av Uppsala,
Linköpings, Helsingborgs, Malmö eller Gävle tingsrätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhällstjänst
är främst avsedd att användas för yngre lagöverträdare vid sådan brottslighet
som annars skulle följas av ett kortare eller medellångt fängelsestraff.
Domstolen skall i domen ange hur långt straff som skulle ha utdömts, om
fängelse i stället valts som påföljd. Om den dömde inte fullgör sina
skyldigheter på ett riktigt sätt, får påföljden undanröjas och ersättas med ett
fängelsestraff. Domstolen skall härvid beakta vad som angetts om fängelsestraffets
längd i den tidigare domen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
arbetsuppgifter som skall utföras skall inte hämtas från den reguljära arbetsmarknaden.
Främst ideella föreningar men även vissa myndigheter förutsätts kunna
tillhandahålla arbetsuppgifter. Försöksverksamheten skall pågå under åren
1990-1992.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:76.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagförslaget
i denna proposition har granskats av lagrådet. Propositionen innehåller därför
tre huvuddelar: lagrådsremissen (s. 3), lagrådets yttrande (s. 39) och
regeringens beslut om proposition (s. 43).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 7</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens lagförslag</span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om försöksverksamhet med samhällstjänst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ I brottmål, som prövas av
Uppsala, Linköpings, Helsingborgs, Malmö eller Gävle tingsrätt och vid högre
rätts prövning av sådant mål, gäller bestämmelsema i 2 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om det vid val av påföljd
enligt 30 kap. brottsbalken är av avgörande betydelse för att rätten, i stället
för att döma till fängelse, skall kunna döma till skyddstillsyn eller förordna
att tidigare ådömd skyddstillsyn skall avse nya brott, får rätten, utöver vad
som följer av 28 kap. 6 § brottsbalken, meddela särskild föreskrift som avser
skyldighet att i samband med verkställigheten utföra oavlönat arbete i lägst
40 och högst 200 timmar (samhällstjänst). Detta gäller dock endast under fömtsättning
att den tilltalade förklarat sig villig att följa en sådan föreskrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Meddelar
rätten föreskrift med stöd av första stycket, skall det i domslutet anges hur
långt fängelsestraff som skulle ha dömts ut, om fängelse i stället valts som påföljd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
föreskrift meddelats med stöd av första stycket och återkallar den tilltalade
sitt samtycke vid högre rätts prövning av målet, får rätten utan hinder av 51
kap. 25 § första stycket första meningen och 55 kap. 15 § första stycket
rättegångsbalken döma till fängelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3§
Övervakningsnämnden får ändra eller upphäva en föreskrift som har meddelats
enligt 2 § när det finns skäl till det. I fråga om dom med sådan föreskrift
tillämpas vad som föreskrivs i 26 kap. 17 §, 28 kap. 7 § och 8 § första stycket
första meningen och andra stycket samt 37 kap. 8 § andra stycket och 10 §
brottsbalken om andra föreskrifter vid skyddstillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det behövs för att den dömde skall stå under övervakning till dess det föreskrivna
arbetet har utförts, får övervakningsnämnden besluta om övervakning av den
dömde under viss tid efter det att ett år har gått av prövotiden, dock längst
till prövotidens utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om rätten undanröjer en dom
på skyddstillsyn med föreskrift enligt 2 § första stycket och i stället dömer till
fängelse, skall rätten beakta uppgift som avses i 2 § andra stycket när straffets
längd bestäms.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd skall tillämpas på den som utför sådant arbete som avses i 2 §.
I stället för vad som föreskrivs i 4 § om skyddstid i den lagen gäller att
personskadeskyddet inträder när den dömde påbörjaren resa till arbetsplatsen i
enlighet med uppgjord arbetsplan och upphör när en resa från arbetsplatsen
avslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om ersättning från
staten för skador som orsakats av den dömde vid sådant arbete som avses i 2 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1990 och upphör att gälla vid utgången av år
1992. Har föreskrift enligt 2 § meddelats innan lagen upphört att gälla, skall
dock bestämmelserna i 2-6 §§ fortsätta att tillämpas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Justitiedepartementet</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 juni 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:84.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande;
statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden S. Andersson, Göransson,
Dahl, R. Carlsson, Johansson, Hulterström, Lindqvist, Thalén, Nordberg,
Engström, Freivalds, Wallström, Lööw</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Frei valds</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Lagrådsremiss om försöksverksamhet med samhällstjänst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om att öppna möjligheter att döma till s. k. samhällstjänst berördes av
regeringen och riksdagen våren 1987 i samband med att kontraktsvård infördes
som en ny variant av kriminalvård i frihet och som ett alternativ till fängdse (prop.
1986/87:106, JuU 32, rskr. 279). Regeringen lade i det aktuella
lagstiftningsärendet inte fram något förslag i ämnet, men dåvarande
justitieministern uttalade att det kunde finnas anledning att återkomma till
frågan om samhällstjänst, om erfarenheterna av pågående försök med samhällstjänst
i Danmark och Norge motiverade det. Riksdagen delade denna uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Inom justitiedepartementet upprättades i febmari 1989 en promemoria med
förslag till försöksverksamhet med samhällstjänst (dnr 89-561). En sammanfattning
av promemorian bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:81.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Promemorian var föremål för en hearing den 9 mars 1989 i justitiedepartementet
med företrädare för myndigheter och organisationer. En sammanställning av vad
som framkom vid hearingen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga
2 .</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
avser att nu ta upp frågan om att inleda en försöksverksamhet med samhällstjänst
som reaktion på brott.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:47.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2
Bakgrund</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Begreppet samhällstjänst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare år har det i en lång rad länder pågått ett intensivt arbete för att
skapa nya straffrättsliga reaktionsformer som kan användas i stället för frihetsstraff
och som inte har så många skadliga verkningar som sådana straff. Ett av de mest
uppmärksammade och vanligast förekommande altemativen är en sanktion som
innebär att den dömde blir skyldig att under sin fritid utföra ett oavlönat, samhällsnyttigt
arbete. Sanktionen bmkar i den kriminalpolitiska debatten kallas
samhällstjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Olika
skäl har åberopats för att öppna möjligheter att döma till samhällstjänst.
Påföljden skulle kunna ses som ett mer konstmktivt och billigare altemativ än
ett kort fängelsestraff. Ett annat skäl som framförts har varit värdet av att
föra lagöverträdare i nära kontakt med de samhällsmedlemmar som är i störst
behov av hjälp och stöd. Även sådana aspekter som intresset av proportionalitet
mellan brott och straffbar förts fram. En del har också sett samhällstjänst som
ett nytt inslag i straffsystemet med tyngdpunkten på gottgörelse till
samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
engelska formen av samhällstjänst ("community service order") är en
av de äldsta och kanske den i Sverige mest uppmärksamm.ade varianten av
samhällstjänst. Påföljden förekommer emellertid i olika former i ett stort
antal länder såväl i västvärlden som i vissa öststater. Av särskilt intresse
för svensk del är att samhällstjänst har använts på försök i Danmark sedan år
1982 och i Norge sedan år 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
gemensamma innehållet i de olika former av samhällstjänst som förekommer i
andra länders straffsystem kan sammanfattas på följande sätt. Den dömde blir
skyldig att inom viss tid, i regel ett år, på sin fritid utföra oavlönat, samhällsnyttigt
arbete i offentlig eller offentligt stödd verksamhet eller åt ideella
organisationer i en omfattning som bmkar variera mellan cirka 40 och 240
timmar. Arbetstidens längd fastställs av domstolen efter brottets svårhet. Den
dömde är inte berövad friheten och står oftast inte heller under någon annan
tillsyn. Arbetet utförs i regel på kvällar och under veckoslut. Som exempel på
arbetsuppgifter kan nämnas uppmstning av hus och lägenheter åt äldre och
handikappade, biträde vid arkeologiska utgrävningar och naturvårdsprojekt,
reparation av leksaker åt barnhem och förskolor, uppförande av lekplatser,
renhållning i parker och utmed vägar samt besöksverksamhet i ålderdomshem och
på sjukhus. Om arbetet inte fullföljs, kan domen på samhällstjänst undanröjas
och ersättas av ett frihetsstraff.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Fri vårdskommittén</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om att införa samhällstjänst i det svenska påföljdssystemet har tidigare
behandlats av frivårdskommittén. 1 sitt slutbetänkande (SOU 1984:32) Nya altemativ
till frihetsstraff tog kommittén upp denna fråga ingående och redovisade därvid
för- och nackdelar med samhällstjänst samt olika tänkbara utformningar av en
sådan påföljdsform.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bland
fördelama i jämförelse med andra påföljder märktes enligt kom- Prop. 1989/90:7 mitten
att vissa reparativa och pedagogiska inslag kunde sägas vara innefattade i
verkställigheten av en sådan påföljd och även att denna borde kunna göras mera
meningsfull för den dömde än verkställighet av andra påföljder. Ytterligare
fördelar kunde ligga i att den dömde fick fördjupad kontakt med andra människor
under verkställigheten. Kommittén påpekade också att tanken på samhällstjänst
som ett lämpligt inslag i påföljdssystemet även syntes ha fått en viss
förankring i det allmänna rättsmedvetandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
var emellertid enligt kommittén en rad nackdelar och komplikationer
förknippade med att införa samhällstjänst som brottspåföljd. Särskilt gällde
detta om man tänkte sig samhällstjänst som ett altemativ till i första hand
frihetsstraff. Kommittén var tveksam till om samhällstjänst verkligen kunde
användas i de fall påföljden annars skulle bli fängelse. Kommittén pekade på
dels att samhällstjänst fömtsatte en arbetsförmåga som fängelseklientelet
sällan har och dels att det var tveksamt i vad mån samhällstjänst kunde anses
tillgodose de allmänpreventiva krav som i allmänhet föranleder att ett
fängelsestraff döms ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett ytterligare skäl mot samhällstjänst anförde kommittén svårighe-tema att
finna lämpliga arbetsuppgifter. Kommittén hade undersökt möjlighetema och
kommit fram till att det knappast var tänkbart att i vårt land bygga upp en
samhällstjänst på offentlig eller offentligt stödd verksamhet utan stora
ekonomiska insatser. I stället torde man i så fall få basera verkställigheten
åtminstone i huvudsak på ideella och liknande organisationer. Detta kunde leda till
bristande stadga och kontinuitet och individuellt mycket skiftande utformning
av verkställigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
samhällstjänst kunde enligt kommittén också anföras mer principiella
invändningar. Det var sålunda tveksamt om skyldigheten att utföra arbete borde
användas som en straffrättslig reaktion. Arbete uppfattades av de flesta som en
förmån och utgjorde ett väsentligt inslag i samhällslivet. Enligt kommittén
måste det då självklart vara ett principiellt dilemma att använda arbete även
i bestraffande syfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
ansåg att man inte borde införa samhällstjänst i påföljdssystemet, om man inte
därigenom trodde sig kunna vinna positiva effekter som inte kunde uppnås inom
det nuvarande systemets ram. I princip fanns det enligt kommittén mot denna bakgmnd
tre tänkbara skäl för att införa samhällstjänst. Ett var att åstadkomma en
kraftigare eller åtminstone mera speciell reaktion på viss brottslighet eller
för vissa brottslingar, där gällande straflformer inte bedömdes som
tillräckliga eller lämpliga. Ett annat skäl var att få till stånd en förbättrad
rehabilitering av lagöverträdare med minskad återfallsfrekvens som följd. Ett
tredje skäl var att erbjuda domstolarna ytterligare ett altemativ att användas
i stället för fängelse för att man därigenom skulle minska antalet frihetsberövanden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Kommittén ställde sig
tveksam till att införa samhällstjänst på bekost<br>
nad av bötesstraffets användningsområde. Kommittén ansåg att det inte<br>
heller fanns någon gmnd för att anta att samhällstjänst skulle leda till<br>
påtagligt förbättrad rehabilitering. Det enda tänkbara skälet för att införa<br>
samhällstjänst skulle enligt kommittén vara att påföljden i vissa fall skulle</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kunna ha fängelsestraffets
allmänpreventiva verkan och därför kunna Prop. 1989/90:7 användas i stället
för sådana straff. Svårigheterna skulle dock bli stora att bland föngelseklientelet
välja ut de kategorier lagöverträdare för vilka samhällstjänst skulle kunna
vara en lämplig påföljd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att kunna ta ställning till frågan om samhällstjänst borde införas i det
svenska påföljdssystemet fann kommittén det nödvändigt att ta upp vissa frågor
om hur påföljden skulle kunna tänkas bli utformad, om den infördes, samt vilka fömtsättningar
som skulle gälla för tillämpningen av den och hur den skulle verkställas. 1
fråga om utformningen fann kommittén det bäst att knyta samhällstjänst till en
påföljd som kommittén föreslagit i ett tidigare delbetänkande (SOU 1981:90)
och som där kallats villkorligt fängelse. Denna påföljd skulle innebära att
rätten dömde ut ett fängelsestraff men samtidigt medgav anstånd med straffets
verkställighet. Beträffande fömtsättningama för påföljden uttalade kommittén
att den tilltalade borde kunna förväntas uppfylla samhällstjänstens krav, att
den tilltalade borde samtycka till påföljdsvalet och att det kunde vara rimligt
att samhällstjänst användes endast vid brott som leder till fängelse i högst ett
år. När det slutligen gäller arbetets art ansåg kommittén att samhällstjänst i
första hand borde baseras på mer syssdsättningsbetonade uppgifter hos ideella
och liknande organisationer som redan tidigare byggde sin verksamhet på
oavlönade, ideella insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
slutsats kommittén drog av dessa överväganden var att det var många nackdelar
förenade med påföljden. 1 första hand gällde det svårig-hetema att få påföljden
att ersätta fängelsestraff. Vidare skulle samhällstjänst leda till ett osäkert
urval av lagöverträdare, eftersom det skulle vara svårt att generellt ange
vilka som borde kunna komma i fråga för påföljden. De principiella
invändningar som kunde resas mot påföljden var också betydande, liksom svårigheterna
att finna lämpliga arbetsuppgifter. På gmnd härav ansåg kommittén att
samhällstjänst inte borde införas. De positiva inslag som ändå fanns i
samhällstjänst borde i stället tas till vara inom ramen för sådan
fritidsverksamhet utom anstalt som kunde äga mm med stöd av 14 § lagen
(1974:203) om kriminalvård i anstalt (KvaL).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Remissutfallet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissutfallet
var i den här aktuella delen ganska splittrat. Ett trettiotal remissinstanser
anslöt sig till kommitténs uppfattning, medan ett femtontal instanser ställde
sig positiva till tanken på samhällstjänst som ett inslag i det straffrättsliga
sanktionssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De remissinstanser som
ställde sig bakom kommitténs ståndpunkt an<br>
slöt sig i allmänhet till dess överväganden när det gällde nackdelar och<br>
svårigheter med den aktuella sanktionsformen. Sålunda ansåg åtskilliga<br>
remissinstanser att samhällstjänst från allmänpreventiva utgångspunkter<br>
inte i någon större utsträckning skulle kunna utgöra en ersättning för<br>
fängelsestraff. Flera remissinstanser ansåg det också tveksamt om det<br>
klientel som med en sådan inriktning skulle komma i fråga för samhälls<br>
tjänst hade den arbetsförmåga som sanktionen i och för sig krävde. 1 det<br>
sammanhanget erinrades bl. a. om att frihetsstraff här i landet tillgrips</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>(</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förhållandevis
sent under den s. k. brottskarriären och att det därför är ett Prop.
1989/90:7 ganska "nedgånget" klientel som är intaget i fängelse.
Kommitténs uppfattning att det av principiella skäl ingav betänkligheter att
använda arbete som straffrättslig påföljd delades också av åtskilliga
remissinstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
remissinstanser redovisade emellertid en från kommittén avvikande uppfattning.
Några av dem ansåg att man borde vänta med att ta ställning i frågan till dess
det skett en utvärdering av de försök med samhällstjänst som pågår i Danmark
och Norge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
av de remissinstanser som ställde sig positiva till samhällstjänst ansåg att
kommittén överdrivit de svårigheter som en sådan påföljdsform skulle föra med
sig. Man framhöll också från många håll de positiva effekter som samhällstjänst
kunde antas innebära och som kommittén berört. Olika synpunkter gjorde sig
gällande i frågan om samhällstjänst i enlighet med kommitténs tankegångar i
så fall borde förenas med villkorligt fängelse eller om det var möjligt att
inordna den under påföljden skyddstillsyn. Den senare lösningen förordades av
några remissinstanser. Från något håll påpekades att samhällstjänst i så fall
kunde användas i kombination med skyddstillsyn i stället för fängelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Regeringens
och riksdagens ställningstagande</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frivårdskommitténs
och remissinstansemas uppfattningar i frågan om samhällstjänst utgjorde
beslutsunderlag i lagstiftningsärendet om s.k. kontraktsvård m.m. Regeringens
ställningstagande i saken innebar att samhällstjänst inte då borde införas som
självständig påföljd. Föredragande statsrådet framhöll emellertid att frågan
borde kunna tas upp till ny prövning, om utvärderingen av de pågående försöken
med samhällstjänst i Danmark och Norge gav anledning till det (prop.
1986/87:106 s. 20 ff.). Riksdagen gav uttryck för samma uppfattning (JuU
1986/87:32 s. 18 ff., rskr. 279).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.3 Samhällstjänst i Danmark och Norge</span></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>2.3.1 Danmark</span></b></p>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningar för
samhällstjänst</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1982 påbörjades försöksverksamhet med samhällstjänst i Köpenhamn och
Nordjylland. Försöket har därefter utvidgats till att fr.o.m. år 1985 gälla
hela landet. Samhällstjänst ådöms som en föreskrift enligt reglema om
motsvarigheten till villkorlig dom, antingen med eller utan faststäUt straff.
Föreskriften innebär att den dömde åläggs att utföra lägst 40 och högst 200
timmars oavlönat arbete inom en fastställd tidrymd. Antalet arbetstimmar
strafftiden bestäms med hänsyn till brottets svårhet. Den tid under vilken
arbetet skall utföras fastställs med hänsyn till strafftidens längd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tilltalades samtycke är en fömtsättning för domen. En annan fömtsättning är
att samhällstjänst bedöms vara lämplig för den tilltalade. Lämplighetsbedömningen
görs av den fria kriminalforsorgen (den danska</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>motsvarigheten
till skyddskonsulenten) på begäran av domstolen. Påfölj- Pröp, 1989/90:7 den
kan användas även för arbetslösa personer. Sedan domen på samhälls tjänst
meddelats fastställer den fria kriminalforsorgen var och när arbetet skall
utföras. Under den tid arbetet utförs står den dömde under övervak ning.
Samhällstjänsten är till skillnad från andra föreskrifter vid villkorlig dom
förbunden med ett strängt tillsyns- och sanktionssystem. Allvarliga
försummelser skall leda till ovillkorliga frihetsstraff. Den danska mot svarigheten
till skyddskonsulenten har ålagts att svara för försöksverksamheten och
kontrollera att villkoren följs, och särskild vikt har lagts vid en snabb och
märkbar reaktion om villkoren överträds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
det folketingsbeslut som ligger till grund för försöksverksamheten skall
samhällstjänst användas endast som altemativ till ovillkorliga frihetsstraff. Någon
övre gräns för vilka strafftider som kan ersättas med samhällstjänst anges
inte, men tanken är att det i huvudsak skall röra sig om sex till åtta månader.
Det finns inte några restriktioner beträffande för vilka brott som påföljden
kan komma i fråga. Den är dock tänkt att i första hand användas vid
förmögenhetsbrott. När det gäller vålds- och narkotikabrott har anbefallts
viss varsamhet. Folketinget har också angett att samhällstjänst företrädesvis
skall vara aktuell för unga lagöverträdare, men några åldersbegränsningar har
inte införts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
gmndval av en år 1987 genomförd utvärdering av försöksverksamheten övervägs
för närvarande på vilket sätt samhällstjänst kan ingå som en permanent del i
det danska straffsystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tillämpningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försöksverksamheten
i Danmark kom i gång relativt långsamt och tog egentlig fart först när försöket
blev landsomfattande år 1985. Fram till utgången av år 1987 hade drygt 1 000
domar på samhällstjänst avkunnats sedan försöksordningen infördes. Under samma
tid hade det kommit in ca 4000 förfrågningar till kriminalforsorgen om
lämplighetsbedömning och i drygt 3000 fall av dessa hade domstolen beslutat
dom. Drygt en tredjedel av förfrågningarna hade resulterat i dom på
samhällstjänst. De övriga fallen fördelade sig på ovillkorlig dom i en
tredjedel av fallen och villkorlig dom utan föreskrift om samhällstjänst i en
tredjedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillströmningen
av mål där frågan om samhällstjänst aktualiseras är nu någorlunda stabil; kriminalforsorgen
får varje månad omkring 100 förfrågningar om lämplighetsbedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
övervägande antalet av domarna på samhällstjänst (ca 75 %) har gällt
förmögenhetsbrott. Men påföljden har kommit i fråga även för vålds-och
narkotikabrottslighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ungefär
70% av dem som dömts till samhällstjänst är i åldern 15 29 år. Erfarenheterna
har visat att det i praktiken varit svårt att använda samhällstjänst för
relativt unga lagöverträdare (1519 år). En förklaring anses vara att de som i
den åldern kan komma i fråga för ett ovillkorligt frihetsstraff ofta är så hårt
belastade att de inte kan visa den stabilitet som är nödvändig för att
genomföra samhällstjänst.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om samhällstjänst i enlighet med intentionerna i praktiken verk Prop.
1989/90:7 ligen kommit att användas endast i de fall påföljden annars skulle ha
resulterat i fängelse har undersökts av en arbetsgmpp inom justitieministe-riet.
Gmppens slutsats är att samhällstjänst till övervägande del använts som
alternativ till fängelsestraff.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Arbetsuppgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
villkor för försöket var att endast sådana arbetsuppgifter som annars inte
skulle bli utförda fick komma i fråga för samhällstjänst. Samhällstjänst fick
således inte inkräkta på den egentliga arbetsmarknaden. Erfarenheterna har
visat att det trots denna begränsning inte har förelegat några problem att
finna lämpliga arbetsuppgifter. För en stor del av arbetsuppgifterna står
idrottsrörelserna. Barn- och ungdomsorganisationer såsom scoutrörelser och
liknande har tillhandahållit arbetstillfällen, liksom organisationer som
arbetar med socialt hjälparbete, miljöskydd och liknande. Allt eftersom
försöket framskridit har organisationer och institutioner hört av sig för att
komma med i verksamheten. En viktig princip har varit att den som dömts till
samhällstjänst skall ingå i en arbetsgemenskap med icke-kriminella och
målsättningen har varit att det inte skall finnas mer än en dömd åt gången på
varje arbetsplats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Genomförande
av samhällstjänst</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ungefär 80% av domarna på
samhällstjänst har verkställigheten fullföljts. 1 20 % har verkställigheten
upphört i förtid, nämligen ca 11 % på gmnd av villkorsöverträdelser, ca 7 % på gmnd
av ny kriminalitet och ca</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>% på gmnd av sjukdom och
liknande. Det är företrädesvis helt unga, tidigare straffade män som har
avbrutit samhällstjänsten i förtid. Det uppges också att det beträffande dömda
med villkor om behandling för narkotikamissbruk föreligger en högre risk för
avbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Återfall</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
undersökning som har gjorts beträffande återfall bland dem som dömts till
samhällstjänst visar ett klart lägre återfallstal jämfört med dem som dömts
till antingen villkorlig dom eller frihetsstraff. 1 kriminalforsor-gens
utvärdering anförs dock att resultatet måste tolkas med viss försiktighet eftersom
undersökningen bygger på ett mycket litet underlag och försökssituationen i sig
kan ha påverkat återfallstalet i positiv riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härtill
kommer att de som dömts till samhällstjänst är särskilt utvalda som lämpliga
att undergå just en sådan påföljd. Häri ligger att de mest instabila,
missbrukande och återfallsbenägna kriminella personerna på förhand har
sorterats bort.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.3.2 Norge</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningar
för samhällstjänst</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
försöksordning med samhällstjänst pågår sedan år 1984 även i Norge. Försöket
blev till en början begränsat till Rogaland. År 1985 utvidgades försöket till
att gälla också Hordaland och Hedmark/Oppland. Från och med år 1988 omfattar
försöksverksamheten hela Norge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försöksverksamheten
liknar mycket den som genomförs i Danmark. Samhällstjänst ådöms i form av en
föreskrift vid villkorlig dom (betinget dom). Villkorlig dom finns i Norge i
form av anstånd med antingen straftets ådömande eller dess verkställande. Vid
föreskrift om samhällstjänst har det så gott som uteslutande varit fråga om
anstånd med straffverkställigheten. Föreskrift ges om att den dömde skall stå
under övervakning och utföra ett visst antal timmars samhällstjänst. Timantalet
kan vara lägst 50 och högst 240 och bestäms enligt vanliga straffmätnings-regler.
Som vägledning anges i föreskrifter för samhällstjänsten att en månads fängelse
bör motsvara 20 timmars samhällstjänst. För de korta fängelsestraffen (14 dagar
3 månader) bör samhällstjänsten normalt fastställas till 50 timmar.
Övervakningstiden är minst tre månader och högst ett år. Det fastställs också
en prövotid som skall vara längre än verkställighetstiden. Den bmkar vara sex
månader, ett år eller två år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhällstjänst
skall så långt möjligt användas bara för lagöverträdare som annars hade fått
fängelse på upp till nio månader, undantagsvis upp till ett år. Den skall ha
sitt viktigaste användningsområde vid stöldbrott och skadegörelse. Den skall
inte vara utesluten vid mindre allvarlig och tillfällig befattning med
narkotika. Generellt mest lämpade för samhällstjänst är brott där
individualpreventiva hänsyn står i ccntmm vid detta val. Däremot skall
samhällstjänst inte användas när allmänpreventiva hänsyn väger tyngst vid
påföljdsvalet som vid rattfylleri och andra allvarliga trafikbrott,
skattebrott och grova våldsbrott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns inte något formellt krav på att den tilltalades samtycke inhämtas, men
så fömtsätts ändå ske, eftersom samhällstjänst knappast kan genomföras mot hans
vilja. Påföljden skall vidare bedömas som lämplig för den tilltalade.
Lagöverträdare med omfattande narkotika- eller alko-holmissbmk eller psykiskt
avvikande kan knappast bedömas höra till den kategori för vilka samhällstjänst
kan vara en lämplig påföljd. Det är domstolen som avgör denna fråga, men den
skall i praktiken lägga betydande vikt vid frivårdens bedömning av den
tilltalades lämplighet. Inga begränsningar gäller i fråga om tilltalades ålder.
Det förhållandet att påföljden i första hand skall ersätta fängelsestraff gör
dock att lagöverträdare under 17 år sällan kan komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tillämpningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
försöksverksamheten satts igång i Rogaland år 1984 och i Horda<br>
land och Hedmark/Oppland år 1985 kom de första domarna på samhälls<br>
tjänst först på sommaren 1984 resp. hösten 1985. Fram t.o. m. år 1986<br>
hade ett 100-tal domar på samhällstjänst meddelats. Längden på de vill-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>korliga
fängelsestraffen varierade från 21 dagar till ett år. De flesta låg Prop.
1989/90:7 mellan fyra och åtta månader. Antalet ålagda arbetstimmar varierade också
kraftigt. Flertalet rörde sig ändå om 100150 timmar. Det fanns också betydande
variationer i förhållandet mellan längden på det villkorliga fängelsestraffet
och timantalet. Detta kan till en del förklaras med att hänsyn skall tas till
eventuell häktningstid, men praxis i fråga om sådant avdrag har inte heller
varit konsekvent.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
allra flesta domama har rört brott som ligger inom det avsedda användningsområdet.
1 huvudsak har det rört sig om stöldbrott, skadegörelse och biltillgrepp.
Oftast har det varit fråga om flera brott eller om tilltalade med flera
tidigare villkorliga och ovillkorliga fängelsestraff. I många fall har det
också rört sig om narkotikabrott, oftast köp eller innehav av cannabis, men
även införsel av små mängder cannabis har kunnat leda till samhällstjänst.
Särskild hänsyn har då tagits till att en tilltalad haft en förhållandevis låg
ålder, att brottet legat långt tillbaka i tiden, att den tilltalade varit inne
i en viktig rehabiliteringsfas eller att han tidigare varit ostraffad. 1 fråga
om rattfylleri torde samhällstjänst ha ådömts något oftare än som från början
var avsett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ca
80 % av frivårdens personutredningar rörande samhällstjänst har utmynnat i att
påföljden bedömts lämplig för den tilltalade. Stor vikt har därvid lasts vid
arbetserfarenhet, livssituation, missbmk, senaste utveckling och motivation.
Lämplighetsbedömningen har dock visat sig vansklig att göra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
dem som ådömts samhällstjänst har ca 60% varit arbetslösa. Ca 80% var tidigare
dömda. Hälften hade tidigare ådömts ett eller flera ovillkorliga straff. 40 %
av de dömda var mellan 18 och 22 år och 20 % mellan 22 och 26 år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om samhällstjänst kommit att användas endast i fall då påföljden annars skulle
ha blivit fängelse har undersökts av rådgivnings- och utvärderingskommittéer
som tillsatts av justisdepartementet. Dessa har gjort en systematisk genomgång
av alla domama och därvid funnit att samhällstjänst bara i ytterst få fall
kommit att ersätta andra villkorliga domar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsuppgifter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tanken
var från början att arbetsuppgifterna skulle tillhandahållas av offentliga
institutioner. Arbetena har emellertid så gott som uteslutande kommit att
hämtas från frivilligorganisationer. Orsaken härtill är att det uppstått
problem att komma in i offentlig verksamhet, eftersom man inte velat inkräkta
på andra arbetstagares sysselsättning. Vidare har det varit svårt att i offentlig
verksamhet ordna arbetsledning och tillsyn utom ordinarie arbetstid.
Invändningar har också riktats mot att låta dömda personer komma i kontakt med vårdtagare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De flesta arbetsgivarna
har varit fritidsorganisationer som idrottsför<br>
eningar, jakt- och fiskeföreningar samt ideella och religiösa organisationer.<br>
Arbetsuppgiftema har huvudsakligen varit av praktisk art som underhåll,<br>
målning och rengöring. Det har inte varit något problem att finna tillräck-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ligt med arbetsuppgifter.
De dömda har utplacerats en och en för att de Prop. 1989/90:7 därigenom
skall komma i kontakt med enbart positiva miljöer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genomförande
av samhällstjänst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
domen på samhällstjänst vunnit laga kraft träffas en överenskommelse mellan
projektledningen och den dömde om vilket arbete som skall utföras och när detta
skall ske. Man försöker då ta hänsyn till den dömdes Önskemål. 1 samråd med
arbetsgivaren upprättas härefter en arbetsplan. Särskild vikt läggs vid
kontrollen av att den dömde fullgör arbetet enligt planen och denna kontroll
utövas så gott som helt av frivårdens personal, som besöker arbetsplatsen vid
varje arbetstillfälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en utvärdering av försöksverksamheten under slutet av år 1986 hade av
sammanlagt 98 dömda 62 avslutat verkställigheten. Av dessa hade 37 fullföljt
samhällstjänsten, 15 hade bmtit mot föreskriften om arbetsplikt och 9 hade
avstängts från arbetet på gmnd av nya brott. Av de 15 som rapporterats till
åklagaren för att de inte fullföljt arbetet hade 11 ådömts fängelse, två fått
ny samhällstjänst och två fått villkorlig dom. Andelen avbmtna verkställigheter
är något högre än i andra länder, vilket kan förklaras av en rigorös kontroll,
en konsekvent rapportering av villkorsbrott och en större djärvhet vid urvalet
av kandidater för samhällstjänst. Någon utvärdering av återfallsfrekvensen har
inte gjorts, men siffrorna vid utvärderingstillfället visar låga återfallstal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
år 1988 meddelades 120 domar på samhällstjänst. Samma år avbröts
verkställigheten av samhällstjänsten genom villkorsbrott i 26 fall. Någon
utvärdering av meddelade domar på samhällstjänst har inte skett sedan år 1986.
Under tiden januari mars 1989 meddelades totalt 50 domar på samhällstjänst.
Från justisdepartementet uppges att antalet domar på samhällstjänst är lägre
än de prognoser man har ställt upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:57.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:13.0pt;font-family:Verdana'>3
Allmänmotivering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>3.1 Bör samhällstjänst införas?</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:7</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Som
ett tidsbegränsat försök införs en möjlighet att i brottmålsdomar föreskriva
att den dömde skall utföra oavlönat arbete i viss omfattning.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget
överensstämmer med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hearingen:
En stor majoritet av de närvarande vid hearingen ställde sig bakom förslaget om
en försöksverksamhet med samhällstjänst. Det påpekades från bl. a. de ideella föreningama
att samhällstjänst inte i första hand bör vara ett straff. Flera uttalade att
värdet med samhällstjänsten ligger i möjligheten för den dömde till en positiv
gemenskap som skulle kunna minska risken för återfall i brott.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Som tidigare har nämnts övervägdes frågan om att införa samhällstjänst i det
svenska påföljdssystemet år 1987 i samband med att reglema om s. k.
kontraktsvård infördes. Något förslag om samhällstjänst lades inte fram i det
aktuella lagstiftningsärendet (prop. 1986/87:106, JuU 32, rskr. 279) men såväl
föredragande statsrådet som justitieutskottet uttalade att det kunde finnas
anledning att ta upp frågan på nytt, om det motiverades av de erfarenheter som
gjordes i Danmark och Norge i samband med där pågående försöksverksamhet på
området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försöksverksamhet
med samhällstjänst har sålunda pågått sedan år 1982 i Danmark och sedan år 1984
i Norge. Verksamheten var i bägge ländema inledningsvis lokalt begränsad men
har efter hand utvidgats och är numera riksomfattande. Som jag tidigare har
berört visar erfarenheterna från både Danmark och Norge att vissa av de
farhågor som framförts i tidigare diskussioner om samhällstjänst varit
obefogade eller överdrivna. Sålunda har det uppenbarligen i dessa länder inte
varit svårt att hitta arbetsuppgifter, och resultaten tyder på att
samhällstjänsten använts i stället för fängelse i ett betydande antal fall.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arbetet inom ramen för
samhällstjänst har också fullföljts av de allra flesta av de dömda. Härtill
kommer att man i både Danmark och Norge iakttagit en förhållandevis låg andel
återfall i brott efter dom på samhällstjänst. Det kan dock av flera orsaker
finnas anledning att åtminstone tills vidare inte dra alltför säkra slutsatser
av sistnämnda förhållande. Det kan i vart fall konstateras att resultaten från
de danska och norska försöksverk-samhetema måste betecknas som goda så till
vida att verkställigheten rent administrativt fungerar och att syftet att
ersätta vissa frihetsstraff tycks ha uppnåtts.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det kan visserligen göras
gällande att slutsatsema av försöken i Danmark och Norge inte utan vidare kan
överföras till svenska förhållanden. Sålunda har strävandena att begränsa användandet
av fängelsestraff kommit förhållandevis långt i vårt land, och för de
kategorier lagöverträdare som kan komma i fråga för samhällstjänst torde frihetsberövande
påföljd användas något oftare i Danmark och Norge än i Sverige. Det svenska</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fangelseklientelet skulle
på gmnd härav kunna antas vara mer brottsbdas- Prop. 1989/90:7</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tat och därmed generellt
sett ha sämre fömtsättningar att genomföra vad</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som åläggs enligt en dom
på samhällstjänst. En översiktlig genomgång som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>har
skett inom justitiedepartementet av ett antal kortfattade referat av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>danska domar på
samhällstjänst talar emellertid för att många av de</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dömda vid ett tänkt
påföljdsval skulle ha ådömts fängelse i motsvarande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fall också i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om viss tveksamhet av principiell och annan art fortfarande kvarstår när det
gäller samhällstjänst som straffrättslig sanktionsform, har samhällstjänsten
som jag ser det fördelar som är svåra att ta till vara med andra kriminalpolitiska
medel. Framför allt öppnas genom samhällstjänst en möjlighet att för
ytterligare ett antal lagöverträdare, varav de flesta är unga, välja en annan
påföljd än fängelse och därigenom låta dem undvika fängelsestraffets skadliga
verkningar. Jag vill även peka på de fördelar som kan ligga i att fördjupade
kontakter med andra människor utanför den tidigare umgängeskretsen kan komma
till stånd under samhällstjänsten. Samhällstjänst har också reparativa och
pedagogiska inslag genom att den dömde får på sin lott att utan ersättning
utföra ett samhällsnyttigt arbete. Mot bakgmnd av de erfarenheter som har
vunnits i Danmark och Norge anser jag därför tiden nu vara mogen att i Sverige
pröva samhällstjänst som sanktion vid brott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om olika former av samhällstjänst har förekommit i andra länder i mer än 20 år,
är det emellertid inte möjligt att utan vidare till vårt land överföra de
modeller för påföljden som använts utomlands. Inte ens de danska eller norska
modellerna kan på gmnd av skillnader i fråga om bl. a. påföljdssystemens
utformning användas här. Det finns sålunda en lång rad frågor av praktisk och
annan art som bör besvaras innan samhällstjänst kan göras till ett permanent
inslag i det svenska påföljdssystemet. Många av dessa frågor torde kunna belysas
endast genom praktisk tilllämpning av påföljden. Inte minst gäller detta de
frågor som rör arten av och tillgången på lämpliga arbetsuppgifter och de
dömdas förmåga att fullfölja de arbeten som åläggs dem. Detsamma gäller
beträffande en lång rad verkställighetsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övervägande
skäl talar därför för att, i likhet med vad som skett i Danmark och Norge,
inledningsvis inrikta sig på en försöksverksamhet. Mot bakgmnd av en sådan
kommer det att finnas väsentligt bättre fömtsättningar att bedöma om och i så
fall på vilket sätt samhällstjänst bör introduceras som ett fast inslag i
påföljdssystemet. Ett sådant förfarande förordades också av flera av de
remissinstanser som yttrade sig över frivårdskommitténs slutbetänkande och som
därvid i motsats till kommittén var positiva till att samhällstjänst infördes
i det svenska påföljdssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3.2
Försöksverksamhetens omfattning</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:7</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Försöksverksamheten med samhällstjänst skall inledningsvis begränsas till en
period om tre år och gälla mål som behandlas vid Uppsala, Linköpings,
Helsingborgs, Malmö och Gävle tingsrätter och mål som därifrån överklagas till
högre rätt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget
överensstämmer, med undantag av försökstidens längd, med mitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hearingen:
Den föreslagna försöksperioden godtogs av de flesta som berörde frågan vid hearingen.
Några förordade dock en längre period. Majoriteten av de närvarande hade inte
heller några erinringar mot en regional begränsning av försöksverksamheten.
Några var emellertid kritiska mot en sådan begränsning och hävdade att den
strider mot gmndläggande principer om likabehandling inom straffrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: En försöksverksamhet med samhällstjänst kan avgränsas på en
rad olika sätt när det gäller såväl den allmänna inriktningen som den
tidsmässiga och lokala omfattningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
först angår den allmänna inriktningen är det min uppfattning att man under en
försöksperiod lämpligen bör lämna domstolar och andra myndigheter som är
berörda av försöket en förhållandevis stor frihet att pröva sig fram och
anpassa verksamheten efter de praktiska förutsättningar som visar sig
föreligga. Detta gäller kanske främst i fråga om arbetsuppgifternas
inriktning, den praktiska hanteringen när det gäller att inhämta underlag för
beslut samt administrationen av verkställigheten av påföljden. I viss mån
gäller det emellertid också frågan om för vilken typ av lagöverträdare och vid
vilket slags brottslighet som samhällstjänst bör kunna aktualiseras. Ett av
huvudskälen för en försöksverksamhet är ju att införskaffa ett säkrare underlag
i frågor av detta slag som kan läggas till gmnd för ett slutligt
ställningstagande. Med en alltför snäv inriktning av försöksverksamheten finns
det uppenbara risker att denna inte skulle ge den bredd i erfarenhetsunderlaget
som är önskvärd. Samtidigt måste detta emellertid vägas mot att en alltför
diffus inriktning av försöksverksamheten inte bara väcker vissa principiella
betänkligheter utan också kan medföra att det blir svårt att göra en mer
systematisk utvärdering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
förslag i det följande om utformningen av försöksverksamheten bör ses mot denna
bakgmnd. Jag vill emellertid redan här säga att mina överväganden också har
utgått från att en försöksverksamhet av det aktuella slaget av såväl
principiella som praktiska skäl helst bör utformas så att den kräver så små
ingrepp som möjligt i det gällande påföljdssystemet. Detta är också den modell
som har använts i Danmark och Norge. Som jag återkommer till så föreslår jag
att samhällstjänsten utformas som en möjlighet att i samband med en dom till
skyddstillsyn besluta en särskild föreskrift om skyldighet att utföra oavlönat
arbete i viss omfattning. Förslaget anknyter alltså i det hänseendet nära till
den ordning som valdes i samband med att kontraktsvård infördes som ett
alternativ till fängdse. I motsats till vad som då skedde bör emellertid, med
hänsyn till att det nu är</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>fråga om en
försöksverksamhet, de bestämmelser som reglerar samhälls- Prop. 1989/90:7</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tjänsten inte införas i
brottsbalken (BrB) utan i en särskild, tidsbegränsad,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheter
från tidigare kriminalpolitiska reformer av påföljdssystemet visar att det
finns anledning att anta att det kommer att dröja en viss tid innan
verksamheten kunnat få en sådan stadga att det finns underlag för en mer
systematisk utvärdering. Vid en försöksverksamhet är det självfallet också
viktigt att det inom försökets ram lämnas utrymme för en viss uppföljningstid.
Jag anser mot denna bakgrund att man bör bestämma försökstiden till tre år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
försöket med samhällstjänst faller väl ut bör självfallet verksamheten
permanentas och bestämmelserna om samhällstjänst fogas in i BrB:s bestämmelser
om påföljder för brott. Att redan vid tidpunkten för utgången av den av mig
föreslagna försöksperioden införa en permanent lagstiftning kan dock vara
svårt om man först skall avvakta en utvärdering av försöket och därefter bereda
förslaget i sedvanlig ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill därför inte utesluta att jag, om erfarenheterna från försöket ger anledning
till det, kan komma att återkomma med förslag om en förlängd försöksverksamhet.
1 ett sådant sammanhang är det då naturligt att också överväga om den reglering
och den lokala avgränsning av verksamheten som jag nu föreslår bör ändras eller
preciseras i något hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller den lokala avgränsningen har det i promemorian föreslagits att
denna sker genom att verksamheten knyts till mål som behandlas av vissa utvalda
domstolar. Vid hearingen framfördes från några håll betänkligheter av
principiell art mot en sådan ordning. Det gjordes sålunda gällande att
förslaget innebär en "lokal straffrätt" och att det kan ifrågasättas
om detta är förenligt med kraven på rättslig likabehandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om något formellt hinder inte kan anses föreligga mot en sådan ordning som
föreslås i promemorian, har jag för egen del viss förståelse för de framförda
betänkligheterna. Jag vill också framhålla att det givetvis i och för sig är
möjligt att låta en försöksverksamhet med samhällstjänst omfatta hela landet.
Enligt min mening finns det dock en rad starka skäl som talar för att man gör
ett geografiskt begränsat försök trots de principiella betänkligheter som
detta i förstone kan tänkas inge. Jag skall i det följande närmare utveckla min
uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig omständighet som talar för att försöket bör ges en lokal avgränsning är
att frivården genom försöket kommer att tillföras nya arbetsuppgifter när det
gäller personutredning samt övervakning och kontroll av att förelagd arbetsskyldighet
genomförs på ett riktigt sätt. Härtill kommer att det i vart fall i ett
initialskede kan antas gå åt åtskillig tid för att finna lämpliga
arbetsuppgifter för de dömda. Hur stora extrainsatser som kan komma att krävas
är svårt att bedöma i förväg. En avsikt med en försöksverksamhet bör
självfallet vara att belysa frågor av detta slag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är emellertid viktigt
att försöksverksamheten inte ger ett missvisan<br>
de utslag på grund av otillräckliga resurser. Förutsättningarna för att<br>
motverka något sådant är givetvis väsentligt bättre om verksamheten<br>
koncentreras till vissa orter. Det är då möjligt att på dessa platser tillföra<br>
särskilda resurser för att man där praktiskt skall kunna genomföra för-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>söksverksamheten-
Det gäller här inte endast personella resurser utan Prop. 1989/90:7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>också
medel för olika kostnader som verksamheten kan dra med sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
en lokal försöksverksamhet är det också möjligt att få praktiska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>erfarenheter
som kan underiätta en snabbare och mer effektiv anpassning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
ett system med samhällstjänst också i andra delar av landet, om detta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>blir
aktuellt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i det här sammanhanget framhålla att även om en försöksverksamhet med
samhällstjänst initialt kommer att kräva extra resurser, så finns det knappast
någon anledning att befara att ett system med samhällstjänst på sikt skulle
medföra extra kostnader för kriminalvården som helhet. Om samhällstjänst, såsom
mitt förslag innebär, används som ett alternativ till fängelse, bör det tvärtom
kunna antas att verkställighetskostnaderna genomsnittligt kommer att bli
väsentligt lägre än de är i dag för tilltalade för vilka samhällstjänst skulle
kunna komma i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ytterligare fördel med en lokalt avgränsad försöksverksamhet är att en sådan
ger bättre förutsättningar för att genomföra en tillförlitlig utvärde ring av
försöket. Detta argument kan dock inte tillmätas någon avgörande betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Såsom
jag tidigare har berört gjorde man i såväl Danmark som Norge den bedömningen
att ett försök med samhällstjänst inledningsvis skulle vara lokalt avgränsad.
Också i Sverge har det tidigare förekommit försöksverksamhet på det
kriminalpolitiska området som i praktiken varit lokalt avgränsad. Jag tänker
här främst på det s.k. Ulleråkersprojektet med kontraktsvård för narkotikamissbmkare
som pågick under åren 1979 1982 (prop. 1978/79:182, JuU 39, rskr. 412).
Möjligheterna aU i stället för fängelse erhålla sådan vård var genom knytningen
till Ulleråkers sjukhus i Uppsala förbehållet tilltalade som bodde i Uppsala-Stockholmsregionen.
I lagstiftningsärendet berörde lagrådet vissa principiella betänkligheter som
en försöksverksamhet av detta slag kan medföra men framhöll att dessa syntes
kunna få vika med hänsyn till att ändamålet med förslaget var så angeläget (prop.
1978/79:182 s. 50 ff.). Försöket med kontraktsvård blev också av betydelse
senare i samband med att sådan vård låt vara i en annan utformning
introducerades som ett fast inslag i påföljdssystemets uppbyggnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
synsätt som låg till grund för Ulleråkersprojektet bör kunna tillämpas också
beträffande samhällstjänsten. Som jag ser det är det knappast genomförbart att
anordna en rikstäckande försöksverksamhet med samhällstjänst. Valet blir då
antingen att avstå från att pröva påföljdsformen eller att begränsa
försöksverksamheten geografiskt på något sätt. För min del anser jag att värdet
av ett prov är så stort att man bör kunna acceptera att speciella regler prövas
på vissa platser. De principiella betänkligheter man kan ha minskas dessutom om
påföljdsformen utformas i nära anslutning till nuvarande påföljder och inte
framstår som någon helt ny reaktionsform.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För egen del anser jag
därför att övervägande skäl talar för att ett lokalt<br>
avgränsat försök med samhällstjänst är förenat med så pass stora fördelar<br>
att de överväger de principiella betänkligheter som kan finnas. Jag har<br>
härvid också beaktat att det inte är fråga om att öppna möjligheter till en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 7</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>negativ särbehandling utan
om att låta vissa tilltalade efter eget samtycke Prop. 1989/90:7 få en
förmånligare behandling än som annars skulle ha kommit i fråga. Jag vill även
peka på att domstolamas påföljdsbestämning redan inom ramen för nuvarande
regler, såsom vid överlämnande till särskild vård och kontraktsvård, i viss
utsträckning är beroende av de lokala fömtsättningar som kan finnas för olika
tänkbara altemativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
lokal avgränsning av försöksverksamheten kan göras på olika sätt. 1 Ulleråkersprojektet
skedde avgränsningen genom att det angavs var den föreskrivna vården skulle
administreras medan däremot alla domstolar i teorin hade möjlighet att utnyttja
försöksverksamheten. De resurstillskott som en försöksverksamhet med
samhällstjänst bör föranleda kommer att fördelas på olika skyddskonsulentdistrikt.
En möjlighet vore då att, i linje med vad som skedde vid Ulleråkersprojektet,
låta försöksverksamheten begränsas till skyddstillsynsdomar för vars
verkställighet dessa distrikt svarar. Rent formellt kan möjligen en sådan
ordning framstå som mindre betänklig från principiell synpunkt än det förslag
som framförs i promemorian och som innebär att avgränsningen sker genom
utpekande av vissa domstolar. Från praktisk synpunkt torde emellertid de olika lagteknikema
i allt väsentligt vara likvärdiga när det gäller principen om rättslig likabehandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
som under dessa omständigheter främst talar för en ordning av det slag som
föreslås i promemorian är att försöksverksamheten kommer att fömtsätta en nära
samverkan mellan domstol och kriminalvård bl. a. när det gäller de krav i
utredningshänseende som en dom med föreskrift om samhällstjänst bör fömtsätta.
Det är också viktigt att domstolen har god information både om de allmänna
praktiska fömtsättningama för att tillämpa samhällstjänst och om olika problem
som kan visa sig uppkomma på verkställighetsplanet och som kan vara av
betydelse för hur föreskrifterna lämpligen bör utformas. En ordning som är
knuten till vissa domstolar bör därför underlätta att försöksverksamheten får
den stadga och fasthet som är önskvärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
förordar därför, i likhet med vad som föreslås i promemorian, att försöksverksamheten
knyts till vissa angivna tingsrätter. I promemorian föreslås att det skall
gälla Uppsala, Linköpings, Helsingborgs, Malmö och Gävle tingsrätter. Förslaget
bygger på bl. a. att skyddskonsulentdistrikten inte bör vara för små men inte
heller för stora samt att det är önskvärt med en viss geografisk spridning av
försöksverksamheten. Dessa fem platser har bedömts ge ett tillräckligt stort
underlag för att en utvärde ring av försöksverksamheten skall vara meningsfull.
Närheten till Danmark, som har längst erfarenhet i Norden av samhällstjänst,
har också betydelse för ett val av domstolar i Skåne. Jag kan därför för egen
del ställa mig bakom promemorians förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
den mån ett brottmål överklagas från någon av dessa tingsrätter till hovrätt
eller högsta domstolen bör försöksverksamheten omfatta även högre rätt. Detta
gäller även om frågan om samhällstjänst väcks först i den högre instansen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3.3 Allmänna
förutsättningar för samhällstjänst</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:7</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Samhällstjänst skall åläggas i form av en föreskrift vid dom på skyddstillsyn.
En sådan föreskrift skall få meddelas om den bedöms vara av avgörande betydelse
för att döma till skyddstillsyn i stället för fängelse. Dessutom krävs att den
tilltalade har förklarat sig villig att följa föreskriften. I övrigt skall
allmänna principer för val av skyddstillsyn som påföljd tillämpas. Detta
innebär bl. a. att det skall finnas anledning att anta att påföljden kan bidra till
att den tilltalade avhåller sig från fortsatt brottslighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget
överensstämmer med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hearingen:
Flera ansåg att samhällstjänst skulle kunna användas även om alternativet inte
är ett fängelsestraff. Samhällstjänst skulle enligt deras uppfattning vara en
lämplig påföljd för åldersgmppen 1517 år. Vidare framfördes uppfattningen att
det av lagen och motivuttalanden tydligare borde framgå i vilka fall
samhällstjänst bör användas. Någon ansåg att den tilltalades samtycke kunde
ersättas med en bedömning av hans förmåga att genomföra samhällstjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Frivårdskommittén diskuterade ingående olika tänkbara syften
med att utöka påföljdssystemet med samhällstjänst. Som framgår av avsnitt 3.1
delar jag kommitténs uppfattning att den största fördelen med samhällstjänst är
att domstolen får en möjlighet att för ytterligare ett antal lagöverträdare
välja en annan påföljd än fängelse. Samhällstjänst bör sålunda komma i fråga
endast i de fall påföljden annars skulle ha blivit fängelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som kommittén framhållit
kan samhällstjänst bli aktuell för främst två kategorier av brottslingar,
nämligen den gmpp som ådöms frihetsstraff efter återfall i inte alltför allvariiga
förmögenhets- eller våldsbrott och den gmpp som med hänsyn till brottslighetens
art ådöms korta fängelsestraff från 14 dagar till några få månader. I den
förstnämnda gmppen finner man bl. a. personer som efter tidigare domar på
skyddstillsyn på gmnd av återfall i brott är aktuella antingen för att få en
dom på s.k. fortsatt skyddstillsyn kombinerad med ett fängelsestraff enligt 28
kap. 3 § BrB eller för att för den nya brottsligheten ådömas ett särskilt
fängelsestraff med stöd av 34 kap. 1 § 2 BrB samtidigt som verkställigheten av
den tidigare ådömda skyddstillsynen fortgår. Utgångspunkten för domstolens
prövning av om samhällstjänst är den lämpligaste påföljden blir i sådana
situationer en avvägning mellan hänsynen till brottets straffvärde och den
tilltalades tidigare brottslighet å den ena sidan samt i första hand hans
personliga förhållanden å den andra (jfr prop. 1987/88; 120 s. 36 f).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller frågan om i vilken utsträckning samhällstjänst bör anses utesluten
med hänsyn till brottslighetens straffvärde vill jag påpeka att frivårdskommittén,
som hade valt en annan lagteknisk konstmktion än den jag förordar, ansåg att
det var rimligt att de fängelsestraff som skulle ersättas inte översteg ett år.
Det bör också nämnas att en uttalad avsikt vid</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tillkomsten av
försöksverksamheten i Danmark och Norge var att sam- Prop. 1989/90:7
hällstjänst där borde kunna ersätta fängelse på upp till sex-åtta månader resp.
nio tolv månader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening är det inte lämpligt att nu ange någon exakt ram uttryckt i längden
av ett fängelsestraff för fall då samhällstjänst kan komma i fråga. Skälet
härtill är bl. a. att frågan om för hur allvarlig brottslighet som
samhällstjänst bör kunna komma i fråga är en av de frågor som kan få en god
belysning genom en försöksverksamhet på detta område. Som framgår av det
följande föreslår jag att samhällstjänsten lagtekniskt kon-stmeras som en
föreskrift inom ramen för en dom på skyddstillsyn. Härigenom kommer den
allmänna begränsning som gäller för skyddstillsyn och som kommer till uttryck i
30 kap. 4 § BrB att gälla även vid samhällstjänst. Det innebär att presumtionen
vid påföljdsvalet är för fängelse, om gämingen har betydande straffvärde. Som
jag ser det bör samhällstjänst kunna komma i fråga endast i undantagsfall, om
brottets straffvärde skulle föranleda fängelse i ett år eller mer. Ett
riktmärke bör vara att ett fängelsestraff på 810 månader skall motsvara det
högsta antalet arbetstimmar som, enligt vad jag skall återkomma till,
samhällstjänst skall få omfatta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
uttryckliga begränsningar i fråga om brottets art bör inte heller gälla, i vart
fall inte i samband med försöksverksamheten. Även vid sådana brott som enligt
gällande praxis normalt anses kräva kortare fängelsestraff med hänsyn till sin
art bör det således inte vara uteslutet att samhällstjänst används i stället
för fängelsestraff. Detta gäller exempelvis misshandelsbrott av inte alltför
allvarlig art. Även om försiktighet är påkallad när det gäller användning av
samhällstjänst vid narkotikabrottslighet, bör inte heller sådana brott vara
generellt undantagna, utan samhällstjänst bör kunna komma i fråga när brottets
straffvärde är sådant att påföljden annars skulle ha bestämts till ett
kortvarigt fängelsestraff. Även vid rattfylleri bör det kunna finnas fömtsättningar
att använda samhällstjänst, speciellt för yngre lagöverträdare. Jag vill när
det gäller påföljdsvalet vid rattfylleri hänvisa till vad jag anförde i
anslutning till propositionen om trafikonykterhetsbrotten som regeringen
beslutat om tidigare idag (prop. 1989/90:2, s. 41 och 42).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller den tilltalades ålder talar flera skäl för att samhällstjänst i första
hand bör användas för de yngre lagöverträdarna. Jag vill här särskilt framhålla
fängelsestraffets skadliga verkningar som framstår som särskilt negativa för
yngre personer och att samhällstjänstens möjliga positiva inslag gör att
påföljden ter sig särskilt angelägen för sådana personer. Viktigt är att
samhällets reaktion på brott inte medverkar till att ytteriigare stöta bort
unga brottslingar från samhällsgemenskapen. Samhällets åtgärder bör tvärtom i
görligaste mån skapa fömtsättningar för den dömde att anpassa sig och
respektera de normer som gäller i samhället. Många av de ungdomar det här är
fråga om har inte haft möjlighet att dela den gemenskap som finns på en
arbetsplats och de har ofta negativa erfarenheter av vuxenvärlden, något som
präglat deras syn på samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
tillgänglig statistik framgår att ett inte obetydligt antal lagöverträdare mellan
15 och 25 år intas i kriminalvårdsanstalt. Under år 1987 intogs 16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>personer
i fängelse i åldem 15- 17 år, 1046 i åldern 18-20 år och 2909 i Prop.
1989/90:7 åldem2l-24år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt min uppfattning främst i dessa ålderskategorier som samhällstjänst
bör kunna bli aktuell. När det gäller åldersgmppen 15 17 år lär dock utrymmet
i praktiken vara begränsat. Bestämmelsen i 30 kap. 5 § första stycket BrB om
att fängelse får ådörrias för brott som någon begått innan han fyllt 18 år
endast om det finns synnerliga skäl innebär sålunda att fängelse i stort sett
endast kommer till användning vid brottslighet med så högt straffvärde att
någon annan påföljd i stort sett måste anses vara utesluten. De danska och
norska erfarenheterna talar också för att dessa ungdomar har svårt att uppfylla
de krav som är förenade med en dom på samhällstjänst. Detta torde i sin tur
bero på att det här i stor utsträckning är fråga om ungdomar med svåra missbmksproblem
eller andra sociala eller psykiska stömingar. Trots detta torde det även inom
denna kategori lagöverträdare kunna finnas vissa för vilka samhällstjänst kan
vara en lämplig påföljd och för vilka fängelsestraff kan undvikas, om en mer ingripande
form för verkställighet av skyddstillsyn finns tillgänglig. Personer ur denna
ålderskategori bör därför som jag ser det inte vara undantagna från samhällstjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller lagöverträdare som är äldre än 24 25 år bör uteslutas. Även bland dem
bör det kunna finnas personer för vilka samhällstjänst kan vara en lämplig
påföljd. Försöksverkamheten får ge vid handen, om detta är ett riktigt
antagande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är emellertid inte bara brottets art och svårhet och gämingsmannens ålder som
bör beaktas vid bedömningen av om samhällstjänst skall kunna komma i fråga.
Även den tilltalades personligaförhållanden i övrigt bör här tillmätas
betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga som har uppmärksammats i samband med att samhällstjänst prövats i andra
länder är om såväl arbetslösa som icke arbetslösa lagöverträdare skall kunna
komma i fråga för samhällstjänst. Med de verkställighetsformer som här
föreslås finns det emellertid ingen anledning att skilja mellan dessa båda
kategorier. En annan ordning skulle också kunna leda till bl. a. praktiska
svårigheter under verkställigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller lagöverträdarens personliga förhållanden i övrigt är det svårt att
nu dra upp några mer bestämda riktlinjer för i vilka fall samhällstjänst bör
komma i fråga. Eftersom målsättningen är att den dömde skall klara att
genomföra den ålagda samhällstjänsten, är det naturligt att bedömningen av
hans möjligheter i detta avseende tillmäts betydelse. Redan en sådan
utgångspunkt ger ett väsentligt urvalskriterium. Samhällstjänst torde sålunda
vara mindre lämplig som påföljd för personer med allvarliga missbmksproblem.
Över huvud taget kan det ifrågasättas om aktiva miss-bmkare, oavsett missbmkets
art, har förmåga att genomföra ett sådant arbete. Detta är emellertid en av de
frågor som bör kunna belysas närmare genom försöksverksamheten även om det är
naturligt att andra, mer behandlingsinriktade påföljdsformer är aktuella i
första hand i dessa fall. Det bör dock framhållas att det bör vara fullt
möjligt att kombinera en föreskrift om samhällstjänst med en föreskrift om
behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
samhällstjänst har införts i andra länder har den i allmänhet byggt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>på fömtsättningen att den
tilltalade samtycker till att utföra det arbete som han åläggs genom påföljden.
Detta har olika motiv. Samhällstjänsten kräver sålunda en samarbetsvilja från
den dömdes sida för att den skall kunna genomföras. Vidare kan nämnas att det i
bl. a. Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna
och grundläggande friheterna (art. 4) finns intaget ett förbud mot att utsätta
andra straffade personer än sådana som är intagna i kriminalvårdsanstalt eller
som är villkorligt frigivna för tvångsarbete eller påtvingat arbete. Det är
dock oklart om detta förbud omfattar samhällstjänst av den typ som är aktuell
här. Frågan behandlades relativt ingående av frivårdskommittén, som för sin del
ifrågasatte om sådan samhällstjänst är att bedöma som ett tvångsarbete i
konventionens mening och om tolkningen av konventionsbestämmelsen verkligen
gjorde ett samtycke nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid den hearing som
hållits i lagstiftningsärendet framfödde samtliga företrädare för de ideella föreningarna
att ett samtycke från den tilltalade var en viktig fömtsättning för att få till
stånd ett meningsfullt samarbete mellan föreningen och den dömde. Jag delar
uppfattningen att det inte kan anses lämpligt att den som motsätter sig att
utföra sam hällsnyttigt arbete ådöms samhällstjänst. Ett krav på samtycke kan
också bidra till att valet av samhällstjänst inte betraktas som en
straffskärpning, eftersom den tilltalade inte torde acceptera
samhällstjänsten, om han upplever den alternativa påföljden som mindre
ingripande. Samtycket kan även, tillsammans med vad som framkommer genom
personutredningen i målet, vara till ledning vid domstolens bedömning av den
tilltalades motivation för samhällstjänsten.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:7</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.4 Konstruktionen av påföljdsformen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Samhällstjänst ådöms i form av en ny typ av föreskrift vid skyddstillsyn
varigenom den dömde åläggs att utföra oavlönat arbete under 40 200 timmar
enligt en arbetsplan som fastställs av skyddskonsulenten efter domen. Antalet
arbetstimmar bestäms av domstolen efter brottslighetens straffvärde. Domstolen
skall i domslutet ange hur långt fängelsestraff som skulle ha ådömts om fängelse
i stället hade valts som påföljd. För samhällstjänst gäller i övrigt vad som
anges i BrB om föreskrift vid skyddstillsyn.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget
överensstämmer med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Hearingen: Frågan om hur
samhällstjänsten lagtekniskt bör konstrueras berördes endast flyktigt under hearingen.
Några ifrågasatte om inte domstolen borde fastställa en arbetsplan på samma
sätt som sker vid kontraktsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag: Frivårdskommittén
behandlade ingående olika alternativa utformningar av samhällstjänst. Enligt
kommittén var tre olika modeller närmast tänkbara. Det första innebar att
samhällstjänst skulle kunna utgöra en helt självständig påföljd i
straffsystemet. Enligt ett annat</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>22</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>alternativ
skulle samhällstjänst kunna vara en form för verkställighet av Prop. 1989/90:7 fängelsestraff.
Ett tredje skulle kunna innebära att samhällstjänst utformas som ett komplement
till något slag av kriminalvård i frihet. Beträffande den sistnämnda lösningen
diskuterade kommittén möjligheterna att utforma samhällstjänst antingen som en
föreskrift i samband med skyddstillsyn eller som ett moment i en annan av
kommittén föreslagen påföljd, kallad villkoriigt fängelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
förordade för sin del att samhällstjänst, om den skulle införas i det svenska
påföljdssystemet, knöts till villkorligt fängelse. Samma lagtekniska lösning
föreslog kommittén beträffande påföljden kontraktsvård. Sistnämnda påföljd,
som infördes den 1 januari 1988, har emellertid utformats som en föreskrift vid
dom på skyddstillsyn. Denna konstmktion har alltså tillämpats under mer än ett
år och några egentliga olägenheter med den har hittills inte framkommit. Mycket
talar därför för att den bör användas även för samhällstjänst. 1 samma riktning
talar också att det enligt mitt förslag är fråga om en försöksverksamhet av
begränsad omfattning såväl tidsmässigt som geografiskt. Det kan sålunda inte
anses lämpligt att genom en tidsbegränsad försöksverksamhet införa en särskild påföljdskonstmktion
när det finns alternativ som nära knyter an till gällande påföljdssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgmnd föreslås att försöksverksamheten med samhällstjänst lagtekniskt
skall bygga på reglerna för kontraktsvård, dvs. att påföljdsformen utformas
inom ramen för systemet med föreskrifter vid dom på skyddstillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
central fråga kring påföljdens utformning är i vad mån det skall ha upprättats
en detaljerad arbetsplan, motsvarande den behandlingsplan som är en fömtsättning
för kontraktsvård, innan rätten avgör påföljdsfrågan. 1 denna fråga gör sig
delvis motstridiga synpunkter gällande. Å ena sidan torde det för att
samhällstjänst skall framstå som ett godtagbart alternativ till fängelse krävas
att domstolen vid domstillfallet har en tillräckligt klar uppfattning om hur
samhällstjänstens verkställighet kommer att bli. Den tilltalade behöver också
ha en någorlunda bestämd bild av vad det är han skall samtycka till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Å
andra sidan är det som regel inte motiverat att underställa domstolen rena
verkställighetsfrågor. Till detta kommer att inte minst praktiska skäl talar
för att de myndigheter som har hand om frivården skyddskonsulenter och
övervakningsnämnder ges befogenhet att inom vissa av domstolen givna ramar
besluta i vad som närmast framstår som verkställighetsfrågor. Jag vill här
peka på bl. a. att det kan behövas tid att välja ett lämpligt arbete vilket kan
medföra att det vid domstillfallet inte är heh klart vilket detta blir. Det kan
också visa sig att ett arbete som den dömde urspmngligen avsetts att utföra på
grund av ofömtsedda omständigheter bör bytas ut mot ett annat. Även andra
modifieringar kan behöva göras i förhållande till de planer som gjorts vid
verkställighetens böijan.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Frågan om hur detaljerad
information om aktuella arbeten som skall<br>
läggas till grund för domstolens påföljdsval hör till de problem som bör<br>
kunna få en närmare belysning under försöksverksamheten. Strävan bör<br>
enligt min mening vara att domstolen skall ha ett så fylligt underlag som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>möjligt
av vilket det framgår vilka arbeten det kan bli fråga om ifall Prop, 1989/90:7 påföljden
bestäms till samhällstjänst samt vilka regler som i övrigt skall gälla för
verkställigheten. Normalt bör arbetsplanen fastställas av skyddskonsulenten
efter domen. Detta kan ske genom att domstolen i domslutet anger att den dömde
skall utföra det ålagda arbetet i enlighet med de närmare anvisningar som
skyddskonsulenten bestämmer. Det är härvid självfallet att skyddskonsulenten
inte utan tillräckligt starka skäl bör frångå den planering som redovisats för
domstolen. Det är ockå viktigt att ett annat arbete framstår som ett likvärdigt
alternativ så att fömtsättningama för främst domstolens och den tilltalades
ställningstaganden inte rubbas annat än marginellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare inte närmare berört frågan om efter vilka gmnder som antalet
arbetstimmar bör bestämmas. Av mina överväganden angående förutsättningarna för
att döma till samhällstjänst framgår emellertid att brottets straffvärde enligt
min uppfattning bör läggas till gmnd för att bestämma det antal timmar den
dömde skall arbeta. Skälet till detta är främst kravet på fömtsebarhet,
enhetlighet och proportionalitet inom straffrättskipningen. Att lika fall
behandlas lika är naturligtvis angeläget också när det gäller att fastställa
omfattningen av det samhällsnyttiga arbete som samhällstjänst är avsedd att
innebära för den enskilde. Som jag ser det tillgodoses detta intresse bäst av
att antalet arbetstimmar relateras till brottets straffvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
antalet arbetstimmar, som den dömde skall utföra, bestäms med utgångspunkt i
brottets straffvärde innebär att den tilltalade, när han tar ställning till ett
förslag om samhällstjänst, inte kommer att känna till arbetets totala
omfattning. Vid kontraktsvård fastställs däremot vårdens omfattning redan i den
av domstolen fastställda behandlingsplanen, men där är situationen en annan än
vid samhällstjänst, eftersom utgångspunkten för kontraktsvårdens omfattning är
den tilltalades behov av behandling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar det högsta och lägsta antalet arbetstimmar vill jag peka på att
reglerna varierar något mellan olika länder där samhällstjänst förekommer. Den
vanligaste minimitiden är 40 timmar. Vid kortare tider anses arbetsuppgifterna
knappast kunna göras meningsfulla och inte heller skulle vid kortare
verkställighetstider samhällstjänst kunna förväntas ersätta fängelsestraff. Den
vanligaste maximitiden är 200 timmar. Engelska erfarenheter visar att den
tidsperiod inom vilken samhällstjänsten slutförs, den s.k. avvecklingstiden, tenderar
att bli aUtför lång vid högre antal arbetstimmar med påföljd att antalet
misslyckanden ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av de utländska erfarenheterna anser jag att samhällstjänsten under
försöksstadiet bör omfatta lägst 40 och högst 200 timmars arbete. Med dessa
utgångspunkter är det naturligt att antalet arbetstimmar vid strafftider som
annars skulle uppgå till åtta månader eller mer bestäms till det maximala
antalet, medan ett alternativt fängelsestraff på upp till en månad inte bör
föranleda mer än 40 timmars arbete. Däremellan bör som en grov tumregel kunna
gälla att varje tänkt månads fängelse anses motsvara ca 25 arbetstimmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller längden av avvecklingstiden kan man tänka sig olika</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>möjligheter.
Jag kan här peka på att den i England alltid är ett år oavsett Prop. 1989/90:7
antalet ålagda arbetstimmar, medan man i Danmark har valt en lösning som
innebär att avvecklingstiden fastställs av domstolen i varje enskilt fall efter
antalet ålagda arbetstimmar. Att som i England ha samma avvecklingstid oavsett
antalet arbetstimmar framstår enligt min uppfattning inte som lämpligt. Den
danska lösningen lider i sin tur som jag ser det av den svagheten att det
uppstår komplikationer så snart den dömde av någon orsak, som t. ex. sjukdom,
inte kan slutföra uppgiften inom fastställd tid. Det har därför i Norge, som
har ett system som liknar det danska, nyligen föreslagits att frivården i en
sådan situation skall ha rätt att utan domstolens hörande förlänga
avvecklingstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att en utgångspunkt för den svenska försöksverksamheten bör vara att
skyddskonsulenten i arbetsplanen anger i vilken takt det ålagda arbetet skall
utföras exempelvis på så sätt att det i planen anges under hur många timmar i
veckan arbete minst måste utföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
danska och norska ordningama innebär att den minsta tillåtna arbetsinsatsen
uppgår till fyra timmar i veckan. 1 Norge har man emellertid funnit en sådan avvecklingstakt
alltför långsam. Det kan därför enligt min mening finnas skäl att i Sverige
under den tid då samhällstjänsten skall prövas försöksvis lämnas öppet hur
avvecklingstiden skall variera i olika fall för att vinna erfarenheter om
vilken takt som kan vara lämpligast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
tidigare har nämnts skall samhällstjänst kunna komma i fråga för både
arbetslösa och andra. Verkställigheten skulle emellertid kunna innebära ett
mycket ringa ingrepp i livsföringen för en arbetslös person, om han gavs
möjlighet att avveckla arbetsplikten genom att arbeta mycket intensivt under en
kort tid. Han skulle då i princip kunna verkställa påföljden under endast någon
eller några veckor. I arbetsplanen bör därför anges inte enbart minsta tillåtna
antalet arbetstimmar, utan även vilket timtal den dömde högst får tillgodoräkna
sig per vecka eller månad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
dömde kan emellertid ha ett giltigt skäl att inte utföra arbetet i enlighet med
vad som angetts i planen. Orsaken kan vara sjukdom, brist på arbetsuppgifter m.m.
Avvikelser från den uppgjorda planen måste därför kunna göras. På samma sätt
som gäller för andra föreskrifter som meddelas i samband med dom på
skyddstillsyn, bör skyddskonsulenten och övervakningsnämnden få göra de
ändringar i föreskriften om samhällstjänst som är påkallade.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt min mening bör det
för samhällstjänst som ådöms i form av<br>
skyddstillsyn i princip gälla vad som är föreskrivet om verkställighet av<br>
skyddstillsyn i andra fall. Det innebär bl. a. att den dömde ställs under<br>
övervakning. Övervakningstiden är ett år och kan om här bortses från<br>
vad som gäller vid föreskriften om kontraktsvård enligt gällande regler<br>
förlängas enbart vid misskötsamhet från den dömdes sida. Att övervak<br>
ningen pågår i ett år innebär att den till samhällstjänst dömde så gott som<br>
alltid kommer att stå under övervakning under hela avvecklingstiden.<br>
Längre avvecklingstider skall i regel inte få förekomma. Med hänsyn till<br>
den situation som nyss berördes, nämligen att den dömde av någon god<br>
tagbar orsak måste få sin avvecklingstid förlängd, kan det dock vara</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>önskvärt att det finns en
möjlighet att förlänga övervakningstiden även utan att den dömde har misskött
sig. Övervakningsnämnden bör därför ges rätt att i vissa fall förordna om
förlängd övervakningstid vid dom på samhällstjänst. En särskild regel om detta
behövs alltså.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid dom på kontraktsvård
skall rätten, om den planerade behandlingen är av avgörande betydelse för att
döma till skyddstillsyn, i domslutet ange hur långt fängelsestraff som skulle
ha ådömts, om fängelse i stället hade valts som påföljd (28 kap. 6 a § BrB, se prop.
1986/87:106 s. 40-42). Upplysningen om det alternativa fängelsestraffet tjänar
här i första hand två syften. Det skall vara vägledande för domstolen, om det i
ett senare skede blir aktuellt att undanröja skyddstillsynen på gmnd av att den
dömde inte fullföljer behandlingen i enlighet med sitt åtagande. Vidare skall
den dömde härigenom på ett påtagligt sätt få veta vad han riskerar i händelse
av misskötsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samma
synsätt gör sig gällande beträiTande samhällstjänst. På gmnd härav bör rätten
vid dom på samhällstjänst vara skyldig att ange ett alternativt fängelsestraff.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslutet
bör i likhet med vad som gäller vid dom på kontraktsvård kunna bli föremål för
överklagande (prop. 1986/87:106 s. 71, 87, 90 och 91). Om den dömde eller
åklagaren godtar domen i övrigt men är missnöjd med det utmätta
alternativstraffet, skall alltså enbart den frågan kunna föras upp till högre
instans.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:7</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.5 Verkställigheten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Samhällstjänsten skall administreras av skyddskonsulenten. Skyddskonsulenten
skall upprätta en "arbetsplatsbank" som innehåller olika uppgifter om
tillgängliga arbetsplatser för samhällstjänst. Arbetsplatsema skall i första
hand skaffas inom den ideella föreningsverksamheten. Skyddskonsulenten skall
efter domen fastställa en arbetsplan över hur samhällstjänsten skall
genomföras och svara för kontrollen av att samhällstjänsten genomförs enligt
planen. Skyddskonsulenten kan modifiera arbetsplanen på gmnd av ändrade
förhållanden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget
överensstämmer med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Hearingen: Från
representanterna för de ideella föreningarna framhölls att det är av stor vikt
att de inte blir "vakter" utan kan fungera som "medmänniskor".
Kontrollen av de dömda bör därför skötas av skyddskonsulenten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Ärenden om samhällstjänst bör administreras av kriminalvårdens frivård enligt
samma mtiner som andra övervakningsärenden. Det tillkommer därvid vissa nya
uppgifter för de frivårdsdistrikt som berörs av försöksverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I ett inledningsskede
måste det ske en kartläggning av arbetsplatser som kan bli aktuella för
personer som dömts till samhällstjänst. Jag vill här</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:42.0pt'><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>betona
vikten av att tänkbara "arbetsgivare" informeras om samhällstjän-
Prop. 1989/90:7 sten så att de får förståelse för behovet av lämpliga
arbetsuppgifter. Kartläggningen bör leda till att det inom distriktet kan
upprättas en "arbetsplatsbank", som utöver uppgifter om tillgängliga
arbetsplatser bör innehålla uppgifter om arbetets art, frekvens, tidsmässig
förläggning etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
värde med att införa samhällstjänst som påföljd för brott ligger som har nämnts
i att den dömde får känna att han gör något meningsfullt och att han ges
möjlighet att ingå i en arbetsgemenskap med personer som inte tillhör hans
vanliga umgängeskrets. För att de positiva effekterna av samhällstjänst skall
kunna tas till vara är därför valet av arbetsuppgift viktigt. Erfarenheterna
från Danmark visar exempelvis att många dömda fortsätter att hålla kontakt med
arbetsplatserna även efter det att de har fullgjort samhällstjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
denna bakgmnd är det viktigt att valet av arbetsuppgifter sker så att de dömda
inte uppfattar samhällstjänsten som förnedrande eller integri-tetskränkande.
Arbetsuppgifter som av dem kan upplevas på det sättet bör därför i görligaste
mån undvikas. Inte heller får samhällstjänsten uppfattas som att den innebär
att oavlönad arbetskraft ställs till den reguljära arbetsmarknadens
förfogande. De arbetsuppgifter som väljs för samhällstjänst bör därför så långt
det är möjligt vara av den arten att de normalt inte utförs av anställda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min uppfattning kan det ligga ett särskilt värde i att förlägga samhällstjänsten
till någon form av ideell verksamhet. För de dömda kommer i regel den sortens
arbete att innebära att de kommer i kontakt med engagerade människor och ges
möjligheter till nya intressen och en meningsfull fritid. Det samarbete som
kriminalvården sedan flera år har med ideella organisationer bör här kunna
bidra till att man får fram lämpliga arbetsuppgifter för samhällstjänst,
exempelvis inom fritids- och friluftsliv och idrottsrörelser, natur- och
miljövårdssektorn, bildningsförbund och kyrkliga organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör i sammanhanget framhållas att den som utför samhällstjänst inte är
arbetstagare i civilrättslig mening och att arbetsmiljölagen (1977:1160) därför
inte blir tillämplig. Självfallet bör emellertid de arbetsuppgifter som den
dömde skall utföra vara sådana att de inte innebär särskilda risker för
olycksfall eller skador. Skyddskonsulenten bör särskilt uppmärksamma detta vid
val av lämpliga arbetsuppgifter för samhällstjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Så
snart som möjligt efter det att en dom på samhällstjänst gått i verkställighet,
vilket i regel sker på domsdagen, bör skyddskonsulenten tillsammans med den
dömde göra upp en arbetsplan. Detta bör ske inom ett par veckor efter domen. I
arbetsplanen bör anges vilka villkor som skall gälla för genomförandet av
samhällstjänsten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Så
snart arbetsplanen har upprättats bör den dömde besöka arbetsplatsen
tillsammans med antingen frivårdsdistriktets kontaktman eller den handläggare
som skall ansvara för ärendet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är naturligtvis
viktigt att det finns en god kontakt mellan arbetsplat<br>
sen och skyddskonsulenten under den tid som samhällstjänsten pågår.<br>
Under försöksverksamheten är det lämpligt att pröva olika former för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>detta samarbete som kan
variera både när det gäller form och intensitet. Väsentligt är att
"arbetsgivarens" behov av service och handledning kan tillgodoses
liksom att det skapas ändamålsenliga former för kontroll av hur arbetet utförs.
I princip bör kontrollen ankomma på fri vården och inte på "arbetsgivaren".
Det kan nämnas att såväl det norska som det danska systemet innebär att en frivårdstjänsteman
regelbundet besöker en arbetsplats som används för samhällstjänst. Detta ger
självfallet god kontroll och goda möjligheter att etablera en kontakt med den
dömde. Samtidigt har emellertid en sådan ordning visat sig resurskrävande. Jag
anser därför att även andra former bör kunna prövas i den föreslagna
försöksverksamheten. Vad som då ligger närmast till hands är att lekmannaövervakare
anlitas för arbetsplatsbesöken.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som tidigare har nämnts
måste kriminalvårdsmyndigheterna ha möjlighet att göra de ändringar av
samhällstjänsten som är påkallade. Härigenom ges det möjlighet att välja något
arbete som kan passa den dömdes förutsättningar bättre än det först bestämda
och att omplacera honom till detta. En särskild fråga är vad som skall hända om
den dömde på gmnd av flyttning eller något annat sådant skäl inte kan fullgöra
samhällstjänsten i enlighet med den uppgjorda arbetsplanen. Om det är fråga om
ett tidsbegränsat hinder, torde det inte vara några problem för
skyddskonsulenten att justera arbetsplanen. Gäller det t. ex. en definitiv
flyttning, bör i första hand undersökas om man kan finna någon lösning i
samarbete med skyddskonsulenten på den nya orten. Mitt förslag innebär ju inte
något hinder för att en dom med föreskrift om samhällstjänst verkställs inom
något annat distrikt än dem som i första hand kommer att beröras av försöket. Antalet
sådana fall torde emellertid bli begränsat.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:7</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.6 Den dömdes skyldigheter m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Den
dömde är skyldig att utföra arbetet i enlighet med den arbetsplan som
fastställs. Vid misskötsamhet gäller reglerna i BrB om vilka åtgärder som kan
vidtas vid dom på skyddstillsyn. Övervakningsnämnden har härvid att ta
ställning till om talan skall föras om att undanröja skyddstillsynen. Undanröjs
påföljden, skall den dömde tillgodoräknas vad han har undergått till följd av
den tidigare domen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget
överensstämmer med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Hearingen: De deltagare
som yttrade sig i denna del hade ingen erinran mot promemorieförslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Den dömdes viktigaste skyldighet är att utföra det arbete som ålagts honom
genom domen och på det sätt som angetts i arbetsplanen. För påföljdens
trovärdighet och därmed för dess möjligheter att fungera som ett realistiskt
alternativ till fängelse är det därför som jag ser det nödvändigt att misskötsamhet
leder till en reaktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min uppfattning krävs det att samhällstjänsten snabbt kan bytas</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:2.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ut
mot en annan påföljd, om den dömde inte fullgör arbetet enligt sitt Prop.
1989/90:7 åtagande och arbetsplanen. Detta skulle, i likhet med vad som gäller
vid föreskrift om kontraktsvård, kunna säkerställas genom särskilda regler om
rapportering av misskötsamhet till åklagare. På motsvarande sätt som vid
kontraktsvård skulle domstolen i så fall kunna ålägga den som tillhandahåller
arbetet att direkt till åklagaren rapportera eventuella missförhållanden. Vid
kontraktsvård kommer emellertid en sådan föreskrift i fråga främst i de fall
där den dömde placeras för vård vid någon institution på långt avstånd från
hemorten. Institutionen åläggs då rapportskyldighet närmast som en ersättning
för den övervakning som normalt skall fullgöras genom
skyddskonsulentorganisationen. Vid samhällstjänst däremot kommer den dömde att
bo kvar på hemorten och således även medan samhällstjänsten verkställs vara
föremål för normal övervakning. Till detta skall läggas att främst de
organisationer som kommer att engageras i samhällstjänsten i många fall inte
bör åläggas en sådan rapportskyldighet, som ju utgör ett led i kontrollen av
den dömde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att påföljdsformen skall vara ett trovärdigt alternativ till fängelse är det
viktigt att man har som utgångspunkt att misskötsamhet skall leda till att
talan förs om undanröjande. Normalt bör misskött samhällstjänst betraktas som
ett sådant allvarligt åsidosättande av den dömdes åligganden att 28 kap. 8 § BrB
är tillämplig. Omständighetema kan dock vara sådana att övervakningsnämnden kan
nöja sig med att meddela den dömde en varning. I princip bör bedömningen bli
likartad den som skall göras vid kontraktsvård Ofr prop. 1986/87:106 s. 42).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att de allmänna reglema om förfarandet vid undanröjande av skyddstillsyn
bör tillämpas även vid dom på samhällstjänst. Det innebär att skyddskonsulenten
skall anmäla misskötsamhet till övervakningsnämnden, som alltså är det organ
som skall göra anmälan till åklagaren. Denne har sedan att ta ställning till om
talan skall föras vid domstol om att undanröja skyddstillsynen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan tyckas vara överflödigt att skyddskonsulenten skall anmäla saken till
övervakningsnämnden och inte direkt till åklagaren. Att göra avsteg från den
annars gällande proceduren under försöksverksamheten anser jag emellertid
olämpligt. Det betyder att den bedömning som vid kontraktsvård skall göras av
åklagaren vid samhällstjänst normalt ankommer på övervakningsnämnden. För att
säkerställa en snabb och konsekvent reaktion på misskötsamheten är det
emellertid mycket angeläget att skyddskonsulenten håller en kontinuerlig
kontakt med de arbetsplatser som är aktuella och att det sker en skyndsam
handläggning i alla led av förfarandet, således också hos övervakningsnämnden
och åklagaren liksom hos domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det alternativa
fängelsestraff som domstolen angett i domen på sam<br>
hällstjänst bör tas som utgångspunkt för straffmätningen när skyddstill<br>
synen skall undanröjas. Någon automatisk fastställelse av detta straff bör<br>
dock inte ske. Den dömde bör nämligen, i enlighet med vanliga regler vid<br>
skyddstillsyn, få tillgodoräkna sig den verkställighet han redan undergått.<br>
Domstolen skall därför när straffets längd bestäms ta skälig hänsyn till vad<br>
den dömde undergått till följd av domen på samhällstjänst.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det meddelas att den som är dömd till samhällstjänst inte fullföljer Prop.
1989/90:7 arbetet enligt den fastställda planen, kan det i vissa fall,
exempelvis när det inte är känt var han uppehåller sig, finnas skäl att enligt
de regler som redan nu gäller vid verkställighet av dom på skyddstillsyn
besluta att han skall omhändertas. Dessa regler innebär bl. a. följande (se 28
kap. 11 § BrB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
om omhändertagande får meddelas av övervakningsnämnd eller av domstol vid
vilken talan om undanröjande förs. Den omhändertagne får inte hållas kvar
längre än en vecka. Om det finns synnerliga skäl, får det dock genom nytt
beslut förordnas att han skall hållas kvar ytterligare högst en vecka. Om den
dömde är omhändertagen när domstolen meddelar beslut att skyddstillsynen skall
undanröjas, får den besluta att han skall vara omhändertagen också forsättningsvis
till dess beslutet vinner laga kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tid som den dömde är omhändertagen efter domstolens beslut om undanröjande skall
enligt vad som föreskrivs i lagen (1974:202) om beräkning av strafftid
avräknas från det ådömda fängelsestraffet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
bestämmelser om omhändertagande blir sålunda med mitt förslag tillämpliga också
när fråga uppkommer om att undanröja skyddstillsyn med föreskrift om
samhällstjänst. Några andra, särskilda regler för samhällstjänstens del i
detta avseende torde inte behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
allvarligaste formen av misskötsamhet är naturligtvis återfall i brott. Någon
särskild reglering behövs inte för det fallet att skyddstillsyn med föreskrift
om samhällstjänst undanröjs på grund av ny eller nyupptäckt brottslighet.
Eftersom avsikten är att samhällstjänst alltid skall träda i stället för ett
fängelsestraff som annars skulle ha ådömts, ligger det dock i sakens natur att
det i vart fall för den som gör sig skyldig till ny brottslighet efter domen på
samhällstjänst finns små möjligheter att undgå att skyddstillsynen undanröjs.
Helt undantagslös kan en sådan regel dock inte vara, eftersom det kan vara
fråga om brott av bagatellartad natur eller om återfall i slutet av
samhällstjänstens verkställighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.7 Förfarandet före beslut om samhällstjänst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om samhällstjänst bör ådömas bör i största möjliga utsträckning aktualiseras
redan på personutredningsstadiet. Om frågan väcks först när domstolen håller
huvudförhandling i målet, leder detta till olägenheter eftersom
huvudförhandlingen måste uppskjutas i avvaktan på ytterligare utredning. Det är
alltså viktigt att den som utför personutredningen i målet personundersökaren
eller handläggande assistent hos skyddskonsulenten - i de fall det kan vara
aktuellt överväger möjligheterna till samhällstjänst. Även domstolen bör i
samband med att den beslutar om personundersökning eller inhämtar ett yttrande
från skyddskonsulenten kunna göra personutredaren uppmärksam på att denne bör
utreda fömtsättningama för samhällstjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om den tilltalade har
försvarare bör denne, om han avser att yrka att<br>
påföljden bestäms till samhällstjänst, i god tid före huvudförhandlingen<br>
anmäla hos domstolen att han anser att förutsättningarna för detta bör</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>30</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utredas. Domstolen kan då
överväga om ett sådant påföljdsval med hänsyn till brottets art och svårhet
och övriga omständigheter kan bli aktuellt och i så fall besluta om
personutredning. Även åklagaren bör, i samband med att åtal väcks i målet,
anmäla behov av en sådan utredning, om han anser att det kan finnas
förutsättningar för att ådöma samhällstjänst. Polisen bör därför uppmärksamma
åklagaren på ett eventuellt behov av personutredning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Innan skyddskonsulenten i
ett enskilt fall förordar samhällstjänst som påföljd bör naturligtvis den
tilltalade informeras om innebörden av och villkoren för samhällstjänst i olika
avseenden. Skyddskonsulenten bör därvid redogöra för vilka arbetsuppgifter,
arbetsplatser och arbetstider som kan komma i fråga. Eftersom arbetsplats och
arbetstider slutligen bestäms efter domen får den tilltalade förklara sig
villig att acceptera vad som senare kan komma att bestämmas. Den tilltalade
skall vidare informeras om att han inte får ta emot ersättning för arbetet,
men att han vid behov kan kompenseras för utgifter föranledda av arbetet.
Slutligen är det angeläget att upplysa den tilltalade om konsekvenserna av att
samhällstjänsten missköts.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:7</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.8 Ersättning för skada m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Den
som utför arbete inom samhällstjänstens ram skall omfattas av lagen (1977:265)
om statligt personskadeskydd. Sådana av den dömde orsakade skador som tillfogas
"arbetsgivaren" eller någon där anställd eller som föranleder
skadeståndsskyldighet enligt skadeståndslagen för "arbetsgivaren"
skall ersättas av staten. Regeringen bemyndigas att meddela föreskrifter om
detta.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Promemorieförslaget
innebär att den dömde inte skall omfattas av lagen om statligt personskadeskydd
när han utför arbete inom ramen för samhällstjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Hearingen:
Riksförsäkringsverket ifrågasatte vid hearingen om inte den som utför arbete
inom ramen för ådömd samhällstjänst bör omfattas av lagen om statligt
personskadeskydd. Verket pekade därvid på att samtycket till att utföra
arbetet skett under förutsättningen att det annars skulle bli fråga om
fängelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Enligt min mening bör den dömde ha samma skadeskydd som en intagen i
kriminalvårdsanstalt, eftersom han verkställer en påföljd när han utför arbete
inom samhällstjänsten och därmed i realiteten inte själv kan avbryta arbetet
utan att bli ådömd fängelse. Jag anser därför, i motsats till uppfattningen i
promemorian, att den som utför arbete inom samhällstjänstens ram i likhet med
en intagen i kriminalvårdsanstalt skall omfattas av lagen om statligt personskade-
skydd. Den som har dömts till kontraktsvård omfattas däremot inte av lagen om statligt
personskadeskydd. Förhållandena vid utförandet av samhällstjänsten är inte
jämförbara med den vård och behandling som ryms inom</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:56.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>31</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kontraktsvården. Att
frågan om statligt personskadeskydd vid samhälls- Prop. 1989/90:7 tjänst
löses så som här förordas betyder därför inte att samma ordning bör gälla i
fråga om kontraktsvården. Jag har i denna del samrått med chefen för
socialdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vad som uttalas i promemorian måste man räkna med att "arbetsgivaren"
(föreningen eller myndigheten) i vissa fall kan bli skadeståndsskyldig för
skador som den dömde vållar genom fel eller försummelse i sitt arbete. Härtill
kommer att den dömde även utan vållande kan komma att orsaka skador som
medför kostnader för "arbetsgivaren". För att presumtiva
"arbetsgivare" inte skall avhålla sig från att erbjuda arbetstillfällen
med hänvisning till de ekonomiska risker det skulle kunna innebära, bör enligt
min uppfattning staten åta sig ansvar för vissa skador som den dömde kan komma
att orsaka under verkställigheten av samhällstjänsten. Jag vill här peka på
att staten på motsvarande sätt har åtagit sig ansvar vid viss
arbetsmarknadsutbildning (prop. 1974:87, InU 12, rskr. 245).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller samhällstjänsten bör följande gälla. De skador som ersätts är dels
person- eller sakskador som har tillfogats "arbetsgivaren" eller
någon där anställd, oavsett om den dömde är vållande till skadan eller inte,
dels rena förmögenhetsskador som den dömde genom brott har vållat "arbetsgivaren"
eller någon där anställd. Staten är vidare skyldig att ersätta vad som svarar
mot den ersättning som "arbetsgivaren" måste betala enligt
skadeståndslagen (1972:207) när den dömde genom fel eller försummelse i
arbetet har vållat antingen personskada eller sakskada som drabbat annan som
utför samhällstjänst eller utomstående. Detsamma gäller när den dömde genom
brott i arbetet vållat annan som utför samhällstjänst eller utomstående ren
förmögenhetsskada. Ersättningen bör kunna jämkas t. ex. om
"arbetsgivaren" eller någon som är anställd hos honom har varit medvållande
till skadan. Vid sakskada bör ersättningen också kunna jämkas, om det är
skäligt med hänsyn till tecknade försäkringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
bör bemyndiga regeringen att ersätta skada vid verkställigheten av
samhällstjänst hos icke statlig arbetsgivare i huvudsaklig överensstämmelse
med vad jag här har föreslagit. Regeringen bör kunna meddela de föreskrifter
som kan anses lämpliga i detta hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 Genomförande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om försöksverksamhet med samhällstjänst ger, som framgår av<br>
vad jag har anfört i det föregående, skyddskonsulenterna ett stort inflytan<br>
de över hur försöket kommer att kunna genomföras. Initialt krävs ett<br>
omfattande kartläggningsarbete för att inventera vilka olika arbetsuppgif<br>
ter som kan tas fram samt för att ta kontakt med berörda organisationer<br>
och bygga upp en "arbetsplatsbank". Skyddskonsulenten skall i samband<br>
med en personundersökning eller ett yttrande till tingsrätten utreda fömt<br>
sättningen för en föreskrift om samhällstjänst. Slutligen skall skyddskonsu<br>
lenten ansvara också för verkställigheten av samhällstjänsten. Som fram<br>
går av avsnitt 3.2 anser jag att de skyddskonsulentdistrikt som i första<br>
hand berörs av försöket bör tillföras särskilda resurser för detta.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>32</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försöket
med samhällstjänst bör utvärderas av brottsförebyggande rå- Prop. 1989/90:7
det. Utvärderingen är viktig för att ge svar på frågan om samhällstjänst
används i stället för fängelse men även för att belysa många andra frågor som
är obesvarade vid försöksstarten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya lag om försöksverksamhet med samhällstjänst som jag föreslår bör träda i
kraft den I januari 1990. Lagen bör gälla även i fråga om brott som har begåtts
före ikraftträdandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>5 Upprättat lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag till
lag om försöksverksamhet med samhällstjänst. Förslaget bör fogas som bilaga 3
till protokollet i detta ärende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>6 Specialmotivering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
till lag om försöksverksamhet med samhällstjänst</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya lagen är avsedd att omfatta en försöksverksamhet med samhällstjänst,
begränsad såväl tidsmässigt som geografiskt. En utgångspunkt har varit att den
lagreglering som erfordras för försöksverksamhetens genomförande görs så
begränsad som möjligt och leder till att så små ingrepp som möjligt sker i
annan permanent lagstiftning. Lagen innehåller därför endast de särbestämmelser
som samhällstjänsten kräver. Samhällstjänst föreslås lagtekniskt konstmerad på
motsvarande sätt som kontraktsvård, dvs. som en föreskrift vid dom på
skyddstillsyn. 1 den mån särbestämmelser inte meddelas i den nya lagen, skall
övriga bestämmelser i BrB om skyddstillsyn tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller bestämmelser om den lokala avgränsningen av försöksverksamheten .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avgränsningen
tar, som framgår av hänvisningen till 2 §, sikte på enbart domstols beslut att
förena en skyddstillsynsdom med en föreskrift om samhällstjänst. Har någon fått
en sådan föreskrift, är däremot bestämmelsema i 3 och 4 §§ om frågor som kan
aktualiseras efter det att en föreskrift har meddelats tillämpliga oberoende av
var verkställigheten äger mm eller vilken myndighet eller domstol som har att
pröva en fråga av detta slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheten
att förena en dom på skyddstillsyn med en särskild föreskrift om
samhällstjänst gäller endast i brottmål som avgörs av Uppsala, Linköpings,
Helsingborgs, Malmö eller Gävle tingsrätt eller som efter att ha avgjorts vid
någon av dessa tingsrätter därefter är föremål för prövning i högre instans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3
Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 7</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2§</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den allmänna motiveringen (avsnitt 3.5) har angetts vilka kriterier som skall
gälla för att samhällstjänst skall kunna komma i fråga som påföljd för brottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhällstjänsten
är konstmerad som en speciell form av föreskrift inom ramen för skyddstillsyn.
Rätten får i anslutning till en skyddstillsynsdom enligt första stycket första
meningen meddela en föreskrift om att den tilltalade skall utföra oavlönat
arbete under ett bestämt antal timmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domstolen
skall i föreskriften bestämma hur många timmar samhällstjänsten skall omfatta.
Som har angetts i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.4) skall detta
fastställas med utgångspunkt i brottslighetens straffvärde enligt reglerna i 29
kap. BrB. Lägst 40 och högst 200 timmars arbete skall ådömas. Det har inte
ansetts lämpligt att under försöksverksamheten ge närmare föreskrifter om
vilket antal arbetstimmar som bör ådömas i olika fall. Att det lägsta
timantalet skall motsvara de kortaste fängelsestraffen är dock självklart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att nödvändig flexibilitet skall finnas under verkställigheten bör närmare
anvisningar för arbetets utförande överlämnas till skyddskonsulentens
bestämmande. Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 3.5) är
avsikten att skyddskonsulenten skall upprätta en arbetsplan som den dömde är
skyldig att följa. En föreskrift om samhällstjänst bör därför lämpligen
innehålla, utöver antalet arbetstimmar, att dessa skall utföras enligt den
arbetsplan som skyddskonsulenten upprättar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreskrift
om samhällstjänst liknar en föreskrift om kontraktsvård så till vida att den fömtsätts
komma i fråga endast när påföljden annars skulle ha blivit fängelse. En
skillnad är dock att en föreskrift om kontraktsvård fömtsätter ett samband
mellan ett vårdbehov och den aktuella brottsligheten. Något motsvarande krav
gäller inte för att meddela en föreskrift om samhällstjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i första stycket första meningen innebär att domstolen, även om fängelse annars
skulle ha följt på brottet, får döma till skyddstillsyn om en föreskrift om
samhällstjänst framstår som lämplig för den tilltalade och arbete kan anordnas
för honom i samband med att en dom på skyddstillsyn verkställs. Av 30 kap. 9 §
första stycket BrB följer att skyddstillsyn kan komma i fråga, om det finns
anledning anta att en sådan påföljd kan bidra till att den tilltalade avhåller
sig från fortsatt brottslighet. Skyddstillsyn med en föreskrift om
samhällstjänst är således inte avsedd att komma till användning, om det helt
saknas anledning att anta att den dömde kommer att återfalla i brott. Det avsedda
arbetet skall alltså kunna antas påverka den tilltalades förhållanden på sådant
sätt att risken för återfall i brott kan komma att minska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra meningen i första stycket krävs det att den tilltalade förklarar sig
villig att följa en föreskrift om samhällstjänst. Samtycket måste föreligga
innan rätten fattar beslut i påföljdsfrågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tredje meningen anges vidare som fömtsättning för samhällstjänst att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>föreskriften
härom skall vara av avgörande betydelse för att skyddstillsyn</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skall bli påföljden i
stället för fängelse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>34</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-right:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
har angetts i den allmänna motiveringen (avsnitt 3.4) är avsikten Prop.
1989/90:7 att domstolen, när skyddstillsyn med föreskrift om samhällstjänst ådöms,
i domen skall ange längden av det fängelsestraff som skulle ha ådömts, om
fängelse hade valts i stället. En bestämmelse om detta har tagits in i andra
stycket i paragrafen. Den ansluter till motsvarande regel beträffande kontraktsvård
(28 kap. 6 a § BrB).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör påpekas att det inte finns hinder mot att även andra föreskrifter lämnas i
samband med en dom på samhällstjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innehåller regler om ändring m. m. av föreskrifter enligt 2 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Första
stycket första meningen innebär att övervakningsnämnden kan ändra eller upphäva
en föreskrift om samhällstjänst men däremot inte meddela en ny sådan
föreskrift. Med hänsyn till att gmnden för en föreskrift om samhällstjänst i
väsentliga avseenden är annorlunda än vid andra typer av föreskrifter vid
skyddstillsyn som meddelas av behand-lingsmässiga skäl framstår det som
naturligt att det av domstolen fastställda timantalet för arbete som skall
utföras bör ändras endast marginellt när det finns skäl till det. Det kan
exempelvis gälla om det bara återstår ett fåtal timmars arbete och om den dömde
på gmnd av långvarig sjukdom, arbete eller utbildning eller av någon annan
godtagbar anledning inte kan fullgöra dessa. I vissa sådana fall kan det vara
lämpligt att övervakningsnämnden ändrar föreskriften till en föreskrift av det
slag som avses i 26 kap. 15 § första stycket 2 BrB, dvs. om t. ex. arbetsanställning
eller utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsen
i första stycket andra meningen innehåller en hänvisning till regelverket i BrB
beträffande föreskrifter vid skyddstillsyn. Hänvisningen till 26 kap. 17 §
innebär att övervakaren får meddela anvisningar i fråga om verkställandet av en
föreskrift om samhällstjänst liksom att medge tillfällig lättnad och vidta en
omedelbar nödvändig ändring av föreskriften. Det rör sig här om mindre
väsentliga frågor med vilka övervakningsnämnden i allmänhet inte skall behöva
ta befattning. Av 29 § frivårdsförordningen (1983:250) följer att övervakaren
innan han vidtar en sådan åtgärd bör samråda med den dömde, om det lämpligen
kan ske, och att han skall anmäla vidtagen åtgärd till skyddskonsulenten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Någon
särskild befogenhet för skyddskonsulenten att besluta om ändringar av
innehållet i verkställigheten av en föreskrift om samhällstjänst har inte
föreskrivits. Som framgår av vad jag anfört i anslutning till 2 § är avsikten
nämligen att domstolen i föreskriften om samhällstjänst skall ange att arbetet
skall utföras enligt den arbetsplan som skyddskonsulenten upprättar. Detta
innebär naturligtvis att skyddskonsulenten kan ändra innehållet i planen eller
medge undantag från den när det finns skäl till det.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Hänvisningen till 28 kap.
7 § och 8 § första stycket första meningen och<br>
andra stycket BrB innebär att det vid misskötsamhet beträffande en före<br>
skrift om samhällstjänst tillämpas i huvudsak samma reglering som gäller<br>
vid åsidosättande av andra åligganden till följd av en dom på skyddstill<br>
syn. Övervakningsnämnden får sålunda bl. a. meddela föreskrifter enligt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>26 kap. 15 § BrB eller
meddela vaming eller förlänga övervakningen. Har Prop. 1989/90:7 den dömde
allvarligt åsidosatt sina åligganden och kan det antas att sådana åtgärder som
övervakningsnämnden får vidta blir utan verkan, skall nämnden begära att
åklagare vid domstol för talan om att,domen på skyddstillsyn skall undanröjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
huruvida en överträdelse av villkoren för samhällstjänsten skall anses utgöra
en allvarlig eller en mindre allvarlig förseelse får avgöras efter omständigheterna
i det enskilda fallet. Som framgått av den allmänna inriktningen bör dock
utgångspunkten vara att underlåtenhet att följa arbetsplanen bör leda till
undanröjande. Självklart kan dock inte vaije fall av t. ex. för sen ankomst,
frånvaro från arbetsplatsen eller mindre gott arbetsresultat föranleda att
påföljden skall undanröjas. Skäl för undanröjande måste däremot anses
föreligga om sådana var för sig mindre överträdelser upprepas i sådan
utsträckning att den dömde inte längre kan anses följa arbetsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsema
i första stycket andra meningen innebär vidare att föreskrifterna i 37 kap. 8 §
andra stycket och 10 § BrB om överklagande m. m. av övervakningsnämndens beslut
blir tillämpliga i fråga om ingripande vid misskötsamhet i de nu aktuella
fallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
andra stycket har tagits in en bestämmelse som ger övervakningsnämnden
möjlighet att i samband med samhällstjänst förlänga övervakningstiden i vissa
fall. Även denna bestämmelse motiveras av att den dömde i vissa fall av någon
godtagbar orsak inte kunnat utföra arbetet i enlighet med vad som angetts i
planen. Övervakningen av den dömde bör fortgå under hela avvecklingstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
kontraktsvård gäller enligt 28 kap. 5 § fjärde stycket BrB att domstolen redan
i samband med domen kan förordna om längre övervakningstid än ett år.
Förfarandet är avsett att tillämpas i fall där den dömde som ett led i
kontraktsvården skall vara intagen för behandling i en vårdinstitution av något
slag och tiden för denna institutionsvistelse är så lång att en längre
övervakningstid än ett år erfordras för att han skall komma att stå under
övervakning viss tid efter det att behandlingen övergått i öppnare former. En
motsvarande bestämmelse är inte påkallad för samhällstjänstens del, eftersom
längre avvecklingstider än ett år inte skall förekomma och särskilt behov av
övervakning inte förekommer sedan samhällstjänstens verkställighet avslutats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övervakningstiden
kan också bli förlängd med stöd av 28 kap. 7 och 9 § § samt 34 kap. 6 § BrB.
Den sistnämnda bestämmelsen kan emellertid tillämpas bara i fall där den dömde
återfaller i brott under prövotiden för skyddstillsyn eller på annat sätt inte
iakttar vad som åligger honom till följd av domen på skyddstillsyn. Den kan
därför inte tillämpas i sådana fall som här avses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
likhet med vad som gäller för kontraktsvård enligt 28 kap. 9 § första<br>
stycket BrB skall domstolen när skyddstillsyn med föreskrift om sam<br>
hällstjänst undanröjs på gmnd av misskötsamhet och annan påföljd be-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:3.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>stäms
för brottet ta skälig hänsyn till vad den dömde har undergått till Prop.
1989/90:7 följd av skyddstillsynsdomen och dämtöver beakta det alternativa
fängelsestraff som skall anges enligt 2 § (se prop. 1986/87:106 s. 75 f). Även
om någon automatisk avräkning härvid inte bör ske i förhållande till hur stor
del av det ålagda arbetet som den dömde har utfört är det naturligt att detta
är en faktor som bör tillmätas stor vikt vid bestämmandet av den nya påföljden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
förverkande av villkorligt medgiven frihet gäller samma regler som för
kontraktsvård. Högsta domstolen har i ett beslut den 21 april 1989 (SÖ 217)
behandlat denna fråga och därvid funnit att villkoriigt medgiven frihet inte
kan förklaras förverkad i samband med att en skyddstillsyn undanröjs enligt 28
kap. 9 § brottsbalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innebär att den som utför arbete inom ramen för samhällstjänst omfattas av
lagen om statligt personskadeskydd. Den dömde jämställs därmed i princip med
intagen i kriminalvårdsanstalt när det gäller rätt att få ersättning av staten
för personskada. Av andra meningen framgår att skyddstiden skiljer sig från
vad som gäller enligt lagen om statligt personskadeskydd. Beträffande
samhällstjänsten inträder personskadeskyddet när den dömde påbörjar en resa till
arbetsplatsen i enlighet med den uppgjorda arbetsplanen och upphör när en resa
från arbetsplatsen avslutas. Tillämpningen av det statliga personskadeskyddet
innebär att ersättning kan utges för sjukvårdskostnader samt, i form av
sjukpenning eller livränta, för inkomstbortfall som uppkommer efter skyddstiden
på gmnd av skada som inträffat under sådan tid. Den som ådragit sig skada som
omfattas av den nämnda lagen har rätt till ersättning för ideell skada enligt
lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
innebär att regeringen bemyndigas att meddela föreskrifterom ersättning från
staten för skador som orsakas av den dömde under verkställigheten av
samhällstjänst i enlighet med vad jag anfört i avsnitt 3.8 i den allmänna
motiveringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdande
m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Försöksverksamheten
skall pågå under tre år räknat från den 1 januari 1990. De uppräknade
tingsrätterna kan meddela föreskrift om samhällstjänst i mål som har väckts
före ikraftträdandet men som inte avgjorts dessförinnan. Däremot kan högre rätt
inte döma till denna påföljdsform, om målet har avgjorts före den 1 januari
1990 av tingsrätten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tingsrätterna kan tillämpa
lagen i brottmål intill utgången av år 1992.<br>
Har en tingsrätt meddelat en föreskrift om samhällstjänst innan lagen<br>
upphör, får högre instans som prövar målet vid överklagande av målet<br>
ompröva föreskriften även därefter. Däremot får en högre instans inte</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 7</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>efter den aktuella
tidpunkten meddela en sådan föreskrift, om tingsrätten Prop. 1989/90:7 dessförinnan
inte har gjort det. Detsamma gäller föreskrift av hovrätt resp. omprövning i
högsta domstolen. Bestämmelserna i 3 6 §§ gäller så länge föreskrift om
samhällstjänst enligt 2 § verkställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>7 Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslaget till lag om
försöksverksamhet med samhällstjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>8 Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:101.0pt'><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid sammanträde 1989-09-22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
justitierådet Staffan Vängby, regeringsrådet Sigvard Berglöf, justitierådet
Lars K Beckman.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 29 juni 1989 har regeringen på
hemställan av statsrådet Laila Freivalds beslutat inhämta lagrådets yttrande
över förslag till lag om försöksverksamhet med samhällstjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Owe Horned.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
föranleder följande yttrande av lagrådet:</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
i remissprotokollet innebär att försöksverksamheten med samhällstjänsten skall
knytas till mål som behandlas av vissa utvalda domstolar. Det är emellertid en
allmän rättsgmndsats att lika brott skall föranleda lika straff och att vissa
personer eller persongmpper vid rättstillämpningen inte skall gynnas eller
missgynnas. Skyddstillsyn i förening med samhällstjänst skall ses som ett
alternativ till fängelse i fall där skyddstillsyn i förening med de
föreskrifter som nuvarande lagstiftning medger inte kan anses vara en tillräcklig
påföljd. Det framgår av remissprotokollet att samhällstjänsten är avsedd att
användas främst för yngre lagöverträdare vilka härigenom undgår ett
fängelsestraffs skadliga verkningar och i stället ges en möjlighet till värdefull
gemenskap. De gmndläggande principerna om lika behandling inom straffrätten
talar för att möjligheten att under försöksperioden ådömas skyddstillsyn i
förening med samhällstjänst inte bör tillkomma endast de yngre lagöverträdare
som döms av vissa tingsrätter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det måste emellertid å
andra sidan beaktas att en rikstäckande försöks<br>
verksamhet skulle kräva väsentligt större resurser. Först när en ingående<br>
utvärdering av försöksverksamheten genomförts är det möjligt att bedöma<br>
om ett system med samhällstjänst bör permanentas. Därför får det anses<br>
oförsvarligt att redan nu anskaffa de resurser som en rikstäckande verksam<br>
het erfordrar. Rent formellt är samhällstjänsten endast en ytterligare före<br>
skrift vid skyddstillsyn. Som framhållits i remissprotokollet förekommer<br>
det även inom ramen för nuvarande regler olikheter i fråga om föreskrifter<br>
vid skyddstillsyn, vilka olikheter motiveras inte av brottets art utan av<br>
resurser inom distriktet. Detta är förhållanden som enligt lagrådets mening<br>
måste kunna godtas. Det framstår däremot som ytteriigt angeläget att ut<br>
värderingen av försöksverksamheten med samhällstjänst inte får ge ett miss<br>
visande utslag på gmnd av otillräckliga resurser. Lagrådet delar den i remiss<br>
protokollet framförda uppfattningen att fömtsättningama för att motverka<br>
ett missvisande utslag är väsentligt bättre om försöksverksamheten koncen<br>
treras till vissa orter. Vid en samlad bedömning finner därför lagrådet trots<br>
sina principiella betänkligheter att övervägande skäl talar för att en begräns<br>
ning av försöksverksamheten till vissa domstolar kan godtas.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
remissprotokollet berörs inte situationen att en lagöverträdare dömts av Prop.
1989/90: 7 olika tingsrätter och att de olika målen behandlas samtidigt av en
överrätt. Även om bestämmelsema i den föreslagna lagen är tillämpliga endast
för den ena tingsrätten anser lagrådet det naturligt att hovrätten kan ådöma skyddstillsyn
med föreskrift om samhällstjänst vid prövning av det sammanlagda målet. Den
föreslagna lagens lydelse utgör inte hinder mot detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samhällstjänst
har i det remitterade förslaget konstmerats som en ny typ av föreskrift vid
skyddstillsyn. Som skäl har bl.a. åberopats de goda erfarenheterna av
motsvarande konstruktion vid kontraktsvård. Jämförelsen mellan de båda
instituten är dock föga träffande. Föreskriften om kontraktsvård ligger nära
andra föreskrifter som sedan länge kan meddelas vid skyddstillsyn. De personer
som typiskt sett bör meddelas föreskrift om kontraktsvård är sådana som
påföljden skyddstillsyn närmast är avsedd för, låt vara att särskilt ingripande
åtgärder krävs. I motsats härtill har samhällstjänst i övrigt utformats som en
påföljd vars allvar skall stå i direkt proportionalitet till brottets
straffvärde och är alltså i det hänseendet jämförbart med fängelse och böter.
Att just i fråga om samhällstjänst, såsom följer av 30 kap. 9 § första stycket
brottsbalken, beakta risken för återfall synes föga motiverat, när det framgår
att den huvudsakliga gmnden för förslaget varit att finna ett alternativ till
fängelse. Det sagda talar med styrka för att samhällstjänst borde konstmeras
som en ny, fristående påföljd. När det emellertid nu är fråga om en i olika
hänseenden starkt begränsad försöksverksamhet anser sig lagrådet dock böra
godta att så inte sker. Skall samhällstjänsten inordnas i någon av de nu i
brottsbalken reglerade påföljderna, ligger skyddstillsynen onekligen närmast till
hands, bl.a. genom de möjligheter som erbjuds att genom övervakning kontrollera
att samhällstjänsten fullgörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
tillämpningen bör beaktas vad som vid tillkomsten av de nya påföljdsreglerna
framhölls om gränsdragningen mellan skyddstillsyn och fängelse. Därvid
anfördes bl.a. att denna gränsdragning normalt sett torde mindre bero på om
förutsättningar för skyddstillsyn föreligger enligt 30 kap. 9 § första stycket
brottsbalken än på hur starka de skäl är som finns enligt 4 § i samma kapitel
för att döma till fängelse och att även om skyddstillsyn i och för sig skulle
kunna antas bidra till att den tilltalade avhöll sig från fortsatt brottslighet,
annan påföljd än fängelse kunde vara utesluten med hänsyn till straffvärdet,
den tilltalades brottslighet eller brottets art (prop. 1987/88:120 s. 105).
Möjligheten att vid beaktande av de tre nyss angivna typerna av omständigheter
döma till skyddstillsyn i stället för till fängelse får anses öka avsevärt, om
skyddstillsynen kan förenas med föreskrift om samhällstjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det nu i lagtexten saknas bestämmelser om fömtsättningar för samhällstjänst
något som lagrådet om ock med tvekan anser sig få godta med hänsyn till att det
är fråga om försöksverksamhet bör dock syftet med institutet komma till
klarare uttryck i lagtexten. Detta kan ske genom att det anges i inledningen
till förevarande paragraf i stället för att som i det remitterade förslaget
antydas på undanskymd plats i sista meningen av första</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>40</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stycket
i paragrafen. Första stycket kan då förslagsvis ges följande utform- Prop.
1989/90:7 ning:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>"Om
det vid val av påföljd enligt 30 kap. brottsbalken är av avgörande betydelse
för att rätten skall kunna i stället för till fängelse döma till skyddstillsyn
eller förordna att tidigare ådömd skyddstillsyn skall avse nya brott, får
rätten, utöver vad som följer av 28 kap. 6 § brottsbalken, meddela särskild
föreskrift som avser skyldighet att i samband med verkställighet av skyddstillsynen
utföra oavlönat arbete i lägst 40 och högst 200 timmar (samhällstjänst). Detta
gäller dock endast under fömtsättning att den tilltalade förklarat sig villig
att följa en sådan föreskrift."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
ett hänseende medför dock konstruktionen av samhällstjänst som en föreskrift i
samband med skyddstillsyn icke godtagbara konsekvenser. Enligt första stycket
andra meningen i det remitterade förslaget är det nämligen en förutsättning för
meddelande av föreskrift om samhällstjänst att den tilltalade förklarat sig
villig att följa en sådan föreskrift. Ett motsvarande krav på samtycke gäller
beträffande kontraktsvård. 1 remissprotokollet har inte berörts frågan om
verkan av att den tilltalade återtar sitt samtycke. Eftersom förutsättningarna
för samhällstjänsten allvarligt försämras om den tilltalade inte längre är
villig att följa föreskriften om samhällstjänst får det anses vara naturligt
att acceptera en ordning som innebär att samtycke inte längre föreligger även
om den tilltalade återtar sitt samtycke först i högre rätt. Om det endast är
den tilltalade som överklagar domen är emellertid högre rätts prövning
begränsad av förbudet mot reformatio in pejus så att en dom på skyddstillsyn
med föreskrift om samhällstjänst inte kan ändras till fängelse (se 51 kap. 25 §
första stycket i lyddse enligt SFS 1988; 1370 och 55 kap. 15 § första stycket
rättegångsbalken).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Situationen
är inte alldeles opraktisk och inbjuder till missbruk. Förbudet mot reformatio
in pejus i förhållandet mellan skyddstillsyn och fängelse är i och för sig väl
motiverat (se prop. 1988/89:2 s. 16 f). Med hänsyn till att det enligt
förslaget är fråga om en försöksverksamhet under begränsad tid bör det enligt
lagrådets mening dock kunha för den förut beskrivna situationen göras ett
undantag från vad som annars gäller. Ett sådant undantag kan tas in i ett nytt
tredje stycke i förevarande paragraf och ges följande lydelse:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>"Har
föreskrift meddelats med stöd av första stycket och återkallar den tilltalade
sitt samtycke vid högre rätts prövning av målet, får rätten utan hinder av 51
kap. 25 § första stycket första meningen och 55 kap. 15 § första stycket
rättegångsbalken döma till fängelse."</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ikraftträdande
m.m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
specialmotiveringen anges att högre rätt inte kan döma till samhäll<br>
stjänst, om målet har avgjorts före den 1 januari 1990 av tingsrätten. Detta<br>
framgår emellertid inte vare sig av 1 § i förslaget, som endast anger att<br>
brottmålet skall ha prövats av angiven tingsrätt, eller av övergångsbestäm<br>
melser. Eftersom här är fråga om materiella påföljdsbestämmelser torde i<br>
avsaknad av uttrycklig reglering motsatsen följa av allmänna rättsgrunds<br>
atser i förening med att fängelse i 30 kap. 1 § första stycket brottsbalken<br>
numera anges vara svårare påföljd än skyddstillsyn (jfr vad som i 5 § andra</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stycket
brottsbalkens promulgationslag sägs om straff samt tredje stycket i Prop.
1989/90:7 samma paragraf). Lagrådet kan inte se något hinder mot en sådan
tillämpning. Den leder visserligen till att högre rätt kan få föranstalta om
utredning angående förutsättningarna för samhällstjänst. Så kan emellertid bli
fallet även i mål som tingsrätt avgjort under försökstiden, nämligen om fråga angående
samhällstjänst inte väckts där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:93.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>42</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Justitiedepartementet</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträdet den 28 september 1989</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsministem Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Göransson,
Gradin, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G.
Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Persson</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Freivalds</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om försöksverksamhet med samhällstjänst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Anmälan av lagrådsyttrande m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande (beslut om lagrådsremiss fattat vid
regeringssammanträde den 29 juni 1989) över förslag till försöksverksamhet med
samhällstjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredraganden
redogör för lagrådets yttrande och anför.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har i sak godtagit förslaget om att införa försöksverksamhet med samhällstjänst
men har gjort vissa påpekanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller 2 § första stycket i lagen har lagrådet föreslagit en ändrad lydelse
för att syftet med samhällstjänsten skall komma till klarare uttryck. I sak
innebär lagrådets förslag inte någon ändring i förhållande till förslaget i
lagrådsremissen. Jag biträder lagrådets förslag med en mindre redaktionell ändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagrådet
har också tagit upp frågan om vad som händer, om den tilltalade återtar sitt
samtycke i högre rätt. Såsom lagrådet påpekat är möjligheten att döma till
fängelse då utesluten, om det endast är den tilltalade som har överklagat. Jag
delar lagrådets uppfattning att det under försöket bör göras ett undantag från
förbudet mot reformatio in pejus och ansluter mig till lagrådets förslag till
nytt tredje stycke i 2 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
ansluter mig till vad lagrådet anfört om högre rätts möjlighet att döma till
samhällstjänst när målet avgjorts av tingsrätten före lagens ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag anförde i lagrådsremissen bör regeringen bemyndigas att ersätta skada vid
verkställigheten av samhällstjänst. En mindre redaktionell ändring har gjorts
i 6 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Resurser och utvärdering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
viktigt moti v för att begränsa försöket till några få platser är, som jag har<br>
anfört i lagrådsremissen, att frivården tillförs nya arbetsuppgifter när det<br>
gäller personutredning samt övervakning och kontroll av att förelagd ar-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>43</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>betsskyldighet fullföljs.
Härtill kommer att det i ett initialskede kan antas gå Prop. 1989/90:7 åt
åtskillig tid för att finna lämpliga arbetsuppgifter för de dömda. Mot den bakgmnden
bör de åtta skyddskonsulentdistrikt som omfattas av försöksverksamheten
tillföras särskilda resurser. Annars riskerar man att försöket ger ett
missvisande utslag på gmnd av otillräckliga resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Varje
skyddskonsulentdistrikt på en plats som omfattas av försöket bör tillföras
medel för en projektledare för genomförandet av samhällstjänsten samt för ökade
kostnader för resor, utbildning m.m. Den totala kostnaden beräknas uppgå till
2,4 milj. kr. för ett budgetår. För budgetåret 1989/90 beräknar jag att nämnda
kostnader ryms inom ramen för anvisade medel under andra huvudtitelns
förslagsanslag E3. Frivården. Beträffande finansieringen av kostnaderna för
budgetåren 1990/91 och 1991/92 avser jag att återkomma i budgetpropositionema
för de åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag fömtskickade i lagrådsremissen bör försöket med samhällstjänst utvärderas
av brottsförebyggande rådet. Det huvudsakliga målet med samhällstjänst är att
minska användningen av fängelsestraff. Utvärderingen skall därför belysa bl.a.
om detta mål har uppnåtts. Vidare bör belysas på vilket sätt de personer som
dömts till samhällstjänst skiljer sig bl.a. beträffande typer av brott,
tidigare brottslighet, missbmk och sociala bak-gmndsfaktorer från de som döms
till kortare fängelsestraff på försöksdistrikten. Vidare bör en studie göras
av återfall i brottslighet hos personer som dömts till samhällstjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvärderingen
bör också belysa de ekonomiska konsekvenserna av användningen av
samhällstjänst. En jämförelse bör ske mellan kostnaderna för verkställigheten
av samhällstjänst och av fängelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
bör själva försöksverksamheten beskrivas, bl.a. i fråga om vilka typer av
arbeten som de till samhällstjänst dömda kommer att utföra i de olika
försöksdistrikten, hur många som kommer att fullfölja påföljden, skäl till
avbrott samt de dömdas, fri vårdspersonalens och "arbetsgivarnas" syn
på verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen
att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. anta
det av lagrådet granskade lagförslaget med vidtagna ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2. godkänna
vad jag förordat om statens ansvar för skador som den dömde<br>
kan komma att orsaka under verkställigheten av samhällstjänsten (avsnitt<br>
3.8 i lagrådsremissen).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>4 Beslut</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:95.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av PM med förslag till
försöksverksamhet Prop. 1989/90:7<br>
med samhällstjänst</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Promemorian
innehåller ett förslag till försöksverksamhet med en ny straffrättslig
reaktionsform kallad samhällstjänst. 1 den kriminalpolitiska debatten har
begreppet samhällstjänst använts sedan länge och med skiftande innebörd.
Begreppet är en översättning av det engelska uttrycket community service.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om att införa någon form av samhällsnyttigt arbete som ett altemativ till
frihetsstraff har diskuterats tidigare. I frivårdskommitténs betänkande (SOU
1984:32) Nya altemativ till frihetsstraff redovisas hur frågan tagits upp av
tidigare utredningar. I betänkandet behandlas olika former av samhällstjänst
ingående men utredningen stannade för att inte lägga fram något förslag. 1
lagstiftningsärendet om s.k. kontraktsvård m. m. (prop. 1986/87:106, JuU 32, rskr.
279) fömtskickades att frågan om samhällstjänst kunde tas upp till ny prövning
om utvärderingen av de pågående försöken i Danmark och Norge skulle ge
anledning till det.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försöksverksamhet
med samhällstjänst har pågått sedan år 1982 i Danmark och sedan år 1984 i
Norge. Erfarenhetema visar att vissa av de farhågor som har framförts i
tidigare diskussioner om samhällstjänst varit obefogade. Ett exempel är att det
inte visat sig vara svårt att hitta lämpliga arbetsuppgifter. Resultaten från
Danmark tyder på att samhällstjänst har använts i stället för fängelse i ett
betydande antal fall. Syftet att minska frihetsstraff har alltså uppnåtts, och
farhågorna att samhällstjänst i praktiken skulle leda till straffskärpning
tycks för dansk del vara överdriven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vad som uttalas i promemorian är det, även om vissa tveksamheter fortfarande
kvarstår när det gäller samhällstjänst som straffrättslig reaktionsform, en
sanktionsform som bör prövas också i Sverige med hänsyn till att den har vissa
fördelar som är svåra att ta tillvara med andra kriminalpolitiska medel.
Förslaget innebär att en försöksverksamhet sker där en föreskrift om
samhällstjänst skall kunna meddelas i samband med en dom på skyddstillsyn.
Föreskriften skall ange hur många timmars arbete som skall utföras och att det
skall ske enligt en arbetsplan som upprättas av skyddskonsulenten. Rätten skall
ha möjlighet att ålägga den dömde att utföra lägst 40 och högst 200 timmars
arbete. Påföljden skall ersätta fängelse och alltså komma i fråga bara när
rättens avsikt varit att annars döma till fängelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1987 intogs 16 ungdomar i åldem 1517 år i fängelse. Påföljden samhällstjänst
hade förmodligen varit mindre lämplig för denna gmpp på gmnd av allvarlig
kriminell belastning hos gmppen. I åldersgmppen 18 20 år intogs samma år 1046
personer i fängelse. Mot bakgmnd av bl.a. insikten om fängelsestraffets
skadeverkningar liksom av behovet av mer ändamålsenliga och pedagogiska
insatser i fråga om denna åldersgmpp bör enligt förslaget samhällstjänst med
framgång kunna användas här. I vissa fall bör även äldre kunna ådömas
samhällstjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Påföljden är alltså enligt
promemorian särskilt lämpad för yngre lag<br>
överträdare och för brott som annars bör följas av ett kortare fängelse<br>
straff. Beträffande etablerade missbmkare kan det ibland vara tveksamt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
de klarar att fullgöra ett ålagt arbete. För dessa bör enligt förslaget Prop.
1989/90:7<br>
främst en behandlingsinriktad påföljd komma ifråga.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
samhällstjänsten inte fullgörs enligt plan, skall den kunna ersättas med
fängelse. Domstolen skall i domen redovisa hur långt fängelsestraff som skulle
ha utdömts, om inte påföljden samhällstjänst valts. Motsvarande regel gäller
för kontraktsvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsuppgiftema
skall enligt förslaget inte tas från den reguljära arbetsmarknaden. Främst de
ideella organisationema men även vissa myndigheter, exempelvis väg- och
naturvårdsverket, bör kunna tillhandahålla arbetsuppgifter. De skall alltså
inte vara sådana som annars skulle ha utförts av avlönad personal.
Försöksverksamheten är avsedd att pågå under åren 1990 och 1991.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:85.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>47</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av inhämtade synpunkter på en</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>promemoria angående försöksverksamhet med</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
12.0pt;font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>samhällstjänst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Instanser
och personer som har lämnat synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
lagstiftningsärendet har inom justitiedepartementet upprättats en promemoria
angående försöksverksamhet med samhällstjänst. Synpunkter på promemorian och
dess lagförslag har lämnats i anslutning till en av departementet anordnad hearing
den 9 mars 1989 samt genom yttranden som inkommit därefter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande
vid hearingen var representanter för justitieombudsmannen, riksåklagaren,
domstolsverket, rikspolisstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, brottsförebyggande
rådet, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, arbetsmarknadsstyrelsen, statens
naturvårdsverk, kriminalvårdsdirektörerna i Uppsala, Gävle, Linköpings och
Malmö regioner, Svea hovrätt, hovrätten över Skåne och Blekinge, Uppsala,
Linköpings, Helsingborgs, Malmö och Gävle tingsrätter, åklagarmyndigheterna i
Malmö, Helsingborg, Uppsala och Gävle, polismyndigheterna i Stockholm och
Helsingborg, skyddskonsulenterna i Uppsala norra distrikt, Uppsala södra distrikt,
Gävle distrikt, Linköpings distrikt, Helsingborgs distrikt, Malmö-Centmm
distrikt, Malmö-Söder distrikt och Malmö-Öster distrikt, Uppsala, Linköpings,
Helsingborgs, Malmö och Gävle kommuner. Landstingsförbundet, Sveriges
Advokatsamfund, Svenska kyrkans nämnd för diakoni och samhällsansvar, Sveriges
frikyrkoråd. Riksidrottsförbundet, Friluftsfrämjandets riksorganisation.
Övervakares och Kontaktpersoners Riksförbund, Svenska Röda Korset,
Pensionärernas riksorganisation. Studiefrämjandet, Folkets Husföreningamas
Riksorganisation, lOGT/NTO och Hem och Skola.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
hearingen har yttranden lämnats av domstolsverket. Landstingsförbundet,
polismyndigheten i Malmö, Helsingborgs och Uppsala kommuner.
Riksidrottsförbundet och Verdandi. En bandupptagning från hearingen finns
liksom yttrandena tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr 89 561).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Inhämtade
synpunkter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
stor majoritet av de närvarande tillstyrkte promemorieförslaget. Flera av de
som tillstyrkte förslaget hade emellertid synpunkter på utformningen av
försöksverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om en geografisk begränsning av försöksverksamheten kommen<br>
terades från flera håll. Hovrätten över Skåne och Blekinge var kritisk mot<br>
en begränsning till vissa tingsrätter och pekade på att det strider mot<br>
gmndläggande principer om likabehandling inom straffrätten. Detta blir<br>
enligt hovrätten fallet om inte alla tingsrätter har möjlighet att döma till<br>
samhällstjänst. Motsatt uppfattning hade Helsingborgs tingsrätt främst<br>
mot bakgrund av att det i Danmark och Norge varit möjligt att bedriva<br>
lokala försök med samhällstjänst.En övervägande majoritetet av de som<br>
kommenterade frågan om en geografisk begränsning av försöksverksamhe<br>
ten hade inga erinringar mot en sådan begränsning.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal style='margin-right:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
mbriken "Fömtsättningama för samhällstjänst" behandlades Prop.
1989/90:7 bl. a. frågan om samhällstjänst i huvudsak är avsedd att vara ett
straff eller Bilaga 2 om det också kan innebära positiva effekter för den dömde
att genomföra samhällstjänst. Representanterna för de ideella föreningama var
eniga om att föreningsmedlemmar inte bör fungera som "vaktkonstaplar"
i förhållande till de dömda utan endast som "medmänniskor". För föreningama
var det av stor vikt att samhällstjänsten inte i första hand skulle uppfattas som
ett straff.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bl.a.
polismyndigheten i Helsingborg ansåg att samhällstjänsten i första hand borde
användas inom åldersgmppen 1517 år. Påföljden kunde enligt polismyndighetens
mening vara lämplig för ungdomar som dömts för bl. a. skadegörelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Malmö
tingsrätt m. fl. ansåg att det i lagtext och motiveringar tydligare borde anges
när påföljden samhällstjänst kan användas. Ett sådant förtydligande var enligt
dessas mening nödvändig för att det skulle kunna göras en bra utvärdering av
försöksverksamheten. Motsatt uppfattning hade advokatsamfundets representant
som ansåg att det var en fördel att det under försöksperioden inte fanns några
inskränkningar när det gäller vem som skall kunna ådömas samhällstjänst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Domstolsverket
påpekade att det i domstolens beslutsunderlag borde ingå en arbetsplan för
samhällstjänsten på samma sätt som en vårdplan skall ingå i en dom på
kontraktsvård. Risken är enligt verket annars att påföljden inte blir trovärdig
för domstolen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
flera håll framhölls vikten av att frivården erhöll extra resurser för att
genomföra försöket. Risken skulle annars vara stor att försöket misslyckades
utan att man egentligen fick veta om samhällstjänsten fungerar som en
sanktionsform i det svenska påföljdssystemet. Vidare betonades vikten av att
myndigheter och ideella föreningar som skall ta emot personer dömda till
samhällstjänst erhöll information och utbildning om vad som gäller inom
frivården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:87.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
representanter för de ideella föreningama var positiva till att. ordna
arbetsuppgifter. Deras bedömning var att det på de utvalda försöksorterna
skulle vara möjligt att hitta lämpliga arbetsuppgifter. Uppsala kommun påpekade
att det kunde uppstå vissa problem inom den kommunala verksamheten, eftersom
den största delen av verksamheten bedrivs på dagtid medan det endast
undantagsvis förekommer verksamhet under kvällar och helger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
riksförsäkringsverket framhölls att den som dömts till samhällstjänst borde, i
motsats till vad som framgår av promemorian, omfattas av lagen om statligt
personskadeskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:88.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Helsingborgs
tingsrätt m. fl. ifrågasatte om inte försöksperioden borde utsträckas till tre
år. Erfarenheterna från Danmark och Norge visade enligt tingsrätten att det går
relativt långsamt att få genomslag för en helt ny påföljdsvariant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Förslag till</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om försöksverksamhet med samhällstjänst</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>' </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ 1 brottmål som prövas av
Uppsala, Linköpings, Helsingborgs, Malmö eller Gävle tingsrätt och vid högre
rätts prövning av sådant mål, gäller bestämmelserna i 2 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ När rätten dömer till
skyddstillsyn eller förordnar att tidigare ådömd skyddstillsyn skall avse nya
brott, får rätten, utöver vad som följer av 28 kap. 6 § brottsbalken, meddela
särskild föreskrift som avser skyldighet att i samband med verkställigheten
utföra oavlönat arbete i lägst 40 och högst 200 timmar (samhällstjänst). Detta
gäller dock endast under fömtsättning att den tilltalade förklarat sig villig
att följa en sådan föreskrift. Vidare skall meddelande av föreskriften bedömas
vara av avgörande betydelse för att döma till skyddstillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Meddelar
rätten föreskrift med stöd av första stycket, skall det i domslutet anges hur
långt fängelsestraff som skulle ha dömts ut, om fängelse i stället valts som
påföljd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3§
Övervakningsnämnden får ändra eller upphäva en föreskrift som har meddelats
enligt 2 § när det finns skäl till det. I fråga om dom med sådan föreskrift
tillämpas vad som föreskrivs i 26 kap. 17 §, 28 kap. 7 § och 8 § första stycket
första meningen och andra stycket samt 37 kap. 8 § andra stycket och 10 §
brottsbalken om andra föreskrifter vid skyddstillsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det behövs för att den dömde skall stå under övervakning till dess det
föreskrivna arbetet har utförts, får övervakningsnämnden besluta om övervakning
av den dömde under viss tid efter det att ett år har gått av prövotiden, dock
längst till prövotidens utgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om rätten undanröjer en dom
på skyddstillsyn med föreskrift enligt 2 § första stycket och i stället dömer till
fängelse, skall rätten beakta uppgift som avses i 2 § andra stycket när
straffets längd bestäms.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd skall tillämpas på den som utför sådant arbete som avses i 2 §.
I stället för vad som föreskrivs i 4 § om skyddstid i den lagen gäller att
personskadeskyddet inträder när den dömde påbörjar en resa till arbetsplatsen i
enlighet med uppgjord arbetsplan och upphör när en resa från arbetsplatsen
avslutas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Regeringen får meddela
föreskrifter om ersättning från staten för skador som orsakats av den dömde vid
sådant arbete som avses i 2 §.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1990 och upphör att gälla vid utgången av år
1992. Har föreskrift enligt 2§ meddelats innan lagen upphört att gälla, skall
dock bestämmelserna i 2-6 §§ fortsätta att tillämpas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>50</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:276.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Proposition
...................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll........................ </span><span style='font-family:
Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
lagförslag....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 juni 1989 ...</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Begreppet samhällstjänst ............................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Frivårdskommittén ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Samhällstjänst i Danmark och
Norge................. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Danmark............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>7</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Norge ............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>3 Allmän motivering.............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Bör samhällstjänst införas? ........................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Försöksverksamhetens omfattning.................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Allmänna förutsättningar för
samhällstjänst........ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>19</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konstruktionen av
påföljdsformen..................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Verkställigheten............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Den dömdes skyldigheter m. m......................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Förfarandet före beslut om
samhällstjänst.......... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ersättning för skada m. m............................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Genomförande.................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Upprättat lagförslag........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Specialmotivering ........................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan .................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut .......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utdrag ur lagrådets
protokoll 1989-09-22 ............... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 28 september</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1989
.............................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Anmälan av lagrådsyttrande m.m.......................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Resurser och utvärdering .................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>43</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan .................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>44</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut .......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilagor</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 1 Sammanfattning av
PM med förslag till försöksverksamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
samhällstjänst ................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:85.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:34.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2 Sammanställning av inhämtade synpunkter på en promemo<br>
ria angående försöksverksamhet med samhällstjänst </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3 Lagrådsremissens
lagförslag........................ </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:45.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:108.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
11att riksdagen antar det av lagrådet granskade lagförslaget med vidtagna ändringarbifall=utskottet1989/90:JuU10?11att riksdagen antar det av lagrådet granskade lagförslaget med vidtagna ändringar?22att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen om statens ansvar för skador som den dömde kan komma att orsaka under verkställigheten av samhällstjänsten (avsnitt 3.8 i lagrådsremissen).?22att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen om statens ansvar för skador som den dömde kan komma att orsaka under verkställigheten av samhällstjänsten (avsnitt 3.8 i lagrådsremissen).bifall=utskottet1989/90:JuU10?INLInlämning1989-10-11 00:00:00inträffat60BBordläggning1989-10-12 00:00:00inträffat2HÄNHänvisning1989-10-13 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1989-10-27 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avModeraterna2014-11-22 20:54:09statustextstatustextÄrendet är avslutatGD0372019-05-28 12:29:49tilldelatTilldelatJustitieutskottet2014-11-22 20:54:09GD037prop_198990__7.pdf2378921pdfom försöksverksamhet med samhällstjänsthttps://data.riksdagen.se/fil/B7243BFD-F9CC-4113-A663-76D9236539A4behandlas_i1989/90:JuU10GD01JuU10bet1989/90JuU10SamhällstjänstBetänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:7<br/>
Försöksverksamhet med samhällstjänstGD02Ju9mot1989/90Ju9med anledning av prop. 1989/90:7 om försöksverksamhet med samhällstjänstMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:7<br/>
Försöksverksamhet med samhällstjänstGD02Ju10mot1989/90Ju10med anledning av prop. 1989/90:7 om försöksverksamhet med samhällstjänstMotionföljdmotionav Bertil Fiskesjö m.fl. (C)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:7<br/>
Försöksverksamhet med samhällstjänstGD02Ju10mot1989/90Ju10med anledning av prop. 1989/90:7 om försöksverksamhet med samhällstjänstav Bertil Fiskesjö m.fl. (C)Motionföljdmotionav Rolf Dahlberg m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:7<br/>
Försöksverksamhet med samhällstjänstGD02Ju9mot1989/90Ju9med anledning av prop. 1989/90:7 om försöksverksamhet med samhällstjänstav Rolf Dahlberg m.fl. (M)Motion