<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2295124</hangar_id>
 <dok_id>GD0341</dok_id>
 <rm>1989/90</rm>
 <beteckning>41</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1989/90:41</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>41</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1989-10-26 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 13:35:30</systemdatum>
 <publicerad>2007-12-18 17:34:22</publicerad>
 <titel>om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>importerad</status>
 <htmlformat>skanning2007</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GD0341/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GD0341</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD0341</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;div class="brask"&gt;Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.&lt;/div&gt; 

&lt;div class=Section1&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:19.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Regeringens proposition 1989/90:41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section2&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;om kommunalt huvudmannaskap&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;för lärare, skolledare, biträdande skolledare&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt; &lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'&gt;P'&amp;quot;°P-&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;och syofunktionärer&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;                               &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt; -  &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:58.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 26 oktober 1989.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;På
regeringens vägnar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ingvar
Carlsson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:155.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Göran
Persson&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:69.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
propositionen föreslås att den statliga regleringen av löne- och anställ­ningsvillkor
för tjänster som lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer
vid grundskolan, gymnasieskolan, kommunala vuxenut­bildningen, gmndutbildningen
för vuxna, skolväsendet i kommun, särsko­lan, vuxenutbildningen för psykiskt
utvecklingsstörda, privatskola som avses i privatskoleförordningen (1967:270),
riksinternatskolor och Bergs­skolan i Filipstad skall upphöra med utgången av
år 1990.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:56.0pt'&gt;&lt;i&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1    Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 41&lt;/span&gt;&lt;/i&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Rättelse: S. 2 raderna 3-4 Står: Feldt, Hjelm-Wallén,
Rättat: Texten utgår&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section3&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/span&gt;&lt;span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'&gt;                       &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'&gt;Prop. 1989/90:41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 oktober 1989&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Närvarande:
statsministem Carisson, ordförande, och statsråden S. An­dersson, Göransson,
Gradin, Hellström, Johansson, Hulterström, G. An­dersson, Lönnqvist, Thalén,
Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Föredragande:
statsrådet Persson&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Proposition om kommunalt huvudmannaskap för lärare,
skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;1  Inledning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lärare,
skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer inom det primär- och
landstingskommunala skolväsendet har tjänster där avlö­ningsförmånerna
fastställs under medverkan av regeringen eller den myn­dighet som regeringen
bestämmer. Därmed följer enligt 2 kap. 1§ lagen (1976:600) om offentlig
anställning att dessa tjänster är statligt reglerade. För denna personal gäller
s. k. dubbelt huvudmannaskap. Innebörden av detta är att de är anställda av
kommunerna medan staten med stöd av lagen (1965:576) om ställföreträdare för
kommun vid vissa avtalsförhand­lingar m.m.  den s.k. ställföreträdarlagen 
och ett särskilt riksdagsbe­slut (prop. 1967:131, SU 134, rskr. 327) förhandlar
och sluter avtal om deras avlöningsförmåner och övriga anställningsvillkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Staten
utfärdar också vissa föreskrifter om deras anställningar. För övriga anställda
i skolan svarar kommunerna ensamma för denna uppgift liksom för förhandlingar
om anställnings- och arbetsvillkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I
fortsättningen används benämningen skolledare också för biträdande skolledare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetsgivaransvaret
för lärar-, skolledar- och syopersonalen är således inte entydigt samlat hos
vare sig stat eller kommun, utan är delat mellan dem.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan
om det dubbla huvudmannaskapet  eller närmare bestämt frågan om en övergång till
ett samlat kommunalt arbetsgivaransvar för all personal i skolan  har
diskuterats under lång tid. Ett renodlat kommu­nalt arbetsgivaransvar inom
skolan skulle innebära att kommunerna en­samma fick ansvaret för frågor om löne-
och anställningsvillkor också för lärare, skolledare och syofunktionärer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Från
många olika håll, bl.a. kommunalt, har hävdats att det nuvarande delade
arbetsgivaransvaret utgör ett direkt hinder för kommunerna att föra en samlad
personalpolitik och innebär att ingen  varken stat eller&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section4&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section5&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommun
- tar ansvaret fullt ut för skolan och dess verksamhet. Detta Prop. 1989/90:41 drabbar
på ett negativt sätt både skolans verksamhet och de anställda. Dessutom medför
det ett omfattande administrativt merarbete för kom­munerna eftersom de t.ex. till
följd av olika kollektivavtal tvingas arbeta med dubbla administrativa system,
ett för personal med statligt reglerade tjänster och ett annat för övrig,
kommunalt anställd, personal.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
olika lärar- och skolledarförbunden har hittills varit negativa till ett förändrat
huvudmannaskap. De har ansett att den statliga regleringen utgör en garanti för
skolans likvärdighet i olika delar av landet och mot kommunalt godtycke och
olikhet. Denna inställning från de fackliga orga­nisationernas sida har varit
ett viktigt skäl till att några förändringar i huvudmannaskapsfrågan inte skett
tidigare. I anslutning till årets avtalsrö­relse inom det statliga området har
det tagits upp en diskussion om det dubbla huvudmannaskapet. Frågan om
förändringar i huvudmannaskapet för skolans personal kan emellertid inte lösas
i avtalsrörelsen, utan är en fråga som det ankommer på riksdagen att besluta
om.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Huvudmannaskapsfrågan
har under de senaste decennierna varit före­mål för överväganden inom flera
offentliga utredningar. Den har också vid flera tillfällen behandlats av
riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Länsskolnämndsutredningen
tog i sitt betänkande (SOU 1973:48) Sko­lans regionala ledning ställning för en
utveckling mot ett ökat kommunalt ansvar för skolan. Utifrån denna principiella
syn föreslog utredningen att samtliga lärar- och skolledartjänster skulle
tillsättas lokalt av skolstyrelser­na. Utredningen stannade dock för att
tjänsterna tills vidare skulle vara statligt reglerade. Utredningsförslaget
överlämnades år 1975 till utred­ningen om skolan, staten och kommunerna (SSK).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;SSK
förde i sitt slutbetänkande (SOU 1978:65) Skolan. En ändrad ansvarsfördelning
en principiell diskussion om ett vidgat och mer samlat kommunalt inflytande
Över och ansvar för all skolpersonal. Utgångspunk­ten för resonemangen var ett
fullständigt kommunalt driftansvar för sko­lan. Från denna utgångspunkt
skisserade utredningen en utveckling mot ett hdkommunalt huvudmannaskap för all
skolpersonal. SSK konstatera­de dock att en sådan utveckling måste ske stegvis
och under en längre tidsperiod. Utredningen föreslog därför en etapplösning
innebärande att alla tjänster inom skolväsendet skulle tillsättas av
kommunerna. Vad gäller skolchefstjänsterna föreslog SSK att den statliga
regleringen skulle upphöra och att dessa tjänster skulle bli helt kommunala
medan tjänsterna som lärare och skolledare tills vidare skulle förbli statligt
reglerade.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skoladministrativa
kommittén (SAK) föreslog i sitt betänkande (SOU 1980:5) Förenklad skoladministration
ytterligare decentralisering av per­sonalfrågor till kommunerna, dock ingen kommunalisering
utöver den som SSK föreslagit beträffande skolchefstjänsterna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Med
utgångspunkt i utredningsmaterialet från länsskolnämndsutred­&lt;br&gt;
ningen, SSK och SAK samt remissyttranden över dessa lade regeringen i&lt;br&gt;
proposition (1980/81:107) om den statliga skoladministrationen m.m.&lt;br&gt;
fram förslag som syftade till decentralisering och förenkling av tillsättning­&lt;br&gt;
en av lärare och skolledare. Någon kommunalisering av tjänsterna före­&lt;br&gt;
slogs dock inte. Däremot föreslogs, med SAK:s förslag som grund, kom-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;      &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section6&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section7&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;munal
tillsättning av lärartjänsterna samt ökat kommunalt inflytande över fortbildningen
av lärare. Riksdagen hade inget att erinra mot detta (UbU 38, rskr. 395).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I propositionen
(1983/84:86) om tjänstekonstruktion för studie- och yrkesorientering i skolväsendet
m. m. föreslogs att tjänsterna som syofunk­tionärer skulle vara statligt
reglerade fr.o.m. den 1 juli 1984. Riksdagen biföll detta förslag (UbU 13, rskr.
174).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I 1985 års
budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 10) föreslogs att den statliga
regleringen av skolchefstjänsterna skulle upphöra fr.o. m. den 1 juli 1985.
Riksdagen godkände förslaget (UbU 16, rskr. 234).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;I propositionen
(1988/89:4) om skolans utveckling och styrning  den s. k. styrpropositionen 
angav föredragande statsrådet, utifrån ett kon­staterande att det finns skäl
som talar såväl för som mot en kommunalise­ring av de statligt reglerade
tjänsterna på skolområdet, att han vid den tidpunkten inte var beredd att
föreslå någon förändring när det gäller statlig eller kommunal reglering av
dessa tjänster. I propositionen föreslogs att samtliga skolledar- samt
lektorstjänster fr.o.m. den 1 juli 1989 skulle tillsättas av kommunerna.
Riksdagen hade inget att erinra i något av dessa båda avseenden (UbU 7, rskr.
95).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1989/90:41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section8&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;2 Ett samlat kommunalt driftansvar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Min
bedömning: En övergång från regelstyrning till målstyrning av skolan
underlättas av ett samlat kommunalt driftansvar för skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen
för min bedömning: Inom den offentliga sektorn generellt går utvecklingen mot
en ökad decentralisering som innebär att ansvaret för verksamheten läggs
närmare de enskilda människorna. Kravet på ett ökat medborgerligt inflytande
över den offentliga verksamheten är stort. Detta är en naturlig utveckling i
ett samhälle där människor är välutbildade. Det är viktigt att skolväsendet
deltar i denna allmänna utveckling, både därför att skolväsendet är en stor och
viktig del av den totala offentliga verksam­heten och därför att skolan har som
en huvuduppgift att utbilda medbor­garna till att kunna delta i den
demokratiska processen. Det är viktigt också för att skolans personal skall
kunna få möjligheter att påverka sin arbetssituation. Att kommunerna ges ett
ökat ansvar för skolverksamheten bör ses som ett led i en ökad demokratisering
av den offentliga sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förnyelsen
av den offentliga sektorn har också till syfte att skapa bättre förutsättningar
för att nå målen i offentlig verksamhet och för ett effektiva­re utnyttjande av
tillgängliga resurser. Oklar ansvarsfördelning mellan olika huvudmän är enligt
min mening ett hinder för att verksamheten skall kunna utvecklas på ett
effektivt sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;1
propositionen (1988/89:150 bil. 7) med förslag till slutlig reglering av statsbudgeten
för budgetåret 1989/90, m.m. (kompletteringsproposi­tionen) redovisade jag mitt
grundläggande synsätt rörande utvecklingen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section9&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section10&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;inom
skolområdet i dessa avseenden och anförde bl. a. att skolpolitiken nu Prop.
1989/90:41 bör inriktas mot ett samlat kommunalt driftansvar för skolan och att
detta förutsätter ett helt och odelat kommunalt personalansvar, dvs. en kommu­nalisering
av de statligt reglerade tjänsterna inom skolan. Jag underströk dock att en sådan
utveckling självfallet inte får leda till att den över landet likvärdiga
utbildningsstandarden äventyras. Innan en kommunalisering kan ske menade jag
därför att en analys behövde göras av innebörden i och konsekvenserna av ett
slopande av den statliga tjänsleregleringen. Riksda­gen hade inget att invända
mot mitt resonemang (UbU 32, rskr. 330).&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
bedömningar och förslag som jag nu redovisar är ett resultat av det analysarbete
som gjorts i utbildningsdepartementet. Som jag utvecklar närmare i det följande
innebär det att den statliga regleringen av lärar- och skolledartjänster inte
är en förutsättning för en likvärdig skola, tan att likvärdigheten i ett
målstyrt skolsystem bättre garanteras av läroplaner, uppföljning och
utvärdering, lärarutbildning och fortbildning samt speci-aldestinerat
statsbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Principerna
för en utveckling från en regelstyrd till en målstyrd skola generellt sett har
riksdagen tidigare ställt sig bakom genom beslut med anledning av
styrpropositionen (prop. 1988/89:4, UbU 7, rskr. 95). Riks­dagens
ställningstaganden bör ses som riktlinjer för ett fortsatt arbete. Inriktningen
för arbetet är att riksdag och regering skall ange målen för skolan och att
kommunerna skall ha ett samlat driftansvar. Kommunerna skall ha möjligheter och
frihet att välja vägar och medel för att nå de nationella målen. En klarare
fördelning av ansvaret för skolan mellan stat och kommun kan härigenom
åstadkommas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Förändringarna
i samhället ställer allt större krav på alla medborgare. Grunden för att kunna
vara delaktig i denna utveckling läggs i grundskolan och gymnasieskolan och
byggs vidare bl. a. genom kommunernas vuxenut­bildning. Ett ökat lokalt
ansvarstagande är enligt min mening nödvändigt för en fortsatt utveckling av
skolväsendet. Vi har en bra skola som hävdar sig väl vid internationella
jämförelser. Den är organisatoriskt och geogra­fiskt väl utbyggd och den har en
hög och jämn kvalitet. Men den kan och måste utvecklas vidare bl.a. genom ökade
möjligheter för lokalt utveck­lingsarbete.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Arbetet
vid den enskilda skolan, i klassen och i arbetsenheten är viktigt. Det samspel
som utvecklas mellan lärare och elever och mellan lärarna inbördes är
grundläggande för utvecklingen av en demokratisk skola. En fömtsättning för en
sådan utveckling är att lärare och elever har ett reellt inflytande över sin
arbetssituation. Föräldrarna skall likaså kunna påverka sina barns villkor i
skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Engagemanget
hos dem som arbetar i skolan är en drivkraft för utveck­&lt;br&gt;
lingen. Initiativ, entusiasm och uppfinningsrikedom både hos lärare och&lt;br&gt;
elever måste tas till vara. Lärarnas möjligheter att inom givna ramar&lt;br&gt;
påverka innehåll och arbetssätt i skolan skall vara stora. Härigenom kan&lt;br&gt;
lärarnas kompetens tas till vara och deras yrkesroll stärkas och utvecklas.&lt;br&gt;
Deras kunskaper och deras erfarenheter av utbildningen i skolan ger dem&lt;br&gt;
de bästa förutsättningarna för att också förändra och förbättra verksamhe­&lt;br&gt;
ten.&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                                                &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;S&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section11&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section12&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
villkor för en utveckling i denna riktning är att besluten och ansvaret för
besluten läggs närmare verksamheten. Genom att kommunerna får ett samlat ansvar
för driften av skolan ökar möjligheterna till lokala lösningar och
prioriteringar. Härigenom blir också möjligheterna större för såväl lä­rare och
skolledare som för elever och föräldrar att, i direkt samspel med de politiskt
ansvariga, påverka villkoren i skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lärare
och skolledare skall kunna besluta om och ta ansvar för den dagliga
verksamheten i skolan. Ramar för denna verksamhet skall läggas fast genom
beslut i demokratisk ordning. Riksdagen och regeringen skall sålunda ange
nationella mål för skolans arbete samt de ramar i övrigt som behövs för att
garantera en likvärdig utbildning över hela landet. Varje kommun skall ha
ansvar för alt, utifrån lokala förutsättningar och priorite­ringar, ange
inriktning och ramar för hur dessa nationella mål skall för­verkligas.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom regeringskansliet
pågår nu ett arbete med att skapa och förbättra förutsättningarna för
förändringar i denna riktning. De nationella målen för skolan måste bli
tydligare och riksdagens och regeringens styrning mot målen måste förbättras.
Arbetet berör utformning av både läroplaner och statsbidrag för skolans
verksamhet. Det omfattar förenkling av regelsy­stem för skolan och metoder för
uppföljning och utvärdering av verksam­heten. Det får konsekvenser för
utformningen av den statliga skoladmi­nistrationen. Förslag till förändringar
kommer successivt att läggas fram för riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågan om hur
huvudmannaskapet för lärare skall lösas är av grundläg­gande betydelse för det
fortsatta arbetet. För att skapa en grund för detta ser jag det som önskvärt
att riksdagen redan nu tar ställning till det framtida huvudmannaskapet för
lärare, skolledare och syofunktionärer. Det ger mig samtidigt tillfälle att
något närmare än vad som skedde i kompletteringspropositionen redovisa det
omfattande arbete som för när­varande bedrivs i utbildningsdepartementet med
riksdagens beslut med anledning av styrpropositionen som grund.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1989/90:41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section13&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;3 Fortsatt likvärdighet i ett målstyrt skolsystem&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:103.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Min
bedömning: En fortsatt statlig reglering av tjänsterna som lära­re, skolledare
och syofunktionär utgör inte en fömtsättning för en över hela landet likvärdig
skola, utan denna uppnås genom andra styrmedel t.ex. läroplaner, utvärdering,
lärarutbildning och fort­bildning, behörighet samt specialdestinerat
statsbidrag.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen
för min bedömning: Från olika håll har hävdats att den statliga regleringen av lärar-
och skolledartjänstema skulle vara en fömtsättning för en över hela landet
likvärdig skola. Om så vore fallet skulle det naturligtvis vara en avgörande
invändning mot förändringar i detta avse­ende. Jag vill därför redovisa min gmndläggande
analys av frågor om&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section14&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section15&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;likvärdigheten
i skolan och vilka insatser som behövs för att också fram-     Prop. 1989/90:41
över garantera den.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ambitionen
att skolan skall vara likvärdig i bemärkelsen att den skall ge alla elever en
god utbildning oavsett faktorer som bostadsort, ekonomiska förhållanden, kön
och social bakgmnd är grundläggande i skolpolitiken under efterkrigstiden. Om
denna princip har den politiska enigheten varit stor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Vi
har i Sverige nått långt när det gäller att uppnå detta mål. De internationella
jämförelser som gjorts visar entydigt att skillnaderna mel­lan olika skolor när
det gäller kunskaper och färdigheter hos eleverna är mindre i Sverige än i
något annat jämförbart land.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
som varit avgörande för att vi i detta avseende lyckats så väl är enligt min
mening några olika faktorer. För det första har vi sedan länge haft för hela
landet gemensamma läroplaner för resp. skolform. Härige­nom har det varit
möjligt att garantera en gmndläggande mål- och värde­gemenskap i arbetet i
olika skolor över hela landet. För det andra har läramtbildningen varit
utformad så att den, tillsammans med behörighets­regler för lärartjänster,
medfört att vi över hela landet i stort sett haft tillgång till väl utbildade
lärare. För det tredje har staten genom betydande statsbidrag till kommunerna
för skolan gett fömtsättningar för undervis­ningsinsatser på i huvudsak
likvärdig nivå i alla kommuner.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Under
några decennier har skolväsendet i Sverige i grunden omorganise­rats. Uppbyggnaden
av det modema svenska skolväsendet var inte okon­troversiell, utan mötte
misstänksamhet och ibland direkt motstånd både från kommuner och inom skolan
själv. Utan en stark central styrning av skolan hade det, som redovisades i
styrpropositionen, knappast varit möjligt alt genomföra dessa stora
förändringar av svensk skola. Härige­nom har svensk skola kommit att bli
organisatoriskt lika i hela landet. Det innebär att skolan inte bara är
likvärdig utan i stor utsträckning också likformig i bemärkelsen likadan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
hittillsvarande styrningen på skolområdet har dock, även om den i många delar
varit framgångsrik, enligt min mening kommit att medföra betydande nackdelar,
vilka först på senare år visat sig med full tydlighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De
stora gmndläggande organisatoriska reformerna inom skolområdet&lt;br&gt;
är i stort genomförda. Den kvantitativa utbyggnaden är väsentligen slut­&lt;br&gt;
förd. Även om viktiga förändringar fortfarande kan behöva göras inom de&lt;br&gt;
olika skolformerna, kan skolväsendet nu sägas befinna sig i ett skede där&lt;br&gt;
kvaliteten kommer i förgmnden framför kvantiteten. Detta ställer andra&lt;br&gt;
krav på styrningen. Det som nu behövs är ett styrsystem som kan stimule­&lt;br&gt;
ra till en kontinuerlig förbättring av verksamheten. Det gäller såväl att&lt;br&gt;
hitta metoder för att på ett effektivare sätt använda de stora resurser som&lt;br&gt;
skolväsendet disponerar över som att genom förändringar i innehåll och&lt;br&gt;
arbetssätt hitta vägar att nå ännu längre i måluppfyllelse. Denna typ av&lt;br&gt;
utveckling måste i stor utsträckning bygga på lokala initiativ. Den starka&lt;br&gt;
centrala regleringen, också av detaljer, har dock medfört ett alltför litet&lt;br&gt;
utrymme för sådana initiativ. Kreativitet och nya idéer när det gäller såväl&lt;br&gt;
pedagogisk som organisatorisk utveckling har fått svårt att komma fram&lt;br&gt;
och slå igenom. Av dessa och andra skäl som närmare har utvecklats i&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;        &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section16&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section17&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;styrpropositionen
ser jag det inte som möjligt att fortsätta att styra skolan     Prop.
1989/90:41 på nuvarande sätt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Att
styrningen skall förändras betyder dock självfallet inte att riksdag och
regering skulle släppa ambitionen om en för alla elever likvärdig skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
är då viktigt att slå fast att likvärdig inte behöver betyda likformig i
betydelsen likadan. Tvärtom menar jag att den strävan efter individualise-ring,
i bemärkelsen anpassning till ytterst varje enskild elev, som utgör en viktig
målsättning för skolan, egentligen borde innebära att organisatoris­ka och
andra lösningar skall kunnse olika ut i olika skolor och för olika elever.
Först genom att man lokalt kan bedöma och påverka viktiga förhållanden i skolan
kan vi få den individualisering som är en förutsätt­ning för en likvärdig
skola. Jag kan således inte se en organisatorisk likformighet som ett krav för
en fortsatt likvärdig skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
statliga regleringen av tjänster som lärare, skolledare och syofunk­tionärer
har heller inte haft sin grund i syftet att uppnå likvärdighet från målsynpunkt.
Enligt min mening har i stället, med utgångspunkt i den tidigare generella
regleringen för statsanställda, syftet varit att garantera en likformighet över
hela landet för lärarna när det gäller löne- och anställ­ningsvillkor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Enhetsskolans
genomförande under 1960-talet innebar från organisato­risk synpunkt en
sammansmältning av folkskolan, de högre kommunala skolorna och den statliga
realskolan till en skola  numera gmndskolan  med kommunen som huvudman. Vid
de två förstnämnda skolformerna var lärarna kommunalt anställda medan de vid
den tredje hade anställning som statstjänstemän.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
tjänsteregleringen för enhetsskolans lärare skulle bestämmas blev huvudfrågan
därför om lärarna skulle ha helt kommunala tjänster eller vara kommunalt
anställda med statlig reglering. Inom lärarkåren reagera­de man häftigt mot
tanken på kommunal reglering och från realskolelärar­nas sida motsatte man sig
bestämt att en sådan reglering skulle komma till stånd. Man ville inte förlora
sin ställning som statstjänsteman, med t.ex. den anställningstrygghet som då
följde med den ställningen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Lösningen
blev en kompromiss innebärande att alla lärare fick statligt reglerade
tjänster. Skälet för den statliga tjänsteregleringen var således inte att den
skulle stå som garant för upprätthållandet av en nationell, likvärdig skola,
utan var en lösning för att tillmötesgå en oro bland lärarna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
statliga regleringen av tjänsterna har kommit till uttryck i så omfat­tande
regler och avtal att dessa säkerligen är ett av de starkaste skälen till att
skolan i så hög grad anses vara regelstyrd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mot
bakgrund av vad jag nu har redovisat ser jag för min del inte en fortsatt
statlig reglering av dessa tjänster som en förutsättning för en likvärdig skola
inför de förändringar av skolans styrning som jag redovisat i det föregående. I
stället ser jag några andra områden som centrala i ett förändrat styrsystem för
att likvärdigheten skall kunna bevaras för skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det första är det nödvändigt att läroplanerna tydligare än i dag anger vilka
mål som skall gälla för resp. skolform. Skolans mål måste således även i
fortsättningen vara en nationell angelägenhet och inte något som&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section18&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:25.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section19&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skall
beslutas lokalt. De nuvarande läroplanerna för de olika skolformerna     Prop.
1989/90:41 måste utformas så att de får en direkt påverkan på arbetet i skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
utbildningsdepartementet pågår som en del av det totala föränd­ringsarbetet en
analys av hur en läroplan skall vara utformad för att kunna fungera som styrinstmment
i en decentraliserad och målstyrd skola. Ge­nom att uttrycka mål för skolan så
entydigt som möjligt, liksom genom att vara tydlig i prioriteringarna mellan
motstridiga ambitioner, bör skolans måldokument kunna få en mer direkt styrande
funktion för skolarbetet. Jag räknar med att det arbete som nu pågår till att
börja med skall kunna påverka den nya läroplan för gymnasieskolan som för
närvarande förbe­reds.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Forskningen
inom skolområdet har visat att utvärderingar många gånger kan ha en väl så stor
styrande effekt som de fastställda måldoku­menten. Jag ser därför, för det
andra, en betydligt mer genomarbetad utvärdering än i dag, kopplad till mer
precisa måldokument, som något av grundstenen i den framtida målstyrningen av
skolan. Härigenom kan information och kunskap föras ut till olika nivåer inom
skolans organisa­tion för att det skall bli möjligt att bedöma om och i vilken
utsträckning skolans övergripande mål uppnås.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Till
en sådan verksamhetsmässig utvärdering i förhållande till skolans mål måste
också kopplas en utvärdering som avser skolans ekonomi och organisation och som
kan ge en bild av de samlade resurser, kommunala såväl som statliga, som
avdelas för skolan och hur de används. Först då kan en reell resullatutvärdering
ske.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Utvärdering
är också en viktig förutsättning för skolans utveckling. Genom en uppföljning
av arbetet i klassen och vid den enskilda skolenhe­ten kan man få viktiga
incitament för förändringar. Dessa förändringar kan komma till uttryck i
arbetsplaner och skolplaner. De kan ligga till grund för politiska beslut i
kommunen om t.ex. en förändrad resursfördel­ning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om uppföljningen således är en viktig stimulans för förändringar på det lokala
planet är det väsentligt att den också ger information till den centrala nivån.
Där skall den bidra till utvärderingen av de nationella målen och ge underlag
för utveckling och förändring av centrala måldoku­ment och andra styrmedel för
skolans verksamhet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Den
utvärdering av skolans verksamhet som ägt rum hittills har varit fragmentarisk.
Det nationella utvärderingsprogram som skolöverstyrelsen har i uppdrag atl
utarbeta kan ses som en början till en mera systematisk utvärdering.
Tillsammans med det arbete som nu bedrivs i utbildningsde­partementet, där
uppföljningen och utvärderingen också kopplas till ut­formningen av
måldokumenten, läggs enligt min mening en god grund för en målstyrning av
skolan på nationell nivå.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
det tredje följer av vad jag nu har sagt atl det är viktigt med en väl fungerande
organisation för uppföljning och kontroll. En sådan är en viktig förutsättning
för att få underlag för utvärderingen och för att följa upp resultaten från
den. Ytterst kan det också behövas möjligheter att ingripa med sanktioner om
man på lokal nivå bortser från givna mål.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
viktig del av det arbete som nu pågår med att utforma målstyrningen&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;   &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section20&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section21&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;är
att förändra de statliga insatserna på central och regional nivå i enlighet    
Prop. 1989/90:41 med vad jag nu angivit. En analys av vilka krav som bör
ställas på dessa insatser och vilka kompetensbehov som bör tillgodoses pågår
således för närvarande i utbildningsdepartementet. Min avsikt är att återkomma
till regeringen i dessa frågor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:91.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
att målstyrning av skolan skall kunna fungera på ett bra sätt är det nödvändigt
att undervisningen bedrivs av lärare med ett högt professio­nellt kunnande och
ett gemensamt synsätt i gmndläggande frågor inom yrket. Då skapas fömtsättningar
för personalen i skolan att ta till sig de mål som fastställts och avgöra hur
dessa skall omsättas i konkret handlan­de. Det innebär att lärarutbildning och
fortbildning blir centrala instm­ment för en hög och likvärdig kvalitet inom
hela skolsystemet. Det behövs enligt min mening också en reglering av
behörigheten för lärare och skolle­dare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
viktig del av det arbete som krävs för att följa upp riksdagsbesluten med
anledning av styrpropositionen är att analysera om läramtbildningen som den
fungerar i dag är tillräckligt effektiv som instmment för att påverka
utvecklingen i skolan eller om det behövs förändringar i detta avseende.
Utbildningsministern och jag avser att gemensamt genomföra en sådan analys.
Utgångspunkten bör därvid vara att läramtbildningen vid olika högskolor måste
vara likvärdig i vissa från skolpolitisk synpunkt viktiga avseenden. Så måste
lärarutbildningen t. ex. ge alla lärare en god kunskap om skolans mål och om
hur en kontinuerlig utvärdering kan bedrivas på alla nivåer i skolväsendet för
att avgöra i vilken utsträckning dessa mål nås. Det finns naturligtvis också
behov av en likformighet för lärarutbildningen i sådana avseenden som
ämneskombinationer och års­kursinriktning för att skolväsendet inte skall
sättas i svårigheter vid rekry­tering av lärare. Vad jag nu har sagt innebär
stora krav på att läramtbild­ningen skall medverka i förändringsarbetet på
skolområdet. För att ge förutsättningar härför räknar utbildningsministem med
att det bl. a. kom­mer att behövas utbildnings- och andra insatser riktade till
dem som arbetar inom läramtbildningen. Som jag nämnt ser jag det också som viktigt
att läraryrket och dess utövning vilar på en god teoretisk gmnd och på
läroplanens pedagogiska gmndsyn. Detta fömtsätter en koppling mel­lan
lärarutbildning och forskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Därmed
sammanhänger ytterligare ett antal frågor. Dessa är den peda­gogiska
uppläggningen och forskningsanknytningen av läramtbildningen, samt inriktningen
av den forskning och det utvecklingsarbete för skolans behov som bedrivs inom
skolsektorn. Till dessa spörsmål avser utbild­ningsministern och jag att
återkomma i samband med våra förslag avseen­de högre utbildning och forskning
för treårsperioden 1990/91 -1992/93.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När det gäller
fortbildningen och andra insatser för att öka personalens&lt;br&gt;
kompetens ser jag det som ytterst angeläget med en betydande utökning&lt;br&gt;
jämfört med i dag. Behovet av en sådan utökning är gmndat på flera olika&lt;br&gt;
skäl. Ett är den snabba samhällsutvecklingen, en arbetsmarknad med nya&lt;br&gt;
mer avancerade kompetenskrav och den ökande utvecklingen av kunska­&lt;br&gt;
per och teorier inom olika ämnesområden. Ett annat är att ett samlat lokalt&lt;br&gt;
driftansvar för skolan i sig ställer krav på ökad kompetens och ökade kun-&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;  &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section22&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section23&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;skaper
hos all den personal som finns i skolan. Jag menar att vi i framtiden Prop.
1989/90:41 bör urskilja tre olika fortbildningsbehov som måste tillgodoses. För
det första sådana behov som har sin utgångspunkt i de nationella mål och am­bitioner
som finns för skolan. För det andra sådana behov som definieras lokalt på
kommun och skolenhetsnivå. För det tredje sådana fortbildnings­behov som har
sin gmnd i den enskilde lärarens behov av utveckling.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
jag nu har redovisat är enligt min mening den egentliga stommen i ett system
för mål- och resultatstyrning av skolan. Det innebär att staten anger tydliga
och precisa mål för verksamheten, medan kommunerna har ansvaret för att
genomföra den. Genom gmndutbildning och fortbildning ges skolans personal
kompetens att kunna bedöma hur målen skall kunna uppnås, baserat på ett
gemensamt synsätt på skolans arbete och dess uppgifter. På central och regional
nivå finns en organisation för utvärde­ring och uppföljning av hur målen nås
med möjlighet att ingripa om dessa åsidosätts.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
menar att ett styrsystem som det jag nu skisserat bättre än det vi har i dag
skulle bidra till att utveckla skolan och till en likvärdig utbildnings­standard.
Enligt min mening bör ett styrsystem där man ser innehållet i verksamheten som
det centrala  till skillnad från dagens mer regdbasera-de styrning som ofta
sätter den yttre formen för verksamheten i centmm  till och med kunna leda till
en ökad likvärdighet genom att det erbjuder ökade möjligheter att ta hänsyn
till lokala och individuella behov och förutsättningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Även
om jag således har en stark tilltro till ett målstyrt system också från likvärdighetssynpunkt
vill jag likväl ta upp ytterligare en viktig fömtsätt­ning för en likvärdig
skola.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Genom
statsbidrag till kommunerna för resp. skolform svarar staten för närmare
hälften av den totala skolkostnaden, väsentligen i form av statsbi­drag till lärariöner.
Självfallet har det varit av gmndläggande betydelse alt staten på detta sätt
burit en stor del av de totala skolkostnaderna. Som jag anförde i
kompletteringspropositionen (prop. 1988/89:150 bil. 7) är det därför nödvändigt
att det utgår specialdestinerat statsbidrag till kommu­nerna för
skolverksamheten av samma storleksordning som i dag. Det måste enligt min
mening ta hänsyn till regionala skillnader och andra strukturella faktorer som
bidrar till kommuners skiftande behov av resur­ser för skolverksamheten samt till
resursbehovet hos elever med särskilda behov, t.ex. handikappade elever. Jag
räknar med att under nästa budget­år återkomma till regeringen med förslag till
riksdagen när det gäller statsbidrag till de olika skolformerna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:89.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;När
det gäller de ekonomiska förhållandena kan det hävdas att de skillnader som
finns mellan olika kommuner när det gäller insatser för t.ex. skollokaler och
läromedel är exempel på bristande likvärdighet inom områden där kommunerna själva
har ansvaret. Detta är naturligtvis i sig rikligt. Skillnaderna är betydande
mellan olika kommuner när det gäller insatser på dessa områden. Samtidigt är
det nuvarande förhållandet en illustration till att det nuvarande oklara
ansvarsförhållandet för skolan är olyckligt. Det har kommit att uppfattas som
att det helt och hållet är varje&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'&gt;II&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section24&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section25&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;kommuns sak att själv
avgöra ambitionsnivån när det t. ex. gäller skolloka­ler och läromedel. De
statliga tillsynsmyndigheterna har heller inte uppfat­tat att de haft mandat
att granska och värdera kommunernas insatser i dessa avseenden, trots att
brister när det gäller skollokaler, lärarnas arbets­miljö i övrigt och
läromedel kan vara avgörande för skolans möjligheter att nå de mål som har
satts upp för verksamheten. På så sätt har den nuvaran­de styrningen lett till
en situation där verksamheten i vissa avseenden varit hårt styrd i detaljer,
medan det i andra, väl så viktiga avseenden, över huvud taget inte förekommit
någon granskning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag tror därför att en
konsekvent genomförd målstyrning, med en utvär­dering i förhållande till målen,
som omfattar skolans verksamhet i sin helhet, och som fungerar på det sätt jag
har beskrivit, kan leda till mer likvärdiga förutsättningar i de avseenden jag
nu berört.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Prop.
1989/90:41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section26&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;4 Driftansvar förutsätter personalansvar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:131.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mitt förslag: Den
statliga regleringen av tjänsterna som lärare, skol­ledare, biträdande
skolledare och syofunktionär vid grundskolan, gymnasieskolan, kommunala
vuxenutbildningen, grundutbildning­en för vuxna, vuxenutbildningen för psykiskt
utvecklingsstörda, skol­väsendet i kommun, särskolan, privatskola som avses i
privatskole­förordningen (1967:270), riksinternatskolor och Bergsskolan i Filip­stad
skall upphöra med utgången av år 1990.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section27&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Skälen för mitt förslag:
Som jag nu har redovisat kräver enligt min mening ett samlat kommunalt
driftansvar för skolan att kommunerna ges ett ökat ansvar när det gäller den
skolpersonal som i dag har statligt reglerade tjänster.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Som jag också tidigare har
redovisat ligger arbetsgivaransvaret för sko­lans personal i dag inte entydigt
hos vare sig stat eller kommun. Det finns således inte någon som för
lärartjänster m.fl. har ett sammanhållet och totalt arbetsgivaransvar och inte
heller någon som har de samlade arbets-givarbefogenheterna. Resultatet har
blivit att ingen upplever sig ha  och därför inte heller anser sig böra ta -
det fulla personalansvaret. Detta förhållande är enligt min mening helt
oacceptabelt, inte minst från skolper­sonalens synpunkt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Systemet har också medfört
en detaljreglering av personalfrågorna där föreskrifter utfärdats från olika
håll. Detta har lett till ett komplext och trögt system som skapar svårigheter
för hela skolverksamheten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;De praktiska svårigheterna
med systemet sammanhänger främst med att skolverksamheten faktiskt inte låter
sig indelas i en statlig och en kommu­nal sektor. Skolans verksamhet är en
helhet. För att fungera väl behöver den i grundläggande avseenden enhetliga
regler och avtal. Den bristande samordningen mellan de statliga och kommunala
avtalsområdena försvå­rar en rationell personalplanering. Erfarenheten visar
också att samverkan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:61.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section28&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section29&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;mellan
skolan och annan kommunal verksamhet, t.ex. barnomsorg, har     Prop.
1989/90:41 försvårats.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
delade personalansvaret medför således en rad komplikationer i olika avseenden.
Även om många av dem möjligen skulle kunna elimine­ras betydligt även med ett
oförändrat delat huvudmannaskap för bl.a. lärarna, är det för mig uppenbart att
det delade personalansvaret i prakti­ken utgör ett hinder för ett samlat
kommunalt driftansvar för skolan.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
kommunalt driftansvar för skolan förutsätter således enligt min mening att den
statliga regleringen av löne- och anställningsvillkor för de tjänster som i dag
har sådan reglering upphör. Först då blir driftansvaret tydligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
har tidigare angett hur statens ansvar för skolans övergripande mål och
likvärdighet över hela landet skall utformas och garanteras. Med kommunerna som
ensamma arbetsgivare för all skolpersonal bör huvud­delen av det nuvarande
statliga regelverket rörande skolans personal kun­na slopas. Kvar bör enbart
bli sådana föreskrifter som behövs för att garantera just skolans mål och
likvärdighet. Hit hör främst somjag nämnt behörighetsregler för skolans
pedagogiskt professionella personal. I detta avseende räknar jag med att
regeringen skall återkomma till riksdagen.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Frågor
som hänger samman med inrättande och tillsättande av tjänst kommer vid ett
kommunalt huvudmannaskap att bli en kommunal angelä­genhet. Möjligheten att
överklaga beslut i personalärenden genom förvalt­ningsbesvär bortfaller
härigenom vid ett hdkommunah personalansvar. Likaså kommer kommunerna att
överta ansvaret för förhandlingsver­ksamheten från staten, Ställföreträdarlagen
och 1967 års inledningsvis omnämnda riksdagsbeslut skall således enligt min
mening inte längre tillämpas på lärare, skolledare och syofunktionärer vid gmndskolan,
gym­nasieskolan, kommunal vuxenutbildning, gmndutbildning för vuxna,
vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda, skolväsendet i kommun och
särskolan. Detsamma bör gälla privatskola som avses i privatskolefö­rordningen
(1967:270), riksintematskolor samt Bergsskolan i Filipstad.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Det
kan ju nämligen inte vara rimligt att den statliga regleringen kvar­står för
skolor som har privat huvudman när den avskaffas för kommunala skolor. I dessa
fall bör det bli styrelsen för resp. skola som övertar det fulla arbetsgivaransvaret.
Jag avser att i särskild ordning ta initiativ till över­läggningar med företrädare
för de nyssnämnda skolorna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;För
den berörda personalen kommer den ändrade ansvarsfördelningen självfallet att
innebära förändringar. Uppenbarligen känner många lärare oro inför dessa. Jag
menar att det inte finns anledning härför. Många av de frågor som i dag
regleras av staten kommer i stället att hanteras i kollektiv­avtal. En reglering
av vissa gmndläggande förhållanden, t. ex. behörighet, bör som jag nämnt likaså
finnas kvar. Också läroplanerna med ett till dem kopplat system för uppföljning
och utvärdering innebär en garanti i vissa för lärarna gmndläggande avseenden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:2.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;En
fördel för personalen blir att den får en fastare anknytning till den&lt;br&gt;
kommun som den är anställd hos. Den enskilde läraren, skolledaren eller&lt;br&gt;
syofunktionären kommer automatiskt att omfattas av kommunens perso­&lt;br&gt;
nalpolitik och åtgärder. Kommunens ansvar för den personal som nu har&lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;     &lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section30&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section31&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;statligt reglerade
tjänster blir klart uttalat, vilket inte minst från trygghets-     Prop.
1989/90:41 och personalomsorgssynpunkt kommer att ha stor betydelse för den
enskil­de.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
anser att mitt förslag bör genomföras den 1 januari 1991. Förslaget medför, som
jag tidigare sagt, att den statliga regleringen av lärar-, skol­ledar- och syofunktionärstjänsterna
upphör och att de blir kommunalt reglerade. Det innebär att kommunerna skall
föra över innehavarna av dessa tjänster till motsvarande nya kommunalt
reglerade tjänster fr.o.m. detta datum.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inför
överföringen kommer endast de tjänsteinnehavare, som inte frivil­ligt väljer
att övergå till motsvarande kommunal tjänst, att behöva sägas upp från sina
statligt reglerade anställningar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Inom
de berörda skolformerna finns det emellertid ett relativt stort antal innehavare
av tjänster som har tillsatts med fullmakt, konstitutorial eller förordnande
som jämställts med konstitutorial. Sådana tjänsteinnehavare kan inte fråntas
sina tjänster genom arbetsgivarens ensidiga beslut annat än i vissa
undantagsfall.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
förutsätter att de tjänsteinnehavare som har tillsatts med fullmakt, konstitutorial
eller förordnande som jämställts med konstitutorial kom­mer att erbjudas sådan
ny kommunal anställning som de skäligen bör kunna godta. Det kan emellertid
inte uteslutas att några av dem kommer att vilja ha kvar sina statligt
reglerade tjänster. Dessa tjänsteinnehavare bör i så fall vara skyldiga att
fortsättningsvis fullgöra sin tjänstgöringsskyl­dighet genom att utföra de
arbetsuppgifter som kommer att ingå i motsva­rande nya kommunall reglerade
tjänster. Det bör ankomma på regeringen att utfärda föreskrifter om sådan
skyldighet.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Ett
genomförande av den föreslagna förändringen beträffande huvud­mannaskapet för lärar-,
skolledar- och syofunktionärstjänsterna innebär att samtliga
personalföreskrifter i skolförordningen (1971:235) och i ett stort antal andra
författningar måste ses över. Jag avser att återkomma till regeringen med
förslag till erforderliga förändringar i de berörda författ­ningarna, med
tillämpning fr. o.m. den 1 januari 1991.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-right:90.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Mina
förslag rörande de statligt reglerade tjänsterna i det kommunala skolväsendet
bör få konsekvenser också för de statligt reglerade tjänsterna vid
folkhögskolorna. Jag räknar med att återkomma till regeringen med förslag till
riksdagen sedan frågan behandlats i folkhögskolekommittén.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'&gt;5 Hemställan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:90.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;godkänna
mitt förslag att avveckla den statliga regleringen av tjänsterna som lärare,
skolledare, biträdande skolledare och syo­funktionärer.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section32&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section33&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;6 
Beslut&lt;/span&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;                                                                      &lt;/span&gt;&lt;span
style='font-family:Verdana'&gt;Prop. 1989/90:41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:89.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'&gt;&lt;span style='font-family:Verdana'&gt;Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredragan­den har lagt
fram.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-top:95.0pt'&gt;&lt;b&gt;&lt;span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'&gt;Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989                                                                                                               15&lt;/span&gt;&lt;/b&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section34&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section35&gt;

&lt;p class=MsoNormal&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

&lt;span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'&gt;&lt;br clear=all
style='page-break-before:auto'&gt;
&lt;/span&gt;

&lt;div class=Section36&gt;

&lt;p class=MsoNormal style='margin-bottom:109.0pt'&gt;&lt;span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'&gt;&amp;nbsp;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;

&lt;/div&gt;

</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner propositionens förslag att avveckla den statliga regleringen av tjänsterna som lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1989/90:UbU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner propositionens förslag att avveckla den statliga regleringen av tjänsterna som lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1989-10-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1989-10-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1989-11-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1989-11-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process></process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Centerpartiet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 05:28:14</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GD0341</dok_id>
<systemdatum>2019-05-28 12:29:46</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 05:28:14</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokbilaga>
<bilaga>
<dok_id>GD0341</dok_id>
<subtitel></subtitel>
<filnamn>prop_198990__41.pdf</filnamn>
<filstorlek>695673</filstorlek>
<filtyp>pdf</filtyp>
<titel>om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer</titel>
<fil_url>https://data.riksdagen.se/fil/A64696E0-830E-4FCB-8001-C62E8D4234BC</fil_url>
</bilaga>
</dokbilaga>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1989/90:UbU9</uppgift>
<ref_dok_id>GD01UbU9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1989/90</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kommunalt huvudmannaskap för lärare m.fl. på skolområdet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1989/90:41&lt;br/&gt;
Kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare  och syofunktionärer</uppgift>
<ref_dok_id>GD02Ub2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1989/90</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1989/90:41 om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1989/90:41&lt;br/&gt;
Kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare  och syofunktionärer</uppgift>
<ref_dok_id>GD02Ub3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1989/90</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1989/90:41 om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1989/90:41&lt;br/&gt;
Kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare  och syofunktionärer</uppgift>
<ref_dok_id>GD02Ub4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1989/90</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1989/90:41 om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1989/90:41&lt;br/&gt;
Kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare  och syofunktionärer</uppgift>
<ref_dok_id>GD02Ub5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1989/90</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1989/90:41 om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1989/90:41&lt;br/&gt;
Kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare  och syofunktionärer</uppgift>
<ref_dok_id>GD02Ub6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1989/90</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1989/90:41 om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1989/90:41&lt;br/&gt;
Kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare  och syofunktionärer</uppgift>
<ref_dok_id>GD02Ub7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1989/90</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1989/90:41 om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1989/90:41&lt;br/&gt;
Kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare  och syofunktionärer</uppgift>
<ref_dok_id>GD02Ub8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1989/90</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1989/90:41 om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1989/90:41&lt;br/&gt;
Kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare  och syofunktionärer</uppgift>
<ref_dok_id>GD02Ub9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1989/90</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1989/90:41 om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ann-Cathrine Haglund  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1989/90:41&lt;br/&gt;
Kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare  och syofunktionärer</uppgift>
<ref_dok_id>GD02Ub5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1989/90</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1989/90:41 om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ann-Cathrine Haglund  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Claes Roxbergh  m.fl. (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1989/90:41&lt;br/&gt;
Kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare  och syofunktionärer</uppgift>
<ref_dok_id>GD02Ub3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1989/90</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1989/90:41 om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Claes Roxbergh  m.fl. (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Hans Nyhage  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1989/90:41&lt;br/&gt;
Kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare  och syofunktionärer</uppgift>
<ref_dok_id>GD02Ub4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1989/90</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1989/90:41 om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Hans Nyhage  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Starrin  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1989/90:41&lt;br/&gt;
Kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare  och syofunktionärer</uppgift>
<ref_dok_id>GD02Ub6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1989/90</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1989/90:41 om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Starrin  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1989/90:41&lt;br/&gt;
Kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare  och syofunktionärer</uppgift>
<ref_dok_id>GD02Ub9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1989/90</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1989/90:41 om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Leijonborg  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lars Werner  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1989/90:41&lt;br/&gt;
Kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare  och syofunktionärer</uppgift>
<ref_dok_id>GD02Ub8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1989/90</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1989/90:41 om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lars Werner  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margit Gennser  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1989/90:41&lt;br/&gt;
Kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare  och syofunktionärer</uppgift>
<ref_dok_id>GD02Ub7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1989/90</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1989/90:41 om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margit Gennser  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Olof Johansson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1989/90:41&lt;br/&gt;
Kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare  och syofunktionärer</uppgift>
<ref_dok_id>GD02Ub2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1989/90</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1989/90:41 om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Olof Johansson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>