2307591GD031461989/90146propproppropProposition 1989/90:146PropositionProposition14601990-04-05 00:00:002025-12-19 13:36:212007-12-18 17:33:37om livsmedelspolitikenimporteradskanning2007https://data.riksdagen.se/dokument/GD03146/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD03146https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD03146
<div class="brask">Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.</div>
<div class=Section1>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:20.0pt;
font-family:Verdana'>Regeringens proposition 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>om livsmedelspolitiken</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section2>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur
regeringsprotokollet den 5 april 1990 för den åtgärd och de ändamål som framgår
av föredragandens hemställan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:269.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>På
regeringens vägnar Odd Engström</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Mats
Hellström</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Propositionens huvudsakliga innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:74.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
propositionen läggs fram förslag till en ny livsmedelspolitik. Förslaget
innebär att prisstödets roll som livsmedelspolitiskt medel tonas ned, medan
direkta medel för att nå målen angående miljö, landskapsvård, regional
fördelning och beredskap förstärks. Nuvarande jordbruksprisreglering, bestående
av ett gränsskydd och en intern reglering, upphör den Ijuli 1991. Därefter
skall priserna på de i dagjordbruksprisreglerade produkterna endast skyddas
med hjälp av ett gränsskydd. För vissa produktionsgrenar föreslås att de
interna regleringarna avvecklas stegvis med början den Ijuli 1991, medan andra
regleringar förenklas men behålls i avvaktan på resultatet av internationella
förhandlingar. Den framtida nivån på gränsskyddet görs avhängig resultatet av
de pågående GATT-förhandlingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:75.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att underlätta anpassningen till de nya förutsättningar som förslaget innebär
lämnas också förslag till övergångsåtgärder. Under en övergångsperiod på fem
år, 1990/91 1994/95, betalas en arealbaserad ersättning till all areal som
för närvarande används för produktion av prisreglerade grödor. Ersättning
lämnas oavsett om arealen används för prisreglerade eller icke prisreglerade
grödor under övergångsperioden. Kostnaderna beräknas till 5,6 miljarder kr.
för hela perioden, varav 2,1 miljarder kr. utgår under regleringsåret 1990/91.
Vidare lämnas omläggningsstöd för areal som permanent tas ur produktion och
anläggningsstöd vid plantering av skog eller energiskog, eller vid anläggning
av våtmarker. Kostnaderna för dessa stöd beräknas till 3,9 miljarder kr. för
övergångsperioden. Vidare föreslås att sammanlagt 400 milj. kr. disponeras
under en femårsperiod för bl. a. stöd till skuldsatta jordbrukare som får
ekonomiska problem vid en</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section3>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section4>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avreglering. En
föriängning föreslås av möjligheten att erhålla ersättning Prop.
1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vid
avveckling av mjölkproduktion. Kostnaderna beräknas till 180 milj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>kr.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
etableringsstöd för jordbrukare föreslås infört fr.o.m. den 1 juli 1990.
Kostnaderna för en femårsperiod beräknas till 225 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
lämnas vidare om ändringar i lagen om skötsel av jordbruksmark.
Brukningsplikten slopas och tillståndskravet för att få ta mark ur produktion
ersätts med en anmälningsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
föreslås särskilda åtgärder för att öka variationen i odlingslandskapet och
bevara från natur- och kulturmiljösynpunkt intressanta odlingslandskap. För
perioden 1990/91-1992/93 föreslås 100, 200 resp. 250 milj. kr. för detta
ändamål. I propositionen lämnas också förslag till åtgärder för att minska
användningen av kemiska bekämpningsmedel. Förslag läggs också fram om åtgärder
för att stärka livsmedelspolitikens regionalpolitiska profil, bl.a. om ett
utökat glesbygdsstöd med 100 milj. kr. som särskilt går till
kombinationsföretag, där jordbruket ingår som en del, och om ett fortsatt
prisstöd till jordbruket i norra Sverige. Prisstödet föreslås öka med 6%
budgetåret 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
hela övergångsperioden beräknas kostnaderna uppgå till 13,6 miljarder kr.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section5>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:77.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section6>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>1 Förslag till</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Avgifter
vid införsel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §
För att skydda prisema på jordbmksprodukter får regeringen före<br>
skriva att en avgift skall tas ut på varor som förs in i landet. Sådan avgift<br>
får tas ut på varor som anges i bilagan till denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
samma ändamål får regeringen föreskriva att sådana varor som anges i bilagan
till denna lag inte får föras in i eller ut ur landet utan särskilt tillstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2 §
En avgift enligt 1 § skall debiteras och uppbäras av tullverket i den<br>
ordning som gäller för tull. Även i övrigt gäller vad som är föreskrivet om<br>
tuU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
får meddela föreskrifter om undantag från första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Avgifter
för att utjämna industrins råvarukostnader</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3 §
För att bekosta en utjämning av industrins råvamkostnader får<br>
regeringen föreskriva att en avgift skall betalas för varor som tillverkas av<br>
råvaror som anges i bilagan till denna lag. Sådan avgift får tas ut på varor<br>
som tillverkas inom landet för försäljning eller som förs in i landet och<br>
förtullas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4 §
1 fråga om avgifter enligt 3 § för varor som importeras tillämpas 2 §.<br>
Avgifter enligt 3§ för varor som tillverkas inom landet skall debiteras</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
uppbäras av riksskatteverket i den utsträckning regeringen föreskriver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Tillverkningsavgifter
på fettvaror</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ För att reglera priset på
fettvaror får regeringen föreskriva att tillverkare skall betala avgift vid
tillverkning av vegetabiliskt och animaliskt fett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Regeringen får föreskriva
att tillverkare skall betala avgift för foder som framställs i samband med att
olja utvinns ur vegetabiliska råvaror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Utbetalning
av prisstöd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7
§ Slakteri, fristående sanitetsslaktavddning och mejeri skall betala ut prisstöd
av medel som statens jordbmksnämnd ställer till företagets förfogande. För
prisstöd som betalas ut skall redovisning lämnas till jordbmksnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbmksnämnden
får granska företagens bokföring och i övrigt utföra den kontroll som behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Gemensamma
bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8
§ Regeringen får meddela föreskrifter om storleken på avgifterna enligt
denna lag.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section7>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section8>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>9 § Regeringen får
meddela föreskrifter om befrielse från avgift eller Prop. 1989/90:146<br>
återbetalning av avgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ För uttag av andra avgifter än
sådana som skall betalas till tullverket finns bestämmelser i lagen (1984:151)
om punktskatter och prisregleringsavgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Regeringen får överlåta åit
jordbmksnämnden att meddela föreskrifter enligt denna lag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Straffbestämmelser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12
§ Till böter eller fängelse i högst två år döms den som med uppsåt eller av
grov oaktsamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>till ledning vid fastställande
av avgift lämnar handling med oriktig uppgift, om det innebär fara för att
avgift skaU undandras,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>underlåter att lämna
deklaration eUer annan jämförlig handling till ledning vid fastställande av
avgift, eUer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>åsidosätter
bokföringsskyldighet eller föreskriven skyldighet att föra och bevara
räkenskaper och därigenom allvarligt försvårar jordbmksnämndens eller
riksskatteverkets kontroll i fråga om avgifter som skall betalas tiU
myndigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ringa fall skall den skyldige inte dömas till ansvar. Detsamma gäller om den
skyldige kan dömas till ansvar för gämingen enligt lagen (1960:418) om straff
för vamsmuggling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsema
i 14§ andra stycket skattebrottslagen (1971:69) tillämpas på brott enligt
första stycket 1.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:270.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Bilaga</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
01.01 Levande hästar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
01.02 Levande nötkreatur</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
01.03 Levande tamsvin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
01.04 Levande får</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:53.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>01.05
Levande fjäderfä, nämligen höns, ankor, gäss, kalkoner och pärlhöns</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
02.01 Kött av nötkreatur, färskt eller kylt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
02.02 Kött av nötkreatur, fryst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
02.03 Kött av tamsvin, fär:>kt, kylt eller fryst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
02.04 Kött av får, färskt, kyU eller fryst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
02.05 Kött av häst, färskt, kylt eller fryst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:53.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
02.06 Andra ätbara delar av nötkreatur, tamsvin, får och häst, färska,
kylda eller fr)'sta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
02.07 Kött och andra ätbara delar (med undantag av gåslever) av fjäderfä
enligt nr 01.05, färska, kylda eller frysta 02.09 Svinfett, inte
innehållande kött, och fjäderfafett (inte utsmälta), färska, kylda, frysta,
saltade, torkade eller rökta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
02.10 Kött och andra ätbara djurdelar av häst, nötkreatur, tamsvin, får
och fjäderfä (med undantag av gåslever), saltade, torkade eller rökta; ätbart
mjöl av kött eller andra djurdelar 04.01 Mjölk och grädde, inte
koncentrerade och inte försatta med socker eller annat sötningsmedel</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section9>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section10>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>04.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Mjölk och grädde, koncentrerade
eller försatta med socker Prop. 1989/90:146 eller annat sötningsmedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>04.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kämmjölk, filmjölk, gräddfil,
yoghurt, kefir och annan fer-menterad eller syrad mjölk och grädde, även
koncentrerade, försatta med socker eller annat sötningsmedel, smaksatta eller
innehållande fmkt, bär, nötter eller kakao</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>04.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vassle, även koncentrerad eller
försatt med socker eller annat sötningsmedel; produkter bestående av naturliga
mjölkbeståndsdelar, även försatta med socker eller annat sötningsmedel, inte
nämnda eller inbegripna någon annanstans</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>04.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Smör och andra fetter och oljor
framställda av mjölk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>04.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ost och ostmassa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
04.07 Fjäderfäägg med skal, färska, konserverade eller kokta 04.08
Fågelägg utan skal samt äggula, färska, torkade, ångkokta eller kokta i vatten,
gjutna, frysta eller på annat sätt konserverade, även försatta med socker
eller annat sötningsmedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
07.01 Potatis (med undantag av nyskördad potatis under tiden 6 juni 5
juli), färsk eller kyld</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
07.09 Sockermajs, färsk eller kyld</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
07.10 Sockermajs (även ångkokt eller kokt i vatten), fryst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
07.12 Torkad potatis och sockermajs, hel, i bitar, skivad, krossad eller
pulveriserad, men inte vidare beredd 07.13 Torkade, spritade baljväxtfrön
av sådana slag som används för livsmedels- eller foderändamål, även skalade
eller sönderdelade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
07.14 Maniok- och arrowrot, färska eller torkade, hela eller i bitar och
även i form av peUetar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vete samt blandsäd av vete och
råg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Råg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Havre</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Majs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:288.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10.07 Sorghum<br>
ur 10.08 Hirs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11.01
Finmalet mjöl av vete eller av blandsäd av vete och råg ur 11.02 Finmalet
mjöl av råg, kom, havre, majs, sorghum och hirs ur 11.03 Krossgryn, grovt
mjöl (inbegripet fingryn) och peUetar av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vete,
råg, kom, havre, majs, sorghum och hirs ur 11.04 Vete, råg, kom, havre,
majs, sorghum och hirs, bearbetad på annat sätt (t.ex. skalad, valsad,
bearbetad tiU flingor eller pärlgryn, klippt eller gröpad), groddar av
spannmål, hela, valsade, bearbetade till flingor eller malda 11.05 Mjöl
och flingor av potatis ur 11.06 Mjöl av sago eller av rötter, stam- eller
rotknölar enligt nr 07.14 11.07 Malt, även rostat ur 11.08
Stärkelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sojabönor, även sönderdelade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Jordnötter, även skalade eller
sönderdelade men inte rostade eller på annat sätt tillagade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kopra</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Rapsfrön och rybsfrön, även
sönderdelade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Solrosfrön, även sönderdelade</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section11>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section12>
<p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
12.07 Andra oljeväxtfrön och oljehaltiga fmkter (med undantag av
Prop. 1989/90:146 ricinus-, hamp- och oiticicafrön samt bokollon), även sönderdelade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
12.08 Mjöl av oljeväxtfrön eller oljehaltiga fmkter (med undantag av mjöl av
senaps-, lin-, ricinus-, hamp- och oiticicafrön samt av bokollon)</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ur 12.12
Sockerbetor, färska eller torkade, även malda</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ur 12.14 Luzemmjöl
och annai; grönmjöl, även i form av peUetar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ister; annat svinfett och
Qäderfäfett, utsmäUa, även utpressade eller extraherade med lösningsmedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fetter av nötkreatur, andra
oxdjur, får eller getter, råa eller utsmälta, även utpressade eller extraherade
med lösningsmedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Solarstearin, isterolja
oleostearin, oleomargarin och talgolja, inte emulgerade, blandade eller på
annat sätt beredda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
15.04 Fetter och oljor av fisk eller havsdäggdjur samt fraktioner av sådana
fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt modifierade (med undantag
av fiskleverolja)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Andra animaliska fetter och
oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte
kemiskt modifierade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sojabönolja och frakuoner av
denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Jordnötsolja och fraktioner av
denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Olivolja och fraktioner av
denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Andra oljor erhållna enbart ur
oliver samt fraktioner av sådana oljor, även raffinerade men inte kemiskt
modifierade, inbegripet blandningar av dessa oljor eller fraktioner med oljor
eUer fraktioner enligt nr 15.09</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Palmolja och fraktioner av
denna olja, även raffinerade men inte kemiskt modifierade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Solrosolja, safflorolja och
bomullsfröolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte
kemiskt modifierade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kokosolja, palmkämolja och
babassuolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt
modifierade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15.14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Rapsolja, rybsolja och
senapsolja samt fraktioner av dessa oljor, även raffinerade men inte kemiskt
modifierade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
15.15 Andra vegetabiliska fetter och feta oljor (med undantag av jojoba-,
kroton-, lin-, oiticica-, ricin- och tungolja samt fraktioner av dessa oljor)
samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, även raffinerade men inte kemiskt
modifierade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
15.16 Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt fraktioner av sådana
fetter eller oljor, som helt eUer delvis hydrerats, omförestrats (även intemt)
eller elaidiniserats, även raffinerade men inte vidare bearbetade med undantag
av produkter med karaktär av konstgjorda växer 15.17 Margarin; ätbara
blandningar och beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller
oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel,
andra än ätbara fetter och oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor
enligt nr 15.16</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
15.18 Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor (med undantag</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section13>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section14>
<p class=MsoNormal style='margin-left:54.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
lin-, oiticica-, ricin- och tungolja samt fraktioner av dessa "rop.
1989/90: 146 oljor) samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, kokta, oxiderade,
dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade genom upphettning i vakuum
eller i inert gas eller på annat sätt kemiskt modifierade, med undantag av
produkter enligt nr 15.16; oätliga blandningar eller beredningar av animaliska
eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter
eller oljor enligt detta kapitel, inte nämnda eller inbegripna någon
annanstans</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:53.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
15.19 Tekniska enbasiska fettsyror (med undantag av olein, linoljefettsyra och
andra fettsyror med ett jodtal av minst 170, ricinoljefettsyra, dehydratiserad
ricinoljefettsyra, högraffi-nerad tallfettsyra och ullfettsyra); sura oljor
från raffinering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:53.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
16.01 Korv (med undantag av gåsleverkorv) och liknande produkter av kött,
andra djurdelar eller blod; beredningar av dessa produkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:53.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
16.02 Kött, andra djurdelar och blod, beredda eller konserverade på annat sätt
(med undantag av gåsleverpastej)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:53.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
16.05 Andra ryggradslösa vattendjur än kräftdjur och blötdjur, beredda eller
konserverade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17.01 Socker
från sockerrör eller sockerbetor samt kemiskt ren sac-<br>
karos, i fast form</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
17.02 Annat socker, inbegripet kemiskt ren laktos, maltos, glukos och
fruktos, i fast form (med undantag av invertsocker); sirap och andra
sockerlösningar utan tillsats av aromämnen eller färgämnen (med undantag av
invertsocker); sockerkulör 17.03 Melass erhållen vid utvinning eller
raffinering av socker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
17.04 Fondantmassor, mandelmassor, pastor och andra liknande halvfabrikat, inte
innehållande kakao, i bulk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
18.06 Glasspulver, glasspasta (glassmassa), puddingar och liknande efterrätter
samt pulver, flingor, pastor och flytande beredningar endast avsedda för
framställning av pudding och annan liknande efterrätt eller dryck,
innehållande kakao</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
19.01 Livsmedelsberedningar av mjöl, stärkelse eller maltextrakt, som inte
innehåller kakaopulver eller innehåller mindre än 50 viktprocent kakaopulver,
inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av varor
enligt nr 04.01 04.04, som inte innehåller kakaopulver eller innehåller mindre
än 10 viktprocent kakaopulver, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>19.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Pastaprodukter, såsom spagetti,
makaroner, nudlar, lasagne, gnocchi, ravioli och cannelloni, även kokta, fyllda
(med kött eller andra födoämnen) eller på annat sätt beredda; couscous, även
beredd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>19.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Flingor, gryn o. d.,
framställda av stärkelse</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ur 19.04 Spannmål,
annan än majs, i form av korn, förkokt eller på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>annat
sätt beredd ur 19.05 Bakverk, även innehållande kakao (med undantag av
biscuits</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
wafers) ur 20.04 Potatis och produkter av ärter och bönor enligt nr
07.13,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt'><span style='font-family:Verdana'>beredda
eller konserverade på annat sätt än med ättika eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ättiksyra,
frysta ur 20.05 Potatis och produkter av ärter och bönor enligt nr 07.13,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:51.0pt'><span style='font-family:Verdana'>beredda
eller konserverade på annat sätt än med ättika eller</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section15>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section16>
<p class=MsoNormal style='margin-left:53.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ättiksyra,
inte frysta</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:15.6pt'>
<td width=46 valign=top style='width:34.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ur 21.02</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:20.9pt'>
<td width=46 valign=top style='width:34.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:20.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ur 21.04</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.3pt'>
<td width=46 valign=top style='width:34.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>21.05</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=46 valign=top style='width:34.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ur 21.06</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:53.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
encelliga mikroorganismer än jäst, döda (med undantag av vacciner enligi nr
30.02)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Homogeniserade
sammansatta livsmedelsberedningar, innehållande kött (inbegripet andra
djurdelar) Glassvaror, även innehållande kakao Livsmedelsberedningar, inte
nämnda eller inbegripna någon annanstans (med undantag av konfektyrer)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>23.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kli, fodermjöl och andra
återstoder, även i form av peUetar, erhållna vid siktning, målning eller annan
bearbetning av spannmål eller baljväxter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>23.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Återstoder från
stärkelseframställning och liknande återstoder, betmassa, bagass och annat
avfall från sockerframställning, drav, dränk och annat avfall från bryggerier
eller brän-nerier, även i form av peUetar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>23.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Oljekakor och andra fasta
återstoder från utvinning av sojabönolja, även malda eller i form av peUetar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>23.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Oljekakor och andra fasta
återstoder från utvinning av jordnötsolja, även malda eller i form av peUetar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
23.06 Oljekakor och andra fasta återstoder (med undantag av man-delkli) från
utvinning av vegetabiliska fetter eller oljor, andra än de som omfattas av nr
23.04 eller 23.05, även malda eller i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>t</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>form
av peUetar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>23.08
Vegetabiliska ämnen och vegetabiliskt avfall samt vegetabiliska återstoder och
biprodukter av sådana slag som används vid utfodring av djur, inte nämnda eller
inbegripna någon annanstans, även i form av peUetar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
23.09 Beredningar av sådana slag som används vid utfodring av djur (med
undantag av hundbröd samt sådana vitamin- och mineralfodermedel som inte
innehåller torrmjölk) 25.10 Naturliga kalciumfosfater, naturiiga
aluminiumkalciumfosfater och fosfatkrita</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
28.08 Salpetersyra</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:164.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
28.09 Fosforpentoxid och ortofosforsyra 28.14 Amoniak, vattenfri
eOer i vattenlösning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
28.34 Kalium-, kalcium- och magnesiumnitrat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
28.35 Kalium- eller kalciumpolyfosfater (inbegripet meta- och pyrofosfater),
kaliumortofosfater och kalciumhydrogenortofosfat (dikalciumfosfat) 31.01
Gödselmedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-31.05</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
35.02 Äggalbumin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:53.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>35.05
Dextrin och annan modifierad stärkelse (t.ex. förklistrad eller förestrad
stärkelse); lim och klister på basis av stärkelse, dextrin eller annan
modifierad stärkelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
35.07 Enzympreparat innehållande födoämnen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:53.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
38.09 Beredda glatt- och appreturmedel av sådana slag som används inom
textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom liknande industrier, på basis
av stärkelse eller stärkelseprodukter (med undantag av varor i detalj
handelsförpackningar vägande per styck högst 1 kg netto)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:53.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ur
38.23 Beredda bindemedel för gjutformer eller gjutkärnor på basis av stärkelse
eller stärkelseprodukter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:376.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section17>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section18>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Föreskrifter om
ikraftträdande av denna lag meddelas i lagen Prop. 1989/90:146
(1990:000) om införande av lag om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:97.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:373.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section19>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section20>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2 Förslag till</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om införande av lagen (1990:000) om avgifter på vissa
jordbruksprodukter m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
bestämmelser</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Lagen (1990:000) om avgifter
på vissa jordbmksprodukter m.m. och denna lag träder i kraft den I juli 1991.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Genom lagen (1990:000) om
avgifter på vissa jordbmksprodukter m.m. upphävs lagen (1967:340) om
prisreglering på jordbmkets område och lagen (1974:1021) om utbetalning av
pristillägg på kött.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Om det i lag eller annan
föifattning hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en bestämmelse i
lagen (1990:000) om avgifter på vissa jordbmksprodukter m.m. eller i denna lag,
tillämpas i stället den nya bestämmelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Under tiden till och med den
30juni 1993 skall vad som sägs i 7§ lagen (1990:000) om avgifter på vissa
jordbmksprodukter m.m. även gälla köttbesiktningsbyrå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ I ärenden som har
anhängiggjorts hos statens jordbmksnämnd före ikraftträdandet av lagen
(1990:000) om avgifter på vissa jordbmksprodukter m.m. tillämpas äldre
bestämmelser, om inte regeringen föreskriver något annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Avveckling
av prisreglering</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6 §
Utöver avgifter enligt lagen (1990:000) om avgifter på vissa jord<br>
bmksprodukter m.m. får under tiden den Ijuli 1991den 30juni 1994<br>
följande avgifter tas ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Avgiflsskyldig</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Produkt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tillverkare av mjöl,
gryn.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Vete, råg, kom och havre flingor eller liknande
produkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Mejeri</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Konsumtionsmjölk och grädde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>TiUverkare av handelsgödsel</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Varor
som anges i bilaga till den-och bekämpningsmedel</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>na lag</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ Avgift skall betalas med
belopp som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, jordbmksnämnden
bestämmer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>§ För avgiftema gäller 9 -12 §§
lagen (1990:000) om avgifter på vissa jordbmksprodukter m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:378.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section21>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section22>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga Prop.
1989/90:146 Förteckning över varor som avses i 6 § andra stycket 3.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>naturliga kalciumfosfater,
naturliga aluminiumkalciumfosfater och fosfatkrita hänförliga till tulltaxenr
25.10, salpetersyra hänförlig till tulltaxenr 28.08, fosforpentoxid och
ortofosforsyra hänfbriiga till tulltaxenr 28.09, ammoniak hänförlig till
tulltaxenr 28.14, kaliumnitrat, kalcium-nitrat och magnesiumnitrat hänförliga
till tulltaxenr 28.34, kalium- och kalciumpolyfosfater (inbegripet meta- och
pyrofosfater), kaliumortofosfater och kalciumhydrogenortofosfater
(dikalciumfosfater) hänförliga tiU tulltaxenr 28.35 samt gödselmedel och andra
produkter hänföriiga tiU tulltaxenr 31.01 -31.05, tulltaxelagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ämnen eller beredningar som är
avsedda att användas till skydd mot egendomsskada, sanitär olägenhet eller
annan jämförbar olägenhet förorsakad av växter, djur, bakterier eller vims
(bekämpningsmedel), samt ämnen eller beredningar som med hänsyn till egenskaper
och användning står bekämpningsmedel nära, dock inte vara avsedd att användas
vid beredning av livsmedel, läkemedel eller annan jämförbar vara, eller färger,
femissor, tjäror och andra varor som huvudsakligen begagnas för ett annat
ändamål än som avses i första meningen, om inte varoma genom en särskild
benämning eller på något annat sätt anges vara avsedda som bekämpningsmedel,
och inte heller träskyddsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:75.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:374.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section23>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section24>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3 Förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:46.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1979:425) om skötsel av
jordbruksmark</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1979:425) om skötsel av jordbmksmark dels att 3,
6, 9, 10 och 11 §§ skall upphöra att gälla, dels att mbriken närmast före 10§
skall utgå, delsatt I, 4, 5 och 12§§ skaU ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section25>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section26>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section27>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:3.0pt;
margin-left:143.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section28>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med jordbmksmark avses i
denna lag sådan åkermark och kultiverad betesmark som ingår i fastighet, som
är taxerad som jordbmksfastighet.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med jordbmksmark avses i
denna lag sådan åkermark och betesmark som ingår i fastighet, som är taxerad
som jordbmksfastighet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section29>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:3.0pt;
margin-left:140.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section30>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jordbmksmark får inte tas
ur jordbmksproduktion utan tillstånd. Tillstånd behövs dock inte när åtgärden
är av ringa betydelse fcir jordbmket på bmkningsenheten eller när marken tas i
anspråk för företag vars tillåtlighet prövas i särskild ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>På
jordbruksmark som är lämplig för jordbruksproduktion får läkt av matjord för
annat ändamål än markinnehavarens husbehov inte ske utan tillstånd.</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jordbmksmark får tas ur
jordbmksproduktion tidigast åtta månader efter det att anmälan om åtgärden
har gjorts tiU länsstyrelsen, om inte länsstyrelsen medger något annat. Anmälan
behövs dock inte när åtgärden är av ringa betydelse för jordbmket på
bmkningsenheten eller när marken tas i anspråk för företag vars tillåtlighet
prövats i särskild ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Om
det finns särskilda skäl från naturvårds- eller kulturmiljösynpunkt, får
länsstyrelsen besluta att marken får tas ur produktion först tolv månader efter
det att anmälan har gjorts.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section31>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:1.0pt;
margin-left:140.0pt'><b><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>5f</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section32>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Tillstånd enligt 4§ får
inte lämnas,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>om marken behövs för
utvecklat eller utvecklingsbart lantbruksförelag,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>om marken behövs för
sådan egendom som avses i 7 § jordförvärvslagen (1979:230),</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><i><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span></i><i><span style='font-family:Verdana'>om det finns andra
särskilda omständigheter</span></i></p>
<i><span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span></i>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>På jordbruksmark som är
lämplig för jordbmksproduktion får läkt av matjord för annat ändamål än
markinnehavarens husbehov inte ske utan tillstånd. Frågor om tillstånd prövas
av den myndighet som regeringen bestämmer.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section33>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section34>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>' Senaste lydelse
1987:471. Senaste lydelse 1987:471.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section35>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section36>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillstånd
får förenas med villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:154.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12
§ Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. tar
jordbmksmark ur produk- 1. tar jordbmksmark ur produk<br>
tion i strid mot 4 § första stycket, tion i strid mot 4 § första stycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:154.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>eller bryter mot ett beslut enligt andra stycket,</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2. utför
takt i strid mot-/ a/jt/ra 2. utför takt i strid mot 5yoriia<br>
stycket,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>stycket,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3. bryter
mot föreskrift som har meddelats med stöd av 6b§, eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4. underlåter
att följa ett förelag-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>4. underlåter att följa ett föreläg<br>
gande eller bryter mot ett förbud</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>gande eller bryter mot ett förbud<br>
som har meddelats med stöd av 9</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>som har meddelats med stöd av<br>
eller 9 al</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>9a§.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Utbyte av brott som avses i första Utbyte av brott som avses i första
stycket 2 skall förklaras förverkat, stycket 2 skall förklaras förverkat, om
det inte är uppenbart obilligt. om det inte är uppenbart oskäligt.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
ett vitesföreläggande eUer vitesförbud har överträtts, döms inte till ansvar
enligt första stycket för gäming som omfattas av föreläggandet eller förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:68.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'Senaste
lydelse 1988: 637.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section37>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section38>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>4 Förslag till</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i ädellövskogslagen (1984:119)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 3§ ädellövskogslagen (1984:119) skall ha följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:230.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3
§ Med ädellövskog avses i denna lag:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Skogsbestånd
i Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län<br>
som utgörs av ädla lövträd till minst 70 procent och vars areal är minst ett<br>
halvt hektar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Skogsbestånd i övriga delar av
landet som utgörs av lövträd till minst 70 procent och av ädla lövträd till
minst 50 procent och vars areal är minst ett halvt hektar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Trädbestånd på betesmarker,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>3.
Trädbestånd på betesmarker, som inte är att anse som jordbridis-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>som inte
är att anse som kultiverad mark, om beståndet utgörs av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>betesmark,
om beståndet utgörs av lövträd till minst 70 procent och av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>lövträd
till minst 70 procent och av ädla lövträd till minst 50 procent,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>ädla
lövträd till minst 50 procent. Av de ädla lövträden skall minst tio</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Av de
ädla lövträden skall minst tio träd per hektar ha en diameter av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>träd
per hektar ha en diameter av minst 30 centimeter på en höjd av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>minst
30 centimeter på en höjd av 1,3 meter över marken. Markens</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1,3 meter
över marken. Markens areal skall uppgå till minst ett hek-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>areal
skall uppgå till minst ett hektar,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>tar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Har
skogsvårdsstyrelsen enligt 7 § beslutat viss trädslagssammansättning vid
föryngring av ädellövskog, skaU skogen betraktas som ädellövskog även om
andelen lövträd under en tid är lägre än som anges i första stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den Ijuli 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:55.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:375.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section39>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section40>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5 Förslag till</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:110.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1967:340) om prisreglering på
jordbrukets område</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 7§ lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område'
skall ha följande lydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
lydelse</span></i><i><span style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span
style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillverkare
eller, i fall som avses nedan under a), innehavare av slakteri eller
köttbesiktningsbyrå eller, i fall som avses nedan under m), den som inom landet
yrkesmässigt tillverkar bekämpningsmedel m.m. eller till landet inför
bekämpningsmedel m. m. för yrkesmässig äterförsäljning eller för egen
yrkesmässig användning inom landet erlägger avgift för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>a) kött
av häst, nötkreatur,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>a) kött av häst, nötkreatur,<br>
tamsvin, får, höns, kalkon, anka</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>tamsvin, får, höns, kalkon, anka<br>
och tamgås, när köttet blivit god-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>och tamgås, när köttet blivit god<br>
känt vid köttbesiktning enligt lagen</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>känt vid köttbesiktning enligt före<br>
li 959:99) om köttbesiktning m. m.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>skrifter som meddelats med stöd av<br>
(slaktdjursavgift),</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>livsmedelslagen (1971:511) (slakt<br>
djursavgift),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>b)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>mjölk som användes av
mjölkproducent vid tillverkning av smör eller ost för försäljning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>c)<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>iVijölk och grädde som användes
i mejeri för tillverkning av annan vara än grädde, smör eller ost,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ost,
torrmjölk och kondenserad mjölk, som tillverkats i mejeri, margarinost som ej
tillverkats i mejeri,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>d) smör
och smörliknande vara med minst 70 viktprocent mjölkfett<br>
men utan annat fett, vilka användes för tillverkning av grädde, ersättnings<br>
medel för grädde eller produkt för beredning av grädde eller ersättnings<br>
medel för grädde, om varan ej skall förbrukas i tillverkarens hushåll,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>e) vete,
korn, havre och råg som användes för tillverkning av mjöl,<br>
gryn, flingor, malt eller liknande produkt,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>O
stärkelse eller stärkelseprodukt som erhålls ur annan vara än potatis,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>h)
fett, fet olja och fettsyra som erhålls ur fisk eller havsdäggdjur eller ur
fettråvara, hänföriig tiU tulltaxenr 12.01-12.08 och 21.03 tulltaxelagen
(1987:1068) (fettvamavgift),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i)
oljekraftfoder som för försäljning tillverkats i samband med att olja utvinnes
ur frön och frukter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>j)
produkt, härrörande från sojabönor och hänförlig till tulltaxenr 19.01 eller
23.04 tulltaxelagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>k)
produkt, hänföriig till tull- k) produkt, hänföriig till tull<br>
taxenr 21.06 B.2 tulltaxelagen,</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>taxenr 19.01 B.2 tulltaxelagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1)
naturiiga kalciumfosfater, naturiiga aluminiumkalciumfosfater och fosfatkrita
hänförliga till tulltaxenr 25.10, salpetersyra hänföriig till tulltaxenr 28.08,
fosforpentoxid och ortofosforsyra hänförliga till tulltaxenr 28.09, ammoniak
hänföriig till tulltaxenr 28.14, kaliumnitrat, kalcium-nitrat och
magnesiumnitrat hänförliga tiU tuUtaxenr 28.34, kalium- och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' Lagen oml ryckt 1984:199.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Senaste
lydelse av lagens rubrik 1974:865.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Senaste
lydelse 1988:633.</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 146</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section41>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Föreslagen lydelse</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kalciumpolyfosfater
(inbegripet meta- och pyrofosfater), kaliumortofosfater och
kalciumhydrogenortofosfat (dikalciumfosfat) hänförliga till tulltaxenr 28.35
samt gödselmedel och andra produkter hänföriiga till tulltaxenr 31.01 -31.05,
tulltaxelagen,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>m)
ämnen eller beredningar som är avsedda att användas till skydd mot
egendomsskada, sanitär olägenhet eller annan jämförbar olägenhet förorsakad av
växter, djur, bakterier eller virus (bekämpningsmedel), samt ämnen eller
beredningar som med hänsyn till sina egenskaper och användning står
bekämpningsmedel nära, dock inte vara, avsedd att användas vid beredning av
livsmedel, läkemedel eller annan jämförbar vara, eller färger, fernissor,
tjäror och andra varor som huvudsakligen begagnas för ett annat ändamål än som
avses i första meningen, om inte varorna genom en särskild benämning eller på
något annat sätt anges vara avsedda som bekämpningsmedel, och inte heller
träskyddsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
lag träder i kraft den I juli 1990.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section42>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:83.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section43>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>6 Förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:23.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om ändring i lagen (1974:1021) om utbetalning av
pristillägg på kött</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att 2§ lagen (1974:1021) om utbetalning av pris-tiUägg på kött skall
ha följande lydelse.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section44>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section45>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande lydelse</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Föreslagen lydelse</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section46>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:3.0pt;
margin-left:141.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2 </span></b><b><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>§</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section47>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Köttbesiktningsbyrå,
offentligt slakthus, kontrollslakteri eller fristående sanitetsslaktavddning
skall i samband med köttbesiktning som avses i lagen (1959:99) om
köttbe-siklning m. m. utbetala pristillägg av medel som statens jordbmksnämnd
ställer till inrättningens förfogande. För pristilllägg som utbetalats skall
redovisning avges till jordbmksnämnden.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Slakteri eller fristående
sanitetsslaktavddning skall i samband med köttbesiktning enligt föreskrifter
som meddelats med stöd av livsmedelslagen (1971:511) betala ut pristillägg av
medel som statens jordbmksnämnd ställer till inrättningens förfogande. För
pristillägg som betalats ut skall redovisning lämnas till jordbmksnämnden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section48>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section49>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Denna lag träder i kraft
den Ijuli 1990. Undertiden t.o.m. den 30 juni 1991 skall vad som sägs om
slakteri även gälla köttbesiktningsbyrå.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section50>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section51>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>7 Förslag
till</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om upphävande av två författningar om köttbesiktning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att följande författningar skall upphöra att gälla vid utgången av
juni 1990, nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span lang=EN-US
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kungörelsen (1958:116) om viss
offentlig kontroll av fjäderfaslakte-rier,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>köttbesiktningskungörelsen
(1968:406).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:91.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section52>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section53>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8 Förslag till</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:92.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om upphävande av kungörelsen (1950:506) med vissa
bestämmelser angående utförsel av fisk, fiskrom och fiskkonserver</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att kungörelsen (1950:506) med vissa bestämmelser angående utförsel
av fisk, fiskrom och fiskkonserver skall upphöra att gälla vid utgången av
december 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:90.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:370.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section54>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section55>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>9 Förslag
till</span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Lag om upphävande av två författningar om viss offentlig
kontroll av livsmedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Härigenom
föreskrivs att följande författningar skall upphöra att gälla vid utgången av
juni 1991, nämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kungörelsen (1958:528) med
vissa bestämmelser angående utförsel av smör, ost och ägg,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kungörelsen (1959:187) angående
kvalitetsbenämning på matpotatis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:89.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:375.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>22</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section56>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section57>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 april 1990</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Närvarande:
statsrådet Engström, ordförande, och statsråden S.Andersson, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G.Andersson,
Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson,
Åsbrink</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föredragande:
statsrådet Hellström</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt;margin-right:161.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Proposition om livsmedelspolitiken 1 Inledning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
fastställde år 1985 riktlinjer för en samlad livsmedelspolitik (prop.
1984/85:166, JoU33, rskr.393). Huvudmålet för livsmedelspoUti-ken är enligt riksdagsbeslutet
att trygga vårt lands livsmedelsförsörjning såväl i fredstid som under
avspärrning och krig. Som likställda delmål under huvudmålet gäller vidare att
konsumenterna skall få tillgång till livsmedel av god kvalitet till rimliga
priser och att jordbrukarna skall få en med jämförbara grupper likvärdig
standard. Dessutom innehåller beslutet ett regionalpolitiskt mål samt ett
miljö- och resursmål. Riksdagen beslutade också att samhället under en
övergångsperiod på fem år skulle ta ett delansvar för överskottsarealens
kostnader. Huvudansvaret för överskottsproduktionen och
produktionsanpassningen ålades jordbruket. Det bestämdes också att en
utvärdering av anpassningsåtgärderna skulle ske efter femårsperiodens slut. En
bedömning skulle också göras om uppställda anpassningsmål uppnåtts beträffande
kostnadsansvaret.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
beslutet fattades har de jordbmkspolitiska fömtsättningarna för<br>
ändrats. De internationella priserna på jordbmksprodukter har sjunkit<br>
kraftigt till följd av stora utbudsöverskott. Kostnaderna för den svenska<br>
livsmedelspolitiken har också ökat markant samtidigt som måluppfyllel<br>
sen är dålig. Det råder en stor samstämmighet om att utvecklingen med<br>
fört att nuvarande livsmedelspolitik behöver reformeras av nationella<br>
skäl. Behovet av en reform förstärks av de pågående handelsförhandlingar<br>
na i GATT. I regeringens förslag om den ekonomiska politiken hösten<br>
1988 (prop. 1988/89:47 bil. 2) redovisades vissa överväganden beträffande<br>
livsmedelspolitikens mål och medel samt en avsikt att tillkalla en parla<br>
mentarisk arbetsgmpp med uppgift att utvärdera 1985 års livsmedelspoli<br>
tiska beslut och utforma förslag till en ny livsmedelspolitik fr.o.m.<br>
år 1990. Som en utgångspunkt för arbetet angavs ett lägre gränsskydd än i<br>
dag. Det poängterades dock att någon ensidig neddragning av gränsskyd<br>
det inte är aktuell för svensk del. En förutsättning är att andra länder visar<br>
prov på samma ansträngningar. En andra utgångspunkt var att de interna<br>
regleringama skulle minskas i omfattning och i vissa fall avskaffas. Därvid<br>
skulle särskilt tekniken med pris- och avsättningsgarantier omprövas. För<br>
det tredje skulle nya medel utvecklas för att nå de beredskapsmässiga,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section58>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section59>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>regionalpolitiska
och miljömässiga målen. Arbetsgmppen fick också i upp- Prop. 1989/90:146
drag att utvärdera vidtagna anpassningsåtgärder för att minska spannmålsöverskottet.
Med stöd av regeringens bemyndigande den 1 december 1988 tillkallade jag den
nyss nämnda gmppen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Den parlamentariska arbetsgmppen, (LAG)', lade i oktober 1989 fram
rapporten (Ds 1989:63) En ny livsmedelspolitik. Till rapporten fogades
särskilda yttranden av ledamötema Domeij, Lorentzon,Lorentzon och Olsson,
Olsson, Rosén samt av ledamoten Åhnberg. Rapporten har remissbehandlats. Till
protokollet i detta ärende bör fogas dels kapitel 8 i rapporten. Överväganden
och förslag, som bilaga 1, dels en förteckning över remissinstanserna och en
sammanställning av remissyttrandena som bilaga 2.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Vid de förhandlingar som i början av aprU 1989 hölls inom ramen för
den pågående GATT-mndan enades deltagande länder dels om utgångspunkterna för
de fortsatta förhandlingarna på jordbmkets område, dels om en frysning av
jordbmksstödet fr. o. m. tidpunkten för överenskommelsen t.o.m. att
förhandlingarna på jordbmksområdet avslutas i december 1990. Med hänsyn till
överenskommelsen beslutade riksdagen (prop. 1988/89:140, JoU21, rskr. 322) att
en tillfällig metod för att kompensera jordbrukarna för ökade kostnader m. m.
skulle tillämpas under regleringsåret 1989/90. Riksdagen begärde också en
redovisning av andra länders agerande med anledning av GATT-överenskommdsen. En
sådan redovisning bör fogas till detta ärende som bilaga 3.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>1 det följande kommer jag att lämna förslag till en ny
livsmedelspolitik fr. o. m. den 1 juli 1990. Jag kommer också att ta upp vissa
frågor som inte kräver riksdagens ställningstagande. Jag kommer vidare att
lämna förslag till åtgärder för att minska användningen av kemiska
bekämpningsmedel i jordbruket. Regeringen uppdrog i september 1988 åt
lantbmksstyrelsen, statens naturvårdsverk, kemikalieinspektionen och
arbetarskyddsstyrelsen att i samråd utreda och lämna förslag till åtgärder för
att ytterligare minska riskerna med användning av bekämpningsmedel. Uppdraget
har redovisats i rapporten Minskad kemisk bekämpning. Rapporten har remissbehandlats.
Till protokollet i detta ärende bör fogas dels en sammanfattning av rapporten
som bilaga 4, dels en förteckning över remissinstanserna och en sammanställning
av remissyttrandena som bilaga 5.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
ett flertal utredningar de senaste åren har olika delar av jordbrukssektorn
och livsmedelspolitiken behandlats. Till dessa hör rapporterna Säkerhetspolitiska
aspekter på livsmedelsförsörjningen (FOA Rapport C10311 - 1.2), Alternativ i
jordbrukspolitiken (Ds 1988:54), Socker, andra sötmedel, stärkelse och sprit
(statens jordbruksnämnd, JN), Produktionsförutsättningarna för
sockerbetsodling under olika sockerbmk (JN) samt Arealbidrag (JN). Samtliga nu
nämnda rapporter och utredningar har remissbehandlats. Förteckningar över
remissinstanserna och sammanställ-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>'
Statssekreteraren Michael Sohlman, ordförande, riksdagsledamöterna Äsa Domeij,
Sven Eric Lorentzon, Karl Erik Olsson, Bengt Rosén, Håkan Strömberg, Margareta
Winberg och Annika Åhnberg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Adjungerade
ledamöter: förbundsordföranden Bo Dockered, vice verkställande di<br>
rektören Viggo Fringel, ombudsmannen Jan-Erik Nyberg och byråchefen Margareta<br>
Sylvan-Johnsson.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>24</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section60>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section61>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningar
av remissyttrandena finns publicerade i rapporterna (Ds 1990:21, Prop.
1989/90:146 Ds 1990:24 och Ds 1990:25).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutom
ovanstående rapporter har även utredningarna Livsmedelspriser och
livsmedelskvalitet (SOU 1987:44), Lönsamhetskalkyler inom jordbruket
(riksrevisionsverket). Översyn av jordbrukets regleringsföreningar (Indevo) och
Vart går jordbruksstödet? (JN) använts som bakgrundsmaterial vid utformandet
av mitt förslag till ny livsmedelspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning av den parlamentariska arbetsgmppens förslag har regeringen gett ett
antal utredningsuppdrag som avser uppföljningar och konkretiseringar av LAG:s
förslag. Vidare har jordbmksnämnden lämnat förslag om disposition av
införselavgifter och av anslagsposten Låginkomstsatsning m. m. inom jordbmket
under punkten C 3 under regleringsåret 1990/91. De nämnda uppdragen och
förslagen kommer jag att redovisa närmare när jag behandlar resp. fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
årets budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil. 11) har regeringen föreslagit
riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1990/91 beräkna till Miljöförbättrande åtgärder i jordbmket ett förslagsanslag
på 80000000 kr., till Prisreglerande åtgärder på jordbmkets område ett
förslagsanslag på 1910 671000kr., tiU Inköp av livsmedel m. m. för
beredskapslagring ett förslagsanslag på 1 lOOOOOkr., till Kostnader för
beredskapslagring av livsmedel m.m. ett förslagsanslag på 156 308 000 kr. samt
till Prisstöd till jordbmket i norra Sverige ett förslagsanslag på 625000000
kr. Jag anhåller att nu få ta upp dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>2 Utgångspunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.1 Livsmedelspolitiken i en föränderlig omvärld</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelspolitiken
måste utvecklas i samklang med samhället och politiken i övrigt. Målen och
medlen måste omprövas i förhållande till utvecklingen i jordbmket och i dess
omvärld. Gmnddragen i nuvarande politik har varit desamma under flera
decennier. Jag föreslår i det följande förändringar av vissa av dessa
grunddrag för att anpassa politiken till dagens situation. Mina förslag syftar
till att riva det hinder för utveckling som delar av dagens reglering har
blivit. Jag vill därmed ge jordbmket större möjligheter att utvecklas till en
livskraftig näring och konsumentema större möjligheter att få gehör för sina
önskemål. Jag föreslår också åtgärder som ger ett rikare och mer varierat
odlingslandskap samt speciella åtgärder för att bevara jordbmk och kombinationsföretag
i alla delar av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagens
livsmedelspolitik har sitt urspmng i 1920- och 1930-talens eko<br>
nomiska kris då politiken framför allt hade ett socialpolitiskt syfte. Sam<br>
hället och även jordbmket har sedan dess genomgått genomgripande för<br>
ändringar. Politiken har naturligtvis också anpassats efter hand. Den har<br>
emellertid också gett oönskade effekter som har krävt korrigeringar. Dessa<br>
anpassningar och korrigeringar har medfört att vår jordbmksprisreglering</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section62>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section63>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>byggts ut till ett
svåröverskådligt och ogenomträngligt regelverk. Reglering Prop. 1989/90:146
har fött reglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regleringama
har blivit allt mer otidsenliga. Framför allt under de senaste åren har
utvecklingen såväl i Sverige som intemationellt gjort detta allt tydligare.
Utvecklingen har medfört att nuvarande politik och medelsarsenal inte längre
förmår uppfylla de livsmedelspolitiska målen, trots att livsmeddspolitiken
kostar samhället, framför allt konsumentema, mycket stora belopp. Problemen kan
således inte längre lösas inom ramen för våra gamla regleringar.
Livsmedelspolitiken måste av nationella skäl reformeras i gmnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbmksprisregleringen
skärmar av konsumenter och producenter från varandra. Konsumentemas önskemål
har därför svårt att nå producenterna, som i stället reagerar på signaler från
regleringssystemet. Regleringen ger inte jordbmkama signaler om när den
inhemska efterfrågan är tillfredsställd och ytterligare produktion måste
säljas på världsmarknaden till priser som understiger produktionskostnadema.
Denna överskottsproduktion innebär en förlust för jordbmket som kollektiv och
för samhället; produktionsresursema används inte effektivt. Detta problem har
vi för spannmål och mjölk sökt lösa inom regleringens ram genom att reglera
bort överproduktionen. Den kortsiktiga effekten av åtgärdema har varit god de
fysiska överskotten har minskat. Åtgärdema har emellertid inte haft någon
nämnvärd långsiktig effekt, eftersom produktionsresursema knappast har
påverkats. Vi måste nu angripa orsaken till överskottsproduktionen och den
felanvändning av resurser som sådan produktion innebär, nämligen det systemfel
som finns i jordbmksprisregleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
prisstöd har också visat sig vara ett ineffektivt sätt att påverka jordbmkamas
inkomster; t.ex. urholkar kostnadema för överskotten inkomstema. En mycket
stor del av det stöd som betalas av livsmedelskonsumentema når inte jordbmkama;
systemet läcker. Samtidigt har Sverige den snabbaste realprisökningen på
livsmedel bland alla OECD-länder. Prisema på livsmedel stiger också mer än
prisema på övriga varor och tjänster, samtidigt som jordbmkamas
avräkningspriser stiger långsammare. Detta är djupt otillfredsställande.
Skillnadema i prisutveckling i olika led är ett uttryck för det läckage jag
nyss nämnt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbmksprisregleringen
ger också signaler som medför negativa effekter på miljön, samtidigt som den
motverkar en regional spridning av produktionen över landet. Det generella
stödet tiU jordbmket tillfaller i huvudsak södra och mellersta Sverige. Endast
en liten del av det totala stödet utgår i form av särskilt stöd till norra
Sverige, där förutsättningama för jordbmksproduktion genereUt sett är sämre än
i övriga delar av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbmksprisregleringen
har enligt min uppfattning i stora stycken spelat ut sin roll. Effekterna är i
dagsläget övervägande negativa. Den intema regleringen bör därför avvecklas,
medan det yttre skyddet gränsskyddet bör bibehållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
bör andra medel förstärkas och nya medel skapas för att vi<br>
skall uppnå de livsmedelspolitiska målen. Regering och riksdag har de<br>
senaste åren fattat viktiga beslut om riktade åtgärder för att nå vissa av<br>
målen. Det gäller bl.a. jordbmkets miljöpåverkan, djurskyddet och livs-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section64>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section65>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>meddskontroUen.
Jag kommer i det följande att föreslå ytterligare åtgär- Prop. 1989/90:146
der för att nå målen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
med reformeringen av livsmedelspolitiken pågår reformer av andra viktiga
politikområden som har stor betydelse också för jordbmket. Detta gäller bl. a.
miljö-, energi-, regional-, skatte- och konkurrenspolitiken. Dessutom påverkar
en förändrad livsmedelspolitik bedömningar inom andra politikområden. Att dessa
frågor nu i huvudsak behandlas parallellt ser jag därför som en stor fördel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
intemationeUa jordbmksmarknadema har under 1980-talet obevekligt rört sig mot
närmast kaotiska förhåUanden. Sveriges och andra i-länders stödpolitik driver
fram en överproduktion som endast kan säljas på världsmarknaden med hjälp av
subventioner, till priser långt under produktionskostnadema. På gmnd av den i
dag intemationellt utbredda insikten om att dessa problem måste lösas genom
att angripa orsakema har jordbmket blivit en mycket viktig punkt på
dagordningen i de nu pågående GATT- förhandlingama.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är viktigt att Sverige deltar aktivt i dessa förhandlingar och att vi i takt
med andra länder uppfyUer de åtaganden som de deltagande ländema gör. Vi bör
därför inte sänka gränsskyddet förrän GATT-förhandlingama leder till att andra
länder visar prov på samma prestationer. Detta hindrar inte att vi måste göra
de förändringar inom landet som är nödvändiga för att vi skall nå de svenska
målen för livsmedelspolitiken. Det får inte heller hindra oss från att nu ge
jordbmkama de långsiktiga besked om livsmedelspolitiken som de behöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
åtgärder som jag i det följande föreslår är därför sådana som är nödvändiga för
att nå en bättre svensk måluppfyUdse. Jag föreslår emellertid inte nu några
åtgärder som är beroende av intemationella beslut. Åtgärderna ligger dock i
linje med den intemationella utvecklingen. Om reformen genomförs på det sätt
jag föreslår kommer jordbmket och livsmedelssektom därför att stå bättre
mstade i de förändringar som nu sker </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>internationellt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.2 Historisk bakgrund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagens
livsmeddspolitik har sitt urspmng i den världsomspännande ekonomiska kris som
började i slutet av 1920-talet. För att skydda jordbmket mot krisens verkningar
starka prisfall och hård intemationeU konkurrens av dumpingkaraktär
införde de flesta industriländer under 1930-ta-let en reglering av prisema på
jordbmksprodukter. De åtgärder som vidtogs var avsedda som tillfälliga
åtgärder för att dämpa eflFektema av den ekonomiska depressionen. Regleringama
kom dock att bestå och motiverades då ytterst av socialpolitiska skäl. Den
reglering av jordbmkssektom som på detta sätt växte fram under 1930-talet har i
stort sett förblivit oförändrad fram till i dag. De skäl jag nu nämnt var
huvudmotiven fram tiU 1947 års jordbmkspolitiska beslut. Under krigsåren
19391945 handlade det dock först och främst om att trygga befolkningens försörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Fr.
o. m. år 1947 har tre huvudmål ingått i den svenska jordbmkspoliti<br>
ken: inkomstmålet, produktionsmålet och effektivitetsmålet. Inkomstmå-</span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span style='font-family:
Verdana'>27</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section66>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section67>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>let innebär att jordbmkama
skaU tillförsäkras en viss inkomstnivå. I Prop. 1989/90:146 1947 års riksdagsbeslut
uttrycktes det som en skälig inkomstnivå. 1 1967 års jordbmkspolitiska beslut
formulerades inkomstmålet som att sysselsatta inom jordbmket skall kunna nå en
ekonomisk standard likvärdig med den som erbjuds inom andra näringar. Enligt
1977 års beslut skulle sysselsatta inom jordbmket uppnå en med andra jämförbara
gmpper likvärdig ekonomisk och social standard. Produktionsmålet rör storleken
på den svenska jordbmksproduktionen och motiveras i första hand av
beredskapsskäl. Produktionsmålet utformades i 1967 och 1977 års beslut också
med hänsyn till bl.a. den intemationella livsmedelssituationen,
samhällsekonomiska synpunkter samt regionalpolitiska överväganden. Även om
detta mål varierat något i de olika livsmedelspolitiska besluten, och ibland över
huvud taget inte specificerats, präglas ändå livsmedelspolitiken av krav på en
mycket hög självförsörjningsgrad av livsmedel. Effektivitetsmålet syftar till
att genom statliga insatser stimulera en rationalisering av jordbmket. På
detta sätt skall jordbmkamas inkomster öka samtidigt som konsumentemas
kostnader för livsmedel skall minska. Enligt 1967 års beslut var
rationaliseringen också viktig för att nedbringa de samhällsekonomiska
kostnadema för jordbmksproduktionen. Huvudmålen har också utformats med
beaktande av vissa regionalpolitiska mål som främst rör jordbmket i Norrland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
inbördes rangordningen mdlan de tre målen har växlat under åren. I 1947 års
riksdagsbeslut gavs inkomstmålet särskild tyngd, i 1967 års beslut fick däremot
effektivitetsmålet en framträdande plats. I 1977 års beslut angavs åter
inkomstmålet som ett huvudsyfte för jordbmkspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
fastställde år 1985 för första gången riktlinjer för en samlad<br>
livsmedelspolitik. Enligt 1985 års 1 ivsmedelspolitiska beslut, som är det nu<br>
gällande beslutet, är huvudmålet för livsmedelspolitiken att trygga vårt<br>
lands livsmedelsförsörjning såväl i fredstid som under kriser och krig.<br>
Beslutet innehåller vidare både ett konsument- och inkomstmål som syftar<br>
till att ge konsumentema tillgång till livsmedel av god kvalitet till rimliga<br>
priser, resp. att ge jordbmkama en med jämförbara gmpper likvärdig<br>
standard. Beslutet innebär också att livsmedelspolitiken skall främja en<br>
god regional balans. 11985 års beslut tillkom också ett miljö- och resursmål<br>
enligt vilket jordbmket och livsmedelsproduktionen måste ta hänsyn till<br>
kravet på en god miljö och till behovet av en långsiktig och planerad<br>
hushållning med våra naturresureer. Beslutet innebar vissa förändringar<br>
jämfört med tidigare beslut. Bl.a. skall jordbmket ges kompensation för<br>
ökade kostnader och inkomstföljsamhet efter obundna överläggningar.<br>
Enligt beslutet bör produktionen på överskottsarealen tills vidare utgöras<br>
av spannmål. Jordbmksnäringen har dock huvudansvaret för överskotts-<br>
produktionen och produktionsanjpassningen. Beslutet innebär emellertid<br>
också att staten under en femårig övergångsperiod skall ta ett ekonomiskt<br>
delansvar för överskottsarealens kostnader. Dessutom skulle åtgärder vid<br>
tas under femårsperioden för att minska överskotten och därmed kost<br>
nadsbelastningen för samhället och jordbmket. Omställningsåtgärder har<br>
också vidtagits. För åren 1988, 1989 och 1990 lämnas ersättning tiU de</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section68>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section69>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>jordbmkare
som minskar sin areal spannmål och andra grödor som omfat- Prop.
1989/90:146 tas av prisregleringen. En utvärdering av anpassningsåtgärdema
skall ske efter femårsperiodens slut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Karaktäristiskt
för livsmedelspolitiken är de omfattande regleringar och stöd som finns för att
uppnå de livsmedelspolitiska målen och som i stor utsträckning styr såväl
primärproduktionen som förädlingen. Det främsta medlet för att uppnå målen är
jordbmksprisregleringen. Den innehåller två huvudelement ett gränsskydd och
en intem marknadsreglering som syftar till att upprätthålla administrativt
satta priser på de viktigaste jordbmksproduktema. Gränsskyddet innebär att den
svenska marknaden för jordbmksprodukter genom införselavgifter skyddas från
intemationeU priskonkurrens, medan marknadsregleringen lyfter bort
pristryckande överskott från den inhemska marknaden. Det är alltså fråga om
omfattande offentliga ingrepp i prisbildningen som innebär att produktionen av
livsmedelsråvaror avskärmas inte bara från utländsk priskonkurrens utan också
från variationer i efterfrågan hos de svenska konsumentema. För att kompensera
jordbmket i norra Sverige för de sämre produktionsbetingel-sema lämnas ett
särskilt prisstöd till jordbmket i dessa delar av landet. En annan reglering
utgör jordförvärvslagstiftningen vars syfte bl.a. är en fortsatt stmkturrationalisering
samt att främja uppbyggnaden och vidmakthållandet av effektiva familjeföretag.
För jordbmkets rationalisering lämnas också direkt statligt stöd i form av
lånegaranti och statsbidrag. Vidare finns inom ramen för livsmedelspolitiken
ett omfattande stöd till forskning, försök och rådgivning.
Livsmedelsproduktionen påverkas också av den lagstiftning som reglerar
markanvändningen, djurskyddet, växtodlingen och miljöbelastningen på
omgivningen. Dessutom reglerar den generella livsmedelslagstiftningen
kvaliteten på och hanteringen av livsme-dd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3
Den nuvarande livsmedelspolitikens effektivitet 2.3.1 Beredskapsmålet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
1985 års beslut har beredskapsmålet formulerats så att den fredstida
jordbmksproduktionen i stort sett bör motsvara den inhemska konsumtionen.
Beslutet innebär också att produktionsmål formulerats för vissa produktionsinriktningar.
Bl. a. bör produktionen av mjölk och mjölkprodukter i stort sett motsvara den
inhemska förbmkningen. Dessutom bör produktionen på överskottsarealen utgöras
av spannmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Produktionsmålen
har under den aktuella perioden varit övemppfyUda.<br>
Den största skillnaden mellan inhemsk produktion och konsumtion finns<br>
för spannmål där överskottet vid normalskörd uppgår till ca 1,8 milj. ton<br>
av en total skörd på ca 6 milj. ton. Även av mjölk och fläsk produceras i<br>
dag ett överskott. Dagens livsmeddspolitik innebär att vi producerar<br>
betydligt mer än vad som kan avsättas inom eller utom landet med full<br>
ersättning för produktionskostnadema. Den fredstida produktionsappara<br>
ten är överdimensionerad, medan specifika beredskapsåtgärder, främst<br>
lagring, i vissa avseenden är otillräckliga.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section70>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section71>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försörjningsförmågan
under kriser och i krig är inte enbart beroende av Prop. 1989/90: 146 den
fredstida självförsörjningsgraden, formulerad i olika produktionsmål. Den är
också beroende av olika anpassningar som i sådana situationer kan göras i både
produktions- och konsumtionsled. Den viktigaste anpassningsåtgärden är en
övergång till kriskost med ett högre inslag av vegetabilier än i normalkosten.
Dessutom är jordbruksproduktionen beroende av en mängd importerade insatsvaror.
Om dessa inte finns tillgängliga, t. ex. i form av beredskapslager, måste
avkastningen i produktionen sänkas drastiskt, vilket riskerar att försvåra
anpassningen. 1 krig ställs vidare särskilda krav på den regionala
försörjningsförmågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3.2
Inkomstmålet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inkomstmålet
syftar till att jordbmkama skall få en med jämförbara grupper likvärdig
standard. Målet skall i första hand avse heltidssysselsatta vid rationellt
drivna jordbruksföretag. I målet ingår också främjandet av en jämnare
inkomstfördelning mellan olika kategorier jordbrukare. Vid inkomstjämförelsen
med andra grupper skall hänsyn tas till att jordbruket skall bära kostnaderna
för en produktion utöver den samhällsekonomiskt motiverade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är trots mycket omfattande utredningsinsatser omöjligt att entydigt avgöra om
målet är uppfyllt eller inte. Orsakerna är flera, bl. a. föreligger en mycket
stor spridning i inkomsterna beroende på företagens storlek och driftsinriktning.
Det är också svårt attjämföra nivån på standarden mellan olika gmpper.
Inkomstjämförelser kompliceras också av skattereglernas inverkan och
svårigheten att skilja privatekonomin från ekonomin inom företaget. Dessutom
härrör en stor del av jordbmkamas inkomster från andra inkomstkällor än
jordbruket. Av Sveriges 100000 jordbruksföretag har knappt 30% sin huvudsakliga
inkomst från jordbmksföretaget. Trots i stort sett full kostnadskompensation
uppvisar jordbmket omfattande lönsamhetsunderskott, enligt de beräkningar som
riksrevisionsverket redovisar i sin rapport Lönsamhetskalkyler inom
jordbruket. Enligt riksrevisionsverket kan underskottet i huvudsak förklaras
genom de omfattande kostnaderna för att exportera överskotten. Klart är att dagens
exportkostnader som huvudsakligen betalas av producenterna genom interna
avgifter allvariigt sänker lönsamheten inom jordbruket, framför aUt gäller
detta produktionen av spannmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
huvudsakliga medlet för att uppnå inkomstmålet är prisstödet ge<br>
nom pris- och marknadsregleringen. Försöken att långsiktigt påverka in<br>
komstema med hjälp av prisstödet har emellertid små fömtsättningar att<br>
lyckas. På gmnd av ett omfattande läckage i form av bl. a. kapitalisering<br>
och exportkostnader kostar prisstödet konsumenterna betydligt mer än<br>
vad som kommer jordbrukarna till del i form av inkomster. Genom<br>
kapitaliseringen binds prisökningar upp i markpriserna m.m. utan att<br>
jordbrukarnas nettoinkomster förbättras. Enligt gjorda undersökningar<br>
finns det inget som talar för ati: ett högt jordbmksskydd automatiskt<br>
resulterar i höga inkomster för jordbmkama. Tvärtom tyder gjorda under<br>
sökningar redovisade i Världsbankens World Development Report 1986</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>30</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section72>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section73>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>på
det omvända förhållandet: ju högre skydd, desto lägre relativa inkoms-
Prop. 1989/90:146 ter för jordbmket. Huvudorsakerna bakom den trots allt
positiva inkomstutvecklingen åren 1965 1983 inom jordbruket räknat per
brukningsenhet är inte ökade jordbmksinkomster, utan ökade inkomster från andra
källor och det faktum att antalet bmkningsenheter blivit både färre och större.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3.3
Konsumentmålet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentmålet
innebär enligt 1985 års beslut att konsumenterna skall få tillgång till
livsmedel av god kvalitet och till rimliga priser. Konsumenterna skall också
ges goda möjligheter att välja mellan livsmedel av olika slag. Vidare skall
livsmedlen vara fullgoda från kost- och näringssynpunkt. Konsumentmålet
innehåller alltså många målsättningar som rör hygien, kvalitet, pris, mångfald
samt kost- och hälsoaspekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
grundläggande hygienkravet, som är livsmedelslagstiftningens ena huvudsyfte, är
enligt min bedömning förhållandevis väl uppfyllt i dag. Lagstiftningens andra
huvudsyfte är att tillgodose det s. k. redlighetskravet. Detta är framför allt
ett ekonomiskt skydd, dvs. bestämmelserna syftar till att man som konsument
inte skaU bli lurad. I fråga om detta krav har måluppfyllelsen under 1980-talet
visat stora brister. Under år 1989 beslutade riksdagen om en skärpt
livsmedelskontroll (prop. 1988/89:68, JoU 14, rskr.263), ett beslut som bl.a.
innebär en förstärkning av redlighetskontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbruksprisregleringen
utgör ett komplicerat och svårgenomträngligt system som gör att önskemål från
konsumenterna har svårt att nå producenterna. Konsumenter och producenter avskärmas
från varandra. De beslut som producenterna fattar gmndas inte alltid på vad
konsumenterna efterfrågar, utan snarare på signaler från regleringssystemet.
Detta skall dock inte uppfattas som kritik mot producenterna utan mot
prisregleringen som sådan. Denna stimulerar inte heller produktutveckling av
nya varor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
garanterade avsättningen till ett fastställt pris på de reglerade produkterna
skapar en lönsamhetströskel för produkter som inte är prisreglerade. Detta kan
vara en av anledningarna till att produktionen av alterna-tivodlade varor har
haft svårt att slå igenom, trots att sådana varor i allt större utsträckning
efterfrågas av konsumenterna. Svårigheterna för alternativa och småskaligt
eller lokalt producerade varor att nå ut på marknaden har också förstärkts av
att distributionssystemet främst är uppbyggt för långa serier och enhetliga
varor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prisregleringssystemet
premierar inte heller i tillräcklig utsträckning kvalitet, trots att ett visst
kvalitetsarbete utförs inom regleringens ram. Inom regleringen finns olika
former av kvalitetsbetalning som delvis får ersätta en fungerande marknad.
Informationen om kvalitetsskillnader förs dock i mycket liten utsträckning
vidare till konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller livsmedelsprisernas utveckling är situationen anmärk<br>
ningsvärd. Under såväl 1970- som 1980-talet har livsmedelspriserna i<br>
Sverige stigit snabbare än konsumentprisindex. Detta har visat sig vara en<br>
utveckling där Sverige skiljer sig från övriga Västeuropa. I övriga europeis-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section74>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section75>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ka OECD-länder har i
genomsnitt priserna på livsmedel stigit långsamma- Prop. 1989/90: 146 re än
konsumentprisindex under 1980-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
kring konsumentmålet belystes av 1986 års livsmedelsutredning. Denna pekade
bl.a. på prisregleringens indirekta effekter på prisutvecklingen både genom
att påverka konkurrensfömtsättningarna och prissättningsbeteendet hos
livsmedelskedjans aktörer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det till sist gäller kost- och hälsoaspekten kan konstateras att prisregleringen
i vissa fall direkt motverkar kostmålet. Ett exempel finns inom
mejeriregleringen där prissättningen av olika produkter sker på ett sätt som
närmast främjar konsumtionen av animaliskt fett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3.4
Miljö- och resursmålet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljö-
och resursmålet innebär att jordbruket måste ta hänsyn till kravet på god miljö
och behovet av en långsiktig och planerad hushållning med våra naturresurser.
Jordbrukets negativa miljöeflfekter till följd av närsalt-utlakning och
användning av kemiska bekämpningsmedel måste minimeras och produktionsförmågan
hos marken bevaras. 1 rimlig utsträckning skall jordbmket bedrivas så att det
bidrar till att bevara genetisk variation och värdefulla delar av flora och
fauna i odlingslandskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
regeringens proposition (1987/88:85) om miljöpolitiken inför 90-talet anges
några generella miljömål som också avser jordbmket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Målet
för det fortsatta arbetet med att bevara naturtyper anges vara att säkerställa
alla förekommande naturtyper, såväl naturliga som kulturpräg-lade, i en sådan
utsträckning och på ett sådant sätt att de långsiktigt kan bibehållas i
ekologisk stabilitet och med bevarat artinnehåll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Målet
för det fortsatta arbetet inom fauna- och floravården anges vara att bibehålla
en rik och varierad fauna och flora, att inom ramen för rimliga krav på hänsyn
och resursinsatser bevara de naturligt förekommande växt- och djurarterna i
livskraftiga och reproducerande popula-tioner i naturen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljöhänsynen
har också kommit till uttryck i bl.a. skötsellagens bestämmelser om
miljöskyddsföreskrifter och skyldigheter att ta hänsyn till naturvårdens
intressen samt i lagen om hushållning med naturresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns i dag en bred insikt om det positiva miljö- och naturvårdsvärde som
jordbmket har, men även om de miljöproblem som jordbmket orsakar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa områden, framför allt i södra Sverige, är jordbmket den huvudsakliga
källan till läckage av kväve till våra kustvattenområden. Nitratförorening av
gmndvattnet är också ett dokumenterat problem i många jordbruksbygder, särskilt
i områden med sandjordar och intensiv djurhållning. Jordbruket bidrar också
till kvävetillförseln till luften, i huvudsak genom ammoniakavdunstning vid
hantering av stallgödsel. Användningen av bekämpningsmedel inom jordbmket
innebär framför aUt risker för den omgivande miljön och arbetsmiljön. Dessutom
kan användningen innebära en risk för rester i livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
den helt dominerande delen av stödet till jordbmket betalas<br>
över priserna skapas incitament för jordbmkama att öka intensiteten i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section76>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section77>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>produktionen.
Därmed blir insatser av t.ex. handelsgödsel och bekämp- Prop. 1989/90:146
ningsmedel mera lönsamma. Höga markpriser gör användningen av inköpta
produktionsmedel mer intressant, eftersom de blir relativt sett billigare vid
ett högre markvärde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stmkturförändringen
i jordbmket under framför allt efterkrigstiden har minskat mångfalden av
miljöer i jordbmkslandskapet. De drastiska förändringar i markanvändning och
bmkningsmetoder som skett under 1900-talet innebär, fömtom förändringar i
landskapsbilden, även stora förändringar för floran och faunan. Många arter
finns numera inom begränsade delar av ett äldre kulturlandskap, t.ex.
naturliga betes- och slåt-termarker, öppna diken, åkerholmar och
stengärdesgårdar. Inte minst prisstödets konstmktion har bidragit till en
successiv utarmning av de natur- och kulturmiljövärden vi förknippar med det
svenska odlingslandskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
aktivt och levande jordbmk är emellertid av utomordentligt stor betydelse för
vården av de natur- och kulturmiljövärden som t. ex. ängs-och hagmarker utgör.
Utan ett aktivt jordbmk skulle dessa spår från tidigare generationers arbete
och bmkningsmetoder försvinna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nämnt är en av orsakema till jordbmkets negativa miljöeflfekter nuvarande
prisstöd. Oavsett orsakema kan vi konstatera att det är angeläget med
kraftfulla motåtgärder. Ett antal sådana åtgärder har också vidtagits för att
påbörja en omställning i riktning mot större hänsyn till miljön och bättre
hushållning med våra naturresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
år 1984 tas en miljöavgift ut på handelsgödsel och bekämpningsmedel i syfte
att minska användningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
handlingsprogram har utarbetats för att minska riskema för hälsa och miljö vid
användningen av bekämpningsmedel i jordbmket. Detta skall ske genom övergång
till medel med mindre risker, utbildning och en halverad användning av bekämpningsmedel
mellan åren 1985 och 1990. Regeringen uppdrog i september 1988 åt
lantbmksstyrelsen, naturvårdsverket, kemikalieinspektionen och
arbetarskyddsstyrelsen att utreda möjlighetema att ytterligare reducera
användningen av bekämpningsmedel efter år 1990. Myndighetema redovisade den
Ijuni 1989 sina förslag till regeringen i rapporten Minskad kemisk bekämpning.
Jag återkommer i det följande med förslag på området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
beslutade år 1988 om miljöförbättrande åtgärder i jordbmket, m.m. (prop.
1987/88:128, JoU24, rskr.374). Enligt beslutet skall åtgärder vidtas som syftar
till att reducera växtnäringsläckaget, främst kväve, med 50% före år 2000.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbmksstyrelsen
har fått i uppdrag att följa utvecklingen på området och har nyligen redovisat
ett förslag till ytterligare åtgärder för att begränsa växtnäringsläckaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sedan
den Ijuli 1986 finns möjlighet fördet enskilda jordbmksföretaget att få
ekonomiskt stöd för vård av värdefulla naturtyper. Genom riksdagens beslut om
miljöförbättrande åtgärder i jordbmket har ytterligare medel anvisats för
åtgärder i odlingslandskapet. Sedan år 1989 finns också möjligheter att lämna
ersättning till lantbmkare som ökar variationen i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:373.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>33</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3
Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 146</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section78>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>slättbygdema och samtidigt
minskar spannmålsarealen. Genom dessa nya Prop. 1989/90:146 inslag i
landskapet främjas naturvård, kulturmiljövård och miljöskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett ytterligare led i strävan att minska jordbmkets negativa miljöpåverkan har
regeringen beslutat att lämna ett omläggningsstöd till s.k. altemativ odling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av dessa riktade åtgärder som ännu inte fått full effekt är oomtvistligt.
Åtgärdema har delvis varit nödvändiga för att motverka de problem som nuvarande
prisstöd för med sig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.3.5
Det regionalpolitiska målet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
1985 års livsmedelspolitiska beslut ingår ett regionalpolitiskt mål som innebär
följande. För att främja en god regional balans bör jordbmket bedrivas i hela
landet, med hänsyn till den betydelse som jordbmket har för sysselsättningen i
bygder där det råder brist på andra arbetstillfällen. Med hänsyn till
jordbmkets stora betydelse för befolkning, sysselsättning, service och natur-
och kulturmiljö i norra Sverige finns det anledning att behålla ett
regionalpolitiskt motiverat stöd till näringen i denna del av landet. Detta är
betydelsefullt även från beredskapssynpunkt. De speciella förhållanden som
råder i norra Sverige skall särskilt beaktas vid jordbmks-politikens
utformning. Det finns vidare enligt riksdagsbeslutet "flera skäl som talar
för en geografiskt väl differentierad jordbmksproduktion av i stort sett
nuvarande storlek i non-a Sverige". Däremot ansågs det enligt
riksdagsbeslutet inte möjligt att ha. som mål att ytterligare öka jordbmksproduktionen
i norra Sverige. Inte heller var det möjligt att, med hänsyn till den fortsatta
rationaliseringen som sker i jordbmket, garantera att en viss resursmängd
bibehålls i jordbmket inom detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
generella prisstöd som ges till jordbmket i hela landet i form av gränsskydd
och marknadsregleringar hamnar till den helt övervägande delen i södra och
mellersta Sverige. Detta utfall beror främst på att stödet ges i direkt
proportion till producerad kvantitet och att den största delen av produktionen
sker i Syd- och Mellansverige. Det generella prisstödet är därför inte ett
eflFektivt medel för att uppnå regionalpolitiska mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
särskilda prisstödet till jordbmket i norra Sverige syftar till att<br>
kompensera jordbmket i dessa delar av landet för de högre produktions<br>
kostnadema och att utjämna lönsamheten mellan norra och mellersta<br>
Sveriges jordbmk. Prisstödet leder således till en utjämning av fömtsätt<br>
ningama för jordbmket i dessa båda delar av landet, däremot inte till<br>
någon tydlig regionalpolitiskt motiverad förskjutning av stödet mot lan<br>
dets norra delar. Stödet ges även här med ett belopp per producerad enhet.<br>
Det är dock diflFerentierat mellan olika delar av området så att det största<br>
stödet tillfaller de områden som har sämst naturliga fömtsättningar. Trots<br>
detta får även stödet till jordbmket i norra Sverige en profil som liknar det<br>
generella stödet, dvs. att huvuddelen av stödet går till områden med bättre<br>
fömtsättningar för jordbmk, dvs. i huvudsak kustbygden och Storsjöområ<br>
det. Detta förklaras av att det utgår per producerad enhet. Därigenom<br>
uppstår ett behov att komplettera det särskilda prisstödet med andra<br>
riktade insatser som exempelvis glesbygdsstöd.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>34</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section79>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section80>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stmkturförändringama
i det norrländska jordbmket innebär bl.a. att Prop. 1989/90:146 det i
inlandet sker en fortlöpande minskning av antalet jordbmkare samtidigt som
produktionen förskjuts alltmer mot kusten. Denna utveckling blir ur
regionalpolitisk synvinkel negativ då befolkningen i inlandet minskar, med
negativa effekter för servicenivån och natur- och kulturmiljön m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
senare år har denna utveckling uppmärksammats bl. a. på jord-bmkspolitikens
område. Ett särskilt åtgärdsprogram för jordbmket i norra Sverige genomförs,
där sysselsättningen sätts i centmm och går före traditionella krav på
storleksrationaliseringar. Genom bl. a. investeringsstöd, utvecklingsprojekt,
forsknings- och försöksverksamhet samt utbildning och rådgivning har ett stöd
lämnats från samhällets sida för tillkomsten av kombinationsföretag, där
jordbmk ingår som en del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
glesbygdsstöd kan lämnas till jordbmksföretag, vilket också har en stimulerande
effekt i de delar av norra Sverige, bl. a. inlandet, där fömtsättningama för
jordbmk är mindre gynnsamma och prisstödet följaktligen har mindre effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3.6
Slutsats</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutsatsen
av den genomgång jag nu gjort är att dagens livsmedelspolitik kännetecknas av
en dålig måluppfyllelse. Vi har i dag en kostsam överproduktion, inkomstmålet
urholkas av överskottskostnadema och av kapitali-seringsefFekten.
Prisutvecklingen på livsmedel överstiger i Sverige inflationen. Samtidigt avskärmas
konsumenter och producenter från varandra. Jordbmket belastar också på olika
sätt miljön, bl.a. leder prisstödet till höga markvärden, vilket stimulerar
intensiteten i jordbmksproduktionen. Även de regionalpolitiska målsättningama
motverkas av prisstödets konstmktion. Många av problemen förklaras av att vi i
dag huvudsakligen har ett stöd, prisstödet, för att uppnå de olika
livsmedelspolitiska målen. Det har visat sig vara ineffektivt och på flera
viktiga punkter direkt motverka målen. För att vi i framtiden bättre skall
kunna uppnå de nationella livsmedelspolitiska målen krävs att dagens
livsmedelspolitik reformeras. Jag kommer därför i det följande att föreslå att
nya medel används för att uppnå målen och att prisstödets roll som
livsmedelspolitiskt medel tonas ned.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.4 Jordbruket i samhällsekonomin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4.1
Livsmedelspolitikens samhällsekonomiska kostnader</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska ekonomin har under 1980-talet utvecklats positivt i flera avseenden.
Näringslivet har byggts ut och fömyats, sysselsättningen har ökat kraftigt och
arbetslösheten är låg. Den oflFentliga sektoms finanser är i balans och statens
budgetunderskott har eliminerats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns emellertid också betydande problem. Den ihållande högkon<br>
junkturen har lett till överhettning. Pris- och kostnadsökningama är vä<br>
sentligt högre än i våra konkurrentländer. Den ekonomiska tillväxten är</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section81>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section82>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förhållandevis låg och
produktiviteten har nästan inte ökat alls de senaste Prop. 1989/90:146
åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
utveckling innebär stora risker för framtiden. Fortsätter den kommer
sysselsättningen att hotas. Den ekonomiska politiken inriktas därför bl.a. på
att stärka den ekonomiska tillväxten. Åtgärder för att främja effektiviteten i
näringslivet är i detta avseende väsentliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skärpt
konkurrens och mindre regleringar främjar produktiviteten och dämpar
prisstegringarna. Den nuvarande livsmedelspolitiken medför att incitamenten för
jordbmket och livsmedelsindustrin att hålla nere kostnadema fönvagas. Den
livsmedelspolitiska reformen är därför en viktig åtgärd för att hålla nere
inflationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
har också fattats om avreglering på teko-området. Lagstiftningen på det
finansieUa området förändras, så att eflFektiviteten och konkurrensen på
finansmarknadema förstärks. Utredningar har tillsatts för att analysera
produktivitetsutvecklingen i industrin och tjänstenäringama och för att lämna
förslag till hur konkurrensförhållandena i den svenska ekonomin kan förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fömtsättningama
är goda för en fortsatt relativt stark tillväxt i industriländema under de
närmaste åren. Av stor betydelse är härvid de åtgärder som har vidtagits för
att förbättra ekonomiemas funktionssätt. Det gäller bl. a. avregleringar och
förstärkning av konkurrenspolitiken. Mot den bakgmnden är åtgärder för att
stärka tillväxten i svensk ekonomi nödvändiga för att bibehålla
konkurrenskraften.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande livsmeddspolitiken med dess komplicerade prisstödsystem medför
avsevärda samhällsekonomiska kostnader. Fömtom den direkta kostnaden för
överskottsexporten, som under de senaste fem åren varierat meUan 2 och 3
miljarder kr. årligen, finns också dolda kostnader inom mejeriregleringen samt
relativt stora administrationskostnader. Till dessa direkta kostnader hör också
de som belastar konsumenter och skattebetalare genom att livsmedlen på gmnd av
den förda politiken blir dyrare. Prisstödsystemet medför också betydande
inkomstöverföringar, i första hand från konsumenter till producenter.
Prisstödet kostar dock konsumenterna betydligt mer än vad som kommer
jordbmkama till del. Genom omfattande läckage bl.a. i form av kapitalisering i
höga markpriser och exportföriuster reduceras nettoinkomstema för jordbjukama.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagens
politik medför också vissa dynamiska kostnader. Eftersom produktionen av
livsmedel i dag är större än vad som kan avsättas med kostnadstäckning är
användningen av kapital och arbetskraft också större än vad som erfordras. Det
innebär en utebliven ekonomisk tillväxt och därmed en välfärdsförlust. Som jag
nämnt tidigare medför det nuvarande systemet att incitamenten för jordbmket,
livsmedelsindustrin och handeln att hålla nere kostnadsutvecklingen försvagas.
Det bidrar tiU en hög inflation, vilket försvagar Sveriges konkurrenskraft och
leder på sikt tiU en lägre tillväxt i ekonomin. På en rad olika sätt bidrar
dagens livsmedelspolitik alltså till en ineflFektiv resurshushållning och
välfärdsförluster. Av samhällsekonomiska skäl finns det därför ett starkt behov
av en Uvsme-delspolitisk reform.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:375.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section83>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section84>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4.2
Skattereformen</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av en genomgripande skattereform har klarlagts av bl. a. inkomstskatteutredningen
(RINK), utredningen om en reformerad företagsbeskattning (URF) och kommittén
för indirekta skatter (KIS). Riksdagen har beslutat om ett första steg i
genomförandet av skattereformen år 1990 (prop. 1989/90:50, SkU 10, rskr. 96).
Regeringen har nu lagt fram förslag om ett andra steg i skattereformen (prop.
1989/90:110 och 111). Utgångspunkterna i reformarbetet är att skapa en
samhällsekonomiskt eflfektiv beskattning samtidigt som fördelningspolitiska mål
uppfylls. Arbete och sparande skall ges en bättre skattemässig behandling medan
villkoren för lånebaserad konsumtion och förmögenhetsuppbyggnad försämras.
Skatteplanering och skatteflykt skall motverkas. En ökad likformighet i behandlingen
av skilda slag av inkomster är basen för reformarbetet. En kraftig sänkning av
de formella skattesatserna är också en gmndfömtsättning för att uppnå syftena
med reformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns i detta sammanhang ingen anledning att gå in på alla de områden som
reformen berör. Jag vill emellertid kommentera vissa av förslagen som är av
större betydelse för jordbmksföretagarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har efter remissbehandlingen av betänkandena från skatteutredningarna lagt
fram förslag som i vissa fall avviker från utredningarnas. Detta gäller bl. a.
frågor av betydelse för de areella näringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya skatteutjämningsreserven (surven) har i regeringens förslag utformats på
ett annat sätt än vad URF föreslog. Bl. a. finns ingen belopps-mässig
begränsning av surven. Vid beräkningen av survunderlaget får näringsfastigheter
ingå med 70%. Bakgrunden till den regeln är att beskattningen vid försäljning
av näringsfastighet skall ske i inkomstslaget kapital. Detta innebär en
reavinstbeskattning på 30%, vilket är en lägre beskattning än vad utredningama
föreslagit. För bostadsdelen blir beskattningen densamma som för villa, dvs.
högst 9%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild utredning av möjligheterna att tillämpa en s.k. särskild
redovisningsmetod (SRM) för att skilja privat ekonomi från företagets har
gjorts (SOU 1989:94). Regeringen har konstaterat att metoden kräver ytterligare
överväganden och har därför beslutat att utreda SRM-modellen vidare. Målet för
utredningsarbetet är att kunna erbjuda egenföretagare möjlighet att arbeta på
samma skattemässiga villkor som aktiebolag utan att behöva använda sig av någon
form av bolag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att skapa neutrala regler för behandlingen av löntagares och företagares
räntor föreslog RINK införandet av regler om s. k. räntefördelning. Förslagen
innebar i korthet att i den mån företagets survunderlag understeg noll skulle
ett belopp beräknat som mellanskillnaden multiplicerad med statslåneräntan
redovisas som avdrag i inkomstslaget kapital och som intäkt i inkomstslaget
näringsverksamhet. Regeringen har i sitt förslag beaktat de problem som kan
finnas för vissa företagare, exempelvis för företag som nu befinner sig i ett
uppbyggnadsskede av deras verksamhet, genom att bl. a. föreslå övergångsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna
att begränsa utrymmet för en osund skatteplanering är</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som jag nyss nämnt ett av
de viktigaste inslagen i en reformering av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:373.0pt'><span style='font-family:Verdana'>37</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section85>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section86>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skattesystemet.
Utformningen av reglerna för förvärvskällor och under- Prop. 1989/90:146
skottsavdrag är därvid av stor betydelse. Bakgrunden till detta är bl.a. de
problem som föreligger vad gäller att hålla isär den privata ekonomin från
företagets. Den mycket starka kritik som riktats mot det nuvarande skattesystemets
utformning har bl.a. pekat på att underskottsavdragen gett utrymme för en av
samhället subventionerad privatkonsumtion och förmögenhetsuppbyggnad. Regeringen
har därför föreslagit en begränsning av möjligheterna att dra av ränteutgifter
när dessa överstiger ränteinkomsterna så att nettoutgifter utöver lOOOOOkr.
kvoteras till 70%. Härigenom kan rimlig hänsyn tas till underskott som följer
av lånekostnader för investeringar i boende. Eftersom privatbostaden på en
jordbmksfastighet enligt förslagen skall beskattas i inkomstslaget kapital
kommer således samma regler att gälla för de räntekostnader som avser denna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller underskott i näringsverksamhet innebär förslagen att möjligheterna att
kvitta dessa samma år mot överskott i andra inkomstslag upphör. Underskott i en
förvärvskälla får såväl vad gäller inkomstskatten som egenavgifterna
kvittas mot överskott i förvärvskällan under följande beskattningsår.
Föreligger underskott vid förvärvskällans upphörande behandlas underskottet
sorn realisationsförlust. Kvittning skall enligt förslagen få ske mdlan olika
verksamheter i de fall den skattskyldige arbet,at i dem i inte oväsentlig
omfattning. Aktiva verksamheter skall därför bilda en gemensam förvärvskälla.
Kvittning får däremot inte ske mellan passiv och aktiv verksamhet eller mellan
olika passiva verksamheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringens
förslag innehåller vidare särskilda regler för värdering av djur. Djur
behandlas som lager men får till skillnad från vad URF föreslog - tas upp
till lägre värde än lager i övrigt. Det kan vidare nämnas att regeringen, bl.
a. för att inte försvåra generationsskiften i jordbruksföretag, inte har tagit
fasta på RlNK:s förslag om användningen av den s. k. delningsprincipen vid
överlåtelser av fastigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
återkommer i det följande till en bedömning av eflFektema av skattereformen
för jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4.3
Regionalpolitiken</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har i mars 1990 presenterat sitt förslag till regionalpolitik för 1990-talet
(prop. 1989/90:76). Det övergripande målet för regionalpolitiken är att ge
människor tillgång till arbete, service och god miljö oavsett var de bor i
landet. Politiken skall främja en rättvis fördelning av välfärden mellan människor
i olika delar av landet, en balanserad befolkningsutveckling så att en
valfrihet beträffande bosättning, utbildning, arbete m.m. erhålls samt att
produktionen kan ske rationellt, varigenom en god ekonomisk tillväxt kan
uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
innebär att regionalpolitiken förbättras och vidgas i flera av<br>
seenden och utefter vissa huvudlinjer. Länens roll i regionalpolitiken ökar<br>
och besluten decentraliseras så att det skall vara möjligt att ta vara på varje<br>
enskild regions egna resurser och utvecklingsmöjligheter. Vidare koncen<br>
treras det regionalpolitiska stödet till de områden som har det största</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section87>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section88>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>behovet. Det geografiska
stödområdet för näringslivsutveckling minskas i Prop. 1989/90:146 förhållande
till de tidigare avgränsningarna. Det nu föreslagna stödområdet karaktäriseras
främst av att det är glest befolkat och har långa avstånd, svaga lokala
arbetsmarknader och långsiktigt svåra regionalpolitiska problem. Norrlands
inland, delar av Bergslagen samt de nordvästra delarna av Värmlands och Kopparbergs
län är det sammanhängande område som kännetecknas av dessa problem. Den nya
avgränsningen av stödområdet innebär att ca 7% av landets befolkning omfattas,
jämfört med 13% i det hittillsvarande stödsystemet. En förenkling sker vidare
genom att antalet stödformer och stödområden reduceras och handläggningen av
allt regionalpolitiskt stöd på regional nivå läggs på länsstyrelserna. De
företagsstöd som kommer att kunna lämnas består bl. a. av lokaliseringsbidrag
som ges i samband med investeringar i byggnader och maskiner. Vidare kan utvecklingsbidrag
lämnas till företagen- immateriella investeringar, dvs. marknadsföring,
produktutveckling m. m. Sysselsättningsbidrag kommer liksom hittills att kunna
lämnas till företag som varaktigt ökar sysselsättningen. Systemet med
nedsättning av sociala avgifter som stöd till näringslivet bibehålls men
ändras i vissa delar. Den geografiska omfattningen utökas t. ex. till hela det
nya stödområdet 1, dvs. stora delar av Norrlands inland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förenklingar
och förbättringar föreslås beträflFande glesbygdsstödet där stödmöjligheterna
samlas i färre stödformer. Möjligheter till utvecklingsåtgärder i
landsbygdsområden föreslås. För att ansvara för glesbygdsfrågor föreslås att en
myndighet inrättas, som lokaliseras till Östersund. Myndigheten skall bl. a.
förmedla kunskaper om glesbygdsproblem, bedriva försöksverksamhet, svara för
utvärdering m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Större
vikt läggs vid åtgärder som främjar fömtsättningama för regional utveckling,
t.ex. förbättringar av infrastmkturen. Ett särskilt anslag för
infrastmkturåtgärder föreslås, som till största delen kommer att användas i
Norrlands inland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanlagt
föreslås att 2 250milj. kr. anvisas för regionalpolitiska åtgärder, vilket
innebär en ökning med 353 milj. kr. i jämförelse med innevarande budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jord-
och skogsbmket är mycket viktiga näringar bl. a. för glesbygden och dess
utveckling. Glesbygdsstöd lämnas bl. a. till företag inom de areella
näringarna. De förbättringar av glesbygdsstödet som föreslås i regeringens
proposition om regionalpolitiken innebär förbättringar även för jordbmksföretagen
i glesbygden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4.4
Energipolitiken och miljöavgifter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
faststäUde år 1985 (prop. 1984/85:120, NU 30, rskr. 362) rikt<br>
linjer för den långsiktiga energipolitiken. En huvuduppgift för energipoliti<br>
ken är att skapa fömtsättningar för att övergången från olja till förnybara<br>
och inhemska energikällor skall kunna fullföljas, samtidigt som fömtsätt<br>
ningarna förstärks för att kärnkraften skall kunna avvecklas. Stränga krav<br>
skall ställas på säkerhet och omsorg om miljön vid användning och utveck<br>
ling av all energiteknik.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section89>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section90>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt riksdagens
energipoliriska beslut år 1988 (prop. 1987/88:90, Prop. 1989/90:146 NU
40, rskr. 375) skaU kämkraftsavvecklingen inledas genom att en första reaktor
tas ur drift år 1995 och en andra år 1996 en i Barsebäck och en i Ringhals.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1988 uttalade riksdagen (JoU 1987/88:23, rskr. 373) att regeringen bör
klariägga energianvändningens effekter på koldioxidhalten i atmosfären och
utarbeta ett program för att minska utsläppen tiU vad naturen tål. Som ett
nationellt delmål angavs att koldioxidutsläppen i Sverige inte bör öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
regeringskansliet pågår förberedelser för en energipolitisk proposition, som
avses föreläggas riksdagen hösten 1990. Avsikten är att propositionen skall
innehålla bl. a. preciserade förslag om kämkraftsavvecklingens inledning och om
åtgärder som föranleds av avvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
rad utredningsuppdrag har lagts ut i syfte att ge underiag till kommande
energipolitiska beslut. Exempelvis fick statens energiverk och statens
naturvårdsverk i oktober 1988 regeringens uppdrag att klarlägga hur en
miljöanpassad svensk energiförsörjning kan utformas. En sådan energiförsörjning
innebär att största möjliga hänsyn tas till vikten av en ansvarsfull
hushållning med och omsorg om miljö- och naturresurser. 1 december förra året
redovisade verken sin utredning Ett miljöanpassat energisystem.
Remissbehandlingen har nyligen avslutats. Av utredningen framgår att fossila
bränslen i stor utsträckning behöver ersättas av biobränslen om
koldioxidutsläppen skall begränsas i enlighet med riksdagens uttalande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>År
1987 användes inhemska bränslen (skogsbränslen, torv, lutar och avfall) med ett
energiinnehåll på 66 TWh. Användningen av inhemska bränslen har ökat stadigt
under 1980-talet, delvis som en följd av stattigt stöd till investeringar och
till forskning och utveckling. Enligt nämnda utredning kan den fysiska
tillgången till biobränslen år 2015 uppskattas till 90-l40TWh tiUfört bränsle
per år, dvs. 40-110% större än dagens användningsnivå. Hänsyn har tagits till
miljömässiga och tekniskt praktiska restriktioner. En eventueUt ökad
användning av torv och avfall som bränsle ingår inte i utredningens
biobränslepotential på 90 140 TWh.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogsbränsle,
dvs. avverkningsrester m. m. från skogsbmket, är det biobränsle som på kort
sikt kan ge störst bidrag till energitillförseln. På längre sikt kan även
energigrödor ge ett betydande tillskott, fömtsatt att utvecklingen av
plantmaterial och av teknik för odling och skörd fortsätter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
princip kan aUa traditionella jordbmksgrödor användas som energiråvara.
Dessutom kan speciella energigrödor odlas. Den energigröda som hittills har
ägnats mest forskning är energiskog. Vidare kan energi utvinnas ur
restprodukter från livsmedelsproduktionen, exempelvis halm och stallgödsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Energin
kan tas till vara genom direkt förbränning av biomassan. I andra fall utvinns
energin genom lorbränning av en vidareförädlad form av biomassa, exempelvis
etanol, vegetabilisk olja eller rötgas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fömtsättning för att de fysiska tillgångarna till biobränslen skall<br>
kunna utnyttjas som energiråvara, är att de är ekonomiskt konkurrenskraf<br>
tiga gentemot andra energislag. Härvid har skatter, avgifter och andra<br>
ekonomiska styrmedel en stor betydelse.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>40</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section91>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section92>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Miljöavgiftsutredningen
(ME 1988:03) har i uppdrag att analysera fömt- Prop. 1989/90:146 sättningama
för införande av miljöavgifter och andra ekonomiska styrmedel inom
miljöskyddsområdet. I oktober 1989 avlämnade utredningen delbetänkandet (SOU
1989:83) Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken -Energi och trafik. Betänkandet
innehåller bl.a. förslag till avgifter på utsläpp av koldioxid, svavel och
kväveoxider. De nuvarande energiskattema på bränslen föreslås reduceras med
50% i samband med att en koldioxidavgift införs. Vidare föreslås att ett
stödsystem införs för att främja elproduktion med miljöfördelar. Betänkandet
har remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. (1989/90:111) om reformerad mervärdeskatt m. m. har regeringen nyligen
föreslagit att en koldioxidskatt och en svavelskatt skall införas, samt att de
nuvarande energiskattema på bränslen skall reduceras med 50%. Chefen för miljö-
och energidepartementet kommer senare i dag att förelägga regeringen förslag
till proposition om vissa ekonomiska styrmedel inom miljöpolitiken, m.m.
Förslaget omfattar bl.a. en miljöavgift på utsläpp av kväveoxider från stora
förbränningsansläggningar för energiproduktion. Förslagen om miljöskatter och
miljöavgifter överensstämmer i huvudsak med miljöavgiftsutredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
biobränslen inte ger upphov till något nettotillskott av koldioxid till
atmosfären, omfattas de inte av koldioxidskatten. Med de föreslagna skattema
kommer därför biobränslenas konkurrenskraft att stärkas i förhållande till
dagsläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslag
bereds för närvarande i regeringskansliet för att ytterligare stimulera
miljövänlig energiproduktion, bl. a. i form av kraftvärme inom en ram av 500
milj. kr./år. Därvid skall prioritet ges till biobränslen. Det är angeläget att
en varaktig marknad för biobränslen kommer till stånd. Fömtsättningama för
etanolproduktion har förbättrats på gmnd av förändringar av skattesystemet.
Det finns därför skäl att nu pröva om det är ekonomiskt rimligt att i Sverige
producera etanol för drivmedel. En arbetsgrupp med företrädare för näringen,
petroleumbranschen och regeringskansliet bör klargöra denna fråga före den 1
juni 1990. Den närmare utformningen av stimulanser kommer att presenteras i ett
energipolitiskt sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.4.5
Åkermarken en resurs</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska åkermarken utgör en värdefull produktionsresurs inom såväl livsmedels-
som industri-, skogs- och energiproduktionen. Dagens prisstödsystem driver
fram en intensiv produktion av de prisreglerade grödorna. Resultatet är en
stor och kostsam överskottsproduktion av framför allt spannmål, vilket är en
ineffektiv användning av åkermarken, vid rådande världsmarknadspriser. Ett mått
på detta är att dagens överskottsproduktion med nuvarande intensitet och
produktionsteknik motsvarar en areal på ca 500000 ha. Denna areal används för
en produktion som inte ger täckning för de rörliga produktionskostnadema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
en avreglering skapas bättre fömtsättningar för en eflfektiv och<br>
riktig markanvändning. Att ersätta dagens reglering med någon ny typ av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section93>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section94>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>reglering som styr
markanvändningen till vissa specifika grödor medför en Prop. 1989/90:146
uppenbar risk att en produktion ånyo drivs fram som sedan inte efterfrågas.
Resultatet kan bli nya kostsamma överskott. Det är också vid en avreglering av
jordbmksmarknaden naturligt att den enskilde jordbmksfö-retagaren får avgöra
hur åkermarken skall användas. Staten måste emellertid kunna påverka
markanvändningen t.ex. i syfte att hålla landskapet öppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudaltemativen
till produktion av livsmedelsråvara är i dag industri-och energigrödor samt
skogsproduktion. Sådana altemativ har emellertid svårt att konkurrera med
livsmedelsråvara på gmnd av prisstödet som driver upp lönsamheten för de
prisreglerade grödorna, som dessutom har en garanterad avsättning. En
avreglering innebär att konkurrensläget för altemativa grödor förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har nyss redogjort för några av de aktuella frågoma inom miljö- och
energipolitiken som har betydelse för möjligheten att öka utnyttjandet av
åkermark för odling av energigrödor. Överväganden inom dessa politikområden
måste också vara styrande för de åtgärder som påverkar användningen av
inhemska biobränslen. Med de skatter och avgifter som nu är föreslagna, kommer
fömtsättningama för en lönsam odling av energigrödor att förbättras. Därmed
ökar möjlighetema ytterligare för dagens vegetabilieproducenter att odla nya
grödor och därmed en mer eflfektiv användning av åkermarken. Odlingen av
energigrödor, liksom odlingen av industrigrödor, är dock ytterst beroende av
marknadens efterfrågan på sådana produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>2.5 Den intemationella situationen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
livsmedelspolitik tidigare kunnat bedrivas avskärmad från den internationella
utvecklingen, är situationen en helt annan i dag. Jordbmkspolitik har blivit
en viktig fråga både i OECD- och GATT-sammanhang. Sedan ett antal år är den
globala livsmedelsförsörjningen också en viktig fråga i den intemationella
debatten. I viss utsträckning berörs också den svenska livsmedelspolitiken av
de pågående förhandlingama mellan EG och EFTA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5.1
Den globala livsmedelsförsörjningen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svält
och undemäring är fortfarande en plågsam realitet i många u-länder.<br>
Samtidigt har världens samlade livsmedelsproduktion per capita ökat med<br>
12% mellan åren 1961 och 1985. Störst var ökningen i Asiens centralpla-<br>
nerade ekonomier, men även Europa och Nordamerika stod för betydande<br>
ökningar. Kina och Indien, som under 1960-talet upplevde svåra svältpe-<br>
rioder, är i dag i stort sett självförsörjande och sporadiska exportörer av<br>
bl. a. spannmål. Enda undantaget från den positiva utvecklingen var Afri<br>
ka som främst under periodens senare hälft hade en större ökning av<br>
befolkningen än av livsmedelsproduktionen. Andelen undemärda av<br>
u-ländemas befolkning har enligt Food and Agriculture Organization of<br>
the United Nations, FAO- sjunkit påtagligt, från 27till 21,5% mellan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>42</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section95>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section96>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>åren 1969-1971 och
1983-1985. Flertalet av världens undemärda (57%) Prop. 1989/90:146 bedöms
dock fortfarande finnas i Fjärran Östem, medan Afrika och Latinamerika
uppvisar väsentligt lägre andelar (27 resp. 11 %). Fördelningen av världens
livsmedelsresurser är mycket ojämn varför svält och undemäring inte minskat i
samma takt som livsmedelsproduktionen ökat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Produktionsökningen
förklaras delvis av den livsmedelspolitik som många industriländer for, inkl.
Sverige. Det subventionssystem som bl. a. EG och Sverige tillämpar innebär att
producentema garanteras ett visst, ofta relativt högt, pris för sina produkter
oavsett produktionens storlek. Stödsystemet driver fram en överskottsproduktion
som med hjälp av omfattande exportsubventioner dumpas på världsmarknaden. Dessa
överskott säljs bl. a. till u-länder där de billiga importerade jordbmksproduktema
konkurrerar ut den inhemska jordbmksproduktionen. Böndema i u-ländema har
därför svårt att konkurrera med importerade råvaror. Deras produktion får
därmed en mycket låg lönsamhet, vilket bromsar investeringar i jordbmkssektom
och hämmar utvecklingen av det nationella jordbmket. I-ländemas dumpade export
hindrar åtskiUiga u-länder med goda fömtsättningar för jordbmk att utveckla en
export av jordbmksprodukter. Samtidigt som överskottsexport och gränsskydd
undergräver u-ländemas produktion av livsmedel så belastas bytesbalansen för
många u-länder. Även utvecklingsländemas egen jordbmkspolitik är i många fall
ett hinder för jordbmkets utveckling i det egna landet. Få u-länder har
upprättat ett gränsskydd för den egna produktionen mot ersättningsimport från
utlandet. Tvärt om sker ofta en beskattning av jordbmket. Inte minst i Afrika
sker emellertid i dag en aktiv omprövning av jordbmkspolitiken, i en
tillväxtstimulerande och marknadsanpassad riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
om den för i-ländema olönsamma överskottsproduktionen av livsmedel, på gmnd av
bl. a. olika produktionsbegränsande program och felslagna skördar, sjunkit de
senaste åren kvarstår det systemfel som skapar problem för u-länderna.
Prisregleringssystem, gränsskydd och en fortsatt dumpad överproduktion löser
inte problemen med svält och undemäring i världen. De förvärrar dem i stället.
Det bästa sättet för i-ländema att långsiktigt bekämpa problemen i u-ländema
är därför att sluta dumpa överskott på världsmarknaden, minska dagens stöd tiU
jordbmket och sänka gränsskyddet. Styrelsen för intemationeU utveckling (SIDA)
drar samma slutsats i sitt remissvar. 1 olika intemationella sammanhang, bl. a.
i de pågående GATT-förhandlingama, poängterar också u-ländema själva att
i-ländemas jordbmkspolitik är ett stort hinder för deras utvecklingsansträngningar
och att en liberalisering av världshandeln med livsmedelsråvaror skulle ha
mycket positiva effekter för u-ländema. Men det är också viktigt att bidra tiU
en utveckling av u-ländemas egen jordbmksproduktion genom rådgivning,
tekniköverföring, hjälp med växtförädling m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
globala livsmedelsförsörjningen är också förknippad med andra<br>
problem. Dessa hänger ofta samman med en rad allvarliga miljöproblem,<br>
vilka kräver insatser från i-ländemas sida. I olika regioner i världen<br>
påverkas produktionskapaciteten negativt av bl. a. jordförstöring, vatten<br>
brist och klimatförändringar. Jordförstöring eller jorderosion innebär att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>43</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section97>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section98>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>matjord
förs bort med vind och nederbörd i en sådan takt att markens Prop. 1989/90:146
produktionsförmåga långsiktigt försämras. Jordförstöringens utbredning och
omfattning är inte känd i detalj, men FAO har uppskattat den till mellan 5 och
7 milj. ha årligen. Den odlade arealen i u-länderna åren 1982- 1984 uppskattas
till omkring 768 milj. ha. FAO har i sin framtidsbedömning World Agriculture
Toward2000 angett ett nettotillskott på 83milj. ha i dessa länder, motsvarande
drygt 10%, från åren 1982/84 fram till sekelskiftet, dvs. den odlade arealen
skulle öka till totalt 851 milj. ha. Trots detta skulle reserven av odlingsbar
jord i u-länderna vid sekelskiftet vara närmare 1 300milj. ha. I samma studie
konstateras också att en produktionsökning i u-länderna på 3% åriigen fram till
sekelskiftet skulle medföra en ökning av den odlade arealen från omkring 36% av
den maximala år 1982/83 till knappt 40% vid sekelskiftet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
vissa länder kan vattenförsörjningen bli ett växande problem beroende på
fallande gmndvattennivåer och vattenstånd i floder och sjöar. Konstbevattning
är i dag en betydelsefull faktor. Trots att bara 15% av den odlingsbara arealen
för närvarande är bevattnad produceras där 36% av totalskörden. 1 många områden
(totalt omkring 600 milj. ha) är bristen på vatten den viktigaste orsaken till
att potentiellt odlingsbar jord inte brukas. En viss nedgång i ökningstakten
av totalt bevattnad areal kan för närvarande noteras. Detta kan dock inte tas
till intäkt för framtida problem eftersom det är en naturlig och väntad effekt
av att den intensiva utbredningsfasen av de nya produktionsmetoder som
förknippas med den gröna revolutionen nu övergått i en lugnare fas. I vissa
delar av världen har också växtförädlingen inriktats på utveckling av mindre
torkkänsliga grödor. Dessutom bidrar utbudsöveiskotten och de låga
spannmålspriserna till att investeringar i bevattningsanläggningar hålls
tillbaka. Nämnas kan att FAO uppskattar att den bevattnade andelen av
u-ländernas odlingsbara areal kommer att öka från 14% åren 1982-1984 rill 20%
vid sekdskiftet. Det kan också tilläggas att dagens bevattningssystem ofta är
ineflFektiva; förluster på 50% genom avdunstning är inte ovanliga. Med en
förbättrad teknik skulle det innebära att en större areal kunde bevattnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjliga
klimatförändringar har infört ett extra osäkerhetsmoment i
framtidsbedömningarna kring den globala livsmedelsförsörjningen. Även om
forskningsresultaten ingalunda är väletablerade, tycks den förhärskande
uppfattningen för närvarande vara att jordens genomsnittstemperatur tenderar
att öka beroende på en ökad halt av främst koldioxid i atmosfären. Detta
skulle på många olika sätt påverka produktionsbetingelserna både i faktiska och
potentiella odlingsområden, men mera precisa slutsatser om olika långsiktiga
effekter kan knappast göras i dag. Det förefaller dock allmänt accepterat att
det mest närliggande resultatet blir en ökning av livsmedelsproduktionen.
Dessutom kan mer långsiktiga förändringar komma att innebära en omfördelning av
det geografiska produktionsmönstret. I sammanhanget bör också påpekas att
brukarnas förmåga att möta förändringar är av avgörande betydelse och har
historiskt spelat en mycket stor roll för anpassningen till inträffade
förändringar av odlingsbetingelserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Trots
de problem som är förknippade med den globala livsmedelsför-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>44</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section99>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section100>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sörjningensåtalardet
mesta ändå för att möjligheterna att försörja jordens Prop. 1989/90:146
befolkning kan förbättras. Den globala livsmedelsproduktionen ligger ännu långt
ifrån den potentiellt möjliga. Den återstående arealreserven är mycket stor och
avkastningen förväntas fortsätta att öka. Bl. a. kan växtförädling och
avdsarbete medföra markanta förbättringar av produktionstekniken både inom
vegetabilie- och animaliesektorn. Dessutom kan genombrott på traditionella
områden, såsom avsaltning av havsvatten och biologisk kvävefixering, inte
uteslutas. Den tidigare förväntade befolkningsökningen har också uteblivit.
Från en global ökning på 2% per år under 1960-talet sjönk ökningstakten först
till 1,9% under 1970-talet och till 1,7% under första halvan av 1980-talet. För
tiden fram till sekelskiftet förväntas en ytteriigare minskning av
ökningstakten till 1,6%, enligt FN:s normalt citerade beräkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>FAO
beräknar att för u-länderna som grupp kommer andelen undernärda att minska
från 22% åren 1979-1981 till 16% vid sekdskiftet. Minskningen gäller alla
regioner kraftigast i det fattiga och folkrika Asien (22 till 14%) men en
markant förbättring förutses även i Afrika söder om Sahara (35 till 29%).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
FAO bör världslagren av spannmål ligga på ca 17 18 % av världskonsumtionen
för att den globala livsmedelsförsörjningen skall kunna tryggas. Under
1970-talets första hälft låg världslagren på en nivå som underskred denna
gräns. Genomsnittsnivån för åren 1972/73 till 1974/75 var 14%. Därefter ökade
världslagren och låg fram till mitten av 1980-talet i stort sett på ca 17 18%.
Från mitten av 1980-talet ökade dock produktionen av spannmål i världen.
Väridslagren ökade också och mellan åren 1985 och 1988 låg de mellan 24% och
27%. Orsaken var främst en ökad överskottsproduktion i i-länderna som till
följd av mycket låga värids-marknadspriser lagrade spannmålen i stället för att
sälja den. Under åren 1988/89 och 1989/90 har dock lagren minskat bl.a. till
följd av den svåra torka som våren och sommaren 1988 drabbade Nordamerika.
Minskningen av världsproduktionen och därmed lagren var också eftersträvad av
framför allt industriländerna. Kostnaderna för överskottsproduktionen hade som
jag nämnt blivit betydande. Enligt bedömningar av FAO låg världslagren 1988/89
på ca 18% och enligt FAO: s prognoser på 17% för år 1989/90. Det bör här
påpekas att miniminivån 1718% är totalsiffror som inte inkluderar produktionen
i statshandelsländerna. Just denna minimigräns är också omstridd och ingalunda
självklar. När det gäller världslagren av livsmedel kan sammanfattningsvis
konstateras att de för närvarande ligger på den av FAO rekommenderade
miniminivån. Kostnaden för en överproduktion av spannmål måste vägas mot
behovet av tillräckliga världslager av livsmedel. Det finns alltså inga skäl
att hålla större väridslager än nödvändigt eftersom kostnaden för dessa är
mycket hög.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns också anledning att använda den befintliga globala försörj<br>
ningsstatistiken med viss försiktighet. I vissa fall saknas systematiska<br>
globala undersökningar. Jag har i det föregående använt de beräkningar<br>
och uppskattningar som gjorts av bl.a. FAO. Slutsatsen är att, trots pro<br>
blemen med den globala livsmedelsförsörjningen, det mesta talar för att<br>
möjligheterna att försörja jordens befolkning kan förbättras. I samman-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section101>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section102>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hanget
vill jag avslutningsvis åter påpeka att en överproduktion inte på Prop.
1989/90:146 något sätt gagnar livsmedelsförsörjningen i u-länderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.5.2
Liberalisering av handeln med jordbruksprodukter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Samarbetet
i OECD</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbruksfrågorna
har under flera år ägnats ett betydande intresse inom Organization for Economic
Cooperation and Development (OECD). Den direkta orsaken var fallande
jordbrukspriser, ökande överskottsproduktion, stigande subventionskostnader
och allt fler handelskonflikter. Denna utveckling har resulterat i en ökad
insikt om att kostnaderna för den förda jordbrukspolitiken i många länder har
blivit mycket hög för skattebetalare, konsumenter och samhällsekonomin i stort.
Välfärdsförluster uppstår till följd av hög protektionism. Den ekonomiska
utvecklingstakten försvagas. Dagens jordbmkspolitik är som jag tidigare nämnt
också till men för den globala livsmedelsförsörjningen och möjligheterna för
många utvecklingsländer att förbättra sin försörjningsförmåga. Denna insikt
föranledde OECD-ministrarna att år 1982 besiluta om en omfattande undersökning
av eflFektema av enskilda länders politik och av en gemensam sänkning av
jordbmkssubventionerna. Då undersökningen redovisades vid ett ministermöte år
1987 antogs riktlinjer för en reformering av OECD-ländernas jordbmkspolitik.
Det långsiktiga målet var en mer marknadsanpassad produktion, vilket skulle
uppnås Främst genom en minskning av subventionsnivåerna. Dessutom uttalades
bl. a. en preferens för direkt inkomststöd framför prisstöd och andra
stödformer knutna till produktionen. Kvantitativa produktionsbegränsningar
skulle, om de användes, utformas så att deras störande eflFekt på ekonomin
minimerades.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>OECD-arbetet
har innefattat en omfattande kartläggning och mätning av stödvolymen på
jordbruksområdet. En metod har utarbetats som medger någorlunda entydiga
jämförelser mellan olika länder och de komplicerade och sinsemellan mycket
olika nationella stödsystemen. Med metoden är det också möjligt att följa
utvecklingen i enskilda länder över tiden. Svårigheten att göra sådana
jämförelser har varit en viktig anledning till att efterkrigstidens försök att
liberalisera handeln med jordbmksprodukter varit så mycket mindre framgångsrika
än för andra sektorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
använda metoden innebär att man beräknar producentstödsekviva-lenten (PSE) som
är värdet av det totala stödet till producentema. PSE definieras som den summa
som teoretiskt krävs för att kompensera producenterna om stödet tas bort och
producenterna skall hållas skadeslösa vid given produktion. Som stöd räknas
alla typer av stöd till jordbmket: prisstöd i form av gränsskydd (tullar,
importavgifter), tvåprissystem och produktionskvoter, indirekta stöd
exempelvis räntestöd eller avgifter, transportstöd, handelsgödselavgifter
(vilka räknas som negativt stöd), annat budgetärt stöd till rationalisering,
förädling och marknadsföring samt forskning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>PSE-beloppet
är det totala nettovärdet, dvs. summan av positiva stöd<br>
minus avgifter, av dessa åtgärder under ett givet år.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>46</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section103>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section104>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>PSE-metoden är numera ett
väletablerat, allmänt accepterat analysin- Prop. 1989/90:146 stmment.
Beräkningstekniska förbättringar görs fortlöpande vilket föranleder
revideringar av resultaten. Då dessutom världsmarknadspriser och växelkurser
påverkar resultaten måste försiktighet iakttas vid användningen av PSE-tal.
Men analysema pekar klart mot att Sverige under senare år haft en
subventionsnivå på mellan 50 och 60%, dvs. att mer än hälften av
jordbmksinkomstema består av subventioner. Under samma period var genomsnittet
för OECD-området ca 10% lägre. Vidare kan noteras att totala PSE för Sverige
var av storleksordningen 14 å 15 miljarder kr. årligen, vilket innebär ca
160000170000kr. per heltidsjordbmkare. Detta belopp är mer än dubbelt så stort
som genomsnittet för OECD-området och ca tre gånger motsvarande belopp för EG.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>GA
TT-förhandlingarna</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänna
tull- och handelsavtalet (General Agreement on Tariffs and Trade, GATT) tillkom
år 1947 som ett led i arbetet med att reorganisera världshandeln efter det
andra världskriget. Syftet med GATT är att främja ekonomisk utveckling bl. a.
genom att undanröja olika hinder för en internationell handel. Inom ramen för
GATT genomfördes fram tiU slutet av 1970-talet sju förhandlingsmndor. Efter
fyra decenniers förhandlingar hade då uppnåtts betydande tullsänkningar på
flera viktiga vamområden, dock hade inga framgångar nåtts på jordbmksområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de nu pågående förhandlingama i GATT, den s.k. Umguaymndan, står jordbmket med
som en mycket viktig punkt på dagordningen. 1 Punta del Este-överenskommelsen
från år 1986, som är utgångspunkten för de pågående förhandlingama, enades de
deltagande ländema bl.a. om att liberalisera handeln, förbättra
konkurrenssituationen genom ökad disciplin och förstärkning av GATT:s regler
och att minimera negativa effekter av sanitära och fytosanitära föreskrifter. I
april 1989 enades de deltagande ländema om att reformen skall ge "betydande
successiva minskningar" av stöd och skydd och om utgångspunktema för de
fortsatta förhandlingama på jordbmkets område. 1 överenskommelsen ingick ett
kortsiktigt åtagande om att, till förhandlingamas avslutande i december i år,
inte överskrida vid överenskommelsen gällande stöd- och skyddsnivåer inom
jordbmkssektom. Stödpriser skaU inte ökas. Vidare skall tullar och
icke-tariflföra handelshinder för jordbmksprodukter inte höjas eller utvidgas
till nya produkter. 1 det kortsiktiga åtagandet ingår också en
avsiktsförklaring om att minska stöd och skydd år 1990. Jordbmkssektom är
således föremål för en stor uppmärksamhet vid GATT-förhandlingarna, och
deltagarländema har förbundit sig att genomföra relativt långtgående åtgärder.
Diskussionerna om neddragningar av stöd och skydd till jordbmket berör alla
former av jordbmksstöd. På dagordningen finns därför kvantitativa importbegränsningar,
tullar och importavgifter, intema stödåtgärder som inkomst- och prisstöd såväl
som exportsubventioner. En omvandling av gränsskydd till tullar (s. k.
tariffication) diskuteras också vid förhandlingarna. Även sanitära och
fytosanitära frågor diskuteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
pågående förhandlingsmndan skall avslutas före utgången av år</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>47</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section105>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section106>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1990. Vad resultatet av
förhandlingama blir är ännu oklart men det finns Prop. 1989/90:146 starka
skäl som talar för att förhandlingama leder till en uppgörelse och ett avtal
som medför en omfattande färändring av jordbmkspolitiken främst i
industriländema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige
deltar genom att gemensamt med de övriga nordiska länderna försöka påverka
förhandlingama i en för oss önskvärd riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Förhandlingarna
mellan EFTA och EG</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
de förestående förhandlingama mellan EFTA och EG om ett europeiskt ekonomiskt
samarbetsområde (EES) kommer ett EFTA-deltagande i EG: s gemensamma
jordbmkspolitik (CAP) inte att aktualiseras. EG-sidan har däremot fömtskickat
att man kommer att presentera önskemål om ökat marknadstiUträde för vissa
jordbmksprodukter. Från svensk sida kommer vi i ett sådant läge givetvis att
begära motsvarande lättnader på EG-marknaden för intressanta svenska produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns en rad frågor med anknytning tiU livsmedel och produktion av livsmedel
som kommer att behandlas i förhandlingama, t.ex. handeln med bearbetade
jordbmksprodukter. Vidare kommer förhandlingama att omfatta ett gemensamt
regelverk för livsmedel. Sverige kommer att i förhandlingama så långt som
möjligt, utan att äventyra väsentliga skyddskrav, verka för ett harmoniserande
av EFTA:s och EG:s livsmedelsregler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ökad frihandel inom ramen för EG/EFTA-samarbetet som också omfattar livsmedel
kan komma att gynna Sverige. Vi har i vårt land ett klimat som innebär att vi
inte behöver lika mycket bekämpningsmedel som i södra Europa. Vårt bmk av
konstgödsel är också mindre än de flesta EG-länders. Det finns också ett ökande
intresse bland svenska lantbmkare för att utnyttja s. k. alteraativa
odlingsmetoder. Tekniken, kunnandet och de naturliga fömtsättningama talar till
Sveriges fördel när det gäller produktion av alternativt odlade livsmedel.
Konsumentema i Europa efterfrågar i ökad utsträckning sådana livsmedel. Det
borde därför finnas en växande marknad i Europa där svenska varor kan komma att
spela en viktig roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
i Östeuropa</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsekvensema
av den senaste tidens händelser i Sovjetunionen och övriga östländer är för
närvarande svåra att bedöma. Tänkbara effekter kan vara en utveckling mot mer
marknadsmässiga konsument- och producentpriser och bättre tillgång till
insatsvaror, vilket åtminstone på sikt kan medföra en högre produktion och
därmed ett ökat utbud av livsmedel. Fortsätter den påbörjade
förändringsprocessen kan vissa av ländema i öst på sikt komma att bli
nettoexportiirer av livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:375.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>48</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section107>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section108>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>3 En ny
livsmedelspolitik </span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3.1
Generella överväganden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.1.1
Grunddragen i en ny livsmedelspolitik</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section109>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section110>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: En utgångspunkt för livsmedelspolitiken bör vara att produktionen i
princip skall vara underkastad samma villkor som andra näringar. Producentema
skall endast ersättas för efterfrågade varor och tjänster. I de fall
efterfrågan gäller kollektiva varor och nyttigheter är offentliga ingripanden
befogade. Dessa varor och tjänster bör därför betalas med oflFentliga medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår följande målformulering som gmnd för utformningen av den nya livsmeddspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett övergripande mål är
att livsmedelspolitiken skall stå i överensstämmelse med de allmänna
målsättningama om en god hushållning med samhällets totala resurser.
Livsmedlen skall uppfylla livsmedelslagstiftningens hygien- och redlighetskrav.
Samtidigt bör den förda politiken bidra till en väl sammansatt kost och därmed
till en bättre folkhälsa. Prisutvecklingen på livsmedel skall vara rimlig i
förhåUande till prisutvecklingen på övriga varor och tjänster. Konsumentemas
val skall styra produktionen. Konsumentema skall ges goda möjligheter att
välja mdlan livsmedel av olika slag, där skillnadema kan avse exempelvis smak,
urspmng, produktionssätt eller förädlingsgrad. Livsmedelsberedskapen skaU
gmndas på de fredstida resursema inom livsmedelssektom och dess förmåga till
anpassning, kompletterad med särskilda beredskapsåtgärder. Målet är att trygga
landets livsmedelsförsörjning under kriser och i krig. Vid val av markanvändning
och bmkningsmetoder måste hänsyn tas till kraven på en god miljöoch långsiktig
hushållning med naturresursema. Miljömålet skall vara att slå vakt om ett rikt
och varierat odlingslandskap och att minimera jordbmkets miljöbelastning. Att
producentema får en skälig ersättning för varor och tjänster är en fömtsättning
för att övriga mål skall kunna förverkligas. Livsmedelspolitiken bör bidra
till regional utjämning av sysselsättning och välfärd. Ett gränsskydd i form av
rörliga införselavgifter bör behållas i avvaktan på resultatet av
GATT-förhandlingama. Det skall inte ske någon ensidig neddragning av
gränsskyddet, utan resultatet av GATT-förhandlingama blir avgörande för
anpassningen av detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
intema marknadsregleringama skall avvecklas. Lagen (1967:340) om prisreglering
på jordbmkets område upphävs den Ijuli 1991 och ersätts med en lag om avgifter
m.m. på vissa jordbmksprodukter. En tillfällig övergångslag införs samtidigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Målen
avseende en tryggad försörjning med livsmedel, en god miljö och ett varierat
odlingslandskap samt en regional fördelning av produktionen skall i huvudsak
nås med riktade åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övergången
från det nuvarande till ett mer marknadsinriktat system skall ske under
socialt acceptabla former. Samhället skall därför ta ett betydande ansvar för
övergången.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section111>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4
Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 146</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section112>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LAG:s förslag:
Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Arbetsgmp- Prop. 1989/90:146
pen anser emellertid att det är väsentligt att påbörja anpassningen av
stödnivån mot den genomsnittliga nivån i OECD-området. Vissa skillnader finns
också mellan arbetsgmppiens och mitt förslag till mål för livsmedelspolitiken.
Jag anser t. ex. att miljömålet bör betonas starkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flertalet remissinstanser tillstyrker en genomgripande reform av
livsmedelspolitiken. Principema för den framtida livsmedelspolitiken tiUstyrks
i huvudsak, liksom att de intema marknadsregleringama avvecklas och att
gränsskyddet bibehålls. De invändningar som framförs avser i första hand
övergångsåtgärdema och konsekvensanalysen i arbetsgmppens rapport. Lantbmkamas riksförbund
(LRF) och Hushållningssällskapens förbund avstyrker förslaget i dess helhet
och anser att rapporten är så bristfällig att den inte kan ligga till gmnd för
ett beslut om en ny livsmedelspolitik. LRF lämnar dessutom ett eget förslag
till ny livsmedelspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentdelegationen
och Kl" m. fl. anser att främjandet av konsumentintresset bör vara det
övergripande målet för livsmedelspolitiken. Socialstyrelsen och
FolkhälsogmF'pen (till regeringens Hälso- och sjukvårdsberedning) föreslår att
ett folkhälsomål formuleras. Folkhälsogmppen föreslår dessutom att alla
regleringar skall prövas mot detta hälsomål. LRF och Hushållningssällskapens
förbund anser att inkomstmålet bör formuleras direkt. Ett flertal
remissinstanser, däribland Svenska naturskyddsföreningen, anser att
målformuleringen borde lägga större betoning på hushåUning med resurser. SPK
anser att specifika miljö- och regionalpolitiska mål inte bör formuleras för
jordbmkssektom utan inordnas i målsättningen för den genereUa regional- resp.
miljöpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk är positi\t till att arbetsgmppen i större utsträckning än
tidigare behandlat miljöproblemen, men påpekar att det är svårt att överblicka
konsekvensema av fi3rslaget. De föreslår därför ökade resurser till uppföljning
av utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
och konsumentdelegationen anser att det är angeläget att gränsskyddet kan
avskaffas eller sänkas. Kommerskollegium föredrar nuvarande gränsskyddssystem
med rörliga avgifter framför ett mera statiskt skydd som tullar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
remissinstanser anser att kollektiv exportfinansiering bör vara möjlig även i
fortsättningen. Handelns samarbetsorgan i jordbmksfrågor anser att det bör
gälla vissa varor. Sveriges livsmedelsindustriförbund anser att det bör gälla
övergångsvis och lantbmksstyrelsen tycker det bör vara möjligt i exceptioneUa
situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
och lantbmksstyrelsen anser inte att arbetsgmppen gett hållbara motiveringar
till varför stödnivån skall inriktas på ett genomsnitt inom OECD.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
lör mitt förslag: Som jag tidigare har redogjort för har den nuvarande
livsmedelspolitiken visat en otillfredsställande låg måluppfyllelse. Detta
gäller inte minst effektivitetsmålet i bemärkelsen samhällsekonomisk
effektivitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbmket
skall vara underkastat samma villkor som andra näringar.<br>
Det övergripande eflFektivitetsmålet bör behållas, men få en något annor-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>50</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section113>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section114>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lunda
innebörd. I dag avser målet enskilda jordbruksföretag. Den viktigas- Prop.
1989/90:146 te innebörden av målet bör i stället vara att harmoni mellan
företags- och samhällsekonomisk eflFektivitet skall råda. Dagens system innebär
ofta att lantbrukarna får signaler till en produktion som är effektiv från det
enskilda företagets synpunkt, men inte efterfrågas och därmed inte är effektiv
från samhällets synpunkt. Jag kommer i det följande att utveckla min syn på de
olika målen för varje område. Vad gäller inkomstmålet vill jag anföra följande.
Konsumenterna och samhället efterfrågar varor och tjänster som jordbruket kan
producera. Jordbrukarna kommer att producera dessa varor bara så länge den
ersättning de erhåller är tillräcklig. En förutsättning för att övriga mål
skall uppnås är alltså att ersättningen till jordbrukarna är tillräcklig.
Därmed kan inkomstmålet formuleras indirekt. Detta resonemang förutsätter
naturligtvis att jordbrukarna har möjlighet att söka sig till andra sektorer
om de inte är nöjda med den ersättning de erhåller. Hushållningssällskapens
förbund anser att detta inte stämmer eftersom många lantbrukare inte arbetar
med ett strikt företagsekonomiskt mål, utan att huvudsaken är att företaget
ger ett tillräckligt ekonomiskt resultat föratt trygga försörjningen och
företagets fortbestånd. Jag är medveten om att många lantbrukare ser andra
värden i sin verksamhet än att nå maximal avkastning på sitt kapital och
arbete, men detta hindrar inte att de har möjlighet att välja om de vill övergå
till en annan verksamhet eller fortsätta som jordbrukare. Dagens lantbrukare är
mycket efterfrågade genom sitt mångsidiga kunnande. Detta visas inte minst genom
den s. k. "farmartjänsten" som enligt vad jag erfarit blivit en stor
framgång. Att jag inte föreslår ett direkt inkomstmål för jordbruket innebär
naturligtvis inte att jordbrukarna undantas från det sociala skyddsnät som
gäller för alla medborgare i Sverige. Jag vill också poängtera att
avregleringen skall ske under socialt acceptabla former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande jordbmksprisregleringen har till uppgift att upprätthålla de
administrativt fastställda priserna på jordbruksprodukter. För att detta skall
vara möjligt krävs dels att pristryckande import förhindras, dels att
pristryckande överskott på den svenska marknaden avlägsnas. Regleringen består
därför av två huvudkomponenter: ett gränsskydd och en marknadsreglering som i
praktiken får formen av en avsättningsgaranti. Marknadsregleringen, eller den
interna prisregleringen, är något olika utformad beroende på vilken produkt det
gäller, men principerna är desamma. I korthet innebär marknadsregleringen att
lantbmkarna, genom avgifter på all produktion, koUektivt finansierar huvuddelen
av kostnaden för export av de jordbmksprodukter som inte efterfrågas inom
landet. Det administrativa arbetet med bl.a. produktionsavgifter och
exportbidrag handhas av jordbmksnämnden och de s. k. regleringsföreningarna. De
priser som skyddas fastställs av regeringen efter att riksdagen beslutat om
kompensationen till jordbmket. Förslag om kompensation och priser lämnas normalt
av jordbmksnämnden efter överläggningar med representanter för producenter och
konsumenter. Även viss förädlingsindustri skyddas och kompenseras inom
nuvarande jordbmksprisreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare anfört har den interna marknadsregleringen medfört en<br>
rad negativa konsekvenser i form av felaktig användning av resurser, höga</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section115>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section116>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>livsmedelspriser och
felaktiga signaler till producenterna. TiU stor del Prop. 1989/90:146 beror
dessa problem på den kollektiva exportfinansieringen. Genom att den lyfter bort
allt som inte efterfrågas på den svenska marknaden, minskar producenternas och
förädlingsföretagens incitament att förändra sin produktion så att den bättre
överensstämmer med vad som efterfrågas av konsumenterna. Svårigheten för
marknadens signaleratt nå fram förstärks genom att exporten finansieras med
hjälp av en avgift som tas ut på all produktion oavsett om varan är av en
sådan sort eller kvalitet att avsättningen redan är säkrad inom landet. Detta
drabbar t. ex. alternativt producerade livsmedel. Med kollektiv
exportfinansiering får man inte det krav på anpassning till efterfrågan som är
nödvändig. Med bibehållet gränsskydd ges möjlighet för svenskt jordbruk att
försörja den inhemska marknaden med jordbmksprodukter. Företag eller föreningar
kan också enskilt eller genom särskilda säljbolag exportera tillfälliga
överskott, enligt de principer som konkurrenskommittén föreslår. Det direkt
synliga problemet med exportsubventioneringen är de stora kostnader den för
med sig. Som jag tidigare nämnt kostar spannmålsexporten varje år 1 1,5
miljarder kr. Motsvarande siflFra för griskött är 800 milj. kr. och för
mejerivaror ca 250milj. kr. Som jämförelse kan nämnas att jordbmkets totala
ersättning till arbete och kapital det senaste året beräknats till ca 3,2
miljarder kr. Ett borttagande av exportsubventionerna skulle aUtså kunna
innebära att jordbrukarnas ersättning kan höjas. Troligen kommer det att
innebära att en del av vinsten av minskade exportkostnader kommer konsumenterna
till del genom lägre priser på livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser således att ett borttagande av den interna marknadsregleringen, och
därmed exportsubventionerna, är en avgörande del av en livsme-delspolitisk
reform för att eflFektema skall bli positiva, såväl för lantbmkare och
konsumenter som för samhällsekonomin i stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag innebär i korthet följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>Gränsskyddet
bibehålls även fortsättningsvis, vilket innebär att ett prisstöd bibehålls för
den produktion som efterfrågas i landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>Den
interna marknadsregleringen avvecklas. Detta innebär i huvudsak att den
kollektiva exportfinarsieringen upphör. Därigenom kommer inget prisstöd att
komma den produktion till godo som inte efterfrågas. Detta innebär att priset
sjunker om produktionen överstiger vad som efterfrågas till rådande priser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
förslag är i linje med principen att producenterna endast skall ersättas för
efterfrågade varor och tjänster och innebär att produktionen på sikt anpassas
till en volym som högst motsvarar vad som kan avsättas på den inhemska
marknaden eller exporteras utan subventioner. Inom vissa produktområden kommer
det, på grund av speciella omständigheter, att krävas kompletteringar till
gränsskyddet. Jag återkommer till detta i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utgångspunkt för LAG var ett tills vidare bibehållet gränsskydd. Mot<br>
bakgrund av de pågående GATT-förhandlingarna bedömer arbetsgruppen<br>
det som väsentligt att en anpassning av stödnivån i det svenska jordbruket<br>
till den som råder genomsnittligt i OECD påbörjas. Detta har av flera<br>
remissinstanser uppfattats som ett sänkt gränsskydd, vilket LAG dock inte</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section117>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section118>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>föreslår. Jag delar
gruppens grundläggande inställning att det är en fördel för det svenska
jordbmket om anpassningen till förändrade internationella villkor påbörjas så
snart som möjligt. Jag anser emellertid, som jag tidigare påpekat, att frågan
om förändringar av gränsskyddet, såväl tekniskt som nivåmässigt, bör göras i
den takt som en kommande överenskommelse i GATT anger. En nordisk utgångspunkt
är härvid att sänkningar skall göras i reala termer, varvid tidigare sänkningar
från år 1986 får tillgodoräknas. Jag avser att återkomma till regeringen i
denna fråga när GATT-förhandlingarna är avslutade.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med gränsskyddet som enda
medel förmår vi emellertid inte på ett eflFektivt sätt uppfylla de mål som har
karaktären av kollektiva nyttigheter. Jag föreslår därför att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> gränsskyddet
kompletteras med riktade åtgärder för att uppnå regionalpolitiska mål,
beredskapsmål och miljömål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kommer att närmare utveckla dessa mål och åtgärder i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den reform som jag
föreslår kräver en betydande anpassning inte bara av produktionen utan också
av jordbmkama i deras företagarroll. Det är bl.a. mot bakgrund av detta som jag
kommer att föreslå en annan övergångslösning än arbetsgmppen för flertalet
produktionsgrenar liksom en rad åtgärder för att underlätta omställningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mot bakgmnd av svårigheten
att avgöra vilka åtgärder som behövs för att omställningen skall ske på ett
acceptabelt sätt kommer jag också att föreslå ett antal uppföljningsåtgärder.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section119>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.1.2
övergripande effekter</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning: En avveckling av de interna marknadsregleringarna innebär att
signalema från konsumenterna till producentema blir mer direkta och tydligare.
Reformen kommer härtiU att öka fömtsättningarna för en dämpad prisökningstakt.
Produktionen anpassas till vad som kan avsättas på kommersiella villkor.
Jordbmkets totala intäkter kommer att sjunka då produktionen minskar. Samtidigt
minskar resurserna i näringen, i form av t.ex. arbetskraft. Lönsamheten
påverkas positivt av att kostnadema för export minskar. Sammantaget bedömer
jag därför att lönsamheten för den enskilde bmkaren kan förbättras. En stor del
av sysselsättningsminskningen i direkt jordbruksarbete kommer att uppvägas av
ett ökat inslag av kompletterande sysselsättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
regionalpolitiska profilen i livsmedelspolitiken förstärks. Stödet kanaliseras
i större utsträckning till norra Sverige och till glesbygder. Avregleringen
medför att jordbmkets miljöbelastning minskar. Genom direkta landskapsvårdande
åtgärder kan variationen i odlingslandskapet öka.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section120>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LAG:s bedömning: LAG anser
att kontraktsteckning kommer att bli den dominerande metoden att skapa större
säkerhet beträffande inkomststabi-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section121>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section122>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>liteten. En breddning av
inkomstbasen kommer att bli huvudvägen för att Prop. 1989/90:146 kompensera för
intäktsbortfall. Totalt räknar gmppen med att antalet arbetstillfällen inom
primärproduktion samt insatsvam- och förädlingsled över en femårsperiod kommer
att minska med mellan 12000 och 14000. Nya arealanvändningsaltemativ,
landskapsvård och glesbygdsstöd beräknas ge en ökning av sysselsättningen med
6 50012000 arbetstillfällen. Dessutom tillkommer en tillväxteffekt tiU följd
av att inflationstakten dämpas. Denna uppskattas ge 5000 arbetstillfällen.
NettoeflFekten beräknas alltså bli svagt positiv, med ett osäkerhetsintervall
på plus eller minus ett par tusen sysselsättningstillfallen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Jag kommer att redovisa remissinstansemas bedömningar av effektema av LAG:s
förslag under de olika delområdena. Som en mer generell eflFekt bedömer
emellertid flera remissinstanser att LAG:s analys av syssdsättningseflFektema
är alltför optimistisk. Många remissinstanser anser också att arbetsgmppen har
överskattat den småskaliga förädlingens betydelse för bl. a. sysselsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en övergripande eflFekt anser jordbmksnämnden att en avveckling av de intema
marknadsregleringama bör medföra samhäUsekonomiska vinster genom bättre
resursutnyttjande samt skapa fömtsättningar för lägre konsumentpriser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
konsumentdelegationen får konsumentema allmänt sett en stärkt ställning.
Signalema från konsument till producent blir tydligare då regleringarna tas
bort eller åtminstone begränsas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
anser att den bestående vinsten av en avveckling av marknadsregleringen är en
förändrad prisbildningsmekanism.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
lantbmksuniversitet anser att huvudeffekten av LAG:s förslag torde bli en eflFektivare
prisbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
menar att väsentliga delar av LAG: s förslag bygger på en felaktig bild av hur
marknaden för jordbmksprodukter skulle fungera vid fri prisbildning enligt LAG:
s modell. LAG:s slutsatser är därför felaktiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
konjunkturinstitutet är det troligt att avregleringen kommer att ge upphov till
en något lägre inflationstakt i ekonomin och också en något högre tillväxttakt
i reala BNP. Att denna högre tillväxttakt skulle påverka tillväxttakten i den
totala sysselsättningen är dock enligt institutet inte troligt. Vad som
inträffar är i stället en ökning i välfärden, uttryckt som BNP per capita.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för min bedömning: Genom att den garanterade avsättningen till reglerade priser
avskaffas och ersätts med en marknadsprissättning etableras en fri inre
marknad där prisema återspeglar förhållandet mellan utbud och efterfrågan.
Produktionen av livsmedel kommer därmed att anpassas till efterfrågan på
marknaden. Reformen kommer också att ställa ökade krav på ett marknadsanpassat
beteende; bl. a. måste producentema i högre grad än i dag själva aktivt arbeta
för att finna avsättning för sin produktion. Fömtsättningama förbättras
avsevärt för att konsumenternas önskemål avseende bl. a. kvalitet och ett
varierat utbud får genomslagskraft i livsmedelskedjan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fri inre marknad innebär att prissvängningarna på marknaden kan<br>
förväntas öka. Detta är i sig inte något negativt utan tvärtom ett naturligt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>54</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section123>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section124>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inslag
på en fungerande marknad. Det finns också goda fömtsättningar för Prop.
1989/90:146 marknadens aktörer att, genom i första hand kontraktsteckning,
förhindra oönskade svängningar på marknaden. Prissvängningar kan aUtså dämpas
utan att det medför alla de nackdelar som dagens reglering orsakar och som jag
tidigare redogjort för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya situationen kommer att ställa krav på anpassning inom alla
produktionsgrenar. Avvecklingen av den intema marknadsregleringen kommer att få
störst eflFekt inom mjölk- och spannmålssektorema, eftersom det är där de
största överskotten finns i dag. Eftersom olika jordbmksprodukter i viss grad
är utbytbara, såväl vad gäller konsumtion som produktion, kommer avregleringen
även att påverka produktionsgrenar för vilka marknaden är i, eller nära,
balans. Jag fömtser dock inte att spannmålsodlare i någon större utsträckning
kommer att övergå till animalieproduktion då spannmålsprisema sjunker, delvis
på gmnd av att andra faktorer än den strikt företagsekonomiska påverkar valet
av produktionsinriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
produktionen minskar kommer den totala inkomsten i jordbmket att sjunka.
Eftersom jag räknar med att sysselsättningen i lantbmket också minskar bedömer
jag att lönsamheten för den enskilde jordbmkaren på längre sikt snarast kommer
att förbättras. Lönsamheten påverkas positivt av att kostnadema för exporten minskar.
Sysselsättningsminskningen inom jordbmksproduktionen kommer inte enbart att ske
genom att lantbmkare lämnar näringen. En stor del av minskningen kommer
sannolikt att ske genom att jordbmk i större utsträckning kombineras med annan
verksamhet - det kan röra sig om ökad självsysselsättning i skogen, tjänsteproduktion
såsom "farmartjänst" eller landskapsvård, annat företagande eUer
tjänst utanför företaget. Detta kommer att stimuleras av de övergångsåtgärder,
liksom av det utökade glesbygdsstödet och ersättningen för landskapsvårdande
insatser som jag kommer att föreslå i det följande. Enligt vad jag inhämtat
genomför domänverket en inventering av fastigheter som är lämpade för
försäljning till akti va jordbmkare. Jag ser positivt på det inledda arbetet
och anser att några åtgärder från regeringens sida därmed inte behövs.
Omställningen kommer emellertid att innebära problem för vissa jordbmkare. Jag
föreslår därför vissa övergångsåtgärder som riktas till jordbmkare som får
ekonomiska problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller de regionala sysselsättningseffektema kommer, som jag nämnde tidigare,
spannmåls- och mejerisektom att påverkas mest av en avreglering. Följaktligen
kommer sysselsättningen i de regioner där denna produktion är av störst
betydelse också att påverkas mest. För spannmål gäller det främst Svealands och
norra Götalands slättbygder. I dessa regioner och för denna typ av företag är
emellertid också möjlighetema tiU kompletterande sysselsättning i allmänhet
goda. En stor del av mjölkproduktionen i södra och mellersta Sverige sker i
dag i skogs- och mellanbygd. Dessa regioner kommer att i stor utsträckning
gynnas av det landskapsvårdsstöd jag i det följande kommer att föreslå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
de åtgärder jag föreslår kommer den regionalpolitiska profilen i<br>
livsmedelspolitiken att förstärkas. Stödet kommer i större utsträckning än<br>
för närvarande att kanaliseras till norra Sverige och till glesbygder. De</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>åtgärder
som har denna effekt är exempelvis avskaffandet av den intema</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section125>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section126>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>marknadsregleringen, en
förändnng i konstmktionen av det särskilda Prop. 1989/90:146 prisstödet tiU
jordbmket i norra Sverige samt en utökning av glesbygdsstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
att marknadsanpassa jordbmksnäringen och avskaffa marknadsregleringen så bryts
också den negativa utvecklingen på jordbmks-miljön, som jag tidigare beskrivit,
och som delvis är en effekt av prisstödet. Markprisema kan förväntas sjunka,
vilket bör minska det intensiva utnyttjandet av marken. Det kommer att bli
mindre lönsamt att använda olika typer av insatsmedel som handelsgödsel och
bekämpningsmedel. Växtnäringsläckaget och negativa effekter på flora och fauna
till följd av bekämpningsmedelsanvändning kommer därvid att minska. Det faktum
att stora arealer jordbmksmark kommer att omföras till annan användning
förstärker denna effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
livsmedelsindustrin får refomaen i första hand effekter på prisbildningsmekanismen.
Råvamkostnadema för förädlingsindustrin blir inte i lika hög grad givna utan
råvamprisema blir i större utsträckning föremål för förhandling meUan råvam-
och industriled. Därigenom kommer fömtsättningama för en lägre prisökningstakt
att förbättras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbmksnämnden
bedömer i sin konsekvensutredning över LAG:s förslag att en avveckling av den
intema marknadsregleringen påskyndar en omstmkturering av förädlingsindustrin i
riktning mot en ökad storleksrationalisering. Nämnden anser emdlertid att dels
den intemationella utvecklingen mot en ökad handel med livsmedel, dels den
tekniska utvecklingen ändå driver fram dessa förändringar i stmkturen. På det
lokala planet och för specialprodukter kommer det dock enligt jordbmksnämnden
att finnas fömtsättningar för småskalig verksamhet. Min bedömning är att
utvecklingen framöver kommer att karaktäriseras av att mindre, lokala företag
utvecklas parallellt med större intemationellt konkurrenskraftiga företag.
Denna utveckling kommer att ge dynamik i livsmedelssektom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Grossist-
och detaljistleden kommer i första hand att påverkas av den förändrade
prisbildningen som följer av reformen. Kostnads- och utbuds-förändringar i tidigare
led kan förväntas innebära att prisema allmänt sett kommer att variera mer.
Priser och prisförändringar bör i mindre utsträckning än för närvarande komma
att betraktas som givna och opåverkbara. Handdsleden har en nyckelroll i
jjrissättningen. Marknaden i handdsle-den domineras emellertid hek av de tre s.
k. blocken. En väl fungerande konkurrens också i handelsleden är därför av
mycket stor betydelse. Jag återkommer till denna fråga när jag tar upp
konkurrensaspektema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.2 Produktion och prisbildning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare redogjort för de utgångspunkter och principer som jag<br>
anser bör gälla för livsmedelspolitiken. Dessa utvecklas i det följande för<br>
olika produktionsgrenar. Detta gäller bl.a. avvecklingen av den intema<br>
marknadsregleringen och övergångsåtgärder för olika produkter. Jag re<br>
dovisar här också mina bedömningar när det gäller produktionens och<br>
prisemas utveckling, dvs. effektema på marknaden av mina förslag. Jord-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section127>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section128>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bmksnämnden och
lantbmksstyrelsen har i sina remissyttranden redovisat utförliga analyser av
konsekvensema av LAG: s förslag. Konsekvensanalyser har också publicerats av
Lantbmkets utredningsinstitut (LUI) och Sveriges lantbmksuniversitet (SLU).
Dessa har, tillsammans med remissinstansemas bedömningar, utgjort ett
värdefullt komplement till LAG:s konsekvensanalys och utgör ett naturligt
underlag för mina förslag och bedömningar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section129>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2.1
Spannmål</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Avveckling
av marknadsregleringen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Den
intema marknadsregleringen för spannmål avskaffas, utom vad avser
inlösensystemet, den 1 juli 1991. Inlösensystemet avvecklas stegvis för att
vara helt avvecklat den I juli 1994.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section130>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LAG:s förslag:
Överensstämmer med mitt förslag utom vad avser övergångsåtgärdema.
Arbetsgmppen föreslår att inlösenåtagandet förlängs t.o.m. 199lårs skörd.
Dessutom föreslår gmppen ett tiUfalligt arealbaserat inkomststöd till
växtodlingsföretag. Förslaget innebär ett generellt, avtrappat inkomststöd
under tre år med början under regleringsåret 1991/92.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Den
majoritet av remissinstansema som tillstyrker en generell avreglering har inte
redovisat någon avvikande mening vad avser spannmälssektom. Ett stort antal
remissinstanser har dock pekat på behovet av både längre övergångsperiod och
kraftigare övergångsåtgärder vid en avreglering än vad LAG föreslår. Bl. a.
föreslås en längre nedtrapp-ningsperiod för inlösensystemet, ett inkomststöd
under fem år liksom särskilda åtgärder för att stimulera forskning och
utveckling och förbättra rådgivningen till jordbmkama i en avregleringssituation.
LRF föreslår en reformering av spannmålsregleringen som innebär att nuvarande
gräns-skyddsprinciper med rörliga införselavgifter bibehålls samt att ett
system för finansiering av export behålls. För att göra exportaflförema mer
mark-nadsorienterade bör fasta exportbidrag utgå som sätts oberoende av exportpris,
inköpspris och hanteringskostnad. Enligt LRF måste marknadsanpassningen av
regleringen kombineras med ett långsiktigt omställningsprogram för åkerarealen
som minskar överskotten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Dagens spannmålsreglering består dels av ett gränsskydd för spannmål, dels av
en intem marknadsreglering. Gmnden i den intema marknadsregleringen är
inlösenåtagandet som innebär att regleringsföreningen Svensk spannmålshandel
löser in all överskottsproduktion till fastställda priser. Det betyder att
spannmålsproducentema är garanterade ett visst pris, oberoende av hur stor
kvantitet spannmål som levereras. Det finns alltså ingen fungerande inhemsk
marknad där priset reglerar utbudet. Regleringen innebär att producenter och
förbmkare avskärmas från varandra eftersom producentema huvudsakligen är
inriktade på att svara på regleringssystemets signaler snarare än på att
producera vad</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section131>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section132>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
faktiskt efterfrågas av konsumenterna. Resultatet är en överskottspro-
Prop. 1989/90: 146 duktion som pressar lönsamheten för producenterna och skapar
stora samhällsekonomiska kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
1985 års livsmedelspolitiska beslut bör produktionen på överskottsarealen
tills vidare utgöras av spannmål. Beslutet innebär att jordbruksnäringen har
huvudansvaret för överskottsproduktionen och produktionsanpassningen. Beslutet
innebär emellertid också att staten under en femårig övergångsperiod skall ta
ett ekonomiskt delansvar för överskottsarealens kostnader. Vidare skall
åtgärder vidtas under femårsperioden för att minska överskotten och därmed
kostnadsbelastningen för samhället och jordbruket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Sverige har under 1980-talet producerats stora överskott av spannmål. Under ett
normalår uppgår produktionen till ca 6 milj. ton varav ca 1,8 milj. ton är
överskott som måste exporteras. Årsmånsvariationer påverkar naturligtvis
överskottens storlek. Sedan år 1987 har särskilda åtgärder vidtagits för att
minska överskottsproduktionen i enlighet med 1985 års beslut. En sådan
minskning har skett genom de trades- och omställningsprogram som genomförts
och fortfarande pågår. Under åren 1988 och 1989 beräknas produktionen ha
minskat med ca 0,7 milj. ton per år. Trots dessa åtgärder uppgick överskottet
åren 1988 och 1989 till 520000 ton resp. 1,2 milj. ton. I år tyder gjorda
prognoser på ett överskott i samma storleksordning som förra året. Temporärt
har omställningsåtgärderna minskat överskotten. Däremot har de knappast
bidragit till att produktionsresursema i spannmålsodlingen minskat. Det
stmkturella problemet med en överskottsproduktion kvarstår således trots de
omfattande omställningsåtgärderna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaden
för att exportera detta överskott har på grund av mycket låga
världsmarknadspriser allt sedan 1980-talets mitt varit mycket höga. Den
genomsnittliga exportkostnaden har legat mellan 90 öre och 1 kr. per kg. Ett
överskott på 1,2 milj. ton kostarmed nuvarande världsmarknadspriser ca 1
miljard kr. att exportera. Den totala kostnaden för det femåriga statliga
delansvaret för överskottsarealens kostnader beräknades urspmngligen till ca
600 milj. kr. På grund av att produktionen inte minskat tillräckligt och att
nedtrappningen av delansvaret inte fullföljts samt på gmnd av fallande
världsmarknadspriser på spannmål uppgår den faktiska kostnaden till drygt 1,7
miljarder kr. Till största delen har dessa delan-svarsmedel tilldelats
spannmålsregleringen och därigenom hjälpt till att upprätthålla prisnivån på
spannmål, vilket ytterligare har försvårat en produktionsanpassning. Av
ddansvarsmedlen för 1988 års skörd har också 145 milj. kr. avsatts till
ekonomiskt stöd för dels omläggning till alternativ odling, dels odling av
fånggrödor. Dessutom har totalt lOOmilj. kr. avsatts för forsknings-, försöks-
och utvecklingsinsatser för alternativ användning av åkermarken. Vidare
avsattes 30milj. kr. att användas under en treårsperiod för bidrag till de
jordbruksföretag som vidtar åtgärder som ökar variationsrikedomen i
kulturlandskapet och minskar den spannmålspro-ducerande arealen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
innevarande års medel på totalt ca 350 milj. kr. har 200 milj. kr.<br>
tilldelats spannmålsregleringen. Jag har i dessa frågor haft nära samråd med</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section133>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section134>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>näringen.
Därvid har överenskommits om följande fördelning av resterande medel.
Ytteriigare 70 milj. kr. bör användas för forsknings-och utvecklingsinsatser
för alternativ markanvändning och 80 milj. kr. för rådgivningsverksamhet m. m.
i samband med omställningen av åkermarken. Härav bör 40 milj. kr. disponeras av
näringen och 40 milj. kr. av lantbruksverket för den rådgivning som jag tar upp
i det följande. Det är angeläget att dessa olika rådgivningsinsatser samordnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min bedömning uppnås den nödvändiga resursanpassningen av spannmålsproduktionen
och långsiktig jämvikt på marknaden bäst genom en avreglering där hela
inlösensystemet avskaffas. En avreglering innebär alltså att
regleringsföreningen Svensk spannmålshandels marknadsreglerande verksamhet
slopas. Inlösengarantin avskaffas och det är därför inte heller nödvändigt att
fastställa några preliminära eller definitiva inlösenpriser. Som jag redan
redovisat kräver ett bevarat gränsskydd dock att det inhemska pris som skall
skyddas fastställs på administrativ väg. En avreglering innebär också att
systemet med prisorter, prisstegringsskala och kvalitetsreglering m. m.
försvinner. Med hänsyn till den omfattande överskottsproduktionen av spannmål
föreslår jag att den marknadsregleringen avvecklas stegvis genom successivt
sänkt inlösenpris. Jag återkommer i det följande till mina förslag om övergångsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
system med inlösenåtaganden eller andra typer av kollektiv exportfi-nanstering
riskerar enligt min mening alltid att skapa incitament för en olönsam
överskottsproduktion och därmed strukturella överskottsproblem av den typ vi
har i dag. Det är först när producenter och förbmkare får mötas på en
fungerande marknad som produktionen anpassas till efterfrågan. En fri inre
marknad ställer helt andra krav på ett marknadsinriktat beteende bland
producenterna. Avsättningen av i det här fallet spannmål är inte längre given,
den måste ske genom aktiva insatser. Det är en stor omställning som avsevärt
bör förbättra förutsättningarna för dagens jordbrukare att agera som andra
företagare. Det är dock viktigt att den statliga rådgivningsverksamheten aktivt
inriktas på och anpassas till den nya situationen. Lantbmksnämndema har här ett
viktigt ansvar. Jag återkommer i det följande till denna fråga, liksom till
olika övergångsåtgärder. Dessa berör i stor utsträckning åkerarealen och
spannmålsproduktionen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section135>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Effekter
på marknaden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning: Med
hjälp av en successiv nedtrappning av inlösensystemet för spannmål kombinerad
med andra övergångsåtgärder bör en anpassning kunna ske under socialt
acceptabla former. En relativt stor dd av den svenska spannmålsproduktionen
kommer att kunna ske på kontrakt, vilket stabiliserar den inhemska spannmålsmarknaden.
En avreglering kommer också att innebära en för miljön positiv extensifiering
av produktionen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section136>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LAG;s bedömning: LAG:s
förslag till övergångsåtgärder avviker från</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section137>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section138>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mitt. Vad avser den
långsiktiga bedömningen överensstämmer LAG:s Prop. 1989/90: 146 bedömning
med min.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Enligt lantbruksstyrelsen och jordbmksnämnden kommer spannmål vid en
avreglering att på sikt vid en balanssituation att ligga ca 20öre per kg lägre
än i dag. Under anpassningsperioden kan prisfallet bli avsevärt mycket större.
Prisnivån kan komma att närma sig de rörliga produktionskostnaderna om inga
stabiliserande åtgärder vidtas. När det gäller stabiliteten och
prissvängningarna på marknaden anser flera remissinstanser att en avreglering
kan vålla problem. Enligt lantbmksstyrelsen kan en stor prisvariation mdlan
åren förväntas under omställningsperioden. Styrelsen delar dock uppfattningen
att marknaden genom bl. a. olika former av kontraktsbindning och lagring efter
en omställningsperiod bäst klarar av prisstabiliseringen utan statligt
ingripande. Ett särskiU problem är extrema skördevariationer. Enligt styrelsen
kan det finnas anledning att samhället i ett övergångsskede har en beredskap
för hur skördevariationerna skall hanteras. Enligt styrelsen kan jordbmkamas
risktagande och kapitalbehov förväntas öka på gmnd av större prissvängningar
mellan åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
LRF får vi räkna med mycket stora, oberäkneliga prissvängningar mellan åren och
under skördeåret. Enligt Hushållningssällskapens förbund skulle en intern
avreglering i ett läge där världsmarknaden karaktäriseras av låga och instabila
priser leda till stora prissvängningar i Sverige. LRF m.fl. anser att någon typ
av koUektiv exportfinansiering är nödvändig även vid en avreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbmksnämnden
konstaterar att de minsta prissvängningarna torde uppnås om den inhemska
odlingen vid normalskörd inte täcker den inhemska konsumtionen. Enligt nämnden
torde en självförsörjningsgrad på ca 85 90% vara rimlig att döma av
skördevariationema. Sveriges lantbruksuniversitet menar att det mesta talar
för att osäkerheten i livsmedelsmarknaderna hanteras effektivare av marknadens
aktörer än med dagens politik. Enligt konsumentdelegationen kommer
jordbmksproduktionen vid en fri inre marknad att ligga inågot under 100%
självförsörjningsgrad för att temporära överskott skall kunna undvikas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser, däribland statens jordbmksnämnd, lantbmksstyrelsen och LRF,
anser att kontraktsodlingen kommer att öka när överskotten försvunnit och
balans råder mellan produktion och förbmkning av spannmål. Enligt Sveriges
lantbmksuniversitet talar mycket för att behovet att säkerställa leveranser av
jordbmksprodukter kommer att leda till kontrakt där köpare garderar sig mot
prisstegringar och säljare mot prisfall. Enligt LRF kommer kontraikt inte att
tecknas så länge överskott föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbmksnämnden
och lantbmksstyrelsen bedömer att en avreglering medför en ökad koncentration
av spannmålsproduktion till södra Sveriges slättbygder. De bedömer också att en
avreglering medför en extensifiering av spannmålsproduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för min bedömning: En anpassning av produktionen från dagens<br>
överskottssituation till en situation med balans på marknaden kommer att<br>
ställa stora krav på i första hand producenterna. Jag delar därför remissin-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section139>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section140>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>stansemas åsikt att det är
viktigt med effektiva och aktiva övergångsåtgär- Prop. 1989/90:146 der som
underlättar produktionsanpassningen och som garanterar att anpassningen sker
under socialt acceptabla former. Jag återkommer till detta i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser har pekat på risken för mycket stora prissvängningar på
jordbmksråvaror på en fri inre marknad. Några menar att olika typer av
regleringar är nödvändiga för att förhindra oönskade fluktuationer på
marknaden. Först viU jag slå fast att prissvängningar i sig inte är något
negativt. De utgör ett naturligt inslag på en fri marknad. Prissignalen är
marknadens viktigaste instmment för att skapa balans meUan utbud och
efterfrågan. Nuvarande reglerade prissättning förhindrar riktiga prissignaler,
vilket har resulterat i överskottsproduktion. På en fri inre marknad finns
också ett gemensamt intresse hos producenter och förbmkare att stabilisera
marknaden. Producentema vill ha en säker avsättning tiU så höga priser som
möjligt medan förbmkama önskar säkra leveranser till så låga priser som
möjligt. För att uppnå detta kan kontrakt upprättas, vilket skulle stabilisera
marknaden och underlätta den nödvändiga planeringen för båda parter. Ju större
prissvängningama är desto större bör också intresset för kontraktsodling vara.
Min bedömning är att en relativt stor del av den svenska spannmålsproduktionen
kommer att kunna ske på kontrakt. Det finns också andra stabUiseringsinstmment
som t. ex. lagring. På en fri marknad kan därför prissvängningar stabiliseras
utan att detta medför alla de nackdelar som dagens statliga prisreglering
orsakar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avskaffas
spannmålsregleringen kommer den i dag ofta intensiva spannmålsodlingen
sannolikt att i viss utsträckning extensifieras. Insatser av bl. a. gödsel- och
bekämpningsmedel kommer att minska och markutnyttjandet kommer att öka. Det
innebär att jordbmkets negativa miljöpåverkan minskar. Min bedömning är därför
att ett slopande av dagens pris- och marknadsreglering också är ett steg mot
ett mer miljövänligt jordbmk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avreglering innebär sannolikt att spannmålsproduktionen kommer att koncentreras
ytterligare till de områden som har de bästa naturliga
produktionsfömtsättningama, dvs. till södra och mellersta Sveriges slättbygder.
För att möta denna förändring kommer jag att föreslå särskilda åtgärder, bl. a.
landskapsvårdande insatser. En avreglering innebär troligen också att stmkturrationaliseringen
i viss mån kommer att öka. Paral-leUt kan även kombinations- och
deUidsjordbmket förväntas öka, särskilt som vegetabilieproducenter jämfört med
animalieproducenter har relativt goda möjligheter att på detta sätt anpassa sig
till den nya situationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
samlade bedömning är att spannmålsproduktionen kommer att effektiviseras bl. a.
genom att onödigt stora produktionsresurser inte längre kommer att bindas i
spannmålsproduktionen. Den samhällsekonomiska effektiviteten ökar och utrymmet
för ekonomisk tillväxt ökar i andra delar av ekonomin. Avregleringen kommer
troligen också att innebära att odlingen av energi- och industrigrödor ökar
liksom odlingen av olika nischgrödor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:373.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section141>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section142>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>3.2.2 Oljeväxter</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section143>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Oljeväxtodlingens storlek anpassas till den inhemska användningen av svensk
rapsolja och till beredskapsbehovet. För att garantera en av beredskapsskäl
tillräcklig inhemsk odling baseras produktionen på kontraktsteckning i
offentlig regi. Det nya systemet skall gälla fr.o.m. 1992 års skörd. Nuvarande
system med fettvamavgifter på import och vid tillverkning av oljor och fetter
bör behållas. Fettvamavgiften skall även omfatta inhemskt slakterifett.
Avgiftema skall, på samma sätt som införsdavgiftema för andra produkter,
bibehållas på nuvarande nivå i avvaktan på resultatet av GATT-förhandlingama.
Detta innebär att fettvamavgiften skall svara mot nuvarande svenska prisnivå på
rapsolja.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section144>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG:s
förslag: Överensstämmer vad avser odlingens omfattning och kontrakteringen med
mitt förslag. Däremot föreslår arbetsgmppen att odlingens fortsatta
finansiering, i avvaktan på att principeraa för finansiering av det civila
totalförsvarets kostnader görs enhetliga, sker med avgifter på importen. LAG
föreslår också att avgiftema avvägs så att systemet blir självfinansierande.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Konsumentdelegationen, SLIM, TCO, LO och KF tillstyrker i princip arbetsgmppens
förslag. Däremot anser SLIM, LO och KF att nuvarande avgiftssystem bör behållas
för att avgiften skall vara konkurrensneutral. LRF anser arbetsgmppens förslag
vara oacceptabelt och att nuvarande system i princip bör behållas.
Länsstyrelsen i Kristianstads län anser att arbetsgmppen behandlat det svenska
odlingsbehovet av oljeväxter aUtför ensidigt och att en kontrakterad areal
tills vidare bör utsträckas till förslagsvis 140000ha. Lantbmksstyrelsen, LO
och TCO m. fl. pekar på vikten av fri anbudsgivning vid kontraktsodling av
oljeväxter. Enligt jordbmksnämnden och lantbmksstyrelsen kommer den kvarvarande
oljeväxtodlingen att förskjutas till södra Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Sedan 1960-talet uppgår oljeväxtarealen till ca 170000ha,
vilket motsvarar ca 325000ton frö som innehåller ca 130000ton olja. Därav
används ca 40000 ton för konsumtion inom landet, resten exporteras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att upprätthålla
oljeväxtodlingen i landet finns en fettvamreglering som reglerar priset på olja
och frö. Regleringsföreningen Sveriges oljeväxtintressenter (SOI) köper upp
den svenska skörden av oljeväxter till ett inhemskt pris och säljer sedan
skörden vidare till fettvamindustrin till ett pris som i princip motsvarar
världsmarknadspriset på oljedelen och svenskt pris på mjöldelen (foder). Inom
ramen för fettvamregleringen tas också en generell fettvamavgift ut vid
tillverkning av olja och vid import av oljor och fetter. Avgiften används för
att täcka skillnaden mellan det svenska priset på oljeväxtfrö och
världsmarknadspriset, dvs. avgiften finansierar den svenska odlingen av
oljeväxter. Exporten finansieras således med avgifter på motsvarande import
(utbytesexport). Trots fettvamregle-ringens något annorlunda konstmktion så har
den samma effekt som</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:81.0pt'><span style='font-family:Verdana'>62</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section145>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section146>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>regleringen
på andra produktområden, dvs. att upprätthålla en inhemsk prisnivå på
jordbmksprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av beredskapsskäl krävs en
produktion av oljeväxter som överstiger den svenska efterfrågan på rapsolja,
men väl en mindre produktion än för närvarande. Utan möjlighet till
utbytesexport eller annan finansiering skulle produktionen sannolikt sjunka
till en nivå motsvarande den inhemska konsumtionen av olja ur svenskt
oljeväxtfrö, dvs. till ca en tredjedel av dagens nivå. För att trygga en från
beredskapssynpunkt tillräcklig produktion bör därför enligt min mening statens
jordbmksnämnd få i uppgift att med hjälp av kontraktsteckning garantera en
tillräcklig produktion. Det bör vara jordbmksnämndens sak att närmare utforma
ett lämpligt system för denna uppgift. Med hänsyn till bl. a. producentemas
planering och den framförhållning som en kontraktsteckning kräver föreslår jag
att nuvarande system bibehålls t.o.m. 1991 års skörd och att det nya systemet
tiUämpas fr.o.m. 1992års skörd. Det kan också tilläggas att användningen av
inhemsk rapsolja kan förväntas öka till följd av växtförädling m. m. Jag
återkommer i det följande till mina övriga förslag till beredskapsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
skillnad mot LAG anser jag, liksom några remissinstanser, att systemet med en
generell fettvamavgift bör behållas. Systemet fungerar enligt min uppfattning
väl och kan fungera även vid en mindre produktion, fömtsatt en offentlig
kontraktsteckning. När det gäller nivån på avgiften anserjag att den tills
vidare bör vara oförändrad. Som jag tidigare redogjort för skall även
gränsskyddet behållas oförändrat i avvaktan på GATT-förhandlingama.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fettvamavgiften
omfattar i dag inte svenskt slakterifett. I stället upprätthålls ett inhemskt
pris på slakterifett med hjälp av en avgift på import. Även om behandlingen av
slakterifett i dag är annorlunda än för övriga fettråvaror råder för
livsmedelsindustrins del ändå konkurrensneutralitet mellan slakterifett och
övriga fettråvaror. Föratt få en enhetlig behandling av alla fettråvaror bör
dock fettvamavgiften omfatta även slakterifett. Jag föreslår därför att även
svenskt slakterifett fr. o. m. den 1 juli 1991 beläggs med fettvamavgift.
Förslaget innebär enligt min bedömning inte någon förändring av
margarinindustrins sammanlagda inköpskostnader, dvs. det relativa prisläget
mellan slakterifett och andra fettråvaror förändras inte. Jag återkommer i det
följande till bedömningen av effekteraa för slakteri-industrin och
köttproducentema.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section147>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2.3
Foder</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Den
intema marknadsregleringen för fodermedel som inte omfattas av
spannmålsregleringen avskaffas den Ijuli 1991.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section148>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LAG:s förslag:
Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Den majoritet av
remissinstansema som tillstyrker en generell avreglering har inte redovisat
någon avvikande mening vad</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section149>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section150>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avser
fodermedelsregleringen. Enliigt statens jordbmksnämnd kommer fo- Prop.
1989/90:146 derspannmålen vid en avreglering att sjunka kraftigt i pris. Det
torde medföra att även priset på övriga foderprodukter kommer att sjunka i
varje fall de första åren. Vid bibehållet gränsskydd kommer de inhemska
fodermedlen att få kraftigt förbättrad konkurrenskraft gentemot de importerade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
jordbmksnämnden kommer också lägre spannmålspris att verka i riktning mot ökad
förbmkning av spannmål jämfört med andra energifodermedel som grovfoder och
majs. Det kan leda till att foderstatema styrs mot att innehålla spannmål som
kompletteras med billigt proteinfoder som t. ex. fiskmjöl. Å andra sidan kan
ett landskapsvårdsstöd ge vallodlingen förbättrad konkurrenskraft vilket
verkar i motsatt riktning. Inhemskt odlade proteinfodermedel som ärter och
oljeväxtfrö får förbättrad konkurrenskraft genom att deras relativa lönsamhet
gentemot spannmål förbättras. Minskad odling av oljeväxter leder dock enligt
jordbmksnämnden till att utbudet av rapsmjöl minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt forslag: Fodenneddsregleringen innehåller liksom de flesta andra
regleringar ett gränsskydd och vissa intema marknadsregleringar. Syftet är att
skydda priset på spannmål. Gränsskyddet utgörs av rörliga införselavgifter och
omfattar de olika spannmålsslagen och produkter därav samt oljekraftfoder sona
t.ex. sojamjöl. TiU gränsskyddet hör också en tillverkningsavgift på
oljekraftfoder som tillverkas av importerade råvaror. På detta sätt utjämnas
prisskillnaden mellan oljekraftfoder tillverkat på inhemska resp. importerade
råvaror. Gränsskyddet omfattar inte sådana fodermedel som fiskmjöl, köttmjöl
och lupinfrö m. m. eftersom dessa i GATT är bundna till s. k. noll-tull. Hö,
halm och liknande grovfoder är inte heller reglerade då handeln med dessa
produkter är begränsad. De marknadsreglerande åtgärdema består först och främst
av de åtgärder för fodersäd som återfinns inom spannmålsregleringen, vilka jag
tidigare redogjort för. Dessutom finns också vissa specifika åtgärder. Bl. a.
kan Svensk spannmålshandel stimulera användningen av brödsäd till foder genom
rabattering av brödsäd. Dämtöver finns möjlighet för jordbmksnämnden att
utfärda inblandningstvång för raps-, rybs- och vitsenapsmjöl i oljekraftfoder.
Det nuvarande stödet till baljväxtodlingen kan också ses som en
marknadsreglerande åtgärd i syfte att stimulera den inhemska
proteinfoderproduktioren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbmket
som kollektiv får allt importerat foder till världsmarknadspris genom att de
införselavgifter som flyter in vid import av fodermedel i sin helhet tillförs
jordbmket. Infiirsdavgiftema bmkar årligen uppgå tiU 250300milj. kr. och ingår
i införselavgiftsmedlen inom fördelningsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare föreslagit att den intema marknadsregleringen på spannmål skall
avskaffas successivt. Etet innebär att den viktigaste delen av intema
marknadsregleringen för foder också avskaffas. Skälen för detta förslag har jag
också redovisat tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fodermedelsregleringen
i övrigt bör avskaffas i ett steg den Ijuli 1991.<br>
Rabatteringen av brödsäd för foderanvändning, som är ett sätt att finna<br>
avsättning för brödsädsöverskott, bör slopas. Möjligheten till inbland-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section151>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section152>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ningstvång för raps-,
rybs- och vitsenapsmjöl i oljekraftfoder har enligt min mening inte heller
någon plats på en fri intern marknad. Det bör vara marknadens sak att avgöra
huruvida dessa fröer skall ingå i oljekraftfoder eller inte. Det kan också
tilläggas att tillämpningen av inblandningstvånget upphörde hösten 1975. Inte
heller har ett direkt stöd till baljväxtodlingen någon plats på den fria
interna marknaden. Baljväxtodlingen bör dock få ett relativt bättre
lönsamhetsläge vid en avreglering, vilket jordbruksnämnden också påpekat.
Dessutom kommer de tillfälliga övergångsåtgärderna att underlätta en fortsatt
baljväxtodling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
avser gränsskyddssystemet föreslår jag att det tillämpas på samma sätt som
hittills. Såväl införsel- som tillverkningsavgift bör därför behållas. Jag
föreslår dock att återföringen av införselavgiftsmedel på det sätt som sker i
dag avskaffas i ett steg den Ijuli 1991. Jag avser att återkomma till denna
fråga i samband med att jag behandlar frågan om regleringsekono-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section153>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2.4
Fabrikspotatis</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>AvveckUng
av marknadsregleringen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Möjligheten att ta ut en tillverkningsavgift på stärkelse tillverkad av annan
råvara än fabrikspotatis avskaffas den Ijuli 1991. Det riksdagsbeslut från år
1934 som innebär att potatis skall vara prioriterad råvara vid tillverkning av
konsumtionssprit upphävs den Ijuli 1991. Dagens system med en rabattering av
svensk stärkelse som används för tekniska ändamål bibehålls i avvaktan på
EG/EFTA- och GATT-förhandlingarna. Kostnaden skall betalas med budgetmedel. Den
arealavgift som i dag tas ut på all mat- och fabrikspotatisodling överstigande
0,5 ha avskaffas, liksom den leveransavgift som tas ut från producenten för
den potatis som levereras till stärkelsefabrik eller bränneri.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section154>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LAG:s förslag:
Överensstämmer med mitt förslag vad avser potatis som prioriterad råvara vid
sprittillverkning och möjligheterna att ta ut en tillverkningsavgift på
stärkelse tillverkad av annan råvara än fabrikspotatis. Däremot föreslår
arbetsgruppen att rabatteringssystemet avvecklas. För att underlätta en
anpassning av fabrikspotatisodlingen föreslår LAG också ett stöd till den i dag
rabatterade stärkelseproduktionen under åren 1991/92-1993/94 med totah 75 milj.
kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: En
majoritet av remissinstanserna tillstyrker en generell avreglering och har
inte redovisat någon avvikande mening vad avser fabrikspotatis. Ett antal
remissinstanser, däribland lantbmksstyrelsen och KF, tillstyrker uttryckligen
en avreglering av fabrikspotatissek-torn. Några remissinstanser Sveriges
livsmedelsindustriförbund, konsumentdelegationen, TCO och LO anser att
rabatteringen bör jämställas med vanligt gränsskydd och bör därför följa den
internationella utvecklingen så att konkurrensneutralitet uppnås. LRF
avstyrker LAG:s förslag</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:50.0pt'><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section155>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section156>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1989/90. 1
saml Nr 146 Rättelse: s. 75 rad 5 lillkommer: Systemet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1994.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section157>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och menar att dagens
reglering i princip bör bibehållas oförändrad. Statens Prop. 1989/90:146
jordbruksnämnd harsvårt att se motiven till att just stärkelseproduktionen
föreslås få ett särskilt stöd under en övergångsperiod. Lantbruksstyrelsen
anser att de speciella förhållanden som råder på fabrikspotatisområdet talar
för ett förhållandevis kraftfullt omställningsstöd under en övergångsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Dagens interna marknadsreglering styr i stor utsträckning
valet av råvara vid sprit- och stärkdsetillverkning. Enligt prisregleringslagen
är det möjligt att ta ut en tillverkningsavgift på stärkelse tillverkad av
annan råvara än fabrikspotatis. Enligt ett riksdagsbeslut från år 1934 skall
potatis vara prioriterad råvara vid tillverkning av konsumtionssprit. Dessa
förhållanden försvårar introduktionen av nya råvaror, nya produkter och nya
produktionsprocesser. Enligt min mening är det viktigt att alla råvaror
konkurrerar på lika villkor. Det befrämjar en effektiv produktion av sprit och
stärkelse till lägsta möjliga kostnad. I framtiden bör samma villkor gälla för
alla råvaror som används för spritdier stärkelsetillverkning. Jag föreslår
därför att möjligheten att ta ut en tillverkningsavgift på stärkelse ur annan
råvara än fabrikspotatis avskaffas. Jag föreslår också att riksdagsbeslutet om
att potatis skall vara prioriterad råvara vid sprittillverkning upphävs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig del av dagens interna marknadsreglering är den s. k. rabatteringen av
svensktillverkad stärkelse som används för tekniskt bruk. Rabatteringen
innebär att regleringsföreningen Sveriges potatisintressenter (SPI) betalar
skillnaden mellan det högre inhemska priset och det lägre världsmarknadspriset
på stärkelse som går till teknisk användning inom bl.a. pappersindustrin. Den
del av fabrikspotatisodlingen som går till teknisk stärkelse uppgår till ca 3 500
ha av en total areal på ca 10000 ha. Rabatteringen har de senaste åren kostat
40 60milj. kr. per år, vilket är en mycket högkostnad föratt upprätthålla en
odling på 3 500 ha. Bl.a. kostar den 2 3 gånger mer per hektar än
spannmålsproduktion för export. I avvaktan på att de internationella
handelsförhandlingarna leder fram till att den här typen av handelssnedvridande
stöd kan avvecklas föreslår jag att rabatteringen övergångsvis bör behållas.
Jag har beräknat kostnaden för detta till högst 35 milj. kr. per år. Ett belopp
av den storieken bör utjämna skillnaden i stödnivå mellan Sverige och utlandet
när leverans-och arealavgiften avskaffas. På detta sätt likställs
konkurrensvillkoren för svenska och utländska tillverkare av teknisk stärkelse.
En sänkning av rabatteringskostnaden kan bli aktuell med hänsyn till
lönsamhetsutvecklingen för fabrikspotatis jämfört med andra grödor.
Rabatteringen bör finansieras med budgetmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:374.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section158>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section159>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>Effekter på marknaden</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section160>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section161>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:13.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning: 1 de områden där fabrikspotatis odlas i dag finns goda
förutsättningar för en anpassning och omställning av produktionen. En
anpassning bör inte heller öka miljöbelastningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG;s
bedömning: Arbetsgruppen har inte behandlat dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Enligt
länsstyrelsen i Kristianstads län skulle en nedläggning av
fabrikspotatisodlingen medföra en utslagning av åtskilliga jordbruk, vilket för
regionen skulle få svåra följdverkningar. Även länsstyrelsema i Blekinge och
Kalmar län pekar på fabrikspotatisodlingens betydelse för länen.
Länsstyrelsema i Blekinge och Kristianstads län pekar också på
fabrikspotatisens miljöfördelar från bl.a. näringsläckagesyn-punkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för min bedömning: En minskad reglering innebär en minskad
fabrikspotatisodling. Minskningen kan framför allt förväntas ske för den
fabrikspotatis som används för sprittillverkning. Den odlingen motsvarar! dag
ca 3 000 ha. Däremot bör den fabrikspotatisodling som går till teknisk
stärkelse kunna upprätthållas på gmnd av att rabatteringssystemet bibehålls i
avvaktan på den internationella utvecklingen. Även den del av
fabrikspotatisodlingen som används till humankonsumtion bör kunna
upprätthållas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fabrikspotatisodlingen är
i dag huvudsakligen lokaliserad till Skåne och Blekinge, dvs. i de områden i
Sverige med de bästa förutsättningarna för jordbruksproduktion. Enligt min
bedömning är därför fömtsättningarna för en anpassning av produktionen goda
även om odlingen i dag i viss utsträckning sker på lättare jordar. Enligt min
bedömning bör även fabrikspotatisodlarna omfattas av de övergångsåtgärder som
avser åkermarken. Det finns enligt min mening därför goda förutsättningar för
dagens fabrikspotatisodlare att i den takt som krävs övergå till produktion av
andra grödor.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En eventuell minskning av
fabrikspotatisodlingen bör enligt min bedömning inte leda till en ökad
miljöbelastning. Potatisen har visserligen en längre växtperiod och en något
högre kväveupptagningsförmåga än stråsäd. Sker tillförseln av stallgödsel
eller handelsgödsel vid rätt tidpunkt och i rätt mängd blir avrinning och
läckage inte större i spannmålsodling än när fabrikspotatis odlas oberoende av
växtperiodens längd. Användningen av bekämpningsmedel är dock 3-4 gånger högre
i fabrikspotatisodlingen än i spannmålsodlingen. En minskad fabrikspotatisodling
innebär alltså en minskad bekämpningsmedelsanvändning.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:99.0pt'><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section162>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section163>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>3.2.5 Matpotatis</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section164>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Den
intema marknadsregleringen för matpotatis avskaffas den Ijuli 1991.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section165>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG:s
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: En
majoritet av remissinstansema tillstyrker en generell avreglering och har inte
redovisat någon avvikande mening vad avser matpotatisregleringen. Enligt
statens jordbmksnämnd innebär ett avskaffande av möjligheten till
marknadsreglerande åtgärder att skördevariationema kommer att slå igenom
hårdare på det inhemska priset. Jordbmksnämnden pekar också på den ökade
graden av vidareförädling (förpackning, tvättning m. m.) och försäljning
direkt till konsument bland matpotatisproducenteraa som kunnat iakttas under
senare år, till följd av ett trängt ekonomiskt läge. Enligt nämnden torde en
sådan utveckling förstärkas vid en avreglering. Minskar fabrikspotatisarealen
kommer sannolikt en del av denna areal att utnyttjas för matpotatisodling enligt
jordbmksnämnden. Redan vid små arealökningar kommer detta att pressa
matpotatispriset nedåt. KF föreslår att offentliga medel framöver avsätts för
att främja kvaliteten och kvalitetskontrollen på matpotatis. LRF anser att det
även i fortsättningen bör vara möjligt att göra ingrepp på matpotatismarknaden,
men endast vid mera betydande obalanser på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Matpotatisregleringen består av ett gränsskydd som
kompletteras med vissa marknadsreglerande åtgärder. För matpotatis fastställs
ett mittpris och målsättningen är att odlarens pris i genomsnitt under en följd
av år skall ligga så nära mittpriset som möjligt. För att lyfta bort överskott
kan SPI ge stöd till lagring och export, överföra potatis till stärkelse- och
bränneriindustrin eller stimulera användning till djurfoder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Matpotatisarealen
inom den yrkesmässiga odlingen har sedan mitten av 1970-talet varit ganska
stabil och legat kring 30000 ha. Skördevariationer mellan åren beror i huvudsak
på stora skillnader i avkastningen per hektar. Under 1980-talet har
avkastningen varierat mellan 20000kg per ha och 35 000 kg per ha. Totalskörden
har varierat mellan 650000ton och 930000ton under 1980-talet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är viktigt att även matpotatismarknaden underkastas marknadens villkor för att
producentema på bästa sätt skall kunna svara på konsumentemas efterfrågan. Det
är särskilt viktigt eftersom potatis är ett av våra viktigaste baslivsmedel.
Jag föreslår därför att den interna marknadsregleringen på matpotatisoi. rådet
avskaffas den Ijuli 1991. Det innebär att SPLs hela verksamhet avskaffas. Några
överskott kommer därför inte att genom SPLs försorg lyftas bort från marknaden.
I stället är det producenter, distributörer och handlare som på
marknadsmässiga villkor skall försörja marknaden med matpotatis. På detta sätt
bör också producenterna bli mer lyhörda för konsumenteraas krav och i större
utsträckning än i dag producera de kvaliteter och sorter m. m. som efterfrågas.
En avreglering kommer troligen att leda till att prissvängningama på marknaden
blir större. Det är dock fråga om naturliga inslag på en fungerande marknad.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section166>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section167>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Dessutom finns det, liksom
för övrig vegetabilieproduktion, möjligheter att genom i första hand
kontraktsteckning dämpa oönskade prissvängningar. En avreglering bör, som
jordbmksnämnden konstaterar, öka intresset för lokal förädling, dvs.
förpackning, tvättning m. m. och försäljning direkt från producent till
konsument. Jag ser det som en positiv utveckling. Den minskar avståndet mellan
producent och konsument högst avsevärt och bör bl. a. därför kunna bidra till
ett större ansvarstagande för en bättre matpotatiskvalitet. Utvecklingen bidrar
också till att öka inkomstema för berörda jordbmkare i och med att de själva
tar över hela eller delar av förädlingen. Vad avser frågan om
kvalitetsregleringen återkommer jag i det följande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section168>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2.6
Socker</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Den
administrativa prissättningen på sockerbetor avskaffas. Även regleringen av
betarealen slopas. Regleringarna avskaffas den Ijuli 1991.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section169>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LAG:s förslag:
Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Arbetsgmppen anser att vissa skäl
talar för att kontraktsteckningen ordnas genom ett anbudsförfarande i
offentlig regi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
En majoritet av remissinstanseraa tillstyrker en generell avreglering och har
inte redovisat någon avvikande mening vad avser sockerregleringen. LRF vill
behålla dagens kontraktssystem och anser att självförsörjningsgraden på socker
bör vara 100%.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt Sockerbolaget krävs
ett gränsskydd av samma omfattning och nivå som inom EG samt samma
konkurrensfömtsättningar i övrigt som inom EG för att sockemäringen skall
överleva. Det krävs enligt Sockerbolaget också möjlighet till export för att
den svenska sockernäringen skall kunna konkurrera på lika villkor med omvärlden.
Odlingens omfattning bör enligt Sockerbolaget avgöras av odlare och
sockerindustri tillsammans utan statlig inblandning. Vad avser importutrymmet
menar Sockerbolaget att ett visst importutrymme i normalfallet kommer att
upprätthållas efter en avreglering, men att det vore förödande för svensk
sockerindustris konkurrensförmåga om ett importutrymme skulle vara ett
obligatoriskt tillstånd i varje situation oberoende av konkurrenternas agerande
eller skördeutfall. Sockerbolaget delar också arbetsgmppens slutsats avseende
de regionalpolitiska övervägandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen
och Svenska lantarbetareförbundet menar att kontraktsteckningen i framtiden
bör ske genom ett anbudsförfarande. Enligt statens jordbruksnämnd innebär en
avreglering utan statliga ingrepp att kontraktsodlingen även fortsättningsvis
kommer att ske på samma sätt som i dag. Enligt nämnden krävs ingripanden från
statens sida om man vill att sockerbetsodlingen skall konkurrera med andra
grödor och sockerbetorna skall få ett pris som ger rätt lönsamhet i
förhållande till andra grödor. Statliga åtgärder krävs också för att
upprätthålla ett importutrymme för</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:72.0pt'><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section170>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section171>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>socker. Länsstyrelsen i
Kristianstads län anser en kontraktsteckning i Prop. 1989/90:146 offentlig regi
vara onödig. SLIM är kritiskt till arbetsgmppens bedömning att ett
importutrymme fömtsätts även efter en avreglering. TCO menar att det inte går
att säga något om självförsörjningsgraden om Sverige skall ha samma
konkurrensvillkor som konkurrenteraa. KF fömtsätter att gräns-skyddsjusteringar
kan ske med hänsyn till monopolsituationen och den höga lönsamheten inom
sockemäringen så att sockerpriset kan sänkas till konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbmksstyrelsen
och konsumentdelegationen m. fl. anser att sockerproduktionen vid de båda
ö-bmken bör behandlas som en regionalpolitisk fråga där sockerproduktionen bör
prövas mot andra regionalpolitiska åtgärder. Länsstyrelsen i Kalmar län hävdar
bestämt att en minskning av betodlingen och sockerproduktionen inte får drabba
Öland. Inga nedskärningar av sockerbetsodlingen kan enligt länsstyrelsen i
Blekinge län accepteras förrän sekundära effekter utretts och de på ett
tillfredsställande sätt åtgärdats. Länsstyrelsen i Gotlands län anser att
Gotland bör garanteras en utökad odlingsareal av betor. Länsstyrelsen i
Kristianstads län anser att den nuvarande omfattningen på sockerbetsodlingen i
länet bör behållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Den sockerreglering vi har i dag omfattar både råvaran
sockerbetor och den färdiga produkten socker. Såväl betarealens storlek som
bet- och sockerpris regleras. Gränsskyddet omfattar socker och utgörs av en
rörlig införselavgift. Några marknadsreglerande åtgärder av den typ som
återfinns inom många andra regleringar finns inte eftersom det hittills aldrig
varit nödvändigt att avsätta några överskott av socker på världsmarknaden.
Produktionen har i normalfallet legat under 100% av konsumtionen och mindre
tillfälliga överskott har överlagrats. De rekordstora skördama åren 1988 och
1989 har dock skapat avsevärda överskottsproblem. Jag återkommer till den
frågan i det följande. NormaU importeras till Sverige alltså en mindre mängd
socker. De införselavgiftsmedel som flyter in vid import går till
sockerregleringsfonden som tillhör sockerregleringen. Fonden finansierar bl.
a. prisutjämning och restitutioner samt under senare år också arealbidrag till
betodlarna vid ö-bmken och det särskilda ö-bmksstödet m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avreglering innebär att de administrativt satta betprisema samt
arealregleringen slopas. Prisbildningen liksom produktionens storlek blir en
fråga för marknaden att lösa. Också på detta område bör enligt min bedömning en
fri intem marknad effektivisera produktionen så att såväl de företagsekonomiska
som de samhällsekonomiska kostnadema minskas. Det bör vara marknadens aktörer,
dvs. i första hand betodlama och Sockerbolaget som avgör priser m.m.
Betodlingen baseras i dag helt på kontrakt mellan odlarna och Sockerbolaget.
Odlingen bör även efter en avreglering kunna ske genom kontrakt. Situationen
kräver dock i än större utsträckning än på andra områden, en ordentlig pris-
och konkurrensövervakning, eftersom Sockerbolaget i dag har monopol på
sockertillverkning i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till att Sverige, i samband med förhandlingar om ett internationellt
sockeravtal, förklarat sin avsikt att på sikt etablera ett importut-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:374.0pt'><span style='font-family:Verdana'>70</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section172>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section173>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>rymme på 1015% av den
svenska sockerförbmkningen fömtsätter jag att en viss import av socker kommer
att ske även efter en avreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>På Öland och Gotland
spelar sockerproduktionen också en regional- och syssdsättningspolitisk roll.
Den fortsatta betodlingen och driften vid de båda ö-bmken bör därför bli
föremål för regional- och sysselsättningspolitiska överväganden. Det är enligt
min mening viktigt att sockerproduktion vägs mot andra tänkbara åtgärder för
att insatserna skall bli så effektiva som möjligt. En utvärdering av effekten
av det särskilda stödet till odlarna och sockerbmken i dessa områden bör
genomföras. Jag har för avsikt att senare återkomma till regeringen med förslag
i denna fråga. 1 avvaktan på resultatet av denna utredning bör kostnaderna för
regleringsåret 1990/91 för ö-bmksstöden och arealbidragen till odlarna under
dessa bmk betalas med budgetmedel.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section174>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Effekter
på marknaden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning: Det
är viktigt att den svenska sockerproduktionen är konkurrenskraftig. En
stmkturrationalisering av sockerbmken är därför nödvändig. En avreglering bör
inte innebära någon nämnvärd minskning av betodlingen. Med hänsyn till de
relativt stora överskott av socker som producerats åren 1988 och 1989 är det
dock nödvändigt med en viss minskning av produktionen. Den bör liksom hittills
kunna upprätthållas på en relativt hög självförsörjningsgrad. En viss import
fömtsätts dock även fortsättningsvis komma till stånd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section175>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG:s
bedömning: Överensstämmer med min bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Enligt
lantbmksstyrelsen kommer en avreglering inte att leda till några större
volymeffekter eftersom produktionen inte överstiger konsumtionen inom landet.
Lantbmksstyrelsen anser vidare att sockernäringen bör ges möjlighet att
utvecklas för att kunna möta en framtida internationell konkurrens och krav på
miljöinvesteringar. Konsumentdelegationen och NO anser att det bör ankomma på
näringen själv att fatta beslut om lämplig bmksstmktur. Konsumentdelegationen
anser också att konsumentema bör få del av produktivitetsvinster vid en eventuell
nedläggning av bmk. SLIM anser att sockemäringen bör ges möjlighet att
genomföra nödvändiga stmkturanpassningar för att möta en framtida
internationell konkurrens. Sockerbolaget understryker arbetsgmppens påstående
att det är väsentligt att genomföra stmkturförändringar för att möta en
framtida internationell konkurrens.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för min bedömning:
När det gäUer frågan om framför allt den framtida sockerbmksstmkturen delar jag
uppfattningen att sockernäringen bör ges möjlighet att utvecklas och göra
nödvändiga stmkturrationalise-ringar. Görs inte de nödvändiga
rationaliseringama kan hela sockerproduktionen hotas på sikt. Om de pågående
GATT-förhandlingama resulterar i ett avtal som innebär att gränsskyddet för
jordbruksprodukter</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>71</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section176>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section177>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>successivt skall sänkas
kan den internationella konkurrensen öka. Det är då viktigt att svensk
sockerindustri står väl rustad. En rationalisering innebär att vissa betodlare
drabbas om odlingen förflyttas och att anställda vid de bruk som läggs ned
måste söka sig annan sysselsättning. Den totala betodlingen förväntas dock bara
minska med hänsyn till avkastningsök-ningarna. En avreglering med bibehållet
gränsskydd innebär alltså inte någon minskning av produktionen, vilket är helt
naturiigt eftersom vi inte förrän de sista åren har haft någon
överskottsproduktion av socker. Omställningen bör därför inte vålla några
egentliga problem. För att underlätta anpassningen och finna alternativ
sysselsättning för de människor som friställs från sockerbruken är det enligt
min bedömning viktigt att olika regional- och arbetsmarknadspolitiska insatser
utarbetas. Det är också viktigt att Sockerbolaget, som har en monopolställning
på marknaden, tar sin del av ansvaret för att skapa alternativa
sysselsättningsmöjligheter och därmed bidra till en socialt acceptabel
strukturomvandling, framför allt i de områden där sysselsättningssituationen är
ogynnsam.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section178>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.2.7
Mjölk</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>A
vveckling av regleringen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Den
interna mjölkprisregleringen upphör den Ijuli 1991. Samtidigt införs en
förenklad form av lönsamhetsutjämning, utan exportfinansiering. Denna skall
avtrappas stegvis för att vara helt avvecklad den Ijuli 1994. Gränsskyddet
justeras i motsvarande takt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section179>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LAG:s förslag:
Arbetsgruppen föreslår att regleringen inkl. utjämningssystemet upphör den
Ijuli 1991.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Ett
flertal av remissinstanserna tillstyrker en avveckling av den interna
marknadsregleringen för mjölk, men förordar en avtrappning av
utjämningssystemet, i stället för ett omedelbart avskaffande. LRF avvisar
arbetsgruppens förslag och föreslår ett förenklat utjämningssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LO anser att det är ett
starkt fördelningspolitiskt intresse och konsumentintresse att den interna
subventioneringen av olika mejerivaror upphör. TCO anser att det såväl från
folkhälsosynpunkt som från allmän synpunkt är olämpligt att vissa varor
subventioneras. Statens jordbruksnämnd och lantbruksstyrelsen betraktar det
som självklart att gränsskyddet omfördelas då utjämningssystemet avskaffas.
Konsumentdelegationen, Sveriges livsmedelsindustriförbund m.fl. är tveksamma
till en omfördelning av gränsskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Mjölkprisregleringen består liksom de flesta andra jordbmksprisregleringar av
ett gränsskydd och en intern marknadsreglering som framför allt innebär en
kollektiv exportfinansiering. Den interna regleringen innehåller dessutom en
lönsamhetsutjämning mellan olika konsumentprodukter genom det s. k.
utjämningssystemet. En intern</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>72</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section180>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section181>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avreglering
innebär liksom för andra produktionsgrenar att den kollektiva Prop.
1989/90:146 exportfinansieringen avskaffas, men också att utjämningssystemet
försvinner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prisregleringen
på mejeriernas produkter har till huvuduppgift att tillförsäkra jordbrukarna
ett visst pris på mjölkråvaran. Prisregleringen avser emdlertid de olika
konsumentprodukter som tillverkas av mjölkråvaran, dvs. det är priserna på
dessa som är administrativt fastställda. Produkternas priser har anpassats efter
marknadssituationen genom att konsumtionsmjölk (dryckesmjölk och filprodukter)
och grädde åsatts relativt höga priser jämfört med mer priskänsliga produkter
som ost och smör. Specialiseringen inom mejeriindustrin har sedan
nödvändiggjort en lönsamhetsutjämning mellan mejerierna och därmed mellan
produkterna. Det är denna lönsamhetsutjämning mellan olika produkter som kallas
utjämningssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tekniskt
går utjämningen till så att konsumtionsmjölk, ost och grädde beläggs med
utjämningsavgifter. Avgiften är relativt sett störst för de mest lönsamma
produkterna. Avgifterna används bl.a. till att ge ett bidrag till producerat
smör. Dessutom används avgifterna för att lämna bidrag till export och lagring
av smör, ost och andra mejeriprodukter. Återstående medel återbetalas till
mejerierna i form av ett utjämningsbidrag på all invägd mjölk. Regleringen
handhas av Föreningen för mejeriprodukter (FFM). Även de statliga
livsmedelssubventionerna tillförs FFM. Eftersom de värden som
utjämningsavgifterna baseras på (paritetsvärden) inte stämmer med det verkliga
försäljningsvärdet, blir det en betydande rundgäng i systemet som gör det
svårt att se hur stort bidraget/avgiften är netto för de olika produkterna. För
ost är avgiften t. ex. satt så lågt att nettoeffekten blir ett bidrag till
produktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
problem till följd av mejeriregleringen är att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>det
finns ett "dolt" överskott av mjölk till följd av att det är möjligt
att upprätthålla en högre produktion av t. ex. ost och smör än vad som skulle
vara lönsamt utan utjämningssystemet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>den
invecklade regleringen gör det också svårt att se i vilken mån
livsmedelssubventionerna används för att hålla nere konsumentpriset på mjölk.
Utjämningssystemet gör det svårt att styra subventionerna till den mest
lönsamma produkten mjölk,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>mjölkkonsumenterna,
dvs. i hög grad barnfamiljerna, subventionerar de konsumenter som väljer andra
produkter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>konkurrensen
inom mejeriindustrin är mycket begränsad. Inom jordbruksprisregleringen
kompenseras kostnaderna inom industrin, vilket försvagar incitamenten till
effektivitetsförbättringar,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>kontroll
utifrån av förhållanden inom de olika leden försvåras genom det i hög grad
ogenomskinliga utjämningssystemet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>eftersom
systemet fungerar så att det subventionerar priset på feta produkter, motverkar
det direkt hälsomässigt motiverade konsumtionsförändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utjämningen
har delvis sitt ursprung i de beredskapsmål enligt vilka vi<br>
skall ha ett visst antal mjölkkor i Sverige. I 1985 års livsmedelspolitiska<br>
beslut diskuteras t. ex. att antalet kor i fredstid inte bör understiga 550000</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>73</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section182>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section183>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>för att den
mjölkproduktion som behövs för kriskosten skall kunna upp- Prop. 1989/90: 146
nås. För att så lönsamt som möjligt finna avsättning för all mjölk som dessa
kor producerar har konsumentpriserna satts så att de mer konkurrensutsatta
produkterna blir billigare än vad produktionskostnaderna motiverar.
Mejeriproduktionen har fortfarande stor betydelse från beredskapssynpunkt.
Jordbruksnämnden bör därför följa utvecklingen och föreslå åtgärder om antalet
kor sjunker till en nivå som innebär att vår försörjningssäkerhet hotas. Jag
anser dock att utjämningssystemet inte är en lämplig metod att säkerställa en
viss mjölkproduktion inom landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
borttagande av utjämningssystemet innebär att mejeriprodukterna måste kunna
åsättas ett pris som motsvarar kostnaden för att producera dem.
Konsumtionsmjölk och grädde blir billigare, medan ost, mjölkpulver och smör kan
förväntas bli dyrare. För att prishöjningarna skall kunna tas ut på marknaden
krävs en omfördelning av gränsskyddet. Vissa remissinstanser anser att denna
omfördelning kan vara negativ för konsumenterna. De menar att ostpriset stiger,
samtidigt som priset på konsumtionsmjölk kan hållas på en oförändrad nivå i och
med att importkonkurrensen för denna produkt är mycket begränsad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
kan inte instämma i dessa farhågor. De medel vi redan i dag använder för att
tillse att de svenska priserna inte stiger över den avsedda nivån, dvs.
justering av gränsskyddet och en övre prisgräns för konsumtionsmjölk, kommer
att finnas kvar även efter en avreglering. En logisk följd av mitt förslag att
ta bort utjämningssystemet är att gränsskyddet omfördelas så att mejerierna har
en möjlighet att kostnadsanpassa priset på produkterna och därmed upprätthålla
priset på mjölkråvaran. Enligt min bedömning bör denna omfördelning inte
innebära några problem ur ett GATT-perspektiv, förutsatt att skyddet för
mjölkproduktionen inte ökar totalt sett.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
stor del av remissinstanserna förordar en avtrappning av utjämningssystemet,
för att såväl producenter som konsumenter skall ha en möjlighet att anpassa sig
till de nya förutsättningarna. Jag instämmer i att det såväl från konsument-
som producentsynpunkt kan vara befogat med en successiv anpassning av priserna
och föireslår därför en avtrappning av utjämningssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
har lämnat ett förslag till ett förenklat utjämningssystem som skulle<br>
eliminera rundgången. Förslaget innebär i korthet följande. Utgångspunk<br>
ten är att utjämningen inte som i dag skall ske mellan enskilda produkter,<br>
utan mellan produktgrupper. Avgifter bör även fortsättningsvis finnas för<br>
konsumtionsmjölk och grädde men de bör vara generella och inte differen<br>
tierade på olika produkter inom sortimentet. Utjämningsavgiften på kon<br>
sumtionsmjölk sätts så att konsumtionsmjölkens lönsamhet balanseras<br>
mot produktgrupperna ost och mjölkpulver. För de senare behövs då inga<br>
utjämningsavgifter. LRF bedömer också att smörpristillägget kan slopas<br>
utan att partipriserna behöver förändras. Avgifterna på konsumtionsmjölk<br>
och grädde skall användas för att finansiera exportkostnader och andra<br>
gemensamma åtaganden. Nettot skall liksom i dag utbetalas som utjäm<br>
ningsbidrag. Genom att prishöjningar i huvudsak sker på ost och mjölk<br>
pulver samtidigt som avgiftsnivåerna sänks, kan systemet på sikt avveck-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section184>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section185>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>las.
LRF föreslår att det förenklade utjämningssystemet utvärderas inom en
femårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt som den intema
mjölkprisregleringen upphör, bör ett förenklat system införas i enlighet med
LRF: s förslag. Avgifteraa får dock inte användas för att finansiera export.
Systemet skaU trappas ned med 50% den 1 juli 1993 och vara helt avvecklat den 1
juli 1994. Det bör vara statens jordbmksnämnds uppgift att lämna förslag till
utformning av detaljema i systemet. Ett krav på systemet är att det måste vara
utformat på ett sätt som gör det möjligt att kontrollera att det inte används
för att t.ex. finansiera export.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section186>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Effekter
på marknaden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:128.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning:
Antalet mjölkkor kommer att minska tiU följd av avregleringen. Anpassningen
kommeratt underlättas genom att lönsamhetsutjämningen fasas ut och genom den
förlängning av avvecklingsersättningen tiU mjölkproducenter som jag föreslår i
det följande. Priset på mjölkråvaran kommer troligtvis att sjunka något till
följd av lägre foderpriser. Detta bör tillsammans med lägre exportkostnader
komma konsumenteraa till godo genom genomsnittligt lägre priser på
mjölkprodukter. Det landskapsvårdsstöd som jag avser att föreslå kommer att
förbättra skogs- och mellanbygdemas konkurrenskraft, vilket uppväger eventuella
komparativa fördelar för slättbygden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section187>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG:s
bedömning: Överensstämmer i huvudsak med min bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Statens
jordbmksnämnd beräknar i sin konsekvensanalys av arbetsgmppens förslag att
antalet mjölkkor kommer att minska med mellan 60000 och 100000. Den lägre
siffran fömtsätter att ett överskott på 5% finns kvar för att klara
säsongvariationer. Lantbmksstyrelsen anger minskningen till minst 75000 kor.
Lantbmkamas riksförbund anser att antalet mjölkkor kommer att minska med minst
140000.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett flertal
remissinstanser påpekar att mjölkproduktionen är av stor betydelse i skogs- och
mellanbygd och uttrycker oro för att dessa bygders konkurrenskraft minskar vid
en avreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt lantbmksstyrelsens
bedömning kommer en avreglering att påskynda storleksrationaliseringen inom
mjölkproduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
jordbmksnämnden som lantbmksstyrelsen bedömer att en stor del av
mjölkproduktionen kommer att ske på kontrakt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jordbmksnämnden bedömer
att foderkostnaden för mjölkproduktion kommer att sjunka med 30 öre/liter på
kort sikt och med 10 öre/liter på lång sikt. De påpekar att fördelningen av
bidraget till landskapsvård kommer att påverka vilken kostnadsnivå som
framträder för vallfoder i olika delar av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för min bedömning:
I dag föreligger en överproduktion av mjölk med ca 10%. Dessutom innebär
utjämningssystemet, som jag tidigare påpekat, att det finns en dold
överskottsproduktion. En avreglering medför därför att produktionen måste
minska. Enligt de konsekvensanalyser</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section188>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section189>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som gjorts av olika
remissinstanser rör det sig om en produktionsminsk- Prop. 1989/90:146 ning
motsvarande 60000-140000 kor. Orsaken till den stora spännvidden är bl.a. att
analysema bygger på olika antaganden om hur producenter, konsumenter och
förädlingsföretag kommer att reagera vid en avreglering. De flesta är dock
överens om att antalet kor kommer att minska med 60000- lOOOOO, vilket
motsvarar 3000-5000 producenter med genomsnittligt antal kor. Antalet
mjölkproducenter uppgår för närvarande till ca 26000. Som jämförelse kan nämnas
att antalet mjölkkor minskade med 81000 mellan åren 1985 och 1988, till viss
del beroende på tväprissystemet som infördes år 1985 och som innebar att
produktionen kvoterades. Produktionsminskningen kommer att underiättas genom
den förlängning av systemet med avvecklingsersättning till mjölkproducenter som
jag kommer att föreslå. De producenter som kommer att ha möjlighet att ansluta
sig till systemet, har tillsammans ca 130000 kor. Jag anser dessutom att
särskilda åtgärder bör vidtas för att underlätta anpassningen av mjölk- och
köttproduktionen. Jag återkommer till detta i samband med mina förslag om
köttregleringen. I en rapport friln Sveriges lantbmksuniversitet bedöms att en
produktionsminskning redan är på väg. Bedömningen gmndas på att antalet
nytillträdande mjölkproducenter varit mycket lågt de senaste åren, samtidigt
som tväprissystemet har motverkat avgången av producenter genom att många
äldre bmkare inte vågat upphöra med produktionen av rädsla att förlora sin kvot
och därmed omöjliggöra för efterföljande att åtemppta produktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
naturlig följd av att priserna kostnadsanpassas och produktionen anpassas till
efterfrågan är att antalet mjölkkor minskar. En minskning med 60000-100000 kor
påverkar enligt LAG:s bedömning inte vår försörjningssäkerhet, med de
kompletterande beredskapsåtgärder som jag tidigare föreslagit. Jordbmksnämnden
bör dock som jag tidigare anfört noggrant följa utvecklingen från
beredskapssynpunkt. Hela produktionsminskningen kommer inte att ske på en gång
eftersom jag föreslår att utjämningssystemet avtrappas stegvis. Detta
underlättar anpassningen, samtidigt som möjlighetema att vidta motåtgärder
förbättras, om minskningen skulle bli mer drastisk än vad de flesta bedömare i
dag fömtser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
remissinstanser, däribland LRF, bygger sina konsekvensanalyser<br>
på att ingen kontraktsteckning kommer att ske så länge det finns ett<br>
överskott. Jordbruksnämnden anser däremot att just mjölkproduktionen<br>
kommer att bli en av de produktionsgrenar där kontraktsteckning kommer<br>
att bU vanligt förekommande, dels därför att nästan all förädlingsindustri<br>
ägs av producenterna själva, dels på gmnd av produktionens karaktär<br>
(kontinuerlig produktion, begränsad hållbarhet). Enligt LAG har mejerifö-<br>
reningama inte någon möjlighet att utan stadgeändringar frånta medlem<br>
mama rätten att på skäliga villkor leverera mjölk. Däremot kan skälighets<br>
bedömningen komma att ändras så att betalningen görs beroende av<br>
kostnaderaa för hämtning på samma sätt som redan skett på slakterisidan.<br>
Det är även utan stadgeändringar möjligt för mejerierna att, utifrån beräk<br>
ningar av avsättningsmöjligheterna för sina produkter, sluta avtal om hur<br>
mycket mjölk de är villiga att till fuUt pris köpa in från producenteraa i<br>
föreningen. Om producenteraa vill leverera mer mjölk får de acceptera ett</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>76</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section190>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section191>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lägre pris för denna.
Skillnaden mot det tidigare tväprissystemet är att de Prop. 1989/90:146
enskilda förädlingsföretagen och producentema själva kan avgöra om de vill
teckna avtal utan att deras val medför regleringstekniska sanktioner. Dessutom
får producentema större möjligheter att söka avsättning för sin mjölk på annat
håll än hos den lokala mejeriföreningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
instanser som utrett frågan är alla överens om att foderkostnaden i
mjölkproduktionen kommer att minska. Kostnadema för export kommer också att
sjunka. På längre sikt kommer detta sannolikt medföra att priset på
mjölkråvaran stabiliseras på en något lägre nivå än i dag. Det genomsnittliga
konsumentpriset på mejeriprodukter bör därmed också sjunka något.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
ett flertal remissinstanser kommer mjölkproduktionen att förskjutas från
skogs- och mellanbygd mot bättre mark vid en avreglering. Orsaken är att
alteraativvärdet för den bästa marken kommer att minska mest då spannmålspriset
sjunker, vilket innebär att produktionskostnaden för foder skuUe sjunka mer i
slättbygd än i skogs- och mellanbygd. Jag anser att dessa farhågor är betydligt
överdrivna. Det är inte bara de rena produktionskostnaderaa som är av betydelse
för val av produktionsinriktning. Av stor betydelse är faktorer såsom
tradition, utbildning, arbetstid, bundenhet och investeringskostnad. Dessutom
kommer det stöd till landskapsvård som jag i det följande föreslår inte bara
att motverka eventuella negativa konsekvenser av en avreglering för skogs- och
mellanbygd det kommer att förstärka dessa bygders konkurrenskraft. Utbyggnad
av mycket stora enheter motverkas också av gällande djurskydds- och miljöföreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
innebär en avreglering att mjölkproducentema möter en ny planeringssituation.
Mjölkproduktionen är sannolikt den produktionsgren som vid sidan av
spannmålsproduktionen kommer att påverkas mest av en avreglering. Jag föreslår
därför särskilda övergångsåtgärder för mjölken, medan de generella åtgärdema i
stor utsträckning är avpassade till spannmålen. Det är emellertid även inom
dessa båda produktionsgrenar som de mest positiva effektema för konsumentema
kan förväntas. Framför allt tänker jag här på prissänkningen på konsumtionsmjölken
som blir följden av ett borttagande av utjämningssystemet. Den kommer i hög
grad att gynna storkonsumenter av mjölk såsom barafamiljer. Jag tänker också
på den negativa hälsoeffekt som mejeriregleringen har. Denna motsättning
mellan reglering och hälsomål kommer, vilket också vissa remissinstanser
påpekat, att minska vid en intera avreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:40.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:371.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>77</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section192>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section193>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>3.2.8 Kött</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>A
vveckling av regleringen</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section194>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Den
intema marknadsregleringen för kött och köttprodukter avskaffas den Ijuli
1991. Samtidigt införs ett temporärt system för finansiering av export.
Budgetåren 1991/92 resp. 1992/ 93 skall högst 200 resp. 100 milj. kr. anvisas
för ändamålet. Efter budgetåret 1992/93 skall inga medel utgå för
exportfinansiering. För anpassningsåtgärder när det gäller mjölkkor avsätts ett
belopp på 360 milj. kr. regleringsåret 1990/91. Det skall ankomma på regeringen
att besluta om den närmare utformningen av övergångsåtgärderna. Pristillägget
på får- och lammkött avvecklas stegvis. Gränsskyddet höjs i motsvarande grad.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section195>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LAG:s förslag:
Överensstämmer med mitt förslag, utom vad avser övergångsåtgärdema.
Arbetsgmppen fiireslår inga specifika övergångsåtgärder för köttsektom.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: En
majoritet av remissinstanseraa tillstyrker en generell avreglering och har
inte redovisat någon avvikande mening vad gäller köttsektom.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LRF,
Hushållningssällskapens förbund och Svenska jordägareförbundet anser att den
koUektiva exportfinansieringen måste finnas kvar för att undvika kaos på
marknaden. LRF lämnar dessutom förslag till en förenklad köttreglering.
Sveriges livsmedelsindustriförbund anser att kollektiv exportfinansiering bör
tillåtas under en övergångsperiod. Lantbmksstyrelsen menar att kollektiv
exportfinansiering måste vara möjlig i exceptionella situationer. Handelns
samarbetsorgan i jordbmksfrågor framhåller att utbytesexport av köttdetaljer
bör tillåtas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
och Svenska Färavdsförbundet fömtsätter att pristillägget på får-och lammkött
skall vara kvar även i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Den intema marknadsregleringen för kött har liksom övriga regleringar till
uppgift att lyfta undan pristryckande överskott från marknaden. De viktigaste
delaraa är ett exportbidrag för att täcka förluster vid export och ett
lagringsstöd för att utjämna säsongbeto-nade över- och underskott på den
svenska marknaden. Regleringen finansieras i huvudsak genom s. k.
slaktdjursavgifter, som tas ut på produktionen. För att större
slaktsvinsprodiicenter skall bära en relativt sett större del av kostnaden för
de marknadsreglerande åtgärderaa, utbetalas ett differentierat slaktsvinstiUägg
på 20 kr. per svin för de 2000 först levererade slaktsvinen från varje
företag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den viktigaste
förändringen vid en avveckling av den interaa marknadsregleringen är att den
kollektiva exportfinansieringen försvinner. Detsamma gäller för den s. k.
utbytesexporten, som innebär att vi importerar vissa köttdetaljer som det är
stor efterfrågan på och exporterar andra som är mindre efterfrågade. Därmed
behöver inte nuvarande slaktdjursavgifter tas ut på produktionen. Även de
övriga marknadsregleringaraa, såsom lagringsbidragen och det differentierade
slaktsvinstillägget, avskaffas.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:80.0pt'><span style='font-family:Verdana'>78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section196>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section197>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att underlätta anpassningen föreslår jag att ett temporärt system för export av
kött införs. Finansieringen skall ske med budgetmedel. Högst 200 milj. kr.
skall tillföras budgetåret 1991/92 och högst 100 milj. kr. budgetåret 1992/93.
Systemet skall vara heU avvecklat den 1 juli 1993.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
belopp på 360 milj. kr. skall avsättas under regleringsåret 1990/91 för andra
anpassningsåtgärder. Syftet är dels att stimulera utslaktning av mjölkkor, dels
att motverka utslaktningens pristryckande effekt på nötköttsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbmksnämnden
bör få i uppgift att, efter samråd med näringen, utforma dessa båda system. Det
bör ankomma på regeringen att besluta i dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
får- och lammkött infördes i slutet av 1960-talet en mellanprislinje i syfte
att stimulera konsumtionen. Mellanprislinjen innebär att en del av stödet till
jordbruket finansieras på annat sätt än över konsumentpriserna. I det här
fallet används i huvudsak införselavgiftsmedel för att finansiera ett
pristillägg på ca 6 kr. per kg får- och lammkött. Det är ett naturiigt led i en
marknadsanpassning att subventioner på olika produkter avskaffas. Jag anser
således att pristillägget på får- och lammköttör avvecklas och att gränsskyddet
bör höjas i motsvarande mån för att möjliggöra en prishöjning. Emellertid
bedömer jag att det från såväl konsument- som producentsynpunkt är befogat att
genomföra borttagandet av denna subvention stegvis och förordar en
övergångsperiod på tre år fr. o. m. den 1 juli 1991.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section198>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Effekter
på marknaden</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning:
Köttpriserna kommer förmodligen att stabiliseras på en något lägre nivå än i
dag till följd av lägre foderpriser och borttagna slaktdjursavgifter. I och med
att priset sjunker kan konsumtionen av kött förväntas öka, vilket kan innebära
ett utökat produktionsutrymme. Varken produktionsstmkturen eller lokaliseringen
av grisköttsproduktionen kommer att ändras särskilt mycket. Den del av
nötköttsproduktionen som sker från självrekryterande djur kommer att öka och
förväntas i första hand lokaliseras till skogs- och mellanbygder.
Konsumentpriset på får- och lammkött kommer att stiga då pristillägget
avskaffas. Slaktkycklingsproduk-tionen kommer troligen inte att genomgå några
större förändringar till följd av avregleringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section199>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG:s
bedömning: Överensstämmer i huvudsak med min bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: De
remissinstanser som behandlar frågan anser att foderkostnaden för
köttproduktion kommer att sjunka.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Flertalet remissinstanser
bedömer att utrymmet för nötköttsproduktion från självrekryterande djur kommer
att öka. Jordbmksnämnden påpekar att uppbyggnaden av denna produktion kan gå trögt
till följd av den dåliga lönsamheten. LRF och lantbmksstyrelsen påpekar att en
neddragning av antalet kor kommer att temporärt öka köttutbudet, vilket verkar
pristryckande.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt'><span style='font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section200>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section201>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Enligt jordbmksnämnden och
lantbmksstyrelsen är det troligast att en Prop. 1989/90:146 viss minskning av
den totala grisköttsproduktionen kommer att ske. LRF anser att
grisköttsproduktionen måste understiga det totala marknadsutrymmet med ca 15%
om tillfälliga överskott skall undvikas. Förbundet tror inte heller att kontraktsskrivning
är ett möjligt sätt att åstadkomma balans på marknaden. Jordbmksnämnden bedömer
att ca 50 60% av produktionen kommer att ske på kontrakt. Såväl
lantbmksstyrelsen som jordbruksnämnden bedömer att partiprisema på fläskkött
kommer att sjunka till följd av borttagna slaktdjursavgifter och lägre
foderkostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbmksnämnden
anser att får- och lammköttsproduktionen kan komma att minska eftersom dess
konkurrenskraft gentemot andra köttslag försämras då pristillägget ersätts av
prishöjningar. Svenska Färavdsförbundet hävdar att ett borttagande av
pristillägget gör att en fortsatt lammköttsproduktion omöjliggörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för min bedömning:</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nötkött</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Köttproduktionen
har under 1980-talet visat en stor lyhördhet för marknadens signaler.
Speciellt tydligt är detta för nötköttet. Till följd av sänkta producentpriser
minskade produktionen så kraftigt mellan åren 1985 och 1987 att överskottet på
20milj. kg förbyttes i ett mindre underskott. Som en konsekvens av detta kunde
priserna höjas, vilket omedelbart resulterade i en produktionsökning. År 1990
förväntas såväl konsumtion som produktion uppgå till ca 135 milj. kg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
det redan i dag i princip råder balans på nötköttsmarknaden kommer en intern
avreglering inte att innebära några större krav på anpassning av
produktionsstorleken. En reducering av antalet mjölkkor, till följd av
borttagandet av marknadsregleringen för mjölk, kommer under tiden
utslaktningen pågår att innebära att utbudet av nötkött ökar, vilket
kortsiktigt skulle kunna pressa priserna. Jag har nyss föreslagit att
anpassningsåtgärder vidtas för att motverka denna effekt. Enligt min bedömning
kommer också mjölkproducenterna att påbörja produktionsminskningen så snart de
får besked om de nya förutsättningarna. Jag har tidigare föreslagit en
avtrappning av utjämningssystemet för mjölk. Detta innebär att
produktionsanpassningen kan ske successivt, vilket minskar utbudsökningen av
nötkött och därmed effektema på nötköttsmarknaden. Som jämförelse kan nämnas
att regleringsåret 1985/86 minskade antalet mjölkkor med 46000, delvis till
följd av tväprissystemet. Denna kraftiga utslaktning fick dock begränsad effekt
på nötköttsutbudet som minskade med 9 milj. kg meUan åreii 1985 och 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reduceringen
av antalet mjölkkor kommer också att påverka nötkötts<br>
produktionen mer långsiktigt. I dag baseras över 90% av nötköttsproduk<br>
tionen på kalvar från mjölkkor. Då antalet mjölkkor minskar, kommer<br>
utrymmet för köttproduktion från självrekryterande köttdjur att öka. En<br>
ligt lantbmksstyrelsen rör det sig om en fördubbling av antalet djur från<br>
60000till 120000. Enligt jordbmksnämnden och lantbruksstyrelsen är det</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>80</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section202>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section203>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dock,
på gmnd av den dåliga lönsamheten, tveksamt om denna produk- Prop. 1989/90:146
tion kommer att få någon större omfattning. I den rapport jag tidigare nämnt
från Sveriges lantbmksuniversitet påpekas att situationen vid en avreglering
kommer att vara annorlunda än den nuvarande. För det första kommer det att
finnas djur och byggnader tillgängliga efter nedlagd mjölkproduktion som lätt
kan överföras till köttproduktion. Dessutom görs bedömningen att en ökning av
köttproduktionen redan är på gång. Enligt min mening kommer produktionen också
att gynnas av det nya landskapsvårdsstödet, eftersom den med fördel kan
bedrivas extensivt. Jag bedömer att det mesta talar för att denna typ av
nötköttsproduktion kommer att bedrivas i skogs- och mellanbygder. Visseriigen
kan priset på spannmål antas sjunka mer än grovfoderkostnaden, vilket talar för
en intensiv produktion på slätten, men detta motverkas av de faktorer och
insatser jag tidigare nämnt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Griskött</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utveckling liknande den för nötkött har också skett för griskött. Denna
produktion minskade ännu mer än nötköttsproduktionen mellan åren 1985 och 1987.
Den förbättrade marknadsbalansen gjorde att priserna kunde höjas med en ökning
av produktionen som följd. För närvarande överstiger grisköttsproduktionen
konsumtionen med ca 12%. Suggbetäck-ningsstatistiken tyder dock på att
produktionen kommer att minska redan under år 1990 till en nivå som ligger ca 5
% över konsumtionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbruksnämnden
bedömer att en viss minskning av grisköttsproduktionen kan komma att krävas
vid en avreglering. Den produktionsminskning som skedde mellan åren 1985 och
1987 var dock betydligt större än den som nu kan bli aktuell.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
LULs konsekvensanalys av LAG: s förslag hävdas att det initialt kommer att
uppstå en kraftig prispress då reformen genomförs. Samtliga producenter kommer
att svara på prissignalerna med att öka sin produktion. När denna produktion
kommer ut på marknaden kommer priserna att pressas ytterligare, varpå större
delen av produktionen slås ut. Denna analys bygger på den enligt min mening
orealistiska förutsättningen att såväl producentema som förädlingsföretagen är
helt oförberedda på de nya villkor som kommer att gälla när reformen träder i
kraft, och att de senare är oförmögna att anpassa sitt handlande till dessa
villkor. Jag kan inte instämma i dessa antaganden. För det första kommer
beslutet om den nya livsmedelspolitiken att fattas drygt ett år innan den
träder i kraft. Dessutom hyser jag en stor tilltro såväl till den statliga och
privata rådgivningen som till LRF: s förmåga att nå ut med information till
sina medlemmar. Köttproducentema har, till skillnad mot vad LULs analys
fömtsätter, visat en stor följsamhet till marknadens signaler. Det finns
därför enligt min mening ingen anledning att betvivla anpassningsförmågan hos
dessa producenter. Det finns inget som talar för att de skulle vara mindre
benägna till en anpassning vid en avreglering än de varit hittills.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
jordbmksnämnden som lantbmksstyrelsen förväntar sig en partiprissänkning på
griskött vid en avreglering, på gmnd av lägre foderkostna-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 146</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section204>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>der och borttagna
slaktdjursavgifter. Denna prissänkning kan förväntas Prop. 1989/90:146
medföra en konsumtionsökning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbmksnämnden
anser att grisköttsproduktionen kan komma att förskjutas till de områden som
har bäst fömtsättningar för odling av fodersäd. Redan i dag är emellertid
produktionen enligt jordbmksnämnden koncentrerad till stora besättningar i
södra och mellersta Sverige; 14% av det totala antalet företag svarar för drygt
83% av den totala produktionen. Försöket att med hjälp av differentierade
slaktsvinstillägg motverka koncentrationen har haft mycket liten (affekt. På
längre sikt kan inte uteslutas att grisköttsproduktionen kommer att förskjutas
något från södra Sveriges slättbygder till Mellansverige. Orsaken är att
foderkostnadema i de senare områdena kommer att sjunka då lönsamheten för
produktion av avsalu-grödor minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga som vissa remissinstanser tagit upp och som är gemensam för nöt- och
grisköttsproduktionen är den s. k. utbytesexporten. De remissinstanser som
anser att möjligheten till kollektivt finansierad utbytesexport fortfarande
måste finnas kvar, gmndar detta på att de detaljer som inte kan avsättas på den
svenska marknaden och därför måste exporteras, kommer att verka starkt
prispressande. Genom att ändra prisrelationema mellan olika detaljer kan
emellertid en större del av djurkroppen säljas inom landet, vilket minskar
behovet av utbytesexport. Denna anpassning underlättas av det temporära system
för exportfinansiering som jag föreslagit. Jag vill också poängtera att med de
förslag som konkurrenskommittén lämnat kommer det enligt min bedömning att
vara möjligt att exportera jordbmksprodukter även fortsättningsvis. Enligt
konkurrenskommitténs förslag skall det vara möjligt för s. k. säljbolag att
exportera jordbmksprodukter på marknadsmässiga villkor. Vissa begränsningar i
dessa företags verksamhet föreslås dock. Jag återkommer till dessa och andra
konkurrensfrågor i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Får-
och lammkött</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska konsumtionen av får- och lammkött har sjunkit de två senaste åren, från
ca 7milj. kg år 1987 tiU 5,7milj. kg år 1989. Produktionen har ökat något och
uppgick år 1989 till ca 5 milj. kg. Vi har också en avgiftsfri import från
Island av 650ton får- och lammkött, vilket innebär att den svenska marknaden
ungefär är i balans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
pristillägg på får- och lammkött som jag tidigare nämnt uppgår för<br>
närvarande till ca 6 kr. per kg och betalas i huvudsak av införselavgiftsme<br>
del. Då tillägget avskaffas måste producentprisema, och därmed gräns<br>
skyddet, höjas med motsvarande belopp. Vissa remissinstanser har påpe<br>
kat att detta kommer att påverka konsumtionen och därmed produktionen<br>
negativt. Av hänsyn till såväl producenter som konsumenter anserjag det<br>
befogat med en övergångstid på tre år då pristillägget avtrappas med ca<br>
2 kr. per kg och år. På det viset kommer konsumtionen inte att påverkas<br>
lika kraftigt som om hela prishöjningen skedde på en gång och producen<br>
terna får tid på sig för att finna vägar att öka avsättningen. Enligt min</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>82</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section205>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section206>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mening borde det finnas
goda möjligheter att öka konsumtionen av får- Prop. 1989/90:146 och
lammkött i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Får-
och lammköttsproduktionen kommer också att gynnas av det nya
landskapsvårdsstödet. Svenska Fåravelsförbundet anser att landskapsvårdsstödet
bör utgå som ett bidrag per tacka för att bättre gynna lammproduktionen. Jag
anser emellertid att stödet inte bör betalas generellt vare sig per hektar
eller per djur. Eftersom syftet är att stimulera ett varierat och rikt
odlingslandskap kan gmndema och ersättningen variera från fall till fall.
Naturligtvis bidrar får, liksom andra djur, tiU ett intressantare landskap.
Jag ser det därför som självklart att får- och lammproducenter får del av
stödet. Det är emellertid viktigt att betona att det inte är produktionen som
skall stimuleras eller ersättas med detta stöd, utan den landskapsvårdande
insats som görs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Slaktkyckling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
mitten av 1980-talet fanns stora överskott av slaktkyckling, delvis till följd
av campylobacterdebatten som medförde att konsumtionen minskade. Balansen har
sedan dess förbättrats och såväl produktion som konsumtion uppgår för
närvarande till ca 36 milj. kg. Balansen uppnåddes till stor del genom att
företagen i branschen fördelade produktionsneddragningar meUan sig. Att denna
samverkan varit möjlig beror främst på att det är en liten bransch med starka
bindningar mellan de olika förädlingsleden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
det råder balans mdlan konsumtion och produktion av slaktkyckling kommer en
avreglering sannolikt inte att medföra några störte behov av
produktionsanpassningar. I dag sker produktionen av slaktkyckling i hög grad i
en form som liknar den industriella, med kontraktsbindningar mellan de olika
förädlingsleden. Den största effekten av en avveckling av den intema
marknadsregleringen blir för denna produktionsgren troligen de sänkta
foderkostnadema. De bör, i kombination med borttagna slaktdjursavgifter,
medföra att parti- och konsumentprisema sjunker och därmed bör konsumtionen
öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Slakterifett</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
för slakterifett, som är en slaktbiprodukt, finns ett gränsskydd. Det egentliga
syftet med gränsskyddet är att stödja prisnivån för inhemska oljeväxter. Jag
har därför tidigare föreslagit att regleringen ändras så att slakterifett
behandlas som annat fett i regleringshänseende, dvs. förbmka-ren köper fettet
till världsmarknadspris och att fettvamavgift eriäggs för det som används för
livsmedelsändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dag räknas produktionskostnadema för slakterifett in i de förädlings<br>
kostnader som används som underlag för beräkning av kompensationen<br>
till jordbruket. Å andra sidan avräknas intäktsökningar från biprodukter,<br>
såsom slakterifett, från jordbmkets kostnadskompensation. Vid en för<br>
ändring av regleringen i den riktning jag föreslagit, sänks priset på slakteri<br>
fett och därmed jordbmkets intäkter från denna produkt. Fettvamavgiften<br>
på inhemskt slakterifett bör därför återföras till näringen.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section207>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section208>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>3.2.9 Ägg</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section209>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: Den
interaa marknadsregleringen för ägg avskaffas den Ijuli 1991.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section210>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG:s
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Av de remissinstanser som generellt tillstyrkt en avveckling av de interna
marknadsregleringaraa har ingen haft en avvikande uppfattning avseende
äggregleringen. Ett mycket litet antal remissinstanser har särskilt yttrat sig
över äggregleringen. LRF anser att exportfinansieringen bör vara kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Regleringen inom äggproduktionen utgörs dels av ett
gränsskydd, dels av en intera marknadsreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gränsskyddet
syftar dels till att höja det svenska priset på ägg över nivån på
världsmarknaden, dels till att stabilisera det svenska äggpriset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
interaa marknadsregleringens uppgift är att, genom lagring och export, dra
undan pristryckande överskott från den inhemska marknaden för att därmed kunna
upprätthålla det reglerade priset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
marknadsreglerande åtgärdema, som sker genom regleringsföreningen Svensk
ägghandel, utgörs dels av bidrag till export av ägg och äggprodukter, dels av
inlösen. Bidrag lämnas också för mnmärkta ägg som säljs som proviant till
fartyg i utrikes trafik. De marknadsreglerande åtgärdema finansieras genom införselavgiftsmedel,
produktionsavgiftsmedel samt intäkter från försäljning av äggprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
ramen för äggregleringeii lämnas ett särskilt s. k. packeribidrag till
mnmärkesanslutna packeriföretag. Till norra Sverige ges ett förhöjt packeribidrag.
Bidragen utbetalas av Svensk ägghandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
avskaffande av den intema marknadsregleringen för ägg innebär för det första
att exportsubventioneringen av överskottsägg upphör, dvs. ingen inlösen av ägg
eller bidrag vid export av ägg och äggprodukter kommer att beviljas. För det
andra innebär avregleringen att de avgifter som tas ut på äggproduktionen för
att finansiera äggregleringen upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
packeribidragen försvinner när regleringen avskaffas. Vad avser det förhöjda
packeribidraget till norra Sverige kommer jag att redovisa mitt förslag i
samband med övriga regionala frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med riksdagens beslut om reglering av prisema på jordbmksprodukter,
m. m. (prop. 1988/89:140, JoU 21, rskr. 322) genomförs redan innevarande
regleringsår en viss minskning av den intema äggregleringen. Medlen till
överskottsfinansieringen har minskat med 10% och den differentierade
storproduktionsavgiften ersattes den 1 januari 1990 med en generell
produktionsavgift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning är att en anpassning av äggproduktionen till en situation utan
interaa regleringar kommer att gå förhållandevis smärtfritt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Äggproduktion bedrivs ofta
utan aredl anknytning och utan koppling till den egentliga jordbmksnäringen.
Produktionen vid dessa företag kan jämföras med industriell produktion. Endast
en mindre del av äggproduktionen sker som kompletterande produktion vid
småjordbmken.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>84</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section211>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section212>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Äggnäringen
tillhör inte heller de mest kapitalintensiva branschema Prop. 1989/90:146 som
kräver stora investeringar för att driva produktion. Detta i kombination med
att ägg säljs till konsumenteraa i oförädlad form gör att fömtsättningama för
att driva äggproduktion småskaligt med lokal försäljning måste anses goda.
Detta understryks av det faktum att ca 35% av äggen saluförs vid sidan om den
ordinarie handeln, vilket också tyder på en viss flexibilitet och låg tröskel
för marknadsinträde. Produktion av ägg är också från planeringssynpunkt
kortsiktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hämtöver
har äggproduktionen i beredskapssammanhang en begränsad betydelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
ett beslut den Ijuni 1989 har Kronägg ek. för. genomfört stadgeändringar som
innebär att såväl mottagnings- som leveransplikten avskaffats. Produktionen
binds nu genom kontrakt, vilket är vad såväl LAG som jag själv bedömer blir en
naturlig följd inom jordbmkssektom efter en avreglering. Av den mnmärkta
kvantiteten ägg står Kronägg för ca 60%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av vad jag nu anfört är äggbranschen enligt min mening väl förberedd
för en mer marknadsliknande situation. Ett förhållande som ytterligare
underlättar en avreglering inom äggproduktionen är att en förbättrad
marknadssituation kan förväntas under regleringsåret 1990/91. Enligt LUI:s
senaste prognos beräknas äggöverskottet innevarande regleringsår uppgå tiU
7650ton, för att under regleringsåret 1990/91 sjunka till 2750ton.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
följd av minskade äggöverskott kommer troligen en stor del av verksamheten inom
torkindustrin att få svårt att överleva på kommersiella villkor. Verksamheten
kommer därmed sannolikt att bli överflödig om den inte kan ersättas med
legotillverkning åt utländska kunder baserade på importägg. Torkindustrin
tillverkar hdäggpulver, äggulepulver m. m. av helägg och utgörs i Sverige av
tre företag varav ett legotillverkar i Danmark. Inom ramen för de
marknadsreglerande åtgärderaa har bidrag beviljats vid export av äggpulver
samt vid försäljning av äggulepulver till läkemedelsindustrin. I enlighet med
mitt förslag om att avskaffa den interaa marknadsregleringen upphör som nämnts
också överskottsfinansieringen i form av exportbidrag till torkat äggpulver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gränsskyddet
fördyrar de inhemska priseraa för jordbmksråvaror. För att den svenska
industrin som är utsatt för interaationell konkurrens inte skall komma i ett
sämre konkurrensläge än konkurrenteraa i andra länder, som har tillgång till
jordbmksråvaror tiU lägre priser, tillämpas s. k. råvamkostnadsutjämning
(RÅK). Syftet med bidraget vid försäljning av äggulepulver till
läkemedelsindustrin är, precis som när det gäller annan förädlingsindustri,
att utjämna kostnaderaa för de jordbmksråvaror som används vid tillverkningen.
Bidraget vid försäljning av äggulepulver tiU läkemedelsindustrin är en
prisutjämningsåtgärd jämförbar med de som sker inom ramen för RÅK. Enligt min
mening bör därför detta bidrag till läkemedelsindustrin inordnas i det
egentliga RÅK-systemet. Jag kommer i det följande att redovisa mitt förslag
angående RÅK-systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:372.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section213>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section214>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3.3
Försörjningsberedskap</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section215>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag:
Livsmedelspolitikens mål vad gäller beredskapen skall vara att trygga landets
livsmedelsförsörjning under kriser och i krig. Beredskapen skall grundas på de
fredstida resurserna inom livsmedelssektorn och dess förmåga till omställning,
kompletterad med särskilda beredskapsåtgärder.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section216>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LAGrs
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna: Överbefälhavaren,
överstyrelsen för civil beredskap, konsumentdelegationen, länsstyrelsen i
Stockholms län, Sveriges civilförsvarsförbund och civilbefälhavaren i östra
civilområdet m.fl. stödjer arbetsgmppens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens jordbmksnämnd och
1988 års försvarskommitté anser det vara angeläget att statsmakterna noga
följer hur produktionsresurserna förändras inom jordbmket och hur
förädlingsindustrin utvecklas. Jordbruksnämnden ställer sig bakom
arbetsgmppens förslag om att bmkare skall kunna kontrakteras för att
tillräcklig areal skall upprätthållas. Flertalet remissinstanser anser det
viktigt att inte regionala obalanser i den regionala försörjningsförmågan
uppstår när den bmkade arealen minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Flera instanser anser att
kostnaderna för beredskapen inte skall betalas av livsmedelskonsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Civilbefälhavaren i övre
Norrlands civilområde och flertalet av de länsstyrelser som berör
beredskapsfrågan anser att arbetsgmppens förslag innebär en sådan ökning av
koncentrationen av brukad areal att försörjningsnivån hotas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Föreningen Foder och
spannmål föreslår att dagens system för beredskapslagring avvecklas och
ersätts med ett system där spannmålshandeln och kvarnindustrin, mot viss
ersättning för ökade kostnader, åläggs att hålla en viss miniminivå i sina
lager.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LRF delar inte
uppfattningen att en godtagbar livsmedelsberedskap kan uppnås även om arealen
åker reduceras till ca 2 milj. ha. Förbundet anser att det är viktigt att ha en
så stor produktionsapparat att den kan anpassas i en krissituation, t. ex.
genom ändrad produktionsinriktning. Vidare anser LRF att det finns ett stort
beredskapsvärde i en omfattande mjölkproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Livsmedelsförsörjningen är en del av totalförsvaret. I en kris- eller
krigssituation är det naturligtvis av största vikt att tillräckliga mängder
livsmedel kan nå hela befolkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I 1987 års försvarsbeslut
(prop. 1987/88:95, FöU 11, rskr. 310) fastställdes gemensamma
planeringsfömtsättningar för uthålligheten inom totalförsvaret. Dessa innebar
bl.a. att man definierade tre olika skeden i ett kris- och krigsförlopp. Det
första är ett s. k. förkrigsskede med en varaktighet upp till ett år under
vilket det antas ske en gradvis minskning av utrikeshandeln. Därefter följer
ett skede omfattande några månader med krig i vår nära omvärld, där Sverige kan
stå neutralt alternativt dras in tidigt eller senare, och för vilket
planeringen bör utgå från att utrikeshan-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section217>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section218>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>deln
är helt avbruten. Slutligen följer ett s.k. efterkrigsskede där utrikes-
Prop. 1989/90:146 handeln gradvis kan återgå till acceptabel nivå inom något
år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
försvarsbeslutet betonades att frågan om den regionala försörjningsförmågan i
krig borde ägnas särskild uppmärksamhet, främst när det gäller övre Norrland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
ett led i förberedelserna för 1991 års försvarsbeslut lämnade 1988 års
försvarskommitté i febmari 1990 till regeringen betänkandet (Ds 1990:5)
Totalförsvarets planering inför 1991 års försvarsbeslut. 1 delbetänkandet
framhåller kommittén att den, mot bakgmnd av de preliminära överväganden som
gjorts om planeringsfömtsättningarna, hittills inte funnit att några avgörande
hinder av beredskapsskäl föreligger för ett genomförande av LAG:s förslag.
Kommittén framhåller emellertid att slutligt ställningstagande till
förutsättningar och avvägningar inte kan göras förrän i samband med
försvarsbeslutet år 1991.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredskapsmålet
har i 1985 års beslut översatts till ett antal produktionsmål för olika
inriktningar. Jag anser det principiellt olämpligt att relatera beredskapsmål
till fredstida produktion. Hänsyn måste nämligen bl.a. tas till ändrat
konsumtionsmönster och ändrad produktionsinriktning under kriser och i krig.
Exempelvis kan produktionen mätt i kalorier effektiviseras i kris. Det är också
möjligt att genom en variation av kriskosten och en större lagring än dagens
av såväl insatsvaror som livsmedel uppfylla beredskapsmålet. Av de varor som i
större utsträckning måste lagras vid en lägre arealanvändning är kväve en av de
viktigare. För att avkastningen i produktionen skall kunna upprätthållas vid
ett importbortfall krävs en ökad kväveanvändning jämfört med den som fömtsätts
i dagens planering. Efter 1987 års försvarsbeslut har kvävelagren successivt
sålts ut. Nya lager måste aUtså åter byggas upp. Andra insatsvaror som är viktiga
att ha i lager är växtskyddsmedd och proteinfodermedel. Detta är varor där
importbehovet är stort. Även ytterligare livsmedelslagring bör ske. Jag
återkommer senare till mina förslag om åtgärder som föranleds av de speciella
förhållandena i norra Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Åkerarealens
storlek</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nuvarande beredskapsmålet är alltså knutet till den fredstida arealan<br>
vändningen. Den bmkade arealen uppgår för närvarande till ca 2,9 milj.<br>
ha; produktionen överstiger vida konsumtionsutrymmet. Anpassningen av<br>
produktionsapparaten till en volym som motsvarar den inhemska kon<br>
sumtionen och den kommersiellt motiverade exporten innebär nya förut<br>
sättningar för beredskapsplaneringen. Den brukade arealen kan förväntas<br>
minska. Ett flertal utredningar har behandlat frågan om hur stor areal som<br>
är nödvändig att bmka för att en fullgod beredskap skall kunna upprätthål<br>
las. Enligt LAG:s bedömning kan arealen minska till 2,0milj. ha utan att<br>
det av beredskapsskäl finns något behov av att stödja ytterligare areal,<br>
under fömtsättning att en lagring av insatsvaror och livsmedel samtidigt<br>
sker. Varken arbetsgruppen eller majoriteten av remissinstanserna bedö<br>
mer emellertid att den bmkade arealen kommer att sjunka till en nivå som<br>
är tillnärmelsevis så låg. Livsmeddskommittén (SOU 1984:86) konstate-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section219>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section220>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>rade att arealen kunde
sjunka till 2,4 milj. ha och en studie utförd vid Prop. 1989/90:146 försvarets
forskningsanstalt år 1988 visar att arealen kan sjunka till 2,0 milj. ha utan
att särskilda beredskapsåtgärder behöver vidtas. Jag anser för min del det vara
klarlagt att arealen kan sjunka till en betydligt lägre nivå än den nuvarande
utan att försörjningssäkerheten äventyras om särskilda riktade åtgärder vidtas
föir att stärka beredskapen. Lagringsinsatserna bör därför ökas. Den kategori
av ingrepp på arealens storlek som bör omgärdas med särskilda restriktioner är
sådana som har oåterkalleliga effekter på markens produktionskapacitet, dvs.
bebyggelse och matjordstäkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbruksnämnden
bör noga följa utvecklingen vad gäller storleken på den brukade arealen och den
geografiska fördelningen. Skulle den i fredstid bmkade arealen bli för liten
för att beredskapsmålet skall kunna uppfyllas bör övervägas möjligheten att
kontraktera bmkare för att hålla nödvändig areal tillgänglig för kris- eller
krigsproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Oljeväxter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Oljeväxtodlingen
spelar från beredskapssynpunkt en viktig roll vad avser fett under kriser och i
krig. Oljeväxtarealen har sedan 1960-talet uppgått till ca 170000 ha per år,
vilket vid normalskörd motsvarar ca 300000 ton oljeväxtfrö. LAG konstaterar att
om stödet tiU oljeväxtodlingen reduceras till ett rent gränsskydd, kommer
sannolikt produktionen att anpassas till en nivå motsvarande den inhemska
konsumtionen av olja ur svenskt oljefrö, vilken i dag ligger omkring 40000 ton
per år. Det innebär att oljeväxtproduktionen skulle minska till omkring 120000
ton. Det är enligt LAG en alldeles för liten produktion för att trygga
fettintaget under kris och i krig. Arbetsgmppen anser att en produktion
motsvarande drygt två tredjedelar av dagens produktion bör vara tillräcklig för
att tillgodose beredskapskraven. Därför föreslår arbetsgmppen att hela
produktionen av oljeväxter bör baseras på kontraktsteckning mellan
producenterna och den beredskapsansvariga myndigheten. Jag delar uppfattningen
att produktionen av oljeväxter bör baseras på kontraktsteckning.
Jordbmksnämnden bör därför genom kontraktsteckning trygga en från
beredskapssynpunkt tillräcklig oljeväxtproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Antalet
mjölkkor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
gmndaltemativ som 1983års livsmedelskommitté angav beträffande<br>
antalet mjölkkor efter en omstäUning baserades på 600 000 mjölkkor. Sår-<br>
barhetsgmppen till livsmedelskommittén ansåg att det fredstida antalet<br>
mjölkkor inte borde understiga 550000. Avkastningen per ko har då satts<br>
till 5 170 kg per år för att minimera behovet av proteinfoderlagring. Medel<br>
avkastningen per ko år 1989 var digt 6 000 kg. Arbetsgmppen anser att<br>
med en utökad lagring av proteinfoder kan en mer normal avkastning<br>
upprätthållas och med den kriskost som gmppen föreslår kan antalet kor i<br>
fredstid sjunka till 450000. Jag återkommer senare till förslaget om kris<br>
kost. Antalet kor i mjölkproduktion var år 1988 565 000. Jag anser det vara</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>88</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section221>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section222>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>klart
att antalet kor kan sjunka till en lägre nivå än dagens utan att det Prop.
1989/90:146 finns anledning till åtgärder föranledda av beredskapsskäl.
Jordbmksnämnden bör här liksom vad gäller arealanvändningen övervaka utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Produktionens
geografiska fördelning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan del av kravet på en fullgod livsmedelsberedskap är att den i fredstid
bmkade arealen och förädlingsindustrin har en sådan geografisk spridning att
försörjningen kan upprätthållas i alla delar av landet. En väl utvecklad
småskalig industri kan härvid vara en fördel. Jag vill här betona betydelsen av
en spridning av förädlingen och en fungerande distribution. Förhållandena i
övre Norrland kräver speciella åtgärder för att en god beredskap skall kunna
upprätthållas. Som en av åtgärdema för att uppnå detta föreslår jag att det
särskilda prisstödet till norra Sverige, som utbetalas i form av ett belopp
per producerad enhet, skall behållas. Med hänsyn tiU den ändring av
befolkningsstmkturen som blir aktuell i krig, med bl. a. mobilisering av
försvarsmakten, är det inte rimligt att bedriva en produktion i fredstid som
kan tillgodose behoven i krig. Specifika beredskapsåtgärder i form av
beredskapslagring krävs därför som komplement. Jag kommer senare att föreslå
ytterligare åtgärder för bl. a. Norrland. Jag vill här poängtera vikten av att
beredskapsbehoven i övre Norrland tillgodoses genom en kombination av
produktion och lagring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kriskosten</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kaloritilldelningen
i detaljhandelsledet i den kriskost som ingår i underlaget för
beredskapsplaneringen har av LAG satts lika med den fredstida, 2800 2 900
kilokalorier per person och dygn i genomsnitt. Denna siffra motsvarar inte den
beräknade faktiska konsumtionen utan innefattar marginaler för Svinn, problem
med omställningen av produktionen m. m. Den kriskost som arbetsgmppen har
utgått ifrån kännetecknas av en större andel vegetabilier än den fredstida.
Kolhydratemas bidrag till energiförsörjningen ökar på bekostnad av proteiner
och fett. Konsumtionen av mjölk och potatis har satts lika med den fredstida.
Det kaloribortfaU som minskningama ger upphov till är tänkt att huvudsakligen
täckas med spannmålsprodukter. Baljväxter och fisk har inte räknats med i
kriskosten men är en resurs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
framför i sitt yttrande att den kriskost som LAG föreslagit inte är
tillräcklig. Socialstyrelsen befarar att en längre tids användande av denna
kriskost kan ge upphov till bristtillstånd hos lågenergiförbmkare och växande
ungdomar. Enligt livsmedelsverket är en kost med så låg fetthalt som
arbetsgmppen föreslår oacceptabel för spädbara och barn upp till 3 4år. Detta
kan gälla även för äldre bam. Livsmedelsverket anser också att gravida och
ammande kvinnor behöver ett högre fettintag än andra. Om dessa gmppers behov
beaktas har dock verket ingen erinran mot arbetsgmppens förslag om kriskost.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Folkhälsogmppen
anser att en avvägning måste göras mellan kostsam-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section223>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section224>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mansättningen i fredstid
och den i en krissituation. Avvägningama är Prop. 1989/90:146 svåra att göra då
kriskostens sammansättning får återverkningar på livsmedelsproduktionen och
konsumtionen i fredstid. Gmppen vamar för att en idealiskt sammansatt kriskosit
kan leda till överproduktion av vissa livsmedel i fredstid, vilket i sin tur
har resulterat i en felaktigt sammansatt kost. Folkhälsogmppen anser att
utredningen på ett förtjänstfullt sätt gjort dessa avvägningar, och att dess
förslag med all sannolikhet kan fungera i tider av kris samtidigt som det kan
få gynnsamma effekter på svenska folkets kostvanor i fredstid. Jag instämmer i
Folkhälsogmppens bedömning av de gjorda avvägningama. Det är enligt min mening
olämpligt med en beredskapsplanering som medför oönskat kosthåll i fred.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kostnader</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG:s
utgångspunkt har som jag nyss nämnde varit att den i fredstid bmkade arealen
kan sjunka till 2 milj. ha utan att några åtgärder utöver lagring behöver
vidtas. Kostnadsberäkningama utgår dock från en areal på 2,2 milj. ha. LAG
fömtser emdlertid att arealen inte skaU sjunka så mycket som till 2,2 milj. ha.
Jag delar LAG:s uppfattning och bedömer därför att kostnadema sannolikt iir
överskattade. Vid 2,2 milj. ha beräknas de direkt beredskapsmotiverade
kostnadema uppgå tiU omkring 380 milj. kr., av vilka omkring lOOmilj. kr. utgör
kostnad för ökad lagring av insatsvaror och 60 milj. kr. är kostnad för den
utbyggda lagringen av livsmedel i övre Norrland. Jag föreslår att uppbyggnaden
av lagren av livsmedel och insatsvaror påbörjas redan budgetåret 1990/91 och
att utförsäljningen av befintliga lager samtidigt upphör. Jag återkommer i det
följande till anslagsfrågoma för budgetåret 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Uppföljning
av beredskapsmålet</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
livsmedelspolitiska reformen kommer att innebära förändringar för hur en
fullgod försörjningsberedskap kan uppnås. Det är därför av största vikt att
statens jordbmksnämnd följer reformens utveckling på detta område. Den bmkade
arealens storlek och geografiska fördelning måste bevakas. Detta gäller även
antalet mjölkkor. Jordbmksnämnden skall också bevaka att resursema i jordbmket
möjliggör en produktion motsvarande den beräknade kriskosten. En annan viktig
uppgift för jordbmksnämnden kommer att bli att efterse den geografiska
fördelningen av förädlingsindustrin. Om jordbmksnämnden finner att det
föreligger risk för att beredskapsmålet inte går att uppfylla, skall nämnden
föreslå regeringen lämpliga åtgärder för att garantera en fullgod
försörjningsberedskap. Den åtgärd som i första hand torde komma i fråga är
kontraktsteckning med producenter för att garantera en viss produktionsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:375.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section225>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section226>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3.4
Regionala frågor </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>3.4.1
Utgångspunkter</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section227>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Den regionalpolitiska målsättningen för den nya livsmedelspolitiken
är att denna skaU bidra tiU regional utjämning av sysselsättning och välfärd.
En regional fördelning av produktionen skall i huvudsak nås med riktade
åtgärder. Jordbmkets regional- och säkerhetspolitiska betydelse i norra Sverige
motiverar även fortsättningsvis ett särskilt stöd tiU näringen för att ge
fömtsättningar för ett livskraftigt jordbmk. Detta ges i huvudsak i form av
prisstöd och glesbygdsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG:s
förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. Det särskilda prisstödet till jordbmket
i norra Sverige bibehålls. En utökning av det generella glesbygdsstödet
föreslås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Flera remissinstanser anser att konsekvensbeskriv-ningaraa för olika regioner
och sektorer inte är tillräckliga. Ett stort antal instanser föreslår också att
ytterligare medel bör anvisas för regionalpolitiska åtgärder främst i
glesbygden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslag: Den regionalpolitiska målsättningen i en ny livsmedelspolitik
skall vara att denna skall bidra till regional utjämning av sysselsättning och
välfärd. Genom en väl differentierad jordbmksproduktion i landet bidrar
jordbmket till möjligheten att bevara en varierad och levande landsbygd.
Särskilda insatser bör göras för glesbygden. Prisstödet till jordbmket i norra
Sverige bör vara kvar för att produktionen skall få en god geografisk
spridning. Stöd tiU kombinationsverksamhet bör också lämnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbmket
i norra Sverige har en särskild regionalpolitisk betydelse som gmndar sig på
den mångfald av värden som näringen och dess verksamhet förknippas med.
Jordbmket bidrar, fömtom med den gmndläggande produktionen av livsmedel, till
att upprätthålla sysselsättning, befolkning och samhällsstmktur i dessa delar
av landet. Jordbmket är betydelsefullt för livsmedelsberedskapen och har
dämtöver en viktig roll för att bevara landskapsbilden och de kulturella värden
som hör samman därmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
20.0pt;margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det finns alltså
skäl att även fortsättningsvis ge ett regionalpolitiskt motiverat stöd till
jordbmket i norra Sverige.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section228>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>3.4.2 Utgångspunkter
för stödet till norra Sverige</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
under senare år</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stmkturen
i det norrländska jordbmket förändras successivt och i ett flertal avseenden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Åkerarealen i norra
Sverige har minskat sedan 1980-talets början med ca 2% vilket överensstämmer
med utvecklingen i landet som helhet. Vid en bedömning av takten i
nedläggningen av åkermark bör emellertid hänsyn tas till att i norra Sverige
redovisas en avsevärt högre andel av</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:37.0pt'><span style='font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section229>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section230>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>åkermarken som obmkad än i
övriga delar av landet. Man kan därför inte Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utesluta
att den faktiska nedläggningen sker snabbare i norra Sverige än</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vad
som framgår av statistiken över åkerarealens utveckling. Utvecklingen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>har
inte varit enhetlig i hela norra Sverige utan variationer förekommer</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mellan olika områden. I
Västerbottens län har 5% av arealen lagts ned</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sedan år 1981, medan
endast 1% av åkerarealen lagts ned i Gävleborgs,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Västemorrlands och
Jämtlands län under samma tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
stor del av den bättre åkermarken finns i kustbygden, älvdalarna och i
Storsjöområdet. Här finns också en övervägande del av de större jordbmksföretagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
norra Sverige finns totalt ca 27000 jordbmksföretag. Utmärkande för norra
Sverige är att det fortfarande finns ett stort antal små företag, vilket bl.a.
kan illustreras av att mer än hälften av bmkningsenhetema har mindre än 10 ha
åker. Företag med mer än 30 ha åker utgör bara 15 % av det totala antalet
jordbmksföretag i norra Sverige. Som jämförelse kan nämnas att i Svealands
slättbygder omfiittar denna storleksgmpp drygt 50% av företagen. Medelarealen
per bmkningsenhet är också betydligt mindre i norra Sverige, än i riket totalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skillnadema
i jordbmkets stmktur avspeglar sig även i inkomststmktu-ren. I norra Sverige
finns en stor andel företag där en betydande del av familjens samlade inkomst
utgörs av tjänsteinkomster eller där bmkaren har nått pensionsåldem. Samtidigt
finns här en mindre andel företag där familjen lever enbart på lantbmket än i
övriga delar av landet. Skogsbmket utgör ett viktigt komplement både för hel-
och deltidsjordbmkama i norra Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mjölkproduktionen
är den viktigaste produktionsgrenen i det norrländska jordbmket. Stmkturen i
jordbmket skiljer sig även på denna punkt mellan norra och södra Sverige. Det
finns fortfarande en betydligt större andel små besättningar i norra Sverige än
i landet i övrigt. Nästan 40% av mjölkbesättningama i norra Sverige hade år
1987 mindre än 10 kor, medan motsvarande tal för riket som helhet var 26%.
Antalet mjölkkor i norra Sverige var år 1987 ca 118 000 vilket motsvarar
ungefär 20% av rikets totala antal mjölkkor. En minskning har framför allt
skett sedan år 1985 då det s. k. tväprissystemet infördes. Sedtm 1980-talets
början har antalet kor i norra Sverige minskat med 14%. Även här finns
regionala skillnader. I Gävleborgs län är minskningen endast 5% medan koantalet
i Värmlands och Västemorrlands län har minskat med 18% under perioden 1980
1987. Mjölkinvägningen ökade under senare delen av 1970-talet och ända fram
till år 1985 då tväprissystemet infördes. Därefter reducerades volymen så att
den 1988 låg omkring 1980 års nivå. Antalet mjölkleverantörer tiU mejeriema har
förändrats betydligt mer än mjölkvolymen. I norra Sverige som helhet har
antalet leverantörer minskat med ca 25% sedan 1984.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Köttproduktionen
i norra Sverige baserar sig nästan uteslutande på djur från mjölkproduktionen.
Produktionen av kött har under senare år sjunkit i norra Sverige liksom i
landet i övrigt, men nedgången har varit mindre i norra Sverige.
Nötköttproduktion£;n i norra Sverige motsvarade budget-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:374.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>92</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section231>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section232>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>året
1987/88 ca 18% av rikets totala produktion och fläskproduktionens Prop.
1989/90:146 andel var ca 3 %.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Investeringsverksamheten
har under 1980-talet legat på en relativt sett högre nivå i norra Sverige än i
riket som helhet. Detta gäller t.ex. investeringar i markanläggningar. Skälet
är i första hand att behovet av dikning är större i norra Sverige än i övriga
delar av landet. Investeringarna i inventarier har minskat i hela landet, även
i norra Sverige, vilket torde vara en effekt av de sämre ekonomiska
betingelserna för jordbruksproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Byggnadsverksamheten
inom mjölkproduktionen har ändå legat på en relativt sett högre nivå i norra
Sverige än i övriga delar av landet. Orsaken till detta kan vara att
tillämpningen av de produktionsbegränsande åtgärder som vidtagits har varit
mer generös i norra Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sysselsättningen
inom det norrländska jordbruket med binäringar har minskat med ca 10% mellan
åren 1980 och 1987, vilket inte avviker från utvecklingen i landet i övrigt.
Andelen sysselsatta inom jordbruket i förhållande till totalbefolkningen
ligger något över genomsnittet i riket, och i vissa län betydligt över, t.ex. i
Jämtland där andelen är 5,6% att jämföra med riket totalt där andelen är 2,6%.
Ålderssammansättningen visar att andelen bmkare över 60 år är större i norra
Sverige än i riket totalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Strukturella
förhållanden i norra Sverige</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
naturliga förutsättningarna för jordbmk skiljer sig främst mellan norra Sverige
och övriga delar av landet, men de varierar även mdlan olika delar inom norra
Sverige. De naturgivna förhållandena i landets nordliga delar, med en kort
växtodlingssäsong och låg medeltemperatur, påverkar framför allt avkastningen i
växtodlingen. Odlingsjordarna är också sämre i norra Sverige än i landets södra
delar. Klimatsituationen har emellertid vissa fördelar eftersom bl. a.
skadeinsekter missgynnas och det därför är möjligt att odla med betydligt
mindre insats av bekämpningsmedel av olika slag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
inom norra Sverige finns emellertid skillnader. Den bästa jordbruksmarken
finns i kusttrakterna medan inlandet generellt sett har mer näringsfattiga
jordar. Skillnaderna i jordbrukets stmktur är stora mellan framför allt norra
inlandet och övriga delar av området. I kustbygderna är företagen i genomsnitt
större och i högre grad specialiserade, främst på mjölkproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
inlandet, och då främst i glesbygderna, domineras näringslivet fortfarande av
lantbmket. Förändringar på jord- och skogsbmksområdet påverkar därför ofta i
hög grad glesbygden. I dessa områden har också kombinationen av olika verksamheter,
där jord- och skogsbmk ingår som en del, av tradition varit den mest naturliga
och ekonomiskt stabila företagsformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning är att det även i framtiden i många bygder, såväl i<br>
inlandet som i andra delar av norra Sverige, kommer att bli nödvändigt att<br>
kombinera jordbmket med annan verksamhet för att få tillräcklig syssel<br>
sättning och inkomst. Det är därför av stor betydelse för såväl de enskilda<br>
företagen som för en balanserad regional utveckling att kompletterande<br>
sysselsättning kan skapas. Det är därför enligt min mening nödvändigt att<br>
utforma stödformer som tar hänsyn till de speciella förhållanden som</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section233>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section234>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>råder i norra Sverige. Det
är viktigt att bl. a. genom ett bibehållet prisstöd även fortsättningsvis
bevara ett livskraftigt jordbruk i norra Sverige samtidigt som det i vissa
områden blir nödvändigt att med särskilt stöd underlätta tillkomsten av s.k.
kombinationsverksamheter vid jordbruksföretagen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section235>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.4.3
Prisstödet till jordbruket i norra Sverige</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Prisstödets konstmktion skall i huvudsak bibehållas som för
närvarande. Eventuella kraftigare sänkningar av produktpriserna i jordbmket i
övriga delar av landet skall inte tillåtas få motsvarande återverkningar i
norra Sverige. Stödets nivå skall därför kunna anpassas till eventuella
framtida förändringar så att lönsamhetsnivån i jordbmket i norra Sverige inte
tillåts sjunka nämnvärt under dagens nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:130.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stödet
skall även fortsättningsvis anpassas till kostnadsutvecklingen och översyner
skall ske en gång per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
regionala stöd som för närvarande utgår inom ramen för prisregleringen på kött-
och mjolkområdet och som främst går till förädlingsindustrin skall samordnas
med prisstödet till jordbruket i norra Sverige i fråga om administration och
områdesindelning. Merkostnaderna för främst transportkostnader i denna
förädlingsindustri skall närmare analyseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För budgetåret
1990/91 skall prisstödet till norra Sverige räknas upp med 6 %.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section236>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>LAGrs förslagr
Prisstödet till jordbruket i norra Sverige föreslås bibehål-</span></b><b><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Id.</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna:
Prisstödets tekniska konstruktion berörs av få instanser. Flera instanser
förordar särskilda åtgärder för förädlingsindustrin i glesbygdsområden och ett
höjt prisstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Prisstöd utgår i form av pristillägg på mjölk som levereras till mejeri samt
veterinärbesiktigat kött av nötkreatur, får och svin. Prisstöd utgår dessutom
till getskötseln i form av ett årligt belopp per mjölkproducerande get och till
smågrisproduktionen med ett årligt belopp per sugga. Stöd till
potatisproduktion ges med ett belopp per hektar. Enligt 1985 års
livsmedelspolitiska beslut skall stödet justeras årligen. Regelbundna
översyner av stödet har dessutom genomförts vart tredje år. Stödet uppgår för
närvarande till 625 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Dessutom utgår inom ramen
för prisregleringen regionalt stöd till främst förädlingsindustrin som är
finansierat med regleringsmedel. Omfattningen av detta var budgetåret 1988/89
ca 125 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prisstödet till jordbruket
i norra Sverige beräknas enligt en särskild modell som har utarbetats speciellt
fördetta ändamål. 1 modellen beräknas skillnaden mellan produktionskostnader i
jordbruket i norra resp. mellersta Sverige. Merkostnaderna i norra Sverige
beror främst på skillnader i</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:59.0pt'><span style='font-family:Verdana'>94</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section237>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section238>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avkastning i produktionen,
men även på prisskillnader på förnödenheter Prop. 1989/90:146 m. m. 1
beräkningsmodellen tas även hänsyn till arbets- och kapitalkostnader i
jordbruket. Tekniken som används är att överskottet till ersättning för arbete
och kapital beräknas som skillnaden mellan intäkter och kostnader i företaget.
Genom attjämföra detta beräknade överskott för modellföretaget i mellersta
Sverige med alternativkostnaden för arbete och kapital i samma område erhålls
en s.k. täckningsgrad för företagets arbets- och kapitalkostnader. Merkostnaden
för jordbruk i norra Sverige erhålls då alla kostnader vid modellföretaget i
norra Sverige summeras, inkl. arbets-och kapitalkostnader reducerade med den
täckningsgrad som gäller i mellersta Sverige. Kostnaderna fördelas därefter på
den producerade mängden och jämförs med motsvarande kostnad som beräknats för
modellföretaget i mellersta Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
innebär således att prisstödet i norra Sverige med nuvarande konstmktion även
efter en intern avreglering kommer att kompensera jordbruket i norra Sverige
för merkostnader, men att den kalkylerade lönsamhetsnivån också kommer att
förändras på samma sätt som den i mellersta Sveriges jordbmk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
viktigt motiv för en reformering av livsmedelspolitiken är emeUertid att främja
en bättre regional balans. Det generella prisstödet har på gmnd av sin
konstmktion i stor utsträckning gynnat södra och mellersta Sveriges jordbmk.
Det särskilda prisstödet till norra Sverige har varit avsett att komplettera
det generella prisstödet genom att kompensera jordbmket i dessa delar av landet
för de högre produktionskostnadema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Priserna
på jordbmksprodukter kan i vissa fall komma att sjunka som en följd av en intem
avreglering. Jag är dock inte beredd att låta dessa förändringar påverka
lönsamheten i det norriändska jordbmket i någon nämnvärd grad. Jordbruket i
dessa delar av landet är särskiU känsligt för ändrade ekonomiska fömtsättningar
och större prisförändringar skulle därför kunna ge negativa effekter på
näringens framtida utveckling. Antalet företag och dessas geografiska
spridning är i dag sådan i norra Sverige att en fortsatt nedläggning av företag
får långtgående effekter genom bl.a. högre transportkostnader. Jag anser därför
att det bör vara möjligt att justera prisstödets nivå om det skulle visa sig
att lönsamhetsnivån i det norrländska jordbmket skulle sjunka nämnvärt under
dagens nivå. Därigenom undantas i princip norra Sverige från den
produktionsanpassning som följer av den livsmedelspolitiska reformen. Detta är
angeläget mot bakgmnd av att produktionen i norra Sverige uppvisar underskott
eller befinner sig i balans med efterfrågan regionalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Prisstödet
bör liksom tidigare justeras med hänsyn till kostnadsutvecklingen och
översyner bör liksom hittills ske regelbundet. Mot bakgmnd av att
förutsättningarna i jordbmket kommer att förändras avsevärt under kommande år,
anser jag att dessa översyner fortsättningsvis bör göras varje år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
jordbmksnämnd har i januari 1990 fått regeringens uppdrag att<br>
lämna förslag till hur det särskilda prisstödet till jordbmket i norra Sverige<br>
bör utformas för att det skall vara möjligt att bevara ett livskraftigt jord<br>
bruk i dessa delar av landet. Jordbruksnämnden bör enligt uppdraget bl. a.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section239>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section240>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>redovisa eventuella behov
av förändringar i beräkningsmodellen för det Prop. 1989/90:146 särskilda
prisstödet liksom av justeringar i den geografiska områdesindelningen.
Jordbmksnämnden har i febmari 1990 lämnat ett förslag beträffande prisstödets
principiella konstmktion och hur de olika former av regionalt stöd, som för
närvarande utgår inom prisregleringen, skall kunna samordnas med det statliga
prisstödet. En slutlig redovisning av uppdraget, bl. a. frågan om den
geografiska områdesindelningen, bör enligt regeringens beslut ske senast den
15 juni 1990. Jag har för avsikt att återkomma till regeringen i denna fråga så
snart denna redovisning föreligger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
budgetåret 1990/91 föreslår jag i enlighet med tidigare riksdagsbeslut att
prisstödet till jordbmket i norra Sverige räknas upp med 6%, vilket motsvarar
kostnadsutvecklingen under år 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Regionalt
stöd inom prisregleringen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
regional omfördelning sker för närvarande inom prisregleringen till främst viss
förädlingsindustri i norra Sverige och omfattar ca 125 milj. kr. Stödet avser
bl. a. att kompensera förädlingsindustrins merkostnader och finansieras med
regleringsmedel. En avveckling av den interaa marknadsregleringen enligt mitt
förslag innebär att den särskilda regleringsekonomin avskaffas. Stödet kommer
därför inte längre att kunna finansieras på detta sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
jordbmksnämnd har på regeringens uppdrag lämnat ett principförslag till hur
detta stöd skall kunna samordnas med det statliga prisstödet till jordbmket i
norra Sverige. Jordbmksnämnden har i denna principiella redovisning emellertid
inte tagit ställning till storleken på stödet till förädlingsindustrin.
Jordbmksnämnden har i utredningen bl. a. övervägt möjligheteraa till en total
samordning av de olika stödformerna med det statliga prisstödet, vilket skulle
innebära att allt stöd skulle betalas genom ett belopp till en enda kategori av
mottagare, antingen till jordbmkama eller förädlingsindustrin. En sådan ordning
har dock inte förordats, eftersom den ansetts kunna få negativa effekter bl.
a. från kontrollsynpunkt. Jordbmksnämnden föreslår i stället att ett samordnat
stöd framdeles utgår med en del till producenter och med en del till
förädlingsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbmksnämnden
har från principiell utgångspunkt granskat de olika former av regionala stöd
som utgår inom prisregleringens ram på kött-, mjölk- och äggområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
köttområdet föreslås att det s. k. kostnadstillägget samt den regionalt<br>
betingade delen av det s. k. sanitetstillägget, vilka utgör en kompensation<br>
för merkostnader inom slakten, samordnas med det statliga prisstödet.<br>
Kostnads- och sanitetstilläggen till förädlingsledet har en särskild områ<br>
desindelning i områdena a, b, c, d och e, vilken avviker från den indelning<br>
som gäller för prisstödet till jordbmket. Skillnadema mellan områdesav-<br>
gränsningarna innebär i huvudsak att områdena a, b och c ryms inom<br>
nuvarande prisstödsområden 1 - 4, medan områdena d och e faller utan<br>
för. I område d, som omfattar Svealand fömtom Kopparbergs län, Värm<br>
lands län och Gästrikland samt dämtöver Bohuslän, Dalsland och Got<br>
land, utgår för närvarande kostnadstillägg till slakterier med 8 öre/kg slakt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>96</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section241>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section242>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>för nötkött samt kött av
får och lamm. För kött av gris utgår kostnadstill- Prop. 1989/90:146 lägg med 6
öre/kg. Sanitetstillägg utgår i samma område med 525 kr. per djur. I område e,
som omfattar Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Öland, Östergötland och
Västergötland, utgår inget kostnadstillägg, däremot utgår sanitetstillägg med
475 kr. per djur. Kostnadstillägget omfattar i område d ca 3,9 milj. kr. av ett
totaU belopp, för hela landet, av 24,5 milj. kr. Sanitetstillägget utgår med ca
6 milj. kr. i område d och 18,6 milj. kr. i område e, av en total summa för
landet omkring 30milj. kr. Jordbmksnämnden föreslår att den områdesindelning
som nu gäller för prisstödet till jordbmket fortsättningsvis även skaU gälla
för det stöd som utgår till förädlingsindustrin vilket innebär att de nuvarande
områdena d och e inte kommer att omfattas av nuvarande stöd till
förädlingsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
mjölkområdet utgår tre former av regionalt stöd: kompensation till mejerier för
högre in- och uttransporter, särskild kompensation till mejerier för transport
av mejeriprodukter till butiker samt en extra förstärkning av prisstödet tiU
jordbmkare. Inom mejeriområdet finns inte samma områdesindelning som inom
slaktområdet, utan här har de olika mejeriföre-ningama åsatts ett stödbelopp.
Jordbmksnämnden föreslår att stödet för in- och uttransport på mejerisidan
samordnas med prisstödet på samma sätt som kostnadstilläggen till slakteriema,
samt att samma områdesindelning bör gälla även på mjölkområdet. Den extra
förstärkningen av prisstödet till jordbmkama kan inarbetas i det ordinarie
pristödet. Det stöd som lämnas till mejeriemas uttransporter tiU butikerna har
begränsad omfattning, ca 375000 kr. per år. Jordbmksnämnden föreslår att denna
stödform avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
äggområdet utgår ett packeribidrag som bl. a. innehåller en regionalt betingad
del. Stödet har samma karaktär som kostnadstiUägget på kött. Vidare utgår även
stöd vid slakt av utslagshöns i norta Sverige. Jordbmksnämnden har i flera
utredningar behandlat frågan om ett stöd till den norrländska äggproduktionen.
Nämnden har bl.a. gjort bedömningen att det är nödvändigt med någon form av
stöd till denna produktion i norta Sverige om produktionen skall kunna bibehållas
i nämnvärd omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del vill jag anföra följande. Fömtsättningama för äggproduktionen i norra
Sverige måste bevaras. Jordbmksnämnden bör ges i uppdrag att redovisa förslag
till hur stödet till äggproduktion i framtiden skall utformas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
delar jordbmksnämndens bedömning i den del förslaget avser samordningen av de
olika stödformema för kött och mjölk med det statliga prisstödet. De föreslagna
förändringaraa i områdesindelningen innebär att Götaland och delar av Svealand
inte längre kommer att omfattas av nuvarande stöd. Enligt min bedömning bör
detta emdlertid inte komma att medföra några betydande negativa regionala
effekter. Jag anser dock att utvecklingen i detta avseende i
förädlingsindustrin bör följas noga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser det vidare angeläget att, som ett underlag för en fortsatt<br>
ersättning för merkostnader till förädlingsindustrin i norra Sverige, när<br>
mare analysera storleken av dessa merkostnader, främst vad avser trans<br>
portkostnader för mjölk och kött. Statens jordbmksnämnd bör ges i upp<br>
drag att göra en sådan analys samt att därvid även beakta effekten på</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 146</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section243>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förädlingsindustrin av den
förändrade områdesindelningen enligt det nyssnämnda förslaget. Jag har för
avsikt att återkomma till regeringen i dessa frågor.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section244>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Rationaliseringsstöd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande lämnas statligt rationaliseringsstöd tiU jordbmket inom en årlig
bidragsram av 30milj. kr. Bidrag lämnas enligt förordningen (1978:250) om
statligt stöd till jordbmkets rationalisering och förordningen (1987:606) om
statligt regionaU stöd till jordbmkets rationalisering. Av denna bidragsram är
12 milj. kr. avsedda för s. k. yttre rationalisering, dvs. i huvudsak
lantmäteriföretag som syftar till bättre stmktur och arronde-ring av jordbmksfastigheterna.
Resterande del av bidragsramen, 18 milj. kr., är avsedd för inre
rationalisering, dvs. bidrag för investeringar av olika slag. Under en lång
följd av år har den största delen av denna bidragsram utnyttjats för
statsbidrag till jordbmk i norra Sverige. Bidragen används här bl. a. för
större markavvattningsprojekt som är betydelsefulla för att förbättra
jordbmksmarken och dess avkastningsförmåga. Rationaliseringsstödet har haft
stor betydelse, i synnerhet för jordbmket i norra Sverige, för att främja
investeringama och bidra till en effektivare jordbmksproduktion. Enligt min
uppfattning är det angeläget att nu utvärdera rationaliseringsstödet i
perspektiv av de förändrade fömtsättningama för jordbmket. Jag återkommer till
regeringen i denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.4.4
Glesbygdsstöd och regional projektverksamhet</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:129.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslagr En
utökning skall ske med lOOmilj. kr. av de regionalpolitiska medel som är
avsedda för glesbygdsstöd och regional projektverksamhet. Det är naturligt att
denna utökning av medlen går tiU s. k. kombinationsföretag där jordbmket ingår
som en del. På detta sätt kan intentionen med det tidigare s.k.
åtgärdsprogrammet för jordbmket i norra Sverige fuUfijljas och vidareutvecklas.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section245>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LAGrs
förslagr En utökning av det generella glesbygdsstödet föreslås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstansernar
En majoritet av remissinstansema tillstyrker en höjning av glesbygdsstödet men
många instanser anser att det föreslagna beloppet är otillräckligt. Många
instanser framför även att de sysselsättningseffekter som beräknats som en
följd av glesbygdsstödets höjning sannolikt är överskattade.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen lör mitt förslagr
En intem avreglering kan, trots de regionala förstärkningar jag nyss
föreslagit, innebära försämrade fömtsättningar för jordbmket i glesbygden och i
de sämre jordbmksbygdema i norra Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
s. k. åtgärdsprogrammet för jordbmket i norra Sverige inleddes den Ijuli 1987
och har pågått under en planerad treårig programperiod 1987/88 -1989/90.
Lantbmksstyrelsen har under denna period disponerat</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt'><span style='font-family:Verdana'>98</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section246>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section247>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>245 milj. kr. för
genomförandet av programmet, vilket i huvudsak skett Prop. 1989/90:146 vid
lantbmksnämndema i de sju nordligaste länen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medlen
har använts för investeringsstöd till jordbmk och kombinationsverksamheter,
utvecklingsprojekt, forskning och utveckling samt utbildning och rådgivning.
Erfarenhetema av programmet är goda och har inneburit en värdefull stimulans
för fortsatt verksamhet och sysselsättning i jord- och skogsbmk samt i s. k.
kombinationsföretag. Ett av syftena med åtgärdsprogrammet har varit att
upprätthålla produktionsnivån i jordbmket i norra Sverige. Investeringsbidrag
har lämnats med ca 145 milj. kr. och har gått såväl till jordbmks- och
trädgårdsinvesteringar som tiU investeringar i kompletterande verksamheter.
Bidrag till investeringama i jordbmket har omfattat ca 75% av det totala
bidragsbeloppet och har resulterat i en viss utökning av
produktionskapaciteten, bl.a. i form av nya djurplatser. Flertalet
investeringar har emellertid syftat till modemisering av befintliga
anläggningar samt till miljöförbättringar av olika slag. Investeringama i
kompletterande verksamheter är av vitt skilda slag, t.ex. gårdssågar, turism
och hantverk samt industri- och legotillverkning. Ett stort antal
utvecklingsprojekt har startats med anknytning till bl.a. skogsbmk,
trädgårdsodling, altemativodling, ny åkeranvändning samt särskilda projekt för
landsbygdens kvinnor. Här har ett nära samarbete skett med andra myndigheter
och organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
del av åtgärdsprogrammet har inriktats på forskning och utveckling med särskild
inriktning på områden av intresse för norrlandsjordbmket. För närvarande pågår
ett tjugotal forsknings- och försöksprojekt i samarbete mellan lantbmksverket,
Sveriges lantbmksuniversitet och jordbmksnäringen i norra Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
del av åtgärdsprogrammet som inriktats på utbildning och rådgivning har lagt
särskild vikt vid marknadsfrågor och ekonomi, företagsutveckling och nya
produktionsaltemativ i kombination med jordbmket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtgärdsprogrammet
omfattar de sju nordligaste länen och åtgärdema har riktats generellt till
jordbmksföretag. Stödet har tillfallit företag såväl inom det av länsstyrelsen
avgränsade glesbygdsområdet som utanför detta. Det är emellertid endast en
mindre dd av de större och de mer specialiserade jordbmksföretagen som ligger
inom glesbygdsområdet. Detta har även avspeglat sig i utfallet av medlens
användning genom att en mindre andel av bidragen till jordbmksinvesteringar
gått till företag inom glesbygdsområdet. Till detta kan också ha bidragit att
jordbmksföretag i dessa områden kunnat få glesbygdsstöd till sina
investeringar. Däremot är andelen bidrag högre till glesbygdsområdet i fråga
om investeringar i trädgård och kompletterande verksamheter. I dessa frågor har
en samordning skett mellan lantbmksnämndema och länsstyrelsema som har ansvar
för glesbygdsstödet. Dessutom har länsstyrelsen i flertalet län lämnat över
beslutanderätten för glesbygdsstödet till lantbmksnämndema i fråga om enskilda
ärenden som rör de areella näringama.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
jord- och skogsbmket är mycket viktiga näringar för glesbyg<br>
den och dess utveckling är det väsentligt att finna former för hur jord- och<br>
skogsbmksföretagen i dessa områden skall kunna drivas vidare. Detta kan<br>
eventueUt ske genom kombinationer med annan verksamhet. Glesbygds-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section248>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section249>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stödet
kan här vara en möjlighet till finansiering av nya ideér och verksam- Prop.
1989/90:146 heter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stöd
till företag i glesbygd lämnades under föregående budgetår med totalt 153milj.
kr. varav 115 milj. kr. gick till de sju nordligaste länen. I regeringens
proposition (prop. 1989/90:76) om regionalpolitik för 90-talet föreslås vissa
förbättringar av glesbygdsstödet. Höjda maximala stödbelopp föreslås för
stödet till företag och möjlighet ges att stödja s. k. mjuka investeringar, t.
ex. produktutveckling och marknadsföring. Samtidigt föreslås att stöden till
samhällelig service och till intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser
skall upphöra som stödformer. Detta innebär att medel frigörs, vilka kan
användas t. ex. för stöd till företag eller projektverksamhet. Vidare
framhålls i samma proposition att de medel som finns tillgängliga för regional
projektverksamhet bör vara ett av de viktigaste instmmenten för att genomföra
många av de insatser som behövs för utveckling av glesbygden och landsbygden.
Mot denna bakgrund föreslås att den hittillsvarande begränsningen av hur stor
del av anslaget som får användas för regional projektverksamhet tas bort. Genom
samtliga förslag om regel- och anslagsförändringar bedömer föredragande
statsråd att utrymme för insatser som bör beslutas av länsstyrelserna
lokaliserings-och utvecklingsbidrag, glesbygdsstöd och regional
projektverksamhet kommer att öka med i storleksordningen lOOmilj. kr.
Därutöver föreslås anslaget räknas upp från 800 till 900milj. kr. Dessutom
föreslås att 80 milj. kr. tillförs anslaget Regionala utvecklingsinsatser m. m.
för att disponeras redan under innevarande budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anserjag att det är mycket viktigt att dels göra en utvärdering av
åtgärdsprogrammet för jordbmket i norra Sverige, dels ta till vara de
erfarenheter som har gjorts vid myndigheter, organisationer och hos företagare
i samband med programmets genomförande. Det utvecklingsarbete som även i
fortsättningen måste bedrivas för att bevara jordbmkets livskraft i norra
Sverige bör gå vidare med väsentliga delar av åtgärdsprogrammet för jordbmket
i norra Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att jordbmket i glesbygden bör kunna få stöd till såväl investeringar i
jordbmket som s.k. kombinationsverksamheter, t.ex. småskalig förädling. Genom
den föreslagna höjningen av medlen som är avsedda för bl. a. glesbygdsstöd
skapas möjligheter för detta. De utvidgade möjligheter till användning av
glesbygdsstödet för s.k. "mjuka investeringar" som föreslagits i
regeringens proposition om regionalpolitiken bör innebära förbättringar även
för jordbmksföretagen i glesbygden. Även jordbmk utanför glesbygdsområdet kan i
framtiden ha behov av utvecklingsinsatser. De utökade möjligheterna att
använda tillgängliga medel i länen för regional projektverksamhet bör medföra
förbättrade möjligheter att stödja utvecklingen även i detta avseende. Genom
den föreslagna höjningen av medlen för regionala utvecklingsinsatser skapas
förutsättningar för utökad projektverksamhet med inriktning på jordbmks- och
kombinationsföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
som det treåriga programmet för särskilt stöd till jordbruket i<br>
norra Sverige upphör bör en ytterligare förstärkning av tionde huvudti<br>
telns anslag D2. Regionala utvecklingsinsatser göras. Eftersom detta an-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>100</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section250>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section251>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>slag inte är tidsbegränsat
förstärks härigenom möjligheterna att stödja jordbruksföretag med
kombinationsverksamheter. I samråd med statsrådet Molin föreslår jag en
utökning med lOOmilj. kr. För budgetåret 1990/ 91 bör emellertid av detta
belopp 28 milj. kr. anvisas som stöd till sockerbruken på Öland och Gotland
under ett särskilt anslag. Jag återkommer i det följande till anslagsfrågorna.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section252>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section253>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.5 Startstöd till jordbrukare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:12.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslagr Ett startstöd för jordbmkare införs den 1 juli 1990. Stödet skall ges
till nyetablerade brukare i form av ett räntebidrag under högst fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslagr Jag har tidigare konstaterat att särskilda problem kan uppstå
under nyetableringsfasen för ett jordbmksföretag. Detta gäller särskilt i
glesbygden där möjligheterna till kompletterande sysselsättning är små eller
saknas. Ett behov av nyetableringar inom jordbruket kommer alltid att finnas i
alla delar av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett särskilt
etableringsstöd infördes den Ijuli 1982. Efter den Ijuli 1985 har inga nya stöd
beviljats. Stödet har formen av ett räntestöd som avtrappas. Mot bakgmnd av de
problem som finns vid nyetableringar och behovet av sådana bör ett startstöd
för nyetablerade bmkare införas. Lantbruksstyrelsen bör ges i uppdrag att
föreslå de närmare formerna för ett sådant startstöd. Enligt min mening är det
lämpligt att utformningen ansluter till det tidigare etabieringsstödet.
Räntebidraget bör vara högst 5 %-enheter och kunna erhållas under längst 5 år.
Stödet bör kunna erhållas oavsett var i landet etableringen sker. Speciell
hänsyn bör dock kunna tas till företag i glesbygd. Begränsningar i möjligheten
att erhålla stöd bör emellertid göras vad avser bidragets storlek och brukarens
ålder vid etableringen. Vidare bör krav ställas på en viss minsta omfattning
av jordbruksdriften. Krav bör också kunna ställas på andelen eget kapital som
sätts in i företaget. Jag vill erinra om att företag som avses att driva en med
jordbruket kombinerad verksamhet härutöver också har möjlighet att erhålla
regionalt bidrag för verksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nya startstödet för jordbrukare bör kunna träda i kraft den 1 juli 1990. För
ändamålet bör ett nytt anslag föras upp på statsbudgeten. Jag återkommer i det
följande till anslagsfrågan.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:89.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lOl</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section254>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:8.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section255>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3.6
Miljöfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.6.1
Utgångspunkter</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section256>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslagr Ett av syftena med reformen är att få en bättre miljö, ett mer
varierat odlingslandskap, en ökad genetisk mångfald och ett bevarande av
landskapets kulturvärden. Miljömålet i den nya livsmedelspolitiken är att slå
vakt om ett rikt och varierat odlingslandskap och att minimera jordbrukets
miljöbelastning på gmnd av växtnäringsläckage och användning av
bekämpningsmedel. Det är viktigt att odlingslandskapets natur- och
kulturmiljövärden bevaras. Ett rikt och varierat odlingslandskap är av central
betydelse för flora, fauna och för att stärka den genetiska mångfalden.
Jordbmket skall således beakta behovet av en god miljö och en långsiktig
hushållning med naturresurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
naturvårdsverk ges i uppdrag att i samråd med lantbmksstyrelsen och
riksantikvarieämbetet följa och utvärdera miljöeffektema av den nya
livsmedelspolitiken.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section257>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LAGrs förslagr LAG har
anfört att miljöaspekten på livsmedelsproduktionen har tre dimensioner. Den
första avser påverkan på den egna produktionsresursen och då i första hand
marken. Den andra gäller negativ påverkan på omgivningen genom olika former av
störande utsläpp. Den tredje avser jordbrukets positiva bidrag till den yttre
miljön i form av en rikare flora och fauna, ett öppet och varierat landskap
etc. LAG anser därför att det vid val av markanvändning och bmkningsmetoder
måste tas hänsyn till kraven på en god miljö och långsiktig hushållning med
naturresurserna. LAG anför vidare att ett varierat odlingslandskap med hänsyn
till betydelsen för flora och fauna och kulturmiljön är av vikt att bevara.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstansernar
Lantbmksstyrelsen anför att växtnäringsläckaget liksom användningen av kemiska
bekämpningsmedel på lång sikt kommer att minska. För en snabb och varaktig
omställning behövs ekonomiskt stöd för att överbliven åkermark skall bli
varaktigt bevuxen. Annars kan förbrukningen av ogräsbekämpningsmedel och
växtnäringsläckaget komma att öka. Lantbruksstyrelsen anser att arbetsgmppens
förslag kommer att påskynda storleksrationaliseringen i jordbmket.
Livsmedelsverket understryker att den föreslagna reformen på intet sätt kan
ses som en ersättning för de selektiva åtgärder som nu vidtas och fömtses för
att minimera jordbmkets negativa miljöeffekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
jordbmksnämnds konsumentdelegation anser att arealnedgång för de konventionella
jordbmksproduktema leder till minskad användning av handelsgödsel och
bekämpningsmedel. De sänkta produktpriserna leder också till minskad intensitet
på kvarvarande arealer. Konsumentdelegationen delar utredningens uppfattning
att riktade åtgärder dock även fortsättningsvis behövs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
anser att det nu framlagda förslaget till livsmedelspolitik i stora drag
kommer att innebära en fortsättning och förstärkning av</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>102</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section258>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section259>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>specialiseringen
av nuvarande driftsformer och av obalansema. Därmed Prop. 1989/90:146
kommer också miljöproblemen att kvarstå och kanske t.o.m. förvärras. En viss
minskad kväveutlakning som följd av ändrad arealanvändning kan fömtses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksantikvarieämbetet
anser att förslagen är knapphändigt belysta vad gäller dess konsekvenser men
befarar att omfattande nedläggningar av jordbmksmark kan komma att slå hårt mot
landskapets kulturvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbmksuniversitetet
anför att utredningens förslag totalt sett kommer att innebära sänkt intensitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
anför att en omfattande nedläggning av åker i första hand kommer att beröra
områden med den relativt sett lägsta intensiteten. LRF framhåller att sänkta
produktpriser visserligen leder till att ekonomiskt optimum förskjuts mot något
lägre intensitet/gödselinsats, men att det blir fräga om marginella
förändringar. Om marknadsutrymmet blir begränsat kommer lantbmkama att som
hittills välja ekonomiskt optimal produktionsteknik. Som regel är det då
fördelaktigast att lämna en del av arealen obmkad och bmka resten ganska
intensivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
naturskyddsföreningen anser att inte utredningen på ett övertygande sätt har
visat att livsmedelsproduktionens miljöanpassning ökar tiU följd av den
föreslagna avregleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslagr Miljöeffektema av det nuvarande jordbmksstö-dets utformning
är en utarmning av den genetiska mångfalden, en triviali-sering av flora och
fauna och betydande påverkan på miljön tiU följd av växtnäringsläckage och
bekämpningsmedelsanvändning. Genom att prisstödet indirekt stimulerat till att
ta bort spåren från äldre markanvändning, har landskapet även blivit fattigare
på kuUurvärden. Det främsta syftet med reformen i denna del är att få en bättre
miljö, ett mer varierat odlingslandskap, en ökad genetisk mångfald och
bevarande av landskapets kulturvärden. Reformen bör även främja aktsamhet om de
kuUurvärden som inte kan regenereras om de en gång förstörts. Det råder enighet
om vikten av att ha ett rikt och varierat odlingslandskap. En fömtsättning för
detta är att vi kan bevara en genetisk mångfald i flora och fauna och att så
långt som möjligt begränsa kemikaliesamhällets belastning på denna miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraven
från samhället och jordbmksnäringen på fortlöpande effektivi-<br>
seringar och rationaliseringar inom jordbmket har drivit upp produktio<br>
nen så att vi i dag har såväl miljöproblem som överskottsproblem. Prisstö<br>
dets konstmktion, som innebär en premiering av producerad kvantitet har<br>
stimulerat till ett intensivt utnyttjande av olika produktionsmedel. Det har<br>
förstärkt de miljöproblem som ett i många avseenden aUtför intensivt<br>
jordbmk bidrar till. En anpassning av produktionen till den inhemska<br>
efterfrågan leder till förbättringar i miljön. När betalning endast ges för<br>
efterfrågade varor och tjänster minskar incitamentet till ett intensivt ut<br>
nyttjande av markresursen. Det i sin tur gör att det lönar sig mindre att<br>
använda stora mängder bekämpningsmedel och handelsgödsel. Även and<br>
ra åtgärder såsom att utföra olika markåtgärder som att flytta odlingshin<br>
der, t.ex. stengärdesgårdar och stenrösen, kan komma att bli mindre<br>
lönsamt.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section260>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section261>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En livsmedelspolitik som
inte ensidigt främjar en överskottsproduktion Prop. 1989/90:146 stimulerar till
användning av marken för annan odUng. Det ger ökade möjligheter att satsa på
olika nischer inom ramen för jordbmksföretaget. Marknaden ställer i allt högre
grad krav på att livsmedlen är miljövänligt producerade. Detta gäller inte
minst på de exportmarknader som kan komma att bli aktuella i framtiden. Detta
ökar möjlighetema att få till stånd ett miljövänligare jordbmk än det vi har i
dag och uppnå de miljömål som är fastlagda för miljöpolitiken. Enligt min
mening får vi med en förändrad livsmedelspolitik, med den inriktning jag har
föreslagit i det föregående, den systemförändring som är nödvändig för att få
till stånd ett miljövänligare jordbmk. Miljö- och landskapsfrågoma skall
således i fortsättningen få en större tyngd. Med hänsyn till frågans vikt
kommer jag mycket noggrant att kontinuerligt följa den nya livsmeddspolitikens
effekter på miljön. Avsikten med den systemförändring som jag nu föreslår är
att få till stånd en bättre miljö och ett rikare och mer varierat kulturlandskap.
De medel jag föreslår i det följande är också anpassade för att uppnå detta.
Även de selektiva åtgärder som regering och riksdag tidigare har beslutat om på
jordbmksmiljöområdet är viktiga och har hög aktualitet. De utgör ett viktigt
komplement i arbetet med att ställa om jordbmket mot ökad variation i
landskapet, minskad miljöbelastning och ett bevarande av värdefulla natur- och
kulturmiljövärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stora
förändringar har skett i kulturlandskapet efter andra världskriget. Dessa har
sin gmnd i ett förändrat markutnyttjande som i sin tur beror på bl. a. ändrade
bmkningsmetoder och olika rationaliserings- och stmkturåtgärder. En förändring
av animaliejjroduktionen har skett genom att svin-och Qäderfähållningen har
ökat och antalet nötkreatur har minskat. Denna förändring har medfört att
vallarealen i landet har minskat kraftigt. Antalet gårdar som inte har animalieproduktion
har ökat, samtidigt har de animalieproducerande företagen blivit färre och
större. Denna utveckling i kombination med södra Sveriges milda klimat och i
vissa områden både riklig nederbörd och genomsläppliga jordar samt en ökad
användning av handelsgödsel har påverkat jordbmkets växtnäringsomsättning och
försämrat möjlighetema att begränsa lörlustema av främst kväve.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nitratförorening
av gmndvattnet är till följd av detta ett problem i många jordbmksbygder. Det
gäller särskilt för de områden som har sandiga jordar i kombination med
intensiv djurhållning. Genom att gå direkt till den huvudsakliga källan av
läckaget, dvs. jordbmket, finns möjligheter att med olika åtgärder, t.ex.
ändrad kvävegödsling och på olika sätt anpassad växtodling, nedbringa
nitrathalten i gmndvattnet. Även till luften sker kvävetillförseln i huvudsak
genom utsläpp av kväveoxider och ammoniak. Ammoniakavdunstning är den största
orsaken till kväveförluster vid lagring av stallgödsel. Även ammoniakavgången
kan på olika sätt begränsas, främst genom åtgärder i stallama, vid
gödsellagring och vid spridning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
har år 1988 som jag tidigare berört beslutat om miljöförbätt<br>
rande åtgärder i jordbmket. Åtgärderaa avser bl. a. regler för lagring och<br>
spridning av stallgödsel och har beräknats leda till en halvering av kväve<br>
läckaget nån åkermark till år2000. Inom ramen för det nordiska samarbe-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>104</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section262>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section263>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tet
har som målsättning angetts att kväveläckaget skaU halveras i vissa Prop.
1989/90:146 känsliga kustområden till år 1995 och i förhållande till år 1986.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att stimulera lantbmkaraa att snabbt bygga ut gödsdvårdsanlägg-ningaraas
lagringskapacitet finns sedan år 1988 möjlighet att få bidrag med 20% av
investeringskostnaden, dock högst 25000 kr., inom vissa områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbmksstyrelsen
har nyligen redovisat förslag till uppföljning av riksdagsbeslutet om
miljöförbättrande åtgärder. Förslagen innebär bl.a. restriktioner i
spridningstidpunkt för stallgödsel även för andra områden än de som i dag
omfattas av riksdagsbeslutet samt förslag om grön mark. Förslagen kommer att
remissbehandlas. Jag avser att i samband med nästa års miljöproposition
återkomma till regeringen med förslag i denna fråga. I det sammanhanget kommer
jag även att behandla frågan om en eventuell förändring av konstmktionen av
bidraget för uppbyggnad av lagringskapacitet för gödsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
modema växtodlingen med sin specialisering och ensidighet bygger på att
bekämpning av ogräs, skadesvampar och skadeinsekter kan utföras med kemiska
medel. Efter att användningen av modema bekämpningsmedel inom jordbmket har
pågått sedan 1950-talet, kan i dag konstateras att dessa ibland återfinns i t.
ex. yt- och gmndvatten samt direkt eller indirekt påverkar den vilda floran och
faunan i jordbmkslandskapet. Ett fortsatt aktivt arbete för att minska
användningen av bekämpningsmedel är således enligt min mening mycket
angeläget. Jag återkommer i det följande med förslag i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utvecklingen
i jordbmket har bidragit till att värdefulla områden från natur- och
kulturmiljövårdssynpunkt har minskat i antal och omfattning i
odlingslandskapet. Många växtarter som tidigare betraktades som vanliga och
självklara inslag i landskapet är i dag sällsynta eUer hotade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
faunan har fömtsättningama för artrikedom i slättlandskapet förändrats genom
att de miljöer som olika arter kräver i stor utsträckning har försvunnit. Dessa
miljöer motsvaras till stor del av de delar av landskapet som har bibehållit
sin prägel från äldre odlingsformer. Åtgärder måste vidtas för att bryta denna
utveckling. Den påverkan på flora och fauna som jag nu beskrivit leder till att
den genetiska variationen och mångfalden i landskapet utarmas. Stora
monokulturer med likadana eller närbesläktade sorter är ett annat exempel på
detta. Avsaknaden av variation gör dessutom dessa kulturer avsevärt mycket
känsligare för skadegörare än odlingssystem där en mer varierad art- och
sortsammansättning råder. Den utveckling som landskapet har genomgått har bl.a.
inneburit att viktiga natur- och kuUurvärden gått till spillo. Med den
förändrade inriktningen av livsmedelspolitiken förändras enligt min mening en
av de gmndläggande orsakema till denna utveckling. För att i framtiden bl. a.
öka variationsrikedomen i odlingslandskapet och för att bevara den genetiska
mångfalden och de natur- och kulturmiljövärden som finns i odlingslandskapet,
har jag för avsikt att föreslå att ersättning skall kunna utgå för
landskapsvårdande insatser. Jag återkommer till det i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är emellertid viktigt att reformens effekter på detta område noga<br>
följs. Jag avser därför att föreslå regeringen att statens naturvårdsverk får i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>105</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section264>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section265>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>uppdrag att i samråd med
lantbruksstyrelsen och riksantikvarieämbetet fortlöpande följa och utvärdera
miljöeffekten av den nya livsmedelspolitiken.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section266>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.6.2
Landskapsvård</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslagr Bmkningsplikten i lagen om skötsel av jordbmksmark tas bort. Kravet på
tillstånd för att få ta jordbmksmark ur produktion ersätts med en
anmälningsskyldighet och definitionen av jordbmksmark i skötsellagen vidgas
till att även omfatta naturliga betesmarker. En anmälan om att ta jordbmksmark
ur produktion skall göras till länsstyrelsen åtta månader innan marken avses
tas ur produktion. För vissa, från natur- eller kulturmiljösynpunkt, särskiU
värdefuUa områden skall sådan anmälan göras tolv månader i förväg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ersättning skall
kunna betalas till lantbmkare för landskapsvårdande insatser. Ett permanent
anslag för bevarande av vissa från natur- eller kulturmiljösynpunkt värdefuUa
odlingslandskap bör därför inrättas. Ersättningen bör tills vidare bestämmas i
civilrättsliga avtal mellan bmkare och berörda myndigheter. Regeringen
beslutar om stödets fördelning på län efter ett förslag från statens
naturvårdsverk. Naturvårdsverkets förslag upprättas tillsammans med
lantbmksstyrelsen och riksantikvarieämbetet. För nästa budgetår föreslås 100
milj. kr. för ändamålet.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section267>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LAGrs förslagr
Överensstämmer i huvudsak med mitt. LAG föreslår emellertid att en anmälan om
att ta mark ur produktion skall göras endast tre månader före nedläggningen och
att landskapsvårdsstödet successivt ökas från 50 milj. kr. budgetåret 1990/91
med 50 milj. kr. om året tiU 250 milj. kr. budgetåret 1994/95.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstansernar Endast
ett fåtal remissinstanser har yttrat sig om bmkningsplikten. De flesta av dessa
tillstyrker förslaget om att bmkningsplikten skall tas bort. Sveriges
jordägareförbund anser att jordbmkamas möjligheter att bestämma över
markanvändningen måste tryggas så att en markägare inte utan rätt till
ersättning hindras i sitt utnyttjande av marken.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Flertalet remissinstanser
som har yttrat sig om det skall föreligga tillståndsplikt eller
anmälningsskyldighet tillstyrker arbetsgmppens förslag. Flera remissinstanser,
däribland lantbmksstyrelsen, anser dock att anmälan måste göras längre tid i
förväg än de föreslagna tre månadema. Några remissinstanser framhåller att
anmälningsplikten bör omfatta all jordbmksmark, dvs. också naturliga
betesmarker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Flera remissinstanser
framhåller det önskvärda i att den skogsplantering som kan bli följden av LAG:s
förslag i viss utsträckning bör styras mot användning av lövträd. Enligt några
remissinstanser förbättrar det möjlighetema för en framtida åtemppodling.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:61.0pt'><span style='font-family:Verdana'>106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section268>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:5.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section269>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
stort antal remissinstanser, däribland statens naturvårdsverk, riks- Prop.
1989/90:146 antikvarieämbetet och Boverket, anser att tillståndskravet bör
behållas som ett nödvändigt instrument för att styra markanvändningen. Länsstyrelsen
i Malmöhus län anser att detta åtminstone bör gälla inom områden som
klassificerats som riksintressanta enligt naturresurslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Några
remissinstanser anser att arbetsgruppens förslag står i dålig överensstämmelse
med naturresurslagens bestämmelser. Statens naturvårdsverk anser att
skötseUagen bör förstärkas i de avseenden som gagnar miljömålen och knytas till
naturresurslagens bestämmelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser tillstyrker att ett utökat stöd för landskapsvård byggs upp. De
flesta remissinstanserna anser att stödbeloppet endast räcker till att bevara
de mest skyddsvärda biotoperaa, kulturmiljöerna och landskapstyperna.
Arbetsgmppens förslag saknar miljökonsekvensanalys enligt flera av
remissinstanserna som även anser att de positiva miljöeffekterna blir minst i
de områden där miljöbelastningen är störst och behöver reduceras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksantikvarieämbetet
anför att övergången från det nuvarande systemet till ett marknadsanpassat
system inger farhågor för kulturmiljön, eftersom förslaget anvisar få och föga
styrande övergångsåtgärder. Från kulturhistorisk synpunkt är det viktigt att
nedläggning av jordbmksmark inte drabbar de områden som redan varit föremål för
en omfattande nedläggning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen
anser att förslagets miljökonsekvenser är mer omfattande och svåröverskådliga
än vad som framgår av arbetsgmppens analyser. Styrelsen tillstyrker att ett
utökat stöd för landskapsvård byggs upp, men bedömer att det föreslagna
anslaget på 250milj. kr. per år endast räcker till att bevara de mest
skyddsvärda biotoperna, kulturmiljöerna och landskapstyperna. Naturvårdsverket
anför att utredningens förslag innebär att landskapsomvandlingen kommer att
ske ännu snabbare än hittills och på ett sätt som inte tillräckligt tar till
vara landskapets värden. Verket bedömer att minst 500milj. kr. behöver avsättas
till NOLA-stöd för att rädda hälften av riksintressanta odlingsområden. Den nu
föreslagna nya livsmedelspolitiken kommer enligt naturvårdsverket att påskynda
nedläggningen av framför allt betesmarker i skogs- och mellanbygder men även
av åkermark, bl. a. i Norrland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
lantbmksuniversitet anser att miljökonsekvensanalysen måste betraktas som svag,
varför det är svårt att få en klar bild av förslagets miljöeffekter, vilket bör
mana tiU försiktighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
for mitt förslagr Åkermark och kultiverad betesmark skall om marken är lämplig
för jordbmksproduktion enligt bestämmelserna i skötsellagen bmkas på ett
ändamålsenligt sätt. Marken får inte tas ur produktion utan tillstånd. Syftet
med bestämmelserna är att motverka att jordbmksmark läggs ned. Gällande
skötsellag är från år 1979. Sedan dess har produktiviteten i jordbmket ökat och
fömtsättningarna att på ett lönsamt sätt få avsättning för det som produceras
har minskat. 1 och med denna utveckling har skötsellagens bestämmelser om
brukningsplikt blivit otidsenliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
ändringar år 1987 av skötsellagen har möjligheten att få tillstånd</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section270>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section271>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>till nedläggning av
åkermark vidgats. Enbart en vidgad tillståndsmöjlighet Prop. 1989/90:146 är
enligt min mening inte tillräcklig för att i ett längre perspektiv uppnå ett
utnyttjande av marken som är lämpligt både från enskild och från samhällsekonomisk
synpunkt. Med en ändrad livsmedelspolitik där större krav ställs på
lantbrukarna att agera som företagare på en marknad finns inte skäl att ha kvar
bestämmelser om att jordbmksföretagarna skall vara skyldiga att hålla all
nuvarande jordbruksmark i produktion. Jordbruksföretagarna måste själva få
avgöra på vilket sätt jordbruksmarken skall användas om de skall kunna möta
marknadens skiftande krav. Jag anser mot den bakgrunden att bmkningsplikten och
tillståndsplikten för den som vill ta jordbruksmark ur produktion inte längre
bör behållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya livsmedelspolitiken innebär bl. a. att samhället i fortsättningen endast
skall betala för efterfrågade varor och tjänster. I de fall natur- eller
kulturmiljövärden i odlingslandskapet hotas till följd av att bmkaren har för
avsikt att t. ex. plantera skog på marken, bör samhället ha möjlighet att
avtala med brukaren att mot viss ersättning fortsätta med jordbruksproduktion.
1 vissa fall bör även omkringliggande mark kunna komma i fråga för ersättning
om länsstyrelsen bedömer att marken i fråga är av vikt för att kunna skapa den
helhetsbild av landskapet som natur- eller kulturmiljövården kräver. Bevarande
av denna helhetsbild i landskapet är också ett av syftena med möjligheten att
få ersättning för landskapsvårdande insatser i odlingslandskapet. Länsstyrelsen
bör också ha möjlighet att inom ramen för de medel som anslås för
landskapsvårdande åtgärder själv gå in aktivt för att bevara vissa naturtyper.
På så sätt skapas ytterligare möjligheter för samhället att säkerställa
värdefulla miljöer i landskapet och att få den variationsrikedom och
flexibilitet i användningen som är nödvändig. Jag återkommer i det följande
till denna fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att myndigheterna skall kunna agera krävs att de får vetskap om när en
jordbrukare har för avsikt att ta jordbruksmark ur produktion. EhUgt min mening
kan detta tillgodoses genom att det införs en anmälningsskyldighet till
länsstyrelsen för den som har för avsikt att ta jordbruksmark ur produktion.
Det är viktigt att anmälan sker i så god tid att länsstyrelsen får möjlighet
och tid att bedöma om den aktuella marken är angelägen att bevara. Enligt min
bedömning bör i de allra flesta fall åtta månader vara en skälig tid.
Myndigheterna har då möjlighet att besiktiga området under sommarhalvåret,
vilket är nödvändigt för att avgöra hur de natur- och kulturmiljövärden som
berörs skall bedömas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
vissa från naturvårds- eller kulturmiljövårdssynpunkt särskilt bety<br>
delsefulla områden kan emellertid denna tid behöva utsträckas till tolv<br>
månader. I detta sammanhang är det viktigt att påpeka det angelägna i att<br>
länsstyrelserna så snabbt som möjligt meddelar den som anmält sin avsikt<br>
att ta jordbruksmark ur produktion att området är betydelsefullt från<br>
naturvårds- eller kulturmiljövårdssynpunkt och att myndigheten har för<br>
avsikt att ta upp förhandlingar om ett fortsatt brukande enligt vad jag<br>
beskrivit i det föregående. På så sätt bör onödigt dröjsmål vid handlägg<br>
ning av dessa ärenden kunna undvikas. De områden där det kan bli<br>
aktuellt att kräva anmälan tolv månader innan marken får tas ur produk<br>
tion bör redan innan vara väl kända av både länsstyrelse Och markägare.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>108</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section272>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section273>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
bevarandevärda miljöer finns ofta redovisade i länsstyrelsernas Prop.
1989/90:146 naturvårdsplaner eller i kommunala översiktsplaner enligt plan- och
bygglagen (1987:10).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturiiga
betesmarker omfattas för närvarande inte av något tillståndskrav. Jag anser
att det är angeläget att myndigheterna får kännedom också om när sådana marker
tas ur drift. Sådana marker bör i stor utsträckning hållas i hävd av natur-
eller kulturmiljöskäl. Anmälningsskyldigheten bör därför även omfatta
nedläggning av sådana marker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
jordbrukarna, som jag föreslår, i ökad utsträckning ges möjlighet att anpassa
markanvändningen till de förutsättningar som för tillfället råder, är det
viktigt att betona att marken skall anses vara jordbmksmark även om den
tillfälligt har tagits ur jordbmksproduktion. För att skapa tillräcklig
flexibilitet i produktionssystemet måste det vara tillåtet för en markägare
att låta åkermark vila under en period för att därefter åtemppta brakandet när
förutsättningarna medger det. Att marken inte har bmkats på flera år innebär
därför inte automatiskt att marken inte längre används för jordbruksproduktion.
Omständigheter som bl.a. stmkturen på det jordbruksföretag i vilket marken
ingår och företagens inriktning måste vägas in i bedömningen. Länsstyrelsen bör
som framgår av vad jag nyss anfört vara den myndighet som skall handlägga
nedläggningsfrågorna. Dessa utökade arbetsuppgifter för länsstyrelserna bör
finansieras genom omprioriteringar av myndigheternas verksamhet. Det är vidare
enligt min mening naturligt att i detta sammanhang engagera den kompetens som lantbmksnämnder-na
utgör på detta område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Natur-
och kulturmiljövården är inte endast en statlig angelägenhet utan är även ett
ansvar för kommunerna. Myndigheterna bör därför i dessa frågor samråda med
kommunen. Kommunerna har möjlighet att själva sluta avtal med fastighetsägare
om fortsatt bmkande eller att svara för viss del av kostnaden för den
landskapsvård som myndigheten avtalar om. Det är därför viktigt att de
överväganden som länsstyrelsen gör i fråga om ett fortsatt bmkande av marken
sker i samråd med kommunen så att även denna får möjlighet att ta till vara de
kommunala intressena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
med stöd av gällande bestämmelser i naturvårdslagen (1964:822) är det möjligt
att ingripa föratt skydda och vårda odlingslandskapet. Detta kan ske t.ex.
genom bildandet av naturreservat eller naturvårdsområde. När länsstyrelsen
beslutar om bildande av naturreservat kan den föreskriva vissa inskränkningar
i rätten att förfoga över fastigheten liksom att vissa åtgärder vidtas.
Bestämmelserna om naturreservat innebär även att kulturvärden i landskapet kan
skyddas. Naturreservat kan därför bildas t. ex. för att skydda öppen bygd mot
igenskogning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
på andra sätt kan åtgärder vidtas för att skydda eller vårda naturmiljön,
nämligen genom att länsstyrelsen avsätter områden till naturvårdsområde. Även
i sådana fall är ägaren skyldig att tåla vissa inskränkningar i nyttjandet och
visst intrång. Beslut om naturreservat och naturvårdsområde blir bindande
också mot ny ägare av fastigheten. Kommunerna har rätt, efter delegation från
länsstyrelsen, att själva bilda naturreservat eller naturvårdsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdslagen
är för närvarande föremål för översyn av naturvårds-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section274>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section275>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lagsutredningen (ME
1988:04). Översynen syftar till att kartlägga om den Prop. 1989/90:146
nuvarande lagstiftningen tar till vara naturvårdens intressen i tillräcklig
omfattning. Den skall även innehålla övervägande om kompletteringar behövs med
hänsyn till kulturmiljövårdens intressen. Arbetet har beröringspunkter med de
åtgärder som kan behöva vidtas till följd av en ny livsmedelspolitiks inverkan
på odlingslandskapet. Arbetet beräknas vara slutfört i början av maj 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har den 21 december 1989 uppdragit åt statens naturvårdsverk att utarbeta en
aktionsplan för naturvården. Av de riktlinjer för arbetet som regeringen har
angett framgår bl. a. att alla förekommande naturtyper bör säkerställas så att
de kan bibehållas i ekologisk stabilitet. Särskild uppmärksamhet bör ägnas
bl.a. vissa miljöer i odlingslandskapet med stora natur- och kulturvärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
riktlinjema bör naturvårdsverket göra en bedömning av hur gällande lagstiftning
och de övriga medel som i dag står till förfogande för att bevara naturtyper
och arter i vardagslandskapet inkl. marina och limniska miljöer svarar mot
de miljöpolitiska målen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
skall senast den 1 september 1990 redovisa vilka åtgärder som har vidtagits
och som behöver vidtas för att säkerställa en långsiktig hushållning med
natunesurser och för att bevara naturtyper och arter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av vad jag nyss har anfört om pågående överväganden rörande
naturvårdslagstiftningen och aktionsplan för naturvården har jag, i samråd med
chefema för utbildningsdepartementet och miljö- och energidepartementet,
funnit att det bör övervägas om anmälningsplikten vad gäller jordbmksmark av
särskild betydelse för naturvården eller kulturmiljövården bör förenas med
möjligheter att ställa villkor och, i fall av särskild betydelse för natur- och
kulturmiljövården, vägra omföringen till det nyttjande som anmälaren önskar. I
avvaktan på dessa överväganden anserjag såsom jag tidigare anfört att den
tidigare föreslagna anmälningsplikten skall kunna utsträckas till ett år. Det
finns emellertid anledning att återkomma till den frågan i den miljöpolitiska
proposition som regeringen avser förelägga riksdagen våren 1991.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
areal som vid en avreglering kommer att överföras till annan<br>
användning bidrar i dag till att hålla landskapet öppet och innehåller vissa<br>
natur- och kulturmiljövärden. I den mån dessa värden är av nationellt<br>
intresse bör samhället enligt min mening i fortsättningen ta ett ökat ansvar<br>
för att den marken även fortsättningsvis hålls i hävd. Detta ansvar har<br>
hittills i stor utsträckning legat på den enskilde markägaren genom skötsel<br>
lagens bestämmelser om bmkningsplikt och tillståndskrav för att ta mar<br>
ken ur produktion. 1 det föregående har jag redovisat skälen till att dessa<br>
bestämmelser nu bör tas bort. Den fortsatta hävden av denna typ av<br>
arealer bör i stället kunna säkerställas genom att länsstyrelsen träffar avtal<br>
med den berörda bmkaren om att mot viss ersättning för detta land<br>
skapsvårdande arbete fortsätta hävden. Tills vidare bör civilrättsliga avtal<br>
vara den modell som tillämpas. Stor erfarenhet av detta finns redan hos<br>
lantbmksnämnder och länsstyrelser bl. a. genom de möjligheter till bidrag<br>
för naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet, s.k. NOLA-bidrag, som finns</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1 <span
style='text-transform:uppercase'>iq</span></span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section276>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section277>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
tillgå sedan 1986. I det uppdrag att följa och utvärdera miljöeffektema
Prop. 1989/90:146 som regeringen avser att ge till naturvårdsverket, bör ingå
att utvärdera formema för hanteringen av anslaget till landskapsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gmnden
för en fungerande landskapsvård måste vara ekonomiskt bärkraftiga
jordbmksföretag. Områden där det kan bli aktueUt med avtal om landskapsvård
måste väljas så att det för överskådlig framtid finns fömtsättningar för ett
levande jordbmk med möjlighet till djurhållning. Helhetsbilden av landskapet
som kuUurbärare är viktig. Av den anledningen bör utgångspunkten vara att avtal
endast träffas om det innebär att nationeUt intressanta natur- och
kulturmiljövärden i landskapet kan säkerställas. I vissa fall bör dock, som
jag tidigare påpekat, ersättning kunna utgå till angränsande arealer om de
behövs för ett bevarat helhetsintryck av landskapets natur- och kulturvärden.
Avtal om ersättning för fortsatt bmkande bör komma i fråga i bl. a. de faU
bmkaren anmält sin avsikt att ta marken ur jordbmksproduktion. Principen bör,
som jag tidigare redovisat, vara att endast betala för efterfrågade varor och
tjänster. Inom ramen för ett anslag för landskapsvårdande åtgärder bör dock
länsstyrelsen ha möjlighet att aktivt verka för att marker av nationellt
intresse från natureller kulturmiljövårdssynpunkt hålls öppna. Ersättning
skall dock inte kunna komma i fråga för olika punktvisa natur- eller
kuUurvärden. För den typen av naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet disponerar
såväl naturvårdsverket som lantbmksstyrelsen och riksantikvarieämbetet särskilda
medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har i febmari i år uppdragit åt statens naturvårdsverk att i samråd med
lantbmksstyrelsen och riksantikvarieämbetet utforma ett stöd för att bevara
vissa odlingslandskap enligt bl.a. de riktlinjer jag nyss redovisat.
Utgångspunkten för uppdraget har varit att huvuddelen av de medel som anvisas
skall fördelas regionalt. Myndighetema har var för sig lämnat en delredovisning
av uppdraget i den dd som avser kriterier för fördelning av ersättning och
praktisk hantering. Det är angeläget att framhålla vikten av att samråd sker
mellan de berörda myndighetema. En utgångspunkt för anslaget till
landskapsvårdsersättning är att anslaget skall användas till att säkerstäUa
värdefulla miljöer som innehåller fastlagda kvaliteter från naturvårds- eller
kulturmiljövårdssynpunkt. Anslaget skall i huvudsak användas till markvård. En
annan utgångspunkt för landskapsvårdsersättning bör vara en helhetssyn. Det
finns nästan alltid starka samband mellan bevarandet av naturvärden och
kulturmiljövärden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening bör väsentligt större belopp än vad LAG föreslagit anvisas de kommande
tre åren. Således föreslår jag ett i förhållande till LAG:s förslag dubbeU så
stort belopp för budgetåren 1990/91 och 1991/92, dvs. 100 resp. 200 milj. kr.
För budgetåret 1992/93 bör 250 milj. kr. anvisas. Storleken på bidrag åren
därefter får bedömas när närmare erfarenheter vunnits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Medel
för detta ändamål bör anvisas över fjortonde huvudtiteln som ett<br>
nytt anslag benämnt Landskapsvårdande åtgärder. Jag har i denna fråga<br>
samrått med chefema för utbildnings- och miljö- och energidepartemen<br>
ten. Jag återkommer till frågan om anslag för budgetåret 1990/91 under<br>
avsnittet anslagsfrågor.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section278>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section279>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Regeringen fördelar
anslaget tiU länsstyrelsema efter förslag från na- Prop. 1989/90:146
turvårdsverket. Förslaget skall utarbetas gemensamt med riksantikvarieämbetet
och lantbmksstyrelsen och bl. a. omfatta förslag om länsvis fördelning och
lämpliga målsättningar för anslagets fördelning så att myndigheteraas
intressen kan beaktas inom ramen för en helhetssyn på anslagets användning.
Målsättningama skall vara så formulerade att en uppföljning och utvärdering av
måluppfylldsien kan genomföras. Naturvårdsverket bör få i uppdrag av regeringen
att, i samarbete med riksantikvarieämbetet och lantbmksstyrelsen, kontinuerligt
följa användningen av medlen vid länsstyrelsema samt utvärdera effektema och
behovet av landskapsvårdsersättningen. Regeringen avser att anvisa vissa
resurser till statens naturvårdsverk, lantbmksstyrelsen och
riksantikvarieämbetet för den ökade centrala administration som blir ett
resultat av regeringens beslut om landskapsvårdsersättning. På regional nivå
bör ansvaret för det praktiska arbetet åligga dels länsstyrelsemas miljövårds-
och kulturmiljöenheter i samråd med planenhetema, dels lantbmksnämndema. Det är
viktigt att lantbmksnämndemas kompetens i bl.a. ekonomiska och tekniska frågor
kan utnyttjas. Jag vill i detta sammanhang erinra om att lantbmksnämndema från
den I juli 1991 kommer att ingå i länsstyrelsema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ersättning jag nu har föreslagit bör bara komma i fråga när det finns ett nationeUt
intresse av att bevara marken i hävd. Jag vill slutligen understryka det ansvar
kommunema har för bevarandet av odlingslandskap av lokalt intresse. Vid ett
lokalt intresse bör således ansvaret åvila kommunema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
de ersättningar för landskapsvård jag nu föreslår och i kombination med de
möjligheter naturvårdslagen erbjuder samt frivilliga åtaganden från bl.a.
kommuner kommer det att finnas goda möjligheter att säkerställa värdefulla
områden i odlingslandskapet. Riksantikvarieämbetet anser att insatsema måste
ges sådan omfattning att alla faser av jordbmkets kolonisationsförlopp finns
representerade i framtidens odlingslandskap. Statens naturvårdsverk har
beräknat att minst hälften av de ännu återstående naturliga ängs- och
hagmarkema har sådant värde att de bör bevaras. För att bibehålla helhetsbilden
och karaktären i stort i dessa områden krävs dessutom att även viss omgivande
betes- och åkermark hävdas. Även vissa områden med värdefull landskapsbild bör
enligt naturvårdsverket bevaras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
bedömer dock inte att all den åkermark som kan komma att tas ur produktion till
följd av reformen tillhör de marker som är särskilt bevarandevärda av natur-
eller kulturmiljöskäl. En stor del av den mark som naturvårdsverket anser bör
bevaras skulle även komma att tas ur produktion med en fortsättning av
nuvarande jordbmkspolitik. Även sådan mark skall, om det finns sådana skäl,
bevaras och kunna komma i åtnjutande av de medel som jag föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min uppfattning skall samhället erbjuda ersättning när marken<br>
inte kan hävdas på kommersiella villkor utan statligt ingripande. Det bör<br>
dock enligt min mening inte betalas ut generella ersättningar eller bidrag<br>
per ha eller djur. Gmndema för ersättning kan, liksom behovet, variera<br>
från faU tiU faU.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>112</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section280>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section281>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är i dag inte möjligt
att avgöra exakt hur stor del av bevarandevärd areal som kan komma att beröras
av den föreslagna reformen. Genom den anmälningsplikt som införs skapas det
rådmm som de landskapsvårdande myndigheteraa kan behöva för att påverka utvecklingen
i önskvärd riktning och få till stånd ett fortsatt bmkande av aktuella
arealer. Med det stöd och den anmälningsplikt jag föreslagit har samhället
skaffat sig ett bra instmment för att bevara de odlingslandskap som är av
nationellt intresse.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Dämtöver finns, som jag
tidigare påpekat, möjligheten att med stöd av naturvårdslagen skapa
naturreservat eller naturvårdsområden, om ett avtal om fortsatt bmkande inte
går att träffa med den berörda markägaren, och natur- eller kuUurmiljövärdena
är sådana att ett bevarande är önskvärt.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section282>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.6.3
Minskad användning av kemiska bekämpningsmedel</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:123.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömningr
Målet är att eliminera hälso- och miljöriskema vid användningen av kemiska
bekämpningsmedel. Ett annat mål inom ramen för arbetet att minska användningen
av bekämpningsmedel inom jordbmket är att användningen av kemiska bekämpningsmedel
ytterligare skall halveras till strax efter mitten på nittiotalet.
Lantbmksstyrelsen får i uppdrag att i samråd med naturvårdsverket och
kemikalieinspektionen definiera de problemområden där det är särskilt angeläget
att få till stånd en riskminskning och att utarbeta program för detta.
Uppdraget skall redovisas senast den 1 januari 1991. Ett medel i arbetet bör
vara en fortsatt skärpt behovsprövning och risk-nyttovärdering vid godkännande
av bekämpningsmedel.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section283>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslagr Överensstämmer i huvudsak med min bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstansernar
Flertalet remissinstanser förordar en minskad användning enligt utredningens
altemativ Illa. Flera remissinstanser anför att minskad mängd bekämpningsmedel
är ett grovt mått på uppnådd riskminskning och anför att kvantitativa mål kan
leda till felaktiga prioriteringar av åtgärder. Målen måste formuleras på
annat sätt och relateras till de risker och problem som är förknippade med
användningen av bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för min bedömningr
Regeringen beslutade i januari 1987 om ett program för att minska hälso- och
miljöriskema vid användning av bekämpningsmedel i jordbmket. Programmet
omfattar åtgärder som innebär en övergång till användning av medel som medför
mindre risker från hälso- och miljösynpunkt. Programmet omfattar även en vidgad
kontroll av bekämpningsmedelsrester i livsmedel och särskilda åtgärder för att
minska användningen av bekämpningsmedel såsom bättre behovsanpassning och
spridningsteknik. Den minskade användningen av ogräsmedel fömtses nås genom
användning av lägre doser och s. k. lågdospreparat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
av målen i programmet är att nå en halvering av användningen av</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:57.0pt'><span style='font-family:Verdana'>113</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section284>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8
Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 146</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section285>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mängden
verksam beståndsdel före utgången av år 1990. Utgångspunkt Prop.
1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skall
vara medeltalet av förbrukningen, mätt i försåld mängd, åren 1981 </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1985.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
genomsnittliga försäljningen av bekämpningsmedel uppgick åren 1981 1985 till
4500ton aktiv substans per år. En halverad användning innebär således 2 250ton
per år. Genom en minskad användning i kombination med övergång till medel med
mindre risker, där bl. a. äldre, från hälso- och miljösynpunkt ofullständigt
dokumenterade medel förbjuds, nås en avsevärd reducering av riskerna. De
myndigheter som ansvarar för att programmet genomförs har bedömt att en
halverad användning är möjlig att nå vid utgången av år 1990 trots att alla
åtgärder som programmet omfattar då ännu inte har fått full effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
hälso- och miljörisker som är kopplade till användningen av kemiska
bekämpningsmedel är arbetsmiljörisker, risker för den yttre miljön och risker
för bekämpningsmedelsrester i livsmedel. När ett bekämpningsmedel används,
finns det risk för att den som arbetar med medlet får det på sig genom
hudkontakt eller i sig genom inandning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den yttre miljön kan bekämpningsmedel orsaka skador genom att det hamnar
utanför det avsedda spridningsområdet. Det kan ske genom vind-avdrift och
utlakning, men även genom avdunstning och ytavrinning. I naturmiljön kan
medlens effekter påverka faunan. De djur, som lever av ogräs eller av insekter
som har en del av sin livscykel på ogräset, får mindre tillgång till föda, när
en kemisk bekämpning sätts in. Därigenom har medlen indirekta effekter på även
andra arter än dem man avser att. bekämpa. Effekter av bekämpningsmedel har
påvisats hos en lång rad organismer, som inte är avsedda att bekämpas, både i
och utanför åkern. Ogräsmedlen har således både direkt och indirekt allvarliga
effekter på faunan, och livsvillkoren för många djurarter försämras. Flertalet
insekts-medel och vissa svampmedel skadar dessutom olika insekter som kan ha
betydelse för att begränsa olika skadegörande angrepp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att förbättra hanteringen av bekämpningsmedel har kraven på tillstånd och
utbildning för att använda bekämpningsmedel avsevärt skärpts. Huvuddelen av de
bekämpningsmedel som används yrkesmässigt inom jord- och skogsbruket samt
trädgårdsnäringen omfattas numera av utbildningskrav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Människor
kan utsättas för risker av bekämpningsmedel i den yttre miljön, bl.a. av
förorenat dricksvatten. Bekämpningsmedel som driver med vinden kan ge upphov
till besvärssymptom och obehag av lukt hos dem som vistas i närheten. Under
1980-talet har en rad olika bekämpningsmedel regelbundet påträffats vid de
analyser som gjorts i svenska vattendrag. Under senare tid har det också
framkommit uppgifter om att bekämpningsmedel förekommer i grundvatten.
Orsakerna till att bekämpningsmedel återfinns i yt- och gmndvatten kan vara
flera, t. ex. en bristfällig hantering, att det verksamma ämnet inte hinner
brytas ned innan det når vattnet eller att användningsområdet för
bekämpningsmedlet är olämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rester
av bekämpningsmedel i livsmedel kan utgöra en hälsorisk. Livs<br>
medelsverket har därför fastställt övre gränser för bekämpningsmedelsres-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>114</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section286>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section287>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ter
i livsmedel. För att kontrollera om det förekommer rester av bekämp- Prop.
1989/90:146 ningsmedel i frukter, bär, grönsaker och potatis gör livsmedelsverket
stickprovsmässiga mtinkontroller av dessa livsmedel. Sedan år 1988 har
kontrollen utvidgats och omfattar numera även spannmål och dricksvatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag har redovisat görs stora ansträngningar för att begränsa riskerna med
användning av bekämpningsmedel i jordbruket och trädgårdsnäringen. Vi har
kommit en bit på väg mot ett jordbmk som kan klara sig med ett minimum av
kemiska bekämpningsmedel. Det är emellertid angeläget att fortsätta arbetet med
att ytterligare minska hälso- och miljöriskerna med användning av
bekämpningsmedel i jordbruket. Det är därför viktigt att arbetet fortsätter med
en hög ambitionsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att få underiag till ytterligare åtgärder beslutade regeringen i september
1988 att uppdra åt lantbmksstyrelsen, statens naturvårdsverk, kemikalieinspektionen
och arbetarskyddsstyrelsen att i samråd utreda och lämna förslag till åtgärder
för att ytterligare minska riskerna med användning av bekämpningsmedel.
Uppdraget har redovisats i rapporten Minskad kemisk bekämpning. Rapporten har
remissbehandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rapporten
redovisar sex olika alternativ för att minska användningen<br>
av bekämpningsmedel i jordbmket. Alternativ la innebär en övergång till<br>
lågdosmedel för ogräsbekämpning i stråsäd och en reducering av ogräsbe<br>
kämpning i övrigt. Viss ogräsbekämpning förutsätts ske mekaniskt och<br>
svamp-och insektsbekämpning i stråsäd förbjuds. Utredningen anför att<br>
minskningen kan genomföras med hjälp av olika styrmedel som begräns<br>
ning av användningsområden för olika bekämpningsmedel, ökade miljö<br>
avgifter och rådgivning. Alternativ Ib innebär förutom begränsningarna i<br>
la att kemisk bekämpning mot ogräs i stråsäd upphör. Grön träda krävs<br>
för att bemästra de ogräsproblem som kan bli följden. Styrmedlen i detta<br>
alternativ blir desamma som i alternativ la. Dessutom krävs ett stöd till<br>
jordbruksföretagarna för att klara kostnaderna som orsakas av trades-<br>
kravet. Både alternativ I a och I b innebär en ytterligare halverad använd<br>
ning av bekämpningsmedel inom en femårsperiod. Alternativ </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>a
innebär<br>
i princip förbud mot all kemisk bekämpning utom betning. Detta kan ske<br>
genom att omfattande arealer läggs i träda för att bemästra ogräsproble<br>
men och att skador till följd av svamp och insektsangrepp accepteras.<br>
Sockerbetsodling och odling av våroljeväxter bedöms upphöra till följd av<br>
allvarliga problem med ogräs och insekter. Alternativ </span><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>b
innebär att även<br>
betning förbjuds. Därmed bedöms höstvete bli omöjligt att odla till följd<br>
av utsädesburna svampangrepp. Ett tredje alternativ som utredningen<br>
presenterar innebär bl. a. en hårdare behovsprövning och risk-nyttovärde<br>
ring i samband med godkännande av bekämpningsmedel. I utredningens<br>
Ill-a-alternativ förutsätts doserna i ogräsbekämpningen kunna reduceras<br>
till hälften i stråsäd vid växtodlingsföretag och kvartsdoser vid nötkrea<br>
tursföretag. I lll-b-alternativet används kvartsdoser i stråsädesodlingen<br>
vid alla företag genom att grönträda införs vid växtodlingsföretagen. Alter<br>
nativet kräver att avgifterna på bekämpningsmedel höjs och att förbud<br>
mot användning av vissa typerav bekämpningsmedel införs. Utredningen<br>
bedömer att alternativ III bör kunna halvera bekämpningsmeddsanvänd-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section288>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section289>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningen
inom en tioårsperiod. Kostnaderna för jordbruket blir enligt utred- Prop.
1989/90:146 ningen störst för alternativ </span><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>och lägst
för alternativ III.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min åsikt kan samhället inte acceptera hälso- och miljörisker på grund av att
det förekommer rester av bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag, i
livsmedel och utanför det bekämpade området. Inte heller kan accepteras hälsorisker
på grund av bekämpningsarbete. Den generella målsättningen att minimera hälso-
och miljöriskerna vid be-käinpningsmeddsanvändning bör därför kompletteras med
specifika åtgärdsprogram för att få till stånd en riskminskning inom vissa
speciella problemområden. Det är således angeläget att identifiera de problemområden
där riskerna för hälsa och miljö är störst och att utarbeta program för att
nedbringa riskerna till ett minimum. Lantbmksstyrelsen bör därför få i uppdrag
att i samråd med naturvårdsverket och kemikalieinspektionen ta fram underiag
för att bedöma de risker jag nämnt och att utarbeta de speciella program som
kan behövas för att nå detta mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
av målen för det fortsatta arbetet bör liksom tidigare vara att eliminera de
hälso- och miljörisker som kan uppstå vid användning av bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kraven
har, såsom jag tidigare angett, skärpts för att få ett nytt bekämpningsmedel
godkänt och även kraven på dokumentation av hälso- och miljöfarliga egenskaper
har blivit strängare. Det är också angeläget att äldre, dåligt dokumenterade
medel gallras ut eller att dokumentationen dateras upp och kompletteras med
dagens krav. Nya medel är regelmässigt mer selektiva och alltid betydligt
bättre dokumenterade från hälso- och miljösynpunkt. En fortsatt skärjn
behovsprövning och risk-nyttovärdering vid godkännande av bekämpningsmedel är
således enligt min mening av största vikt i det fortsatta arbetet. Det kan bl.
a. innebära att godkännande för de farligaste medlen dras in eller att
användningsområdet inskränks. Det kan också innebära ökade krav på utbildning
och kunskap hos den som skall använda medlet i fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är vidare i det fortsatta arbetet angeläget att målet görs konkret,<br>
klart och entydigt och att det är relaterat till de risker som är förknippade<br>
med användningen. Målet bör också vara mätbart. Man måste kunna veta<br>
i vilken utsträckning det nås. Mot den bakgmnden bör återigen ett kvanti<br>
tativt mål anges i form av minskad användning. Minskad användning är<br>
således enligt min bedömning även i fortsättningen ett av de viktigaste<br>
medlen för att minska hälso- och miljöriskerna med användning av be<br>
kämpningsmedel. Det pågående arbetet med att reducera användningen<br>
bör därför enligt min mening intensifieras. Jag återkommer i det följande<br>
med förslag som innebär att ytterligare medel anvisas för åtgärder på detta<br>
område. Den halverade användning som nås under innevarande femårspe<br>
riod (1986 1990) innebär emellertid inte att alla risker vid användningen<br>
elimineras. Därför bör enligt min mening användningen av aktiv substans<br>
ytterligare halveras till strax efter mitten på nittiotalet. Jag bedömer att
det<br>
är en realistisk målsättning mot bakgmnd av de direkta åtgärder jag<br>
föreslår på området och den effekt som omställningen av livsmedelspoliti<br>
ken ger. Samtidigt vill jag betona att det är högt ställda krav och att det<br>
därför är viktigt att även i fortsättningen följa utvecklingen noga för att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>116</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section290>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section291>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kunna föreslå ytterligare
åtgärder om det skulle bli nödvändigt. Den halvering av användningen som skall
eftersträvas är ett konkret och tydligt sätt att uppskatta den minskade risk
som blir följden av kontinuerligt hårdare krav på bekämpningsmedlen och på dem
som använder dem. Även andra mått, som antal doser per hektar eller dosyta,
dvs. hur stor areal man kan bekämpa med en viss mängd bekämpningsmedel, skall
användas som ett komplement för att få en bredare bedömning av den
eftersträvade riskminskningen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Min uppfattning är således
att minskad mängd aktiv substans väl speglar en minskad hälso- och miljörisk.
Det är emellertid, som jag tidigare påpekat, även viktigt att den
risk-nyttovärdering och behovsprövning som görs vid godkännande av ett
bekämpningsmedel skärps för att ytterligare skynda på arbetet med
riskminimering på detta område. Så sker också inom ramen för nuvarande arbete.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section292>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Styrmedel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:123.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömningr Med
hänsyn tiU bl.a. den pågående miljöavgiftsutredningen vidtas inte nu någon
förändring av konstmktion eller storlek av miljöavgiften på bekämpningsmedel.
Ytterligare medel anvisas för olika försöks-, utvecklings- och
rådgivningsinsatser på framför allt ogrässidan. Lantbmksstyrelsen bör få i
uppdrag att i samråd med statens naturvårdsverk föreslå särskilda åtgärder till
skydd för floran och faunan i åkerns kantzoner.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section293>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslagr Överensstämmer i huvudsak med min bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstansernar
Flertalet remissinstanser förordar en oförändrad avgift. Några framför att
avgifteraa bör konstmeras så att de styr mot användning av mindre riskabla
medel.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för min bedömningr
Miljöavgiften kan konstmeras på olika sätt. Ett altemativ är att ta ut en
avgift per hektardos, dvs. en miljöavgift som är konstmerad på samma sätt som
nuvarande prisregleringsavgift. En sådan avgift är till skillnad från nuvarande
avgift konkurrensneutral meUan olika typer av preparat. Ett annat altemativ är
att ta ut en avgift som styr över användningen av bekämpningsmedel till sådana
som är mindre riskabla från hälso- och miljöskyddssynpunkt. Avgiften sätts i
detta fall högre för de mer riskabla preparaten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nuvarande
miljöavgift, som tas ut per kg verksam beståndsdel i medlet, är relaterad till
riskema så till vida att avgiften är högre för en större dos än för en mindre.
Avgiftens storlek är således för närvarande inte relaterad till ett preparats
farliga egenskaper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
reform av livsmedelspolitiken och det ekonomiska stödet till jordbmket som jag
föreslår kommer enligt min bedömning att verka i riktning mot en begränsad
användning av bekämpningsmedel. Detta följer av att mindre areal kommer att
bmkas men också beroende på att incitamentet till att använda stora mängder
bekämpningsmedel kommer att minska.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:63.0pt'><span style='font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section294>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section295>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det är enligt min mening
angeläget att mot bakgmnd av en avreglerad Prop. 1989/90:146 livsmedelssektor
se över behovet av att förändra nuvarande miljöavgifter inom jordbmksområdet.
Regeringen har därför tiU miljöavgiftsutredningen (ME 1988:03) i febmari i år
överlämnat rapporten (Ds 1989:63) En ny livsmeddspolitik för överväganden i den
del den avser avgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Jag har från
utredningen erfarit att den bl.a. avser att behandla frågan om konstmktionen av
miljöavgifter på bekämpningsmedel och handelsgödsel i sitt slutbetänkande som
redovisas senast den I juli i år. I avvaktan på utredningens förslag och behandlingen
av dessa bör enligt min mening en förändring av miljöavgiftens storlek och
konstmktion anstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
ramen för pågående arbete med att minska användningen av bekämpningsmedel
bedrivs olika försöks- och utvecklingsprojekt inom områdena ogräs-, växtskydds-
och spridningsteknik. Vidare bedrivs prognos- och vamingsverksamhet inom
växtskyddsområdet och genom lantbmksnämndema ges rådgivning om reducerad
användning av ogräsmedel. Vidare har medel avsatts för funktionstester av
lantbmksspmtor och rådgivning om spridningsteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det fortsatta arbetet krävs ytterligare betydande insatser på dessa områden,
dock främst inom ogräsbekämpningsområdet. Även insatser för att klargöra
bekämpningsmedlens effekter på den yttre miljön är angelägna liksom insatser
när det gäller möjligheteraa att spåra olika främmande substanser i såväl
miljön som livsmedel och foder till djur. Försöks- och utvecklingsprojekt inom
flora- och faunavårdsområdena är ytterligare ett angeläget ändamål för vilket
resurser bör anvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de delar utvecklingsarbetet avser utveckling av gmndläggande kunskap bör
ansvaret vila direkt på berörda forskningsinstitutioner och
forsknings-finansierande organ att göra nödvändiga omprioriteringar. Vissa
förstärkningar i det nu pågående programmet bedömer jag dock som nödvändiga.
Sammanlagt bör enligt min mening ytterligare 15 milj. kr. anvisas för
ändamålet. Jag återkommer till anslagen för budgetåret 1990/91 i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
flertal lagar och förordningar reglerar eller berör hantering och användning av
kemiska bekämp>ningsmedel. Det är viktigt att lantbmkarna görs uppmärksamma
på och får information om de regler som gäller på området. Information bör i
första hand tillhandahållas av näringen själv, kommunema och lantbmksnämndema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regionalt
och lokalt kan det finnas behov av att begränsa användningen av
bekämpningsmedel för att skydda särskilt värdefulla växtlokaler, känsliga
vattenområden m.m. På regional nivå kan länsstyrelsen enligt 15§ förordningen
(1985:836) om bekämpningsmedel meddela föreskrifter i det enskilda fallet om
krav på tillstånd att sprida bekämpningsmedel inom visst område. Det är viktigt
att denna regionala möjlighet finns samtidigt som det är viktigt att betona att
nationella regler i huvudsak bör gäUa för användning av kemiska
bekämpningsmedel. Naturvårdsverket bör genom vidgade allmänna råd ange hur 15 §
kan tillämpas för att begränsa användningen av bekämpningsmedel inom känsliga
områden såsom dikesrenar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare berört utgör åkerholmar, vägkanter och dikesrenar</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>118</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section296>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section297>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>värdefulla
och artrika områden i åkramas närhet. För att skydda dessa Prop.
1989/90:146 områden ytterligare bör naturvårdsverket se över möjlighetema att
skärpa bestämmelseraa om skyddsavstånd m.m., så att bekämpningsmedel inte
sprids utanför åkrama.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ogräsbekämpning
medför att floran på åkem påverkas. Indirekt påverkas faunan av den förändrade
floran. En mer allsidig flora även i åkems kantzoner är önskvärd. Det är inte
självklart att de önskade miljöeraa kan erhållas enbart genom att utesluta kemisk
bekämpning på vissa delar av åkermarken, t.ex. i kantzonema. Särskilda
skötselåtgärder kan också behövas. Jag avser att föreslå regeringen att
lantbmksstyrelsen i samråd med kemikalieinspektionen och naturvårdsverket ges i
uppdrag att utreda hur olika åtgärder skall utformas och vilken omfattning
sådana områden eller kantzoner bör ha, hur de bör lokaliseras m. m. Uppdraget
skall redovisas senast den 1 januari 1991.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
friskt utsäde av sorter som är lämpliga att odla i landet är gmndläggande för
att nå framgång i arbetet med att minimera bekämpningsmedelsanvändningen. De
flesta utsäden för jordbmksändamål måste statsplomberas för att få säljas.
Statsplomberingen innebär därför bl.a. en kvalitets-kontroU av utsädet. Statens
växtsortnämnd har tiU uppgift bl. a. att pröva vilka sorter som skall godkännas
för statsplombering. Enligt den praxis som nu tillämpas vid växtsortnämnden
ingår även en prövning av växtsortens resistensegenskaper mot växtsjukdomar
och skadedjur, när nämnden tar ställning till vilka växtsorter som skall få
statsplomberas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
altemativ odling bidrar tiU att minska användningen av bekämpningsmedel.
Altemativ odling medför positiva effekter för miljön men kan också tjäna som
exempel på odlingssystem som i högre utsträckning än den konventioneUa odlingen
är i samklang med naturen. Odlingsformen bidrar också till att utveckla icke
kemiska bekämpningsmetoder. Regeringen har vid lantbmksstyrelsen inrättat ett
råd för altemativ odling. I rådet är bl. a. representanter för olika altemativodlarorganisationer,
LRF, Trädgårdsnäringens riksförbund, Sveriges lantbmksuniversitet och handeln
företrädda. Syftet med rådet är att skapa ett mer permanent fomm för
organisationer som sysslar med altemativ odling, där dessa ges möjlighet att
kontinuerligt redovisa sina erfarenheter och framföra sina synpunkter och
förslag. På detta sätt bör den altemativa odlingen i Sverige kunna främjas och
utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Stöd
till altemativ odling ges även med rådgivning genom lantbmksnämndemas försorg.
För detta ändamål har 6 milj. kr. anslagits för budgetåret 1990/91. Medlen får
även användas till informations- och utvecklingsinsatser för att främja
avsättningen av altemati vodlade produkter. Vidare har avsatts 1 milj. kr. till
treårigt stöd för uppbyggnad av kontrollverksamhet för altemativt odlade
jordbmksprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
olika forsknings- och försöksprojekt på altemativodlingens område har 16,3
milj. kr. avsatts. Medlen disponeras av skogs- och jordbmkets forskningsråd
(SJFR). En speciell professur i altemativ odling har också inrättats vid SJFR
med placering vid lantbmksuniversitetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att ytterligare stimulera en övergång till altemativ odling har rege<br>
ringen i januari 1989 beslutat om ett speciellt ekonomiskt stöd för omlägg-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>119</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section298>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section299>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ning tiU altemativ odling.
Stöd utgår under tre år för de arealer som under de kommande fem åren läggs om
till altemativ odling. Detta stöd har mottagits positivt av odlama. Under år
1988 beräknas den alteraativt odlade arealen ha uppgått till ca 10000 ha.
Anslutning av nya arealer till följd av omläggningsstödet uppgår för närvarande
till ca 30 000 ha.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section300>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.7 Konsumentfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning:
Konsumenteraas val skall styra produktionen. Konsumenteraa skall ges möjlighet
att kunna göra ett välgmndat val mellan livsmedel av olika slag.
Prisutvecklingen på livsmedel skall vara rimlig i förhållande till
prisutvecklingen på övriga varor och tjänster. Livsmedlen skall vara fullgoda
från kost- och näringssynpunkt samtidigt som den förda politiken bör bidra tiU
en väl sammansatt kost och därmed till en bättre folkhälsa.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section301>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LAGrs
bedömningr Överensstämmer med min.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstansernar Knappt
tjugo remissinstanser har uttalat sig om konsumentfrågorna. Flertalet av
remissinstansema framhåller att LAG:s förslag totalt sett kommer att få
positiva konsekvenser för konsumentema och tillstyrker därför förslagen. Flera
instanser anser dock att konsument-frågoraa inte är tillräckligt beaktade.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppen har, menar
dessa instanser, alltför snävt begränsat sig till primärledet i stäUet för att
även utreda industri- och handelsleden och därmed hela livsmedelskedjan. LAG:s
förslag, framhåller t.ex. konsumentdelegationen, rör egentligen t)ara
jordbmkspolitiken, vilket är en otillfredsställande begränsning från
konsumenthåll. I fråga om själva målformuleringen anser bl.a. socialstyrelsen,
konsumentdelegationen, SPK, konsumentverket och KF att konsumentmålet borde
vara det överordnade målet inom livsmedelspolitiken. Landstingsförbundet,
socialstyrelsen och folkhälsogmppen tycker att ett sjähständigt folkhälsomål
borde införas i politiken.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I samband med hälsomålet
efterlyser instansema också en analys av vilka effekter arbetsgmppens förslag
får på prisrelationema mellan olika livsmedel och därigenom på
konsumtionsvanoma. Socialstyrelsen menar att en särskild utredning bör
tillsättas för att belysa detta.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett stort antal instanser
betonar också vikten av att reformens effekter på priser, konkurrens och
marknadsstmktur noga bevakas. Detta för att vinstema av reformen verkligen
skall komma konsumentema till godo och inte stanna i något mellanled på gmnd av
bristande konkurrens.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I samband med
konsumentaspektema och främst kravet på mångfald och ett varierat utbud av
olika livsmedel tar några remissinstanser också upp fömtsättningama för
småskalig produktion. Enligt Sveriges lantbmksuniversitet så förbättras
förmodligen fömtsättningama för en småskalig produktion vid en intem
avreglering precis som LAG anser. Flera instanser anser att LAG: s bedömningar
är för optimistiska i dessa frågor.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:76.0pt'><span style='font-family:Verdana'>120</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section302>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section303>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för min bedömning: Maten har för alla konsumenter en ur flera Prop. 1989/90:146
aspekter mycket stor betydelse. Det grundläggande näringsbehovet är givetvis
det primära, Hämtöver är både pris- och kvalitetsfrågor centrala.
Livsmedelskostnaderna utgör en stor del av den totala hushållsbudgeten, ca 20%.
1 dag efterfrågas ett allt vidare sortiment av produkter, där kravet på
kvalitet betonas starkare än tidigare. Kvalitet är ett begrepp som kan ha
mycket olika betydelse för olika individer och som också varierar över tiden
och mellan olika regioner. Konsumenterna måste därför ha möjlighet att kunna
välja mellan olika slag av livsmedel där skillnaden t. ex. kan avse smak,
ursprung, produktionssätt och förädlingsgrad. Konsumenternas önskemål måste
också vara det som styr produktionen i såväl jordbmket som i
förädlingsindustrin. Produktionen måste motsvara en efterfrågan. I dag utgör
jordbmksprisregleringen ett hinder i detta avseende. Signaler från
konsumenterna har svårt att nå producenterna, som i stället reagerar på de
signaler som regleringssystemet ger. Detta är en mycket beklaglig konsekvens av
regleringssystemet. Att de interna marknadsregleringarna avvecklas är alltså
positivt från konsumentsynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
är det viktigt att betona att kravet på valfrihet inte får ske på bekostnad av
den hygieniska kvaliteten hos livsmedlen, dvs. livsmedelslagstiftningens krav
på säkerhet och trygghet från hälsosynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fömtom
pris- och kvalitetsaspekterna bör också matens betydelse för vår hälsa beaktas
i livsmedelspolitiken. Konsumenten måste ges möjlighet att sätta samman olika
livsmedel på ett sådant sätt att den totala kosten blir näringsriktig. Jag vill
emellertid understryka att konsumenternas fria val bör vara styrande även i
detta avseende. Jag anser således inte att konsumtionen bör styras mot vissa
produkter med hjälp av skatter, avgifter eller subventioner. Medlen måste
huvudsakligen vara information och utbildning. Även livsmedelslagstiftningen är
i detta sammanhang ett viktigt medel som underiättar för konsumenteraa att
göra ett bra val. Vi skall sträva efter en konsument som av kunskap väljer en
bra kost, inte en konsument som styrs till ett visst val genom att hon saknar
ekonomisk valmöjlighet. Jag vill i detta sammanhang betona skolans ansvar att
både i undervisningen och genom skolmåltiderna främja ett intresse för maten
och matvanorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelspolitiken
är naturligtvis bara en del av en vidare konsumentpolitik. Det betyder att de
positiva effekter av en ny livsmedelspolitik som kan komma konsumenterna till
godo fortfarande kommer att behöva kompletteras av andra konsumentinriktade
insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsprisernas
utveckling</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
de senaste två decennierna har livsmedelspriserna i Sverige stigit<br>
snabbare än konsumentprisindex (KPI). Vidare har den reala prisöknings<br>
takten på livsmedel under 1980-talet varit högre i Sverige än genomsnittet<br>
av övriga europeiska OECD-länder. 1 Sverige stiger priserna på livsmedel<br>
snabbare än KPI, medan förhållandet är det omvända i samma gmpp<br>
OECD-länder. Denna utveckling är djupt otillfredsställande. Samtidigt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section304>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section305>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som livsmedelspriserna
stiger snabbare än KPI stiger avräkningspriserna Prop. 1989/90:146 till
jordbrukama långsammare. Detta är enligt min uppfattning ett av många tecken på
systemfel i dagens politik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågor
kring konsumentmålet belystes av 1986 års livsmedelsutredning. Denna pekade bl.
a. på prisregleringens indirekta effekter på prisutvecklingen både genom att
påverka konkurrensfömtsättningaraa och prissättningsbeteende hos
livsmedelskedjans aktörer. Regleringens konstruktion, t.ex. genom återkommande
prisförhandlingar, har medfört att livsmedelsindustri och handel ser priserna
på jordbruksprodukter som närmast opåverkbara. Detta har bl. a. lett till att
när jordbrukspriserna ökar så tenderar de efterföljande leden att vältra dessa
kostnader vidare. Risken är alltså stor för att det skapas en automatik i
kostnadsutvecklingen som i slutänden måste betalas av konsumenten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
finns ett betydande läckage i systemet. Olika undersökningar tyder på att
endast ca hälften av det prisstöd konsumenterna betalar når producenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningarna
för en lägre prisökningstakt kan alltså förbättras vid en intem avreglering
främst genom effekterna på själva prisbildningsmekanismen. Om automatiken i
systemet i fråga om återkommande prishöjningar upphör, kan det förväntas
medföra ett större kostnadsmedvetande och ett annat beteende i dessa led.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill här påpeka att även konkurrensförhållandena i leden mellan producent och
konsument får en avgörande betydelse i detta sammanhang. Många remissinstanser
poängterar vikten av konkurrensbevakning vid en avreglering. Risken är annars,
menar t.ex. jordbruksnämnden, att de vinster som borde komma konsumenterna till
del stannar i något förädlings- eller handelsled samt att koncentrationen
förstärks. Jag instämmer i dessa remissinstansers bedömningar och återkommer
till konkurrensfrågorna i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kvalitet
och mångfald</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbruksproduktionens
gmndläggande syfte är att tillfredsställa konsumenternas efterfrågan på
livsmedel. Ett av målen för livsmedelspolitiken måste således vara att
konsumenterna skall få tillgång till livsmedel av god kvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
viktigt medel i detta avseende är livsmedelslagstiftningen och livs<br>
medelskontrollen. Bestämmelserna i fråga om livsmedelskontrollen skärp<br>
tes under år 1989 efter ett riksdagsbeslut (prop. 1988/89:68, JoU 14,<br>
rskr. 263). En utgångspunkt för den offentliga kontrollen är att ansvaret för<br>
kvaliteten hos produkten alltid ligger hos den som har tillverkat eller säljer<br>
varan. Detta gäller naturligtvis oavsett hur den offentliga kontrollen är<br>
organiserad. Den interna kontrollen hos ett företag kan aldrig ersättas av<br>
den offentliga. Inriktningen på livsmedelskontrollen går mot ett ökat in<br>
slag av egenkontroll, där den offentliga kontrollen följer upp företagens<br>
egna kontrollprogram. Gränsdragningen mellan statligt ansvar och<br>
branschansvar inom livsmedelskontrollen är också utgångspunkten för de</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>122</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section306>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section307>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förslag som rör
kvalitetsregleringen inom vissa branscher som jag åter- Prop. 1989/90:146
kommer till i senare avsnitt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelslagstiftningen
ställer grundläggande krav på hygienen och redligheten inom livsmedelskedjan.
Kvalitetsbegreppet har emellertid för de flesta konsumenter en vidare betydelse
som går utöver dessa baskrav. Jag anser dock att livsmedelslagstiftningen är
ett medel för att göra både konsumenter och producenter uppmärksamma på
kvalitetsfrågornas betydelse. Det kan vara svårt att med lagstiftningens hjälp
styra fram en viss kvalitet, men livsmedelskontrollens skärpta regler, t. ex. i
fråga om märkning, har förbättrat konsumenternas möjligheter att se skillnad
på olika kvaliteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Önskemålen
om kvalitet varierar mellan olika konsumenter och tidpunkter. Målsättningen
kan därför inte vara att föreskriva särskilda kvalitetsklasser, utan politiken
måste befrämja ett produktionssystem som förmår att uppfylla dessa olika krav
och önskemål. Kvalitetsbegreppet går vidare inte att skilja från frågan om
priset. Att bra mat inte skall vara orimligt dyr måste därför också vara en
utgångspunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dagens prisregleringssystem har det varit svårt att hantera kvalitetsskillnader.
Prisregleringen har medfört ett komplicerat och svårgenomträngligt system som
svarat dåligt på signaler från konsumenterna. Systemet har inte stimulerat
utveckling av nya produkter. Konsumenter och producenter har avskärmats från
varandra och därför har de beslut som producenterna fattat inte alltid gmndats
på vad konsumenterna efterfrågar utan snarare på signaler från
regleringssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
garanterade avsättningen med ett fastställt pris på de reglerade produkterna
skapar en lönsamhetströskel för alternativa produktionsgrenar. Detta är
sannolikt en viktig anledning till att produktionen av alternativt odlade
varor har haft svårt att slå igenom trots att sådana varor i allt större
utsträckning efterfrågas av konsumenterna. Svårighetema för alternativt,
lokalt och småskaligt producerade varor att nå ut på marknaden har också
förstärkts av att distributionssystemet främst är uppbyggt för långa serier och
enhetliga varor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regleringssystemet
har heller inte i tiUräcklig utsträckning premierat kvalitet. Ett visst
kvalitetsarbete har visserligen utförts inom regleringens ram. Fortfarande är
det dock så att kvalitetsbetalningssystemet framför alU riktar sig mot
producenterna medan konsumenterna sällan får tillgång till information om
kvalitetsskillnader. I många fall har givetvis behovet av en kvalitetsbetalning
uppstått på gmnd av att konsumenternas preferenser inte når fram, dvs. på
grund av regleringssystemet i sig. Eftersom producenterna reagerar på
regleringens och inte på marknadens signaler har regleringen också fått ta på
sig uppgiften att försöka härma marknaden. Reglering har alltså fött
reglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viktig effekt av en intern avreglering är därför dess påverkan på<br>
utbudet. Genom att marknaden fungerar bättre är fömtsättningarna också<br>
större för att signaler om konsumentönskemål når fram till producenterna.<br>
Producenternas intresse för nya produkter och alteraativa produktionsfor<br>
mer kan förväntas öka, eftersom dessa blir relativt sett lönsammare än i<br>
nuläget. I dag hämmas nysatsningar just därför att jordbmksstödet går till</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>123</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section308>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section309>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vissa
produkter. För att det skall bli intressant för en bmkare att producera
Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
ny, oreglerad vara måste den åtminstone ge en lika bra avkastning som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
producenten är garanterad för den reglerade. LAG fömtser liksom jag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>själv
också att fler primärproducenter kommer att söka nya och mer</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>direkta vägar till
konsumenten och pekar på möjlighetema till ett ökat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inslag
av förädling i anslutning till primärledet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
mångfald i vamutbudet är en viktig faktor för att kunna uppfylla olika
konsumenters önskemål om olika kvaliteter är det viktigt att uppmärksamma de
effekter som de föreslagna åtgärdema kan få på livsmedelsimporten. Med en
avreglerad intem marknad och ett bibehållet yttre gränsskydd finns det risk för
att importen under en övergångsperiod påverkas negativt. Jag återkommer till
denna fråga när jag behandlar konkurrensfrågor i övrigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Kost
och hälsa</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kosten
är en av de viktigaste faktoreraa av betydelse för vår folkhälsa.<br>
Dessa orsakssamband har belagts vetenskapligt i olika sammanhang. Det<br>
gäller framför allt kostfaktoreraas samband med en ökad risk för cancer<br>
och hjärt-kärlsjukdomar. Den foMiälsogmpp som regeringen tillsatte un<br>
der år 1988 har pekat på såväl dessa samband som på de önskvärda<br>
kostförändringar som kan verka i en motsatt riktning. Folkhälsogmppens<br>
rekommendationer innebär framför allt att vi behöver äta mer kostfibrer<br>
samtidigt som vi minskar vårt fettintag. I 1985 års livsmedelspolitiska<br>
beslut har motsvarande önskvärda förändringar angivits vad gäller kostens<br>
sammansättning, förändringar som bör beaktas i politiken. För att uppnå<br>
dessa förändringar behöver vi främst minska vår konsumtion av fett och<br>
socker samt öka konsumtionen av spannmålsprodukter och potatis. Riks<br>
dagen har beslutat att de medel som i första hand skall användas för att nå<br>
dessa kostförändringar är information och utbildning, produktutveckling<br>
inom livsmedelsindustrin och livsmedelslagstiftning. Dessa medel har på<br>
olika sätt ocksä använts för att upipnå de uppställda målen. Enligt min<br>
uppfattning bör dessa vara de huvudsakliga medlen även fortsättningsvis.<br>
Enligt näringsfysiologema borde vi således minska vår konsumtion av<br>
framför allt animaliska fetter och i stället äta mer av kostfibrer, fmkt och<br>
grönt. I vissa fall har dock prisregleringen verkat i en rakt motsatt riktning.<br>
Exempel på detta är den interaa mejeriregleringen genom vilken produk<br>
tionen av ost, smör och mjölkpulver subventioneras av framför allt kon<br>
sumtionsmjölken. Mejerieraa har alltså möjlighet att ta ut en större del av<br>
kostnaden för mjölkråvaran i priset för konsumtionsmjölk där konsumen<br>
teraa förväntas vara mindre priskänsliga än vad de är för t. ex. smör som<br>
konkurrerar på marknaden med andra fetter. Samtidigt höjs priset på<br>
vegetabiliskt margarin genom regleringen för oljeväxter. Med en mer<br>
kostnadsbaserad prissättning skulle således prisskillnaden vara större mel<br>
lan feta och magra mejeriprodukter och även mellan animaliskt och vege<br>
tabiliskt fett. Detta gäller även inom konsumtionsmjölksortimentet. Inte<br>
heller denna prissättning är kostnadsanpassad. Prisskillnaden för mjölk</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>124</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section310>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section311>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
olika fetthalt är betydligt större vid betalning tiU mjölkproducenten Prop.
1989/90:146 än i konsumentprisema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentdelegationen
anger i sitt yttrande att delegationen i prisöver-läggningama strävat efter att
beakta hälsoaspekten just avseende mejeriprodukterna och därför försökt lägga
ut större prisökningar på de feta än på de magra produkteraa. På senare tid har
detta även gällt inom konsumtionsmjölksortimentet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
direkt konsekvens av en intem avreglering skulle alltså vara att de
målkonflikter och motsättningar som jag här pekat på t. ex. inom mejeriregleringen
skulle minska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill dock framhålla att den gmndläggande tanken i detta sammanhang måste vara
en strävan mot att alla skall kunna välja och betala för bra livsmedel.
Konsumenten skaU ha både ekonomiska och kunskapsmässiga fömtsättningar att göra
ett bra val, dvs. kunskap både om hur man tillagar maten och om vad som totalt
sett är nyttigt eller mindre nyttigt att äta. Om konsumentens samlade val är
ett hälsosamt sådant bestäms givetvis av hur hela kosten, kombinationen av
enskilda livsmedel, ser ut. Näringsriktigheten måste bedömas utifrån hur vi
totalt sett äter. Att peka ut enskilda livsmedel som särskilt nyttiga eller
motsatsen, särskilt ohälsosamma, är därför inte särskilt relevant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att nå de önskvärda förändringama krävs aktiva informations- och
upplysningsinsatser. Både den tillgängliga informationen om livsmedlen och den
enskilda konsumentens möjlighet att tillgodogöra sig denna information är av
avgörande betydelse. Att påverka människors inställning till och intresse för
maten är ett arbete som måste drivas på många fronter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelslagstiftningens
märkningsbestämmelser har nyligen ändrats bl. a. för att underlätta för
konsumentema att få information om innehållet i ett livsmedel och själva kunna
bedöma den näringsmässiga kvaliteten. Folkhälsogmppen, som jag tidigare nämnde,
verkar tvärsektorieUt bl.a. i frågor som rör sambandet mellan kost och hälsa.
Under år 1989 presenterade gmppen ett förslag om åtgärder för att minska
risken för cancer och hjärt-kärlsjukdomar genom bättre kostvanor. För att
förstärka informationsinsatsema inom kost/hälsa-området föreslog regeringen
också i årets budgetproposition att statens livsmedelsverk får totalt 7 milj.
kr. under två år till ett projekt för kost- och hälsoupplysning. Detta anknyter
tiU såväl folkhälsogmppens förslag som till det program för kost och hälsa som
livsmedelsverket antog år 1987. Medlen är avsedda att användas i praktiska
projekt där myndigheter och andra intressenter, som t. ex. de fackliga
organisationema och näringslivet, samordnar och utnyttjar befintliga kunskaper,
erfarenheter och resurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:369.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>125</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section312>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section313>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3.8
Konkurrensaspekter</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section314>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömning: Väl
fungerande marknader, där konsumenternas önskemål kan överföras till
producenterna och olika former av konkurrensbegränsningar motverkas, är en
fömtsättning för att de positiva effektema av den av mig föreslagna
livsmedelspolitiska reformen skall komma konsumentema till del. Detta
fömtsätter att rådande konkurrensbegränsningar inom såväl förädlings- som handdsled
motverkas genom effektiva åtgärder från de konkurrensvårdande myndigheteraas
sida. Statens jordbmksnämnd ges i uppdrag att skärpa marknadsbevakti ingen och
vid behov föreslå åtgärder. Statens pris- och konkurrensverk (SPK) ges i uppdrag
att noga följa pris- och marginalutvecklingen i industri- och handelsleden.
Regeringen avser att återkomma under budgetåret 1990/91 med ytterligare förslag
till åtgärder inom detta område med anledning av förslagen från
konkurrenskommittén (SOU 1990:25).</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section315>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LAGrs
bedömningr Överensstämmer med min bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstansernar
Ett stort antal remissinstanser har berört konkurrensaspektema och majoriteten
av dessa understryker behovet av en skärpt konkurrensbevakning. Flera
remissinstanser saknar en analys av effekteraa i senare led av en avreglering.
Dessa menar bl. a. att produktions- och konkurrensförhållandena i industri-
och handelsleden är av avgörande betydelse för vilket pris och sortiment som
erbjuds konsumentema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
remissinstanser tar också upp vikten av att importen upprätthålls under
övergångsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
och konsumentdelegationen beklagar att ett bibehållet gränsskydd varit en
utgångspunkt för LAG. Enligt SPK kan verkliga vinster för samhällsekonomin
uppstå först när en fullständig avreglering genomförts.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LRF understryker att
åtgärder som ensidigt syftar till att omöjliggöra eller försvåra
producentkooperativt samarbete är oacceptabla i en tid då avreglering och ökad
interaationell konkurrens inom livsmedelssektom eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för min bedömningr
Lagen om prisreglering på jordbmkets område, och dess fullföljande inom
enskilda branscher med hjälp av t.ex. utjämningssystemet för mejeriprodukter,
har inneburit att konkurrensbegränsningar som direkt följer av regleringen
undantagits från konkurrenslagstiftningens tiUämpningsområde. Den intema
avreglering som jag. nu föreslår innebär att den konkurrensbegränsning som
jordbmksprisregleringen inneburit upphör. Alla konkurrensbegränsningar inom
livsmedelsområdet kommer därefter att kunna prövas i enlighet med gällande konkurrenslag.
Detta innebär en förstärkning av samhällets möjligheter att påverka marknademas
funktionssätt och medverka till att förstärka ställningen hos de aktörer som
är svaga på marknaden (konsumenter och enskilda producenter).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är av stor betydelse att refonnen får positiva effekter för standard-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:76.0pt'><span style='font-family:Verdana'>126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section316>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section317>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utvecklingen
hos såväl lantbmkare som konsumenter. Detta är inte minst Prop. 1989/90:146
viktigt mot bakgmnd av att den genomsnittliga prisökningstakten på livsmedel
under 1980-talet kraftigt överstigit den genomsnittliga ökningen av
konsumentprisindex, samtidigt som avräkningsprisema till jordbmkama utvecklats
långsammare än prisema i övriga led i livsmedelskedjan. En väl fungerande
konkurrens är en fömtsättning för att reformens positiva effekter skall komma
konsumenteraa och samhället i övrigt till del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
olika leden i livsmedelskedjan kännetecknas emellertid av en hög grad av
koncentration till ett fåtal stora ägargmpper. I uppsamlingsledet och på flera
delmarknader inom förädlingsindustrin dominerar lantbmkskooperationen. I de
reglerade leden har denna marknadsandelar på mellan 70100%. Inom flertalet
avgränsade vamområden råder en situation med fåtalsdominans (s.k. oligopol).
Partihandelsledet domineras helt av tre grossistföretag, dvs. ICA, KF och
Dagab. Formella och informeUa bindningar knyter butikeraa till
grossistföretaget inom resp. block. Bl. a. förekommer både hembudsrätt på
aktieraa i detaljistföretaget och krav på butikeraa på viss köptrohet gentemot
blockets egen grossist. Prisema i detaljistledet styrs vidare i hög
utsträckning av s.k. cirkaprislistor som inom resp. block ges ut av
grossistföretaget till butikema. Dessa förhållanden begränsar konkurrensen i
handelsleden på ett för konsumentema negativt sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns således uppenbara problem när det gäller marknadens funktionssätt inom
parti- och detaljhandeln. Flera utredningar såsom 1983 års livsmedelskommitté
och 1986 års livsmedelsutredning har lagt ner stor möda på att granska och redovisa
situationen i dessa led. Det av konkurrenskommittén nyligen lagda
delbetänkandet om konkurrensen i livsmedelssektom (SOU 1990:25) riktar också
kritik mot konkurrensförhållandena inom handelsleden. NO har tagit upp frågan
om bindningama mellan grossist och detaljist inom ICA-blocket. Här finns ett
brett underlag och ett antal utredningar vilka entydigt visar att problemen är
så stora att samhällsingripanden är motiverade. Jag har i denna fråga samrått
med chefen för civildepartementet som avser att senare föreslå en skärpt
konkurrenslagstiftning i syfte att bl. a. förbättra marknadens funktionssätt
inom parti- och detaljistleden och på så vis gagna konsumenteraas intresse av
livsmedel till rimliga priser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
en intera avreglering är det viktigt att särskilt uppmärksamma vissa frågor.
Det finns härvid anledning att skilja mellan de led som omfattats av
jordbmksprisregleringen och övriga led inom livsmedelskedjan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
förändring av konkurrenslagens tillämpningsområde som följer av<br>
en intem avreglering rör endast tidigare reglerade led. Dessa led domine<br>
ras helt av lantbmkskooperativa företag. Enligt min uppfattning är det av<br>
stor betydelse, framför allt i perspektivet av en på lång sikt ökande interna<br>
tionell konkurrens, att dessa företag ges lika goda möjligheter att agera på<br>
marknaden som övrig industri. Det är t.ex. av värde att kooperationen,<br>
även i framtiden, kan samverka när det gäller FoU, viss marknadsföring<br>
och andra aktiviteter som anses förenliga med konkurrenslagstiftning och<br>
interaationella avtal på handelns område. Denna typ av samverkan be-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>127</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section318>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section319>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>drivs
inom flertalet industribranscher. Här råder naturligtvis samma vill- Prop.
1989/90: 146 kor för lantbrukskooperationen som för andra företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
riksdagsbeslut om att avskaffa de interna regleringarna låter sig emellertid
inte förenas med möjligheter för näringsidkare att gemensamt organisera en
verksamhet på ett sätt som innebär att man tar över centrala delar av den
interna reglering som jag nu föreslår skall avskaffas. Jag har tidigare
utförligt redovisat nödvändigheten av en reformering av livsmedelspolitiken.
Att avskaffa de interna regleringarna är en central del av reformen.
Regleringarna har medfört stora samhällsekonomiska kostnader och lett till ett
ineffektivt resursutnyttjande och en hög prisökningstakt. Andra konsekvenser av
regleringen är bl. a. att signaler från konsumenterna/marknaden inte nått fram
tiil producenterna och att alternativa produktionsmetoder och produktion av
andra grödor än de prisreglerade hämmats. Syftet med en ny livsmedelspolitik är
att i framtiden undvika dessa negativa effekter. Det är här viktigt att påpeka
att det naturligtvis är regleringen i sig som innebär nackdelar, inte det
faktum att den är statlig. Enligt min uppfattning skall också nödvändiga
ingrepp i marknaden hanteras av staten. Regleringar i privat regi kan inte
accepteras. En händelseutveckling innebärande att företag tar över vissa delar
av den reglering som jag nu föreslår skall avskaffas och administrerar den i
egen regi skulle omintetgöra de positiva effekter som en reformering av
livsmedelspolitiken innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag nu anfört är regeringens grundläggande uppfattning när det gäller behovet
av att fullfölja avregleringsbeslutet genom att förhindra företag från att
"privatisera" regleringen. Samtidigt är det viktigt att understryka
att framför allt lantbmkskooperationen, men även andra enskilda aktörer,
kommer att spela en mycket viktig roll i framtiden när det gäller att
stabilisera marknaden, upprätthålla olika former av kontraktsproduktion och
motverka att årsmånsvariationer slår igenom i alltför kraftiga interna
prisvariationer. Det är också viktigt att det skapas möjligheter för svensk
livsmedelsindustri att utvecklas, rationaliseras och effektiviseras inför den
på sikt ökande konkurrensen. Samtidigt är det viktigt att förhindra att de
dominerande företagen, vilka ofta har en mycket stor andel av den totala
invägningen/produktionen, efter en avreglering konkurrerar ut de mindre
företagen. De mindre företagen måste därför ges viss möjlighet att samverka.
Det måste också finnas möjligheter att hantera försäljning av tillfälliga
överskottskvantiteter i former som kan förena behovet av samordning och
utn)'ttjandet av skalfördelar med de krav som samhället måste ställa på väl fungerande
marknader. Jag har tagit dd av konkurrenskommitténs förslag angående säljbolag.
Enligt min mening bör sådana bolag, också branschvisa, utgöra en lämplig form
för att hantera säsongvariationer och tillfälliga mindre exportkvantiteter,
enligt de föreslagna principeraa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrund av vad jag hittills anfört om lantbrukskooperationen och<br>
dess roll efter en avreglering är det rimligt att man genom lagstiftning eller<br>
på annat lämpligt sätt skapar en enighet om de spelregler som skall gälla på<br>
marknaden och ser till att reformen fullföljs i detta avseende. Kooperatio<br>
nens roll efter en avreglering har också övervägts inom ramen för den</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section320>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section321>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>statliga
konkurrenskommittén. Jag har här samrått med chefen för civilde- Prop.
1989/90:146 partementet och regeringen avser att återkomma tiU riksdagen under
budgetåret 1990/91 med närmare förslag med anledning av kommitténs delbetänkande
och remissbehandlingen av detta. Det är därför inte min avsikt att föregripa
behandlingen av konkurrenskommitténs förslag. Jag tror dock att det är lämpligt
att på ett rent principiellt plan redovisa regeringens uppfattning i syfte att
skapa klarhet i fömtsättningarna kring den livsmedelspolitiska reformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
andra viktig fråga att uppmärksamma efter en intern avreglering rör importen av
livsmedel. En intern avreglering kan framför allt övergångsvis leda till
prissänkningar på flera varuområden. Detta i kombination med ett bibehållet
gränsskydd på nuvarande nivå kan ur ett konsumentperspektiv skapa problem för
importen av vissa varor, eftersom gränsskyddet i praktiken kommer att innebära
ett överskydd av de svenska prisema. Prisnivån på importerade produkter blir
alltså högre än på motsvarande svenska produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
tredje fråga rör prisutvecklingen på livsmedel. Utvecklingen av priser och
marginaler i industri- och handelsleden är ett område som måste studeras noga i
samband med och efter en intern avreglering. En reformering av
livsmedelspolitiken motiveras i första hand utifrån konsumentintresset. Den
syftar till att dämpa prisökningstakten på livsmedel. Övergångsvis kommer
priserna på flera jordbmksprodukter att sjunka. En förutsättning för att detta
skall komma konsumenterna till del är väl fungerande marknader samt att
industri- och handelsleden inte tar prissänkningar eller uteblivna
prisökningar i anspråk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föratt
förhindra att det uppstår problem liknande dem jag här tagit upp är det av vikt
att de konkurrensvårdande myndigheterna i första hand under övergångsperioden
förstärker sina insatser inom livsmedelssektorn. Konkurrensförhållandena måste
följas noggrant. Statens jordbmksnämnd kommer tillsammans med SPK och NO att
spela en mycket viktig roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbmksnämnden
har i dag vissa möjligheter att för enskilda gmpper av produkter sänka
gränsskyddet genom att restituera en del av införselavgiften. Nämnden har
också utnyttjat denna möjlighet när brister i konkurrensen har konstaterats
för enskilda vamgrupper. Utifrån ett konsumentperspektiv är det enligt min
mening, liksom flertalet remissinstansers, viktigt att importen av livsmedel
upprätthålls under övergångsperioden. Gränsskyddet kan i vissa fall vara av
avgörande betydelse när det gäller konkurrensförutsättningarna för enskilda
varugrupper. Det är därför viktigt att jordbmksnämnden också i fortsättningen
inom ramen för den nya livsmedelspolitiken bevakar utvecklingen på olika
delmarknader och selektivt använder gränsskyddet genom restitutioner då det är
motiverat för att behålla en importkonkurrens. Jordbruksnämnden bör därför ges
i uppdrag att noga bevaka utvecklingen under övergångsperioden och regelbundet
redovisa vidtagna åtgärder och orsaken bakom dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill här åter understryka att Sverige inte skall gå före andra länder<br>
genom att ensidigt sänka sitt gränsskydd. Med mitt förslag till ny livsme<br>
delspolitik kommer gränsskyddet att bibehållas. Ett bibehållet gränsskydd<br>
innebär emellertid att den ena delen av jordbruksprisregleringen bibehålls</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 146</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section322>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>medan den andra, de
interna marknadsregleringarna, avskaffas. Gräns- Prop. 1989/90:146 skyddet
är därmed det medel som inom ramen för jordbmksnämndens ansvarsområde kvarstår
efter en intern avreglering när det gäller att förhindra
konkurrensbegränsningar. Jordbruksnämnden bör därför liksom hittills kunna
utnyttja restitutionsförfarandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
bör SPK ges i uppdrag att under övergångsperioden följa upp att prissänkningar
eller uteblivna prishöjningar kommer konsumenterna till del. SPK skall därför
noga följa pris- och marginalutvecklingen i industri-och handelsleden och halvårsvis
redovisa utvecklingen till regeringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
dynamiken och konkurrenssituationen på den lokala marknaden spelar vidare den
småskaliga förädlingsindustrin en viktig roll. Jag har tidigare föreslagit en
ökning av medlen för regionala utvecklingsinsatser, för bl.a. glesbygdsstöd,
med lOOmilj. kr. Inom ramen för ett utökat glesbygdsstöd är stöd till småskalig
livsmedelsindustri enligt min mening en viktig del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
övergår nu till att kort redovisa den tidigare nämnda konkurrenskommitténs
delbetänkande om livsmedelssektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
2 febmari 1989 beslutade regeringen att tillkalla en kommitté med uppgift att
utreda hur konkurrenspolitiken kan förstärkas. Enligt direktiven skall
särskilt konkurrensförhållandena inom reglerade sektorer analyseras, däribland
livsmedelssektorn. Kommittén skall senast vid utgången av år 1990 presentera
sina slutsatser och förslag i ett huvudbetänkande. Den 2 april 1990 överiämnade
kommittén ett delbetänkande om konkurrensen i livsmedelssektorn (SOU 1990:25).
I det följande redovisar jag kommitténs förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
konkurrenskommittén finns en fara för ökad konkurrensbegränsning efter en
avreglering. Kommitténs uppfattning är därför att det finns starka skäl för en
förstärkt konkurrenspolitik för att förverkliga målen bakom en avreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
understryker vikten av att statsmakterna har möjlighet att genomföra mer
långtgående och generella sänkningar av gränsskyddet om någon aktör eller gmpp
av aktörer på marknaden utnyttjar situationen efter en avreglering till att
"privatisera" regleringen. En allmän sänkning av gränsskyddet i syfte
att öka konkurrensen, är en kraftfull åtgärd som enligt kommittén dock endast
kan vidtas i de fall där andra åtgärder inte fått avsedd effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
det finns en risk för att det interna priset stabiliseras på en nivå som
understiger den nivå som skyddas vid gränsen, vilket i praktiken skulle
innebära att ett importstopp uppstår på vissa områden, är det enligt kommitténs
uppfattning viktigt att noga följa utvecklingen av livsmedelsimporten efter en
intern avreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NO:s
arbete med prövning av företagsförvärv kommer enligt kommit<br>
tén att få ökad betydelse efter en avreglering. Situationen på den aktuella<br>
marknaden och förekomsten av gränsskydd bör vara vägledande vid pröv<br>
ningen. De fusioner som leder till att fömtsättningarna för en väl funge<br>
rande konkurrens förbättras bör enligt kommittén få genomföras. Om<br>
t.ex. ett antal mindre företag eller föreningar fusionerar för att bättre<br>
kunna agera på en marknad som domineras av en större aktör kan denna</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>130</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section323>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section324>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fusion
förbättra konkurrenssituationen på marknaden och bör därmed få Prop.
1989/90:146 genomföras. Sammanslagningar mellan stora företag/föreningar som
ger marknadsdominans eller förstärker en redan dominerande stäUning på
hemmamarknaden torde däremot enligt kommittén innebära skadlig verkan och
föranleda ingripande av de konkurrensövervakande myndigheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
behandlar också frågan om kontraktsteckning mellan råva-mproducent och
efterföljande led. För att kontraktsteckningen inte skall ta sig sådana former
att de låser marknaden är kommitténs uppfattning att kontrakten bör begränsas
tidsmässigt och normalt endast omfatta en produktionscykel eUer leverans inom
en given tidsperiod. Kontrakten bör vidare enligt kommittén vara överlåtelsebara
och inte innehåUa andra åtaganden som rör t. ex. krediter eller leverans av
insatsvaror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
diskuterar även vilken inställning de konkurrensövervakande myndighetema efter
en avreglering bör ha till en nationell försäljningsorganisation för export
inom råvamområdet. Kommittén uttalar sig inte generellt mot en sådan
organisation. Enligt kommittén bör i stället preciserade krav formuleras som
bör uppfyllas för att en sådan organisation inte skall medföra skadlig verkan i
konkurrenslagstiftningens mening.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommittén bör följande gälla för att t. ex. kooperationen skall ges möjlighet
att bilda ett försäljningsföretag på nationell nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Företaget
skall vara en självständig juridisk person.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Företaget skall inte få verka
för att utjämna pris eller lönsamhet i underliggande led och måste utesluta
varje form av kvotering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Försäljningsaktivitetema skall
endast vara inriktade mot export.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Det skall stå varje
näringsidkare fritt att bilda konkurterande bolag med samma inriktning och
verksamhetsområde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5. Företaget
skall inte ingå exklusivavtal med föreningama.<br>
Kommittén ser också helst att ett sådant nationellt försäljningsföretag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bedrivs
i aktiebolagsform. Härigenom kommer fömtsättningama för insyn och kontroll att
vara större än i andra fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
föreslår vidare ett provisoriskt och i praktiken tidsbegränsat förbud mot
marknadsdelning för att förhindra såväl en uppdelning av marknader geografiskt
som en kvotering av produktion, förädling eller försäljning. Även andra
nationella överenskommelser såsom en begränsning av produktionen eller utbudet
omfattas av förbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
komplement till detta marknadsdelningsförbud föreslår kommittén också ett
provisoriskt förbud mot samarbete som leder till en utjämning av prisema på
råvaror inom landet eller innebär en gemensam finansiering av förluster vid
exportförsäljning av råvaror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
gäller samarbetet mellan föreningar. Kommittén föreslår ett gene<br>
reUt undantag från dessa förbud när det gäller samarbete inom en primär<br>
förening. För att göra det möjligt för mindre föreningar att med större<br>
kraft konkurrera med större, föreslår kommittén också ett generellt undan<br>
tag för förfaranden som bara i begränsad utsträckning påverkar konkur<br>
rensen. En tumregel bör enligt kommittén vara att ett samarbete som<br>
omfattar en mindre del än 25% av den nationella marknaden kan undan<br>
tas från förbudet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>131</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section325>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section326>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
tillfällig lag med de provisoriska förbuden föreslås omfatta sådana Prop.
1989/90:146 varor som omfattas av gränsskyddet. Lagen skall träffa förfaranden
som syftar till att i någon form ersätta den offentliga regleringen av
marknaderna. De förfaranden som inte träffas av lagen men som leder till
skadlig verkan får angripas med stöd av 2 § (generalklausulen) i
konkurrenslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
understryker vidare att stora insatser av de konkurrensvårdande myndighetema
blir nödvändiga efter en avreglering. Enligt kommittén är det angeläget att
SPK noga följer pris- och konkurrensförhållandena inom livsmedelssektom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
betonar att eftersom målet för avregleringen på jordbmksområdet är att de
positiva effektema härav skall komma konsumentema till del, gäller kraven på
anpassning, flexibilitet och en effektivare konkurrens i lika hög grad de
delar av livsmedelskedjan som i olika mån faller utanför jordbmksprisregleringen,
dvs. industri, distribution och handel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
kommittén kännetecknas industri- och handelsleden på livsmedelsområdet av få
aktörer. I vissa fall finns enligt kommittén dessutom starka bindningar mellan
olika handelsled. Möjlighetema att etablera konkurrenskraftiga altemativ som
kan stå för en vitalisering och ett nytänkande är mot den bakgmnden enligt
kommittén begränsade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
pekar på flera områden där konkurrensen måste skärpas. Enligt kommittén blir
den kommande revideringen av konkurrenslagen ett viktigt inslag för att öka
konkurrenstrycket i bl.a. livsmedelshandeln. Kommittén betonar att i det
fortsatta arbetet blir det viktigt att se tiU konkurrensen inom hela
livsmedelskedjan, vilket enligt kommittén inte varit möjligt i delbetänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
anser det påkallat att särskilt granska förekomsten av horisontellt
prissamarbete inom dagligvamhandeln. Branschen domineras enligt kommittén av
de tre s. k. blocken. Ett litet antal grossistföretag har en mycket stark
ställning. Kommittén menar att de formella och informella bindningama mellan
grossist och detaljist inom dessa block gör förekomsten av cirkapriser
särskilt intressant. Kommittén kommer i det fortsatta arbetet att överväga
frågan om ett förbud mot horisontellt prissamarbete som också kan komma att
omfatta cirkaprislistoma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
understryker vidare att konkurrens inte har ett egenvärde i sig utan är endast
en metod att öka effektiviteten och resursutnyttjandet i näringslivet och
därigenom uppnå en bättre balans i ekonomin. Enligt kommittén måste en
avvägning göras så att erforderlig samverkan t. ex. mellan mindre företag eller
inom kooperationen kan ske. Kommittén kommer i sitt fortsatta arbete att göra
ingående analyser av hur konkurrenslagstiftningen bör utformas och tillämpas
för att vederbörlig hänsyn skall kunna tas tiU kooperationens särart och olika
behov av samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
min mening är konkurrenskommitténs fortsatta arbete av mycket<br>
stor betydelse för att främja en effektivisering av hela livsmedelskedjan.<br>
Ett flertal utredningar har tidigare påtalat bristema i konkurrensen i han<br>
delsleden, brister som framför allt har sin orsak i den dominerande ställ<br>
ning som de tre s.k. blocken har på marknaden i kombination med de<br>
bindningar som finns mellan detaljist och grossist inom resp. block. För<br>
konsumentema är det av avgörande betydelse att konkurrensen fungerar i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>132</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section327>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section328>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>alla led i
livsmedelskedjan. En väl fungerande konkurrens i alla led främjar ett varierat
utbud och är en fömtsättning för en rimlig prisutveckling. Jag fömtsätter att
konkurrenskommittén i sitt slutbetänkande redovisar konkreta förslag på hur
konkurrensen i hela livsmedelskedjan kan förbättras.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section329>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.9 Råvarukostnadsutjämning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:123.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:15.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslagr Nuvarande system för utjämning av industrins råvamkostnader (RÅK)
bibehåUs i avvaktan på resultatet av de förhandlingar som pågår mellan EFTA
och EG om ett enhetligt system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:123.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>S.k. enkla
blandningar bör inte bli föremål för prisutjämnande åtgärder vid export,
eftersom bidrag till dessa är att jämställa med överskottsfinansiering.
Industrier som i dag erhåller råvaror till nedsatt pris genom medel från
regleringsekonomin, i stället för inom ramen för RÅK-systemet, bör inordnas i
RÅK.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section330>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LAGrs
förslagr Nuvarande råvamkostnadsutjämning ersätts med ett system som innebär
att förädlade livsmedel vid import belastas med en avgift som motsvarar
råvaminnehället. Då svensk livsmedelsindustri exporterar livsmedel baserade på
importerad råvara bör restitution av införselavgiften på råvaran ske. Vid export
av livsmedel baserade på inhemska råvaror bör, liksom vid export av råvaror,
bidrag inte utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstansernar
Av de remissinstanser som yttrat sig över RÅK-systemet anser alla utom två
instanser att nuvarande RÅK-system bör bibehållas. SPK och NO tillstyrker LAG:
s förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslagr
På gmnd av jordbmksprisregleringen (gränsskyddet) måste den svenska industrin,
främst livsmedelsindustrin, som använder jordbmksråvaror i sin tillverkning
köpa dessa till priser som i regel överstiger världsmarknadsprisema. För att
den svenska livsmedelsindustrin som är utsatt för intemationeU konkurrens inte
skall komma i ett sämre konkurrensläge än konkurrenter i andra länder, som har
tillgång till jordbmksråvaror till lägre priser, tillämpas i Sverige två system
för utjämning av industrins kostnader för jordbmksråvaror, ett extemt och ett
intemt system (tillsammans kallat RÅK-systemet).</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Inom det extema systemet
tas en avgift ut vid import och lämnas ett bidrag vid export. Såväl avgift som
bidrag motsvarar skillnaden meUan svenskt pris och världsmarknadspris på de i
produkteraa ingående jordbmksråvaroma. Det intema systemet innebär att
tiUverkama för såväl hemmamarknaden som export får ett bidrag som motsvarar
skillnaden mellan det svenska priset och världsmarknadspriset för de i
produkteraa ingående jordbmksråvaroma. Bidragen inom det intema systemet
finansieras med en utjämningsavgift på importen och på produktionen för hemmamarknaden
av de produkter som omfattas av det intema systemet. På de varor som exporteras
tas ingen avgift ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LAGrs
förslag om avgift vid import och restitution vid export av produkter baserade
på importerade råvaror, men inget bidrag vid export av</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:76.0pt'><span style='font-family:Verdana'>133</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section331>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section332>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>produkter baserade på
svenska jordbmksråvaror, är analogt med LAG:s Prop. 1989/90:146 förslag att
exportbidrag inte skall utgå vid export av oförädlade råvaror. Jag är dock för
egen del inte beredd att tillstyrka detta förslag. Den svenska
livsmedelsindustrin skulle för sin hemmaproduktion i princip kunna välja sina
jordbmksråvaror på samma villkor som tidigare. Oavsett om den väljer inhemska
eller importerade råvaror skulle priset på dessa motsvara den inhemska
prisnivån. När det gäller produkter som den svenska livsmedelsindustrin
exporterar skulle den däremot av kostnads- och konkurrensskäl vara hänvisad
till importerade råvaror. Med LAG:s förslag skulle införselavgiften vid import
av jcrdbmksråvara restitueras vid reexport. För de svenska jordbmksråvaror som
används vid tiUverkningen av exportprodukter skulle emellertid enligt LAG inga
exportbidrag lämnas. LAG:s förslag skulle därmed innebära en diskriminering av
svenska råvaror i livsmedelsprodukter för export. Risken finns också för att
den svenska livsmedelsindustrin även för sin hemmaproduktion väljer importerad
råvara eller etablerar exportproduktionen utomlands. Företag med begränsad
exportförsäljning kan förväntas upphöra med denna. Råvamkostnads-utjämningen
tillkom på gmnd av jordbmksprisregleringens fördyring av de svenska
jordbmksråvaroma i förhållande till världsmarknadsprisema. Denna fördyring i
form av ett gränsskydd kommer även efter en intem avreglering att finnas kvar,
varför motivet till råvamkostnadsutjämning kvarstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
ramen för det pågående EG/EFTA-samarbetet har förhandlingar om ett enhetligt RÅK-system
startats. Med anledning av de förestående EG/EFTA-förhandlingama gav regeringen
den 11 maj 1989 statens jordbmksnämnd i uppdrag att utreda de tekniska och
administrativa fömtsättningama för en övergång till enhetlig
råvamkostnadsutjämning i form av endast ett extemt system. Möjlighetema till en
anpassning till EG: s system skulle därvid också analyseras. Den 17 november
1989 redovisades uppdraget och har därefter remissbehandlats. Enligt
utredningen finns inga större hinder för att övergå till endast ett externt
system. Utredningen anser emellertid att man från svensk sida bör avvakta med
att ta ställning till när en övergång till ett exterat prisutjämningssystem bör
ske, liksom tiU hur ett nytt system i detalj bör vara utformat. Det fortsatta arbetet
bör enligt utredningen inordnas i EES-samarbetet och samordnas med nu pågående
GATT-förhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avsikten
inom EG/EFTA-samarbetet är att ett gemensamt RÅK-system skall vara genomfört
senast den I januari 1993. EG/EFTA: s expertgmpp rörande prisutjämningsfrågor
utarbetar för närvarande en modell för hur detta skall uppnås. I ett första
steg föreslås att avgifteraa vid import skall kunna baseras på faktisk
råvamfiirbmkning. I ett andra steg föreslås att överenskomna baspriser inom EES
skall ersätta världsmarknadsprisema som referenspriser. För att underlätta en
harmonisering till ett enhetligt RÅK-system inom EES bör de RviK-system som i
dag tillämpas i Sverige, Norge och Finland förändras tiU endast extema system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömning är därför att det svenska RÅK-systemet på sikt bör<br>
utgöras av endast ett extemt system. Jag föreslår emellertid att nuvarande<br>
RÅK-system bibehålls i avvaktan på resultatet av förhandlingama.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>134</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section333>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section334>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
interna avreglering som jag nu föreslår innebär att exportstödet till Prop.
1989/90:146 jordbruksråvaror försvinner. RÅK har tillämpats i en situation då
det gällt att avlägsna svenskt överskott av vissa jordbruksråvaror från
hemmamarknaden. Det har därför inte funnits skäl att begränsa exportbidragen
inom RÅK när det gäller enkla blandningar eller lågförädlade produkter, bestående
till största delen av t. ex. mjölk- eller äggpulver. Bidragskostnaden för
export av mjölk- och äggpulver har varit given. Exportbidrag till enkla
blandningar är att jämställa med överskottsfinansiering av råvaran i fråga. 1
en situation utan interna regleringar och exportstöd till råvarorna är därför
en begränsning av vilka livsmedelsindustriprodukter som skall ingå i RÅK
nödvändig. Jordbruksnämnden bör därför se över omfattningen av RÅK och definiera
var gränsen i förädlingsgrad bör gå för att produkterna skall kunna omfattas av
RÅK. Härmed undviks risken att jordbmksråvaror via RÅK erhåller exportbidrag.
RÅK skulle annars kunna motverka en anpassning till balans på marknaden för
vissa råvaror och eventuellt leda till överskottsproduktion. Kostnaderna för
RÅK skulle också stiga. Jordbruksnämnden, som alltså också förordar ett
oförändrat RÅK-system tills vidare, har i sitt remissyttrande också
uppmärksammat detta problem. Nämnden anser att en begränsning av
vamomfattningen är angelägen för att lågförädlade produkter inte skall erhålla
exportbidrag när exportbidragen för jordbruksråvaror i övrigt avskaffats.
Nämnden redovisar i sitt yttrande de finansiella effekterna på RÅK efter en
avveckling av de intema marknadsregleringarna och av en sådan begränsning,
vilket jag återkommer till i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
fåtal företag erhåller i dag råvaror till nedsatt pris genom medel från
regleringsföreningarna i stället för inom ramen för RÅK. Enligt min mening bör
dessa prisutjämnande åtgärder inordnas i det egentliga RÅK-systemet i den mån
de uppfyller de krav som generellt gäller för RÅK.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
med RÅK är som jag tidigare nämnt att kompensera den industri<br>
som är utsatt för internationell konkurrens för den fördyring av råvam<br>
kostnadema som den förda livsmeddspolitiken medför. En reformering<br>
av livsmedelspolitiken såväl nationellt som inom ramen för GATT ställer<br>
fömtom jordbruket också livsmedelsindustrin i en helt ny situation. Vida<br>
re kan förhandlingarna mellan EG och EFTA ganska snart resultera i ett<br>
enhetligt utjämningssystem. Arbetet inom GATT kan i sin tur komma att<br>
påverka den konkreta utformningen av ett sådant gemensamt system.<br>
Enligt min mening är det nödvändigt att göra en översyn av hela det<br>
svenska RÅK-systemet när de internationella förhandlingarna avseende<br>
råvamkostnadsutjämning är avslutade. En sådan översyn skall göras mot<br>
bakgmnd av de nya fömtsättningar som då gäller för industrin avseende<br>
priser, kostnader och konkurrenssituation. För närvarande är jag mot<br>
bakgmnd av vad jag anfört inte beredd att föreslå några förändringar av<br>
det svenska RÅK-systemet. En begränsning avseende enkla blandningar är<br>
den enda förändring som är nödvändig att genomföra vid tidpunkten för<br>
en intem avreglering eftersom bidrag till enkla blandningar är att jämställa<br>
med överskottsfinansiering. Utgångspunkten för ett system för råvarukost<br>
nadsutjämning bör vara att det samhällsekonomiska värdet av att ge<br>
export- eller utjämningsbidrag till en industri är större än kostnaderna för</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section335>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section336>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bidragen.
Ett inordnande av de prisutjämnande åtgärder som i dag sker utanför det
egentliga RÅK-systemet bör också genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I dag finansieras bidragen
inom RÅK till största delen genom de avgifter som tas ut på importen och på de
produkter inom det interna systemet som avsätts på hemmamarknaden.
Regleringsföreningarna bidrar också med medel motsvarande ca 200milj. kr. De
avgifter och bidrag som utgår inom RÅK betalas in resp. ut via en särskild
utjämningskassa som förvaltas av jordbruksnämnden. Tills vidare bör denna
utjämningskassa finnas kvar och förvaltas av nämnden. De importavgifter som tas
ut inom RÅK bör alltså inte, till skillnad från övriga importavgifter,
jämställas med allmänna budgetmedel utan förbehållas utjämningskassan. De medel
som regleringsföreningarna bidrar med bortfaller däremot den Ijuli 1991. Motsvarande
andel bör framdeles finansieras över statsbudgeten. Jordbmksnämnden redovisar
i sitt remissyttrande de finansiella effekterna för RÅK-systemet efter en
avveckling av de interna marknadsregleringarna och av en begränsning av
varuomfattningen i RÅK avseende enkla blandningar. Under förutsättning att
importavgifterna får användas i RÅK liksom hittills och genom en begränsning av
vamomfattningen kan nettokostnaden begränsas till i storleksordningen 75 milj.
kr. Ett inordnande av de prisutjämnande åtgärderna som i dag sker utanför RÅK
höjer kostnaderna med ca 25 milj. kr. Nettokostnaden för RÅK kan därmed
beräknas till ca lOOmilj. kr.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section337>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.10 Sociala frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslag: De
ändamål som för närvarande finansieras från anslagsposten Låginkomstsatsning
m. m. inom jordbruket, under anslaget Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område, skall även tills vidare finansieras av budgetmedel. Möjligheterna att
på sikt överföra ansvaret till jordbruksnäringen bör undersökas. Eventuella
minskningar av totalbeloppet skall tillföras jordbruket i form av ett höjt
gränsskydd.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section338>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LAGrs förslagr
Arbetsgmppen anser att kostnaden för sociala åtgärder på sikt bör bäras av näringen.
Under en övergångstid bör dessa medel i ökad utsträckning användas för att
främja omställningen inom näringen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstansernar Statens
jordbruksnämnd tillstyrker LAG:s förslag. LRF anser att förslaget är
oacceptabelt. Lantbruksstyrelsen anser att staten under en omställningsperiod
bör fortsätta att finansiera delar av bl.a. avbytarverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslagr
De sociala åtgärder som finansieras av budgetmedel är avbytarverksamhet,
leveranstillägg för mjölk, företagshälsovård för lantbrukare,
socialförsäkringsskydd och avvecklingsersättning till mjölkproducenter.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Avbytarverksamheten har
till syfte att möjliggöra för animalieproducenter att till rimlig kostnad
kunna få ersättare vid semester och sjukdom.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:46.0pt'><span style='font-family:Verdana'>136</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section339>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section340>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Antalet
abonnenter är ca 9 500, varav de flesta är mjölkproducenter. Drygt Prop.
1989/90:146 30% av samtliga mjölkproducenter är anslutna till avbytartjänsten.
Kostnaderna finansieras till en tredjedel av kunderna, dvs. lantbrukarna, och
till två tredjedelar av budgetmedel. Detta innebär att ett borttagande av
budgetfinansieringen skulle öka den genomsnittliga avgiften från 400 kr. till 1
100kr. per avbytardag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Leveranstillägget
för mjölk är ett differentierat pristillägg som har till syfte att stödja
producenter med mindre besättningar. Det ges till mjölkproducenter under 65 år
med en månadsinvägning mellan 1000 och 16000kg, vilket motsvarar ungefär 2-32
kor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Företagshälsovården
för lantbruksverksamma sköts av Lantbmkshälsan AB som är ett dotterbolag till
LRF. Lantbmkshälsan har för närvarande ca 37000medlemmar och bedriver en
omfattande utbildnings- och informationsverksamhet för jord- och
skogsbmksnäringen. Vidare bedrivs forsknings- och utvecklingsarbete om
arbetsförhållanden och hälsorisker inom jordbruket. Knappt hälften av kostnaderna
täcks av medel från anslagsposten Låginkomstsatsning m. m. Lantbrukshälsan
erhåller dessutom budgetmedel i motsvarande grad som annan företagshälsovård,
för närvarande motsvarar de drygt 20% av de totala intäkterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialförsäkringsskyddet
består av en trygghetsförsäkring vid arbetsskada, en avtalsgmppsjukförsäkring
och en grupplivförsäkring genom avtal. Ersättningen ges vid sjukdom,
förtidspension, arbetsskada och dödsfall. År 1988 uppgick det totala
ersättningsbeloppet till drygt 102 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvecklingsersättningen
till mjölkproducenter syftar till att begränsa produktionen av mjölk.
Ersättning ges till mjölkproducenter mellan 60 och 65 år som avvecklar sin
mjölkproduktion, men fortsätter att bedriva lantbruk. Jag kommer i det
följande att föreslå en förlängning av möjligheten att ansluta sig till
systemet, i avsikt att underlätta produktionsanpassningen inom mjölksektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser att syftet med de åtgärder som finansieras av medel från anslagsposten
Låginkomstsatsning m.m. inom jordbruket är så väsentligt från social synpunkt
att några förändringar av finansieringsformen tills vidare inte bör genomföras.
Möjligheterna att på sikt överföra ansvaret till jordbruksnäringen bör dock
övervägas. Ett arbete bör inledas för att få underlag för sådana överväganden.
I den mån budgetbelastningen till följd av åtgärderna minskar, bör detta
tillföras jordbmket i form av ett höjt gränsskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>3.11 Kvalitetsreglering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Bakgrund
och utgångspunkter för förslagen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
om den framtida organisationen för den obligatoriska kvalitetskontrollen av
mejeriprodukter, ägg, fiskkonserver och matpotatis togs upp i proposition
(1988/89:140, JoU 21, rskr. 322) om reglering av priserna på jordbmksprodukter,
m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
i propositionen innebar att den statliga regleringen av verk<br>
samheten vid Svenska kontrollanstaUen för mejeriprodukter och ägg</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>137</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section341>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section342>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>(KMÄ), Svenska
konservkontrollens råd (kontrollrådet) och Svensk mat- Prop. 1989/90:146
potatiskontroll (SMAK) skulle upphöra. Jag framförde också i propositionen min
avsikt att ta initiativ till att överläggningar skulle komma till stånd mellan
de berörda intressenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbmksutskottet
ansåg i sitt betänkande att det slutliga ställningstagandet till förslagen om
ändringar av den obligatoriska kvalitetskontrollen borde anstå till dess att
överläggningama mellan de berörda intressentema hade genomförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
hösten 1989 inbjöds parteraa tiU jordbmksdepartementet för ett inledande möte
vid vilket departementet redogjorde för bakgmnden till förslagen i propositionen.
Syftet med mötet var att få i gång de aviserade överläggningama inom resp.
bransch. Ägg-, mejeri-, konserv- och potatis-branschema har sedan själva
arbetat vidare med frågoma. En skrivelse i ärendet har i januari 1990 inkommit
till departementet från Svensk Qäder-fäskötsel. Även de fackliga
representanteraa på lokal och central nivå har under denna tid haft kontakter
med departementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill först nämna något om de utgångspunkter som är gemensamma för mina förslag.
Samtliga förslag syftar till en tydligare ansvarsfördelning mellan de
kvalitetskrav som staten ställer på livsmedel och de utfästelser som
producenteraa själva gör. 1 och med detta anknyter förslagen också till
inriktningen på den offentliga livsmedelskontrollen. Genom denna ställer samhället
vissa gmndläggande krav på ett livsmedel, gmndat på hygien- och redlighetsskäl.
De utfästelser som branschen eller enskilda producenter gör hämtöver är
givetvis dessas ansvar. Det bör således inte vara samhällets ansvar att
detaljreglera vilka kvaliteter som bör erbjudas konsumentema. Samhällets ansvar
gentemot konsumenten skall däremot vara att kontrollera att löftena i
utfästelser uppfylls, dvs. att producenten inte lurar konsumenten ekonomiskt
genom att sälja en sämre kvalitet än vad som utlovats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Oavsett
hur själva kontrollen är organiserad är det naturligtvis alltid så att ansvaret
för kvaliteten på produkten ligger hos den som har tillverkat eller säljer
varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelskontrollen
har genom den reform som genomfördes under år 1989 inriktats mot ett allt
större inslag av egenkontroll. Statens kontroll blir således i huvudsak en
kontroll av företagens intema tillsynsprogram. Jag vill här poängtera att
förslagen om kvalitetsregleringen inte innebär att den offentliga kontrollen på
dessa områden skulle upphöra utan tvärtom är syftet att samordna tillsynen och
provtagningen på dessa områden med den kontroll som sker för övrig
livsmedelshantering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utgångspunkt för den offentliga livsmedelskontrollen är en likformig kontroll
där de krav som samhället ställer på ett livsmedel måste gälla oavsett vilken
marknad livsmedlet är avsett för. Det kan därför enligt min mening inte anses
som förenligt med den offentliga livsmedelskontrollens mål att samhället
ställer kontrollkrav som innebär en särbehandling av livsmedel avsedda för
vissa marknader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket
arbetar för närvarande med att utforma egenkontroll<br>
program för samtliga företag som producerar eller hanterar livsmedel.<br>
Inom egenkontroUens ram anser jag det också vara möjligt att, för de</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>138</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section343>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section344>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>företag
som så önskar, fastställa kriterier som motsvarar sådana kontroU-krav som olika
exportmarknader uppställer.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag har i det föregående
pekat på svårighetema att inom ramen för en prisreglering hantera
kvalitetsfrågor. När det gäller kvalitetsregleringama, både i fråga om KMÄ och
SMAK, tillkom dessa bl. a. för att inom regleringen ge de signaler som
marknadskrafteraa inte förmådde åstadkomma. Med en avreglerad inre marknad kan
man fömtse bättre möjligheter för konsumentemas efterfrågan att nå fram tiU producenten.
Det betyder också att behovet av statligt sanktionerade kvalitetsregleringar
minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
staten under ett uppbyggnadsskede ger branschen olika former av stöd för att
medverka till en kvalitetshöjning kan i vissa fall vara motiverat. Särskilt gäller
det inom sådana branscher där prisregleringen inte underlättat för
kvalitetssignaler att nå fram till producentema. Jag vill dock poängtera att
sådana insatser bör begränsas till att just underlätta för branschen i ett
uppbyggnadsskede. Det är inte eftersträvansvärt att det statliga engagemanget
blir permanent. Risken är i så fall mycket stor att företagen inte längre
upplever kvalitetsutfästelsen som en garanti de själva lämnat om varan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
branschen vill driva ett kvalitetsarbete som ger konsumenteraa bättre produkter
är naturligtvis positivt, men samtidigt borde det vara en självklarhet att
gmnden för en sådan produktutveckling i första hand just ligger i en anpassning
från producenten till vad konsumenten efterfrågar., Ett lyckat kvalitetsarbete måste
utgå från att uppfylla sådana krav som konsumenteraa ställer och är beredda att
betala för.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
tydligare gränsdragning mellan statens och producentemas ansvarsområden gör
det nödvändigt för producentema att anstränga sig dels för att föra ut sitt
budskap om innebörden i garantin till konsumenteraa, dels för att vara mer
lyhörda för konsumentemas synpunkter. Detta är också gmndtanken i mina förslag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section345>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.11.1
Svenska konservkontrollens råd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:124.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslagr Den
obligatoriska kvalitetskontrollen vid export av fiskkonserver slopas genom att
kungörelsen (1950:506) med vissa bestämmelser angående utförsel av fisk,
fiskrom och fiskkonserver upphävs. Den statliga regleringen av verksamheten vid
Svenska konservkontrollens råd upphör.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section346>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslagr
Exportkontrollen av fiskkonserver sker utöver den offentliga
livsmedelskontrollen enligt livsmedelslagen. Kontrollen utförs av Svenska
konservkontrollens råd under jordbmksnämndens överinseende.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av den redovisning som
lämnats till jordbmksdepartementet har framgått att diskussioner har förts
under hösten och vintem 1989/90 mellan kontrollrådet och Fiskbranschens
riksförbund (FR) och mellan kontrollrådet och livsmedelsverket för att
undersöka hur kontrollrådets verksamhet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>139</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section347>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section348>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kan bibehållas utan en
obligatorisk exportkontroll. FR har som ett resultat av dessa diskussioner
förklarat sig vara berett att ta över huvudmannaskapet för kontrollrådet. Ett
avtal som innebär att jordbmksnämnden per den 1 januari 1991 överlåter
huvudmannaskapet för kontrollrådet till FR är under utarbetande. I överlåtelsen
ingår kontrollrådets samtliga tillgångar och skulder enligt balansräkning per
den 31 december 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Att fiskbranschen visat
sig villig att ta över huvudmannaskapet för verksamheten vid konservkontrollen
är tiUfredsställande. Det framgår av den skrivelse som inkommit och av den
muntliga redovisning som intressentema gjort att man tror att den nya
inriktningen på livsmedelskontrollen med bl.a. ett större utnyttjande av
företagens egenkontrollprogram innebär att det fortsättningsvis finns ett
tiUräckligt underlag för att driva kontrollrådets verksamhet vidare i
branschregi.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Att det inom
konservindustrin liksom inom andra branscher sker en renodling av
ansvarsfördelningen mellan de krav som staten ställer på företagen och de
utfästelser som producentema själva gör är också tillfredsställande.
Tidpunkten för förslagens genomförande bör vara den 1 januari 1991 i enlighet
med branschens förslag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section349>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.11.2
Kontrollanstalten for mejeriprodukter och ägg</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslagr Den
obligatoriska kvalitetskontrollen vid export av mejeriprodukter och ägg slopas
genom att kungörelsen (1958:528) med vissa bestämmelser angående utförsel av
smör, ost och ägg upphävs. Den statliga regleringen av verksamheten vid Svenska
kontrollanstaUen för mejeriprodukter och ägg upphör.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section350>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslagr Jag anser att de skäl som jag framförde i prop. 1988/89:140
som motiv för ett avvecklande av det statliga engagemanget i KMÄ fortfarande är
giltiga. Jag vill dock understryka att det kvalitetsarbete som KMÄ har utfört
på ett mycket positivt sätt har bidragit till en kvalitetshöjning inom ägg- och
mejeribranschema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mina
slutsatser av det avslutande mötet med KMÄ-intressenteraa är att i fråga om
kvalitetskontroUen för mejeriprodukter kommer branschen i framtiden att ha
möjlighet att organisera kvalitetskontroUen i egen regi. En konsekvens av detta
blir ett minskat personalutnyttjande vid KMÄ. Frågan om utfärdande av
exportlicenser, något som i dag handläggs av KMÄ, kan lösas av
livsmedelsverket. Diskussioner i denna fråga bör därför inledas meUan
branschen och livsmedelsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Framtiden för personalen,
speciellt om det visar sig att fömtsättningar saknas för att också driva den
övriga verksamheten vidare vid KMÄ, anser jag vara en mycket viktig fråga.
Personalansvaret ligger visserligen hos KMÄ:s styrelse, men jag vill dock
understryka att staten i detta fall bör medverka till att de problem som kan
uppstå får en för personalen tillfredsställande lösning. Jag återkommer till
detta när jag behandlar vissa myndighetsfrågor.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:57.0pt'><span style='font-family:Verdana'>140</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section351>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section352>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Tyvärr tvingas jag
konstatera att äggbranschen under det gångna året Prop. 1989/90:146 haft större
svårigheter än mejerisidan att finna gemensamma branschlösningar på frågan om
den framtida organisationen av kvalitetskontrollen. Det har dock framkommit att
branschen nu anser sig ha bättre fömtsättningar att genomföra interaa
överläggningar. Av den anledningen har önskemål framförts från äggbranschen om
att ett slutligt avgörande i frågan skulle skjutas på framtiden. Jag anser det
inte vara tillfredsställande att, som branschen föreslår, uppskjuta det
slutliga ställningstagandet i denna fråga. Personalen vid KMÄ är en orsak till
detta. Även med hänsyn till kopplingen till packeribidragen och därmed till en
intera avreglering menar jag att det är nödvändigt med ett beslut i denna fråga
nu. Jag har i det föregående föreslagit att den interaa regleringen avskaffas
den Ijuli 1991. Jag anser att om branschen fullföljer sin intention att
genomföra dessa intema överläggningar innebär det att man fram till halvårsskiftet
1991 fortfarande har tid på sig att finna formema för en framtida
branschsamverkan i dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Representanter
för äggbranschen har bl. a. i en till jordbmksdepartementet inkommen skrivelse
framfört synpunkten att ett minskat statligt engagemang skulle komma att få
allvarliga konsekvenser för kvalitetsnivån. De menar att det är nödvändigt med
antingen en obligatorisk statlig kvalitetsreglering eller med ett frivilligt
system som dagens, kombinerat med ekonomiska incitament (packeribidrag) för att
kvalitetsnivån på ägg skall kunna upprätthållas. I en situation utan krav från
statsmaktema skulle det inte vara ekonomiskt motiverat med den extra kostnad
som kvalitetskontrollen innebär, dvs. kostnaden går inte att ta ut av konsumenteraa.
Huvudsakligen menar de då den kostnad som de vid genomlysning bortsorterade
äggen medför. Att äggbranschen anser att ett statligt obligatorium eller ett
statligt stöd är en nödvändighet för att branschen skaU satsa resurser på en
kvalitetskontroU anserjag vara mycket beklagligt. Det är således inte mitt
förslag att slopa det statliga engagemanget i KMÄ som är en central fråga för
branschen utan det faktum att bidrag inte längre kommer att utgå för företagens
kvalitetsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
om packeribidragens upphörande är en delvis annan fråga. Dessa har lämnats inom
ramen för regleringen, dvs. jordbmket har koUektivt betalat för äggbranschens
kvalitetsarbete. Jag är inte beredd att i samband med den avreglering som jag
nu föreslår avsätta budgetmedel för att äggindustrin även fortsättningsvis
skall utföra dagens frivilliga kvalitetskontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Branschens
altemativa förslag i en situation utan bidrag är en obligatorisk
kvalitetskontroll. Inte heller i detta avseende är jag beredd att omvärdera
mitt ställningstagande, både med hänsyn till vad jag tidigare anfört om en
tydligare gränsdragning i fråga om kvalitetsansvar och mot bakgmnd av de
eventuella negativa effekter ett sådant obligatorium skulle få för den småskaliga
äggproduktionens fömtsättningar. Däremot finner jag det naturligt med ett
branschsamarbete i dessa frågor för ägg, liksom för t. ex. potatis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
ett skäl som branschen anser tala för ett av dessa altemativ är<br>
att hygiennivån upprätthåUs genom kvalitetsregleringen. Jag har inled-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>141</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section353>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section354>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ningsvis
betonat utgångspunkten till mina förslag, dvs. att jag anser det Prop.
1989/90:146 befogat med en tydligare gränsdragning mellan statligt ansvar och
branschansvar, där ett av statens primära ansvar är att hygienaspekterna är
tillgodosedda. Utfästelser om kvalitetsklasser bör däremot vara en fråga för
branschen. Jag anser att det här finns anledning att påpeka att mitt förslag
ingalunda är att den frivilliga kontroll som branschen utför i dag skall
upphöra. Jag förutsätter tvärtom att äggpackerierna, liksom andra livsmedelsproducenter,
organiserar sin kontroll så att de uppfyller livsmedelslagstiftningens krav på
hygien och redlighet utan ekonomiskt bidrag eller statliga krav på hur denna
kontroll skall utföras. Jag vill emellertid framhålla att syftet med nuvarande
reglering inte är att upprätthålla en hygienisk kvalitet, utan avser andra
kvalitetsaspekter. Om inte producenterna upprätthåller en tillfredsställande
hygienisk kvalitet utan bidrag, måste givetvis åtgärder vidtas. Om hälsoskäl
talar för att ytterligare regler behövs för att uppnå en godtagbar hygiennivå
anser jag det vara självklart att sådana regler skall införas. De skall då
omfatta samtliga livsmedel och inte uppnås på frivillig väg eller genom
ekonomiska stöd, som packeribidraget. Sådana hygieniskt motiverade regler måste
vara obligatoriska. Givetvis bör då hygienen stå i centrum och inte som nu
andra kvalitetsaspekter. Det är med hänsyn till detta och vad jag tidigare
redovisat angående branschens oro för en generell ambitionssänkning vad gäller
kvalitetskontrollen, mycket viktigt att livsmedelsverket, på detta liksom på
andra områden, följer utvecklingen från hygiensynpunkt och vid behov vidtar
eller föreslår regeringen åtgärder. Jag anser därför att det finns anledning
att livsmedelsverket särskilt uppmärksammar utvecklingen vad avser ägg efter
att mina förslag har genomförts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i detta sammanhang också understryka att livsmedelslagens hygieniska krav
omfattar samtliga ägg som säljs i dag. Den frivilliga kvalitetskontroll som
mnmärkesanslutna packerier gör innehåller inte någon hygienisk kontroll som
innebär att äggen är bakteriologiskt kontrollerade. Den bakteriologiska
kontrollen är således huvudsakligen organiserad på annat sätt, främst genom
förebyggande provtagning. Det betyder t.ex. att vårt skydd mot salmonella i dag
sker genom kontroll av foder- och djurmaterial.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om äggkontroUen i ett EG-perspektiv gäller i dag för handel i båda
riktningarna sanitära krav som utgår från hälsoskyddet. För Sveriges del
begränsar dessa krav antalet möjliga länder från vilka vi kan importera. Inom
EG: s gemensamma jordbmkspolitik (CAP) ställs dämtöver krav på en obligatorisk
kvalitetskontroll och märkning för ägg avsedda för den interaa marknaden. Det
harmoniseringsarbete som för närvarande bedrivs med inriktning på de kommande
EES-förhandlingaraa omfattar inte jordbmkspolitiken. Om en harmonisering i
framtiden skulle bli aktuell även avseende jordbmkspolitiken kommer dessa
frågor att få bedömas i ljuset av detta. Min uppfattning i fråga om själva
organisationen av kontrollen är dock oberoende av denna utveckling. I enlighet
med vad som gäller för övrig livsmedelskontroll anser jag att även här bör det
centrala ansvaret ligga hos livsmedelsverket. En obligatorisk kontroll skulle
vidare,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:372.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>142</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section355>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section356>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>precis som i dagsläget,
innebära en offentlig kontroll som i huvudsak baseras på företagens interna
kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mot bakgrund av vad jag
ovan sagt finner jag det därför mycket naturiigt att förnya mitt förslag att
det statliga engagemanget i KMÄ skall upphöra.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section357>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>3.11.3
Svensk matpotatiskontroll</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:123.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslagr
Marknadsskyddet för viss matpotatis slopas den Ijuli 1991 genom att kungörelsen
(1959:187) angående kvalitetsbenämning på matpotatis upphävs. Ansvaret för att
meddela föreskrifter om kvalitetskrav och märkning flyttas från
lantbruksstyrelsen till statens livsmedelsverk den Ijuli 1991.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section358>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslagr Potatis är ett av våra mest konsumerade livsmedel och ett
livsmedel som vi, inte minst från hälsosynpunkt, bör öka vår konsumtion av.
Samtidigt är potatisen ett av de livsmedel som konsumenterna oftast kritiserar
på gmnd av bristande kvalitet. En viktig fömtsättning för att konsumtionen av
potatis skall öka är att potatisen håller en sådan kvalitet att konsumenterna
uppfattar den som ett viktigt och värdefullt livsmedel. Ett fortsatt arbete
för att förbättra potatiskvaliteten är därför nödvändigt. För potatis som för
andra livsmedel måste det främst vara en fråga för branschen att tillgodose
konsumentönskemål om efterfrågade kvaliteter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Intressenterna
i matpotatiskontrollen har till jordbmksdepartementet redovisat ett mycket
ambitiöst förslag på en branschorganisation som avser att, utöver SMAK: s
nuvarande uppgifter inom offentlig kontroll och upplysningsverksamhet, även ta
på sig andra uppgifter t.ex. i fråga om FoU-verksamhet. För att finansiera
denna verksamhet avser man att ta ut frivilliga arealavgifter från
potatisodlare. Dämtöver önskade man erhålla 50milj. kr. från
regleringsföreningen SPI.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
renodling av branschens resp. statens intressen som jag tidigare redogjort för
i fråga om KMÄ anserjag i lika hög grad vara motiverad i SMAK:sfaU.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Potatis är ett av våra
viktigaste baslivsmedel. En obligatorisk kvalitetsmärkning bör därför
behållas. Matpotatisen bör alltså även fortsättningsvis kontrolleras från
kvalitetssynpunkt. Kontrollen bör enligt min mening samordnas med övrig
livsmedelskontroll, vilket bör öka förutsättningarna för en förbättring av kvaliteten,
samtidigt som regleringen förenklas.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens livsmedelsverk har
det centrala tillsynsansvaret för livsmedel inom den offentliga
livsmedelskontrollen och kan med stöd av livsmedelslagstiftningen utfärda
livsmedelsstandarder för olika livsmedel. I dag är det emellertid
lantbruksstyrelsen som har tillsynen över kvaliteten på matpotatis och som med
stöd av livsmedelslagstiftningen meddelar föreskrifter om kvaliteten och om
kvalitetsmärkningen av matpotatis. Enligt min mening bör det övergripande ansvaret
för all livsmedelskontroll samlas hos livsmedelsverket. Det bör också vara
livsmedelsverkets uppgift att</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:80.0pt'><span style='font-family:Verdana'>143</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section359>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section360>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utfärda föreskrifter om
kvalitet, märkning och tillsyn m.m. för alla livsme- Prop. 1989/90:146 del.
Därför är det enligt min mening naturligt att ansvaret för
matpota-tiskvaliteten förs över från lantbruksstyrelsen till livsmedelsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till den samlade kompetens som finns inom SMAK-organisationen är det
naturligt att livsmedelsverket vid utarbetandet av dessa kvalitetsregler
utnyttjar denna kompetens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fortsättningen bör det således ankomma på livsmedelsverket att fastställa de
obligatoriska krav på kvalitetsmärkning som bör gälla för matpotatis.
Livsmedelsverket bör vidare få i uppgift att ta stäUning till omfattningen av
såväl kontrollen som den obligatoriska kvalitetsmärkningen. Jordbruksnämndens
utredning om åtgärder för att förbättra matpota-tiskvaliteten bör överlämnas
till livsmedelsverket för att beaktas i dessa bedömningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
år 1959 införda marknadsskyddet för SMAK-märkt matpotatis innebär att endast
matpotatis som märkts med beteckningen SMAK, Extra Prima eller SMAK Prima får
saluhåUas under föregivande att matpotatisen är av särskilt hög kvalitet.
Enligt min uppfattning bör inte ett visst livsmedels kvalitet knytas till ett
av samhället särskilt sanktionerat vam-märke, om det inte finns alldeles
särskilda skäl för en sådan ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
samtidigt med regler om obligatorisk kvalitetsmärkning förbehålla vissa
förpackare rätten att tala om att de säljer den kvalitetsmässigt bästa
potatisen kan skapa problem vad gäller märkningens trovärdighet. Förpackare
utanför SMAK-organisationen måste använda en lägre kvalitetsklass-benämning för
potatis som egentligen skulle kunna klassas som Prima eller Extra Prima vara.
Mot bakgmnd av detta föreslår jag att marknadsskyddet för viss matpotatis
avvecklas. Kungörelsen (1959:187) angående kvalitetsbenämning på matpotatis
bör följaktligen upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
finner inte att särskilda skäl talar för att matpotatis i kontrollhänseende skall
särbehandlas i förhållande till andra livsmedel. I enlighet med vad jag
tidigare nämnt om intentionema i den offentliga livsmedelskontrollen bör
livsmedelsverket ha det centrala ansvaret för denna kontroll. SMAK:s nuvarande
uppgifter inom den obligatoriska kontrollen bör därför upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Branschen
har vid de överläggningar som genomförts diskuterat möjligheten att i egen
regi driva SMAK vidare som ett självfinansierat branschorgan. Det förslag till
branschinstilut som branschen presenterat är enligt min mening mycket ambitiöst
såviil vad avser verksamhetens omfattning som finansiering. Vad organisationen
kommer att syssla med måste givetvis huvudsakligen vara en fråga fiir
intressenterna. Det statliga intresset kan finnas hos livsmedelsverket i fråga
om ett utnyttjande av SMAK:s kontrollaboratorium. Mycket av det teknik- och
utvecklingsarbete som branschen utöver kontroll och informationsinsatser avser
att driva i den nya branschorganisationens regi kommer att bestämmas utifrån
intressenternas önskemål och utgångspunkter. I den mån teknikutveckling resulterar
i en förbättrad potatiskvalitet kommer denna naturligtvis konsumenten till
godo, men här som för annan produktutveckling måste gälla att den i huvudsak
bekostas av branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Angående
finansieringen finner jag ingen anledning att ha några syn-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>144</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section361>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section362>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>punkter på de frivilliga
arealavgifter som branschorganet avser att ta in. Prop. 1989/90:146 Däremot
vill jag behandla de anspråk på 50milj. kr. ur SPLs fonder som branschen gör.
För att underlätta branschens övertagande av SMAK, som genom den nya
konstmktionen blir ett självfinansierat branschorgan, finner jag det rimligt
att organisationen får ett visst startkapital. Den storleksordning som
branschen föreslår finner jag dock, både i relation till dagens verksamhet och
med hänsyn tiU vad jag tidigare anfört om potatiskontrollens omfattning i
jämförelse med annan livsmedelskontroll, som orealistisk. Det startkapital som
den nya huvudmannen för organisationen kan få måste ses i relation tiU den del av
verksamheten som är ett direkt konsumentintresse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del förordar jag att ett startkapital för branschorganisationen i form av
ett engångsbelopp på 15 milj. kr. avsätts för SMAK:s nya organisation. Med en
sådan lösning kan också den kompetens som i dag finns inom SMAK i
fortsättningen utnyttjas av såväl branschen som av de myndigheter som ansvarar
för den offentliga kontrollen, exempelvis som godkänt laboratorium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SMAK:s
uppdragsverksamhet, som avser kvalitetsanalyser m.m., kan enligt min bedömning
bedrivas av SMAK också fortsättningsvis. Det är också väsentligt att
kvalitetsbetalningen tiU lantbmkama behåUs och därmed naturligtvis den
kontroll som utgör underlag för denna betalning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
avser att återkomma till regeringen med förslag om erforderliga
förordningsändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:68.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:369.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>10
Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 146</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section363>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>3.12
Regleringsekonomin </span></b><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>3.12.1
Regleringsåret 1990/91</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section364>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:115.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:16.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Mitt förslag: Inflytande införselavgiftsmedel för
regleringsåret 1990/91 skaU disponeras i enlighet med redovisningen i tabell
3.1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Tabell 3.1 Huvudsaklig medelsdisposilion av
införselavgiftsmedel m.m. reglerings-åren 1988/89,1989/90 och 1990/91</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section365>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1988/89</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1989/90</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1990/91</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 000-tal kr.</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1000-tal kr.</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 000-tal kr.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prel.</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prognos</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.35pt'>
<td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Inkomster</span></i></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Från
föregående</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>regleringsår
kvarstående</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inforselavgifter</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>
inomramsmedel</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2687</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'>_</span></b></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>116500</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-
utomramsmedel</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:47.0pt'><b><span style='font-family:
Verdana'></span></b></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>60000</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Under
resp. regleringsår</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>influtna
infbrselavgifter</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>- exkl.
fodermedel</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1095419</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>932000</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>836000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-
fodermedel</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>263 321</span></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>270000</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>270000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=145 valign=top style='width:108.95pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Summa</span></p>
</td>
<td width=92 valign=top style='width:69.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 361427</span></b></p>
</td>
<td width=77 valign=top style='width:57.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1262000</span></p>
</td>
<td width=83 valign=top style='width:61.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1222500</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Utgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>a) Av medel inom fordelningsplanen</span></i></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:21.85pt'>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23898 27 500</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:21.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>31000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:47.3pt'>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>59000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>142 800</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52 500</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8000</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:47.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>64000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>130 000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>52 500</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>8000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:50.9pt'>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:50.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 500</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>500</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:50.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>5000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 500</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>500</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:38.65pt'>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>15000 10000 35200</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:38.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>16000 40000 42300</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:17.5pt'>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10000</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:17.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:34.8pt'>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>500</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>10000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>500</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:34.8pt'>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>4000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2780</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>15000</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:34.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4000 2100</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:39.35pt'>
<td width=58 valign=top style='width:43.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:39.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>700</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2100</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>50000</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2 500</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:39.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>2100</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Svensk spannmålshandel Sveriges potatisintressenter
Sveriges oljeväxtintressenter Svensk kötthandel Föreningen for mejeriprodukter
Svensk ägghandel Regleringskassan for fägelkött Regionalt kostnadsbidrag, norra
Sverige</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>mjölk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:9.0pt;font-family:"Times New Roman"'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>kött</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-size:7.0pt'>-<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>ä</span><span
style='font-size:7.0pt;font-family:Verdana'>gg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bidrag till fraktkostnader for mjölk och grädde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stiftelsen Lantbruksforskning Djurhälsovård,
kontrollverksamhet m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Stöd till odling av konservärter och andra köksväxter Stöd
till odling av bruna bönor Stöd till odling av vallväxtfrö Fonden for
kollektiva åtgärder inom biodlingen Sveriges exportråd Sveriges potatisodlares
riksförbund Bidrag till ersättningsfoder, norra Sverige Kalvhälsovård
Exportkontroll av kött Sociala satsningar Skolmåltider</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section366>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:374.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section367>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section368>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1989/90</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1990/91</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1
000-tal kr.</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1000-tal kr.</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 000-tal kr.</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prel.</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>prognos</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Projekt
landsbygdsutveckling</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>800</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2000</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ridsporten</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3000</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pesticidkontroll
m.m., livsmedels-</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>verket</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-family:Verdana'>_</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>3200</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Modelljordbruk</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>200</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'></span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Energiskogsodling</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>730</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'></span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Reserv
till jordbruksnämndens for-</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.6pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>fogande</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>116500</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.6pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Summa</span></b></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>533208</span></b></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>597200</span></b></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>653700</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.3pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Härefter
kvarstående införselavgifts-</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>medel</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>828219</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>664800</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>568800</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:15.85pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>b) Av
medel utanför jordelningsplan-en</span></i></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:15.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.7pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utbyteshandel
nötkött, öststatema</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>88080</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70000</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>70000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utbyteshandel
kött och fläsk</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>50000</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>50000</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>50000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Pristillägg
får- och lammkött</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25 371</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17000</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>17000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Svensk
matpotatiskontroll</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6342</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5981</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7042</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bidrag
till Stiftelsen för ackordhäst-</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>organisationens
bevarande</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>250</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>250</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>250</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Stöd
till maltproduktionen</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:14.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1000</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1000</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sveriges
exportråd</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4000</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4000</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>4000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Djurens
hälso- och sjukvård</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>20677</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>25 756</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>28273</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Lantbruksstatistik</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>37455</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:19.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>34 587</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>32299</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Konsumentdelegationens
sekretariat</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>400</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:28.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>450</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>450</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bidrag
till ridsporten</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1500</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'></span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skördeskadefonden</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>60000'</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>0</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Utredningar
SPK</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>400</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt'><span style='font-family:Verdana'>_</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>_</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Skolmåhider</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>_</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2300</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>_______ </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Åtgärdsprogram
for norra Sverige</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'></span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:18.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>45000</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'></span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Sockerregleringsfonden</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'></span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Ersättning
for uteblivna prishöjning-</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:7.7pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>ar under</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:7.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1988/89</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>90000</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt'><span style='font-family:Verdana'>_</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>_</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1989/90</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>_</span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 170000</span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>_</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.85pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>1990/91</span></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'></span></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt'><span style='font-family:Verdana'></span></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.85pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>357094</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Summa</span></b></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>383975</span></b></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1427824</span></b></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>577408</span></b></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=174 valign=top style='width:130.8pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Summa
utgifter</span></b></p>
</td>
<td width=63 valign=top style='width:47.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>917183</span></b></p>
</td>
<td width=76 valign=top style='width:57.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2025024</span></b></p>
</td>
<td width=82 valign=top style='width:61.45pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>1231108</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section369>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Årets resultat (prognos) +444 244</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>-763024</span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>-8608<br>
Ingående balans til! regeringens för<br>
fogande 327 388</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>771632</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>8608<br>
Balanserat överskott +771632</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>+8608</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>O</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:14.0pt;
margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>'Tillfors
fordelningsplanen for regleringsåret 1989/90.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section370>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens jordbruksnämnds
förslagr Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag utom vad avser
dispositionen av medel för uteblivna prishöjningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslagr I
tab. 3.1 redovisas användningen av införselavgiftsmedel m. m. under
regleringsåret 1988/89 liksom en beräkning av och förslag till användning av
införselavgiftsmedel som inflyter under regleringsåren 1989/90 och 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Fördelningsplanen för
regleringsåret 1989/90 utgör 267,2 milj. kr. samt inflytande avgifter för
fodermedelsimporten enligt riksdagens beslut våren 1989 (1988/89:140, JoU 21,
rskr. 322). Dessutom tillkommer ett belopp på 60 milj. kr. av utomramsmedel
från regleringsåret 1988/89. Med hänsyn till att inflytande avgifter för
fodermedelsimporten för närvarande kan beräknas till 270 milj. kr. beräknar jag
därmed fördelningsplanen till</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:44.0pt'><span style='font-family:Verdana'>147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section371>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section372>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>597,2milj. kr. Jag
beräknar de disponibla inkomsteraa av införselavgifter Prop. 1989/90:146 till
totaU 1 I90milj. kr., vilket innebär att 592,8milj. kr. beräknas återstå sedan
medel avsatts till fördelningsplanen. Jag har inget att erinra mot de
preliminära förslag till fördelningsplan som lämnats av jordbmksnämnden.
Definitiv fördelningsplan för regleringsåret 1989/90 kan fastställas först
efter utgången av regleringsåret då de verkliga inkomsteraa av införselavgifteraa
för fodermedel är kända.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanställningen
avseende ändamål utanför fördelningsplanen för regleringsåret 1989/90 skiljer
sig på ett antal punkter från de preliminära beräkningar som låg tiU gmnd för
riksdagens beslut våren 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
införselavgiftsmedel från regleringsåren 1988/89 och 1989/90 som enligt
riksdagens beslut står till regeringens förfogande har därvid delvis tagits i
anspråk för olika ändamål sammanhängande med prisregleringen. Posten
Utbyteshandel med nötkött från öststatema beräknas minska med 20milj. kr.
Ridsporten erhåller ett bidrag på 1,5 milj. kr. Av utomramsmedel har 1170milj.
kr. använts som ersättning för uteblivna prishöjningar under regleringsåret
1989/90.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnadema
för sådana ändamål som får täckas av införselavgiftsmedel utanför
fördelningsplanen beräknas för regleringsåret 1989/90 tiU 1427,8 milj. kr. Jag
avser att senai-e återkomma till regeringen med anledning av jordbmksnämndens
förslag till disposition av de införselavgiftsmedel som står till regeringens
förfogande för regleringsåret 1989/90.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår att fördelningsplanen för regleringsåret 1990/91 skall omfatta
oförändrat 267,2 milj. kr. jämte inflytande fodermedelsavgifter, vilket totaU
beräknas tiU 537,2milj. kr. Dessutom tillkommer 116,5 milj. kr. kvarstående
från regleringsåret 1989/90. Sammanlagt finns således ca 654milj. kr.
tillgängliga inom fördelningsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår att Svensk spannmålshandel liksom hittills tillförs införselavgifter
för viss utbyteshandel med brödsäd. Dessa avgifter beräknas till 35 milj. kr.
Liksom tidigare bör fettvamavgifter tillföras Sveriges oljeväxtintressenter.
Vid behov bör fettvamavgifter även användas för att finansiera
spannmålsregleringen och således tillföras Svensk spannmålshandel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till ovissheten rörande regleringsekonomins utveckling för de olika
vamområdena har jordbmksnämnden inte lagt fram någon plan för fördelning av det
preliminärt beräknade beloppet för regleringsåret 1990/91. Nämnden avser att
återkomma med förslag till preliminär fördelning av beloppet. Ett sådant
förslag kan då avges i samband med att förslag lämnas till gränsskydd m. m. fr.
o. m. den Ijuli 1990. Nämnden bör liksom tidgare få jämka delbeloppen mellan de
olika regleringsföreningama och besluta om fördelning av det belopp som kan
komma att stå till nämndens förfogande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det följande anger jag medelsbehovet under regleringsåret 1990/91 för de
ändamål som bör täckas av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
utbyteshandel med nötkött med öststaterna har jag i likhet med jordbmksnämnden
beräknat 70milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>I
likhet med jordbmksnämnden föreslår jag att för utbyteshandel med</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:371.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>148</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section373>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section374>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>'ö»oc/i//äj>A:
avsätts 50 milj. kr. av införselavgiftsmedel för import av kött Prop.
1989/90:146 och fläsk. En förutsättning är att motsvarande export ägt mm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
regleringsåret 1990/91 hör pristillägget på får- och lammkött vara oförändrat
5,40 kr. per kg, vilket beräknas medföra en utgift på 27 milj. kr. Av detta
belopp finansieras ca lOmilj. kr. av de utomramsmedel som jordbruket erhåller
som ersättning för uteblivna prishöjningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår att Svensk matpotatiskontroU (SMAK) tilldelas högst 5 370000 kr.
förden officiella kontrollen och I 672000 kr. för upplysningsverksamheten samt
ett tilläggsanslag för regleringsåret 1989/90 på 609000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bidrag
lid Stiftelsen för ackordhästorganisationens bevarande bör utgå oförändrat med
250000kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slöd
till mallproduktionen för regleringsåret 1990/91 bör lämnas med 2 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår att Sveriges exportråd skall erhålla 4 milj. kr. av medel utanför
fördelningsplanen regleringsåret 1990/91, förutsatt att jordbmket avsätter 4
milj. kr. av medel inom fördelningsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med regeringens förslag i årets budgetproposition (1989/90:100 bil.
11) föreslår jag att 28,3 milj. kr. anslås för finansiering av viss del av
kostnaderna för djurens hälso- och sjukvård samt 32,3 milj. kr. för statistik
på jordbrukets område.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
finansiering av sekretariatet hos jordbruksnämndens konsumentdelegation
föreslås 450000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har nyligen lämnat förslag till tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för
budgetåret 1989/90 (prop. 1989/90:125). I propositionen (bil. 7) föreslås bl.
a. att ett underskott i sockerregleringsfonden skall täckas med den rörliga
kredit som disponeras av jordbmksnämnden för prisreglerande åtgärder samt att
ianspråktagna medel från krediten täcks av införselavgifter utanför
fördelningsplanen för regleringsåret 1990/91. Jag uppskattar beloppet till 9
milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår att resterande tillgängliga införselavgiftsmedel som kan beräknas tiU
totalt 357 milj. kr. disponeras för att ersätta mittprishöjningar under
regleringsåret 1990/91.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till de oundgängliga variationerna i inflödet av införselavgifter
anserjag att en rörlig kredit av 60 milj. kr. även fortsättningsvis bör ställas
till jordbmksnämndens förfogande. Jag återkommer till detta när jag i det
följande behandlar anslagsfrågor för budgetåret 1990/91. Med hänsyn till
osäkerheten i prognosen bör medel inte intecknas för något ändamål utöver de
jag nu nämnt. Eventuella överskott bör liksom för innevarande år stå till
regeringens disposition och skall i första hand användas för att täcka
kostnader för prisreglering under regleringsåret 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:369.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>149</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section375>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section376>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>3.12.2 Prisregleringen
för sockerbetor och socker under regleringsåret 1990/91</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section377>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslagr
Sockerbetsarealen för 1990 års odling skall uppgå till 49000 ha. Med hänsyn
till det prognosticerade underskottet i sockerregleringen på 1001 lOmilj. kr.
för regleringsåret 1990/91 skall kostnadskompensationen tiU Sockerbolaget
sänkas med lOmilj. kr. Vidare skall betpriset sänkas med 3,01kr. per lOOkg. Den
årliga kostnadskompensationen till bolaget för merkostnaderna vid sockerbruken
på Öland och Gotland skall utgå med samma belopp som under innevarande
regleringsår, dvs. med 24,5 milj. kr. Kompensationen skall finansieras med
budgetmedel. Arealbidragen till odlare som levererar betor till sockerbmken på
Öland och Gotland skall vara oförändrade. Arealbidragen skall finansieras på
samma sätt som det särskilda ö-bruksstödet. Det skall ankomma på regeringen att
fatta de beslut om prisregleringen som kan komma att krävas under perioden.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section378>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslag:
Sockerbetsarealen för 1990 års odling bör minskas och uppgå till högst
49000ha. Minskningen gmndar sig bl. a. på att ett importutrymme på 10-15% på
sikt skall uppnås. De båda sista årens överskottsproduktion understryker
behovet av en arealminskning. Arealminskningen skall inte beröra odlingen
under de båda ö-bmken.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>De två senaste åren har
den svenska betskörden varit mycket god. Resultatet är en överproduktion av
socker, något som normalt inte skall förekomma. År 1988 producerades 363000 ton
socker ur svenska betor och år 1989 390000 ton. Det motsvarar en
självförsörjningsgrad på 103% resp. 111%, dvs. långt över den
självförsörjningsgrad på 85 90% som enligt tidigare riksdagsbeslut på sikt
skall uppnås. Någon import av socker har därför inte skett och kommer till
följd av överlagring inte heUer att ske under de närmaste åren. Följaktligen
flyter det inte heller in några införselavgiftsmedel till
sockerregleringsfonden. Därmed förväntas ett underskott uppkomma i
sockerregleringsfonden redan under innevarande regleringsår. Som jag redan har
redovisat bör innevarande års underskott täckas av införselavgiftsmedel utanför
förddningsplanen. Det kommer enligt jordbruksnämndens prognoser inte att finnas
några medel för att finansiera de normala åtgärderna inom sockerregleringen
under regleringsåret 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Till följd av
GATT-överenskommdsen våren 1989 kan inte prisema på sockerbetor och socker
höjas för att kompensera betodlarna och Sockerbolaget. För innevarande
regleringsår kompenseras Sockerbolaget därför av medel i sockerregleringsfonden
och av fonderade försäljningsavgifter. Befintliga medel i
sockerregleringsfonden och fonderade försäljningsavgifter har för detta ändamål
tagits i anspråk under innevarande regleringsår. Några nya införselmedel kan
inte heller förväntas flyta in under regleringsåret 1990/91. Resultatet av
detta är ett prognosticerat underskott i socker-regleringsekonomin på 100-1
lOmilj. kr. för regleringsåret 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
jordbruksnämnd har i skrivelse till regeringen påpekat proble-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:75.0pt'><span style='font-family:Verdana'>150</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section379>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section380>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>met
och redovisat olika finansieringsmöjligheter. Diskussioner i frågan Prop.
1989/90:146 har också förts mellan jordbruksdepartementet och representanter
för Sveriges betodlares centralförening, LRF, Sockerbolaget och jordbruksnämndens
konsumentdelegation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår att underskottet finansieras på följande sätt. För det första bör
merkostnaderna för driften av sockerbmken på Öland och Gotland samt
arealbidragen till odlare som levererar till sockerbmken på Öland och Gotland
finansieras över statsbudgeten. Totalt uppgår beloppet till 28 milj. kr. För
budgetåret 1990/91 bör merkostnaderna finansieras av medel som anvisas under
ett särskiU anslag. Stöd till sockerbruken på Öland och Gotland m. m. Jag
återkommer i det följande till denna fråga. Medlen bör föras till
sockerregleringsfonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det andra bör den generella kostnadskompensationen till Sockerbolaget sänkas
med lOmilj. kr. Även om Sockerbolaget haft ett högre kapacitetsutnyttjande
till följd av de höga skördarna har dessa sannolikt haft en betydligt mindre
effekt på deras lönsamhet än vad som är fallet för betodlarna. Den högre
produktionen kan inte säljas utan måste lagras. Även Sockerbolaget bör
emellertid delta i finansieringen av underskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det tredje bör betpriset sänkas med 3,01 kr. per 100kg. Det innebär en sänkning
av betpriset med ca 10%. Enligt min åsikt är det naturligt att låta betodlarna
bära huvudansvaret för överskottskostnaderna. Så är fallet inom andra
produktionsgrenar, genom interna avgifter. I analogi med vad som gäller inom
andra regleringar finns det skäl att sänka betpriset vid en
överskottsproduktion. De goda skördarna innebär också en relativt stor
merintäkt för betodlarna. Bara för 1989 års skörd kan merintäkterna enligt
jordbruksnämnden beräknas till ca 140 milj. kr. En sänkning av betpriset med
3,01 kr. per lOOkg motsvarar ca 65 milj. kr. Detta motsvarar en kompensation
till Sockerbolaget på dels 41 milj. kr., vilket är en sänkning med lOmilj. kr.
jämfört med innevarande år, dels 24,5milj. kr. för merkostnad för driften av
ö-bmken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
reglerade priset pä strösocker bör vara 463,24 kr. per 100 kg. Ersättningen
för raffinering och lagring av importerat råsocker bör vara oförändrad
89,43kr. per 100 kg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
väsentligt ändrade förutsättningar inträffar under regleringsperioden bör det
ankomma på jordbmksnämnden att lägga fram förslag till de åtgärder som under
perioden kan anses påkallade. Det bör därefter ankomma på regeringen att fatta
de beslut som kan behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arealbidraget
bör vara oförändrat 200 kr. per ha till de odlare i Småland och Blekinge som
levererar betor till bruket i Mörbylånga, 400 kr. per ha till odlarna på Öland
och 500 kr. per ha till odlarna på Gotland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:35.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:368.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section381>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section382>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>skördeskadeskydd</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section383>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:127.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag: Bidraget till skördeskadeskyddet skall under regleringsåret 1990/91
betalas av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:114.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslagr Enligt riksdagsbeslut (prop. 1987/88:74, JoU 16, rskr. 130)
skall skördeskadefonden tills vidare årligen tillföras ett belopp av 60milj.
kr. Detta skall betalas över konsumentprisema fördelade på
jordbmksprisreglerade produkter. Den andel som faller på socker beräknas till
3,5 milj. kr. och bör för regjeringsåret 1990/91 betalas av införselavgiftsmedel
utanför fördelningsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Regleringsekonomin</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslagr Från
sockerregleringsfonden skall betalas kostnader för arealbidrag till odlama,
fraktbidrag till de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län, kollektiva åtgärder
inom biodlingen, kostnader för prisutjämning på socker samt vissa
administrationskostnader. Ett eventuellt likviditetsunderskott skall
finansieras av befintliga medel inom regleringsekonomin.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section384>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslagr
Införselavgift tas liksom hittills ut för importerade kvantiteter under
perioder då världsmarknadspriset understiger det fastställda avräkningspriset
på socker och svenska betor. De uppbuma medlen bör liksom hittills
tillföras sockerregleringsfonden. Som jag nämnt kommer troligen inte någon
import att äga mm under regleringsåret 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ur
fonden bör betalas kostnaderaa för arealbidrag till de odlare som levererar
betor tiU ö-bmken. Kostnaderna beräknas till 3,5 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sockerregleringsfonden bör
vidare få användas för fraktsubventionering till de fyra nordligaste länen och
Kopparbergs län med 1,2 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
kollektiva åtgärder inom biodlingen bör tas 0,5 milj. kr. ur fonden. Till
yrkesmässig biodling bör av fondens medel återföras ett belopp som motsvarar
odlingens sockerförbmkning multiplicerad med den skillnad i sockerpris som
föreligger mellan Sverige och världsmarknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vidare bör
regleringsföreningen Svensk sockerhandels administrationskostnader täckas ur
fonden. Fondmedlen används också till vissa kostnader inom prisutjämningen för
varor innehållande socker.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett eventuellt underskott
av likvida medel i sockerregleringsfonden bör finansieras av befintliga medel
inom regleringsekonomin, t. ex. införselavgiftsmedel utanför
fördelningsplanen.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vid behov bör
jordbmksnämnden liksom hittills få ta ut en försäljningsavgift på allt socker
som säljs inom landet för att subventionera sockerimporten när
världsmarknadspriset är högre än det svenska priset.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>152</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section385>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section386>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>3.12.3
Regleringsekonomin efter regleringsåret 1990/91</span></b></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section387>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslagr Införselavgiftsmedel jämställs med allmänna budgetmedel och
reserveras inte för speciella ändamål inom jordbmks- och livsmedelssektom. Ett
belopp motsvarande de s. k. inomramsmedlen skall även fortsättningsvis komma
jordbmket till del, i första hand genom gränsskyddshöjningar, men i vissa faU
genom att verksamheten finansieras med budgetmedel. Även viss verksamhet som
finansieras av införselavgifter utanför den s.k. fördelningsplanen skall fr. o.
m. budgetåret 1991/92 finansieras med budgetmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Intema
avgifter i syfte att finansiera marknadsregleringen skall inte tas ut fr.o.m.
den Ijuli 1991. I de faU jag har föreslagit att regleringen övergångsvis
behålls och trappas av, skall även vissa avgifter behållas under
övergångsperioden. Avgifteraa skall disponeras av statens jordbmksnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kvarvarande
medel inom regleringsekonomin den 30juni 1991 skall återföras till näringen som
en del av ett inkomststöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
s. k. RÅK-kassan för råvamkostnadsutjämning skall behållas tiUs vidare och handhas
av jordbmksnämnden. De avgifter som tas in i syfte att finansiera RÅK-systemet
skall föras till kassan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LAGrs
förslagr Alla införselavgifter bör jämställas med budgetmedel. LAG har inte
särskiU behandlat inomramsmedlen eller de verksamheter som i dag finansieras
med införselavgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstansernar
Endast ett fåtal remissinstanser berör regleringsekonomin. Några
remissinstanser understryker vikten av att verksamheter som i dag finansieras
av införselavgiftsmedel även framdeles finns kvar. Lantbmksstyrelsen anser att
vissa av de insatser som för närvarande finansieras av inomramsmedel,
fortsättningsvis bör finansieras av budgetmedel. Sveriges lantbmksuniversitet
påpekar att många forsknings- och Utvecklingsinsatser baseras på
regleringsmedel och att en konsekvens av LAG:s förslag är att all verksamhet
som byggts upp med dessa medel upphör såvida inte alteraativa
finansieringsformer samtidigt byggs upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
23.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>LRF anser att
införselavgiftsmedel, liksom hittills skall tillfalla jordbmksnäringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section388>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt
förslagr</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Översikt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inflödet
av medel i regleringsekonomin består av införselavgifter, tillverkningsavgifter
och interaa avgifter. De intema avgiftema eriäggs av lantbmkaraa för att
bekosta exporten av överskott och övrig marknadsreglering. Även tillverknings-
och införselavgifter används i viss utsträckning för olika former av
marknadsreglering. Samtliga avgifter på fodermedel samt en viss del av övriga
införselavgifter återförs i dag till jordbmket för att finansiera framför aUt
kollektiva åtgärder. Dessa medel utgör s.k.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:39.0pt'><span style='font-family:Verdana'>153</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section389>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section390>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inomramsmedel
eUer införsdavgifter inom fördelningsplanen. Resterande Prop. 1989/90:146
införselavgiftsmedel används för andra ändamål inom eUer i samband med
regleringen, s. k. utomramsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inflödet
av införselavgifter uppgår till i storleksordningen 1,5 miljarder kr. per år,
men varierar betydligt, beroende på världsmarknadsprisema och importens
storlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
införselavgifteraa används vissa medel för att finansiera utbytesexport innan
resterande del används till de s. k. fördelningsplaneraa. Utbyteshandeln avser
oljor och fetter samt brödspannmål. Under regleringsåret 1988/89 uppgick dessa
belopp till 380 resp. 86 milj. kr. Därefter kvarstående medel förs till
fördelningsplaneraa. Finansiering av denna utbytesexport bör, liksom övrig
kollektiv exportfinansiering, upphöra den Ijuli 1991.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
medel som används inom fijrddningsplanen är som jag nämnt dels de
införselavgifter som flyter in för fodermedel, dels 267,2 milj. kr. Detta är
medel som jordbmket tillerkänts kollektivt inom ramen för nuvarande
prisreglerings- och förhandlingssystem. För regleringsåret 1988/89 beräknas
införselavgifteraa på fodermedel till 263 milj. kr. och de totala inomramsmedlen
således till 530milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inomramsmedlen
är alltså medel som tillförs jordbmket kollektivt i StäUet för prishöjningar.
Medlen förs till regleringsföreningama för regleringsverksamhet eller används
till kollektiva åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
ett slopande,av den intema marknadsregleringen bör ingen särskild
regleringsekonomi behållas. Regleringsföreningamas myndighetsuppgifter bör
upphöra den Ijuli 1991 och införsdavgiftema föras till statsbudgeten. Eftersom
inflödet av införselavgifter kan variera betydligt kan inte den ökade inkomsten
för statskassan exakt anges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utomramsmedel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande prisregleringslag skall samtliga avgifter som tas ut med stöd av
lagen användas inom eller i samband med prisregleringen. Enligt min mening bör
avgiftema, efter en slopad intem reglering, likställas med allmänna budgetmedel
och tillföras statskassan. Vissa av de verksamheter som i dag finansieras med
utomramsmedel bör därefter finansieras över budgeten. Jag återkommer till detta
i det följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Inomramsmedel</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
övergången från nuvarande reglerade system till ett marknadssystem<br>
bör tidigare tillerkänd kompensation "lösas ut". Detta innebär enligt
min<br>
uppfattning att jordbmket även fortsättningsvis bör erhålla medel motsva<br>
rande inomramsmedlen. Detta är medel som jordbmket tillerkänts efter<br>
prisförhandUngar. Inomramsmedlen är enligt min mening jämförbara<br>
med livsmedelssubventioner, eftersom de har tillförts jordbmket i stället<br>
för prishöjningar. När den kollektiva återföringen upphör bör jordbmket<br>
årligen tillföras motsvarande belopp. Detta kan ske antingen genom att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>154</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section391>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section392>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gränsskyddet höjs i motsvarande
mån eller genom att åtgärdema finan- Prop. 1989/90:146 sieras med budgetmedel.
Detta påverkar inte redan beslutad stödnivå till jordbmket, utan utgör endast
en annan finansiering. Höjningama kan därför genomföras utan hinder av
åtagandena om frysning i GATT-överenskommdsen. Vissa åtgärder bör
fortsättningsvis budgetfinansie-ras. Dessutom bör budgetmedel tillföras för att
vissa pågående projekt skall kunna slutföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Interna
avgifter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
marknadsregleringen upphör behöver inte interaa avgifter tas ut. Även dessa
avgifter bör betraktas som lantbmkets medel. När avgiftsuttaget upphör får den
enskilde jordbmkaren en lägre kostnad, varför kompensation inte är aktuell.
Detta gäller emellertid inte förmalningsavgiften. Denna betraktas
regleringstekniskt som en del av bondens reglerade pris, trots att kvamama
betalar den direkt till regleringsekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förmalningsavgiften
och prisregleringsavgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel bör dock
behållas övergångsvis. Jag återkommer till detta i samband med mina förslag
till övergångsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
mejeriregleringen används avgifteraa inte enbart för exportfinansiering, utan
också för lönsamhetsutjämning mellan olika mejeriprodukter. Jag har tidigare
föreslagit att exportfinansieringen skall upphöra den Ijuli 1991, men att
utjämningen bör trappas av föratt vara heU avvecklad den Ijuli 1994. Avgifter
för den interaa utjämningen bör därför tas ut t.o.m. den 30juni 1993.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående föreslagit att nuvarande konstmktion med fettvamavgifter
bibehålls, men att odlingen av oljeväxter bör krympas till den omfattning som
är motiverad av beredskapsskäl. Jag har också föreslagit att fettvamavgift
skall tas ut på inhemskt producerat slakterifett. Systemet innebär att alla
oljor och fetter (inhemska och importerade) beläggs med samma avgift.
Fettvamavgiftema som eriäggs vid import bör liksom införselavgifter föras till
statsbudgeten. Den fettvamavgift som tas ut på inhemsk produktion bör
disponeras av jordbmksnämnden och i sin helhet återföras tiU jordbmket som
finansiering av en del av odlingen. Den odling som dämtöver bör ske av
beredskapsskäl bör betalas över statsbudgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Råvarukostnadsutjämning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare föreslagit att nuvarande råvamkostnadsutjämning behålls i avvaktan
på resultatet av EG/EFTA-förhandlingama. Avsikten är där att åstadkomma ett
gemensamt RÅK-system som skall vara infört den 1 januari 1993.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser även att dagens finansiering skall behållas, dvs. med avgifter<br>
på import (extemt system) och på produkter som säljs i Sverige (intemt<br>
system). Jag anser också att nuvarande RÅK-kassa för finansiering av<br>
systemet bör behållas. Kassan bör liksom hittiUs hanteras av jordbmks<br>
nämnden. Eftersom en del av kostnadema i dag betalas ur regleringseko<br>
nomin uppstår emellertid en brist när denna avskaffas. Denna bör betalas</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>155</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section393>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section394>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>över
budgeten. Jag uppskattar budgetbdastningen till lOOmilj. kr. Jag har Prop.
1989/90:146 därvid beaktat att vissa enkla blandningar bör uteslutas ur
systemet, medan vissa produkter som i dag erhåller motsvarande prisutjämning
utanför RÅK bör föras in i systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Verksamheter
av stadigt intresse</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående angett ett antal verksamheter som bör bekostas av
budgetmedel efter en intern avreglering och ett avskaffande av den särskilda
regleringsekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
marknadsregleringarna avvecklas bör också större delen av den verksamhet som
finansieras inom regleringsekonomin upphöra. Vissa kollektiva åtgärder är
efter en avreglering näringens ansvar. Viss verksamhet som i dag finansieras
inom regleringsekonomin är dock sådan att även statsmakterna har ett stort
intresse av att verksamheten drivs vidare. Att dessa verksamheter inte i dag
finansieras över statsbudgeten är snarast att hänföra till det faktum att vi
har en separat regleringsekonomi som hålls åtskild från statsbudgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>1 Regionala
bidrag till norra Sverige</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
inomramsmedel betalas vissa regionala bidrag till norra Sverige, exempelvis
transportstöd för mjölk och kött samt ett särskilt packeribidrag för ägg.
Sådana stöd bör efter en avreglering betalas över statsbudgeten och inordnas i
det särskilda prisstödet till norra Sverige. Jag har i det föregående
föreslagit att jordbmksnämnden ges i uppdrag att se över merkostnaderna för
transporter av kött och mjölk i norra Sverige och föreslå hur ett stöd till
äggproduktionen kan utformas. Det är därför inte nu möjligt att beräkna den
exakta budgetbelastningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>2 Lantbruksstalistik</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderaa
för SCB:s produktion av statistik på jordbmksområdet finansieras sedan några
år till viss del av utomramsmedel i stället för som tidigare med budgetmedel.
Kostnaden beräknas för budgetåret 1990/91 till 32,2milj. kr. Jag har efter
regeringens bemyndigande tillkallat en särskild utredare med uppgift att se
över behovet och utformningen av lantbmks-och livsmedelsstatistiken. Uppdraget
skall slutredovisas i juni 1991, men en delrapportering skall ske i oktober
1990. Jag återkommer med min bedömning av kostnaden när uppdraget har
redovisats. Kostnaden bör fr. o. m. budgetåret 1991/92 åter i sin helhet
betalas över statsbudgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3 Jordbruksnämndens
konsumentdelegation</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnadema
för konsumentdelegationens sekretariat betalas för närvaran<br>
de av utomramsmedel. Kostnaden uppgår för närvarande till ca 0,5 milj.<br>
kr. per år. Jag anser att det är angeläget att fortsättningsvis behålla en<br>
organisation som företräder konsumentemas intressen. Jag fömtser att det</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>156</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section395>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section396>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>såväl
under en övergångsperiod, då regleringarna avvecklas, som därefter Prop.
1989/90:146 kommeratt uppstå behov av diskussioner och överläggningar mellan
representanter för producenter och konsumenter. Konsumentdelegationens roll
kommer emellertid att förändras med en ny livsmedelspolitik. Med hänsyn till
detta och till att konsumentkontakterna behöver utvecklas anserjag att formerna
för dessa bör ses över.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för konsumentdelegationens sekretariat bör enligt min mening betalas över
statsbudgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4 Djurens
hälso- och sjukvård</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
nuvarande överenskommelse med näringen skall kostnadsökningar för
distriktsveterinärorganisationen delas lika mellan näringen och staten. Av
statens andel för budgetåret 1990/91 skall 28,3 milj. kr. betalas av
utomramsmedel. Motsvarande andel bör fr. o. m. budgetåret 1991/92 betalas av
budgetmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>5 Avel
och kontroU m.m.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
totala kostnaden uppgår till ca 70milj. kr. Finansieringen sker helt med
inomramsmedel. En del av kostnaderna bör utgöra statens ansvar, exempelyis
djursjukvård, medan exempelvis kostnader för avdsarbete bör falla på näringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>6 Sveriges
exportråd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
innevarande år tillförs Exportrådet 8 milj. kr. ur regleringsekonomin, varav
hälften finansieras inom och hälften utom ramen. Ansvaret bör även
fortsättningsvis delas lika mellan näring och stat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>7 Skördeskadeskydd</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
riksdagsbeslutet om skördeskadeskydd skall skördeskadefonden tills vidare
byggas upp med 60 milj. kr. per år. Enligt beslutet skall jordbmket ersättas
för denna fondavsättning. Under regleringsåren 1988/89 och 1989/90 har
ersättningen betalats av utomramsmedel i stället för genom
konsumentprishöjningar. När denna finansieringsmöjlighet upphör bör
gränsskyddet höjas; detta bör ske den Ijuli 1990. Finansieringen är att
betrakta som en subventionering av konsumentpriset. Beslutet om finansieringen
fattades av riksdagen våren 1988. Prishöjningen kan därför ske utan hinder av
GATT-överenskommdsen eftersom beslutet fattades före överenskommelsen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8
Övrigt</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
nu nämnda verksamheter finns ytterligare sådana som har ett</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>statligt intresse. Jag har
för avsikt att senare, efter överiäggningar med</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>157</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section397>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section398>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>berörda
intressenter, återkomma till regeringen med förslag hur verksam- Prop.
1989/90: 146 heter som bekostas av inomramsmedel skall fördelas mellan
gränsskyddshöjningar och budgetmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:15.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>9
Övergångsvisa kostnader</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
projekt och andra verksamheter bör löpa så länge som följer av redan fattade
beslut. Detta kräver övergångsvis finansiering av budgetmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för denna verksamhet är för närvarande inte möjlig att exakt beräkna. Jag anser
att jordbmksnämnden och lantbruksstyrelsen, efter överläggningar med näringen,
bör beräkna medelsbehovet för de aktuella åren och lämna förslag till
regeringen i sin anslagsframställning för resp. budgetår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande utgår ett pristillägg på får- och lammkött med 6,05 kr. per kg. Den
totala kostnaden beräknas för närvarande tiU ca 35 milj. kr. Detta finansieras
av såväl inom- som utomramsmedel, 8 resp. 27 milj. kr. Som jag tidigare har
redovisat anser jag att pristillägget bör trappas av stegvis under tre år, med
början budgetåret 1991/92. Prisstödet bör övergångsvis betalas över
statsbudgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare föreslagit att statens engagemang i SMAK upphör. Viss verksamhet
vid SMAK finansieras för närvarande av utomramsmedel. Som jag tidigare har
redogjort för har branschen planer på att driva ett kvalitetsarbete i en egen
organisation framöver. Eftersom staten hittills bidragit till finansieringen av
den nuvarande organisationen anserjag det vara befogat med ett statligt
startkapital till ett privat kvalitetsarbete. Jag föreslår att 15 milj. kr.
avsätts för detta ändamål budgetåret 1991/92.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 Effekter för jordbruksnäringen av skattereformen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare (avsnitt 2.4.2) redovisat skattereformens inriktning och<br>
gett en sammanfattning av de förslag som är av särskilt intresse för jord<br>
bruksnäringen. Jag framhöll därvid regeringens uppfattning om betydelsen<br>
av att jordbruksföretag ges möjlighet att bedriva sin verksamhet på likarta<br>
de villkor som gäller för övriga företag. De justeringar som regeringens<br>
förslag innebär i förhållande till skatteutredningarnas förslag har också<br>
mottagits positivt av näringen. Jag vill i detta sammanhang emellertid<br>
understryka att det inte är enbart de särskilda förslag som i första hand<br>
beaktar jordbmksföretagens situation som är av betydelse för den enskilde<br>
jordbrukaren. En av utgångspunkterna för reformen är att sänka de direkta<br>
skatterna för enskilda och företag. Detta kommer naturiigtvis även att få<br>
betydelse för den enskilde jordbmkaren. En bedömning av skatterefor<br>
mens effekter får därför inte begränsas till enskildheter utan måste omfatta<br>
förslaget i sin helhet. Det är närmast en självklarhet att det när det gäller
en<br>
skattereform av detta slag finns både de som vinner och de som föriorar på<br>
förslagen. Som jag tidigare nämnt är ett av syftena med förslagen också att<br>
begränsa de möjligheter till osund skatteplanering som det hittillsvarande<br>
skattesystemet gett utrymme för. Det är känt att denna form av skattepla<br>
nering även förekommer inom jordbruket. Det är därför naturligt att också</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>158<br>
finna föriorare bland dem som äger eller bmkar jordbmksfastigheter. En</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section399>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section400>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>målsättning
för skattereformen måste emellertid också vara att inte större Prop.
1989/90:146 gmpper av individer eller företagare drabbas av effekter som
motverkar de målsättningar som finns i samhället oavsett om dessa rör
exempelvis fördelningspolitik, miljöpolitik eller regionalpolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kritik som riktats mot skattereformens effekter för jordbmket, efter det att
regeringens förslag blivit kända, har i stor utsträckning gällt slopandet av
möjlighetema att kvitta underskott i en förvärvskälla mot överskott i andra.
Det har gjorts gällande att detta förslag som bl.a. omöjliggör kvittning av
underskott av jordbmksfastighet mot inkomst av tjänst, skulle kunna leda till
en omfattande igenplantering av för naturvården värdefulla marker. Eftersom
kritiken i denna del i många stycken baserats på ofullständiga och
svåranalyserade uppgifter vill jag närmare redogöra för min bedömning av
problemets omfattning och vilka åtgärder som jag anser bör vidtas med anledning
härav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller förslaget till borttagande av kvittningsrätten vill jag först erinra
om att det här i första hand gäller kvittningen av underskott i enskild
näringsverksamhet mot inkomster av tjänst. Jag har tidigare berört den
utvidgade möjligheten tiU kvittning mellan olika verksamheter där näringsidkaren
är aktiv och att underskott i förvärvskälla får kvittas mot senare års
överskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar permanenta underskott i driften av jordbmksföretag kan dessa vara
resultatet av ett "genuint" underskott i driften men det kan
exempelvis också vara frågan om kostnader som snarast är att hänföra till
fastighetens bostadsdel eller bokslutsdispositioner. Det kan också vara så att
underskotten skapats medvetet för att kvitta mot höga tjänsteinkomster,
exempelvis genom att företag avstår från att avverka skog vilket samtidigt ökar
den faktiska förmögenheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
innebär naturligtvis inte att inte också motiverade underskott förekommer.
Detta kan i sin tur ha olika förklaringar. Ett vanligt exempel som bmkar
redovisas är att företaget befinner sig i en nyetableringsfas. Det kan
emellertid också röra sig om företag som av olika anledningar inte har
möjlighet att uppnå lönsamhet i verksamheten ens på sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att närmare kartlägga omfattningen av jordbmkamas underskottsavdrag har en
specialbearbetning gjorts av Deklarationsundersökningen för jordbmkare (DU)'
avseende inkomståret 1988. Av materialet framgår att nästan 32 000jordbmkare
(29%) redovisade underskott av jordbmksfastighet. Andelen är väsentligt högre
bland de minsta företagen; 55% bland företagen under 400standardtimmar (s.k.
hobbyjordbmk eller småbmk). 62% av bmkama med underskott tillhör denna gmpp som
totalt sett utgör 33% av populationen. Andelen bmkare med mer än 2 400
standardtimmar utgör 23% av totalpopulationen men endast 3% av dem med
underskott. Om man jämför olika storleksgmpper är skillnaden i andel mellan
norra och södra Sverige inte påfallande stora.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:82.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>' I DU redovisas resultat per brukare inkl. maka/make,
dvs. endast en person per familj räknas som brukare.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> Norra
Sverige omfattar här Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västemorr<br>
lands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.</span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>159</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section401>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section402>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Antal brukare totalt och
antal brukare med underskott av jordbruksfastighet 1988</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section403>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section404>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Arbetsbehov, standardtimmar</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Antal
brukare i hela riket</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Andel av brukarna som har
underskott av jordbruksfastighet</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section405>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section406>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Totalt</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Med underskott av
jordbmks-fastigliet</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:17.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hela
riket</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Södra
Sverige</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Norra
Sverige</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section407>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:1.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=93 valign=top style='width:69.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 399 tim</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>36246</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19955</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>55</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>54</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>57</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=93 valign=top style='width:69.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>400- 799"</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>19 343</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>7 287</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>38</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>37</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=93 valign=top style='width:69.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>800-2 399"</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28494</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 922</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=93 valign=top style='width:69.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2400-5
599"</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22 844</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>707</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=93 valign=top style='width:69.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5600-</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2 790</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>128</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.65pt'>
<td width=93 valign=top style='width:69.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Totalt</span></p>
</td>
<td width=56 valign=top style='width:42.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>109717</span></p>
</td>
<td width=64 valign=top style='width:48.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>31999</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>29</span></p>
</td>
<td width=51 valign=top style='width:38.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>26</span></p>
</td>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>39</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Totalt
uppgick de utnyttjade underskotten av jordbmksfastighet för inkomståret 1988
till 946milj. kr. Av dessa redovisades ca 520milj. kr. av bmkare vid företag
med under 400 standardtimmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bmkare
med underskott av jordbmksfastighet har i genomsnitt väsentligt högre inkomst
av tjänst än genomsnittet för bmkare utan underskott av jordbmksfastighet. Att
detta gäller både totalt och för samtliga storleksgmpper framgår av följande
sammanställning. För de tre lägsta gmppema gäller att även sammanräknad
inkomst är högre för bmkama med underskottsavdrag. För båda kategoriema gäller
att inkomst av tjänst sjunker med ökande storleksgmpp. För bmkama med
underskott av jordbmksfastighet gäller att underskotten ökar med stigande
storleksgmpp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inkomst
av tjänst m. m. för brukare utan resp. med överskott av jordbruksfastighet
1988. Medelvärden i kr. per brukare inkl. maka/make</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=122 colspan=2 valign=top style='width:91.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Brukare
utan under-</span></p>
</td>
<td width=128 valign=top style='width:96.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Brukare med underskott</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>av</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=122 colspan=2 valign=top style='width:91.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>skott av
jordbruks-</span></p>
</td>
<td width=128 valign=top style='width:96.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>jordbruksfastighet</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>fastighet</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=128 valign=top style='width:96.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.5pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=128 valign=top style='width:96.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Underskott av</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Sammanräknad</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=128 valign=top style='width:96.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>jordbruks-</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>inkomst
minus</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Arbetsbehov,</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Inkomst</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Samman-</span></p>
</td>
<td width=128 valign=top style='width:96.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Inkomst Samman-</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>fastighet</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>utnyttjat</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>standard-</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>av</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>räknad</span></p>
</td>
<td width=128 valign=top style='width:96.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>av räknad</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>timmar</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>tjänst</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>inkomst</span></p>
</td>
<td width=128 valign=top style='width:96.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>tjänst inkomst</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Totalt
Utnyttjat</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>underskott</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.15pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 399 tim</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>96055</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>124017</span></p>
</td>
<td width=128 valign=top style='width:96.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>151475 172976</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>26277 25975</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>147001</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>400- 799"</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>85407</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>122225</span></p>
</td>
<td width=128 valign=top style='width:96.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>144456 156759</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>32 842 31129</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>125 630</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>800-2 399"</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>56503</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>121583</span></p>
</td>
<td width=128 valign=top style='width:96.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>134183 150791</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40968 34519</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>116272</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>2400-5
599"</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>36 303</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>139680</span></p>
</td>
<td width=128 valign=top style='width:96.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>107137 127 529</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>62284 38 709</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>88820</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.05pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>5600-</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>41481</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>159074</span></p>
</td>
<td width=128 valign=top style='width:96.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>91315 156167</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>144233 62001</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.05pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>94166</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.9pt'>
<td width=82 valign=top style='width:61.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Totalt</span></p>
</td>
<td width=57 valign=top style='width:42.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>63009</span></p>
</td>
<td width=65 valign=top style='width:48.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>128631</span></p>
</td>
<td width=128 valign=top style='width:96.25pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>146538 165493</span></p>
</td>
<td width=101 valign=top style='width:75.6pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30839 28621</span></p>
</td>
<td width=84 valign=top style='width:63.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>136872</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section408>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Om värdena i sista
kolumnen jämförs med sammanräknad inkomst för bmkama utan underskott finner man
att det är för de två minsta storleks-gmppema som bmkama utan underskott
uppvisar lägre värden, medan man i övrigt uppvisar högre eller betydligt högre
värden. Det innebär att bmkama med underskott fr.o.m. gmppen 800-2 399
standardtimmar trots avsevärt högre tjänsteinkomst har ett sämre inkomstläge än
bmkama utan underskott. Om det totala underskottet betraktas vid jämförelsen
förändras inte situationen nämnvärt för de två gmppema med mindre</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:36.0pt'><span style='font-family:Verdana'>160</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section409>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section410>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>företag medan jämförelsen
för gmppema med större företag ytteriigare försämras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vidare framgår av
materialet att den genomsnittliga tjänsteinkomsten hos totalpopulationen är
väsentligt högre i norra än i södra Sverige, medan inkomsteraa från jordbmksfastighet
är större i södra Sverige. Den sammanräknade inkomsten är dock högre i norra
Sverige. Bland bmkare med underskott föreligger inte dessa skiUnader.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För att bättre belysa
förekomsten av underskott av jordbmksfastighet i olika inkomstskikt har en
redovisning gjorts med samtidig indelning på tre storleksgmpper efter
arbetsbehovet och olika inkomstklasser. Följande sammanställning visar att de
genomsnittliga underskotten är betydande i samtliga redovisade gmpper.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section411>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:104.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanräknad
inkomst samt underskott för brukare med underskott av jordbruksfastighet 1988.
Medelvärden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Totalt</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Utnyttjat</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=118 colspan=2 valign=top style='width:88.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>underskott</span></p>
</td>
<td width=128 colspan=2 valign=top style='width:95.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>underskott</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=118 colspan=2 valign=top style='width:88.3pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>av jordbruks-</span></p>
</td>
<td width=128 colspan=2 valign=top style='width:95.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>av jordbruks-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:23.5pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>fastighet</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Andel i</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>fastighet</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:23.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Andel i</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Sammanräknad</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>%av</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>%av</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>inkomst
i kr.</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Samman-</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>samman-</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>samman-</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>efter
standard-</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>räknad</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>räknad</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>räknad</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:11.75pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>timmar</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Antal</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>inkomst</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kr.</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>inkomst</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>Kr.</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:11.75pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>inkomst</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:45.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>799 tim.</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>_ 49999</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1439</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>34610</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14033</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>9271</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50000- 99999</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4180</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>76229</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14067</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>13978</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>18</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>100000-149999</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>6257</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>127950</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25 541</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24616</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>150000-199999</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 500</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>175099</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24 764</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>24 764</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>14</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>200000-299999</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>8 533</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>231717</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>36567</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>16</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>35923</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>300000-</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:17.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>1333</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>_</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'></span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>_</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Samtliga</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27242</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>168638</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28033</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>17</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27354</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>16</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>800- 2 399 tim</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 49999</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>318</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>26923</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>38 307</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>142</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>14230</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>53</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50000- 99999</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>857</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>79518</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>32394</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>41</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>21677</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>27</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>100000-149999</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>900</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>127006</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>35 231</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>28</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>30392</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>150000-199999</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>963</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>175027</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>34619</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>33621</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>19</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>200000-299999</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>735</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>235691</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>59444</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>25</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>55 162</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>300000-</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>150</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>_</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>_</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>_</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Samtliga</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3922</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>150791</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>40968</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>27</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>34519</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>23</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>2400- 5 599 tim</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:24.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>- 49999</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>158</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>22225</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>76805</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>346</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>12403</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>56</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>50000- 99999</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>89</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>77982</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>60640</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>78</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>38913</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>50</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>100000-149999</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>217</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>126278</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>55 545</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>44</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>35 538</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>28</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>150000-199999</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>125</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>172 703</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>58862</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>34</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>57197</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>33</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>200000-299999</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:22.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>101</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>240961</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>62919</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>26</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>62919</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>26</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>300000-</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>18</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>_</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>_</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>_</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.7pt'>
<td width=124 valign=top style='width:93.35pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>Samtliga</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:53.75pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>707</span></p>
</td>
<td width=72 valign=top style='width:54.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>127 529</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>62284</span></p>
</td>
<td width=59 valign=top style='width:44.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:4.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>49</span></p>
</td>
<td width=60 valign=top style='width:45.1pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>38709</span></p>
</td>
<td width=68 valign=top style='width:50.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.7pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>30</span></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section412>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av sammanställningen
framgår att i gmppen under 800 standardtimmar ökar både det totala underskottet
av jordbmksfastighet och det utnyttjade underskottet med stigande sammanräknad
inkomst. För det båda andra arbetstidsklassema gäller detta för det utnyttjade
underskottet, medan det totala underskottet är lägst för någon av de mellersta
gmppema. Vidare gäller för varje inkomstnivå att underskottens andel av
sammanräknad</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:31.0pt'><span style='font-family:Verdana'>161</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section413>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>11
Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 146</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section414>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inkomst, med något
undantag, är större vid företag med större arbetsbe- Prop. 1989/90:146 hov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
framgår också att andelen bmkare med högre inkomster (över 200000kr.) är
väsentligt högre i gmppen med lägst antal standardtimmar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
framgått av redovisningen innebär förslaget om slopad kvittningsrätt konsekvenser
för ett stort antal familjer av vilka de flesta verkar vid fritids- eller
deUidsjordbmk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de medelstora och större företagen som uppvisar underskott torde en slopad
kvittningsrätt få större konsekvenser. Visserligen kan underskotten
ackumuleras i förvärvskäUan men det är redan i nuvarande regelsystem så, att
långt ifrån alla underskott kan utnyttjas under det år de uppkommer. Det är
därför troligt att ett slopande av kvittningsrätten kommer att medföra att
bmkama i högre grad än nu försöker eliminera underskotten. Detta kan tänkas ske
bl.a. genom att man upphör med förlustbringande produktionsgrenar genom att man
i ökad utsträckning söker finna en mer lönsam kombinationsverksamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Underskottsföretagens
förhållandevis höga tjänsteinkomster, låga antal standardtimmar och mindre
andel låginkomsttagare kan tolkas så, att dessa företags underskott i jordbmket
i många fall inte är förorsakade av jordbmksdriften. Eftersom det inte
förefaller rimligt att anta att höga tjänsteinkomster är den primära orsaken
till underskott i driften, kan därför en tolkning vara att vissa av företagen
med dessa höga tjänsteinkomster medvetet skapar underskotten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
sänkt skattetryck för tjänsteinkomster innebär för vissa kategorier att
möjlighet ges att fortsätta en subventionering av en förlustbringande
näringsverksamhet, utan att de disponibla inkomsteraa nämnvärt förändras. För
andra gmpper som medvetet och av skatteskäl bedriver sin verksamhet med stora
underskott kan förslagen medföra en betydande försämring. Jag vill i
sammanhanget erinra om att det faktum att bostadsdelen skall hänföras till
inkomstslaget kapital innebär att, liksom för villor, räntekostnader som är att
hänföra till bostaden kommer att kunna kvittas mot tjänsteinkomster även i
fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
reform som nu föreslås på livsmedelspolitikens område syftar bl. a. till att
skapa livskraftiga företag inom jordbmksnäringen. För att vi skall kunna
behålla en levande landsbygd innebär detta för vissa företag att en
diversifiering av verksamheten är nödvändig. Detta innebär emeUertid inte att
det finns något försvar för att uppmuntra en traditionell jordbmks-drift som
går med ett ständigt underskott. Ingendera part tjänar på detta, inte heller
kulturlandskapet. Det finns heller enligt min mening inte någon anledning i
normalfallet för etablerade jordbmkare att bedriva sin verksamhet med
underskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
gmpp av jordbmkare som emellertid bör ges särskild uppmärksam<br>
het i dessa sammanhang är de som har för avsikt att nyetablera sig inom<br>
näringen. En nyetablering kommer alltid att förekomma och en del av den<br>
refomi som nu pågår på livsmedelspolitikens område måste syfta till att<br>
skapa fömtsättningar för detta. En annan gmpp för vilka särskilda åtgär<br>
der kan behöva vidtas är vissa företag i glesbygd som saknar möjlighet att<br>
stärka sin ekonomi genom att skaffa arbete utanför jordbmksföretaget</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>162</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section415>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section416>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>eller
som redan i dag är beroende av tjänsteinkomster och där den samlade Prop.
1989/90:146 effekten av skattereformen medför minskad disponibel inkomst även
om jordbruksföretaget vidtar rimliga åtgärder för att begränsa kostnaderna i
företaget. Ytteriigare en grupp som måste uppmärksammas är hdtidsföre-tag med
stor skuldbörda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående föreslagit ett femårigt startstöd för jordbmkare som
nyetablerar sig inom näringen och stöd till kombinationsföretag. Jag återkommer
i det följande till olika åtgärder som bör vidtas under en övergångsperiod för
att komma till rätta med de problem som kan uppstå. Det gäller bl. a. särskilda
åtgärder för skuldtyngda företag samt särskilda rådgivningsinsatser för såväl
heltids- som deltidsföretag. Tillsammans med de särskilda övergångsåtgärder som
föreslagits inom ramen för skattereformen för att beakta situationen för
skuldtyngda företag, utgör åtgärderna sammantaget en enligt min mening lämplig
avvägning av insatser för att förbättra möjligheterna att uppnå
livsmedelsreformens olika målsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 Övergångsåtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.1 Utgångspunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående föreslagit att de interna marknadsregleringarna för jordbruksprodukter
avvecklas samt redogjort för de starka skäl som talar för detta. Jag har också
beskrivit hur jordbruksprisregleringen har vuxit fram och byggts ut under ett
halvt sekel. Det system jag har föreslagit innebär således en förändring av
vissa grunddrag i den sedan länge förda politiken. Detta motiverar enligt min
uppfattning att statsmakterna tar ett betydande ansvar för övergången från en
reglerad till en fri inhemsk marknad. Det motiverar vidare en relativt lång
övergångsperiod samt att särskilda åtgärder vidtas under perioden, för att
underlätta anpassningen och omställningen till den nya situationen.
Anpassningen måste ske under socialt acceptabla former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG
föreslår att samtliga interna regleringar utom spannmålsregleringen avskaffas
i ett steg den Ijuli 1991. För en period av tre år fr. o. m. denna tidpunkt
föreslås ett inkomststöd som trappas av stegvis. LAG föreslår vidare ett
särskilt stöd till skuldsatta jordbrukare samt en bibehållen möjlighet för
mjölkproducenter att erhålla avvecklingsersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
remissinstanser anser de föreslagna övergångsåtgärderna vara otillräckliga.
Många anser att en avtrappning av regleringen bör göras för vissa produkter.
Många anser också att övergångsperioden är för kort och att de föreslagna åtgärderna
inte i tillräcklig grad stimulerar en nödvändig anpassning av produktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anserjag att starka skäl talar för en längre övergångsperiod<br>
än LAG har föreslagit. Jag delar således uppfattningen att LAG:s förslag<br>
till övergångsåtgärder inte är tillräckliga. Som jag redan nämnt utgör det<br>
faktum att mina förslag innebär avsevärda förändringar av ett sedan länge<br>
etablerat system ett sådant skäl. Jag har också redan tidigare föreslagit att<br>
avvecklingen av regleringen skall ske stegvis för vissa produktionsgrenar.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>163</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section417>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section418>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Marknadsregleringen
innebär i gmnden att lantbmkaraa är garanterade Prop. 1989/90:146 avsättning
för hela sin produktion. Priset är också detsamma oavsett om det är möjligt att
sälja produkterna i Sverige eller om de måste exporteras med föriust. Den
förändring jag har föreslagit innebär att prissättningen i Sverige blir fri
inom ramen för ett oförändrat gränsskydd. Detta medför att lantbrukarens
företagarroll förändras. Dagens regleringssystem medför att lantbrukaren
producerar och levererar sina produkter; det system jag föreslår innebär att
han måste sälja sina produkter på en marknad och anpassa produkterna efter
denna. Detta ger jordbmkaraa nya möjligheter, men det ställer också nya krav.
Lantbrukarna måste ges tid att anpassa sig till den förändrade företagarrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dagens
prisregleringssystem har fört med sig att produktionen överstiger den svenska
konsumtionen av flera produkter. Ett avskaffande av de interna regleringarna
medför att förlustbringande överskott inte längre kan produceras. Produktionen
av traditionella jordbmksprodukter måste således minska. Jordbmkare måste
därför i större utsträckning producera alternativa grödor, kombinera jordbmket
med annan verksamhet eller lämna jordbruksnäringen och övergå till annan sysselsättning.
Den stora anpassning av utbudet som krävs för framför allt spannmål och mjölk
talar också för en relativt lång övergångsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
anpassningstiden kan priserna på jordbrukets produkter förväntas sjunka, olika
mycket beroende på hur stor produktionsanpassning som behövs. Under
övergångsperioden behövs därför, som LAG har föreslagit, dels ett' inkomststöd
för att dämpa inkomsteffekten av detta prisfall, dels ett stöd till skuldsatta
jordbrukare. Inkomststödet bör utbetalas oavsett om jordbrukaren använder
marken för prisreglerade eller icke prisreglerade grödor under
övergångsperioden. Det ger därmed en stimulans för odling av andra än
prisreglerade grödor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser dock att även ytterligare åtgärder behövs för att stimulera anpassningen
och övergången till annan användning av marken. Detta bör framför allt ske
genom stimulans till alternativ användning av åkermark samt genom åtgärder som
underlättar för jordbrukare som vill upphöra med traditionell
jordbmksproduktion, bl.a. en förlängd avvecklingsersättning till
mjölkproducenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
det följande presenterar jag mina förslag till övergångsåtgärder i form av
stöd- och stimulansåtgärder, avvecklingsersättning för mjölk och stöd till
skuldsatta jordbrukare. Jag redovisar också särskilt vad olika stöd och
stimulanser innebär för regleringsåret 1990/91. Dessa avser i stor utsträckning
arealanvändningen och spannmålsodlingen. De övergångsåtgärder jag föreslår för
andra produktionsgrenar har jag tidigare redogjort för i resp. produktavsnitt.
Jag redovisar i det följande även bedömningar om markanvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:371.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section419>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section420>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>5.2
Stimulans- och stödåtgärder</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section421>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:124.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslagr Ett arealbaserat Inkomststöd betalas ut under en övergångsperiod om
fem år, med början budgetåret 1990/91. Ersättningen baseras på areal med
odling av prisreglerade grödor år 1989. Även areal inom det s. k. Omställning
90 skall ingå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:123.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ersättningen
skall till en del differentieras mellan olika odlingsområden. 40% av
ersättningen skall vara densamma i hela landet, medan 60% skall differentieras
på samma sätt som de belopp som utgår inom Omställning90. Ersättningen skall
under resp. år i genomsnitt vara följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1990/91</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1100 kr.
per ha</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1991/92</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1000 kr.
per ha</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1992/93</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>700 kr.
per ha</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1993/94</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>500 kr.
per ha</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1994/95</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>200 kr.
per ha</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:124.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
ersättningen under regleringsåret 1990/91 utgör 400 kr. per ha, motsvarande 730
milj. kr., en retroaktiv ersättning för budgetåret 1989/90. Denna del skall
betalas ut så snart det är möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:123.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
areal permanent tas ur produktion under perioden 1991/92 1993/94 betalas i
stället ett engångsbelopp. Även detta omstäUningsstöd skall differentieras, på
samma sätt som inkomststödet. Det genomsnittliga omställningsstödet skall vara
följande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:292.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:13.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1991/92
6000 kr. per ha 1992/93 4500 kr. per ha 1993/94 3000 kr. per ha</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:124.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid plantering av
skog eller energiskog eller vid anläggning av våtmarker under perioden
1991/921994/95 betalas anläggningsstöd. Vid anläggning av våtmarker utgår 12
000 kr. per ha i slättbygder och 8 000 kr. per ha i skogs- och mellanbygder.
Vid anläggning av skog och energiskog ersätts en bestämd andel av den kostnad
som skogsstyrelsen beräknar. 1 slättbygder ersätts 85% av kostnaden för lövträd
och 75 % av kostnaden för barrträd och energiskog. I skogs- och mellanbygder
skall motsvarande ersättning motsvara 50% resp. 30% av planteringskostnaden.
Ersättningen motsvarar för närvarande följande belopp.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section422>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lövskog
Barrskog Energiskog</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Slättbygder:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13
600 kr. per ha 9 000 kr. per ha 9000 kr. per ha</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skogs- och mellanbygder:
8000 kr. per ha 3600 kr. per ha 3600 kr. per ha</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section423>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:366.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>165</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section424>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section425>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:1.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beloppen
utgör den totala ersättning som utbetalas, inkl. eventuellt omställningsstöd,
vid anläggning av skog, energiskog eller våtmarker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:1.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inlösenpriset
för spannmål (vete) skall under regleringsåret 1990/91 uppgå till 1,30 kr. per
kg. Under de följande tre åren löser staten in spannmål tiU följande priser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1991/92
1,15 kr. per kg 1992/93 1,00 kr. per kg 1993/94 0,90 kr. per kg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
nämnda inkomststöd som innebär en ökad ersättning till jordbmket med 2090milj.
kr. för regleringsåret 1990/91 skall jordbmket erhålla motsvarande
kompensation som under innevarande regleringsår, dvs. I 170milj. kr.
Ersättningen skall i huvudsak lämnas på samma sätt som under innevarande år,
dvs. i form av bidrag per ko, m.m. Av beloppet skaU 56,5milj. kr. tillföras i
form av prishöjningar. Resterande 1 113,5 milj. kr. skall finansieras med
tillgängliga införselavgiftsmedel utanför den s. k. fördelningsplanen och
därefter eventuellt resterande belopp med budgetmedel från anslaget
Prisreglerande åtgärder på jordbmkets område. Av beloppet på 1 113,5milj. kr.
skall lOOmilj. kr. användas för kollektiva åtgärder och resterande 1013,5 milj.
kr. i huvudsak betalas ut i form av bidrag per ko, m.m. Utbetalningen skaU ske
den 31 december 1990. Bidragen upphör efter budgetåret 1990/91. Hur motsvarande
ersättning och den retroaktiva ersättningen för budgetåret 1989/90, totalt 1
843,5 milj. kr., skall utgå efter budgetåret 1990/91, får avgöras med hänsyn
till resultatet av de pågående GATT-förhandlingama.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
ankommer på regeringen att besluta om bidrag samt om de pris- och
avgiftsändringar och övriga åtgärder som kan bli aktueUa med anledning av
förslagen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section426>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LAGrs
förslagr Ett inkomststöd betalas under treårsperioden 1991/92-1993/94 till areal
som för närvarande används för produktion av prisreglerade grödor. Bidrag
betalas, oavsett användning av arealen, med följande belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:307.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1991/92
1200 kr. per ha 1992/93 800 kr. per ha 1993/94 400 kr. per ha</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:113.0pt;margin-bottom:
12.0pt;margin-left:0cm'><span style='font-family:Verdana'>Staten löser in
spannmål under budgetåret 1991/92 till ett pris av 0,90kr. per kg.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section427>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstansernar De
flesta remissinstanser som yttrat sig över LAG:s förslag till övergångsåtgärder
anser att övergångsperioden är för kort och</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><span style='font-family:Verdana'>166</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section428>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section429>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att åtgärderaa är
otiUräckliga. Många anser att åtgärdema inte i tillräcklig Prop. 1989/90:146
omfattning stimulerar att åkermark tas ur produktion och överförs till annan
användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:88.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslagr Den areal som används för produktion av traditionella
jordbmksprodukter uppgår för närvarande till ca 2,9 milj. ha. Efter en
avveckling av marknadsregleringen kan denna areal uppskattas till ca 2,4milj.
ha. Den areal som under de närmaste åren frigörs för annan användning kan
alltså uppskattas tiU ca 500 000 ha. För närvarande är det framför allt
spannmål som odlas i sådan omfattning att produktionen väsentligt överstiger
den inhemska konsumtionen. Övriga prisreglerade grödor odlas i stor
utsträckning på kontrakt, vilket jag bedömer blir allt vanligare även för
spannmål efter en avreglering. De förhållanden jag nu nämnt motiverar enligt
min uppfattning speciella övergångsåtgärder för spannmål. Även LAG har ansett
sådana åtgärder motiverade. Liksom remissinstansema anserjag emellertid att
de åtgärder som LAG har föreslagit inte är tillräckliga. Med den marknadssituation
som för närvarande råder för spannmål anser jag det befogat att behålla ett
inlösensystem under fler år än LAG har föreslagit och att trappa ned
inlösenpriset stegvis. För att anpassningen skall påbörjas så snart som möjligt
anserjag att vissa övergångsåtgärder bör vidtas redan under regleringsåret
1990/91. Bl. a. bör inlösenpriset sänkas redan detta år. Ett inlösensystem bör
behållas även under budgetåren 1991/921993/94, varvid inlösenpriset skaU vara
1,15 kr., 1,00kr. resp. 0,90kr. per kg. Inlösen skall göras av statens jordbmksnämnd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:84.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
den marknadssituation som råder för spannmål leder ett sänkt ,. inlösenpris
sannolikt till att marknadspriset sjunker mot denna nivå, även med oförändrad
införselavgift. För att inkomstema inte skall sjunka på ett oacceptabelt sätt
under anpassningsperioden anserjag, liksom LAG, att ett . arealbaserat stöd
övergångsvis bör utbetalas för att stödja inkomstema. Jag anser emellertid att
den övergångstid som LAG har föreslagit är något för kort. Jag anser också som
jag redan nämnt att signalerom anpassning bör ges redan ett år tidigare än LAG
har föreslagit. Jag föreslår därför totalt en femårig övergångsperiod med
början budgetåret 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
anser vidare att de inkomstförstärkningar per hektar som LAG har föreslagit är
otillräckliga i kombination med LAGrs förslag i övrigt, dvs. med ett
inlösenpris på 0,90 kr. budgetåret 1991 /92 och utan inlösenåtagande därefter.
Med en längre inlösentid, högre inlösenpriser och särskilda stimulansåtgärder
för att ta mark ur produktion, som jag föreslår, minskar dock behovet av
inkomststöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
föreslår att en arealbaserad ersättning betalas för hela den areal som<br>
för närvarande används för produktion av prisreglerade grödor, inkl. den<br>
areal som ingår i det nuvarande omställningsprogrammet. Omställning 90.<br>
Som jag redan nämnt är det framför allt spannmål som kräver speciella<br>
övergångsåtgärder. Med en fri prissättning inom landet kan emellertid för<br>
väntas att priset på övriga grödor följer spannmålspriset. Jag anser därför<br>
att arealersättningen bör utbetalas för all areal på vilken prisreglerade<br>
grödor odlas för närvarande. Inkomststöd bör betalas ut oavsett om arealen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>167</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section430>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section431>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>under
övergångsperioden används för prisreglerade eller andra grödor. Prop.
1989/90:146 Det utgör därmed dels en ersättning för den prissänkning som kan
förväntas på spannmål och andra nu prisreglerade grödor under övergångsperioden,
dels en stimulans för jordbmkama att använda areal till annat än för odling av
dessa traditionella grödor. Det jag nu har anfört medför att stödet måste
baseras på en historisk areal. Jag anser dock att basen för ersättning bör vara
så aktuell som möjligt och föreslår därför att år 1989 används som basår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
jordbmkare som etablerar sig efter att beslutet om en reform har fattats har
gått in i näringen på andra premisser än dagens jordbmkare. Det finns därför
ingen anledning att dessa skall få del av ett inkomststöd. Detta innebär alltså
att inkomststödet bör följa bmkaren och inte marken under hela
övergångsperioden, dvs. också efter en eventuell överiåtelse av jordbmksmark.
De nya förhållandena är då kända vid överlåtelsen, och bör avspeglas i priset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
arrendatorer bör givetvis fi del av inkomststödet. Det bör således inte
tillfalla markägaren om marken är utarrenderad. Om arrendatom friviUigt
frånträder arrendet under övergångsperioden bör dock resterande del av
inkomststödet tillfalla markägaren. Kostnadema upphör då för arrendatom,
samtidigt som förhållandena är kända för en eventuell ny arrendator, varför de
bör återspeglas i arrendevillkoren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
prissänkning som kan förväntas under övergångsperioden påverkar företag mycket
olika beroende på framför allt markens bördighet och avkastningsnivå.
Inkomststödet bör därför differentieras mdlan olika odlingsområden. En av
bristema med nuvarande prisstöd är att det till en övervägande del tillfaller
slättbygder och således missgynnar skogs- och mellanbygder och norra Sverige.
Att fullt ut differentiera inkomststödet skulle ge samma skeva regionala
fiirddning. För att ge en bättre regional balans anser jag därför att en del av
stödet bör vara fast, medan en del differentieras med hänsyn till
odlingsområde. Jag anser att fördelningen 40% fast del och 60% rörlig del är
lämplig. Den differentierade delen bör relativt sett motsvara den
differentiering som sker inom Omställning90.1 genomsnitt skall inkomststödet
under perioden 1990/91 1994/95 utvecklas enligt följande: 1 100, 1 000, 700,
500 resp. 200 kr. per ha.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
inkomststöd jag nu har föreslagit utgör ett nödvändigt skydd mot<br>
kraftigt sänkta inkomster efter den I juli 1991, samtidigt som det ger en<br>
stimulans tiU omställning. Enligt min uppfattning ger dock detta inte<br>
tiUräcklig stimulans tiU en varaktig omställning till altemativ markanvänd<br>
ning. För mark som permanent tas ur produktion och överförs till annan<br>
användning bör därför ett omstäUningsstöd betalas. I dessa fall betalas<br>
inget inkomststöd. Omställningsstödet bör, för att stimulera till en varaktig<br>
omställning, vara högre än summan av de inkomstsstöd som kan erhållas<br>
oUka år. För att stimulera en tidig omställning bör det också sjunka rela<br>
tivt sett kraftigare än inkomststödet under perioden. Jag anser att om<br>
ställningsstödet bör vara delvis fast och delvis differentierat på samma sätt<br>
som inkomststödet, dvs. 40% utgör fast del och 60% differentierad. I ge<br>
nomsnitt bör omställningsstöd betalas med följande belopp budgetåren<br>
1991 /92 -1993/94: 6 000, 4 500 resp. 3 000 kr. per ha.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>168</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section432>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section433>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
alteraativ som ligger närmast tiU hands för den areal som kommer Prop.
1989/90:146 att tas ur produktion är för närvarande skog, energigrödor och
vissa industrigrödor. Den årliga arealersättningen bör utbetalas oavsett hur
marken används till prisreglerade eller icke prisreglerade grödor. Däremot
bör omställningsstödet endast betalas när marken tas ur produktion på ett
beständigt sätt, exempelvis vid skogsplantering. Såväl plantering av skog som
anläggning av energiskog innebär emellertid stora kostnader initialt. Enligt
min uppfattning bör därför ett anläggningsstöd betalas ut vid plantering av
skog och energiskog. 1 slättbygder kan skogsplantering, företrädesvis i form av
lövträd, innebära en välkommen variation i landskapsbilden. Jag anser därför
att stimulansen till skogsplantering bör vara kraftigare i slättbygder än i
skogs- och mellanbygder, där plantering bör ske mer restriktivt. 1 skogs- och
mellanbygder är också lövträd ofta att föredra framför barrträd, från
naturvårdssynpunkt. Jag anser därför att anläggningsstöden bör differentieras
mellan slättbygder resp. skogs- och mellanbygder och även mellan löv- resp.
barrträd. Jag föreslår således att den av skogsstyrelsen beräknade
planteringskostnaden ersätts till 85% för lövträd och till 75% för barrträd och
energiskog i slättbygder, medan 50% ersätts för lövträd och 30% för barrträd
och energiskog i skogs- och mellanbygder. Detta innebär för närvarande
följande ersättningsbelopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slättbygder:</span></p>
</td>
<td width=151 valign=top style='width:113.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogs-
och mellanbygder:</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lövskog</span></p>
</td>
<td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13600
kr. per ha</span></p>
</td>
<td width=151 valign=top style='width:113.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8000
kr. per ha</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.5pt'>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Barrskog</span></p>
</td>
<td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9000
kr. per ha</span></p>
</td>
<td width=151 valign=top style='width:113.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.5pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3600
kr. per ha</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.25pt'>
<td width=73 valign=top style='width:54.7pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Energiskog</span></p>
</td>
<td width=117 valign=top style='width:87.85pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9000
kr. per ha</span></p>
</td>
<td width=151 valign=top style='width:113.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.25pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3600
kr. per ha</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
belopp jag nu har föreslagit bör utgöra den maximala ersättningen vid
skogsplantering eller annan anläggning, inkl. eventuellt tidigare utbetalt
omställningsstöd. Om omställningsstödet överstiger anläggningsstödet skall
givetvis det högre beloppet kunna utbetalas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
villkor för att anläggningsstöd skall utbetalas bör vara att naturvårds- eller
kulturmiljövärden inte tar skada. Därmed riskerar inte anläggningsstöden att
motverka syftet med det permanenta stöd för landskapsvård som jag tidigare har
föreslagit. Tvärtom kan de båda stödformeraa samverka för att ge ett mer
varierat odlingslandskap. För detta talar dels differentieringen av
anläggningsstödet mellan lövträd resp. barrträd och mellan slättbygder resp.
skogs- och mellanbygder, dels landskapsvårdsstödets inriktning mot skogs- och
mellanbygder. I samma riktning verkar den permanenta ökning av glesbygdsstödet
som jag tidigare har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har aUtså tidigare föreslagit en ny ersättningsform med vars hjälp samhället
skall kunna bevara och utveckla intressanta odlingslandskap. Ersättning kan
emellertid även vara befogad när mer aktiva miljö- eller landskapsvårdande
insatser görs. Ett exempel på en sådan åtgärd, som samtidigt tar mark ur
produktion på ett beständigt sätt, är anläggning av våtmarker. Anläggningsstöd
bör därför utbetalas även för denna åtgärd, med 12000 kr. per ha i slättbygder
och med 8000 kr. per ha i skogs- och mellanbygder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
anläggningsstöd bör kunna erhållas under perioden 1991 /92 </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>169</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section434>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section435>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1994/95.
Planteringen e.d. måste utföras innan utgången av denna period Prop.
1989/90:146 för att berättiga till stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
de övergångsåtgärder som jag nu har föreslagit kommer regleringen för spannmål
övergångsvis att behållas men trappas av. Jag anser därför att det även är
befogat att övergångsvis behålla de interna avgifter som för närvarande
finansierar regleringsåtgärderna på spannmålsområdet, nämligen
förmalningsavgiften samt avgiften på handelsgödsel och bekämpningsmedel. När
förmalningsavgiften sänks bör motsvarande belopp tillerkännas jordbruket i
form av ett höjt gränsskydd. Det bör ankomma på regeringen att besluta i denna
fråga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regleringsård
1990/91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nyss har nämnt bör anpassningen av spannmålsproduktionen påbörjas så snart
som möjligt. För att ge tydliga signaler om detta anserjag att inlösenpriset
bör sänkas redan under regleringsåret 1990/91, som är det första året i den
femåriga övergångsperiod som jag har föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Budgetmedel
bör inte tillföras spannmålskassan under budgetåret 1990/91. Budgetmedel bör i
stället användas till andra stödåtgärder, vilket jag strax återkommer till.
Inlösenpriset bör redan nu definitivt fastställas till 1,30kr. per kg för vete.
Förmalningsavgiften bör höjas i motsvarande grad som prissänkningen. LRF har
föreslagit att relativpriserna mellan olika spannmålsslag ändras något. Jag
avser att återkomma till regeringen med förslag tiU en sådan omfördelning, som
inte påverkar det sänkta genomsnittspriset. Om underskott uppstår i
spannmålsregleringen bör detta täckas av medel som inflyter i form av
fettvamavgifter. Om spannmålskassan har ett överskott vid utgången av
regleringsåret 1990/91 skall medlen hanteras på samma sätt som övriga
regleringsmedel vid utgången av regleringsåret 1990/91, i enlighet med vad jag
tidigare redovisat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
areal på vilken prisreglerade grödor odlas uppgår för närvarande till ca
l,9milj. ha. Med den ersättning på 1 100kr. per ha som jag föreslår år 1990/91
tillförs jordbmket'således en ökad ersättning på 2090milj. kr. Eftersom spannmålsprissänkningen
är i den storleksordning som för närvarande bedöms som nödvändig med hänsyn
till spannmålsregleringens ekonomi innebär den ingen sänkt ersättning till
jordbmket. Snarast tyder ekonomin på att en något större sänkning skuUe kunna
vara befogad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare föreslagit permanenta åtgärder i livsmedelspolitiken<br>
som kommer att innebära nya resurser till jordbmksnäringen. Sådana är<br>
landskapsvårdsstödet och det utökade glesbygdsstödet. Vidare har jag<br>
föreslagit vissa övergångsåtgärder för mjölk- och köttproduktionen som<br>
innebär att jordbmksnäringen tillförs medel under övergångsperioden, för<br>
att underlätta anpassningen. Tillsammans beräknas dessa permanenta och<br>
tillfälliga åtgärder innebära ett tillskott till jordbmksnäringen på ca<br>
610milj. kr. under budgetåret 1990/91. Tillsammans med inkomststödet<br>
på 2 090 milj. kr. tillförs således 2 700milj. kr. utöver nuvarande nivå. I<br>
ersättningen ingår en retroaktiv kompensation för innevarande år med<br>
730milj. kr., vilket motsvarar 400 kr. av inkomststödet på 1 100 kr. per ha</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>170</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section436>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section437>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
detta år. Det retroaktiva beloppet bör utbetalas så snart det är tekniskt
Prop. 1989/90:146 möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
har i skrivelser till regeringen samt vid överläggningar framfört krav på dels
retroaktiv kompensation för innevarande år, dels kompensation för
regleringsåret 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
regleringsåret 1989/90 har LRF krävt en retroaktiv kompensation på ca 1055
milj. kr. Vidare har LRF beräknat ett krav på 1 216 milj. kr. för
kostnadskompensation och inkomstföljsamhet för en del av det påföljande året.
Därvid har kostnadsutvecklingen t. o. m. januari 1990 beaktats. LRF har också
redovisat beräkningar av kompensationsbehovet framöver vid olika inflation. För
ytterligare 15 månader skulle, enligt LRF, behovet uppgå till 2,6-3,1 miljarder
kr., vid 6,0%-7,2% inflation, utöver ridiga-re nämnda belopp. Summan skulle
därmed uppgå till i storieksordningen 5 miljarder kr. Med samma antaganden om
inflation, och med samma beräkningsgrunder i övrigt, kan LRF:s krav t. o. m.
juni 1990 beräknas till 8751050 milj. kr. Tillsammans med tidigare nämnda
belopp, t.o.m. januari 1990, skulle summan bli 3 150-3 300 milj. kr. LRF har
emellertid inte formulerat något totalt anspråk för regleringsåret 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbruksnämndens
konsumentdelegation har i skrivelser och vid överläggningar framfört att
retroaktiv kompensation för innevarande år inte är motiverad.
Konsumentdelegationen anser att främst den internationella utvecklingen samt
förhållandena på marknaden och inom samhällsekonomin bör vara vägledande för
prissättningen på jordbmksprodukter. Vidare hänvisar konsumentdelegationen till
GATT-överenskommdsen och till att ett ökat stöd skulle ge felaktiga signaler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbruksnämnden
har gjort en teknisk granskning av LRF:s beräkningar. Nämnden har därvid
utgått från de beräkningsmetoder som har använts under senare år för att ta
fram underlag till prisöverläggningarna. Jordbruksnämnden haremeUertid inte
gjort andra än rent tekniska bedömningar av beräkningarna. Jag har erfarit att
jordbmksnämdens beräkning för innevarande regleringsår ger ett belopp på totaU
ca 730 milj. kr. För den senare perioden, t.o.m. januari 1990, uppgår
jordbruksnämndens beräkningtill ca 840 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
beslutade våren 1989 om kompensation till jordbruket under regleringsåret
1989/90. Beslutet innebar att ett belopp om totalt 1 170 milj. kr. skulle
betalas ut under detta år. Beslutet fömtsätter ingen ytterligare kompensation
utöver detta belopp. Riksdagen uttalade emellertid att detta inte hindrar
överläggningar om ytterligare kompensation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
egen del anser jag att viss retroaktiv ersättning kan vara befogad, med hänsyn
till kostnadsutvecklingen. Ersättningen bör ingå som en del i de
övergångsåtgärder som jag har föreslagit och betalas ut under övergångsperioden.
Genom att ersättningen ingår i övergångsåtgärderna anser jag också att åtgärden
är förenlig med Sveriges åtaganden inom pågående GATT-förhandlingar, trots att
dessa innebär en avsiktsförklaring om neddragning av stödet för år 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:9.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har föreslagit att avregleringen av den interna marknaden påbörjas<br>
den Ijuli 1991. För tiden fram till dess finns det enligt min uppfattning<br>
anledning att tillföra jordbmket viss ökad ersättning av den anledning jag</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section438>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section439>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nyss
nämnt. Anpassningen av produktionen bör dock påbörjas innan Prop.
1989/90:146 tidpunkten för avregleringen. Hela ersättningen bör därför ingå i
övergångsåtgärderna. Som jag tidigare har redovisat innebär mina förslag till
övergångsåtgärder och permanenta åtgärder att jordbruksnäringen får en höjd
ersättning med 2 700 milj. kr. under år 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag nämnt tillförs jordbruket 1 170 milj. kr. under innevarande år. Jag anser
att samma belopp bör tillföras under regleringsåret 1990/91. Av beloppet bör
skördeskadefonden tillföras 56,5 milj. kr., medan 8,8 milj. kr. bör användas
för djurhälsovård, 10,0milj. kr. för pristillägg på får och lamm och 24,7 milj.
kr. för sociala satsningar. Totalt uppgår dessa poster till lOOmilj. kr. Medlen
för sociala satsningar bör användas tiUsammans med medlen under anslagsposten
Låginkomstsatsning m. m. inom jordbmket, anslaget Prisreglerande åtgärder på
jordbmkets område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Resterande
1070milj. kr. bör tillföras jordbrukarna i huvudsak genom bidrag per ko, m.m.,
enligt samma principer som under innevarande år. Med hänsyn till den
överenskommelse som slöts i april 1989 inom ramen för nuvarande GATT-mnda bör
inte de administrativt satta mittprisema o. d. höjas, utan ersättningen bör
liksom innevarande år betalas per djur och per hektar av berörda grödor. En
mindre del av beloppet kan emellertid tillföras genom prishöjningar, niimligen
56,5 milj. kr., som utgör ersättning för avsättning till skördeskadefonden.
Detta belopp skall enligt riksdagsbeslut (prop. 1987/88:74, JoU 16, rskr. 130)
om skördeskadeskyddet årligen tillföras fonden, samtidigt som jordbruket skall
kompenseras genom konsumentprishöjningar. 1 riksdagsbeslut våren 1988 (prop.
1987/ 88:165, JoU 25, rskr. 385) om jordbmksprisregleringen för regleringsåret
1988/89 m.m. faststäUdes att beloppet under åren 1988/89 och 1989/90 skulle
betalas av införsdavgifter utanför fördelningsplanen. Eftersom besluten
fattades före GATT-överenskommdsen utgör denna inget hinder mot att finansiera
fondavsättningen genom höjda konsumentpriser när regleringsåret 1989/90 löper
ut. Priserna bör således höjas med 56,5 milj. kr. den Ijuli 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Resterande
del av beloppet, dvs. 1 113,5 milj. kr. bör finansieras av införselavgiftsmedel
utanför fördelningsplanen. I den utsträckning införselavgiftsmedel inte finns
tillgängliga skall finansiering ske med budgetmedel. Det bör ankomma på
regeringen att fatta de beslut om avgifter och bidrag som följer av mitt
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i sammanhanget påpeka att 225 milj. kr. av innevarande års kompensation på
1 170milj. kr. avser perioden juli december 1990, dvs. halva år 1990/91. För
att bibehålla nuvarande kompensationsnivå t.o.m. 1990/91 års utgång skulle
alltså krävas 945 milj. kr. (1 170-225) under år 1990/91. Jag anser emellertid
att jordbmket skall tillföras I 170milj. kr., vilket innebär ett engångsbelopp
på 225 milj. kr. utöver nuvarande nivåbelopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bidragen
bör i sin helhet betalas ut den 31 december 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
regleringsåret 1990/91 skaU dessa bidrag upphöra. Hur motsvaran<br>
de ersättning, och den retroaktiva ersättningen på 730 milj. kr., skall<br>
utgå under åren därefter får, liksom frågan om gränsskyddet, avgöras med<br>
hänsyn till resultatet av de pågående GATT-förhandlingarna.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>172</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section440>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section441>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnader</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Omställningsstödet
betalas för all areal som permanent tas ur produktion. Stödet är betydligt
högre än summan av inkomststöd och sjunker snabbare än detta. Detta ger en
kraftig stimulans att ta mark ur produktion i början av omställningsperioden.
Jag räknar därför med att en relativt stor areal tas ur produktion under
budgetåren 1991/92 och 1992/93. TotaU under perioden räknar jag med att 500000
ha tas ur produktion. Av dessa kan ungefär hälften planteras med skog eller
energiskog under perioden. Detta är den möjliga skogsplanteringen med hänsyn
till tillgången på plantor. Jag har med dessa utgångspunkter beräknat kostnaden
för omställnings- och anläggningsstöd till totalt ca 3,9 miljarder kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inkomststödet
utgår till all areal som år 1989 användes för odling av prisreglerade grödor
eUer ingick i Omställning 90. Denna areal uppgår till ca 1,9 milj. ha. Efter
hand som areal tas ur produktion minskar den areal som berättigar till
inkomststöd. Jag har med de utgångspunkter jag nyss nämnt beräknat den totala
kostnaden för inkomststöd under övergångsperioden till ca 5,6 miljarder kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Totalt
under den femåriga övergångsperioden beräknar jag kostnaderaa till ca 13,6
miljarder kr. Av detta utgör ca 10,7 miljarder kr. kostnader för
omställningsåtgärder, medan resten är kostnader för de permanenta åtgärderaa
under övergångsperioden. I den totala kostnad för övergångsperioden som jag
nyss nämnt ingår inte kostnader för export av spannmål som staten löser in.
Denna kostnad är i dag inte möjlig att beräkna, framför allt på gmnd av
osäkerheten om världsmarknadspriser och överskottskvantiteter under övergångsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Effekter
på markanvändningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
avreglering som jag har föreslagit innebär bl.a. en anpassning av dagens
överskottsproduktion av i första hand spannmål. Anpassningen innebär att ca
500000 ha åkermark frigörs för annan användning under de närmaste åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag inledningsvis redogjort för innebär en avreglering att det skapas
väsentligt bättre fömtsättningar för en på lång sikt effektiv och varierad
användning av den resurs som åkermarken utgör. Övergången från en reglerad
marknad till en fri intera marknad ökar möjligheten för icke reglerade grödor
att konkurrera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avreglering leder också till en extensifiering av växtodlingen. Eftersom
marken blir billigare i förhållande till insatsvaroma kommer användningen av
t.ex. handelsgödsel och bekämpningsmedel att minska mer än arealen. Mer
åkermark kommer alltså att användas för en given produktionsvolym. Hur stor
areal som tas i anspråk till följd av detta är svårt att bedöma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
det permanenta stödet till landskapsvårdande insatser tar mark i<br>
anspråk, även om det i stor utsträckning kommer att handla om betes<br>
mark. Genom detta stöd kan natur- och kuUurmiljövärden i det svenska<br>
odlingslandskapet säkerställas.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>173</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section442>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section443>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
att skötsellagens bmkningsplikt slopas och tillståndskravet er- Prop. 1989/90:146
sätts med en anmälningsplikt ökar den enskilde jordbmkarens möjlighet att själv
avgöra hur marken skall användas. Detta är enligt min mening en nödvändighet på
en fri marknad utan dagens garanterade avsättning och exportbidrag. Det är
också nödvändigt för att få en snabb och smidig anpassning och omställning av
produktionen. Genom t. ex. anmälningsplikten och landskapsvårdsstödet har dock
samhället samtidigt möjlighet att påverka markanvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudaltemativen
till produktion av livsmedelsråvara är i dag industri-och energigrödor samt
skogsproduktion. Mindre arealer kan också tas i anspråk för olika nischgrödor,
som exempelvis lin, nypon och fibergrödor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
altemativ kommer att vara möjliga med de övergångsåtgärder jag har föreslagit.
Inkomststödet kommer att utgå till all areal, både den som används tiU de
prisreglerade grödoma och de som används till andra ettåriga grödor eller för
träda. Detta ökar valmöjligheten mellan olika grödor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Relativt
stora arealer behöver dock användas för andra permanenta ändamål än för
produktion av jordbmksprodukter, för att en balans skall nås för dessa. Därför
har jag föreslagit starka stimulanser till en tidig och varaktig omställning.
Omställningsstödet utgår när anmälan görs att ta åkermark ur produktion. Åtgärden
kan dock vidtas vid en senare tidpunkt. Därmed förbättras möjlighetema att
snabbt nå balans på marknaden för traditionella jordbmksprodukter.
Omställningsstöd kan erhållas för alla bestående åtgärder, allt från
skogsplantering tiU anläggning av golföanor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
skogsplantering m.m. kan anläggningsstöd erhållas. Tillsammans med
omläggningsstödet uppgår detta till högst 85% av planteringskostnaden (lövträd
i slättbygder). Skogsstyrelsen har beräknat den skogsplantering som är möjlig
under övergångsperioden till ca 210000 ha, med en maximal ökning av
produktioner av plantor. Enligt skogsstyrelsen är skogsplantering ett bra sätt
att långsiktigt bevara markens bördighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
energiskog kan ta relativt betydande arealer i anspråk under övergångsperioden,
med det anläggningsstöd på 75% av kostnaden som jag har föreslagit i
slättbygder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Odlingen
av energigrödor påverkas i hög grad av energi- och miljöpolitiken. Energi- och
miljöpolitiska överväganden bör vara avgörande för de insatser som görs för att
främja en ökad produktion och användning av biobränslen. En rad beslut som
förbättrar biobränslenas konkurrenskraft har redan fattats eller förbereds för
närvarande. Ett exempel är den koldioxidskatt som regeringen nyligen har
föreslagit. Som jag tidigare nämnt kommer miljövänlig energiproduktion också
att stimuleras med 500 milj. kr. per år, varvid biobränslen skall prioriteras.
Detta kommer att förbättra avsättningsmöjlighetema och däraied fömtsättningama
för en långsiktig och lönsam odling av energigrödor. Som jag tidigare nämnt är
det ytterst marknadens efterfrågan som avgör odlingens möjliga storlek.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
kan konstateras att de föreslagna åtgärdema skapar goda fömtsättningar för en
övergång till altemativ användning av ca 500000 ha åkermark. Övergångsåtgärdema
kommer att finnas i fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:372.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>174</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section444>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section445>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Det finns alltså relativt
god tid för den enskilde bmkaren att börja odla nya grödor.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section446>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.3 Avvecklingsersättning till mjölkproducenter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:123.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslagr
Möjligheten för mjölkproducenter att erhålla avvecklingsersättning förlängs.
Anslutning till systemet skall vara möjlig t.o.m. år 1996. Ersättning skaU
endast betalas ut t.o.m. år 1996. Det ankommer på regeringen att besluta i
dessa frågor.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section447>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LAGrs
förslagr Överensstämmer med min bedömning fömtom att arbetsgmppen föreslår att
producentema inom stödområdet inte skall kunna ansluta sig till systemet efter
år 1991.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstansernar
Jordbmksnämnden och lantbmksstyrelsen tillstyrker en förlängning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skälen
för mitt förslagr En avveckling av den intema marknadsregleringen kan, som jag
tidigare sagt, förväntas kräva en minskning av antalet kor med mellan 60000 och
100000. För att underlätta denna produktionsminskning anserjag att
avvecklingsersättningen till mjölkproducenter bör förlängas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Systemet
innebär för närvarande att en jordbmkare som är minst 60år och som upphör med
sin mjölkproduktion, får en ersättning med 60 öre per kg mjölk som levererades
under år 1987. Ersättningen betalas ut fram t.o.m. det år då producenten fyller
65år. Anslutningen till systemet har varit god. T.o. m. år 1989 hade 4455
producenter med totalt ca 46000kor beviljats avvecklingsersättning, vilket
motsvarar ett produktionsbortfall om knappt 300 milj. kg mjölk. Antalet
producenter som för närvarande ingår i ersättningssystemet uppgår till ca 2
000.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Jag anser att systemet
övergångsvis bör finnas kvar för att möjliggöra för producentema att överväga
humvida de vill fortsätta att producera mjölk med de förändrade marknadsviUkor
som kommer att gäUa efter det att reformen trätt i kraft den I juli 1991. Detta
är angeläget för att underlätta en produktionsminskning. De producenter som har
möjlighet att ansluta sig t. o. m. år 1996 har tillsammans ca 130000 kor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppen
föreslår att avvecklingssystemet skall begränsas så att det inte omfattar
producenter inom stödområdet. Orsaken är att dessa producenter även framgent
kommer att komma i åtnjutande av det särskilda prisstödet till norra Sverige
och att det inte är önskvärt att produktionen minskar i dessa områden. Jag instämmer
i gmppens åsikt att produktionsminskningen i huvudsak bör ske utanför
stödområdet men anser att detta bör åstadkommas på annat sätt än genom att
undanta dessa producenter från avvecklingsersättningen. Det är enligt min
mening inte rimligt att utesluta producenter i norra Sverige från möjligheten
att få avvecklingsersättning. Jag har tidigare redogjort för mina förslag för
norra Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har beräknat kostnaden för en ökad anslutning till 70 milj. kr. för budgetåret
1990/91. Jag återkommer till detta när jag behandlar anslagsfrågoma.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:86.0pt'><span style='font-family:Verdana'>175</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section448>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section449>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>5.4 Stöd
till skuldsatta jordbrukare</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section450>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:125.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt förslagr
Särskilda stödåtgärder riktas till de skuldsatta jordbmkare som under en
övergångsperiod kan komma att få ekonomiska svårigheter tiU följd av den
föreslagna avvecklingen av den intema marknadsregleringen. Stödet skall ges
dels som stöd för rekonstmktion av jordbmksföretag eller som avvecklingsstöd,
dels i form av rådgivning m.m. Vid behov skall jordfonden få disponeras för
inlösen av fastigheter. Stöden skall utgå under perioden den 1 januari
1991-den Ijuli 1996.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section451>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LAGrs förslagr
Arbetsgmppen föreslår ett stöd till skuldsatta bmkare under en period av fyra
år. Stödet bör bestå av statens medverkan i ackord vid företag där staten har
ett engagemang i form av lån eller kreditgarantier. Det kan också bli fråga om
inlösen av fastigheter som förvärvats efter år 1980, om ägaren är på obestånd
eller nära ett obestånd och inte kan sälja fastigheten på marknaden för ett
pris som motsvarar köpeskillingen justerad för investeringar, förslitning och
skogsuttag.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstansernar Endast
ett fåtal remissinstanser har yttrat sig i frågan. Länsstyrelsen i Norrbottens
län anför att även företagare som gjort större investeringar före år 1980 och
blivit högt skuldsatta bör få stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrdsen
i Kristianstads län anser att ett breddat ackordsförfarande är att föredra.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Föreningen Foder och
spannmål föreslår att särskilt stöd tiU skuldsatta lantbmkare måste vara så
konstmerat att det träder i kraft innan obeståndssituationen är ett faktum.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för mitt förslagr
En avveckling av den intema marknadsregleringen på jordbmkets område kommer
att innebära nya fömtsättningar på marknaden för jordbmksprodukter. De
jordbmkare som etablerar sig efter det att de nya fömtsättningama för
prisbildningen på marknaden har klarlagts i ett livsmedelspolitiskt beslut har
möjlighet att beakta dessa nya fömtsättningar i samband med etableringen. I
vissa fall kan jordbmkare som redan är etablerade ha mindre möjlighet att anpassa
sig tiU de nya fömtsättningama. Detta gäUer framför allt bmkare som på gmnd av
en hög skuldsättningsgrad är bundna tiU en hög fastighetsprisnivå. De vägar
till anpassning som finns och som med stor sannolikhet kommer att utnyttjas av
jordbmkama är bl.a. förändringar i produktionstekniken, förändringar i
kombinationen av produktionsresurser, minskad användning av vissa insatsmedel
samt ökad samverkan. Möjlighetema till anpassning för den enskilde jordbmkaren
är bl. a. beroende av skuldsättnings-och inkomstsituationen i utgångsläget samt
av förmågan att se vilka förändringar som är nödvändiga och att genomföra dem.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En möjlig utveckling i
samband med avvecklingen av den intema marknadsregleringen är att värdet på
jordbmksmark minskar. Detta kan förväntas leda till både lägre arrendeavgifter
och lägre priser på jordbmksfastigheter. Nivån på arrendeavgiftema påverkas i
huvudsak av avkastningen i jordbmket, medan fastighetsprisema även påverkas av
andra faktorer.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:85.0pt'><span style='font-family:Verdana'>176</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section452>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section453>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>t.
ex. skattelagstiftningen, inflationstakten och mer långsiktiga lönsamhets-
Prop. 1989/90:146 mål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alla
jordbrukare kommer att på något sätt beröras av avvecklingen av den interna
marknadsregleringen. Med de föreslagna avtrappningsåtgär-derna och de
övergångsvisa stöden bör det dock enligt min bedömning finnas goda möjligheter
att genomföra anpassningen till en friare marknad för jordbruksprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
denna anpassningsprocess är det viktigt att jordbrukaren får tillgång till
kvalificerad rådgivning och information om hur han eller hon bäst kan möta
förändringarna. Den statliga rådgivningen tillhandahålls genom lantbruksstyrelsen
och lantbmksnämndema. De förändringar i bl. a. prisbildningen som kommer att
ske gör det nödvändigt för både rådgivare och jordbmkare att förändra sitt
arbetssätt och i betydligt högre grad än tidigare ge akt på marknadens signaler
och aktivt samla kunskap och . information om marknaden och hur denna
utvecklas. Jag kommer i det följande att särskiU ta upp frågan om rådgivningens
roll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan emellertid i samband med en intern avreglering enligt mitt förslag uppkomma
sådana situationer att rådgivning inte är ett tillräckligt medel för att
motverka ekonomiska svårigheter. Lantbmksstyrelsen har efter uppdrag av
regeringen lämnat ett förslag till stödåtgärder för skuldsatta jordbmkare.
Lantbmksstyrelsen har även redovisat en uppskattning av antalet företag som kan
antas få svårigheter på gmnd av hög skuldsättning till följd av en avveckling
av den interna marknadsregleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbmksstyrelsen
har gjort särskilda undersökningar av skuldsättnings- och inkomstsituationen i
jordbmket och gör bedömningen att i storleksordningen 1500 företag kan få
mycket allvarliga ekonomiska problem vid en avveckling av marknadsregleringen.
Av dessa kan omkring 1000 företag få så allvariiga problem att
rekonstmktionsåtgärder eller avveckling av företagen blir nödvändiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
dessa tillkommer ett betydligt större antal, ca 3000-5000 företag, att vara i
behov av särskilda rådgivningsinsatser för att inte råka i allvarliga
ekonomiska situationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbmksstyrelsen
betonar att dessa bedömningar av antalet företag är osäkra och bör omges med
viss säkerhetsmarginal. Lantbruksstyrelsens analyser av skuldsättnings- och
inkomstförhållanden har i huvudsak inriktats på företag av den storleken att
de kan försörja brukaren och sysselsätta denne på heltid, dvs. ofta större
företag som är kapitalkrävande och ofta har en hög skuldsättning. Dämtöver kan
det enligt min mening finnas mindre företag som byggts upp under stora risker,
t.ex. alternativodlings-företag. Lantbmksstyrelsen bör vid bedömning av
framtida eventuella stödåtgärder även beakta dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mitt
förslag i fråga om stödåtgärder för skuldsatta jordbmkare innebär att stöd ges
dels i form av rådgivning, dels i form av stöd för rekonstmktion av
jordbmksföretag eller avvecklingsstöd. Lantbmksstyrelsen bör också kunna lämna
stöd till projektverksamhet, t.ex. gemensam maskinanvändning, ny
markanvändning, småskalig förädling etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådgivningen
bör riktas till den gmpp av jordbrukare som kan riskera<br>
att få ekonomiska problem. I detta fall är det lämpligt att genom informa-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>177</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>12 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 146</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section454>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tion,
utbildning och i utvecklingsprojekt bidra till att jordbrukarna får Prop.
1989/90:146 insikt i de nya villkor som kommer att gälla för jordbruket. 1
detta arbete bör även beaktas möjligheterna till kombinationssysselsättningar
m.m. Denna del av stödåtgärderna bör bedrivas i samarbete med arbetsmarknadsverket,
länsstyrelserna. Svenges lantbmksuniversitet, lantbruksskolorna och lantbmkets
organisationer. Enligt min mening bör de medel som, inom ramen för samhällets
delansvar för överskottsarealen avdelats för rådgivning, kunna användas i detta
sammanhang. Vidare bör ett särskilt program genomföras för företag som
riskerar att få allvarliga ekonomiska svårigheter. Dessa bmkare bör under
övergångsperioden erbjudas kostnadsfri rådgivning i form av företagsekonomiska
analyser och förslag till åtgärder för att åstadkomma förbättringar i den
ekonomiska situationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om rekonstruktionsåtgärder bör enligt min mening följande gälla. En
rekonstruktion av företag kan ske på olika sätt beroende på om bmkaren har
statliga lån eller kreditgarantier eller om han saknar sådana. Vid en
rekonstmktion är det viktigt att samtliga större fordringsägare medverkar genom
eftergift av fordringar. Statens medverkan kan bestå i att staten, förutom att
efterge en del av sin fordran, ger lånegaranti för ett belopp motsvarande vad
som behövs för att erlägga ackordslikviden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
bmkaren inte har statliga lån eller lånegarantier kan en rekonstmktion ändå
vara angelägen. I detta fall bör det vara möjligt att, efter att samtliga
fordringsägare medverkat i en ackordsuppgörelse, bevilja ett övergångsvis,
treårigt räntebidrag med 2,5% beräknat på företagets räntebärande skulder. En
förutsättning bör vara att bmkaren är i en obeståndssituation. Räntebidrag bör
utgå med maximalt 50000 kr. per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
brukaren inte vill fortsätta som jordbrukare eller om en rekonstruktion inte
kan genomföras, bör stöd ges antingen genom att staten löser in fastigheten
eller i form av en avvecklingsersättning. Även här bör en fömtsättning för stöd
vara att företagaren är i en obeståndssituation och att etableringen har skett
efter år 1980 och senast vid tidpunkten för riksdagens beslut om den nya
livsmedelspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Staten
bör i sådana fall, efter att bmkaren begärt det, lösa in fastigheten för ett
pris motsvarande köpeskiUingen, om detta pris inte får anses vara oskäligt
högt. Jordfonden bör kunna användas för detta ändamål. Det bör även vara
möjligt att utnyttja en rörlig kredit för att täcka eventuella tillfälliga
likviditetsunderskott i jordfonden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avvecklingsersättning bör kunna ges till de jordbrukare som vill avveckla
jordbruksverksamheten för att underlätta deras övergång till annan verksamhet.
Avvecklingsersättningen bör kunna utgå under en femårsperiod och bör samordnas
med arbetsmarknadsstöd eller utbildningsbidrag så att ersättning ges med ett
belopp motsvarande normal lön för kvalificerad arbetskraft i jordbmket. Jag
vill i detta sammanhang erinra om det särskilda avvecklingsstöd till
mjölkproducenter som jag tidigare föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtliga
nyssnämnda stödåtgärder kan, med undantag för inlösenskyl<br>
digheten, komma såväl jordägare som arrendatorer till del. Kostnaderna<br>
för räntebidrag, avvecklingsersättning, förluster på inlösta fastigheter samt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>178</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section455>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section456>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>eftergifter i samband med
ackord uppskattar jag till ca 200 milj. kr. för perioden 1991/92 1995/96.
Stödformerna bör dock införas fr.o.m. den 1 januari 1991. Under budgetåret
1990/91 bör kostnaderna för stöden vara obetydliga. För perioden
1991/921995/96 bör dessutom 40 milj. kr. per år anvisas för lantbruksverkets
arbete med bl.a. rådgivning, information och projektverksamhet. Ett särskilt
anslag bör anvisas för dessa ändamål. Jag återkommer i det följande till denna
fråga.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section457>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.5 Arrendatorernas situation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:124.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:14.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Min
bedömningr Det bör i första hand ankomma på parterna i ett arrendeavtal att
anpassa avtalen och avtalsvillkoren till de ändrade förhållanden som kan bli en
följd av den föreslagna reformen av livsmedelspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:124.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:14.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De arrendatorer
som får sina förhållanden så förändrade att deras arrendevillkor framstår som
oskäliga kan åberopa 36 § avtalslagen för att få till stånd en ändring av
villkoren.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section458>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LAGrs
bedömningr LAG har berört frågan i samband med behandlingen av
övergångsåtgärderna. 1 betänkandet anförs att rätten till det föreslagna
temporära inkomststödet även bör omfatta den som arrenderar mark. Vidare sägs
att om ett arrendeavtal skuUe bli oskäligt bör 36 § avtalslagen kunna åberopas
för att få en jämkning till stånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissinstansernar
Endast ett fåtal remissinstanser har berört frågan. Några instanser som tagit
upp arrendatorernas förhållanden anser att 36 § avtalslagen är tillämpbar
endast undantagsvis i de situationer som kan uppkomma och efterlyser klarare
regler. Några remissinstanser anser också att möjlighet bör ges arrendatorerna
att omförhandla arrendena.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen anser
att det för att undvika juridiska processer är önskvärt att arrendemarknadens
parter kan komma överens om riktlinjer för hur problem i samband med en
avveckling av marknadsregleringen skall hanteras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för min bedömningr
Förhållandena för arrendatorerna är speciella framför allt därför att
arrendatorn kan vara bunden av ett relativt långt kontrakt. Arrendatorn kan
inte heller använda marken efter eget gottfinnande utan är i allmänhet hänvisad
till en kortsiktig markanvändning, vilket huvudsakligen innebär odling av
spannmål eller vall. Vidare är arrendeavgiften i allmänhet kopplad till en
kortsiktig avkastning från åkermarken. Det innebär att arrendeavgiften i vissa
fall vid genomförandet av den nya livsmedelspolitiken kan komma att bli för
hög i förhållande till det värde som arrendet betingar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Av jordbruksstatistiken
framgår att mer än hälften av landets jordbmksföretag (ca 52 000) är helt
eller delvis arrenderade och att dessa företag brukar drygt 2 milj. ha åker. En
stor del av företagen finns i Svealands slättbygder (7 900) och i Götalands
skogs- och mellanbygder (15 500). Den av dessa företag bmkade arealen uppgår
till ca 70% av åkermarken. Hur</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:73.0pt'><span style='font-family:Verdana'>179</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section459>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section460>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>många
av dessa företag som är specialiserade växtodlingsföretag resp. Prop.
1989/90:146 animalieproducerande är inte möjligt att utläsa i statistiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avveckling av den intema marknadsregleringen enligt de angivna riktlinjema i
mitt förslag till en ny livsmedelspolitik får sannolikt de mest märkbara
effektema på spannmålsodlingen och för de företag som är specialiserade inom
detta område. Det är dock nu inte möjligt att exakt bedöma alla inkomsteffekter
av färslaget. Det är därför inte heller möjligt att utesluta att även andra
typer av företag kan komma att bli berörda. Enligt min bedömning kan dock de
företag som är helt arrenderade (ca 15 000), som gmpp betraktat, antas vara mer
känsliga för förändrade fömtsättningar än de företag som bmkar såväl egen som
arrenderad mark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
jag nu har anfört innebär att arrendatoremas situation särskilt måste
uppmärksammas i samband med en avveckling av den intema marknadsregleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Först
vill jag framhålla att man kan räkna med att effektema av avregleringen
mildras genom den stegvisa avvecklingen av prisregleringen och de ekonomiska
stöd som föreslås. Dessutom har enligt vad jag har erfarit de förväntade
ändringama i livsmedelspolitiken lett till att arrendeupplåtare och
arrendatorer i betydande utsträckning kommit överens om endast en begränsad
förlängning av arrendetiden för att göra det möjligt att anpassa avtalen till
de nya fömtsättningarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
uppgifter från lantbmksstyrelsen får arrendatorer med indexreglerade
arrendekontrakt sina arrendeavgifter minskade om avräkningspriserna faller.
Detta tillsammans med de ekonomiska stöd som föreslås bör i regel vara
tillräckligt för att arrendatorema inte skall få allvarliga ekonomiska problem
under den resterande delen av arrendeperioden. Har en arrendator ett
arrendeavtal som inte är indexreglerat torde det enligt lantbmksstyrelsen vara
fråga om en så kort arrendeperiod att arrendatom också i det fallet bör klara anpassningen
med hjälp av föreslaget ekonomiskt stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av vad jag nu har anfört kan det fömtsättas att en anpassning tiU de
nya förhållandena i allmänhet kan ske utan några större problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
de fall arrendatorer med löpande kontrakt trots allt skulle behöva få en
jämkning till stånd kan följande framhållas. Tidigare fanns i jordabalken
särskilda bestämmelser om jämkning av arrendeavtal (8kap. 27§). Bestämmelserna
innebar att om tillämpningen av arrendevillkor uppenbarligen skulle strida mot
god sed i arrendeförhållanden eller eljest vara otillbörlig, fick villkoret
jämkas eller lämnas utan avseende. Den särskilda bestämmelsen i 8 kap.
jordabalken upphävdes år 1976 samtidigt med att 36 § avtalslagen infördes.
Samtidigt upphävdes en rad andra bestämmelser med likartat innehåll i andra
lagar. Anledningen var att de olika bestämmelseraa om oskäliga avtalsvillkor
ansågs böra uttryckas genom en enda bestämmelse centralt placerad i
avtalslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillämpad
på arrendeförhållanden innebär 36 § avtalslagen att jämkning<br>
kan ske i fråga om både villkor i det urspmngliga avtalet och ändringar<br>
eller tillägg till detta. Jämkning kan komma till stånd på begäran av både<br>
jordägare och arrendatorer. Jämkning på gmnd av 36 § avtalslagen är inte</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>180</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section461>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section462>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>heller
begränsad till avtal som träffats efter lagens tiUkomst utan kan ske Prop.
1989/90:146 också i fråga om redan dessförinnan tiUkomna rättsförhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
förarbetena till lagen (prop. 1975/76:81) framhölls att avsikten givetvis inte
är att varje förändring av de förhåUanden som har förelegat vid ett avtals
ingående skall kunna åberopas för att få avtalet jämkat med stöd av 36 §
avtalslagen. En fömtsättning för att ett villkor skall kunna jämkas eller
åsidosättas är att villkoret med hänsyn till de ändrade förhållandena framstår
som oskäligt. Det ligger vidare i sakens natur att det oftare föreligger skäl
för jämkning e. d. när det, som beträffande arrendeavtal ofta är fallet, är
fråga om relativt långvariga avtal. Frågan humvida jämkning bör ske på gmnd av
ändrade förhållanden hänger också nära samman med parteraas möjligheter att
överblicka ett avtals konsekvenser vid avtalets ingående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av vad jag nu har anfört om tillämpningen av 36 § anser jag att den
möjlighet till jämkning som paragrafen medger bör vara tillräcklig i de fall
en anpassning av arrendevillkoren inte kommer till stånd på annat sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
anledning av den tveksamhet som några remissinstanser givit uttryck för när det
gäller tillämpligheten av 36 § avtalslagen vill jag anföra följande. Mitt
förslag till ny livsmedelspolitik innebär väsentliga förändringar som på ett
påtagligt sätt ändrar fömtsättningama för jordbmket. Detta kan innebära ändrade
förhållanden jämfört med de som rådde när arrendeavtalet ingicks. Till följd
av dessa ändrade förhållanden kan en arrendeavgift ha blivit oskälig. Om så är
fallet är också fömtsättningama för en tillämpning av 36 § avtalslagen
uppfyllda. Med stöd av den bestämmelsen kan en jämkning ske av sådana
avtalsvillkor som blivit oskäliga på gmnd av senare inträffade förhållanden.
Detta gäller inte bara arrendeavgiften utan även andra arrendevillkor, t. ex.
avtalstidens längd. Kan partema inte komma överens om en jämkning finns det
möjlighet att försöka få en föriikning till stånd genom att begära medling hos
arrendenämnden innan frågan om domstolsprövning aktualiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill i sammanhanget också erinra om att vissa former av det särskilda stöd
till skuldsatta som jag föreslår skall kunna lämnas till såväl arrendatorer
som jordägare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>5.6 Rådgivning och utbildning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
reformering av livsmedelspolitiken ger jordbmket och landsbygden nya
möjligheter till vidareutveckling och förayelse. Det prisregleringssystem som
hittills omgärdat jordbmkssektom har ur många synvinklar inverkat negativt på
näringen och dess utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avveckling av den interaa marknadsregleringen innebär en föränd<br>
ring av de villkor som gäUt för jordbmket bl. a. i fråga om prissättning och<br>
avsättning för jordbmksproduktema. Med den föreslagna inriktningen av<br>
reformen samt det stöd som erbjuds jordbmkama under en övergångsperi<br>
od finns det enligt min uppfattning goda fömtsättningar för det stora<br>
flertalet jordbmkare att utan betydande svårigheter anpassa sig till den<br>
nya, friare jordbmksmarknaden.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>[81</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section463>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section464>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbmkama
själva och deras idéer och förmåga till förändringar och Prop. 1989/90:146
nyskapande, är naturligtvis den största tillgången i övergången till de nya
förhållandena. Den snabba utvecklingen i det svenska jordbmket under senare
årtionden hade inte varit möjlig utan en så kunnig och erfaren yrkesgmpp som
jordbmkama är. Samtidigt har det i många fall visat sig att olika försök till
förayelse och diversifiering inom jordbmket och livsmedelsförädlingen har
hindrats eller bromsats på gmnd av prisregleringssystemet och de nackdelar som
detta har medfört. Jordbmkama har därmed haft mycket begränsade möjligheter
att utveckla sitt nytänkande och sitt företag eftersom förhållanden på
marknaden i så hög grad har styrts av prisregleringssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reformeringen
av livsmeddspiolitiken lägger gmnden för en ny och dynamisk utveckling på
jordbmksmarknaden, till fördel för både jordbmkare och konsumenter. För
jordbmkaraa innebär detta en förändring av villkoren på marknaden men framför
allt av jordbmkarens roll i förhållande till denna marknad. Jordbmkaren har
hittills haft begränsade möjligheter och incitament att hålla sig informerad
om marknaden för de produkter som han eller hon producerar. På en friare
marknad kommer jordbmkaren att få större frihet och möjlighet att själv
påverka avsättning och priser på produkteraa, vilket även innebär ett större
ansvar. Jordbmkarens roll som företagare kommer att förändras och i vissa
avseenden innebära nya uppgifter som är fö)rknippade med den närmare kontakten
mellan jordbmkare och konsumenter. Jordbmkaren kommer att få motiv att i
betydligt större utsträckning än tidigare aktivt söka information om marknadens
utveckling, konsumenteraas efterfrågan och själva göra en bedömning av de egna
möjligheteraa tiU utveckling av företaget. Det är sannolikt denna omställning
till en ny företagarroll som är den viktigaste tröskeln att övervinna i samband
med anpassningen till en friare marknad. Det är i detta arbete som jordbmkaraa
bör få tillgång till kvalificerad rådgivning och stöd för att sätta sig in i
den nya, friare situationen på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbmkama
har stor kunskap om produktionen av livsmedel och har under lång tid i huvudsak
varit inriktade på just detta. Den del av företagandet som rör prissättning
och marknadsföring har emeUertid varit underordnad, då bmkaren haft små eller
obefintliga möjligheter att påverka denna del. 1 samband med den
livsmedelspolitiska reformen krävs bl. a. därför insatser från samhäUets sida
för att ge råd och utbildning till jordbmkaraa inför de förändringar som
genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Rådgivning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådgivningen
bör inriktas på att ge jordbmkama insikt i de nya förhållan<br>
dena på marknaden och ge den hjälp som behövs för anpassningen därtill.<br>
Detta innebär såväl ekonomisk rådgivning och kunskap om marknadsför<br>
hållanden som information och förslag till åtgärder för att uppfylla de krav<br>
som ställs på jordbmket från bl. a. miljö- och djurskyddssynpunkt. Ren<br>
produktionsteknisk rådgivning ges i dag i betydligt mindre omfattning än<br>
tidigare. Även en sådan rådgivning kan dock komma att behövas i per-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>182</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section465>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section466>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>spektivet av förändrade
priser på produkter och insatsvaror i produktio- Prop. 1989/90:146 nen,
vilket kan komma att motivera en ändrad kombination av resurser jämfört med den
nuvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kunskap på de områden som här blir aktuella i rådgivningen finns i dag vid
lantbmksstyrelsen och lantbmksnämndema. Rådgivningen sker framför allt via
lantbmksnämndema som fr. o. m. den 1 juli 1991 kommer att ingå i den nya
länsstyrelsen. Lantbmksnämndema har god sakkunskap främst i de frågor som rör
jordbmkets produktionsteknik, ekonomi, miljöfrågor och liknande. Den ökade
marknadsinriktning inom jordbmket som den livsmeddspolitiska reformen syftar
till kommer emellertid att förändra situationen även för rådgivama och deras
arbete. Det blir sannolikt nödvändigt att i större utsträckning än tidigare
bredda kunnandet utöver det rent produktionstekniska området och söka kunskap
och erfarenheter även utanför jordbmkssektom, t.ex. i fråga om marknadsföring
och marknadskännedom. Detta ställer stora krav på rådgivama, men ger även
betydligt större möjligheter tiU utveckling för såväl rådgivare som jordbmkare
än tidigare. Samordningen av verksamheten i den nya länsstyrelsen ger också
tillfälle till utökade kontakter och samarbete mellan olika funktioner i länen
och en koordination av resurser för de ändamål som är mest angelägna i ett
regionalt perspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
vill erinra om att även näringen och dess organisationer har ett ansvar och
intresse för en förstärkt rådgivning. LRF har redovisat ett förslag till
utbildnings- och rådgivningsprogram. Som jag tidigare har redovisat avsätts
inom ramen för ddansvarsmedlen resurser för rådgivning m. m. till såväl
näringen som lantbmksverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Utbildning</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rådgivning
till jordbmkare ges i stor utsträckning till den enskilde företagaren och
utgår från fömtsättningama för det enskilda företaget. I samband med sådana
förändringar av marknadsfömtsättningaraa i jordbmket som nu föreslås är det
sannolikt av stort värde för jordbmkama att i samarbete med andra företagare
och genom särskild utbildning få tillfälle att sätta sig in i de nya
förhåUandena. Detta kan ge nya impulser till vidareutveckling av företaget och
möjlighet till diskussion med kolleger och företagskonsulter. På så sätt kan
även den sociala kontakten på landsbygden stärkas och utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbildningen
av jordbmkare bör därför syfta till att ge generell kunskap<br>
om de nya marknadsförhållandena samt vilken kunskap och information<br>
som är nödvändig att ha för att jordbmkama själva skall kunna arbeta och<br>
bli framgångsrika under dessa fömtsättningar. Tyngdpunkten bör ligga på<br>
att stimulera jordbmkaren tiU att utifrån de egna resursema komma med<br>
idéer till fömyelse av företaget och kontrollera om det finns möjligheter att<br>
med ett gott resultat genomföra förslagen. 1 detta skede behövs sannolikt<br>
utbildning i bl.a. marknadsföring, ekonomistyming m.m. vilken ges av<br>
kvalificerad personal. Det är också viktigt att inse att en sådan utbildning<br>
inte alltid omedelbart slår igenom i en lönsam produktion utan måste</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>183</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section467>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section468>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>byggas på och få mogna
innan några avgörande steg kan tas på väg mot en förnyelse av företaget.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ansvaret för utbildningen
bör i första hand ligga på lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna, som efter
den Ijuli 1991 kommeratt ingå i den nya länsstyrelsen. Utbildningen bör dock
ske i samarbete med andra myndigheter och organisationer. Ett sådant samarbete
finns redan etablerat mellan bl. a. arbetsmarknadsverket, lantbruksverket och
jordbmksnä-ringens organisationer. Samarbetet bör även kunna vidareutvecklas på
regional och lokal nivå. På så sätt kan även de resurser som de olika
myndigheterna och organisationerna förfogar över samordnas på ett effektivt
sätt. I detta sammanhang kan även nämnas att de regionala utvecklingsfonderna
bedriver informationsverksamhet samt rådgivning och utbildning inom gmppen små
och medelstora företag.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section469>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>6 Uppföljning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt;margin-right:126.0pt;margin-bottom:
21.0pt;margin-left:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Min bedömningr Det
är av stor betydelse att följa upp den livsmedelspolitiska reformens effekter
på olika områden och utifrån olika aspekter. Ansvariga myndigheter ges i
uppdrag att under övergångsperioden noga följa utvecklingen inom sitt
ansvarsområde samt att regelbundet redovisa utvecklingen och eventuella behov
av åtgärder till regeringen. Det är också angeläget med kontinuerliga kontakter
med näringen.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section470>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LAGrs bedömningr LAG
understryker att konsekvenserna av en avveckling av de interaa
marknadsregleringaraa med nödvändighet måste beskrivas övervägande
kvalitativt. Beslut om en avreglering måste i stor utsträckning baseras på
principiella överväganden med stöd av sådana kvalitativa beskrivningar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Remissinstansernar Flera
remissinstanser understryker behovet av att följa upp utvecklingen efter en
avreglering för att kunna vidta åtgärder om icke avsedda effekter uppstår.
Många remissinstanser menar att effekterna av arbetsgmppens förslag är
svåröverskådliga och saknar också en utförlig konsekvensanalys i rapporten.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Skälen för min bedömningr
Den nya livsmedelspolitik som jag nu föreslagit innebär en genomgripande
förändring av den hittills förda livsmedelspolitiken. Livsmedelspolitiken har
visserligen efter hand förändrats och anpassats till förändringar inom
livsmedelssektorn och i dess omvärld. Den nu föreslagna reformen innebär
emellertid att vissa gmnddrag i den sedan länge förda politiken förändras.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Som redovisats i det
föregående kommer en intern avreglering att få konsekvenser på en rad områden
och ställa många aktörer i en ny situation. Härtill påverkas livsmedelssektorn
av reformer inom andra politikområden, vilket jag i det föregående redogjort
för. Min uppfattning, liksom flertalet remissinstansers, är emellertid att en
reform med den inrikt-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:61.0pt'><span style='font-family:Verdana'>184</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section471>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section472>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
som jag föreslagit är nödvändig. Som jag tidigare redogjort för är min
Prop. 1989/90:146 bedömning att en intern avreglering kommer att ge positiva
effekter för såväl producenter och konsumenter som för miljön och den regionala
utvecklingen samt ge samhällsekonomiska vinster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
reform av det här slaget innebär naturligtvis att det inte går att exakt bedöma
konsekvenserna i alla avseenden. Detta får emellertid inte hindra att en
nödvändig reformering av livsmedelspolitiken genomförs. 1 stället är det av
största vikt att noga följa utvecklingen efter en avreglering och ha beredskap
att vidta åtgärder om icke önskvärda effekter befaras uppstå. Jag instämmer
därför med de remissinstanser som understrukit behovet av uppföljning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Såväl
under övergångsperioden som efter reformens genomförande är det av stor
betydelse att kunna få en samlad bild av utvecklingen. Flera myndigheter kommer
här att spela en viktig roll. Statens pris- och konkurrensverk, statens
jordbruksnämnd, lantbruksstyrelsen, naturvårdsverket och riksantikvarieämbetet
bör ges i uppdrag att under övergångsperioden följa reformens effekter inom
resp. ansvarsområde och vid behov föreslå åtgärder. Lantbruksekonomiska
samarbetsnämnden spelar i det här sammanhanget också en viktig roll som
samordnande organ, framför allt när det gäller den ekonomiska utvecklingen inom
jordbmket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Reformens
effekter måste följas upp utifrån flera aspekter. Jag vill i sammanhanget
särskilt peka på vissa frågor som noga måste följas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbmket,
både näringen som kollektiv och de enskilda företagarna, ställs inför en ny
situation när de interna marknadsregleringarna avvecklas. Jordbrukarens
företagarroll kommer att förändras. Det är min bestämda uppfattning att den
enskilde jordbrukaren kommer att få en starkare ställning på marknaden och även
ekonomiskt påverkas positivt av reformen. Det är emellertid av största vikt
att följa upp den ekonomiska utvecklingen i jordbruket och analysera reformens
effekter såväl i olika regioner som för olika bmkarkategorier. Det är också
angeläget med kontinuerliga kontakter med näringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
kommer reformen att innebära att framför allt spannmålsodlingen kommer att
minska. Det är därför viktigt att följa hur markanvändningen förändras både
under övergångsperioden och på längre sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare redogjort för bedömer jag att jordbrukets miljöbelastning kommer
att minska till följd av en intern avreglering. Jag instämmer emellertid med de
remissinstanser som understmkit vikten av att följa upp reformens konsekvenser
för miljön samt kultur- och naturmiljön. Som jag i det föregående föreslagit
bör därför naturvårdsverket ges i uppdrag att i samråd med riksantikvarieämbetet
och lantbmksstyrelsen följa reformens effekter i detta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
stöd till landskapsvård som jag föreslagit kommer att medföra att<br>
viktiga kultur- och naturmiljöer bevaras, samtidigt som det bör stärka<br>
konkurrenskraften i skogs- och mellanbygderna. Det utökade glesbygdsstö<br>
det bör, tillsammans med stödet till jordbruket i norra Sverige, förbättra<br>
möjligheten att driva livskraftiga jordbruk och kombinationsföretag i<br>
skogs- och mellanbygder. Statsrådet Molin har i prop. 1989/90:76 om<br>
regionalpolitik för 90-talet fömtsatt att varje länsstyrelse i samarbete med</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>185</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section473>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section474>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kommuner och länsorgan
utarbetar ett program för sina beslut om lands- Prop. 1989/90:146
bygdsinsatser. Det är enligt min mening naturligt att det i detta arbete ingår
att följa de regionala konsekvenserna av den livsmedelspolitiska reformen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att reformen skall leda till ett bättre samhällsekonomiskt resursutnyttjande
och en dämpad prisutveckling är en väl fungerande konkurrens en grundläggande
fömtsättning. En fungerande konkurrens är också nödvändig om konsumenternas
önskemål i fråga om kvalitet och varierat utbud skall nå producenterna. Mot
bakgrund av detta har jag tidigare föreslagit dels att statens jordbruksnämnd
ges i uppdrag att skärpa sin bevakning av marknad och priser inom jordbruket
och förädlingsindustrin, dels att statens pris- och konkurrensverk ges i
uppdrag att följa pris-och marginalutvecklingen i industri- och handelsleden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
livsmedelspolitiska reformen kommeratt innebära förändringar för hur en full
försörjningsberedskap uppnås. Som jag tidigare understrukit är det därför av
största vikt att jordbmksnämnden följer reformens effekter i detta avseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ny livsmedelspolitik ställer delvis nya krav på underlag, statistik m.m. för
att kunna göra den uppföljning som jag har föreslagit. Mot bakgrund av den
ändrade situation som hela livsmedelssektorn ställs inför på grund av dels
reformeringen av den svenska livsmedelspolitiken, dels den internationella
utvecklingen samt med anledning av reformer inom angränsande politikområden har
jag efter regeringens bemyndigande tillkallat en särskild utredare för att
analysera det framtida statistikbehovet och lämna förslag till åtgärder.
Utredningen skall senast den 31 oktober 1990 redovisa de förslag till
förändringar som bedöms nödvändiga att genomföra på kort sikt. Uppdraget skall
slutgiltigt redovisas senast den Ijuni 1991.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>7 Vissa myndighetsfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
översyn av den centrala myndighetsorganisationen på jordbmkets om<br>
råde har påbörjats under våren 1990 (dir. 1990:8). Den särskilda utreda<br>
ren har att analysera såväl framtida arbetsuppgifter som behovet av resur<br>
ser på central myndighetsnivå och mot denna bakgmnd lägga fram förslag<br>
till ny myndighetsorganisation. De myndigheter som i första hand berörs<br>
är lantbmksstyrelsen och statens jordbmksnämnd. Av direktiven framgår<br>
att utgångspunkten för utredningsarbetet skall vara att genom en fömtsätt<br>
ningslös omprövning anpassa den statliga administrationen till en ny<br>
livsmedelspolitik såväl på kort sikt som efter en övergångsperiod. 1 direkti<br>
ven konstateras vidare att myndigheternas verksamhet i ökad utsträckning<br>
kommer att präglas av de beslut som redan fattats vad gäller miljöåtgärder<br>
inom jordbmket, djurskydd, djurmiljö och utveckling av alternativa pro<br>
duktionsformer. Som anförts i regeringens proposition om en ny regional<br>
förvaltning (prop. 1988/89:154) kommer lantbruksnämndernas arbete i<br>
samband med övergången till en ny livsmedelspolitik att få stor betydelse<br>
för genomförandet. Regeringen konstaterade också att en fömtsättning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>186</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section475>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section476>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>härför
är en stark styming från central myndighetsnivå. Lantbmksnämn- Prop.
1989/90:146 dema skall enligt riksdagens beslut ingå i den nya länsstyrelsen
fr. o. m. den Ijuli 1991. Särskilda åtgärder för att bevara den flexibilitet
som i dag finns i lantbmksnämnderaas organisation skall därför vidtas under omställningsperioden.
Den centrala organisationskommitté som tiUsatts för genomförande av en ny
regional statlig förvaltning (dir. 1990:9) skall särskilt uppmärksamma dessa
frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
betydande del av arbetet vid lantbmksverket är i dag förknippat med
tillämpningen av jordförvärvslagstiftningen. 1 en rapport med vissa förslag
rörande jordförvärvslagstiftningen har föreslagits väsentliga förändringar av
lagens tiUämpningsområde. Rapporten har remissbehandlats. Enligt min mening bör
denna fråga bli föremål för ytterligare utredningsarbete innan ställning tas
till utformningen av den framtida lagstiftningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående föreslagit en rad övergångsåtgärder i samband med en
omställning till en ny livsmedelspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
omställningsperioden kommer därmed nya och ökade krav att ställas på
myndighetsorganisationerna. Den översyn som nu påbörjats av den centrala
myndighetsorganisationen bör leda till att resurser kan frigöras så att
åtgärder i samband med omställningen kan prioriteras. 1 vissa fall kommer
omställningen också att kräva ökade resurser vid berörda myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Myndigheteraas
bevakning av utvecklingen inom livsmedelskedjans olika led måste öka. Som jag
redan nämnt har jag därför nyligen, efter regeringens bemyndigande, tillsatt en
utredning med uppdrag att bl. a. se över statistikförsörjningen på jordbmkets
område.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
olika förslag till åtgärder som jag föreslagit i det föregående, dels som en
följd av den föreslagna omställningen av livsmedelspolitiken, dels på gmnd av
behovet av särskilda övergångsåtgärder med anledning av denna omställning,
kommer att prägla arbetsinriktningen vid lantbmksverket under de kommande åren.
Jag syftar därvid i första hand på arbetet med åtgärder för skuldsatta
jordbmkare i form av rådgivning och avvecklingsstöd, stöd till
landskapsvårdande åtgärder samt omställnings- och anläggningsstödet. Dessa
åtgärder omfattar sammantaget en mycket stor andel av samtliga företag. Enligt
mina förslag kommer också vissa arbetsuppgifter som i dag handhas av
regleringsföreningama att hanteras av jordbmksnämnden efter den Ijuli 1991.
Jag avser att återkomma till dessa frågor i mina förslag till myndighetsanslag
för budgetåret 1991/92.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till att vissa åtgärder kommer att behöva vidtas eller förbe<br>
redas redan under budgetåret 1990/91 kommer myndighetema redan un<br>
der detta år att behöva vidta vissa omdisponeringar i sin nuvarande<br>
verksamhet och också tillföras ytterligare resurser. Jag har tidigare nämnt<br>
de förstärkningar som behöver göras med anledning av mina förslag till<br>
ytterligare åtgärder för att minska användningen av bekämpningsmedel i<br>
jordbmket. Jag har också redovisat de ytterligare förstärkningar av rådgiv<br>
ningsverksamheten som bör göras för att underlätta omställningen och för<br>
att bistå de företag som får problem med anledning av den föreslagna<br>
skattereformen. För arbetet med skuldtyngda företag bedömer jag att detta<br>
kan ske budgetåret 1990/91 inom ramen för befintliga resurser. Kostnader-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>137</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section477>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section478>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>na
budgetåret 1990/91 för de övergångsåtgärder som jag föreslagit bör Prop.
1989/90:146 bekostas inom ramen för bidraget på samma sätt som sker vad gäller
omställningsprogrammet i spannmålsodlingen. De personella resurser som använts
inom ramen för detta program bör kunna utnyttjas för de arbetsuppgifter som
omställningsåtgärdema medför. De kostnader som kommer att belasta
jordbmksnämnden i samband med övertagandet av viss verksamhet från
regleringsföreningama bör täckas av medel från regleringsekonomin. Sammantaget
innebär detta att det resursbehov som omställningen medför bör täckas inom
ramen för befintliga och föreslagna anslag samt de delar av regleringsekonomin
som jag i det föregående har föreslagit skall behållas övergångsvis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vissa
särskilda personalfrågor</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med den nu föreslagna avregleringen av olika delar inom
livsmedelssektom kommer personal vid olika institutioner inte längre att kunna
erbjudas arbete inom ramen för kvarvarande verksamhet. Jag tänker då främst på
den personal vid de olika regleringsföreningama på jordbmkets område som inte
kan erbjudas fortsatt anställning under omställningsperioden men också på den
personal vid olika kontrollorganisationer som vuxit fram till stor del som en
följd av de gångna årtiondenas regleringar, exempelvis KMÄ och SMAK. Staten är
i dessa fall inte arbetsgivare. Jag anser emellertid att staten, i de fall
berörda organisationer inte själva kan lösa de problem som kan uppstå, kan
medverka till att dessa frågor löses. Detta kan ske t.ex. genom att statens
arbetsgivarverk och trygghetsstiftelsema kan anlitas. Kostnadema för de
åtgärder som kan bli aktuella bör täckas av tillgängliga medel inom
regleringsekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>8 Lagstiftningsfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.1 Avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående föreslagit att nuvarande system med ett gränsskydd och en
intem reglering av priser och produktion på jordbmksområdet skall ersättas med
ett gränsskydd i huvudsak utan intema marknadsregleringar. Undantag gäller för
fettvaror där nuvarande system med fettvamavgifter föreslås gälla även för
framtiden. För att skapa likartade fömtsättningar mellan svensk och utländsk
livsmedelsindustri har jag också föreslagit att utjämning av industrins
råvamkostnader skall ske på samma sätt som hittills. Förslagen innebär vidare
bl.a. att regleringsföreningama skiljs från sina myndighetsuppgifter.
Befogenheten att föreskriva inskränkningar i friheten att välja råvaror i vissa
fall slopas också.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:5.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
innebär att lagen om prisreglering på jordbmkets område bör<br>
upphävas. Lagen bör ersättas med en ny lag om avgifter på vissa jord<br>
bmksprodukter m. m. I lagen bör tas in bestämmelser om införselavgifter,<br>
fettvamavgifter och avgifter för att utjämna industrins kostnader för råva-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>188</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section479>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section480>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ror.
I huvudsak kan bestämmelseraa i prisregleringslagen, med endast Prop.
1989/90:146 redaktioneUa ändringar, överföras till den nya lagen i de här
delarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
den nya lagen bör också föras gällande bestämmelser om skyldighet för
slakterier m. fl. företag att betala ut prisstöd. Bestämmelsema härom finns nu
i en särskild lag (1974:1021) om utbetalning av pristillägg på kött.
Skyldigheten bör utvidgas till att omfatta också mejeri i fråga om prisstöd för
mjölk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har vidare i det föregående föreslagit en avveckling av prisregleringen under
ett antal år vad gäller vissa varor. Bestämmelser härom bör tas in i en
särskild lag om införande av lagen om avgifter på vissa jordbmksprodukter m.m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.2 Ändringar i skötsellagen m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående föreslagit att bmkningsplikten enligt skötsellagen skall
slopas liksom kravet på tillstånd för att få ta jordbmksmark ur produktion. I
stället har jag föreslagit att det skall införas en skyldighet för den som vill
lägga ned jordbmksmark att anmäla detta. Jag har också föreslagit att anmälningsskyldigheten
skall omfatta, fömtom åkermark, all betesmark oavsett om den är kultiverad
eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
som reglerar bmkningsskyldigheten finns i 3, 9 och 10§§. I 3 § stadgas att
jordbmksmark, som med hänsyn till läge, beskaffenhet och övriga omständigheter
är lämplig för jordbmksproduktion, skall bmkas så att markens
produktionsförmåga tas till vara på ett ändamålsenligt sätt. Bestämmelsema i 9§
ger lantbmksnämnden befogenheter att meddela förelägganden att vidta åtgärder
om bmkningsplikten inte fullgörs. Har ett sådant föreläggande meddelats och
avser föreläggandet inte en åtgärd av bara ringa omfattning kan markägaren med
stöd av 10 § begära inlösen av fastigheten. Dessa bestämmelser bör upphävas om
bmkningsplikten slopas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsema
om tillståndsplikt i 4§ skötsellagen innebär att den som vill ta jordbmksmark
ur produktion skall ha tillstånd till detta, utom när åtgärden är av ringa
betydelse eller när det sker för att marken skall tas i anspråk för företag som
har prövats i särskild ordning. Anmälningsskyldigheten bör ha samma
omfattning. Som arbetsgmppen har föreslagit bör bestämmelseraa om
anmälningsskyldighet tas in i skötsellagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Också
i naturvårdslagen finns bestämmelser om anmälningsplikt i vissa fall. Enligt
20§ skaU således, med vissa undantag, samråd ske med länsstyrelsen om sådana
arbetsföretag som väsentligt kan komma att ändra naturmiljön. Samrådet skall
äga mm innan företaget utförs. Regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer kan också föreskriva att inom landet eller del därav anmälan för
samråd alltid skall göras i fråga om särskilda slag av arbetsföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsema
i naturvårdslagen är emellertid inte tillräckliga i det nu<br>
aktueUa sammanhanget. Den anmälningsskyldighet som bör bli följden av<br>
att bmkningsplikten och tiUståndskravet slopas bör åtminstone inled<br>
ningsvis omfatta all nedläggning av jordbmksmark. Den bör heUer inte<br>
vara beroende av om något arbetsföretag skall utföras på marken eller inte.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>189</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section481>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section482>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsema i
naturvårdslagen behöver därför kompletteras med en Prop. 1989/90:146
generell anmälningsskyldighet enligt skötsellagen vid all nedläggning av
jordbmksmark. Anmälningsskyldigheten enligt skötsellagen bör dock så långt
möjligt samordnas med samrådsskyldigheten enligt naturvårdslagen i
administrativt hänseende.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
jordbmksmark avses i skötsellagen åkermark och kultiverad betesmark som ingår
i fastighet, som är taxerad som jordbmksfastighet. Bestämmelser härom finns i
1 §. Naturliga betesmarker omfattas således inte för närvarande av lagen. För
att anmälningsplikten skall omfatta också sådana marker bör tiUämpningsomrädet
för lagen utvidgas. Detta sker enklast genom att kravet på att betesmark skall
vara kultiverad för att omfattas av lagen får utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
bör, som arbetsgmppen har föreslagit, vara den myndighet som skall handlägga
nedläggningsfrågoraa. Länsstyrelsen bör samråda med kommunen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare anfört bör anmälningsskyldigheten fullgöras åtta månader innan
marken tas ur produktion med möjlighet för länsstyrelsen att förlänga tiden om
det finns särskilda skäl från naturvårdssynpunkt eller från
kulturmiljösynpunkt. Länsstyrelsen bör emellertid i ett anmälningsärende också
kunna besluta om kortare tid än åtta månader, t. ex. om det är uppenbart att
jordbmket på marken bör få läggas ned på det sätt som markägaren önskar eller
överenskommelse om sättet för nedläggningen har träffats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelsema
om anmälningsskyldighet innebär att anmälan alltid måste göras om jordbmksmark
skall tas ur produktion. Anmälan skall göras oavsett om marken skall användas
för något annat ändamål eller inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
en anmälan gjorts medför inte utan vidare att markägaren alltid bara kan låta
marken ligga. Definitivt nedlagd jordbmksmark som är lämplig för
virkesproduktion och som inte används för något annat ändamål är nämligen
enligt skogsvårdslagen att betrakta som skogsmark. I skogsvårds-lagstiftningen
finns bestämmelser om att skog skall anläggas på sådan mark inom viss tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att skapa tillräcklig flexibilitet i produktionssystemet måste det, som framgår
av vad jag tidigare anfört:, vara tillåtet för en markägare att låta åkermark
vila under en period. Är avsikten att åtemppta brakandet när fömtsättningama
medger det måste marken anses fortfarande vara jordbmksmark. I sådana fall
skall däriör någon anmälan om nedläggning inte göras. Marken blir inte heller
att anse som skogsmark så länge driften inte kan anses definitivt nedlagd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Är
det däremot så att jordbmksdriften definitivt läggs ned skall, som jag nyss
sagt, anmälan alltid göras. Den omständigheten att en markägare underlåter att
göra anmälan innebär inte att skogsvårdslagens bestämmelser om
planteringsskyldighet inte skulle gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
4§ skötsellagen gäller också krav på tillstånd för matjordstäkt.<br>
Det kravet bör behållas. Även om bmkningsplikten inte skall uprätthållas<br>
får det nämligen anses angeläget att markens produktionsförmåga bevaras<br>
för framtiden. Detta kan t.ex. ske om marken planteras med skog. Där-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>190</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section483>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section484>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>emot
bör det inte heller i fortsättningen vara tillåtet att utan inskränkning
Prop. 1989/90:146 använda marken för matjordstäkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kravet
på tillstånd till taktverksamhet enligt 18 § naturvårdslagen är inte
tillräckligt när syftet är att skydda markens produktionsförmåga. Bestämmelserna
i naturvårdslagen tar nämligen inte sikte på annat än skyddet för naturmiljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
bestämmelserna i 2 kap. 4§ lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.
m. bör behållas oförändrade. Jordbmksmark bör således inte heller i
fortsättningen få användas för samhällsutbyggnad om sådan kan anordnas på ett
från allmän synpunkt lämpligt sätt på annan mark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna utvidgningen av tillämpningsområdet för skötsellagen till att
omfatta också naturiiga betesmarker innebär att en följdändring bör göras i 3§
ädellövskogslagen (1984:119). 1 paragrafens första stycke 3 bör uttryckligen
anges att fråga är om trädbestånd på icke kultiverad betesmark. Därmed blir
ädeUövskogslagens tillämpningsområde oförändrat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.3 Vissa frågor angående livsmedelskontroll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksdagen
biföll våren 1989 en proposition om livsmedelskontroll (prop. 1988/89:68, JoU
14, rskr. 263). Riksdagsbeslutet innebär bl.a. att nya bestämmelser om
köttkontroll införs fr.o.m. den Ijuli 1990 genom att lagen (1959:99) om
köttbesiktning m.m. upphävs och ersätts med föreskrifter om köttkontroll som
meddelas med stöd av livsmedelslagen. Som en följd av de aktuella ändringarna
föreslogs i den lagrådsremiss som föregick propositionen om livsmedelskontroll
dels en redaktionell ändring i 7§ lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets
område, dels några smärre redaktionella ändringar i 2§ lagen (1974:1021) om
utbetalning av pristillägg på kött. Med hänsyn till det sena ikraftträdandet
ansåg jag att propositionen om livsmedelskontroll inte borde omfatta de
aktuella ändringsförslagen. Dessa föreslås i stället nu. Lagrådet lämnade
förslagen utan erinran. Lagrådets yttrande över förslagen finns intaget i prop.
1988/89:68 om livsmedelskontroll. I 7§ görs också, på framställning av
jordbruksnämnden, ett klarläggande av tullnummerklassificeringen i punkten k.
Ändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya ordningen när det gäller kontrollen av kött innebär att köttbesiktningskungörelsen
(1968:406) och kungörelsen (1958:116) om viss offentlig kontroll av
fjäderfäslakterier kan upphävas. Kungörelserna har delvis sådant innehåll att
frågan om deras upphävande till följd av reglerna i regeringsformen måste
underställas riksdagen. Båda kungörelserna bör upphöra att gälla vid utgången
av juni 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har tidigare föreslagit att kungörelsen (1958:528) med vissa bestämmelser
angående utförsel av smör, ost och ägg och kungörelsen (1950:506) med vissa
bestämmelser angående utförsel av fisk, fiskrom och fiskkonserver samt
kungörelsen (1959:187) angående kvalitetsbenämning på matpotatis upphävs. Även
dessa kungörelser har delvis sådant innehåll att frågan om deras upphävande
måste underställas riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kungörelsen
med vissa bestämmelser angående utförsel av fisk, fiskrom<br>
och fiskkonserver bör upphöra att gälla vid utgången av december 1990</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>191</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section485>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section486>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>medan kungörelsen med
vissa bestämmelser angående utförsel av smör, Prop. 1989/90:146 ost och ägg
samt kungörelsen angående kvalitetsbestämning på matpotatis bör upphöra att
gälla först vid utgången av juni 1991.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.4 Följdändringar i annan lagstiftning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
ett antal lagar angående skatt och förmånsrätt för skattefordring finns
hänvisningar till prisregleringslagen. Ersätts den lagen med en ny lag om
avgifter på vissa jordbruksprodukter innebär det att följdändringar måste göras
i de lagarna. Förslag om nödvändiga följdändringar kommer att läggas fram i
annat sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:28.0pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>9 Upprättade lagförslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet upprättats förslag
till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om avgifter på vissa
jordbruksprodukter m.m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om införande av lagen
(1990:000) om avgifter på vissa jordbmksprodukter m.m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lagom ändring i lagen
(1979:425) om skötsel av jordbruksmark,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
ädellövskogslagen (1984:119),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1967:340) om prisreglering på jordbrukets område,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1974:1021) om utbetalning av pristillägg på kött,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om upphävande av två
författningar om köttbesiktning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om upphävande av
kungörelsen (1950:506) med vissa bestämmelser angående utförsel av fisk,
fiskrom och fiskkonserver,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om upphävande av två
författningar om viss offentlig kontroll av livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
av lagförslagen är av det slaget att lagrådet enligt 8 kap. 18 § andra stycket
regeringsformen bör höras över dem. Om förslagen skulle granskas av lagrådet
skulle propositionen emellertid inte kunna föreläggas riksdagen inom sådan tid
att den kunde behandlas av pågående riksmöte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
den nyssnämnda bestämmelsen i regeringsformen framgår att lagrådets granskning
kan underlåtas om lagrådets hörande skulle sakna betydelse på grund av frågans
beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så att
avsevärt men skulle uppkomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angeläget att riksdagen kan ta ställning till lagförslagen under våren 1990
så att en samlad bedömning av regeringens förslag till ny livsmedelspolitik kan
ske. På grund härav anser jag att en remiss tiU lagrådet bör kunna underlåtas i
detta fall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:371.0pt'><span style='font-family:Verdana'>192</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section487>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section488>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>10 specialmotivering</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1
Förslaget till lag om avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagen
innehåller bestämmelser om avgifter på vissa jordbruksprodukter. De produkter
som kan bli föremål för avgiftsuttag anges i en särskild bilaga till lagen.
Genom lagen bemyndigas regeringen att besluta om införselavgift, fettvamavgift
och avgifter för att utjämna industrins kostnader för råvaror.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
och 2 §§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafema
motsvarar i huvudsak 1 § andra stycket, 14 och 17§§ lagen (1967:340) om
prisreglering på jordbmkets område (prisregleringslagen). I bemyndigandet att
meddela föreskrifter om avgifter inryms också möjligheten att meddela föreskrifter
om undantag. Några särskilda bestämmelser om detta, motsvarande dem i 15§
prisregleringslagen, behövs därför inte. Avgift vid införsel skall enligt de
nya bestämmelserna debiteras och uppbäras av tullverket. Enligt
prisregleringslagen fanns möjlighet för regeringen att föreskriva att avgifter
som skulle betalas när varor fördes in till riket skulle betalas till
jordbmksnämnden. Föreskrifter med motsvarande innehåll kan nu meddelas med stöd
av bemyndigandet i 2 § andra stycket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>3 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar med endast redaktionella ändringar 21 a § prisregleringslagen.
Paragrafen innehöll tidigare två särskilda stycken som knöt an till det s. k.
interna resp. det externa systemet. Eftersom bemyndigandena delvis sammanföll
har paragrafen i den nya lagen fått en annan utformning. Någon ändring i sak
innebär detta inte. De tidigare använda beteckningarna utjämningsavgift och
importavgift har också utmönstrats ur lagtexten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar i sak 21 b§ prisregleringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>5 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar med i huvudsak endast redaktionella ändringar 7 § h)
prisregleringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar i huvudsak 7§ i) prisregleringslagen.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>13 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 146</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section489>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7§</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bestämmelser
om skyldighet för slakteri och fristående sanitetsslaktavddning att betala ut
prisstöd finns för närvarande i en särskild lag (1974:1021) om utbetalning av
pristillägg på kött. Bestämmelsema i förevarande paragraf innebär i huvudsak
endast den ändringen att även mejeri är skyldigt att medverka vid utbetalning
av prisstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8-11
§§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafema
motsvarar med redaktioneUa ändringar 22 och 23 §§ samt 25 § första stycket
prisregleringslagen. Befogenheten i 22 och 25 §§ för regeringen att delegera
till jordbmksnämnden att meddela föreskrifter har dock mönstrats ut ur resp.
paragraf I stället har i 11 § i den nya lagen tagits in ett för hela lagen
generellt bemyndigande för regeringen att överlåta sin befogenhet att meddela
föreskrifter åt jordbmksnämnden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Paragrafen
motsvarar 34a§ i prisregleringslagen. I förhåUande tiU den bestämmelsen har
dock straffbestämmelsema i förevarande paragraf skärpts så att samma straffsats
är tillämplig på alla de uppräknade brotten. Något skäl att behålla den
tidigare uppdelningen och endast föreskriva böter för vissa brott kan inte
anses föreligga. I övrigt har inga sakliga ändringar gjorts i förhållande till
prisregleringslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2
Förslaget till lag om införande a> lagen (1990r 000) om avgifter på vissa
jordbruksprodukter m. m.</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1-5
§§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
/ och 2 §§ finns bestämmelser om ikraftträdande av avgiftslagen och om
upphörande av prisregleringslagen och lagen om utbetalning av pristillägg på
kött. Bestämmelsema om utbetalning av pristillägg har tagits in i avgiftslagen.
Den gällande lagen om utbetalning av pristillägg omfattar också
köttbesiktningsbyråer. Sådana byråer kan komma att finnas kvar intill utgången
av juni 1993. Genom en bestämmelse i 4§ kommer skyldigheten även i
fortsättningen att omfatta också köttbesiktningsbyråema till dess de upphör. I
3 och 5§§ finns de övriga övergångsbestämmelser som behövs när den nya lagen
träder i kraft.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6-8
§§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
paragrafema finns bestämmelser om avveckling av gällande prisregle<br>
ringssystem. 1 6§ finns bestämmelser om vilken avgiftsskyldighet som<br>
skall gälla och under vilken tid systemet längst skall behållas.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>194</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section490>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section491>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>3 Förslaget till lag om
ändring i lagen (1979r425) om skötsel av</span></b><b><span style='font-family:
Verdana'> </span></b><b><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146<br>
jordbruksmark</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1 §</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringen
innebär att begreppet jordbmksmark i skötsellagens betydelse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>har
utvidgats till att omfatta också naturliga betesmarker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><b><span style='font-size:8.0pt;
font-family:Verdana'>4 </span></b><b><span style='font-size:8.0pt;font-family:
Verdana'>§</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringen
innebär att tillståndsplikten enligt första stycket ersätts av en
anmälningsskyldighet. Skälen härför framgår av den allmänna motiveringen.
Anmälan skall enligt bestämmelsema göras hos länsstyrelsen. Bestämmelsema
innebär att marken inte får tas ur jordbmksproduktion förrän tidigast åtta
månader efter anmälan. Länsstyrelsen kan dock medge att det får ske tidigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
andra stycket kan länsstyrelsen också förlänga tiden innan nedläggning får ske
om det finns särskilda skäl för det från naturvårds- eller
kulturmiljövårdssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
ändringama kommeryor/a stycket i huvudsak att motsvara nuvarande 4§ andra
stycket med det tillägget att regeringen får bestämma vilken myndighet som
skall pröva tillståndsfrågoma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12
§</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ändringaraa
är en följd av att bmkningsplikten och tillståndsplikten har slopats och att
det har införts nya bestämmelser om anmälningsskyldighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>11 Hemställan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
att anta förslag till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om avgifter på vissa
jordbmksprodukter m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om införande av lagen
(1990:000) om avgifter på vissa jordbmksprodukter m. m.,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1979:425) om skötsel av jordbmksmark,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i
ädellövskogslagen (1984:119),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1967:340) om prisreglering på jordbmkets område,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:91.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om ändring i lagen
(1974:1021) om utbetalning av pristilllägg på kött,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om upphävande av två
författningar om köttbesiktning,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>lag om upphävande av
kungörelsen (1950:506) med vissa be-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>195</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section492>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section493>
<p class=MsoNormal style='margin-left:26.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stämmelser
angående utförsel av fisk, fiskrom och fiskkonserver,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9. lag
om upphävande av två författningar om viss offentlig<br>
kontroll av livsmedel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dels
att godkänna vad jag förordat om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10. mål
och medel för Uvsmeddspolitiken (avsnitt 3.1.1, 3.3,<br>
3.4.1,3.6.1),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11. prisregleringen
för olika jordbmksprodukter (avsnit<br>
ten 3.2.1-3.2.9),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>prisstödet till jordbmket i
norra Sverige (avsnitt 3.4.3),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>glesbygdsstöd (avsnitt 3.4.4),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>startstöd till jordbmkare
(avsnitt 3.5),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>landskapsvård (avsnitt 3.6.2),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>16.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>minskad användning av kemiska
bekämpningsmedel (avsnitt 3.6.3),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>17.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>råvamkostnadsutjämning (avsnitt
3.9),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>18.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>sociala frågor (avsnitt 3.10),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>19.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>kvalitetsreglering (avsnitt
3.11),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>20.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>användningen av
införselavgiftsmedel som inflyter under regleringsård 1990/91 (avsnitt
3.12.1),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>21.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>prisregleringen för socker och
sockerbetor under reglerings-året 1990/91 (avsnitt 3.12.2),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>22.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>avvecklingen av de s.k.
fördelningsplaneraa för införselavgiftsmedel samt disposition och användning
av avgiftsmedel efter regleringsård 1990/91 (avsnitt 3.12.3),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>23.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>stimulans- och stödåtgärder
(avsnitt 5.2),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>24.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>avvecklingsstöd till
mjölkproducenter (avsnitt 5.3),</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>25.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>stöd tiU skuldsatta jordbmkare
(avsnitt 5.4).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
hemställer jag att regeringen bereder riksdagen tillfälle att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:35.0pt'><span style='font-family:Verdana'>26. ta
del av vad jag i övrigt har anfört om livsmedelspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>12 Anslagsfrågor för budgetåret 1990/91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>NIONDE HUVUDTITELN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
prop. 1989/90:100 bil. 11 har jag hemställt att regeringen föreslår riksdagen
att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1990/91 under
angivna anslagsmbriker beräkna följande belopp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bil.
Miljöförbättrande åtgärder i jordbmket 80000000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>C
3. Prisreglerande åtgärder på jordbmkets område 1 910671000kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>C4.
Inköp av livsmedel m. m. for beredskapslagring 1 lOOOOOkr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>C5.
Kostnader för beredskapslagring av Uvsmedd m. m. 156 308000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>C
6. Prisstöd till jordbmkd i norra Sverige 625000000kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
tar nu upp dessa frågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:370.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>196</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section494>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section495>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>B.
Jordbrukets rationalisering m.m.</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:14.0pt;font-family:
Verdana'>Prop-1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Bil. Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89
Utgift</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>8242 674</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Reservation</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>81757 325</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:250.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1989/90
Anslag 80000000 1990/91 Förslag 60000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medlen
disponeras av lantbmksstyrelsen för statsbidrag enligt förordningen (1988:641)
om statsbidrag till lagringsutrymmen för stallgödsel. Medlen disponeras även
för naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet samt försöks- och
utvecklingsverksamhet m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Lantbmksstyrelsen</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bidragsbehovet
för stallgödselanläggningar för innevarande budgetår beräknas tiU 25-30 milj.
kr. Behovet är betydligt lägre än väntat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
anslagsåret, som är det tredje och sista året för detta stöd, kommer sannolikt
en kraftigt ökad tillströmning av ärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
bedömer att reservationsanslagen för budgetåren 1988/89 och 1989/90 kommer att
täcka behoven även anslagsåret 1990/91 och senare budgetår. Beträffande medel
för naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet menar lantbmksstyrelsen att behovet
av särskilda insatser i odlingslandskapet är större än de som de nu beviljade
medlen kan tillgodose. Svårighetema att bevara odlingslandskapets natur- och
kulturvärden bedöms öka. Fr.o.m. budgetåret 1990/91 behöver därför ytterligare
lOmilj. kr. få disponeras för naturvårdsåtgärder i odlingslandskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
försöks- och utvecklingsverksamhet bedöms att 1 milj. kr. måste tiUföras i
kostnadsuppräkning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnadema
för åtgärder under förevarande anslag täcks av den miljöavgift som jordbmket
betalar vid användningen av handelsgödsel- och bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller lantbmksstyrelsens förslag till åtgärder för att bevara odlingslandskapets
natur- och kulturvärden vill jag hänvisa till mina förslag till åtgärder för
landskapsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
ytterligare insatser i arbetet för att minska riskema vid<br>
användning av kemiska bekämpningsmedel i jordbmket har lantbmkssty<br>
relsen m. fl. myndigheter i rapporten Minskad kemisk bekämpning föresla<br>
git en rad åtgärder. Åtgärdema innebär en utvidgning och intensifiering av<br>
nuvarande program på området. Jag beräknar att ytterligare 15 milj. kr.<br>
bör anvisas för detta arbete. Jag har därvid räknat med medel för rådgiv<br>
ning om reducerad användning av ogräsmedel, försöks- och utvecklings<br>
projekt inom ogräs-, flora- och faunaområden samt till funktionstest av<br>
spridningsutmstning och utveckling av metoder att spåra bekämpnings<br>
medel i miljö och djurfoder. Medel för utveckling av metoder för att spåra</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>197</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section496>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section497>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bekämpningsmedel
i miljön bör komma statens lantbrukskemiska labora- Prop. 1989/90:146
torium till del. Medel får anvisas inom ramen för detta anslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen
har som jag tidigare nämnt lämnat förslag till uppföljning av riksdagsbeslutet
om miljöförbättrande åtgärder. Förslagen innebär bl. a. restriktioner i
spridningstidpunkt för stallgödsel även för andra områden än de som i dag
omfattas av sådana restriktioner. Jag avser att efter remissbehandling av
styrelsens förslag återkomma till dessa frågor och till utformningen av de
bidrag som i dag lämnas till investeringar i gödselvårdsanläggningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:28.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budgetåret 1990/91 anvisa ett
reservationsanslag på 60000000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>B 12. Stöd till skuldsatta jordbruksföretag </span><span
style='font-family:Verdana'>Nytt anslag (förslag) 1 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående tagit upp frågan om stöd till skuldsatta jordbmkare vid
en avveckling av jordbmksprisregleringen. Stödet bör kunna utgå fr.o.m. den 1
januari 1991. Kostnaderna för de åtgärder som jag föreslagit bör täckas från
ett nytt anslag. Stöd till skuldsatta jordbmksföretag. Medelsbehovet för
budgetåret 1990/91 är nu svårt att uppskatta. Under anslaget bör därför anvisas
ett formdit belopp av 1 000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår
riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
till Stöd UU skuldsatta jordbrukare för budgetåret 1990/91 anvisa ett
förslagsanslag på 1 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>B 13. Startstöd till jordbrukare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Nytt
anslag (förslag) 15 000000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående föreslagit att ett stöd vid nyetablering av
jordbruksföretag införs fr.o.m. den Ijuli 1990. Jag beräknar kostnaderna för
detta stöd till 15 milj. kr. för budgetåret 1990/91. För ändamålet bör ett nytt
förslagsanslag. Startstöd till jordbmkare, föras upp på statsbudgeten. Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
till Startstöd till jordbrukare för budgetåret 1990/91 anvisa ett
förslagsanslag på 15 000 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>C 3. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89
Utgift 2448 694933<br>
1989/90 Anslag 1910671000<br>
1990/91 Förslag 4461000000</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>198</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section498>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section499>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Under anslaget anvisas
medel för olika prisreglerande åtgärder. Från anslaget bestrids kostnaderna för
subventionerna på mjölk. Vidare utgår medel till låginkomstsatsningen,
avbytarverksamhet och andra sociala satsningar inom jordbruket samt medel för
samhällets delansvar för överskottsarealen. Under innevarande budgetår utgår
också medel för provisoriska åtgärder inom prisregleringen.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section500>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Statens
jordbruksnämnd</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:111.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbmksnämnden
beräknar under posten Ersättning till följd av livsme-ddssubvenrioner ett
belopp på 1 512 milj. kr. för budgetåret 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:112.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
Låginkomstsatsning m. m. inom jordbmket för budgetåret 1990/91 föreslår
jordbruksnämnden oförändrade 435 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:111.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anslagsposten
Särskilda undersökningar har använts för ett antal angelägna projekt inom
jordbruksnämndens verksamhetsområde. För budget-ård 1990/91 begär nämnden dt
belopp på 800000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:6.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:32.9pt'>
<td width=155 valign=top style='width:116.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=116 rowspan=2 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1989/90</span></p>
</td>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:32.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:14.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Beräknad ändring 1990/91</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.95pt'>
<td width=155 valign=top style='width:116.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.95pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:24.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Föredraganden</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:16.8pt'>
<td width=155 valign=top style='width:116.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Anslag</span></b></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:16.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.3pt'>
<td width=155 rowspan=2 valign=top style='width:116.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:27.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Ersättniiig lill följd av livsmedefeubventioner</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:21.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1475000000</span></p>
</td>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>- 719000000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.35pt'>
<td width=155 valign=top style='width:116.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Låginkomstsatsning
m. m.</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.35pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=155 valign=top style='width:116.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inom
jordbruket</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:25.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>435000000</span></p>
</td>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:24.0pt'><span style='font-family:Verdana'>_</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=155 valign=top style='width:116.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Samhällets
delansvar för</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.9pt'>
<td width=155 valign=top style='width:116.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>överskottsarealen</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:49.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1000</span></p>
</td>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.9pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.4pt'>
<td width=155 valign=top style='width:116.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Särskilda
undersökningar</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:40.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>670000</span></p>
</td>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>670000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=155 valign=top style='width:116.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Provisoriska
åtgärder</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.65pt'>
<td width=155 valign=top style='width:116.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>inom
prisregleringen</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:48.0pt'><span style='font-family:Verdana'></span></p>
</td>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.65pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 750000000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=155 valign=top style='width:116.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Övergångsåtgärder</span></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>+ 2 520000000</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:14.4pt'>
<td width=155 valign=top style='width:116.4pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Summa</span></b></p>
</td>
<td width=116 valign=top style='width:86.9pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:20.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1910671000</span></b></p>
</td>
<td width=130 valign=top style='width:97.2pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:14.4pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-right:23.0pt'><b><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>+ 2550329000</span></b></p>
</td>
</tr>
</table>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section501>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
av regeringen nyligen föreslagna skattereformen förutsätter bl. a. att
livsmedelssubventionerna avskaffas heU fr.o.m. den 1 januari 1991. Avvecklade
livsmedelssubventioner finansierar härmed bl.a. en del av de höjda
barnbidragen. Det innebär att det av jordbruksnämnden föreslagna
subventionsbeloppet på 1 512 milj. kr. skall halveras eftersom subventioneringen
av mjölkpriset bara skall fortsätta fram till den 1 januari 1991, dvs. halva
budgetåret 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>För låginkomstsatsning m.
m. inom jordbruket disponerar jordbmksnämnden 435 milj. kr. för budgetåret
1989/90. Dessutom disponerar nämnden ytteriigare 24,7 milj. kr. av
införselavgiftsmedel utanför den s. k. fördelningsplanen. Totalt disponerades
således 459,7 milj. kr. Jag anser att 24,7 milj. kr. av införselavgiftsmedel
utanför fördelningsplanen bör avsättas för låginkomstsatsning även budgetåret
1990/91 och att anslagsposten under förevarande anslag behålls oförändrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbruksnämnden
föreslår att 40 milj. kr. anvisas för leveranstillägg för</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>199</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section502>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section503>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mjölk, 271 milj. kr. för
avbytarverksamhet, 29 milj. kr. för företagshälso- Prop. 1989/90:146 vård,
39,7 milj. kr. för socialförsäkringsskydd och 80milj. kr. för
produk-tionsanpassningsåtgärder. Jag har inget att erinra mot jordbruksnämndens
förslag i denna del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare nämnt innebär mina förslag till övergångsåtgärder att samhället
tar ett betydande ansvar för överskottsarealen för budgetåret 1990/91. Någon
särskild anslagspost för samhällets delansvar behöver därmed inte anvisas för
budgetåret 1990/91.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har i budgetpropositionen år 1990 föreslagit att posten Särskilda
undersökningar överförs till förvaltningsanslaget C 1. Statens jordbmksnämnd.
Därmed blir det möjligt för nämnden att använda befintliga utredningsresurser
med större flexibilitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Anslagsposten
Provisoriska åtgärder inom prisregleringen skall enligt riksdagens beslut för
budgetåret 1989/90 få disponeras i den mån införselavgifter utanför
fördelningsplanen inte räcker för att ersätta mittprishöjningar för
regleringsåret 1989/90. Inflytande införselavgifter beräknas nu täcka dessa höjningar.
Någon belastning på anslagsposten för budgetåret 1989/90 beräknas därmed inte
uppstå. För budgetåret 1990/91 beräknas belastningen på anslagsposten för denna
ersättning till 750 milj. kr. sedan hänsyn tagits till en prognos över
inflytande avgiftsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de övergångsåtgärder för jordbmket som jag har föreslagit i det föregående bör
en ny anslagspost tas upp under anslaget. För budgetåret 1990/91 bör 2 520milj.
kr. anvisas för dessa åtgärder. Jag har därvid beräknat 2090 milj. kr. för det
föreslagna inkomststödet, 360milj. kr. för åtgärder med syfte att underlätta
omställningen av mjölk- och köttsektorn. Hämtöver har jag beräknat 70milj. kr.
för en tillfällig kostnadsökning för avvecklingsersättning till
rtijölkproducenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Hemställan</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>medge att statens
jordbruksnämnd för säsongmässig lagring av jordbruksprodukter under budgetåret
1990/91 får disponera en rörlig kredit på högst 50000000kr. i
riksgäldskontoret,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>medge att regeringen eller,'
efter regeringens bestämmande, statens jordbmksnämnd för ändamål inom
jordbmksprisregleringen och regleringen av sockemäringen för budgetåret
1990/91 får disponera en rörlig kredit på högst 60000000 kr. i riksgäldskontoret,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>medge att statens jordbmksnämnd
för råvamkostnadsutjämning under budgetåret 1990/91 får disponera en rörlig
kredit på högst 20000000 kr. i riksgäldskontoret,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:25.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>till Prisreglerande åtgärder på
jordbrukets område för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på
4461000000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>200</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section504>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section505>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>c 4. Inköp
av livsmedel m. m. för beredskapslagring</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89
Utgift 19 472 701</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Reservation</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>26 372 744</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1989/90
Anslag</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>1 100000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1990/91
Förslag 103000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
anslaget anvisas medel för bmttoinvesteringar i beredskapslager av insatsvaror i
jordbmket och livsmedel. Medel som erhåUs vid utförsäljning av lager tas
däremot upp som inkomst under anslaget Kostnader för beredskapslagring av
livsmedel m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
anslaget anvisas medel för produktionsförberedelser, ABC-skydd och
ransoneringsförberedelser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
jag tidigare anfört i mina allmänna överväganden anser jag att en uppbyggnad av
lagren med livsmedel och insatsvaror bör påbörjas under budgetåret 1990/91.
Vidare bör utförsäljningen av befintliga lager avbrytas. Jag beräknar under
detta anslag 103milj. kr. Därav utgör lOOmilj. kr. inköp av livsmedel och
insatsvaror samt 3 milj. kr. produktions- och ransoneringsförberedelser m. m.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
till Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring för budgetåret 1990/91
anvisa ett reservationsanslag av 103000000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>C 5. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:261.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89
Utgift 130955 633 1989/90 Anslag 156308000 1990/91 Förslag 201308000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
anslaget betalas driftkostnadema för beredskapslagringen av livsmedel m.m.
samt kostnadema för andra beredskapsåtgärder i form.av planering m. m. Under
anslaget Statens jordbmksnämnd anvisas medel för lönekostnader m. m. för viss
personal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Föredragandens
överväganden</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslagen
om ökad lagring och stoppad utförsäljning av befintliga lager<br>
leder till att driftkostnaderna för lagringen ökar och att inkomstema från<br>
försäljning av lager minskar. Dessa inkomster har disponerats för att täcka<br>
driftkostnaden. Jag beräknar därför att ytterligare 45 milj. kr. behöver<br>
anvisas under detta anslag. Anslaget bör således föras upp med samman<br>
lagt 201 308000 kr.<br>
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>201</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section506>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section507>
<p class=MsoNormal style='margin-left:27.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för Prop. 1989/90:146
budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 201 308000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>C 6. Prisstöd till jordbruket i norra Sverige</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:262.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89
Utgift 526329944 1989/90 Anslag 625000000 1990/91 Förslag 660000000</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
jordbmksnämnd disponerar anslaget för främst pristillägg enligt förordningen
(1985:672) om prisstöd tiU vissa jordbmk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående behandlat det prisstöd som bör ges till jordbmket i norra
Sverige fr.o.m. den Ijuli 1990. Medelsbehovet under anslaget beräknas därmed
uppgå tiU 660000000 kr. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:27.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
till Prisstöd dll jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1990/91 anvisa ett
förslagsanslag på 660000000kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>C 8. Stöd till sockerbruken på Öland och Gotland m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nytt
anslag (förslag) 28000000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jag
har i det föregående föreslagit att det särskilda regionala stödet till
sockerbetsodlama och sockerbmken på Öland och Gotland bör anvisas över budgeten
för budgetåret 1990/91. För ändamålet bör ett särskilt anslag föras upp på
statsbudgeten. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
till Stöd tid sockerbruken på Öland och Gotland m.m. för budgetåret 1990/91
anvisa ett förslagsanslag på 28000000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>TIONDE HUVUDTITELN</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>D. Regional utveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>D 2. Regionala utvecklingsinsatser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
har under förevarande anslag i prop. 1989/90:75 föreslagit att 900milj. kr.
anvisas för lokaliserings- och utvecklingsbidrag, glesbygdsstöd och regional
projektverksamhet. Med hänvisning tiU vad jag anfört i det föregående bör nu
ytteriigare 72 milj. kr. anvisas under anslaget för de ändamål som jag tidigare
redovisat. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
under reservationsanslaget Regionala utvecklingsinsatser för<br>
budgetåret 1990/91 anvisa 72000000 kr. utöver vad som föreslagits<br>
i prop. 1989/90:76.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>202</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section508>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section509>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>FJORTONDE HUVUDTITELN</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>B. Miljö</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>B 12. Landskapsvårdande åtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nytt
anslag (förslag) 100 000 000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänvisning tiU vad jag har anfört i det föregående bör under fjortonde
huvudtiteln tas upp ett nytt reservationsanslag benämnt Landskapsvårdande
åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Anslaget
bör för budgetåret 1990/91 föras upp i statsbudgeten med lOOmilj. kr. Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:26.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
till Landskapsvårdande åtgärder för budgetåret 1990/91 anvisa ett
reservationsanslag på 100000000 kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:9.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>13 Beslut</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för den åtgärd och
de ändamål som han har hemställt om.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:66.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:366.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>203</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section510>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section511>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Innehåll</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Proposition......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionens
huvudsakliga innehåll ....................... </span><span style='font-family:
Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Propositionens lagförslag....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.... </span><span style='font-family:Verdana'>5</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Utdrag ur protokoll vid
regeringssammanträde den 5 april 1990 </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inledning ...................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>23</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkter............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelspolitiken i en föränderlig
omvärld ..... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>25</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Historisk bakgmnd ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Den nuvarande
livsmedelspolitikens effektivitet </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beredskapsmålet................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Inkomstmålet .................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>30</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konsumentmålet ................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>31</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Miljö- och resursmålet......................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Det regionalpolitiska målet.................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>34</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:36.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Slutsats............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.4 Jordbmket
i samhällsekonomin ...................... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelspolitikens
samhäUsekonomiska kostnader</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>35</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Skattereformen.................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>37</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Regionalpolitiken................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Energipolitiken och
miljöavgifter ........... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>39</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Åkermarken - en resurs....................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.5 Den
internationella situationen .................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Den globala
livsmedelsförsörjningen ..... </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Liberalisering av handeln med
jordbmksprodukter .</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>46</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3 En
ny livsmedelspolitik ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.1 Generella
överväganden............................... </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.1.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Gmnddragen i en ny
livsmedelspolitik....... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.1.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Övergripande effekter ......................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>53</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.2 Produktion
och prisbildning........................... </span><span style='font-family:
Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>56</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Spannmål.......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>57</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Oljeväxter ....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>62</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Foder .............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fabrikspotatis.................................... </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Matpotatis........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>68</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Socker............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>69</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Mjölk .............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>72</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kött ............................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>78</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.2.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ägg ................................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>84</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Försörjningsberedskap................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>86</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Regionala frågor ........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkter ................................ </span><span
style='font-family:Verdana'>.. </span><span style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkter för stödet till
norra Sverige </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>91</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Prisstödet tiU jordbmket i
norra Sverige.. </span><span style='font-family:Verdana'>.. </span><span
style='font-family:Verdana'>94</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.4.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Glesbygdsstöd och regional
projektverksamhet </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>98</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Startstöd tiU jordbmkare ............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>101</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Miljöfrågor................................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.6.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkter ................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>102</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.6.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Landskapsvård .................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>106</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:38.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.6.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Minskad användning av kemiska
bekämpningsmedel</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konsumentfrågor ....................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>120</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konkurrensaspekter -------------------------- </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>126</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.9<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Råvamkostnadsutjämning.............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>133</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>204</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section512>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section513>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sociala frågor............................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>136
Pp. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kvalitetsreglering ...................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>137</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.11.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Svenska konservkontrollens råd............. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>139</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.11.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kontrollanstalten för
mejeriprodukter och ägg </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>140</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.11.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Svensk matpotatiskontroU .................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>143</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.12.............................................................. Regleringsekonomin </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.12.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Regleringsåret 1990/91 ..................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:66.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.12.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Prisregleringen för sockerbetor
och socker under regleringsåret 1990/91 </span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>150</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:37.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.12.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Regleringsekonomin efter
regleringsåret 1990/91 ...</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>153</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Effekter för jordbruksnäringen
av skattereformen... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>158</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Övergångsåtgärder ......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utgångspunkter......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>163</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Stimulans- och stödåtgärder ....................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>165</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Avvecklingsersättning till
mjölkproducenter ..... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>175</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Stöd till skuldsatta jordbmkare...................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>176</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.5<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Arrendatorernas situation ........................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>179</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Rådgivning och utbildning............................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>181</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppföljning..................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>184</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vissa myndighetsfrågor .................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>186</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lagstiftningsfrågor .......................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.1<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Avgifter på vissa jordbruksprodukter
m.m........ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>188</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ändringar i skötsellagen m. m....................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>189</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Vissa frågor angående
livsmedelskontroll......... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>191</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Följdändringar i annan
lagstiftning ................ </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9 Upprättade
lagförslag........................................ </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>192</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Specialmotivering............................................. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hemställan...................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>195</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Anslagsfrågor för budgetåret
1990/91 ............... </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>196</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beslut .......................................................... </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>203</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilagor,
se separat bilagedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:58.0pt'><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990 205</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section514>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section515>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section516>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:108.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section517>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Utdrag ur betänkandet (Ds 1989:63) En ny</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>livsmedelspolitik</span><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>''sa i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>8 Överväganden och förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Motiven
för den reglering av priser och produktion som i sina huvuddrag utvecklades
under 1930-talet har i dag försvagats och i vissa fall helt försvunnit.
Samtidigt har aUt fler nackdelar med den förda politiken framträtt. Till detta
kommer ett perspektiv i vilket handeln med livsmedelsråvaror och livsmedel
kommer att internationaliseras. Enligt arbetsgruppens bedömning är en
genomgripande reform påkallad, och detta behov föreligger oavsett vilken väg
den internationella utvecklingen tar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
reform kan följa endera av två huvudvägar. Ett första alternativ är att i stort
bevara dagens system med avsättningsgarantier och successivt sänka reglerade
priser och andra stödåtgärder. Samtidigt som denna lösning på kort sikt
innebär en viss trygghet för producenterna, skapar den betydande osäkerhet om
den fortsatta utvecklingen. De generella problem som motiverat reformarbetet -
betydande samhällsekonomiska kostnader, en oacceptabel miljöbelastning, en
avskärmning av producenterna från konsumenteraas önskemål - löses inte på detta
sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
andra alternativet är att grundligt reformera förutsättningarna för rearingen.
Detta kräver en större omställning av produktionen på kort sikt men gör det
samtidigt möjligt att etablera mer långsiktigt hållbara regler. Att inom ramen
för ett tills vidare bevarat gränsskydd etablera mer normala kommersiella
villkor än dagens framstår som en bättre förberedelse för en kommande
internationalisering än att bibehålla marknadsregleringarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Arbetsgruppen föreslår därför att nuvarande system med ett gränsskydd
och intern reglering av priser och produktion ersätts med ett gränsskydd utan
interna marknadsregleringar. Detta gränsskydd kompletteras med riktade,
offentligt finansierade åtgärder i syfte att tillgodose beredskapskraven,
värna om värdefulla Inslag i odlingslandskapet och förstärka regionalpolitiken.
Beredskapskravet tdlgodoses genom en bibehållen försörjningsförmåga på
nationell nivå. Den regionala försörjningsförmågan i Norrland i krig föresläs
förbättrad genom en utökad lagring vid sidan av ett bibehållet norrlandsslöd.
Anslaget för landskapsvårdföreslås väsentligt höjt. Härutöver föreslås en
utökning av glesbygdsstödet i syfte att effektivisera det regionalpoUtiska
stödet.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Politiken
baserad på ett gränsskydd utan interna regleringar skall ses som en
grundlösning. Särskilda förhållanden inom vissa vamområden kräver
kompletteringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Övergången till ett nytt system måste ske under socialt acceptabla former.
Därför föreslås att den generella politiken under en övergångsperiod
kompletteras med en kombination av temporärt inkomststöd, avvecklingsstöd och
ett särskdt stöd till skuldsatta brukare. Den nya poUtiken föreslås varafulU
utbyggd budgetåret 1994/95.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section518>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:28.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section519>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8.1
Gränsskydd</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:306.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
gmppens utredningsuppdrag är ett tills vidare bibehållet gränsskydd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
utgångspunkt för reformen. Från år 1991 och i den takt som en kommande
GATT-överenskommdse anger är målet betydande successiva minskningar av
jordbruksstöd och skyddsåtgärder. Enligt arbetsgmppens bedömning är det
väsentligt att påbörja anpassningen av stödnivån i det svenska jordbmket till
den som råder genomsnittligt inom OECD-området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
generella argumenten för tullar som motiverat en stor del av det arbete som
under efterkrigstiden utförts inom ramen för GATT är giltiga också inom
livsmedelssektorn. En omvandling av gränsskyddet och andra handelshinder i
riktning mot ett ökat inslag av tullar och mindre handelssnedvridande
ersättningsformer är följdriktigt centrala inslag i de fortsatta
förhandlingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tekniska utformningen av gränsskyddet kan emellertid inte avgöras ensidigt utan
måste bli ett resultat av de fortsatta förhandlingama i GATT. Den totala
skyddsnivån och detaljerna i utformningen blir därmed av-hängiga av den
internationella utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Oavsett
utformningen av gränsskyddet bör det understrykas att införselavgifter eller
tullar är att jämställa med allmänna budgetmedel och generelU inte bör vara
reserverade för speciella ändamål inom jordbmks- och livsmedelssektorn.
Riksdagen har därmed full rörelsefrihet att använda medlen inom eller utom
sektom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
ett bevarat gränsskydd kommer även framgent huvuddelen av livsmedelsråvarorna
inom de reglerade områdena att produceras inom landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.2 Reglering av priser och produktion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
beslut om prisregleringen påverkar inte bara de normala produktionsvillkoren
utan också miljön och fömtsättningarna för beredskapsplaneringen och
regionalpolitiken. Einligt arbetsgmppens bedömning innebär en intern
avreglering inte att målen i dessa avseenden inte kan uppfyUas, under
förutsättning att offentligt finansierade, riktade åtgärder vidtas i
tillräcklig omfattning. Därför föreslås alt lagen om prisreglering på jordbrukets
område jämte tillhörande förordning upphävs och ersätts med en lag om avgifter
vid införsel av jordbruksprodukter (se bilaga 3).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avveckling av prisregleringen med ett bevarat gränsskydd innebär att
produktionen på sikt anpassas till högst en volym motsvarande vad som kan
avsättas på den inhemska marknaden eller exporteras på normala kommersiella
villkor. Beroende på gränsskyddets höjd kan volymen bli lägre.
Exportkvantiteterna bedöms under en överblickbar framtid som små i jämförelse
med den inhemska förbmkningen, varför produktionen i grova drag kommer att
motsvara denna. För de vamgrupper där produktionen i dag överstiger den
inhemska förbmkningen innebär detta en minskning av produktion och
resursåtgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att skapa likartade förutsättningar mellan svensk och utländsk livs-</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section520>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section521>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>medelsindustri
sker i dag en utjämning av råvamkostnadema. Denna Prop. 1989/90:146 utjämning
är i viss utsträckning nödvändig även i ett system baserat på ett Bilaga 1
gränsskydd utan intema regleringar. Arbetsgmppen föreslår att grundregeln för
systemet med utjämning av industrins råvarukostnader bör vara att färdiga
livsmedel vid import belastas med en avgift motsvarande råvaminnehället. Då
svensk livsmedelsindustri exporterar livsmedel baserade på importerad råvara
bör restitution av införselavgiften på råvaran ske. Vid export av livsmedel
baserade på inhemska råvaror bör liksom vid export av råvaror, bidrag ej utgå.
Detta innebär att en variant av dagens så kallade extema system blir norm.
Denna lösning kan komma att förorsaka diskussion i intemationella sammanhang
men bör ha fömtsättningar att accepteras då förändringen är kopplad till en
avveckling av exportsubventionema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konkret
innebär förslaget om avreglering att regleringsföreningama skiljs från sina
myndighetsuppdrag. Motivet för en branschsamverkan inom ramen för en ekonomisk
förening upphör då att gäUa. En fri konkurrens inom ramen för gränsskyddet är
vad som bör eftersträvas. På gmnd av den speciella stmkturen inom vissa
branscher fordras emellertid särskilda lösningar i dessa fall. För spannmål,
potatis, mejeriprodukter, ägg och kött fömtses inga principiella problem som
inte kan hanteras inom ramen för gmndlösningen med ett gränsskydd utan interaa
regleringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Inom mejerinäringen sker en utjämning av produktionsinriktningamas
lönsamhet genom avgifter och bidrag. En avveckling av detta system innebär, om
ingen annan åtgärd vidtas, lönsamhetsskillnader mellan producenter beroende på
sortimentet. Det är emellertid enligt arbetsgmppens mening lämpligt att
prissättningen på de olika produkteraa bättre än i nuläget återspeglar de
faktiska produktionskostnadema, dvs. att konsumtionsmjölk betingar ett lägre
pris och smör och ost ett högre. För detta talar såväl fördelningspolitiska och
hälsomässiga motiv som den genereUa principen att varje produkt skall bära sin
egen produktionskostnad. Liksom den föreslagna förändringen av systemet för
utjämning av råvamkostnader är ovanstående prisförändringar något som måste bli
föremål för interaationella förhandlingar men som bör kunna accepteras om de
genomförs i r kombination med ett borttagande av exportsubventioneraa. En viss
minskning av den totala mjölkproduktionen kan förväntas men är inte av det
formatet att beredskapskraven inte kan uppfyllas. Därför föreslås att
utjämningssystemet inom mejerinäringen avvecklas och att det gränsskyd-dade
priset på de enskilda produkterna justeras för att bidra tid en utjämning av
lönsamheten hos dessa. En restriktion bör därvidlag vara att det genomsnittliga
priset per kilogram helmjölk inte höjs.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
oljeväxtodlingen kan en lösning baserad på ett rent gränsskydd<br>
förväntas leda till en odling motsvarande omkring en tredjedel av dagens.<br>
Av beredskapsskäl förefaller en produktion motsvarande drygt två tredje<br>
delar av dagens nivå tillräcklig för att inom ramen för dagens planering<br>
tillgodose de näringsfysiologiska kraven. Då hela produktionen ytterst<br>
motiveras med beredskapsskäl föreslås att hela produktionen av oljeväxter<br>
baseras på kontraktsteckning mdlan producenterna och den beredskapsan<br>
svariga myndigheten. Finansieringen bör, i avvaktan på att principerna för<br>
finansiering av det civila totalförsvarets kostnader görs enhetliga, ske med</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>5</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section522>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section523>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avgifter
på import. Avgifterna bör avvägas så att systemet blir självfinan- Prop.
1989/90:146 sierande. Gmppen vill understryka vikten av att mindre
kostnadskrävan- Bilaga 1 de metoder att lösa problemet med fettförsörjningen
i krig utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
fabrikspotatisodlingen är det enligt gmppens bedömning väsentligt att
utveckling av nya produkter och produktionsprocesser inte hämmas genom utifrån
pålagda restriktioner. Därför föreslås att potatis inte särskilt skad förordas
som råvara vid produktion av konsumtionssprit för inhemsk förbrukning.
Arbetsgmppen fömtsätter att de förändringar i fömtsättningama för produktionen
som detta kan leda tiU hanteras av berörda parter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaden
per sysselsatt i primärledet för rabattering av industristärkelse är högre än
kostnaden för subventionerad exportproduktion inom andra
produktionsinriktningar. Detta motiverar en omprövning av stödet. Vid en
avveckling av rabatteringssystemet kommer odlingen av fabrikspotatis för
humankonsumtion att kunna fortsätta. Detta i kombination med importerad råvara
bör kunna utgöra en tiUräcklig bas för en fortsatt industriell verksamhet.
Särskilt intressanta utvecklingsprojekt kan hanteras inom ramarna för
generella statliga insatser. Wårförföreslås att rabatteringssystemet för
industriellt använd stärkelse avvecklas. Det kvarvarande skyddet för den
inhemska fabrikspotatisproduktionen blir därmed liksom för andra produkter ett
gränsskydd utan intema regleringar. Den industri-eUt utnyttjade stärkelsens
produktionsfömtsättningar bör bli föremål för uppmärksamhet i de fortsatta
GATT-överläggningama.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
sockerproduktionen fömtsätts att ett utrymme för import kvarstår även vid en
avveckling av de formeUa intema restriktionema på näringen. Det är enligt
arbetsgmppens mening väsentligt att näringen har möjlighet att genomföra
stmkturförändringar för att möta en framtida internationell konkurrens.
Regionalpolitiska överväganden är framför allt på Gotland av betydelse. Sådana
överväganden bör göras inom ramen för en generell analys och utnyttja gängse
regionalpolitiska stödåtgärder. Vid förändringar i odlingens geografiska
fördelning bör eventuella kompensationsfrågor hanteras mellan berörda odlare
och sockerindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
gmnd av sockerbetsodlingens lönsamhet är det väsentligt att möjligheten till
kontraktsteckning står öppen också för de primärproducenter som i nuläget inte
är odlare. Detta kan tala för att kontraktsteckningen ordnas genom ett
anbudsförfarande i offentlig regi i analogi med vad som föreslagits gälla för
oljeväxtodlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:4.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Det
finns utöver här berörda inskränkningar i friheten att välja råvaror i
produktionen andra avgifter som kan fungera hämmande på utvecklingen av nya
produkter eller produktionsformer. Dessa utnyttjas inte i nuläget genom att
exempelvis avgifter satts till noll, men bestämmelser som medger ingrepp av
detta slag finns likväl kvar. Arbetsgmppen föreslår att dylika bestämmelser
avskaffas för att undanröja osäkerhet om deras framtida tillämpning.</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section524>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:30.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section525>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.3 Konkurrensaspekter</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1 </span><span style='font-family:Verdana'>Möjlighetema
till en förstärkt konkurrenslagstiftning utreds parallellt av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>en
särskild kommitté. Oavsett vilka förslag denna kommitté kommer att lämna vill
arbetsgmppen understryka vikten av att bevaka konkurrensfrågan inom den
reglerade del av livsmedelssektom som gmppens arbete framför allt berört.
Konkurrensförhållandena är i nuläget i flera avseenden otillfredsställande inom
såväl insatsvam- som förädlingsled. Nuvarande konkurrenslagstiftning och de
eventuella skärpningar som kan tillkomma på förslag från ovannämnda kommitté
ger ökade möjligheter att inskrida vid olika former av skadlig
konkurrensbegränsning då prisregleringen avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Huvudproblemet
med den föreslagna lösningen i konkurrenshänseende är att de inhemska
prissänkningar som kan fömtses i kombination med det bibehållna gränsskyddet
under ett övergångsskede kan skapa stora problem för importörema av vissa
varor. Det är ett starkt konsumentintresse att en import upprätthålls, varför
denna utveckling måste följas uppmärksamt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utveckling av småskalig förädlingsindustri i anslutning tiU primärledet kan
bidra till att stimulera ett utbud av nya produkter. Den ökning av
glesbygdsstödet som föreslås nedan (§8.7) innebär att statsmaktema markerar
ett intresse för en sådan utveckling. Tekniskt utvecklingsarbete i syfte att
anpassa anläggningar av detta slag till svenska förhållanden inleds med
stattigt stöd under hösten 1989.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Gmppen
föreslår att de pris- och konkurrensövervakande myndigheterna ges ett särskiU
uppdrag att följa utvecklingen under övergången till ett internt avreglerat
system och vid behov föreslå åtgärder Frågan om gränsskyddets höjd bör göras
avhängig av utveckUngen i konkurrenshänseende på den interna marknaden.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.4 Beredskap</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Fömtsättningama
för beredskapsplaneringen förändras vid en anpassning av produktionssystemet
till den normala fredstida efterfrågan. Beträffande försörjningsförmågan på
nationell nivå utgår arbetsgmppen från att lagring av insatsvaror tid
jordbruksproduktionen ochfårdiga livsmedel företas i den omfattning som krävs
för att gällande säkerhetspolitiska mål skall kunna uppfyllas. Styrande för
utformningen av beredskapsålgärderna bör vara kravet på en tillfredsställande
försörjningskapacitet i krig. Beredskapskraven bör ej översättas till mål för
den fredstida produktionen.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Så
länge den i fredstid bmkade arealen överstiger 2 milj. ha och uppfyller ett
krav på rimlig geografisk spridning, föreligger inget behov av att av
beredskapsskäl dämtöver stödja areal för att bevara produktionskapacitet på
nationell nivå. Skulle den i fredstid bmkade arealen understiga denna gräns,
vilket alltså med fömtsedda förändringar inte är att vänta, bör den
beredskapsansvariga myndigheten ta i beaktande möjligheten kontraktera bmkare
för att hålla areal tillgänglig för kris- eller krigsproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beredskapsfrågan
har emellertid också en regional aspekt. Framför allt</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section526>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section527>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>försörjningen av övre
Norrland i kiig motiverar att uppmärksamhet riktas Prop. 1989/90:146 mot den
geografiska fördelningen av produktionskapaciteten. Arbetsgmp- Bilaga 1 pen
vill understryka att ett huvudmotiv för att påverka livsmedelsproduktionens
geografiskafördelning är säkerhetspolitiskt. 1 enlighet härmed föreslår
arbetsgmppen att ett stöd tiU försörjningsviktig produktionskapacitet i
Norrland bibehålls. Detta produktionsstöd bör även fortsättningsvis utgå i form
av ett regionalt beroende belopp per producerad enhet. Dimensioneringen av
stödet skaU göras på beredskapsmässiga grunder, och en avstämning mot
alternativa beredskapsåtgärder skall ske. Lagringen av livsmedel i Norrland
föreslås utökad så att den regionala försörjningsförmåga som är motiverad med
hänsyn tiU gällande säkerhetspolitiska beslut uppnås. Det är i sammanhanget av
stor vikt att den försörjningsförmåga som är resultatet av olika typer av
beredskapsåtgärder betraktas samlat.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är huvudsakligen i övre Nortland (de fyra nordligaste länen) som stöd till
produktionen kan motiveras på beredskapsmässiga gmnder. Arbetsgmppen har
diskuterat olika möjligheter att trappa ned stödet i den övriga delen av
stödområdet men funnit att den nuvarande lösningen framstår som den
administrativt minst tungrodda. Nuvarande stödbelopp per producerad enhet
föreslås därför bibehållna. Med dagens produktionsnivåer motsvarar detta en
kostnad av omkring 6(X)milj. kr. Av dessa utgör stödet till de fyra nordligaste
länen, omkring 400milj. kr., ett beredskaps-anslag, medan de återstående medlen
utgör en del av det generella jordbmksstödet. Denna renodling har betydelse i
de interaationella förhandlingama.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vid
en anpassning av livsmedelsproduktionen till de kommersieUa villkor som gäller
i andra näringar är det tänkbart att den fredstida lagerhållningen av bl. a.
spannmål påverkas. Arbetsgmppen föreslår att den beredskapsansvariga myndigheten
ges i uppdrag att följa utvecklingen i detta avseende och vid behov föreslå en
ökad lagring.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
direkt beredskapsmotiverade kostnaderaa bedöms efter reformen öka till omkring
380 milj. kr., av vilka omkring 100 milj. kr. utgör kostnad för ökad lagring av
insatsvaror och 60 milj. kr. är kostnad för den utbyggda lagringen av livsmedel
i övre Norrland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Långsiktiga
förändringar av markens egenskaper och den omgivande miljön exempelvis
beträffande klimat eller skadliga ämnen i atmosfären kan påverka produktionförmågan.
I den mån den odlade arealen minskas avsevärt kan en negativ utveckling bli
relevant i en bedömning av landets försörjningsförmåga. Enligt arbetsgmppens
mening innebär detta att restriktivitet bör iakttas beträffande ätgärder som
på ett oåterkalleligt sätt förändrar markresursen, såsom bebyggelse och
matjordstäkt. Den reglering av sådana förändringar som för närvarande sker
genom naturresurslagen respektive skötsellagen bedöms av gmppen som
tillräcklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.5 Miljö</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
hittills förda livsmedelspolitikens effekter på den yttre miljön har varit
ogynnsamma. Detta gäller såväl de negativa effektema på mark och</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section528>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section529>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>omgivning
som effekterna på landskapsbild och möjligheterna att bevara Prop.
1989/90:146 rimliga livsbetingelser för den flora och fauna som är knuten till
odlings- Bilaga 1 landskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
anpassning av livsmedelsproduktionen till mer normala kommersiella villkor
innebär att de ekonomiska förutsättningarna att bedriva produktion på
marginella arealer försämras. Enligt arbetsgruppens mening är den flora och
fauna och de kulturvärden som är knutna till odlingslandskapet i vissa av
landets odlingsbygder att betrakta som nationella tillgångar av högt värde. För
att jämfört med nuläget förbättra skyddet för sådana delar av odlingslandskapet
föreslås ett utökat stöd tdl de landskapsvårdande Insatserna, från dagens 15
20 milj. kr. per år till 250 milj. kr. Stödet bör baseras på upphandling i
likhet med nuvarande NOLA-system, i kombination tned en möjlighet till
reservatsbildning Jor den mest värdefulla arealen. Med en uppskattad kostnad av
mellan 500 och 1 000 kr. per ha och år bedöms omkring 300 000 ha kunna komma i
åtnjutande av stöd. För att renodlingen av dessa åtgärder inte minst i
internationella överläggningar skall bli så tydlig som möjligt bör budgetmedlen
förvaltas av de sektorexterna berörda myndigheterna, statens naturvårdsverk
och riksantikvarieämbetet, med separata anslag. Samråd med lantbruksnämnderna
är av stor betydelse för att insatserna skall kunna göras effektiva och
underlättas av en reformerad länsförvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
slättbygderna innebär reformen att trycket på odlingshindren på den odlade
marken minskar kraftigt. Andra markanvändningsalternativ än den dominerande
spannmålsodlingen, inkl. skogsplantering, innebär från markvårdssynpunkt
normalt en förbättring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Vad
beträffar de negativa effekterna på omgivningen i form av läckage av närsalter
och bekämpningsmedel liksom påverkan på jordbmkets egen markresurs kan
konstateras att reformen i sig kan förväntas medföra en minskad användning av
inköpta produktionsfaktorer, framför allt handelsgödsel. På den areal som
odlas med samma inriktning som i dag förskjuts optimala gödsdgivor mot lägre
värden, och av den areal som frigörs för annan användning upphör gödslingen i
flera av alternativen. Arbetsgmppen vill dock understryka att denna genereUa
effekt på intet sätt kan ersätta specifika åtgärder av teknisk natur riktade
mot de mest utsatta regionerna. Arbetet med sådana åtgärder måste fortgå.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
fattade beslut rörande framför allt stallgödselhantering och andel<br>
höst- och vinterbevuxen mark under de kommande åren kan förväntas<br>
leda till förbättringar. Exempel på åtgärder som dämtöver kan bli aktuella<br>
är återställande av uppodlade våtmarker, skogsplantering i randzoner<br>
m.m. Det utredningsuppdrag som lantbmksstyrelsen redovisar våren<br>
1990 ger ytterligare underlag för beslut i frågan. Grundprincipen för finan<br>
siering av sådana åtgärder liksom i dimensioneringen av avgifter på insats<br>
varor bör i enlighet med den internationellt accepterade principen
"polluter<br>
pays" vara att näringen bär kostnaderna för att eliminera en oacceptabel<br>
belastning på miljön. Arbetsgruppen tar inte ställning till en eventuell<br>
höjning av skatten på gödselmedel och bekämpningsmedel för att kompen<br>
sera en avveckling av regleringsavgifterna utan hänvisar tdl frågans fortsat<br>
ta behandling i miljöavgiftsutredningen. Det förutsätts från arbetsgruppens</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>9</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section530>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section531>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sida att incitamenten alt
hushålla med bekämpningsmedel och gödselme- Prop. 1989/90:146 del, med hänsyn
lagen tid de förändringar som reformen medför, inte skad Bilaga 1 försämras.
Det bör i sammanhanget påpekas att de stödbeloppsberäkningar som kan förväntas
ingå i en kommande GATT-uppgörelse tar hänsyn till skatter och avgifter på
produktionsmedlen i jordbmket och att en höjd skatt på de aktuella
insatsvarorna, om så befinns motiverat av miljöskäl, innebär en minskning av
stödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.6 Markanvändningsfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Markanvändningen
i jordbruket påverkas för närvarande av ett flertal lagar. Vid förändrade
ekonomiska förutsättningar är det rimligt att ta dessa under omprövning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skötsellagen
innehåller en bmkningsskyldighet för den mark som är ekonomiskt bärkraftig,
dels ett krav på tillstånd för att aktivt ta mark ur drift genom exempelvis
skogsplantering. Tillstånd kan vägras om marken behövs för ett rationellt
jordbruksföretag, eller om naturvårdshänsyn eller regionalpolitiska eller andra
skäl talar emot ett urdrifttagande. Lagen innehåller också bland annat en
paragraf om naturvårdshänsyn på den mark sorh aktivt brukas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bmkningsskyldigheten
är flexibelt formulerad och är i princip förenlig även med ändrade ekonomiska
förutsättningar som en intern avreglering skulle medföra. Enligt arbetsgruppens
mening bör emellertid det ökade ekonomiska ansvar för arealen som brukaren
åläggs genom reformen motsvaras av en ökad frihet i markanvändningen.
Arbetsgruppen föreslår att skötsellagens tillståndstvång ersätts med ett
anmälningsförfarande. Om myndighetema efter samråd och inom en given tid,
förslagsvis tre månader, inte meddelat hinder, föreligger alltså rätt att ta
jordbruksmarken ur drift. Möjligheter finns då att under denna tid få till
stånd en överenskommelse med brukaren om fortsatt drift om det är angeläget
med hänsyn till natur- och kulturmiljövärdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Skogsvårdslagen
innehåller en skyldighet att plantera mark som är lämpad för skogsbruk och som
inte nyttjas för annat ändamål. Undantag medges för vissa marker, bland annat
botaniskt intressanta hagmarker. Enligt arbetsgruppens mening innebär det ökade
ekonomiska ansvaret som läggs på den enskilde bmkaren i och med en intern
avreglering att regelverket bör medge en stor flexibilitet i markutnyttjandet.
Variationer i priserna på jordbrukets produkter kan göra brukande ekonomiskt
ointressant under vissa perioder utan att marken för den skull kan anses
olämplig för jordbruk. Av detta skäl anser gruppen all, för det fall att
skötsellagens generella bmkningsskyldighet upphävs, marken även om den
tillfälligt tas ur drift skall anses vara åkermark, om det kan förutses alt den
åter kan komma att tas i drift för jordbruksändamål.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
föreslagna förändringarna innebär att brukarens frihet i valet av<br>
markanvändning ökar, samtidigt som samhället behåller en möjlighet att<br>
styra utvecklingen i väsentliga avseenden.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section532>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section533>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.7 Regionalpolitiska insatser</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:48.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1 </span><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningarna
för regionalpolitiken ändras snabbt i och med de djupgående förändringar av
teknisk och ekonomisk natur som präglat de utvecklade industriländerna under
flera decennier och inte visar någon tendens att avmattas. I detta perspektiv
är det väsentligt att de regionalpolitiska instrumenten har en hög grad av
flexibilitet och förmår överskrida sektorsgränserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns flera motiv för att lägga regionala aspekter på livsmedelsförsörjningen.
En trovärdig säkerhetspolitik fordrar en rimlig geografisk spridning hos
produktionen, och ett öppet och varierat odlingslandskap kan vara av betydelse
för både vardagsmiljö och turism i glesbygden. Ett bevarat stöd till
försörjningsviktig kapacitet i Norrland och ett utökat program för
landskapsvård kommer i stor utsträckning glesbygden till del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
anpassning av produktionen inom reglerade varuområden som förutses i förslaget
leder till en minskning av den sysselsättning som är knuten till de reglerade
produkterna. Denna minskning gäller såväl pri-märied som insatsvam- och
förädlingsled. I primärledet fömtses minskningen huvudsakligen få formen av
ett ökat deltids- eller fritidsjordbmk. Huvuddelen av anpassningen kan förutses
i tätort och landsbygd med fungerande lokala arbetsmarknader. Därvid bör
beaktas att reformen kan förväntas leda till förändringar i den ekonomiska
tillväxten och sysselsättningen som på en övergripande nivå kompenserar
bortfallet av arbetstillfällen inom den reglerade livsmedelssektom även på
kortare sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Glesbygdsstödet
kan utnyttjas för att stödja en expansion av den småskaliga
förädlingsindustrin, vilket innebär att förädlingsvärdet i större utsträckning
än i dag kan tillfalla primärproduktionen i glesbygden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den mån generella mål beträffande den regionala fördelningen av välfärd och
sysselsättning inte nås genom en naturlig utveckling eller offentliga insatser
i andra syften kan stöd till projekt med långsiktig ekonomisk bärkraft vara
påkallat. En prövning av alla projekt på lika villkor borgar för att den
verksamhet som med avseende på ekonomisk bärkraft, spridningseffekter etc.
bedöms ha de gynnsammaste effektema i en region också kommer i åtnjutande av
stödet. I enlighet därmed bör regionalpolitiskt motiverat stöd utnyttja generella
stödformer. Arbetsgmppen föreslår att det generella glesbygdsstödet ökas med
100 milj. kr Med beaktande av det bibehållna produktionsstödet till norra
Sverige och programmet för landskapsvård torde denna volym på glesbygdsstödet
ge en ökning av sysselsättningen i glesbygd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:19.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.8 Sociala åtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ramen
för så kallade sociala åtgärder uppgår för närvarande till omkring<br>
400 milj. kr. Enligt arbetsgruppens mening bör kostnaden för sådana åtgär<br>
der på sikt bäras av näringen. Under en övergångsperiod bör dessa medel i<br>
ökad utsträckning kunna användas för att främja omställningen inom<br>
näringen. För finansiering av sådana åtgärder föreslås en fondering ske i<br>
analogi med den lösning som valts för skördeskadeskyddet.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>11</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section534>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section535>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>8.9 Övergängsåtgärder</span><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:42.0pt'><span style='font-size:12.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 1 </span><span style='font-family:Verdana'>Övergången
från dagens system till det som fömtses i detta förslag kräver en anpassning
som i vissa produktionsinriktningar blir betydande. Temporära åtgärder av
skilda slag blir därför nödvändiga för att överbrygga omställningsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beslut
rörande omstäUningsperioden måste uppfylla vissa allmänna krav. Det måste
inledningsvis vara heU otvetydigt vad som är reformens mål, så att oklarhet
inte uppstår i detta avseende. Producentemas investeringsbeslut kan annars
komma att fattas på felaktiga gmnder. Vidare måste bmkama garanteras en viss
stabilitet i inkomstema under omställningsperioden. Reformen måste ske i
socialt acceptabla former.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>Kravet på tydlighet innebär att institutionella förändringar skall ske
tidigt under omställningsperioden. Konkret innebär detta att regleringsföreningama
befrias från sina uppgifter inom regleringen av priser och produktion snarast
möjligt efter en rimlig förberedelsetid. Prisregleringslagen föreslås därför
avskaffad och J}ån den Ijuli 1991 ersatt med en lagom avgifter vid införsel av
jordbruksprodukter För att underlätta anpassningen tid de nya förutsättningarna
föreslås inlösenåtagandet för spannmål bibehållet ytterligare ett år. Statens
jordbmksnämnd bör ges i uppdrag att per den 1 mars 1992 till ett pris av 90 kr
per deciton lösa in hembjuden spannmål för export. Finansiering bör ske med i
regleringskassorna befintliga medel.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
produktionsapparaten i utgångsläget kan förväntas vara överdimensionerad för
den aktuella marknaden, sker ett prisfall om inte produktionsbegränsande
åtgärder med permanenta effekter vidtas. På gmnd av livsmeddsråvaroraas
förhåUandevis låga prisdasticitet medför produktionsbegränsande åtgärder
generellt en lägre budgetbelastning än temporära inkomststöd. När det gäller
animalieproduktionen är en sådan väg framkomlig. När det gäller åkermarken
visar emellertid inte minst den svenska erfarenheten enligt arbetsgmppens
mening att en utbudsbegränsning av typen trädesersättning inte får de
önskvärda bestående effektema och att den därför tenderar att bli en permanent
institution. Detta står i strid med den gmndläggande principen att ersättning
endast skall utgå för producerade varor och tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutsatsen
av detta är dels att marknadsregleringen bör avvecklas i ett steg, dels att det
till växtodlarna bör utgå ett temporärt kontant inkomststöd. För
animalieproducenter som av åldersskäl har problem att finna kompletterande
sysselsättning framstår avvecklingsstöd som en lämplig lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
avvägningen av det temporära inkomststödet till växtodlare är ett förväntat
intäktsbortfall för en standardgröda en lämplig utgångspunkt. Stödet bör dock
utsträckas till hela den areal som på det enskilda företaget utnyttjats för
prisreglerade grödor, inklusive omställningsareal eller liknande, då en sänkt
intäkt från en gröda kan förväntas påverka även övriga grödor. Humvida
sockerbetsarealen bör inkluderas eller ej beror av hur kontraktsteckningen i
framtiden organiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
ovanstående skäl föreslår arbetsgmppen att det till växtodlarna utgår</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>12</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section536>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section537>
<p class=MsoNormal><i><span style='font-family:Verdana'>eU generellt, avtrappat
inkomststöd under tre år med början 1991/92. Prop. 1989/90:146 Stödet bör
baseras på historiska data rörande odlingen av prisreglerade Bilaga 1 grödor,
inklusive omställningsareal, på det enskilda företaget och föreslås uppgå till
1 200 kr per ha det första året, 800 kr. per ha det andra året och 400 kr per
ha det tredje året. För att begränsa den administrativa hanteringen föreslås
att belopp under 3 000 kr. ej betalas ut. Stödet bör följa den ursprunglige
ägaren vid en avveckling genom försäljning. Om en arrendator frivilligt
frånträder ett arrende under övergångsperioden, bör rätten att uppbära det
temporära inkomststödet övergå tdl markägaren.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>För att underlätta en anpassning av fabrikspotatisodlingen föreslås
att stöd tid den i dag rabatterade stärkelseproduktionen utgår under åren
1991/92-1993/94 med totaU 75 milj. kr Stödet bör finansieras genom fondering av
regleringsmedel. Den närmare fördelningen av medlen bör avgöras av berörda
intressenter</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Anpassningsåtgärder
i samband med en eventuell omfördelning av sockerbetsodlingen bör utformas av
berörda intressenter inom odlarkollektiv och industri.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
animalieproduktionen kommer den mest betydande anpassningen att krävas bland
mjölkproducentema. Arbetsgmppen föreslår att nuvarande mjölkpensionssystem
fortsätts, dock längst tdl är 1996. 1 stödområdet, som framgent kommer i
åtnjutande av produktionsstöd på säkerhetspolitiska grunder, föreslås inga nya
producenter kunna ansluta sig efter år 1991. För övriga animalieproducenter
bedöms anpassningen kunna ske utan särskilda stödåtgärder, under fömtsättning
att en eventuell överenskommelse i GATT inte leder till längre gående
åtaganden än vad som uppfylls i och med den intema avregleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><i><span style='font-family:
Verdana'>För de bmkare som gått in i näringen relativt nyligen och har en hög
skuldandel kan omstaUningen innebära påfrestningar. För den kategori som har
såväl en hög skuldandel som en hög skuldsättning kan problemen förväntas blir
särskilt stora. Denna gmpp bedöms som relativt begränsad, men en rekonstmktion
eUer avveckling i socialt acceptabla former måste vara möjlig. Därför föreslår
arbetsgmppen att en finansieU rekonstruktion av utvecklade eller
utvecklingsbara sådana företag möjliggörs genom statUg medverkan i ackord vid
företag där staten har ett engagemang i form av lån eller kreditgarantier eller
genom inlösen av fastigheter som förvärvats efter år 1980 om ägaren är i en
obeståndssituation eller en sådan är nära förestående och inte kan avyttra
fastigheten på den öppna marknaden tdl ett pris som motsvarar erlagd
köpeskilling justerad för inträffade förändringar efter köpet. Systemet bör
vara i kraft den 1 juli 1990 till den 30 juni 1994. Då fastigheten åter bjuds
ut till försäljning bör den tidigare ägaren ges möjlighet att lämna anbud på
samma villkor som andra personer.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
lagring och andra specifika åtgärder inom beredskapsprogrammet föreslås en
ekonomisk ram på drygt 400 milj. kr. Detta bedöms möjliggöra en uppbyggnad av
lagren av insatsvaror och livsmedel på omkring fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Programmet
för landskapsvård föreslås successivt utbyggt från 50 milj. kr 1990/91 med 50
milj. kr per år tid 250 milj. kr. 1994/95.</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Redan
för år 1990 finns i GATT-överenskommdsen från april 1989 ett</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>13</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section538>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section539>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>åtagande
att sänka den totala stödnivån. Mot bakgmnd av detta kan Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>noteras
att statens delansvar för den så kallade överskottsarealen liksom Bilaga 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det
särskilda åtgärdsprogrammet för Norrland upphör under år 1990 i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>enlighet
med tidigare fattade beslut. I kombination med ett åtagande om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
livsmeddspolitisk reform som inleds den Ijuli 1990 och resuUerar i en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>intem
avreglering den Ijuli 1991 bedöms dessa åtgärder som tillräckliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>8.10 Kostnadsuppskattning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnadema
för det framtida systemet utgörs av dels konsumentkostnader, dels budgetkostnader.
Konsumentkostnaderna beror av dels prisbildningen på den inhemska svenska
marknaden, dels på eventuella åtaganden i en kommande GATT-överenskommdse.
Dessa kan därför inte fömtsä-gas på nuvarande stadium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Budgetkostnaderna
i det permanenta systemet fördelar sig på beredskapskostnader, kostnader för
landskapsvård och ökade kostnader för regionalpolitiken. 1 nedanstående
sammanställning jämförs dagens kostnader med det permanenta systemets.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=212 valign=top style='width:158.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1988/89</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Permanenta</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:22.3pt'>
<td width=212 valign=top style='width:158.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-family:Verdana'>(milj.
kr.)</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:22.3pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>systemet
(milj. kr.)</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.55pt'>
<td width=212 valign=top style='width:158.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Beredskap</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.55pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=212 valign=top style='width:158.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> specifika ber.åtg.</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-family:Verdana'>220</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>380</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=212 valign=top style='width:158.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>- produktionsstöd t.
Norrland</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:30.0pt'><span style='font-family:Verdana'>525
(*)</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>625</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=212 valign=top style='width:158.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Landskapsvård</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:34.0pt'><span style='font-family:Verdana'>20</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>250</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:13.2pt'>
<td width=212 valign=top style='width:158.65pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Glesbygdsstöd</span></p>
</td>
<td width=104 valign=top style='width:78.0pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:29.0pt'><span style='font-family:Verdana'>230</span></p>
</td>
<td width=81 valign=top style='width:60.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:13.2pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>330</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>(*)
Fr.o.m. 1989/90 625milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
sociala åtgärdema fömtsätts överförda i näringens regi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnadema
för Övergångsåtgärdema fördelar sig på temporärt inkomststöd, avvecklingsstöd
och kostnader för stöd till skuldsatta företag. Kostnadema för det temporära
inkomststödet uppgår till 4400 4 500milj. kr. över tre år. De övriga postema
är regdstyrda och är därför inte helt fömtsägbara (1000-kronorsanslag).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:13.0pt;
font-family:Verdana'>8.11 Fortsatt arbete</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppens
förslag är att betrakta som ett principförslag. På åtskilliga punkter i
förslaget krävs en utveckling av detaljlösningar. Vissa problem, exempelvis
omfördelningen av gränsskyddet och diskussionen i GATT om sanitära och
fytosanitära regler och dennas koppling till förändrade bestämmelser
beträffande djurskyddet, bör tas upp i överläggningar med representanter för
konsumenter och producenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Statens
jordbmksnämnd bör utarbeta en beredskapsplanläggning baserad på de nya
fömtsättningar som förändringarna i politiken ger upphov till. Planläggningen
bör ingå i underiaget för 1991 års försvarsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åt
statens naturvårdsverk och riksantikvarieämbetet bör uppdras att i<br>
samråd med lantbmksstyrelsen utveckla den administrativa hanteringen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>14</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section540>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section541>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av programmet för
landskapsvård. Frågan om ett eventuellt nytt juridiskt Prop. 1989/90:146
institut för reservatsbildningar i odlingslandskapet bör behandlas av kom-
Bilaga 1 mitten för en översyn av naturvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:98.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:373.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section542>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section543>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Remissammanställning - betänkandet</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>pop- </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>(Ds 1989:63) En ny livsmedelspolitik</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>'a 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Innehåll</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förteckning
över remissinstanserna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:5.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1. Allmänna
synpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Internationella aspekter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Utvärdering av nuvarande
politik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Principer, mål och medel för
den framtida politiken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Övergripande effekter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konsument- och konkurrensfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Beredskap</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Miljöfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:5.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Markanvändning</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:1.0pt;font-family:Verdana'> </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Regionala aspekter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Mejeriprodukter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kött</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>13.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Ägg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Spannmål</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>15.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Oljeväxter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>16.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fabriks- och matpotatis</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>17.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Socker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>18.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Övriga grödor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>19.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Råvamkostnadsutjämning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>20.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Forskning och utveckling</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>21. Sociala frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>22.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Övergångsåtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>23.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Uppföljning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:0cm;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>24.<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Regleringsekonomin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Förteckning
över remissinstanserna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över rapporten avgetts av styrelsen för interna<br>
tionell utveckling (SIDA), kommerskollegium, överbefälhavaren (ÖB),<br>
överstyrelsen för civil beredskap, socialstyrelsen, generaltullstyrelsen, riks<br>
skatteverket (RSV), konjunkturinstitutet, riksantikvarieämbetet, lant<br>
bruksstyrelsen, skogsstyrelsen, statens livsmedelsverk, statens jordbruks<br>
nämnd, statens jordbmksnämnds konsumentdelegation, arbetsmarknads<br>
styrelsen, plan- och bostadsverket (Boverket), statens industriverk<br>
(SIND), styrelsen för teknisk utveckling (STU), statskontoret, riksrevi<br>
sionsverket (RRV), statistiska centralbyrån (SCB), marknadsdomstolen,<br>
näringsfrihetsombudsmannen (NO), statens pris- och konkurrensverk<br>
(SPK), konsumentverket, statens naturvårdsverk, kemikalieinspektionen,<br>
statens energiverk, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), skogs- och jord<br>
bmkets forskningsråd (SJFR), länsstyrelsen i Stockholms, Uppsala, Söder<br>
manlands, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Kris<br>
tianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Öre-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>16</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section544>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section545>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bro,
Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämt- Prop. 1989/90:146
lands, Västerbottens och Norrbottens län, Folkhälsogmppen (till Hälso- Bilaga 2
och sjukvårdsberedningen, S 1987:04), delegationen för glesbygdsfrågor (1
1977:02), 1988 års försvarskommitté (FÖ 1988:04), utredningen om översyn av
naturvårdslagen (ME 1988:04), Centralorganisationen SACO/ SR,
Familjejordbrukarnas riksförbund. Fritidsodlingens riksorganisation. Föreningen
Foder och spannmål. Grossistförbundet Svensk handel. Handelns samarbetsorgan i
jordbruksfrågor. Hushållningssällskapens förbund, Konsument-Forum, Kooperativa
förbundet (KF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Landstingsförbundet,
Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Samarbetsgruppen för alternativ odling (SAO),
Småbmkare i Väst, Småföretagens riksorganisation. Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF), Svenska lantarbetareförbundet. Svenska naturskyddsföreningen, Sveriges
civilförsvarsförbund, Sveriges jordägareförbund, Sveriges
jordbmksarrendato-rers förbund, Sveriges livsmedelsindustriförbund (SLIM),
Tjänstemännens centralorganistion (TCO), Trädgårdsnäringens riksförbund (TRF).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
remissinstanser har överlämnat av dem inhämtade yttranden. Skrivelser har
dessutom inkommit från ett flertal institutioner, företag och organisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Remissyttranden
som inkommit långt efter remisstidens utgång har inte kunnat beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Svenska
livsmedelsarbetareförbundet ansluter sig till det remissyttrande som
Ländsorganistionen i Sverige överiämnat. Sveriges industriförbund hänvisar som
sitt svar till det yttrande som Sveriges livsmedelsindustriförbund överiämnat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
överskådlighetens skull har vid remissammanställningen vissa redaktionella
ändringar och omdisponeringar i remissinstansernas yttranden gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Allmänna synpunkter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.1 Styrelsen
för internationell utveckling: Jordbruket utgör som regel<br>
många u-länders främsta konkurrensmedel på världsmarknaden. En sund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ekonomisk
utveckling-- kräver en reducering av i-ländernas, inkl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sveriges,
gränsskydd vad gäller jordbruksprodukter. SIDA vill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>--- framhålla
att verket i huvudsak instämmer i den bild av omvärlden,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
då särskilt u-ländernas situation, som återspeglas i betänkandet. Detta<br>
innebär att det för u-ländernas utveckling är viktigt att möjligheter skapas<br>
för en friare världshandel inom jordbruksområdet i syfte att öka deras ex<br>
portintäkter. -- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.2 KommerskoUegium:
Kollegiet vill framhålla att betänkandet inte i<br>
önskvärd utsträckning innehåller sambandsanalyser och konsekvensbe<br>
skrivningar vilket försvårar ett ställningstagande till de förslag som presen<br>
teras i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Mot bakgmnd av dels den
svårbedömbara globala utbuds- och efterfrå-<br>
gesituationen på jordbruksområdet, dels de pågående förhandlingarna på</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>17</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>2 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 146. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section546>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>jordbmksområdet
i GATT, finns enligt kollegiets mening anledning till Prop. 1989/90:146<br>
försiktighet vid utarbetandet av en ny svensk jordbmkspolitik.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.5
Socialstyrelsen: Socialstyrelsen delar betänkandets mening om det
hittillsvarande livsmedelssystemet och dess bristande ändamålsenlighet.
Styrelsen anser att konsument- och hälsoperspektivet inte beaktats tillräckligt
i betänkandet och att det är svårt att förutse reformens effekter för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>konsumenterna-- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
anser att konsumentmålet bör ges ökad tyngd och att ett särskilt hälsomål bör
antas men ställer sig i övrigt bakom de föreslagna målen för
livsmedelspolitiken. Socialstyrelsen tillstyrker i aUt väsentligt förslagen om
avreglering m. m. men anser att de miljöskyddande åtgärderna bör förstärkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.8 Konjunkturinstitutet:-- Inverkan
på effektiviteten i resursan<br>
vändningen, och därmed på de samhällsekonomiska kostnadema för livs<br>
medelsförsörjningen, ger starka skäl för en omläggning av politiken i den<br>
riktning som föreslås i rapporten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Institutet
anser emellertid att rapporten i vissa avseenden är för knapp<br>
händig, både i diskussionen av livsmedelspolitikens mål och i presenta<br>
tionen av de föreslagna åtgärderna och deras effekter. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.9 Riksantikvarieämbetet:
Arbetsgmppen belyser mycket knapphändigt<br>
konsekvensema av sitt förslag. Det är därför svårbedömbart från kultur<br>
miljösynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kulturlandskapet
med dess rika innehåll är själva basen i vårt materiella kulturarv. I målen för
livsmedelspolitiken bör därför jordbmkets historiska betydelse få en tydligare
belysning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.10<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen:
Lantbmksstyrelsen instämmer, liksom flertalet lantbruksnämnder, i arbetsgmppens
gmndsyn och allmänna slutsatser om behovet av en ny livsmedelspolitik med
övergång till ett friare och mer marknadsorienterat system för prisbildning på
jordbmksprodukter. Styrelsen anser det dock vara nödvändigt att gmppens
förslag kompletteras med en precisering av förslagen till åtgärder och en mera
ingående analys av förslagens konsekvenser. Under fömtsättning att aktiva
omställningsåtgärder vidtas, att omställningsperioden blir tillräckligt lång
och att erforderiiga resurser ställs till förfogande för att lösa
omställningsproblemen på ett socialt acceptabelt sätt tillstyrker
lantbmksstyrelsen att den nuvarande interna marknadsregleringen avvecklas på
sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.11<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen: Skogsstyrelsen
har ingen anledning att ifrågasätta utredningens bedömning, att anpassning av
livsmeddsektom kräver att betydande delar av den åkermark som det i dag odlas
spannmål m.m. på dras undan från denna odling. Det är samtidigt önskvärt att
detta sker snabbt och på ett sådant sätt att effekten på spannmålsproduktionen
är långsiktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sett
ur brukarens perspektiv måste principiellt två olika beslut fattas. Ett</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>18</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section547>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section548>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
att ta marken ur jordbmksproduktion, med den direkta effekten att Prop.
1989/90:146 överskottet minskar. Om effekten skall bli bestående beror på
långsiktighe- Bilaga 2 ten i nästkommande beslut hos bmkaren beträffande
markens fortsatta användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skall
den omställning av markanvändningen som eftersträvas uppnås inom rimlig tid
måste ett stort antal bmkare agera i enlighet med de angivna målen. För att
detta skall vara möjligt krävs dels att de ekonomiska incitamenten både vad
gäller att ta mark ur spannmålsproduktion och att påbörja dess alteraativa
användning är tillräckliga, dels att spelreglema lagtillämpning och
tidsmässig överblick är klara och tydliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.13 Statens
jordbruksnämnd: JN ställer sig bakom LAG:s gmndläggande<br>
syn på en avveckling av den intema marknadsregleringen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Enligt
JN:s uppfattning kan de omställningsperioder som an<br>
getts vara för korta för att jordbmkama skaU hinna anpassa sig och för att<br>
andra aktörer på marknaden skall hinna ställa om sig tiU den nya situatio<br>
nen -- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Nuvarande
överskottsproduktion som inte kan avsättas till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kommersiellt
lönsamma priser bör snarast avvecklas. En fördel med att påbörja denna
anpassning så fort som möjligt är att efterfrågan på såväl arbetskraft som
andra produktionsresurser för närvarande är hög.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- En
avveckling av den interaa marknadsregleringen bör medföra</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samhällsekonomiska
vinster genom bättre resursutnyttjande samt skapa fömtsättningar för lägre
konsumentpriser. Ett sådant system inom ramen för ett tills vidare bibehållet
gränsskydd bör enligt JN:s uppfattning ge jordbmket ett skydd som kan
möjliggöra en jordbmksproduktion av tillräcklig omfattning för att tillgodose
behovet av livsmedel av beredskapsskäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
större marknadsorientering och färre ingrepp från samhällets sida bör innebära
en större handlingsfrihet för den enskilde företagaren vilket på sikt är till
gagn för jordbmkssektom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- JN
konstaterar att LAG inte närmare har konkretiserat de</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>speciella
målen vad gäller regionalpolitik, miljö och landskap. Det är mot denna bakgmnd
svårt att uttala sig om de angivna åtgärderna kan ge till resultat att målen
uppfylls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.14 Statens
jordbruksnämnds konsumentdelegation: KD tillstyrker intera<br>
avreglering. Det ligger i konsumenternas intresse att marknadssignalerna<br>
bättre når konsument och producent och att olönsamma överskott<br>
undviks. Dynamiken och effektiviteten i samhällets resursutnyttjande<br>
ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KD
anser att LAG: s förslag om avreglering och andra åtgärder snabbt bör
genomföras. Det får inte råda tveksamhet om slutmålet. Däremot måste de
producenter som drabbas få stöd under en övergångsperiod. KD stöder den av LAG
föreslagna utformningen av övergångsstödet. Stödets storlek och det antal år
det skall gälla kan diskuteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- LAG:s
förslag rör i allmänhet endast jordbmkspolitiken, vilket</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>från konsumentsynpunkt är
en otillfredställande begränsning. Det betonas</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>19</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section549>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section550>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dock att föreslagna
åtgärder bör få effekt gentemot konsumentema. De Prop. 1989/90:146 problem
som kan tillstöta härvidlag hänskjuts till sittande konkurrensut- Bilaga 2
redning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.15 Arbetsmarknadsstyrelsen:
Arbetsmarknadsstyrelsen har inget att er<br>
inra mot att jordbmks- och livsmedelspolitiken blir mera marknadsanpas<br>
sad. ---- 1 utredningen framkommer att det finns en outnyttjad ar<br>
betskraftsreserv inom näringen genom att ett visst mått av undersysselsätt<br>
ning förekommer. Från denna synpunkt är det väsentligt att möjlighetema<br>
till kombinationssysselsättning underlättas och tas till vara på ett effektivt<br>
sätt.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
vill påpeka svårigheteraa att få ett helhetsperspektiv på syssel-<br>
sättningseffekteraa inom jordbmket genom alla förändringar inom olika<br>
politiska områden som är föreslagna, bl. a. inom skattepolitiken. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.16 Plan-
och bostadsverket: Ett långsiktigt hållbart jordbmk, som beva<br>
rar markresurser och bibehåller varierande natur- och kulturmiljöer är en<br>
viktig utgångspunkt vid omprövningen av landets jordbmkspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Landsbygdens
stmktur i delar av landet är redan i dag mycket</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>sårbar för ytterligare
utglesning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har inte tillräckligt analyserat konsekvensema av en ny<br>
livsmedelspolitik för miljön. En omfattande förändring av landskap och<br>
bebyggdsestmkturer kan befaras. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens industriverk: Allmänt
kan konstateras att förslaget till ny livsmedelspolitik innebär en gmndläggande
systemförändring för jord-bmksnäringama med åtföljande ringverkningar på andra
näringsgrenar, regionala stmkturer och boende. Vad SIND kan överblicka har vi i
Sverige inte tidigare erfarenhet av och kunskap om denna typ av genomgripande
förändringar. Avsaknaden av sådan kunskap och erfarenhet gör det omöjligt att
heU ringa in de samlade effektema av förslaget. Detta förhållande präglar också
betänkandet där de försök till konsekvensresonemang som förs bygger på
antaganden med varierande säkerhet. Osäkerheten i analysen gör det svårt att
värdera innebörden av förslaget i hela dess vidd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.18<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen för teknisk
utveckling:-- Åtgärderaa berör inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>STU:s
verksamhetsområde. Generellt bör en avreglering i jordbmksledet medföra ökad
konkurrens för livsmedelsindustrin. Det är viktigt för att upprätthålla
interaationell konkurrenskraft att den tekniska nivån är tillräckligt hög.
Oavsett vilken utveckling av branschen som en avreglering medför, erfordras en
kraftig förstärkning av forskningsinsatser kring såväl livsmedlens egenskaper
och deras förändring vid beredning och lagring, som kring
tillverkningsprocesser, förpackningsprocesser nya systemlösningar etc. Ett
närmande till EG kommer dessutom att förstärka detta behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.19 Statskontoret:
Det förslag som nu lämnats innebär en omfattande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avreglering,
något som vi ser med stor tillfredsställelse. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>20</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section551>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section552>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
tiUstyrker förslagen och menar att de är helt nödvändiga med hänsyn Prop.
1989/90:146<br>
till den utveckling som vi ser framför oss med en ökad närhet tiU Europa-
Bilaga 2<br>
marknaden. Förslagen är dock ingen garanti för billigare livsmedel för<br>
konsumenteraa. Härtill fordras att även andra led i livsmedelskedjan blir<br>
utsatta för konkurrens- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.20
Riksrevisionsverket: RRV ansluter sig till huvuddragen i det förslag<br>
till ny inriktning av jordbmkspolitiken som den livsmedelspolitiska bered<br>
ningen lämnat i sitt betänkande. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- De
konsekvensbeskrivningar, som arbetsgmppen redovisar, är i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>en
del fall baserade på hypotetiska resonemang och principiella överväganden. Det
är ibland svårt att följa hur utredningen avvägt konkreta förslag till åtgärder
och bidragsnivåer med hänsyn till målen och analyser av konsekvensema.
Osäkerheten i underlagsmaterialet och reformens samhälleliga räckvidd är
faktorer som bör vägas in när ställning tas till förslaget, i synnerhet med
tanke på den näraliggande och relativt korta övergångsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.23 Näringsfrihetsombudsmannen:
Enligt NO:s mening har LAG gjort<br>
ett förtjänstfuUt arbete på den korta tid som gmppen arbetat. NO kan i allt<br>
väsentligt tillstyrka LAG:s förslag som om de genomförs skulle innebära<br>
klart positiva effekter på samhällsekonomin och välfärden samt tillgodose<br>
alla de olika krav som ställs på näringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rubriken
på LAG: s betänkande En ny livsmedelspolitik är i viss mån missvisande eftersom
hela livsmedelskedjan ej behandlas. Den nu arbetande konkurrenskommittén kan
emellertid väntas komplettera bilden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG
har gjort konsekvensanalyser av sina förslag i alla avseenden. Dessa har i viss
omfattning klandrats för att vara alltför teoretiska och ytliga. Att med någon
högre grad av säkerhet fömtsäga vad som händer på jordbmksområdet vid övergång
till den marknadsekonomi som gäller för andra näringar är självfallet mycket
svårt. Förslagen innefattar emellertid väl avvägda övergångsbestämmelser för
att mildra problem som kan uppkomma på olika områden och för enskilda
jordbmkare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.24 Statens
pris- och konkurrensverk: Statens pris- och konkurrensverk<br>
instämmer i att en avreglering och markandsanpassning av det svenska<br>
jordbmket är nödvändig. Principen bör, såsom framförs i rapporten, vara<br>
att jordbmket skaU behandlas som varje annan näringsgren. Verket väl<br>
komnar därför förslaget till en avreglering av den interaa marknaden.<br>
Samtidigt finner verket det beklagligt att gränsskyddet, som är den vikti<br>
gaste faktorn beträffande priser och konkurrensförhållanden i livsmedds<br>
sektora, inte kunnat beaktas i arbetet. SPK ser därför generellt mer begrän<br>
sade möjligheter än vad som redovisas i rapporten att genom den föreslag<br>
na intema avregleringen kunna åstadkomma ökad konkurrens och en<br>
"lugn" prisutveckling på livsmedelsområdet. Framför allt kan
informeUa<br>
marknadsregleringar och den ökande koncentrationen komma att motver<br>
ka de positiva konkurrenseffektema av en avreglering, så länge som gräns<br>
skyddet inte minskas och möjliggör importkonkurrens. Enligt SPK:s me-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>21</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section553>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section554>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
är det nödvändigt att frågan om att påbörja avvecklingen av gräns- Prop.
1989/90:146 skyddet övervägs i det fortsatta beredningsarbetet inom
regeringskansliet. Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.25 Konsumentverket: Konsumentverket
ställer sig allmänt posi<br>
tivt till de förslag som presenteras men anser att arbetsgmppen inte i<br>
tillräcklig utsträckning beaktat behovet av miljöskyddande åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vår mening är det svårt att bedöma vilka samlade effekter reformen kommer att
få för konsumenten vad gäller prisutveckling, kvalitet och utbud. Därför krävs
en fortlöpande uppföljning med möjlighet att ingripa om det visar sig att
reformen får negativa följder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.26 Statens
naturvårdsverk: Det är positivt att LAG i större utsträckning<br>
än tidigare utredningar har behandlat de dagsaktueUa miljöproblem som<br>
jordbmket orsakar och att LAG rekommenderat ökade resurser för na<br>
turvårdsåtgärder i odlingslandskapet (NOLA).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
innebär dock en fortsättning, delvis en förstärkning samt ett påskyndande av de
gmndläggande obalanser i odlingssystem och djurhållning som är primära orsaker
till de miljöproblem jordbmket orsakar. Förslaget har lagts fram utan att någon
egentlig miljökonsekvensanalys gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.27 Kemikalieinspektionen:
Kemikalieinspektionen anser att nuvarande<br>
jordbmks- och livsmedelspolitik bör ändras om det skall bli möjligt att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ytterligare
minska användningen av kemiska insatsmedel. Ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>jordbmk
som liksom för närvarande är uppbyggt på en omfattande be<br>
kämpningsmedelsanvändning begränsar möjlighetema tiU restriktiva be<br>
slut som inte medför allvarliga ekonomiska konsekvenser för jordbmket.<br>
Den förda jordbmks- och livsmedelspolitiken är bestämmande för möjlig<br>
hetema att minska bekämpningsmedelsanvändningen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens energiverk: Verket är
generellt positivt till arbetsgmppens rekommendationer till att nuvarande
system av prisregleringar ersätts med ett gränsskydd utan intema
marknadsregleringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.29<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges lantbmksuniversitet:
SLU är positiv till huvudprincipen om en väsentlig avreglering av nuvarande
marknadssystem för jordbmksprodukter. Övertygande argument finns i
utredningen. SLU har dock betydande tveksamhet när det gäller konsekvensema
framför aUt på miljöområdet. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.30<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Skogs- och jordbrukets
forskningsråd: Med hänsyn till det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>breda
område som utredningen täcker, är det naturiigt att analysen till vissa delar
är översiktlig och ej helt klarläggande. Sammantaget utgör dock utredningen ett
väsenttigt tillskott till diskussionen om livsmedelspolitikens framtida
inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SJFR
delar bedömningen om denna allmänna inriktning mot minskad<br>
reglering av jordbmks- och livsmedelssektom, och att detta inom flera<br>
områden torde ge övervägande positiva effekter. Förslagen
inne-</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>22</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section555>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section556>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bär
betydande ändringar i nuvarande regelverk, och medför omfattande Prop.
1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
genomgripande förändringar--- . Det kan befaras att den anslagna Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förändringstakten
kan leda till svåröverskådliga och oönskade omställningseffekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.33 Länsstyrelsen
i Stockholms län: Länsstyrelsen delar i princip uppfatt<br>
ningen att det behövs en ny livsmedelspolitik och att en väsentlig del i en<br>
sådan är en avreglering inom det svenska jordbruket. För konsumenterna<br>
är förslaget i detta avseende genomgående positivt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
Stockholms läns del är det dock i första hand konsekvenserna från<br>
miljösynpunkt som är intressanta. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
har intrycket att utredningen i många fall underskattar de praktiska problemen
i samband med en avreglering. Det är också mycket svårt att förutse aUa
konsekvenser av avregleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
förslag bör därför ses som principförslag som kan behöva kompletteras med
detaljlösningar och där övergångsvisa insatser kan komma att aktualiseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.34<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län:
Huvudsyftet med en ny livsmedelspolitik bör enligt länsstyrelsens mening vara
att genom ökad konkurrens och en friare handel i alla led från producent till
konsument nå fram rill lägre livsmedelspriser. Utredningens förslag tillstyrks
i princip. Dock måste särskilt beaktas behovet av att rimlig tid ges för
omställningens genomförande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.35<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands
län: Länsstyrelsen delar arbetsgruppens uppfattning att det nuvarande
omfattande regleringssystemet inom jordbruks- och livsmedelspolitikens område
tjänat ut. En övergång till ett friare och mera marknadsanpassat system för
produktion och priser är nödvändig. De negativa konsekvenser som arbetsgmppen
redovisar i det system som successivt byggts på under ett helt sekel får dock
inte ersättas med andra allvariiga effekter genom att förändringen får ske
alltför snabbt. Det finns uppenbara risker för oacceptabla sociala och
ekonomiska förhållanden för de i näringen verksamma samt för
odlingslandskapets kultur-och naturvårdsvärden om inte omställningen får ske
under former som innebär ett minimum av dessa risker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelspolitiken
måste kopplas till andra samhällsområden såsom<br>
skogs-, miljö-, energi-, trafik-, skattepolitik etc. Särskilt för landsbygdens<br>
framtida utveckling är det angeläget att en helhetssyn anläggs och att en<br>
noggrann sammanvägning görs vid den slutliga utformningen av livsme<br>
delspolitiken. -- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.36 Länsstyrelsen
i Östergötlands län: I likhet med arbetsgmppen (LAG)<br>
anser länsstyrelsen att produktionen av jordbmksprodukter i Sverige mås<br>
te reduceras bl.a. för att kunna uppnå en pris- och kostnadsnivå som ger<br>
skälig ersättning till producentema. En rimlig utgångspunkt är att balans<br>
bör eftersträvas vid en produktionsvolym som i stort sett svarar mot den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:372.0pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>23</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section557>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section558>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inhemska
konsumtionen. Denna produktionsvolym bör skyddas mot Prop. 1989/90:146<br>
världsmarknaden av ett gränsskydd.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser vidare att den interna marknadsregleringen av jordbruksprodukter bör
reduceras så långt möjligt. Konsekvenserna för de olika marknaderna bör dock
analyseras närmare innan avregleringen sker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.39 Länsstyrelsen
i Kalmar län: Länsstyrelsen anser att LAG:s utredning<br>
är bristfällig och ofullständig i många avseenden. Den lägger genomgripan<br>
de förslag som får många och stora konsekvenser, inte minst för Kalmar<br>
län utan att redovisa dem. Länsstyrelsen kan därför ej tillstyrka förslaget i<br>
dess nuvarande utformning utan kräver betydande ändringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
instämmer i uppfattningen att det nuvarande regleringssystemet inte längre
svarar mot vad som utifrån dagens förhållanden kan anses rationellt och
rimligt. En marknadsanpassning av det svenska jordbruket är nödvändig. Viktigt
är att denna anpassning till marknaden sker på ett sådant sätt att de enskilda
jordbmkama inte råkar ut för orimliga övergångsvillkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- LAG:s
förslag kan inte gärna ligga till grund för genomgripande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förslag.
Det naturliga är att en pariamentarisk kommitté får uppgiften att utforma
bättre underbyggt förslag tiU nödvändig ändring av landets livsmedelspolitik.
Det synes rimligt art en proposition bör behandlas under våren 1991.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.40 Länsstyrelsen
i Gotlands län: De urspmngliga motiven bakom en<br>
reglering av priser och produktion inom jordbruket har nu delvis försvun<br>
nit. Vi ställer oss därför bakom principen om en förenklad reglering liksom<br>
behovet av ett fortsatt gränsskydd under överskådlig tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Innan
slutligt beslut kan fattas kring utredningens förslag anser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vi
att en utförlig konsekvensberäkning måste göras av hur förslaget påverkar
olika delar av landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- En
samlad analys måste göras för att belysa den totala effekten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
landsbygden och jordbmket av de senaste årens många beslut och<br>
utredningar.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
livsmedelspolitiska arbetsgruppen inte behandlat förädling, handel och
distribution får gmppens arbete närmast betraktas som ett jordbrukspolitiskt
dokument. Vi anser att denna avgränsning är en klar brist i utredningsarbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.41 Länsstyrelsen
i Blekinge län: Länsstyrelsen delar uppfattningen att<br>
den nuvarande jordbmkspolitiken brister i måluppfyllelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har inte tillräckligt analyserat konsekvenserna av en ny livsmedelspolitik för
miljön och olika regioners ekonomi. En avreglering bör därför inte träda i
kraft så snabbt som utredningen föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.42 Länsstyrelsen
i Kristianstads län: Utredningen betraktar sitt förslag<br>
som ett principförslag. Länsstyrelsen instämmer i detta och anser att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avregleringen,
som i princip bör ske etappvis, på flera områden måste</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>24</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section559>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section560>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>föregås
av mer detaljerade, djupare analyser vad avser effekterna i ett Prop.
1989/90:146 vidare perspektiv för jordbruk, förädlingsled, handel, konsumtion,
syssel- Bilaga 2 sättning m. m. Samordning måste även ske med andra
pågående utredningar och reformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.43
Länsstyrelsen i Malmöhus län: En inriktning av jordbmks<br>
produktionen som svarar mot efterfrågan är från samhällsekonomisk syn<br>
punkt angelägen. En viktig utgångspunkt är att produktionen bör förläggas<br>
där de biologiska förutsättningarna är gynnsammast. Detta ger ur ett<br>
samhällsekonomiskt perspektiv också de lägsta kostnaderna. En ny livsme<br>
delspolitik måste enligt länsstyrelsen utformas på sådant sätt att de utom<br>
ordentligt goda förutsättningarna för jordbmksproduktion i Skåne tas till<br>
vara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
kan karaktäriseras som en jordbmkspolitisk utredning. Viktiga frågor för
konsumenterna som livsmedelskostnader, kostfrågor och livsmedelskvalitet
beskrivs förhållandevis översiktligt. Andra viktiga områden som har betydelse
för livsmedelspriserna som exempelvis förädling, distribution och handel
kommenteras inte av utredningen. Även konkurrenssituationen inom grossist- och
detaljistledet borde beskrivits med utgångspunkt i en avreglerad intern
marknad. I övrigt saknas i utredningen en redogörelse för i vilken takt en
omställning kan genomföras och vilka konsekvenserna kommeratt bli för jordbmk,
landsbygd och livsmedelsindustri i olika regioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.45
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Länsstyrelsen instämmer i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>princip
i utredningens förslag att avreglera jordbmket. Det svåra</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>problemet
är hur och i vilken takt avregleringen skall göras. Det är mycket<br>
stora värden som står på spel. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avgörande förutsättning är att ett tillräckligt gränsskydd bibehålls och att
det svenska jordbmket inte ges sämre konkurrensvillkor än jordbruket i
konkurrentländerna. I den mån man i Sverige ställer högre krav på
jordbruksnäringen genom t. ex. mindre miljöpåverkan, annorlunda djurhållning
etc. bör detta också få genomslag på gränsskyddets nivå för olika produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredarna
har ägnat alltför mycket möda åt att argumentera för en<br>
avreglering och för lite åt att analysera konsekvenserna samt föreslå realis<br>
tiska åtgärder. Avregleringen av jordbmket handlar om ett av de mest<br>
genomgripande projekt som landet har ställts inför. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tanke på den bristfälliga analysen av förslagets konsekvenser och de stora
intressen för både samhället och jordbmkama som står på spel anser
länsstyrelsen att avregleringen inte bör träda i kraft förrän den 1 juli 1992,
även om beslut om den framtida inriktningen av livsmedelspolitiken fattas under
innevarande år. Staten bör under dessa år ta ett fortsatt delansvar för
överskottsproduktion. Under tiden kan man på central nivå göra en grundligare
analys av i vilken takt nuvarande bidragssystem kan avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
enskilde jordbmkarens situation måste uppmärksammas bättre.<br>
---- Det är angeläget att olika insatser för att i det enskilda fallet</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>25</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section561>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section562>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>underlätta en omställning
och i vissa fall avveckling utreds och utvecklas Prop. 1989/90:146<br>
ytteriigare.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.48
Länsstyrelsen i Värmlands län: En omläggning av jordbmkspolitiken enligt
förslaget får omfattande konsekvenser inom vitt skilda områden. Inte bara
jordbmkssektom hotas utan i hög grad andra områden som är indirekt beroende av
jordbmk, såsom landskapsbild, miljö, kulturvård, sysselsättning och
försörjningsberedskap. Konsekvensema är enligt läns-styrdsens uppfattning
summariskt redovisade och bör därför utredas närmare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.50 Länsstyrelsen
i Västmanlandls län: Enligt länsstyrelsens mening talar<br>
flera skäl för att en omläggning av hittillsvarande jordbmkspolitik nu är<br>
ofrånkomlig. Även om skälen för omläggningen är starka får denna emel<br>
lertid inte genomföras i former som utsätter de som i dag har sin bärgning i<br>
näringen för påfrestningar som är större än vad som drabbar människor<br>
och företag i liknande omställningssituationer. De som har sin sysselsätt<br>
ning inom jordbmket har all rätt att kräva samma sociala skyddsnät som<br>
de övriga delama av befolkningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Det
är angeläget att förändringama i Sverige inte drivs med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>större snabbhet än vad som
gäller i vår omvärld. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
instämmer i förslagets gmnddrag gränsskydd med be<br>
gränsade intema marknadsregleringar. Konsekvensema av avskaffade in<br>
tema regleringar har emellertid inte belysts tillräckligt, varken på kort eller<br>
lång sikt. Enligt länsstyrelsens bedömning kan konsekvensema för syssel<br>
sättning, ekonomi och landskapet bli mycket stora. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
energipolitskt beslut, som främjar inhemsk bioenergiproduktion för såväl uppvärmnings-
som drivmedelsändamål bör föregå ett beslut om avreglering av jordbmket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.51 Länsstyrelsen
i Kopparbergs län: Konsekvensbeskrivningar<br>
na är otillräckliga på den nationella nivån och i det närmaste obefintliga på<br>
den regionala nivån. Speciellt i frågor som rör jordbmkspolitiken samt det<br>
öppna landskapet måste förslagen analyseras ytterligare innan en riktig<br>
värdering av betänkandet kan göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Först
när konsekvensema av förslagen är noggrant analyserade kan en riktig värdering
av betänkandet göras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser sig därför inte kunna bedöma humvida arbetsgmppens förslag i dess
nuvarande form kan ligga tiU gmnd för beslut om den framtida svenska
livsmedelspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.53
Länsstyrelsen i Västernorrlands län: En avgörande bakgmnd till<br>
LAG:s förslag är avsiktema inom GATT att genom en samtidig och<br>
successiv neddragning av medlemsländemas jordbmksstöd nå en bättre<br>
fungerande interaationell livsmedelsmarknad. Länsstyrelsen står bakom<br>
denna gmndläggande inriktning liksom att ett antal interna regleringar<br>
som en följd härav avskaffas. Vi kan däremot inte acceptera LAG: s förslag<br>
på ett flertal viktiga punkter, och vårt intryck är att utredningens förslag i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>26</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section563>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section564>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>stor utsträckning baserats
på odlingsförhållandena i södra och mellersta Prop. 1989/90:146<br>
Sverige. Fömtsättningama i skogslänen har inte fått tillräckligt genomslag
Bilaga 2<br>
i utredningen.<br>
Utredningens konsekvensanalyser är i vissa fall bristfäUiga. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.54 Länsstyrelsen
i Jämtlands län: En fömtsättningslös diskussion om<br>
den framtida livsmedelspolitiken ter sig naturlig. Det är en förtjänst, att<br>
arbetsgmppen nu tagit upp en sådan . Att komma ifrån det svår<br>
överskådliga regleringssystemet och de konstlade obalanser som följt där<br>
av, är både politiskt och ekonomiskt en nödvändighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
nu sagda hindrar dock inte en kritik mot vissa av arbetsgmppens gmndläggande
utgångspunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppen
har inriktat sig på primärproduktionen och i någon mån på förädlingsindustrins
förhållanden. Det hade varit motiverat att här äntligen försöka analysera hela
livsmedelskedjan från fältet till butiken. Diskussionen om priser och kostnader
har aUtför länge lämnat distribution och handel åsido. Detta är så mycket
allvarligare som stmktur och verksamhet inom dessa sektorer är behäftade med
många problem, som med skäl kan befaras verka till konsumentemas nackdel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utan
att ta in dessa problem kan man knappast få någon fullödig diskussion av
livsmeddskostnademas problem. Analysen blir både ofullständig och snedvriden,
om den heU koncentreras till lantbmkaraa och lantbmkskooperationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.55 Länsstyrelsen
i Västerbottens län: Länsstyrelsen ställer sig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>positiv
till förslagen från livsmedelspolitiska arbetsgmppen (LAG) att avskaffa
huvudparten av regleringama inom den svenska jordbmkspolitiken. I LAG:s
utredning finns dock ett antal frågeställningar och analyser beträffande det
norrländska jordbmket som enligt länsstyrelsens mening inte fått en
tillfredsställande lösning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppens
förslag måste därför kompletteras på vitala punkter för<br>
att de allmänna mål som gmppen satt upp för jordbmket i norra Sverige<br>
skall uppnås.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.58
Delegationen för glesbygdsfrågor: Delegationen anser liksom arbets<br>
gmppen att en successiv avreglering bör ske av vårt jordbmk. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
vill delegationen betona att denna process inte kan ske snabbare än i andra
länder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
delegationens uppfattning har den livsmedelspolitiska arbets<br>
gmppen inte i tiUräcklig utsträckning beaktat hela det livsmedelspolitiska<br>
området i sin utredning. Inte heUer jordbmkssektom har behandlats i sin<br>
helhet då uppmärksamheten i första hand riktats mot jordbmkets roll för<br>
livsmedelsförsörjningen. Även i andra avseenden är den bakomliggande<br>
analysen för begränsad i sin ansats. Som utgångspunkt har arbetsgmppen<br>
valt ett aUtför ensidigt och traditionellt nationalekonomiskt synsätt.<br>
Sammantaget innebär detta att ett så fullständigt beslutsunderlag som vore<br>
önskvärt för ett ställningstagande tiU en omläggning av vår jordbmks- och<br>
livsmedelspolitik inte kan sägas föreligga. Med hänsyn till att så genomgri-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>27</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section565>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section566>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>pande förändringar
föreslås anser delegationen också att en bättre belys- Prop. 1989/90:146<br>
ning av konsekvensema borde ha gjorts.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.61
Centralorganisationen SACO/SR: Att jordbmksproduktionen måste minskas framöver
torde stå utom aUt tvivel. Men inom denna totalvolym kan vissa
produktionsgrenar förändras och utvecklas. Det är svårt att värdera och bedöma
vilka effektema blir av LAG:s förslag. Här kan olika experter och
regleringsekvilibrister uppvisa hisnande konststycken inom sina gebit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.63 Familjejordbrukarnas
riksförbund: Vi inom Familjejordbmkama är</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av den åsikten--- att vi i
Sverige skall producera svenska livsmedel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
befolkningen i vårt land. Importen från övriga världen är att betrakta som ett
experiment.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
kan acceptera en övergång till fri handel, men övergångstiden bör<br>
vara IO år.--- Förslaget kommer att leda till många problem. Arbets<br>
lösheten på landsbygden ökar till följd av en dålig lönsamhet för arbete på<br>
landsbygden. Bostadsbristen i tätorteraa kommer att bli än värre på gmnd<br>
av detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
experter har ej tagit hänsyn till landsbygdsbefolkningens<br>
arbete för en bra miljö. Ett arbete som kan bli än bättre i framtiden genom<br>
ett jordbmk med lägre intensitet. Arealstödet kan lösa problemet genom<br>
att ge ekonomisk ersättning för detta arbete. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.64<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fritidsodlingens
riksorganisation: När en ny livsmedelspolitik läggs fast är det enligt vår
mening rimligt att man även klarlägger trädgårdsnäringens och, inte minst,
husbehovsodlingens betydelse för livsmedelsförsörjningen och överväger vilka
roller dessa kan spela i framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.65<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Föreningen Foder och spannmål:------ Foder
och spannmål är av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
uppfattningen att en omläggning av politiken i riktning mot en avreglering är
nödvändig, för att ge fömtsättningar för en livskraftig och effektiv lantbmkssektor
i framtiden i Sverige. Mot bakgmnd av att sådana åtgärder blir såpass
omvälvande är det dock av synnerlig vikt att ha ett fullgott beslutsunderlag,
vilket tyvärr inte är fallet med det av LAG lagda förslaget. Det framlagda
förslaget bygger på ett antal fömtsättningar och antaganden vilka inte är
tillräckligt dokumenterade. Därför är det nödvändigt att noggrannare studera
och analysera förslagens konsekvenser, på såväl kort som lång sikt, innan det
är möjligt att inta en mer definitiv inställning till hur en avreglering bäst
genomfijrs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Problemet
med överskottsarealen måste enligt Foder och spannmåls<br>
uppfattning lösas innan prisregleringen avvecklas. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Foder
och spannmål-- föreslår att en gmndlig konsekvens<br>
analys genomförs för att ligga som ytterligare gmnd för ett förslag som kan<br>
läggas fram för riksdagen år 1991.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.66 Grossistförbundet
Svensk handel: Vi vill i allt väsentligt tillstyrka</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>28</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section567>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section568>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förslaget
tiU en ny livsmedelspolitik. Den avreglering som förslaget inne- Prop.
1989/90:146<br>
bär kommer inte bara att leda till sänkta priser för konsumenterna utan
Bilaga 2<br>
också stimulera nytänkande och konkurrens inom livsmedelssektom i vårt<br>
land.----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.67<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Handelns samarbetsorgan i
jordbruksfrågor: Vi delar LAG: s generella motiv för en radikal omläggning av
nuvarande ordning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.68<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hushållningssällskapens
förbund: Förbundet delar uppfattningen att jordbmkets nuvarande
regleringssystem behöver reduceras och förenklas. Förbundet anser dock att de
åtgärder som föreslås av LAG får förödande konsekvenser för jordbmket och
landsbygden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG
har misslyckats med sin uppgift att utforma förslag tiU ny livsmedelspolitik.
LAG har i stäUet kommit med förslag om ny jordbmkspolitik. LAG:s rapport
speglar en total brist på samordning mellan aktuella utredningar och förslag.
Sambanden meUan jordbmks-, energi-, regional- och skattepolitik har LAG helt
bortsett från. Detta är heU oacceptabeU. LAG:s rapport saknar den helhetssyn
man måste kunna kräva av en statlig utredning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Utredningen
måste i första hand betraktas som en jordbmkspo<br>
litisk utredning. Livsmedelskostnader, kostfrågor och livsmedelskvalitet,<br>
som är av intresse för konsumenten, beskrivs förhållandevis lite. Inte<br>
heller belyses förädling, distribution och handel, vilket torde ha en väl så<br>
stor betydelse för livsmedelspriserna som råvamkostnadema. Även i öv<br>
rigt påverkar förhållandena inom dessa områden, inte minst avsaknaden<br>
av fri konkurrens inom grossist- och detaljistledet, effektema av en av<br>
reglering. --- Det saknas i hög grad en noggrann genomgång av vilka</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>medel
som skall tillgripas. Det gäller speciellt i vilken takt en omstäUning kan
genomföras samt vilka konsekvenser angivna förändringar för med sig för jordbmk
och landsbygd i olika regioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.70
Konsument-Forum: Vi är eniga med mbriken på betänkandet, att vi<br>
behöver en ny livsmedelspolitik. Betänkandet har emellertid fått mera<br>
karaktären av en ny jordbmkspolitik. I det senare avseendet delar vi<br>
utredningens förslag till stora delar .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
saknar helhetssynen på en livsmedelspolitik. Denna borde ha omfattat hela kedjan
inkl. "förädling" och distribution. Ett livskraftigt jordbmk och en
levande landsbygd saboteras i dag effektivt av den nästan monopol-artade
centraliserade distributionen. Vi upplever det som ointressant att ha
synpunkter på prisfrågor i jordbmksledet, när resten av kedjan alltför lätt tar
hand om eventuella prisfördelar från första ledet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill också framföra att utredningen aUtför mycket fixerat sig på<br>
nuläget i väriden. Bilden kommer att fortsatt snabbt förändras och vi är<br>
övertygade om att stora exportmöjligheter väntar vårt relativt rena jord<br>
bmk. ---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser att utredningen alltför ensidigt uppehållit sig vid problemställningen
att avreglera det svenska jordbmket och inte tillräckligt undersökt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:373.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>29</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section569>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section570>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hur
man på bästa sätt kan ta vara på den svenska odlingsarealen och det Prop.
1989/90:146<br>
viktiga svenska jordbruket.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.71 Kooperativa
förbundet: Arbetsgruppen understryker att förslagen i<br>
LAG är att betrakta som principförslag och att det på åtskilliga punkter<br>
krävs en utveckling av detaljlösningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
är av samma uppfattning. Detta kräver dels att de avgivna synpunkterna i
remissyttrandena i hög grad beaktas vid utarbetandet av regeringens
proposition dels att förtydliganden sker i denna skrivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.72 Landsorganisationen
i Sverige: Den av arbetsgmppen föreslagna mo<br>
dellen för en ny livsmedelspolitik skiljer sig från tidigare utredningar på ett<br>
förtjänstfullt sätt. Det som nu presenteras är en avreglering av jordbmket,<br>
inte som tidigare marginella förändringar inom regleringsekonomin. LO<br>
stödjer de principiella resonemang och förslag som går ut på att efterfrå<br>
gan, pris, konkurrens och lönsamhet skall ersätta statliga regleringar inom<br>
jordbrukssektorn. Förutsättningarna för att svenska lantbrukare skall kun<br>
na förse svenska konsumenter med bra livsmedel till rimlig kostnad för<br>
bättras därmed.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- LO
menar att regeringen i sina direktiv till arbetsgmppen borde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ha
utgått från den helhetssyn på livsmedelskedjan som krävs för att konsu<br>
menternas intressen fullt ut skall kunna tillgodoses. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.73 Landstingsförbundet:
Styrelsen anser att förslagets inriktning är bra.<br>
Produktion av billigare och bättre livsmedel borde bli möjlig. Livsmedels<br>
politiken har hittills kännetecknats av en låg grad av måluppfyllelse samti<br>
digt som kostnaderna för att upprätthålla systemet främst under senare år<br>
blivit betydande.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är emellertid viktigt att omliiggningen utformas så att regionalpoli<br>
tiska aspekter inte åsidosätts. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundsstyrelsen
anser det som en brist att hälsopolitiska aspekter med<br>
anknytning till livsmedelspolitiken inte diskuteras utförligare i utredning<br>
en. ---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.74 Lantbrukarnas
riksförbund: Uppläggningen av arbetet avviker från<br>
vad som varit utmärkande för offentligt utredningsarbete i vårt land.<br>
Pariamentarikerna har enbart fått fungera som referensgrupp utan reell<br>
möjlighet att utöva inflytande på skrivningarna och utan rätt att reservera<br>
sig, bara avge särskilda yttranden. LRF:s representanter har som adjunge<br>
rade ledamöter inte fått närvara vid alla sammanträden och har inte givits<br>
rätt att avlämna särmeningar. Allsidigt sammansatta expertgrupper, som<br>
behövs för att få fram ett genomarbetat beslutsunderlag, har över huvud<br>
taget inte anlitats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ResuUatet
har blivit en slutprodukt som inte utmärks av den grundlig<br>
het, objektivitet och verklighetsförankring som bör krävas av offentligt<br>
utredande.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
uppläggning är så mycket mer anmärkningsvärd eftersom LRF<br>
visat stor beredvillighet att medverka i en omprövning .
Denna</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>30</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section571>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section572>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>beredvillighet
borde ha tagits till vara och lagts till grund för en framtidsin- Prop.
1989/90:146 riktad politik, utvecklad i samförstånd mellan samhället och
näringen. Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- LRF
har lagt fram och ställt sig bakom en radikal reformering och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förenkling
av hittillsvarande prisregleringssystem. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
har noterat att rapportens titel är "En ny livsmedelspolitik". </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
utlovade helhetssynen uteblev dock. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- LRF
vill deklarera som sin uppfattning att LAG:s rapport</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>genom
sin ensidighet, sina bristfälliga analyser och ofullständighet i övrigt inte
kan läggas till gmnd för beslut av riksdagen angående jordbmks- och
livsmedelspolitiken. På så lösa grunder går det inte att fatta långtgående
principbeslut i frågor av så stor betydelse. Det skulle t. ex. vara oansvarigt
att frånhända sig det basinstmment, som prisregleringslagen utgör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Våren
1990 bör heller inte tas några beslut som föregriper de pågående<br>
GATT-förhandlingarna-- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
är emellertid berett att medverka till en långsiktig omställning för<br>
jordbruket---- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
riksdagen redan våren 1990 skall ta beslut om inriktningen av<br>
jordbruks- och livsmedelspolitiken bör som grund för detta således läggas<br>
de riktlinjer som LRF presenterar .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.75
Samarbetsgruppen för alternativ odling: SAO är positiv till att en avreglering
görs i den mån detta är förenligt med en långsiktig resurshus-hållnirig i
enlighet med grundsynen i de fem etiska normer som Naturresurs- och
miljökommittén kom fram till år 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SAO
är mycket kritisk till att förslaget till den nya livsmedelspolitiken leder
till fortsatt förbrukning av ändliga naturresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SAO
är mycket kritisk till att det inte finns någon miljöanalys i förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
ser LAG-rapporten som en del av flera utredningar som görs just nu. Därför
måste en samordning med dessa göras innan beslut fattas om den nya
jordbrukspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.77<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Småföretagens riksorganisation:
Småföretagens riksorganisation anser att utredningens förslag om avreglering
och förenkling är steg i rätt riktning. Jordbruks- och livsmedelspolitiken
måste bli mera marknadsanpassad. Emellertid krävs att förändringarna sker i
sådan takt och omfattning att berörda aktörer ges möjlighet att ställa om
produktionsapparaten, eller vidta andra åtgärder som kan visa sig nödvändiga,
för att undvika utslagning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.78<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Svenska arbetsgivareföreningen:
SAF biträder arbetsgruppens förslag att nuvarande system med gränsskydd och
intern reglering av priser och produktion ersätts med ett gränsskydd utan
intern marknadsreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SAF
biträder vidare att stödnivån anpassas till genomsnittet inom OECD-området.
Härvid måste beaktas de krav som en framtida svensk EG-anpassning kan komma att
ställa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- En
grundval för utformningen av en ny livsmedelspolitik måste</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vara att stödet skall vara
väsentligt billigare för samhällsekonomin och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>konsumenterna än det
nuvarande.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>31</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section573>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section574>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1.80 Svenska
lantarbetareförbundet: Enligt SLF:s uppfattning är det inte Prop.
1989/90:146<br>
tillräckligt att förändra jordbrukspolitiken. SLF menar att regeringen i
sina Bilaga 2<br>
direktiv till arbetsgruppen borde ha utgått från den helhetssyn på livsme<br>
delskedjan som krävs för att både primärproducenternas och konsumen<br>
ternas intressen fullt ut skall kunna tillgodoses. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SLF
stödjer de principiella resonemang och förslag som går ut på att efterfrågan,
pris, konkurrens och lönsamhet skall ersätta statliga regleringar inom
jordbrukssektorn och vill betona vikten av aktiva åtgärder för att underiätta
en omställning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.82 Svenska
naturskyddsföreningen: Föreningen anser att det är mycket<br>
allvarligt att direktiven inte betonar vikten av att den inhemska avregle<br>
ringen utformas så att oersättliga miljö, natur- och kulturvärden knutna<br>
till jordbmket inte hotas vid en avreglering. Det är lika allvarligt att<br>
direktiven inte har gett arbetsgruppen till uppgift att, i samband med den<br>
inhemska avregleringen, utforma åtgärder i syfte att utveckla det jordbmk<br>
som morgondagens samhälle behöver. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har försummat väsentliga synpunkter. Förslaget till nytt skattesystem innebär
allvarliga försämringar för deltidsjordbruket i skogs-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och mellanbygden--- . Det
gynnar s.k. rationella jordbmksföretag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>----- .
Förslaget till ny livsmedelspolitik saknar en väl genomförd miljö<br>
konsekvensanalys. Dessa exempel visar att miljön har alltför låg prioritet i<br>
den praktiska politiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.83 Sveriges
civilförsvarsförbund; SCF ställer sig i allt väsentligt positivt<br>
till en avreglering och marknadsanpassning av livsmedelssektorn i enlighet<br>
med arbetsgmppens förslag. Vi vill dock betona att avregleringen måste<br>
kombineras med starka regionalpolitiska åtgärder så att regional livsme<br>
delsförsörjning säkerställs i hela landet. Detta borde kunna uppnås på det<br>
sätt som arbetsgruppen föreslår, men statsmaktema måste då vara beredda<br>
att öka glesbygdsstödet och andra regionalpolitiska insatser om arbets<br>
gruppens förslag visar sig vara otillräckliga. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.85 Sveriges
jordägareförbund: Vi tillstyrker i princip en avreglering av<br>
det svenska jordbruket inom ramen för ett gränsskydd men anser att<br>
avregleringen och gränsskyddet i väsentliga avseenden måste genomföras<br>
på andra sätt än enligt LAG:s förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG
har inte preciserat vilken självförsörjningsgrad som skall gälla.<br>
LAG:s förslag kan därför inte utan väsentliga kompletteringar och änd<br>
ringar läggas till grund för en omläggning av den svenska livsmedelspoliti<br>
ken. ---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.86 Sveriges
jordbruksarrendatorers förbund: Sveriges jordbmksarrenda-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>torers
förbund--- ansluter sig till vad Lantbrukarnas riksförbund</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>anfört
i sitt remissvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Få
torde i dag förneka behovet av en ny livsmedelspolitik. För att ge denna
bärkraft måste emellertid utredningar som denna samordnas med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>32</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section575>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section576>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>andra utredningar främst
skatteomläggningen, energipolitiken, miljöpoli- Prop. 1989/90:146<br>
tiken och regionalpolitiken.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fullständig utredning om konsekvenseraa av föreslagna förändringar inom hela
näringen och effekteraa på landsbygden är nödvändig innan beslut tas om ny
livsmedelspolitik. I en sådan utredning måste arrendato-reraas förhållanden
särskilt beaktas och belysas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.90
Trädgårdsnäringens riksförbund: LAG-betänkandet har getts den pretentiösa
mbriken "En ny livsmedelspolitik". Detta är enligt förbundets mening
en mycket missvisande mbricering på vad som i realiteten enbart</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>är
ett förslag om en ny jordbmkspolitik. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
anser att en samhällelig livsmedelspolitik fömtom jordbmkets produktionsfrågor
även skall innefatta den yrkesmässiga trädgårdsodlingens produktions- och
marknadsfrågor, förädlingsledet för jordbmks-och trädgårdsråvaror, distribution
och handel av färska och förädlade råvaror och livsmedel, kontroU- och
konsumentfrågor såväl som närings-och kosthållsfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>2 Intemationella aspekter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.1 Styrelsen
för internationell utveckling: Det är angeläget att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>konstatera
att den ökade livsmedelsproduktion som kommer att krävas för den snabbt växande
befolkningen i u-länderna i första hand måste produceras där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.2 Kommerskollegium:
Huvudproblemet för den internationella jord<br>
bmksnäringen är den bristande balans som råder mellan produktion och<br>
konsumtion av jordbmksråvaror. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat problem för den intemationella jordbmksnäringen är den</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>jordförstöring som pågår
på olika håll i världen- . Dessa båda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>faktorer
som på sikt tenderar att öka världsmarknadsprisema på jordbmksråvaror, bör
enligt kollegiet utgöra incitament för att den svenska jordbruksmarken inte
utnyttjas för ändamål som i en framtid omöjliggör jordbmksproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av dels den svårbedömbara globala utbuds- och efterfrå-gesituationen på
jordbmksområdet, dels de pågående förhandlingama på jordbmksområdet i GATT,
finns enligt kollegiets mening anledning till försiktighet vid utarbetandet av
en ny svensk jordbmkspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- För
den händelse Sverige i framtiden skulle komma att närmare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samarbeta
med EG på jordbmksområdet är det viktigt att en sådan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utveckling
inte onödigtvis försvåras. Det är därför en fördel om den nya svenska
jordbmkspolitiken utformas på ett sätt som inte alltför påtagligt avviker från
den jordbmkspolitik som EG kommer att föra bl.a. som en följd av
förhandlingarna på jordbmksområdet i GATT.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.3 Överbefälhavaren:
Överbefälhavaren följer med intresse det utveck<br>
lingsarbete som sker inom ramen för GATT-förhandlingarna. Det</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>33</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>3
Riksdagen 1989/90. I saml Nr 146. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section577>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>är från svensk synpunkt
utomordentligt viktigt att just Norrlandsproble- Prop. 1989/90:146 matiken
beaktas i det fortsatta förhandlingsarbetet när regionala stödfor- Bilaga 2
mer av skilda slag för livsmedelsproduktionen behandlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.10 Lantbruksstyrelsen: Lantbmksstyrelsen
saknar en diskussion</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
det europeiska integrationsarbete som pågår inom alla samhällsområ<br>
den. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.11 Skogsstyrelsen:
Skogsstyrelsen instämmer i att den framtida mark<br>
användningspolitiken i Sverige bör utformas med hänsyn tiU ett globalt<br>
perspektiv. Om man enbart betraktar näringsbehovet hos jordens befolk<br>
ning finns egentligen inget globalt överskott av livsmedel. Problemet är<br>
bl.a. att en del u-länder liksom länder i Östeuropa inte har tillräcklig<br>
köpkraft. Detta kan komma att fiSrändras varför markanvändningspoliti<br>
ken bör utformas med beaktande av möjligheten att i en framtid återgå till<br>
livsmedelsproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är i dag inga tekniska svårigheter att omföra skogsmark till jordbmksmark.
Skogsodling är ett bra sätt att bevara markens bördighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens jordbruksnämnd:
Eflekter av förslagen som berör gränsskyddet för enskilda produkter kan
medföra en risk för handelspolitiska komplikationer. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation: KD
anser att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det
är angeläget att liberaliseringssträvandena inom GATT får framgång och Sverige
bör aktivt verka härför. Oavsett utvecklingen i GATT-förhandlingama bör en
svensk reform av livsmedelspolitiken fortgå, huvudsakligen i enlighet med
LAG:s förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.39
Länsstyrelsen i Kalmar län: Lag har relativt fragmentariskt diskuterat</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den globala
livsmedelsförsörjningen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Det
finns enligt länsstyrelsens uppfattning tendenser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
kan påverka den globala försörjningen, exempelvis den starka befolk<br>
ningsökningen. -- Vi saknar möjlighet att fömtse framtiden och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utvecklingen
kommer säkert att innebära både förändringar och överraskningar och att det
därför finns skäl att ha betydande säkerhetsmarginaler och att noga väga varje
förändring av betingdsema för svensk livsmedelsproduktion som skulle kunna
innebära att åkermark för decennier görs omöjlig för produktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.58
Delegationen för glesbygdsfrågor: Det är viktigt att slå fast att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>faktora
som den globala försörjningssituationen och den accelererande förstöringen av
produktionsresursema måste tillmätas stor vikt vid utformningen av en ny
livsmedelspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.63
Familjejordbrukarnas riksförbund: Att slå ut en livsmedelsproduk<br>
tion i hemlandet för att köpa på världsmarknaden är klart omoraliskt när<br>
svälten på jorden bara ökar.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>34</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section578>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section579>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.70 Konsument-Foruni;
Förhållandena i tredje världen fordrar att vi är Prop. 1989/90:146<br>
självförsörjande på livsmedel och insatsresurser, så att vi inte ökar sårbar-
Bilaga 2<br>
heten ute i världen genom att göra oss beroende av världsmarknaden. All<br>
odlad areal skall bibehållas i vårt land av bl. a. detta skäl, men även med<br>
tanke på de framtida underskattade exportmöjligheteraa som Sverige fak<br>
tiskt har. Vår relativt rena jord och miljö, jämfört med övriga Europa, är<br>
vår resurs. Det kommer snart att göra att efterfrågan på rena livsmedel och<br>
hög kvalitet kommer att öka intresset för svenska produkter. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.72
Landsorganisationen i Sverige: 1 den svenska debatten fram<br>
förs ibland synpunkten att svensk export av t. ex. spannmål skulle lindra<br>
de problem med livsmedelsförsörjningen som finns i många av utveck-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lingsländeraa. LO delar
inte den uppfattningen. Industriländernas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>export
av spannmål undergräver mottagarländeraas möjligheter att bygga upp en egen
försörjning av livsmedel och förstärker de stora matkoncer-nemas grepp över
exportgrödoma. Svensk spannmål kan framöver upphandlas till
världsmarknadspriser av biståndsmyndigheter för insatser i akuta situationer.
Något långsiktigt altemativ till en inhemsk försörjning i utvecklingsländema
varken skall eUer kan spannmålsexport från Sverige bli.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.74
Lantbrukarnas riksförbund: LAG ger en glättad bild av livsmedelssi<br>
tuationen i världen.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
går inte komma förbi att mycket stora arealer nu är på gränsen att<br>
övergå till icke-odlingsbar öken. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.80
Svenska lantarbetareförbundet: 1 den svenska debatten framförs<br>
ibland synpunkten att svensk export av t.ex. spannmål skulle lindra de<br>
problem med livsmedelsförsörjningen som finns i många av utvecklings<br>
länderna. SLF delar inte den uppfattningen.------ Industriländeraas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>export
av spannmål undergräver mottagarländemas möjligheter att bygga upp en egen
försörjning av livsmedel och förstärker de stora matkoncer-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>neraas
grepp över exportgrödoma. Något långsiktigt alteraativ till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>en
inhemsk försörjning i utvecklingsländeraa varken skall eller kan spannmålsexport
från Sverige bli.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.82
Svenska naturskyddsföreningen: Utredningen synes utgå ifrån att<br>
världsmarknaden även framgent kommer att kännetecknas av överskott<br>
på livsmedel. Enligt föreningens mening är ett sådant antagande illa under<br>
byggt. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
föreningens mening är det möjligt - kanske t.o.m. sannolikt -att
väridsmarknaden redan i mitten av 1990-talet kan komma att kännetecknas av
brist på livsmedel. Därför är det ett absolut krav att de arealer som planeras
tas ur drift används på ett sådant sätt att de snabbt åter kan tas i anspråk
för matproduktion. Det innebär ett nej tiU skogsplantering annat än med lövträd
i begränsad omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
anser att regeringen i GATT-förhandlingama skall driva<br>
kravet att en internationell avreglering måste ske med fullt beaktande av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>35</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section580>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section581>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>miljöaspektema.
Härvid torde det inte vara tillräckligt med miljö- och Prop. 1989/90: 146<br>
hälsokrav på införda produkter, utan kraven bör även riktas mot den Bilaga
2<br>
produktionsteknik som används. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>3 Utvärdering av nuvarande politik</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.3
överbefälhavaren: Överbefälhavaren anser i likhet med utrednings-gmppen att
motiven för den reglering av priser och produktion inom livsmedelsområdet som
utformats under tidigare decennier numera har genomgått radikala förändringar.
Behovet av omprövning av livsmedelspolitikens gmndläggande principer är därför
stort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.5
Socialstyrelsen:-- Livsmedelssystemet kan inte sägas ha be<br>
främjat ett hälsoriktigt kosthåll. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan brist är att systemet tillsammans med stordrift och koncentra<br>
tion inom livsmedelssektom, inte minst i fråga om distributionen, kommit<br>
att äventyra den fria konkurrensen. En närmast monopoUiknande situa<br>
tion kan sägas råda på vissa marknader. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
delar uppfattningen att livsmedelspolitikens förebyggan<br>
de effekter på den yttre miljön hittiUs har varit negativa. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.9 Riksantikvarieämbetet:
Även om nuvarande jordbmkspolitik bidragit<br>
till att jordbmksproduktionen kunnat fortleva inom landsdelar med sämre<br>
fömtsättningar tvingas man konstatera att den i stora stycken varit till men<br>
för kultur- och naturmiljön.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Riksantikvarieämbetet
instämmer därför i önskemålen om en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>omprövning av dagens
jordbmkspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.10 Lantbruksstyrelsen:
Vad gäUer effektivitetskravet------------------------------ viU lant<br>
bmksstyrelsen understryka att produktivitetsutvecklingen på företagsnivå<br>
i primärproduktionen varit positiv. Vad gäller markanvändningen delar<br>
lantbmksstyrelsen arbetsgmppens slutsats att markresursen i jordbmket är<br>
delvis fel använd sett från ett samhällsekonomiskt perspektiv. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
beredskapsmålet delar lantbmksstyrelsen arbetsgmppens uppfattning att
överkapacitet råder vad gäller fasta produktionsresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
konsumentmålet är enligt arbetsgmppen de gmndläggande<br>
kraven väl uppfyllda. Däremot framhålls att utvecklingen av nya produk<br>
ter och prisutvecklingen är otillfredsställande. Lantbmksstyrelsen vill som<br>
förklaring till dessa förhållanden peka på den höga företagskoncentra<br>
tionen och bristande konkurrensen inom distribution, förädling och han-<br>
dd----- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller inkomstmålet är- en gmndläggande fömtsättning för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
övriga livsmedelspolitiska mål ska kunna uppfyllas att inkomstutvecklingen i
primärproduktionen är tillfredsställande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbmksstyrelsen
kan i huvudsak ansluta sig till utredningens beskriv<br>
ning av jordbmkets negativa miljöeffekter. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>36</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section582>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section583>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
anser att de förhållandevis höga priserna på jordbrukets Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>produkter
är skulden till miljöproblemen i jordbruket. Strukturra- Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>tionaliseringen
i jordbruket är inte endast en följd av en hög prisnivå på produkterna utan
också av ökande kostnader för främst arbetskraft. En internationell utblick
visar att även i länder med förhållandevis låga jordbrukspriser är jordbrukets
miljöproblem stora, ofta mycket större än i Sverige. Orsaken härtill kan vara
att det inte är jordbmkspolitiken i sig som avgör problemens styrka och art
utan samhällets tekniska och ekonomiska utveckling samt institutionella
faktorer såsom miljölagstiftning m.m. Det är enligt lantbmksstyrdsens
erfarenhet fullt möjligt att åstadkomma väsentliga miljöförbättringar genom
olika åtgärder som vidtas inom ramen för nuvarande system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
regionala målet framstår enligt arbetsgruppen som i stort uppfyllt<br>
vad avser jordbmkets egen regionala fördelning. Även i detta avseende<br>
finns det enligt lantbruksstyrelsens mening betydande risk för att en mo<br>
mentan avreglering kan leda till en sådan omstrukturering inom jordbm<br>
ket att de regionala målen motverkas. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbmksstyrelsen
delar inte arbetsgruppens bedömning att en bild av<br>
ett produktionssystem som brister i centrala avseenden framträder. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen
instämmer dock, liksom flertalet lantbmksnämnder, i arbetsgmppens grundsyn och
allmänna slutsatser om behovet av en ny livsmedelspolitik med övergång till ett
friare och mer marknadsorienterat system för prisbildning på jordbmksprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens jordbruksnämnd: JN
delar uppfattningen att de motiv som ursprungligen funnits för den omfattande
regleringen av jordbmkssektom försvagats. Systemet har inneburit nackdelar -
främst genom att det inom systemets ram visat sig vara svårt att tillämpa en
prissättning som förhindrar överproduktion. Det finns därför skäl som talar
för en begränsning av regleringarna och att jordbmket därmed ges villkor som är
mer likartade dem som gäller för andra sektorer i samhället.--------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens jordbruksnämnds
konsumentdelegation: KD delar LAG: s kritiska syn på den nuvarande
jordbmksprisregleringen och dess effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.23 Näringsfrihetsombudsmannen:
Arbetsgmppens beskrivning-------------------------------------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>är
översiktlig, men såvitt NO kan bedöma riktig. Den ger en bild av ett regelverk
som i fråga om omfattning och komplexitet torde sakna motstycke i någon annan
del av svenskt näringsliv. På nära nog samtliga reglerade vamområden har
betydande kostnader för olönsam export av överskottsproduktion uppkommit genom
formellt bestämda avsättningsgarantier eller andra regleringsåtgärder med samma
effekt. Att producenten garanteras en avsättning för sin produktion till ett
givet pris utan att få några signaler från marknaden torde enligt NO:s mening
vara den främsta nackdelen med nuvarande reglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.24 Statens
pris- och konkurrensverk: Verket instämmer i stort i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>beskrivningen
av den nuvarande jordbmksprisregleringens negativa effek-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>37</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section584>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section585>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ter
för samhällsekonomin, vilka också framhållits av SPK i olika samman- Prop.
1989/90:146<br>
häng.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket: Det
grundläggande problemet med dagens system är enligt vår mening att konsumenten
belastas med stora kostnader utan att samtidigt få tillgång till livsmedel av
god kvalitet. Syftet med att förändra livsmedelspolitiken måste vara att sänka
priserna, eller åtminstone dämpa den snabba prisutvecklingen, och samtidigt
förbättra livsmedelskvaliteten i vid bemärkelse. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens naturvårdsverk: En av
de stora bristerna i den hittills förda jordbruks- och livsmedelspolitiken är
den dåliga integreringen med strävanden och mål på miljöområdet. Den
ökande specialiseringen, de</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ökande
insatserna av handelsgödsel och bekämpningsmedel, snedfördel<br>
ningen geografiskt av djurhållning etc. är en följd av den förda politiken,<br>
men även av den tekniska och ekonomiska utvecklingen. Under 1980-talet<br>
har dock en integrering påbörjats, främst tack vare livsmedelspolitiska<br>
beslutdårl985.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.55
Länsstyrelsen i Västerbottens län: Stora delar av dagens jordbmks<br>
produktion är baserad på ett system av regleringar som började byggas lipp<br>
för mer än 50 år sedan. Regleringssystemets nackdelar, i första hand den<br>
svaga eller obefintliga kopplingen mellan marknaden/konsumenterna och<br>
producenterna har blivit alltmer påtagliga. Detta har lett till kostsamma<br>
överskott som medfört sjunkande lönsamhet för jordbrukarna men trots<br>
det ökade matpriser, samt påfrestningar på miljön och att största delen av<br>
jordbmksstödet hamnat i områden som inte är prioriterade ur regionalpo<br>
litisk synpunkt.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.66
Grossistförbundet Svensk handel: Vi instämmer för vår del i den<br>
bedömning av effekterna av den hittillsvarande jordbrukspolitiken, som<br>
redovisas i betänkandet. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.68
Hushållningssällskapens förbund: Som "utvärdering och analys"<br>
måste avsnittet Inkomstmålet betraktas som klart bristfälligt i utredning<br>
en. ---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>--- Anmärkningsvärt
är den brist på helhetssyn som utredningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>visar,
eftersom just dessa förhållanden drastiskt kommer att förändras av den
förändrade skattepolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.72
Landsorganisationen i Sverige: LO delar arbetsgruppens be<br>
dömning att den nuvarande politiken och strukturen i livsmedelskedjans<br>
olika led försvårar för producenterna att tillgodose konsumenternas krav<br>
på bredd och variation i utbudet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Mängden
av målsättningar, var och en för sig rimlig, har enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO:s
uppfattning bidragit till att den förda politiken aldrig har kunnat bli<br>
effektiv. De olika målsättningarna härlett tiU målkonflikter. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är ingen tvekan om att den nuvarande jordbruks- och livsmeddspo-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>38</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section586>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section587>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>litiken
har stor del i den pris- och lönespiral som negativt påverkar svensk Prop.
1989/90:146<br>
samhällsekonomi och svenska företags internationella konkurrenskraft.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.74
Lantbrukarnas riksförbund: LAG anger att stödet till jordbruket upp<br>
går till 16 miljarder kr. och i debatten anges ofta att jordbruket kostar<br>
samhällsekonomin så mycket. Denna slutsats är bräcklig. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Enligt
underhandsuppgifter från OECD har Sveriges och övriga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>länders
PSE-tal för de senaste åren reviderats. OECD: s nya siffror innebär<br>
att Sveriges PSE-tal i det närmaste har utvecklats parallellt med EG:s tal<br>
sedan år 1986.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Livsmedelsförsörjningen
har av ett övervägande flertal i riksda<br>
gen uppfattats som så betydelsefull att man i den praktiska tiUämpningen<br>
avstått från hastiga förändringar. Politiken har på så sätt kommit att verka<br>
stabiliserande; prisregleringssystemet har motverkat effektema av såväl<br>
stora prisökningar som stora prisfall på världsmarknaden. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
har genom åren anfört många kritiska synpunkter på jordbmkspo<br>
litiken och på det sätt näringen behandlats. Både ekonomiskt och socialt är<br>
lantbrukarna i en sämre situation än jämförbara gmpper. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om måluppfyllelse- har vi tryggat livsmedelsförsörjningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
produkter av hög kvalitet. Hittills har också livsmedelsberedskapen varit
någorlunda god, även om vår sårbarhet blivit allt större.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har genomfört en genomgripande teknisk rationalisering och en<br>
strukturrationalisering som gör att vårt jordbmk i jämförelse med andra<br>
ländersjordbmk är effektivt.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
har hittills kunnat upprätthålla jordbmk även i norra Sverige. Målet om
"geografisk differentiering" håller vi dock på att avlägsna oss
ifrån.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentmålet
om rimliga priser anser LRF uppfyllt till den del det<br>
kan påverkas av jordbmkspolitiken. Den allmänna kostnadsnivån och den<br>
höga matmomsen har haft störst betydelse för livsmedelspriserna. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inkomstmålet
har generellt inte uppnåtts, vilket bl.a. framgår av en nyligen framlagd
rapport från RRV.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG:s
resonemang om exportkostnaderna är till ytterlighet förenklade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbruksproduktionens
inverkan på miljön har alltmer uppmärksam<br>
mats. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- LRF
finner anledning att här framhålla att jordbmket självt i .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hög
grad är drabbat av den miljöförstöring som uppkommer genom ut<br>
släpp i luft och vatten från industri, kraftanläggningar och trafik. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG:s
redovisning av de aktuella miljöproblemen är fixerad till intensitetsnivån som
en nyckelfaktor för miljöeffekterna. Därmed uppstår en ensidig, schabloniserad
och i stora stycken felaktig bild av förhållandena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
analys av de miljöeffekter, som modern jordbmksdrift har, måste<br>
beakta både positiva och negativa sidor. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG:
s schablonmässiga synsätt har lett till att de regionala och lokala<br>
variationerna inte blivit beaktade i rimlig utsträckning. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- LRF
kan därför inte vitsorda LAG:s beräkningar och slutsatser</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>om sambandet mellan
kvävegödsling och läckage. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:372.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>39</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section588>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section589>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LRF vill även i detta
sammanhang påpeka att LAG inte redovisat Prop. 1989/90:146<br>
orsakeraa till prisökningaraa på livsmedel. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ I
det led jordbmksregleringen verkar (PR-index) var prisupp<br>
gången under 1980-talet lägst.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
slutsats man åtminstone borde kunna dra är att det inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>finns
utrymme för ytterligare lönsamhetsförsämringar om näringen skall<br>
kunna överleva. De drastiska prissänkningar som LAG: s förslag åtminsto<br>
ne på kort sikt skulle leda tiU står i bjärt kontrast tiU RRV:s beräknade<br>
behov av prisökningar på jordbmkets produkter. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller prisstödets kapitaliseringseffekt bör noteras att real<br>
priset på jordbmksfastigheter under de två senaste årtiondena varit i stort<br>
sett oförändrat. De höga priser som uppnåtts för välbelägna fastigheter,<br>
lämpliga som lantställen för förmögna personer har inget som helst sam<br>
band med prisstödet.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Markprisema
i Sverige är interaationellt sett mycket låga och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>talet om kapitaliserat
prisstöd är malplacerat. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Markprisemas
betydelse för produktionskostnadema överdrivs</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ofta i debatten.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Det
är prisökningar i senare led som lett till att realprisema för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>prisreglerade
livsmedel stigit. LRF finner det anmärkningsvärt att statliga utredningar vid
upprepade tillfallen lägger skulden för dessa prisökningar på
jordbmksprisregleringen och därmed indirekt på jordbmket. Om det tas ut för
stora marginaler, om det görs oskäliga vinster eller om effektiviteten är låg
i efterföljande led då bör samhällets och konsumentemas intresse ägnas åt att
åtgärda detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.76
Småbrukare i Väst: Den nu i många år bedrivna jordbmkspolitiken har varit
förödande på många sätt. Landsbygdens avfolkning har ökat på gmnd av
lantbmksnämndemas monopol och sammanslagningspolitik, de nya "godsen"
har slukat mängder av skattemiljoner i försöken att bli
"bärkraftiga". Miljön har försämrats genom enorma mängder handelsgödsel,
flytgödsel och jordbmksgifter, våra ytvatten och gmndvatten är i fara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
mindre jordbmken har hela tiden varit i strykklass. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.89
Tjänstemännens centralorganisation: Orsaken till de höga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>konsumentprisökningama
på livsmedel under hela 1980-talet bör sökas i hela livsmedelskedjan, inte
endast i dess prisreglerade del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
lång rad statliga utredningar har genom åren försökt kartlägga effektivitet
och prisbildning i hela livsmedelskedjan utan att enligt TCO:s mening lyckas
särskilt väl med detta. Livsmedelspolitiska arbetsgmppen (LAG) framför som
huvudförklaring att de regelbundet återkommande besluten om prishöjningar i
jordbruksreglerade led ger efterföljande led legitimitet för att också höja
sina priser. Avskaffas jordbmksprisöverlägg-ningar och halvårsvisa
prisökningstillfällen utsätts den icke prisreglerade industrin, parti- och
detaljhandeln för ett ökat tryck att inte höja sina priser, menar LAG.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
anser inte att denna analys är helt övertygande. Prisbildningen i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>40</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section590>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section591>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>livsmedelskedjan
är administrativt styrd och i huvudsak kostnadsrda- Prop. 1989/90:146</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>terad.
Endast genom ökad konkurrens med åtföljande kostnadspress på Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>parti-
och detaljhandeln kan prisutvecklingen dämpas. Möjligheteraa att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>öka
konkurrensen i livsmedelskedjan får dock bedömas som tämligen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>begränsade
så länge denna skyddas från utländsk konkurrens genom ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gränsskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:134.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 Principer, mål och medel för den framtida politiken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2 Kommerskollegium:
Kollegiet är i princip enigt med utredningen om<br>
att den svenska jordbmkspolitiken i större utsträckning än i dagsläget bör<br>
vara gmndad på marknadsekonomi för att därmed främja effektiviteten så<br>
att den snabbare prisstegringstakten för livsmedelsprodukter kan dämpas<br>
jämfört med prisutvecklingen för andra varor i det svenska samhället. En<br>
viktig uppgift för den svenska jordbmksnäringen, är emellertid också att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>producera
kollektiva nyttigheter åt det svenska samhället . För att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>åstadkomma
detta krävs sannolikt stödåtgärder av olika slag. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
i det korta perspektivet ändra den svenska jordbmkspolitiken genom att behålla
gränsskyddet på nuvarande nivå men slopa den intema regleringen av priser och
produktion och på så sätt åstadkomma en sänkning av prisnivån på jordbmksvaror
intemt i Sverige kan främja effektivitetsmålet och konsumentmålet i jordbmkspolitiken.
Samtidigt finns emellertid risk för negativa konsekvenser för jordbmkaraa om
resultatet blir</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kraftigt
varierande och alltför låga producentpriser. För att mildra</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>negativa
verkningar torde särskilda övergångsbestämmelser behö<br>
va vidtas. Om utredningens förslag härvidlag är tillräckliga och lämpligt<br>
avvägda kan kollegiet inte bedöma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller utformningen av gränsskyddet anser kollegiet att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>det
nuvarande systemet med rörliga införselavgifter är att föredra framför<br>
ett mer statiskt skydd som tullar. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Exporten
av jordbmksråvaror bör även fortsättningsvis ske med hjälp av exportbidrag som
dock i likhet med importskyddet kan reduceras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Regleringen
av utrikeshandeln med jordbmksråvaror bör självfinansieras genom att
exportbidragen täcks av införselavgifter. Den belastning som
budgetfinansieringen av bidragen utgör bör således elimineras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.3 Överbefälhavaren:
Förslagen i stort till ny livsmedelspolitik med<br>
minskning av nuvarande regleringssystem och bl. a. innebärande att sär<br>
skilda kompletteringsåtgärder vidtas - offentligt finansierade - för att<br>
säkerstäUa en god beredskap, väma om miljön och främja de regionalpoli<br>
tiska målen stöds av överbefälhavaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angeläget att en minskning av regleringssystemet sker med sådant<br>
hänsynstagande att svensk jordbmksprodukton inkl. den särskilt betydel-<br>
sefuUa mjölkproduktionen och svensk livsmedelsindustri inte åsamkas</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>41</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section592>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section593>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>allvarliga
utslagningar som drabbar försörjningen under beredskap och Prop.
1989/90:146<br>
krig.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningsgmppens
förslag till målformulering--- vad avser den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mening
som uttrycker den säkerhetspolitiska inriktningen kan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>överbefälhavaren
stödja.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.5
Socialstyrelsen: Avsikten med att över huvud taget producera och tillhandahålla
livsmedel bör rimligen vara att tillgodose ett kosthåll som till kvalitet och
kvantitet befrämjar hälsan för hela befolkningen, oavsett socialgmpp och
bostadsort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Konsument-
och hälsoperspektivet är enligt socialstyrelsens me<br>
ning inte tillräckligt beaktat i betänkandet. Detta kännetecknar även de<br>
slutliga övervägandena och förslagen. Enligt socialstyrelsens mening bör<br>
konsumentmålet ges en starkare stäUning och ett särskilt hälsomål bör<br>
antas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
dessa förbehåll ansluter sig socialstyrelsen till det allmänna synsätt som
betänkandet ger uttryck för. Styrelsen tillstyrker förslagen om gränsskydd
utan interaa marknadsregleringar, kompletterat med riktade åtgärder. 1 fråga
om åtgärder för att tillgodose beredskapskraven vill socialstyrelsen påpeka
att den kriskost som beräkningaraa utgår från är otillräcklig från
hälsosynpunkt. Detta har betydelse även för beräkningen av det fredstida
behovet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.7
Riksskatteverket: RSV har inget att erinra mot de av arbetsgmppen framlagda
förslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.9 Riksantikvarieämbetet:
Ämbetet delar i stort arbetsgmppens målfor<br>
mulering men anser inte att den föreslagna målformuleringen är tillräcklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Den
föreslagna skrivningen ger uttryck för en aUtför snäv syn på</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>jordbmkets markanvändning
nu och i gången tid. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Produktion
och markanvändning bör främja tillvaratagandet av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>odlingslandskapets
kulturvärden från olika epoker och bmkningsformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.10 Lantbruksstyrelsen: Lantbmksstyrelsen
delar uppfattningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
produktionen skall vara underkastad samma villkor som andra näring<br>
ar. Samtidigt måste dock vid utformningen av politiken hänsyn tas till<br>
vissa avgörande skillnader mellan primärproduktionen och andra näring<br>
ar.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller arbetsgmppens förslag till målformulering konstaterar lantbmksstyrelsen
att detta i stort inte avviker från de mål som formulerades i 1985 års
livsmedelspolitiska beslut. Lantbmksstyrelsen delar uppfattningen att
inkomstmålet kan formuleras indirekt. Samtidigt vill styrelsen framhålla att
inkomstmålet bör uppfyllas för att det företagsekonomiska effektivitetskravet
skall uppfyUas. Detta är även en gmndläggande fömtsättning för att övriga mål
skall uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppen
diskuterar även samband mellan mål och principer för<br>
ersättning. En utgångspunkt är härvid att en separat ersättning bör disku<br>
teras i den mån efterfrågan på s. k. kollektiva tjänster inte är
tillfredsställd i</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>42</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section594>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section595>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och med den erhållna
produktionsvolymen. Oavsett vilket principiellt Prop. 1989/90:146
resonemang som förs, kan enligt styrelsens mening produktionen av varor
Bilaga 2 i praktiken inte särskiljas från produktionen av vad som arbetsgmppen
benämner kollektiva tjänster. Produktion av öppet landskap fömtsätter
exempelvis ofta att animalieproduktion bibehålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbmksstyrelsen
delar arbetsgmppens uppfattning att den lösning i<br>
vilken produktionen i grova drag anpassats till den inhemska konsumtio<br>
nen inte garanterar att miljöintresset tillgodoses i tillräcklig utsträckning.<br>
Detta förhållande förstärks enligt lantbmksstyrelsens uppfattning även av<br>
den regionala omlokalisering av i första hand animalieproduktionen som<br>
en intem avreglering sannolikt leder till. Liksom beträffande beredskapen<br>
anser lantbmksstyrelsen att offentliga insatser är nödvändiga .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
redovisningen av medel saknar lantbmksstyrelsen en beskrivning av<br>
flera av de medel som hittiUs har kommit till användning för att uppfylla<br>
de livsmedelspolitiska målen. Bland dem kan nämnas den jordbmkspoli<br>
tiska lagstiftningen, investeringsstöd, rådgivning till jordbmket samt stöd<br>
till forskning och utveckling. Enligt lantbmksstyrelsens uppfattning bör<br>
dessa medel vara väsentliga inslag i livsmedelspolitiken även i fortsätt<br>
ningen. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbmksstyrelsen
delar inte arbetsgmppens bedömning att det nu är väsentligt att påbörja
anpassningen av stödnivån i det svenska jordbmket till den som råder
genomsnittligt inom OECD-området. Styrelsen anser inte heller att Sverige i
pågående GATT-förhandlingar bör göra längre gående åtaganden än andra
jämförbara länder, i första hand EG och de nordiska ländema. Detta gäller både
gränsskyddets nivå och konstmktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens livsmedelsverk:
Livsmedelsverket ställer sig bakom de principer och mål för
livsmedelspolitiken som arbetsgmppen redovisat.--------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>4.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens jordbruksnämnd: JN
tillstyrker förslaget att den intema marknadsregleringen avvecklas och att det
generella stödet till jordbmket tills vidare i stor utsträckning kommer att
baseras på ett gränsskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Förslaget
ger endast knapphändiga upplysningar om hur gräns<br>
skyddet skall fungera i avvaktan på att en GATT-överenskommdse nås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en anpassning av gränsskyddet i enlighet med GATT inte kommer att genomföras
tillräckligt snabbt kan det uppstå behov av att justera det svenska
gränsskyddet både uppåt och nedåt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.14 Statens
jordbruksnämnds konsumentdelegation: Främjande av kon<br>
sumentintresset bör vara det övergripande målet för livsmedelspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag till övergripande målformulering är i överensstämmelse med KD: s gmndtankar
och stöds därför av KD.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG:
s principiella utgångspunkter leder till ståndpunkten att ersättning<br>
bör utgå till jordbmket för efterfrågade varor via priset och för efterfråga<br>
de tjänster genom riktade åtgärder. KD delar LAG: s uppfattning. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KD
tillstyrker förslaget om intera avreglering. Det ligger i konsumenter-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>43</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section596>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section597>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nas
intresse och långsiktigt även i producenternas att priserna på Prop.
1989/90:146<br>
jordbruksprodukter får framkomma som en följd av efterfrågan och utbud
Bilaga 2<br>
på marknaden i stället för som nu på administrativ väg. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angeläget för konsumenterna att gränsskyddet generellt sett kan avskaffas
eller sänkas. Sverige bör aktivt verka för detta i pågående GATT-förhandlingar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gränsskyddet
får-- inte bli prohibitivt i ett avreglerat system utan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>i
förekommande fall kunna sänkas ned till det inhemska jämviktspriset. Restitutionsförfarandet
bör kvarstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.16
Plan- och bostadsverket: Ett långsiktigt hållbart jordbruk, som bevarar
markresurser och bibehåller varierande natur- och kulturmiljöer är en viktig
utgångspunkt vid omprövningen av landets jordbrukspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Landsbygdens
struktur i delar av landet är redan i dag mycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sårbar
för ytterligare utglesning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Boverket
anser att de stödformer för landets framtida jordbruk från regionalpolitisk,
beredskaps- och miljösynpunkt bör behandlas utifrån en lokal helhetsbild.
Kommunernas översiktsplaner, där en lokal strategi för landsbygdens utveckling
kan redovisas, är ett lämpligt redskap för detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.17
Statens industriverk: SIND instämmer i det generella resonemanget<br>
om strävan efter fri konkurrens inom ramen för gränsskyddet. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.20
Riksrevisionsverket: RRV anser- det vara angeläget att re<br>
formarbetet enligt arbetsgmppens principiella förslag förs framåt. Ett al<br>
ternativ till rådande system måste nu prövas vilket fömtsätter en radikal<br>
omläggning från ett allmänt prisregleringssystem tiU selektivt riktade åt<br>
gärder som medel för att effektivt tillgodose skilda mål. Utvecklingen av<br>
det intemationeUa samarbetet på det jordbmks- och livsmedelspolitiska<br>
området är ytterligare skäl för en snabb reformering av den svenska<br>
jordbmkspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.23
Näringsfrihetsombudsmannen: NO kan i princip helt ansluta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sig
till utgångspunkten att livsmedelsproduktionen skall underkastas sam<br>
ma villkor som andra näringar. Huruvida jordbruket har förmåga att<br>
anpassa sig till en fri marknadshushållning utan oacceptabla problem från<br>
social synpunkt är självfallet osäkert. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppen
konstaterar att konsument-, effektivitets- och inkomst<br>
mål i huvudsak tillgodoses genom en väl fungerande marknad, en uppfatt<br>
ning som NO--- delar----- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de återstående målen bör, såsom arbetsgmppen framhåller, riktade,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>selektiva
åtgärder vidtas eftersom de avser kollektiva tjänster. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
NO:s mening bör dessa åtgärder tillämpas med restriktivitet så att inte önskade
strukturförändringar i jordbmket motverkas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
stöder LAG:s ståndpunkt att det är bättre att gmndligt reformera<br>
fömtsättningarna för näringen än att successivt sänka reglerande priser<br>
och andra stödåtgärder. Det förefaller nödvändigt att tills vidare behålla</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>44</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section598>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section599>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gränsskyddet
i avvaktan på resultatet av de fortsatta förhandlingarna i Prop.
1989/90:146 GATT. Det synes också lämpligt att gränsskyddet tills vidare
behåller Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>formen
av en införselavgift. Införselavgifterna bör inte reserveras</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
speciella ändamål inom branschen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.24 Statens
pris- och konkurrensverk: Principen bör, såsom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>framförs
i rapporten, vara att jordbruket skall behandlas som varje annan<br>
näringsgren.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Verket
vill emellertid framhålla att verkliga vinster för samhälls<br>
ekonomin kan uppstå först när en fullständig avreglering genomförts.<br>
Gränsskyddet är den faktor som har störst påverkan på priser och konkur<br>
rensförhållanden inom livsmedelssektom. Det är därför beklagligt att ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bibehållet
gränsskydd varit utgångspunkt för uppdraget. Enligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK:s
mening är det nödvändigt att frågan om att påbörja avvecklingen av gränsskyddet
övervägs i det fortsatta beredningsarbetet inom regeringskansliet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- En
naturlig följd av att jordbruksproduktionen skall inriktas på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
tillfredsställa konsumenternas efterfrågan blir att konsumentmålet<br>
måste sättas främst. SPK har inget att erinra mot den föreslagna formule<br>
ringen av konsumentmålet. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Verket
delar arbetsgruppens åsikt att beredskapskraven inte bör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>översättas
i konkreta mål för produktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
utgångspunkt i principen att jordbruket skall behandlas som varje annan
näringsgren i samhället anser SPK det riktigt att inte formulera särskilda
inkomstmål för företagarna inom jordbmkssektom. Av samma skäl anser verket att
specifika miljömål och regionalpolitiska mål inte bör uppställas för
jordbrukssektorn utan inordnas i målsättningen för den generella
regionalpolitiken resp. miljöpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.25 Konsumentverket:
I målformuleringen för en ny livsmedelspolitik<br>
bör enligt vår mening konsumentmålet ges den största tyngden. Konsu<br>
mentmålet bör formuleras mer konkret än den allmänt hållna lydelse som<br>
föreslagits i betänkandet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Konsumentverketanserdet
motiverat att samhället vidtar åtgär<br>
der för att säkerställa en god beredskap, värna om värdefulla inslag i<br>
odlingslandskapet samt främja de regionalpolitiska målen. Kostnaderna<br>
för detta skall inte belasta matpriserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
arbetsgruppen skall konsumentmålet i huvudsak tillgodoses genom en väl
fungerande marknad. Om det vid en uppföljning visar sig att så inte blir fallet
måste det finnas möjlighet att ingripa i syfte att bl. a. främja
livsmedelskvaliteten i vid bemärkelse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
svenska marknaden får inte avskärmas från en import som kan ge<br>
ett bredare urval åt konsumenterna. Det är enligt verkets mening väsent<br>
ligt att konsumentintresset ges ett inflytande över gränsskyddet .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Överläggningar
skulle kunna ske med den nuvarande konsumentdelegationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.26 Statens
naturvårdsverk: När en helt ny livsmedelspolitik nu skall</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>45</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section600>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section601>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utformas
finns en god möjlighet att ta tillvara de positiva möjligheter som Prop.
1989/90:146<br>
ligger i en framåtsyftande och för jordbruket och naturresurserna rationell
Bilaga 2<br>
integrering av olika mål som samhället uttalat. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
den nu av LAG presenterade rapporten om en ny livsmedelspolitik har<br>
dessa möjligheter behandlats endast flyktigt. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
måste kompletteras med och modifieras till att även omfatta</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>miljömål.---- Föratt
miljömålen skall kunna uppnås kommer bl. a. att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>krävas
att vissa lagförändringar görs och införandet av den nya politiken<br>
sker mjukare och med en längre övergångsperiod än tre år .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.27
Kemikalieinspektionen: Skrivningen "God miljö och långsiktig hushållning
med resurserna" bör anges som fömtsättningar vid val av markanvändning
och bmkningsmetoder för att få det genomslag för miljötänkande som behövs i en
ny jordbruks- och livsmedelspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inspektionen
delar uppfattningen att det för att nå miljömål inom jord<br>
bruket krävs riktade, selektiva åtgärder inkl. restriktioner .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.29
Sveriges lantbruksuniversitet: Huvudprincipen i LAG: s förslag är att<br>
avveckla de interna marknadsregleringarna men bibehålla gräns<br>
skyddet --- . Eftersom förslaget inte innebären fullständig avreglering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
man inte bortse från den risk som finns i att det bibehållna gränsskyddet och
de föreslagna direktstöden kan leda till omfattande administration och
långtgående marknadsingripanden. Detta liksom övriga konsekvenser av förslaget
kan fortlöpande behöva granskas och övervakas, för att inte återigen leda till
de problem som det nu aktuella förslaget syftar till att lösa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
s.k. inkomstmålet bör framdeles formuleras indirekt. Empiriska och teoretiska
skäl talar för att det enda rimliga sättet att formulera inkomstmålet är: Om vi
får en tillräcklig inhemsk försämring med de varor och tjänster jordbmket kan
bidra med så kan ersättningen till insatt arbete och kapital anses vara
tillräcklig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
att frågor om beredskap, miljö, glesbygdsfrågor och annat bm-<br>
tits ut ur den egentliga jordbrukspolitiken ökar effektiviteten och ända<br>
målsenligheten i de insatta åtgärderna. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.37
Länsstyrelsen i Jönköpings liin: Länsstyrelsen ansluter sig till gmndtanken:
ett tills vidare bibehållet gränsskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
håller med om att prisregleringen i stort skall avskaffas.<br>
För vissa regioner och för vissa produkter krävs dock åtgärder för att<br>
minska de problem som uppstår när konkurrensen släpps fri. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.39
Länsstyrelsen i Kalmar län:- Länsstyrelsen anser dels att ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>principbeslut
bör fattas om förenkling och ökad marknadsanpassning av pris- och marknadsregleringaraa
av jordbrukets produkter med sikte på marknadsanpassning vid sekelskiftet, dels
att gränsskyddet ges sådan utformning att det harmonierar med det skydd jordbmket
i Europadelen av OECD tillämpar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Länsstyrelsen
anser-- inte att det finns anledning att ha en</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>46</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section602>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section603>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nationell
ambitionsnivå att vara ett intemationellt föregångsland när det Prop.
1989/90:146 gäller att snabbt avveckla stödåtgärder till inhemsk
livsmedelsproduktion Bilaga 2 och därvid nödvändiggöra en starkt ökad
import.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.40 Länsstyrelsen
i Gotlands län: Vi ställer oss bakom principen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
en förenklad reglering. Vi kan däremot inte förstå varför jordbmksnäringen
skall fråntas rätten till en politik som innebär en viss intera prisutjämning
mellan olika delar av landet beroende på olika produktslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Ett
fortsatt gränsskydd är nödvändigt under överskådlig tid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>----- Gränsskyddet
bör vara så utformat att den inhemska produktio<br>
nen i stort är anpassad till den svenska konsumtionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Sverige
får i GATT-förhandlingaraa inte gå före andra länder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>genom
en egen avreglering och ensidiga åtaganden. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Vid
fortsatta förhandlingar om avregleringar, bör hänsyn tas till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>de
i Sverige stränga regleraa inom livsmedelsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.41 Länsstyrelsen
i Blekinge län: Länsstyrelsen delar utredningens upp<br>
fattning att den nuvarande livsmedelspolitiken främst avseende produk<br>
tionsvolym brister i måluppfyllelse. Det finns därför skäl att i jordbmket<br>
såväl som inom andra områden sträva efter en väl fungerande marknads<br>
ekonomi. Det är därvid rimligt att jordbmket i Sverige får konkurrera på<br>
samma villkor som andra länders jordbmk. Avregleringen i Sverige bör<br>
enligt länsstyrelsens mening ske i samma takt som inom övriga industri<br>
länder i Europa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
delar utredningens synpunkt att jordbmksföretagen bör ges möjlighet att inom
ramen för ett gränsskydd verka på samma villkor som andra företag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser dock att det är nödvändigt att göra avsteg från denna principiella syn
eftersom jordbmksproduktion är en biologisk produktion. Det finns anledning
för samhället att ha en beredskap för att kunna ingripa vid extrema
skördeutfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.42 Länsstyrelsen
i Kristianstads län: Länsstyrelsen instämmer i utred<br>
ningens enhälliga förslag att de intema regleringama för jordbmket bör<br>
slopas.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser att de svenska strävandena i fråga om gränsskydd<br>
för jordbmksprodukter bör överensstämma med förhållandena i övriga<br>
nordiska länder och anpassas till nivån inom norra EG-området. En snabb<br>
sänkning av gränsskyddet till genomsnittet inom hela OECD-området<br>
skulle vara socialt oacceptabelt .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppkommande
överskott inom spannmålsområdet måste hanteras gemensamt inom branschen för
att möjliggöra en något så när stabil ekonomisk utveckling för de enskilda jordbmken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
syfte att utjämna regionala obalanser för mjölkproduktionen och bmkarinkomstema
och mildra en ogynnsam landsbygdsutveckling bör mejeribranschen administrera en
egen tillfällig inre reglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:373.0pt'><span style='font-family:Verdana'>47</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section604>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section605>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>En ny jordbmkspolitik
måste präglas av nytänkande där hälso- och Prop. 1989/90:146<br>
miljöfrågoma liksom energipolitiken ställs i förgmnden.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
instämmer i huvudsak i de miljömål som anges i utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
ifrågasätter emellertid om de åtgärder som föreslås i utredningen innebär att
dessa miljömål kan uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.43 Länsstyrelsen
i Malmöhus län: Länsstyrelsen delar utredningens<br>
uppfattning att jordbmksproduktionen bör anpassas så att den i större<br>
utsträckning än tidigare motsvarar efterfrågan. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Det
är enligt länsstyrelsens uppfattning viktigt att Sverige av<br>
vecklar gränsskyddet i en takt som korresponderar med den i övriga<br>
länder. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.44 Länsstyrelsen
i Hallands län: Länsstyrelsen delar den livsmedelspoli<br>
tiska utredningens principiella förslag att de intema marknadsregleringar<br>
na för jordbmket bör slopas och ersättas med ett gränsskydd, som kom<br>
pletteras med riktade åtgärder för att säkerställa en god beredskap, väma<br>
om miljön och främja de regionalpolitiska målen. Eftersom ett slopande av<br>
de intema regleringama skulle innebära stora omställningsproblem är det<br>
enligt länsstyrelsen viktigt att dessa riktade åtgärder blir kraftfulla och<br>
effektiva.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>,------ Enligt
länsstyrelsens mening skall självfallet de naturliga fömt<br>
sättningama för jordbmksproduktion, och inte regionalpolitiska ambitio<br>
ner, vara styrande för livsmedelspolitiken. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.48 Länsstyrelsen
i Värmlands län: Länsstyrelsen delar utredningens<br>
ståndpunkt att intema regleringar bör kunna minimeras inom ramen för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ett
gränsskydd men anser att gränsskyddet skall sättas i paritet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
vad som gäller i jämförbara OECD-länder, att inte gränsskyddet skall avvecklas
snabbare än i andra jämförbara länder, att näringen skall ges</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>möjlighet
att kollektivt finansiera överskottsproduktion, samt att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>en
koppling mellan beredskapskrav och framtida produktionsmål bör göras även i
framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Länsstyrelsen
anser att det bland målen för den framtida livsme<br>
delspolitiken också bör ges utrymme för en historisk dimension där nä<br>
ringens kulturhistoriska betydelse uttrycks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.49 Länsstyrelsen
i Örebro län: Länsstyrelsen tillstyrker att den interaa<br>
marknadsregleringen avvecklas och produktionen anpassas till den in<br>
hemska efterfrågan. Eventuella överskott får exporteras under kommersi<br>
ella villkor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
delar utredningens uppfattning att behålla gränsskyddet för att skydda den
inhemska marknaden. Gränsskyddet skall anpassas till fömtsättningama inom OECD
och kommande GATT-överenskommdser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.50 Länsstyrelsen
i Västmanlands län: Länsstyrelsen instämmer i betän<br>
kandets gmnddrag ett gränsskydd med begränsade interna marknads-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>48</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section606>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section607>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>regleringar
men kompletterat med riktade, offentligt finansierade åtgärder Prop.
1989/90:146 för att säkerställa en god beredskap, ett förstärkt väm av
värdefulla inslag i Bilaga 2 odlingslandskapet och stöd av de
regionalpolitiska målen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gränsskyddet
får inte sänkas snabbare än i andra länder. Nivån på det kommande sänkta
gränsskyddet måste anpassas till svenska förhållanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Systemet
med kollektiv exportfinansiering, finansierat av näringen, bör kunna finnas
kvar. Däremot bör det statligt finansierade exportstödet avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Målsättningen
i förslaget att Sveriges stödnivå efter ömsesidiga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sänkningar
skall motsvara genomsnittet i OECD bör modifieras .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.51
Länsstyrelsen i Kopparbergs län: Målen för den framtida livsmedels<br>
politiken är i betänkandet uttryckta i allmänna formuleringar. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
olika medel föreslås för att uppnå de uppställda målen. Medlen<br>
riktar sig mot olika delar av livsmedelspolitiken. 1 vilken utsträckning som<br>
de föreslagna medlen är lämpliga och tillräckliga för att uppnå målen är<br>
svårt att utläsa av betänkandet. Konsekvensbeskrivningama är otillräckli<br>
ga på den nationella nivån och i det närmaste obefintliga på den regionala<br>
nivån.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.53
Länsstyrelsen i Västernorrlands län: Arbetsgmppens målformulering avseende den
framtida livsmedelspolitiken kan med en välvillig tolkning bedömas vara
tillfredsställande. Huvudintrycket är dock att målen är väl generellt utformade
och har som utgångspunkt produktionsförhåUanden och fömtsättningar i Syd- och
Mellansverige. Detta bekräftas också i de förslag till åtgärder som arbetsgmppen
redovisar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Målet
för livsmedelspolitiken vad avser det norrländska jordbmket bör<br>
enligt länsstyrelsens uppfattning ligga fast, dvs. 1984 års produktionsnivå<br>
skall bibehållas.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.57
Folkhälsogmppen: Den nuvarande regleringen med subventionering av produktionen
av smör och fettrik mjölk samt prissättningen som verkar återhållande på vegetabiliekonsumtionen,
motverkar näringsfysiologiskt rekommenderade förändringar av kosthållet. Folkhälsogmppen
viU därför stödja förslagen om avskaffande av den gällande regleringen inom
livsmedelspolitiken. Folkhälsogmppen instämmer också i att en avreglering
minskar behovet av måldeklarationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till nuvarande kunskap om kostens stora betydelse för vår<br>
hälsa anser Folkhälsogmppen att det är önskvärt att även hälsomålet lyfts<br>
fram och jämställs med beredskapsmålet, det regionalpolitiska målet och<br>
miljömålet. Skulle detta inte vara möjligt anser Folkhälsogmppen att i den<br>
nya livsmedelspolitiken skaU finnas krav på att alla regleringar, styr- eller<br>
kontrollåtgärder som föreslås nu och framledes skall prövas mot hälsomå<br>
let. ---- Folkhälsogmppen föreslår att i samband med avregleringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>särskilda
medel anvisas för den upplysning och information som arbets<br>
gmppen understryker som betydelsefull. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.61
Centralorganisationen SACO/SR: SACO stöder huvudlinjeraa i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>49</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>4
Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 146. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section608>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LAG:s förslag. Ett
avskaffande av gränsskyddet är inte möjligt under Prop. 1989/90:146
överskådlig tid. En intem avreglering skapar bättre fömtsättningar för
Bilaga 2 marknadssignalema att nå producenteraa i livsmedelskedjans olika led.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontraktsodling
med anbudsförfarande ser SACO som ett lämpligt in<br>
slag i ett mer marknadsorienterat produktionssystem. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.65 Föreningen
Foder och spannmål: Föreningen Foder och spannmål<br>
anser att det är nödvändigt att överskottsarealen lyfts ur produktion på<br>
konstgjord väg. Detta måste ske innan prisregleringen avvecklas och det<br>
enda realistiska förslag, som hittills presenterats är, enligt Foder och<br>
spannmåls uppfattning, att det bildas en jordbank. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Foder
och spannmål anser att det inte kan tillåtas en ytterligare försäm<br>
ring av lönsamheten inom lantbmket. Ett alteraativ till att klara</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lönsamheten
inom lantbmket i en situation där ett överskott ännu är ett<br>
faktum, är att det införs ett arealstöd av mer permanent art. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Även
i en situation med avreglerad intera marknad är det nödvändigt att finna en
lämplig form att hantera import och export av lantbmkspro-dukter. Detta primärt
för att ge möjlighet till export av förädlade livsmedel baserade på svenska
råvaror. Ett lämpligt system skulle därvidlag kunna vara att företag ges
exportlicenser i relation till importen. För att ett sådant system skall kunna
fungera måste det givetvis vara möjligt med handel med exportlicenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.66 Grossistförbundet
Svensk handel: För Grossistförbundet Svensk han<br>
del är det en självklarhet att svenskt jordbmk skall verka på samma villkor<br>
som andra näringar. Vi delar därför uppfattningen att en omläggning av<br>
politiken nu måste ske i riktning mot ökad marknadsstyming.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Gränsskyddet
behandlas enligt vår mening inte tillräckligt klart i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förslaget--- .Ett
bibehållet gränsskydd kan- leda till ett ännu</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>större
överskydd än som i nuläget råder för vissa jordbmksprodukter. Detta är negativt
från konsumentsynpunkt och kan leda tiU interaationella reaktioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Stödet
till exporten bör snarast möjligt upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.67 Handelns
samarbetsorgan i jordbruksfrågor: En av de bärande princi<br>
pema i LAG:s förslag är att konsumenteraas efterfrågan inte minst när<br>
det gäller kvalitet och mångfald - skall styra den inhemska produktionen.<br>
Likaså fömtsätts inom ramen för en fri prisbildning på den inhemska<br>
marknaden en ökad konkurrens, vilket enligt förslaget bl. a. kan åstadkom<br>
mas genom att öppna en del av marknaden för import. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill kraftigt understryka LAG:s värderingar i nämnda hänseenden. Reella
möjligheter till import måste därför såväl under den fömtsätta
övergångsperioden som på längre sikt upprätthållas, oavsett prisutvecklingen
inom landet. Endast härigenom kan konsumentemas kvalitets- och urvalskrav
tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG
berör frågan om gränsskyddet i olika sammanhang i skrivningen,<br>
vilka är både motsägelsefulla och oklara till sin reella innebörd. Inte minst<br>
gäller detta nivån för gränsskyddet.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>50</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section609>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section610>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
de inhemska prissänkningarna på vissa produkter uppstår i vart Prop.
1989/90:146 fall under en övergångsperiod med all säkerhet ett markerat
överskydd, Bilaga 2 som omöjliggör eller försvårar import. Vi finner detta
djupt oroande. I ett sådant läge måste åtgärder snabbt kunna vidtas för att
justera gränsskyddet, om inte på annat sätt så genom restitutioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
reella importmöjligheterna bygger trots allt inte endast på fömtsättningar
beroende av den inhemska prisnivån, "världsmarknadsprisernas"
utveckling och gällande gränsskydd utan också på möjligheterna att finna
avsättning för importen. Detta gäller i all synnerhet i en situation med
pristryckande svenska överskott på den inhemska marknaden, vilka inte under
"kommersiella förhållanden" i fortsättningen kan avsättas utanför
Sveriges gränser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Framöver
skall enligt LAG inte "olönsam" export accepteras .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sådan ordning kan få en rad konsekvenser. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
försvårar eller i vissa lägen t.o.m. omöjliggör en export respektive en s. k.
utbyteshandel, vilket också kommer att påverka de reella importmöjligheterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utbyteshandel
fömtsätter reella möjligheter till export. Beträffande fi<br>
nansieringen av en sådan bör denna kunna ske på samma betingelser som<br>
för närvarande, nämligen att införselavgiftsmedel från utbytesimporten<br>
får användas för export i motsvarande grad. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
exportmöjligheterna i övrigt bör staten under en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>övergångsperiod
medverka vid finansieringen av ofrånkomlig export inom vissa ekonomiska ramar
med jordbmksnämnden som administrativt ansvarig myndighet. Vi har förutsatt
att efter övergångsperioden upphör statens medverkan helt. Erforderliga
exportstödåtgärder får sedan åstadkommas av berörda livsmedelsföretag. I den
mån detta av effektivitets-och/dler konkurrensskäl kan kräva samverkan, bör
sådan kunna ske utan hinder av nuvarande eller framtida konkurrenslagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
förordar ett rörligt gränskydd med införesdavgifter .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skulle
marknadspriserna på något längre sikt inte stabiliseras vid en
"rimlig" prisnivå, måste generella sänkningar av gränsskyddet göras,
även om detta sker i snabbare takt än den som kan komma att föranledas av en
framtida GATT-överenskommdse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.68
Hushållningssällskapens förbund: Förbundet instämmer självfallet i<br>
det konsum.entmål som LAG redovisar .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
vill hävda att konsumentmålet innefattar mer än "tillgång, kvalitet, pris
och valfrihet". Utan kostmedvetenhet och kunskap om hur en hälsobefrämjande
kost bör vara sammansatt blir konsumentmålet bara ett delmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Om
lantbruket skall ha möjlighet att upprätthålla en med jäm<br>
förbara grupper likvärdig inkomst och standard måste inkomstmålet bibe<br>
hållas i jordbrukspolitiken i synnerhet under omställningsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Upprörande
i LAG:s förslag är att i stort sett inga medel anvisas för en</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förändrad jordbrukspolitik
mot en avreglerad inhemsk marknad. </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>LAG sätter sin tillförsikt
helt till en prispress .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flertalet
initierade i lantbrukets produktionsförhållanden och dess pro-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>51</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section611>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section612>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>duktionsekonomi
inser att gmndproblemet är att åkerarealen som utnytt- Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>jats för
livsmedelsproduktion är för stor. Därför bör det vara centralt att Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>angripa
detta problem på ett långsiktigt konstruktivt sätt. Ett medel som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>borde
analyseras närmare är arealersättning för överföring av åkermark,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och möjligen även
betesmark, till långsiktigt annat ändamål. Detta kan ske</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
form av t. ex. bidrag till plantering av skog, energiskog m. m. Bidraget kan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vara
villkorat med att marken ej återgår till livsmedelsproduktion under</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en viss tidsrymd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
anser det vara ett oeftergivligt krav att ett, av mjölkleveran<br>
törerna, gemensamt finansierat exportsystem blir lagligt möjligt även i<br>
fortsättningen.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
delar LAG:s åsikt att nuvarande prisutjämningssystem för<br>
mjölk och mjölkprodukter utvecklats till ett komplicerat och svårbegripligt<br>
regelverk. En förenkling är angelägen. Förbundet stöder därför SMR:s<br>
förslag om ett radikalt förenklat system. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.71
Kooperativa förbundet: KF anser att marknadskrafterna skall ges ökat<br>
inflytande inom jordbmksnäringen. Emellertid måste även andra än rent<br>
marknadsekonomiska hänsyn beaktas. Naturresurser som mark och sjöar<br>
måste bevaras för kommande generationer. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
kommentarerna till målfonnuleringen framgår "att med en ny livs<br>
medelspolitik minskar behovet av måldeklarationer". KF delar inte denna<br>
uppfattning--- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Eftersom
KF är angeläget om att konsumentmålet tveklöst anges</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
det primära föreslås att målformuleringen förtydligas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Energi-
och industrigrödor bör-- beaktas i en utvidgad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>målformulering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- KF
tillstyrker i princip LAG:s förslag att nuvarande system med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ett
gränsskydd och intern reglering av priser och produktion ersätts med ett
gränsskydd utan interna marknadsregleringar och att detta gränsskydd
kompletteras med riktade offentligt finansierade åtgärder i syfte att tillgodose
beredskapskraven, värna om värdefulla inslag i odlingslandskapet och förstärka
regionalpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
KF är det rörliga gränsskyddet såväl i den nuvarande som i den<br>
kommande jordbruks- och livsmedelspolitiken det väsentligaste och effek<br>
tivaste medlet - .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är KF: s mening att gränsskyddets höjd år av utomordentligt stor<br>
betydelse för konkurrensen, prisnivån, importen, produktionens omfatt<br>
ning och jordbmkets inkomster, ett faktum som verkar undervärderat i<br>
utredningen. KF anser att frågan om gränsskyddets storlek måste bli<br>
föremål för fortlöpande överläggningar mellan konsumenter och produ<br>
center innan frågan avgöres av regeringen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
tillstyrker att införselavgifter eller tullar i princip jämställs med<br>
allmänna budgetmedel- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG
föreslår att lagen om prisreglering på jordbmkets område jämte tillhörande
förordning upphävs och från den Ijuli 1991 ersätts med en lag om avgifter vid
införsel av jordbruksprodukter. KF tillstyrker detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:375.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>52</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section613>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section614>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.72 Landsorganisationen
i Sverige: LO tillstyrker helt arbetsgmp- Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>pens
förslag om att miljö-, beredskaps- och regionalpolitiska mål finansi-
Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>eras
via statsbudgeten och att dessa medel utbetalas som ersättning för utförda
tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
tillstyrker de principer för omläggning av livsmedelspolitiken som<br>
arbetsgmppen föreslår.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
bifaller utredningens förslag om att gränsskyddet tills vidare bibe<br>
hålls. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gränsskyddet
måste enligt LO:s mening hållas på en nivå som möjliggör att en del av
konsumenternas efterfrågan kan tillgodoses med import.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
instämmer i arbetsgmppens bedömning att införselavgifter/tullar är<br>
att betrakta som allmänna budgetmedel. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppens
förslag, att regleringsföreningarna skiljs från sina myndighetsuppdrag och att
fri konkurrens inom ramen för gränsskyddet eftersträvas, tillstyrks av LO.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.73 Landstingsförbundet: Styrelsen
menar att det vore angeläget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>om
man utöver konsumentmålet kunde gå ett steg vidare och fastställa ett<br>
självständigt hälsomål för livsmeddspolitiken. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.74 Lantbrukarnas
riksförbund: LRF avstyrker att LAG: s allmänna syn<br>
på inriktningen av jordbmks- och livsmedelspolitiken läggs till gmnd för<br>
beslut av riksdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förslag till reformerad jordbmks- och livsmedelspolitik som LRF lägger fram tar
sin utgångspunkt i dels de förändringar som är att vänta på det internationella
området bl. a. som ett resultat av pågående förhandlingar inom GATT och mellan
EFTA och EG, dels ett allmänt önskemål om att åstadkomma förenklingar i det
regelverk som efter hand byggts upp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- .
LRF vill poängtera att det prisregleringssystem som tillämpas i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vårt
land inte är mer komplicerat eller detaljerat än motsvarande system<br>
inom t. ex. EG.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan utgångspunkt för LRF är att gmndläggande mål för jordbmks-och
livsmedelspolitik fordras även för ett mera marknadsorienterat/av-reglerat jordbmk.
Vårt behov av försörjningstrygghet och livsmedelsberedskap kvarstår. Också
framöver måste jordbmksnäringen ges sådana villkor i övrigt att näringsutövarna
kan uppnå en ekonomisk och social standard som ligger i nivå med vad andra
grupper har. Produktionstekniken skall vara resursbevarande och miljövänlig men
ändå rationell. Det är en av fömtsättningarna för att konsumentmålet om hög
kvalitet och rimliga priser skall uppnås. Både pris och kvalitet till konsument
påverkas i hög utsträckning av hanteringen i senare led. Ett viktigt delmål är
också att produktionen i norra Sverige skall upprätthållas på 1984 års nivå som
anges i 1984/85 års beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
dessa utgångspunkter är LRF berett att medverka till en långtgående förenkling
av nuvarande ordning. Förenklingen bör ske stegvis och i sådana former att lantbmkare
och övriga aktörer hinner ställa om och anpassa sig till de ändrade fömtsättningarna
och så att kapitalföriuster så</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:373.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>53</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section615>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section616>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>långt
möjligt undviks. Sådana element som behövs för att göra gränsskyd- Prop.
1989/90:146 det effektivt måste finnas kvar. Beslut får inte tas som föregriper
överlägg- Bilaga 2 ningarna inom GATT och mellan EG och EFTA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gmnddement
i ett förenklat system baserat på en prisregleringslag bör vara</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ett gränsskydd på sådan nivå att
lönsamheten för den åsyftade produktionen blir godtagbar och att hänsyn härvid
kan tas till det inhemska kostnadsläget,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ett av staten sanktionerat
system för organisation och finansiering av kostnader för utbytesexport och
övriga överskott,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'><span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>ett förenklat
prisutjämningssystem för mejeriprodukter baserat på statliga förordningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
hittills skall införselavgiftsmedel och budgetmedel få användas för exportstöd,
sociala satsningar etc. Vid behov skall interaa avgifter få tas ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
regleringar är LRF berett att medverka till långtgående förändringar. LRF
ställer sig bakom förslaget att avveckla merparten av de internregleringar som
nu huvudsakligen handhas av regleringsföreningarna. Den av LRF förordade
förenklingen och avvecklingen av nuvarande regleringar innebär att
regleringsföreningarnas nuvarande uppgifter och funktioner mestadels upphör.
Mot denna bakgmnd bör prövas hur kvarstående funktioner bör organiseras och
verkställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Liksom
hittills skall budgetmedel, införselavgifter, interaa avgifter och<br>
avgifter på produktionsmedel tillföras näringen och efter beslut av riksdag<br>
och regering få användas för olika ändamål enligt överenskommelse med<br>
näringen.---- Det gäller också vissa andra av näringen via sektorsme<br>
del finansierade ändamål bl.a. FoU, djurhällsovård m.m. Likaså bör<br>
medel till lantbrukarnas pensionskassa anvisas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Export
av överskott och utbytesexport skall finansieras med införselavgifter, interna
avgifter och avgifter på produktionsmedel. Budgetmedel som tillförs i stället för
höjda produktpriser skall i princip utgå som pristillägg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbmket
skall liksom hittiUs genom LRF ha rätt att i en fast och<br>
etablerad ordning medverka vid beredningen inom statsförvaltningen av<br>
sådana jordbmks- och livsmedelspolitiska frågor, som direkt berör nä<br>
ringens ekonomiska villkor.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Någon
ensidig svensk avreglering och neddragning av gräns<br>
skyddet, som försämrar vårt konkurrensläge, får inte ske. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.75
Samarbetsgruppen för alternativ odling: LAG:s förslag medför att marknaden
släpps "fri" men den nya politiken kommer ändock att baseras på
användning av ändliga naturresurser. Och det innebär en diametralt motsatt
åsikt än vad vi i SAO kan acceptera. Därför föreslår vi en jordbrukspolitik
som stimulerar användningen av åkem och ej stimulerar bl. a. handelsgödsel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Det
måste lagstadgas att all nuvarande åker bibehålls. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SAO
menar att det viktigaste styrmedlet är att höja kväveavgiften med ca<br>
100 200% för att lägga om nuvarande jordbruk till ett ekologiskt inriktat</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>54</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section617>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section618>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>jordbmk.
Denna avgift återbetalas till jordbmket som ett produktionsneu- Prop.
1989/90:146<br>
tralt arealbidrag.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SAO
menar att det nuvarande gränsskyddet och den garanterade avsättningen för
spannmål i första hand ersätts med en tullavgift som vid produktionsbalans
garanterar ett avräkningspris till bonden som motsvarar produktionskostnaderaa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SAO
menar att avveckling av svensk reglering inte skall genomföras snabbare än
omvärldens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SAO
menar att bonden måste få ersättning för s. k. kollektiva nyttighe<br>
ter. Denna ersättning skall utgå som ett differentierat arealstöd. Arealstö<br>
det finansieras som ett avdrag i jordbmkarens deklaration. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SAO
menar att som gmnd måste vi uppfylla de fem etiska normer som Naturresurs- och
miljökommittén kom fram till år 1983.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.76
Småbrukare i Väst:-- En omläggning till ett mera miljöan<br>
passat och resurssnålt jordbmk är nödvändig men också att avskaffa en<br>
mängd av de regleringar som tynger näringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Målsättningen
skall först och främst vara att förse folkhushållet med riktiga livsmedel som
ej förstörts av gifter och kemikalier och att sköta jorden så att vi med heder
kan lämna över den till kommande generationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.80
Svenska lantarbetareförbundet: Konsumenterna skall tillförsäkras ett varierat
utbud av livsmedel av god kvalitet till rimliga priser, producerade med
miljömässigt goda metoder. Detta är det konsumentpolitiska målet för
livsmedelspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ SLF
tillstyrker helt arbetsgmppens förslag om att miljö-, bered<br>
skaps- och regionalpolitiska mål finansieras via statsbudgeten och att dessa<br>
medel utbetalas som ersättning för utförda tjänster.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SLF
tillstyrker de principer för omläggning av livsmedelspolitiken som arbetsgmppen
föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SLF
bifaller utredningens förslag om att gränsskyddet tiUs vidare bibe<br>
hålls. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SLF
instämmer i arbetsgruppens bedömning att införselavgifter/tullar är<br>
att betrakta som allmänna budgetmedel. SLF anser dock att bl.a. införsel<br>
avgifterna bör under en övergångsperiod tillföras näringen för att underlät<br>
ta omställningsprocessen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppens
förslag, att regleringsföreningama skiljs från sina myn<br>
dighetsuppdrag och att en fri konkurrens inom ramen för gräns<br>
skyddet eftersträvas, tillstyrks av SLF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.82
Svenska naturskyddsföreningen: Naturskyddsföreningens förslag till målformulering:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
övergripande krav är att jordbmkspolitiken harmoniserar med all<br>
männa politiska målsättningar om ett uthålligt och mänskligt samhälle.<br>
Detta innebär bl. a. god hushåUning med såväl inhemska som utländska<br>
naturresurser, samt begränsning av stömingarna av olika ekosystem till<br>
vad de långsiktigt tål. En fömtsättning för ett uthålligt samhälle är att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>55</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section619>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section620>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>insikten
om att naturen sätter de ultimativa gränserna, inom vilka männi- Prop.
1989/90:146 skan och det ekonomiska systemet har att verka, genomsyrar
befolkningen Bilaga 2 i allmänhet, näringsliv och offentlig förvaltning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
stödjer en inhemsk avreglering under förutsättning att den genomförs så att
viktiga natur-, miljö- och kulturvärden ej hotas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
vår tyngsta kritik hör utredningens avsaknad av en väl genomförd
miljökonsekvensanalys. En sådan är en förutsättning för utformningen av de
kompletterande åtgärder som en inhemsk avreglering kräver för att ej
oersättliga miljövärden av olika slag skall gå till spillo.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.83
Sveriges civilförsvarsförbund: Miljöfrågorna måste, jämsides med be<br>
redskapsfrågorna, få en mycket framträdande plats i den framtida livsme<br>
delspolitiken. --- Minskad användning av konstgödsel och bekämp<br>
ningsmedel samt ökad mångfald i primärproduktionen är därför viktig.<br>
Möjlighetema att på ett ekologiskt riktigt sätt använda överflödig spann<br>
målsareal för produktion av t. ex. biobränslen bör tas till vara. Detta ökar<br>
vår beredskap inom energiområdet, men ger oss också möjligheter att, vid<br>
behov, återta areal för spannmålsodling. SCF motsätter sig därför att<br>
överflödig areal används för skogsplantering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.85
Sveriges jordägareförbund: Grunden för livsmedelspolitiken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skall
vara att konsumtionen i Sverige av livsmedel inom den skyddade sektorn i sin helhet
skall tillgodoses genom inhemsk produktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medlet
för att tillgosose det livsmedelspolitiska målet skall vara gränsskydd genom
införselavgifter och en avreglering av den inhemska marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
tillstyrker LAG: s förslag, att landskapsvård, naturvård, regionalpoli<br>
tik och beredskap skall tillgodoses genom särskilda riktade åtgärder utan<br>
för jordbmkspolitikens generella medel. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
föreslår att staten årligen på marknaden köper en kvantitet livsmedel
motsvarande den kvantitet som producerats på grund av de särskilda riktade
stödåtgärderna och att dessa livsmedel av staten lyfts ut på den
internationella marknaden, t. ex. som katastoföistånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
förordar bestämt, att övergången till en ny livsmedelspolitik sker<br>
----- genom att man i stort bevarar dagens system med avsättningsga<br>
rantier och successivt sänker de reglerade priserna och övriga stödåtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
avvisar LAG:s förslag att nivån för gränsskyddet skall vara beroende<br>
av den internationella utvecklingen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser att den nya livsmedelspolitiken måste ge möjligheter till export av
tillfälliga överskott av livsmedel. Finansieringen av exporten skall gemensamt
bekostas av näringen och staten. Detta fömtsätter, att ett system för kollektiv
finansiering inom jordbmket bibehålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
delar LAG:s uppfattning, att utgångspunkten för livsmedelspolitiken<br>
måste vara att "produktionen skall vara underkastad samma villkor som<br>
andra näringar i vårt samhälle". Därav följer, att en verklig avreglering<br>
inom jordbruket måste omfatta alla områden som berör jordbmksföre<br>
tagen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>56</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section621>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section622>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Särskilt
viktigt är, att även arrendelagstiftningen "avregleras".</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:48.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2<br>
4.86 Sveriges jordbruksarrendatorers förbund: För att undvika en situa<br>
tion i vilken jordbrukaren så drabbas av en ny livsmedelspolitik att han<br>
måste avveckla sitt jordbmksföretag måste enligt SJA:s uppfattning även<br>
fortsättningsvis finnas en förenklad mjölk/köttreglering och ett gemensamt<br>
näringsansvar för spannmålsexporten. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.88 Sveriges
livsmedelsindustriförbund: SLIM kan helt stödja principerna<br>
för det förslag till avreglering som LAG framlagt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Den
direkta målformuleringen är allmänt hållen i utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SLIM
ansluter sig till utredningens bedömning att de målformuleringar för
livsmedelspolitiken som tidigare sammanfattats under konsument- och
effektivitetsmål resp. inkomstmål i huvudsak tillgodoses genom en väl
fungerande marknad. Detta innebär att en inhemsk prisnivå som leder till en
produktion utöver vad som kan avsättas kommersiellt inte kan motiveras med
hänvisning till något av de uppställda målen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Miljömålet
kräver vissa riktade, selektiva åtgärder, framhåller utred<br>
ningen --- . SLIM har alltid varit emot särskilda avgifter på insatsva<br>
ror eller slutprodukter, vilka givetvis fördyrar produktionen och snedvri<br>
der konkurrensen. Sådana avgifter bör därför icke förekomma. Att omfor<br>
ma dessa avgifter till miljöskatter, som utredningen antyder, vore att<br>
införa en produktskatt på vegetabilieproduktionen. SLIM vill definitivt<br>
avråda från sådana åtgärder. Enligt liggande skatteförslag skall alla punkt<br>
skatter på särskilda vamslag avvecklas under år 1991.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
övergripande målsättningen för den nya livsmedelspolitiken bör<br>
vara att svensk livsmedelsindustri inte i något avseende får diskrimineras<br>
vare sig på export- eller svenska marknaden. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.89 Tjänstemännens
centralorganisation: TCO konstaterar att arbets<br>
gruppen trots sin ambition att rensa i mål/medelarsenalen anger</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mycket
omfattande och olikartade mål för den framtida livsmedelspoliti<br>
ken. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
delar arbetsgruppens uppfattning att dagens system med gränsskydd och intern
reglering av priser och produktion bör ersättas med ett gränsskydd utan interna
marknadsregleringar, kompletterat med riktat, offentligt finansierat stöd till
produktion, som motiveras av exempelvis beredskaps-, naturvårds-, kulturella
eller regionalpolitiska hänsyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ TCO
noterar att arbetsgruppen inte för någon egentlig diskus<br>
sion om gränsskyddets konstruktion och höjd, inte heller om när och hur<br>
det skall kunna ändras. I huvudsak tycks arbetsgruppen utgå från att en<br>
kommande GATT-överenskommdse skall lösa gränsskyddets utformning,<br>
så att den inte kan påverkas genom ensidiga svenska åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
detta inte blir fallet uppkommer enligt TCO: s mening behovet av en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mekanism
för att justera gränsskyddets höjd. För att inte helt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utestänga
import på överskottsmarknader, kan
gränsskyddet in<br>
ledningsvis behöva sänkas på vissa produkter.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>57</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section623>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section624>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
ett fortvarighetstillstånd kommer ett nominelU oförändrat gränsskydds Prop.
1989/90:146 reala värde snabbt att urholkas av inflationen. På delmarknader i
balans Bilaga 2 kommer därför gränsskyddet ganska snart att behöva höjas om
den avsedda inhemska produktionsvolymen skall kunna upprätthållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 Övergripande efTekter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.3
Överbefälhavaren: Den teoretiska modell som utredningen beskrivit och utgått
ifrån avseende förhållandet mellan efterfrågan och produktion i ett samhälle
med fri prisbildning, äger sannolikt inte full tillämpning på branscher med
långa produktionstider, t. ex. jordbruksområdet. Produktionsanpassning och
prisutveckling inom dessa delar av näringslivet följer därför sannolikt delvis
andra principer än inom näringslivet i övrigt. Detta bör beaktas i samband med
att avregleringar genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.8
Konjunkturinstitutet: När det gäller analysen av förslagens samhällsekonomiska
effekter anlägger rapporten i ett avseende ett betraktelsesätt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som torde vara felaktigt. Att
avregleringen kommer att ge upphov</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
en något lägre inflationstakt i ekonomin och också en något högre<br>
tillväxttakt i reala BNP framstår som troligt. Att den högre tillväx<br>
ten i BNP i sin tur skulle påverka tillväxttakten i den totala sysselsättning<br>
en är däremot inte rimligt eller troligt.--- Vad som inträffar är i stället</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en ökning i välfärden,
uttryckt som BNP per capita.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.10
Lantbruksstyrelsen:- En samlad konsekvens blir, om de inter<br>
na marknadsregleringarna avvecklas, att i stort sett all exportproduktion<br>
av prisreglerade jordbruksprodukter upphör vid nuvarande prisnivå på<br>
världsmarknaden. Det innebär ett minskat arealbehov i växtodlingen med<br>
ca 0,5 milj. ha. En avveckling av regleringarna på mejeriområdet beräknas<br>
ge ett minskat råvambehov som motsvarar produktionen från minst<br>
75000 kor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbmkamas
risktagande och kapitalbehov väntas öka på grund av större prissvängningar
mellan åren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen
anser att arbetsgruppen har underskattat förslagens sysselsättningseffekter för
landsbygden. Möjlighetema att kompensera bortfallet av arbetstillfällen på
landsbygden genom det föreslagna glesbygdsstödet och ökad småskalighet i
livsmedelsförädlingen har överskattats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
slättbygderna blir de största svårigheterna i samband med en avreglering att
finna en ändamålsenlig ny markanvändning när spannmålsodlingen minskar. I
skogs- och mellanbygder med mjölk- och köttproduktion blir problemet att hålla
landskapet öppet i önskad omfattning när mjölkproduktionen krymper. Det kan
också bli svårigheter att bibehålla dessa bygders andel av nötkreaturen. I
norra Sverige blir det dominerande problemet att hålla kvar en tillräckligt
stor produktion och förädlingsindustri för att samhällets beredskapsmål skall
kunna uppfyllas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vilken
effekt en avveckling av marknadsreglering kan få på markpriser-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>58</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section625>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section626>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>na
är svårt att fömtse.- Framför allt arrendeprisema kan på sikt Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>falla
kraftigt, medan däremot fastighetspriseraa kan väntas påverkas lång- Bilaga
2 sammare. Arrendepriseraa påverkas i huvudsak av jordbmkets lönsamhet, medan fastighetsprisema
även påverkas av andra faktorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Lantbmksstyrelsen
delar uppfattningen att marknaden genom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bl.
a. olika former av kontraktsbindning och lagring efter en omställnings<br>
period bäst klarar av prisstabiliseringen utan statligt ingripande. Styrelsen<br>
vill dock vama för de svårigheter som uppstår under omställningsperioden<br>
och i samband med extrema skördevariationer. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.13
Statens jordbruksnämnd:----- En avveckling av den interaa mark<br>
nadsregleringen bör medföra samhäUsekonomiska vinster genom bättre<br>
resursutnyttjande samt skapa fömtsättningar för lägre konsumentpriser.<br>
Ett sådant system inom ramen för ett tiUs vidare bibehållet gränsskydd bör<br>
enligt JN:s uppfattning ge jordbmket ett skydd som kan möjliggöra en<br>
jordbmksproduktion av tillräcklig omfattning för att tillgodose behovet av<br>
livsmedel av beredskapsskäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
större marknadsorientering och färre ingrepp från samhällets sida bör innebära
en större handlingsfrihet för den enskilde företagaren vilket på sikt är till
gagn för jordbmkssektom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
tendenser tiU koncentration av förädlingsindustrin som finns är<br>
mycket starka. Enligt JN:s mening är det därför inte troligt att småskalig<br>
förädlingsindustri får möjlighet att hävda sig i konkurrens med större<br>
enheter. På kort sikt kommer det dessutom att finnas en betydande över<br>
kapacitet inom den del av förädlingsindustrin som omfattas av jordbmks<br>
prisregleringen. -- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Under
en övergångsperiod finns--- risk för betydande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>prisfall
och stora variationer i priseraa. Eftersom jordbmkamas inkomster (ersättning
för eget arbete och eget kapital) normalt utgör en relativt liten del av intäktema
och då kostnadema på kort sikt är svåra att påverka får ett prisfall (resp.
prisvariation) relativt stora effekter på lönsamheten i jordbmket. Det finns
därför skäl att ytterligare diskutera övergångsåtgärdernas utformning och
periodens längd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av att jordbmkama skall ha möjlighet att anpassa sig till den nya
situationen, måste det redan i samband med beslutet att inleda avvecklingen
vara helt klart hur hela avvecklingsplanen är utformad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Totalt
för jordbmkssektom kan förslaget bedömas få de största konsekvensema inom
spannmåls- och mjölkområdena. Dessa produktionsgrenar är de två centrala
sektorerna inom jordbmket. Det kan därför finnas skäl att ägna dessa områden
särskild uppmärksamhet i samband med en avveckling av den interna
marknadsregleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fodermeddspriseraa
kommer på kort sikt att sjunka främst genom de<br>
effekter som följer av att överskottet på spannmål inte längre kommer att<br>
lyftas av den svenska marknaden. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
lägre kostnaderaa som uppkommer på produktionsmeddssidan förs vidare genom
prissättningssystemet och leder till sänkta avräkningspriser och ytterst till
lägre konsumentpriser på animalieprodukter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Innan
alla nya fömtsättningar och ändrade villkor har hunnit "sätta sig"</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>59</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section627>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section628>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och jämviktslägen etablerats
inom hela livsmeddssektora kommer en Prop. 1989/90:146<br>
ganska ryckig anpassningsfas att råda under en viss tid. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
ett inledningsskede torde i princip alla producenter (gäller områ<br>
den där vi i dag har en överskottsproduktion) uppleva kraftiga lönsamhets<br>
försämringar eller att verksamheten går med förlust. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Efter
en tid stabiliseras produktion och konsumtion i ett mer</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>långsiktigt jämviktsläge.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
kort sikt kan utnyttjandet av befintliga resurser (i animalieproduk<br>
tionen väger i det fallet byggnaderaa tungt) ha en stor betydelse för var<br>
prisema hamnar och var produktionen geografiskt sett kommer att bedri<br>
vas i landet. På lång sikt bör produktionen hamna där man har de bästa<br>
fömtsättningama från produktions- och marknadssynpunkt. Restriktioner<br>
i form av t. ex. djurskydds- och miljöskyddsbestämmelser kan dock kom<br>
ma att påverka hur långt omlokaliseringen av animalieproduktionen kom<br>
mer att gå.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Sett
för hela landet bör utvecklingen gå mot en extensifiering av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>växtodlingen.
Graden av extensifiering avgör också vilka de "nya långsik<br>
tiga kostnadema" blir för foder och då främst vaUfoder och bete. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- För
förädlingsindustrin gäller att den kommer, sett som hel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sektor,
att påverkas negativt, i den meningen att resurser måste bort till<br>
följd av en framväxande överkapacitet. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>--- Egentligen
kanske det mer är en fråga om att en avveckling av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
intema marknadsregleringen påskyndar en omstmkturering men att utvecklingen
ändå skulle blivit densamma på sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Mycket
pekar i riktning mot att sammanslagning av företag och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>maximaU
utnyttjande av stordriftsfördelar kommer att krävas för att klara<br>
framtiden. Detta gäller för huvuddelen av volymerna. Det kommer dock<br>
att på det lokala planet och för specialprodukter finnas fömtsättningar för<br>
en del småskalig verksamhet. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
företagen i leden efter det led som tar emot leveransema från jordbmkama gäller
att de i framtiden kommer att få agera utifrån en större variation i priseraa
både på inköps- och försäljningssidan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
följd kan bli att man kommer att integrera sin verksamhet i större<br>
utsträckning med tidigare och senare led (vertikal integration). </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Ökad
prisvariation över tiden kan i sin tur leda till ökad konkur<br>
rens inom grossist- och detaljistleden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
att fömtsättningama kommer att växla mycket mera över tiden i ett läge utan de intema
marknadsregleringama och därmed prisema på animalieprodukteraa kommer aktuella
led att ständigt få ha beredskap för att revidera inköps- och
försäljningspriser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att inte aktöreraa på den framtida marknaden skall agera på felaktiga fömtsättningar
är det viktigt att opartisk information om främst produktionens utveckling i jordbmket
redovisas löpande i form av offentliga meddelanden, rapporter o.d. Det är
därför av stor vikt att man från samhällets sida fortsätter att tillhandahålla
relevant information om skördar, slaktstatistik, leveranser av mjölk m. m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:4.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
de producentkooperativa föiretagen finns ett ägarsamband mellan<br>
producentema och företagen. Det kan fömtsättas att dessa företag därmed</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>60</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section629>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section630>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>i
princip är garanterade leveranser från sina ägare. Problemet kan snarare Prop.
1989/90:146<br>
bli att man måste kunna stoppa alltför stor tillförsel om man inte kan
klara Bilaga 2<br>
avsättningen på marknaden framöver. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Intresset
för kontrakt kommer att vara beroende av det balansläge som kommer att råda
mellan produktion och avsättningsmöjligheterna. Om man utgår i från ett läge
där överskottsproduktionen upphört kommer sannolikt förädlingsföretagen att
via kontrakt försäkra sig om vissa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gmndkvantiteter.-- För
mjölkens del kan man räkna med att man</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>upprättar
avtal med leverantörer för vissa tider och då för hela behovet av mjölk till
aktuella mejerier. Av naturliga skäl (kontinuerlig produktion, transportfordon,
begränsad hållbarhet) kommer all mjölk att löpa enligt fastare avtal mellan
leverantör och mottagare än de flesta andra jordbmksproduktema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Lagringskapaciteten
är betydande och bör även efter att den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>intema
marknadsregleringen avvecklats ha stor betydelse i olika mark<br>
nadssituationer. - </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
jordbmkare som är mest känsliga för prisfallet och som därför först riskerar
att få sluta med jordbmksdriften är de som:</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>måste
investera</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>har
stora kostnader för främmande kapital</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>finner
sysselsättning utanför jordbmket som ger högre timpenning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>har
högst kostnader</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'></span><span style='font-family:Verdana'>har
sämst avkastning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Spridningen
bland jordbmkama torde efter de förstnämnda punkterna<br>
vara mycket stor. I samma bygd finns det företag med vitt skilda fömtsätt<br>
ningar att fortsätta med produktion. I de sämsta bygderna kommer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nedläggning
eller omställning av driften att äga mm betydligt snabbare. Det kommer i andra
områden att finnas kvar jordbmk fast områdeskalky-leraa inte visar lönsamhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
ett läge där utbudet börjar närma sig efterfrågan kommer skördevaria-<br>
tioneraa att få större inverkan på prisema. Redan små produktionsbortfall<br>
leder till prishöjningar och stora skördar leder tiU prisfall. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att motverka svängningar i utbud och pris finns möjlighet att lagra, kontraktsodla
eller importera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagring
av spannmål blir intressant i de fall då det är möjligt att köpa in spannmål
billigt, vid höga skördar, sälja den då priset är högt, låga skördar. Priset på
spannmål kommer maximalt att röra sig meUan exportpriset och det pris som gränsskyddas.
De minsta prissvängningama torde uppnås om den inhemska odlingen vid
normalskörd inte täcks fullt ut. Vid år av goda skördar läggs lager upp som
dämpar prisfallet och vid år med dåliga skördar utnyttjas dessa och resterande
del kompletteras med import. Vid odling tiU full självförsörjning riskerar prisema
att sjunka betydligt djupare vid en överskottssituation då den inhemska varan
måste avsättas på exportmarknaden. Att döma av skördevariationema torde en
självförsörjningsgrad på omkring 85 90% vara rimlig att anta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
nuläget uppgår prisskiUnaden tiU ca 0,25 kr./kg meUan början och<br>
slutet på skördeåret, lagringskostnaden. Eftersom det finns lagringskapaci<br>
tet som är dimensionerad för nuvarande storlek på skörden kommer det</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>61</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section631>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section632>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
finnas anläggningar som blir över. Dessa anläggningar kommer att Prop.
1989/90:146 sakna alternativvärde då skörden anpassas till inhemskt behov. Det inver-
Bilaga 2 kar positivt på lagringskalkylen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Minskat
utbud ger utrymme för prishöjningar och kontrakts<br>
teckning. Hur snabbt anpassningen sker beror på jordbmkamas uthåUig-<br>
het att producera till ett pris som understiger jämviktspriset, importkon<br>
kurrens och andra stödåtgärder. På gmnd av stmkturrationaliseringar,<br>
andra anpassningsåtgärder och lägre kostnader (markvärden) bör det nya<br>
jämviktspriset hamna något under det nuvarande priset. Långsiktigt kan<br>
prisnedgången för spannmål uppskattas till ca 0,20kr./kg jämfört med<br>
nuläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
en direkt följd av LAG:s förslag föreligger det inte några direkta behov att
förändra gränsskyddet fi3r vegetabilieproduktema. På lång sikt är det dock
möjligt att behov föreligger att se över gränsskyddet på gmnd av att prisrdationeraa
mellan produkteraa förändrats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
gmnd av att de intema avgifteraa försvinner kommer lönsamhetsre-lationeraa
mellan grödoma att påverkas. Detta kan leda till att gränsskyddet behöver
justeras. För t.ex. matpotatis faller arealavgiften bort vilket ger jordbmket
minskade kostnader vilket skulle kunna motivera sänkt gränsskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
kort sikt kan förädlingsindustrin och handeln göra betydande vinster genom att råvamkostnadema
faller och gränsskyddet ligger kvar. Eftersom efterfrågan är tämligen oelastisk
vinner företagen inget på att sänka konsumentprisema. Denna risk är speciellt
påtaglig på de områden där det är liten eller ingen konkurrens i
förädlingsindustrin, socker och fett. På andra områden där konkurrensen är
hårdare, t.ex. mjölmarknaden, finns det större möjligheter tiU prissänkningar
mot konsument. Prisnivån mot konsument bör därför övervakas noga då priset på jordbmksproduktema
faUer och de intema avgifteraa tas bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ges
möjlighet till nedsättning av införselavgiften i samma utsträckning som i
nuläget kommer möjligheten till specialodlingar att försvåras. Det gäller bl.
a. för chipspotatis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.14
Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation: Konsumentema får allmänt sett en
stärkt ställning i förslaget tiU ny livsmedelspolitik. Då regleringama tas bort
eller åtminstone begränsas blir signalema från konsument till producent
direktare och tydligare. Möjlighetema att gå från ett kvantitets- till ett
kvalitetstänkande ökar då avsättningen inte längre är tryggad.
Producentkollektivet tvingas bli mer lyhört för konsumenteraas efterfrågan.
"Subjektiva" kvalitetsfaktorer som smak, utseende, produktionssätt,
variation m. m. kan förväntas få större betydelse. Det är också viktigt att
kvaliteten synliggörs för konsumenten via pris, märkning, marknadsföring osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Introduktion
av nya produkter underlättas när konstlade skiUnader i lönsamhet mellan
reglerade och icke reglerade produkter tas bort.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.16
Plan- och bostadsverket: Den förhoppning som utredningen har att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>det
utökade glesbygdsstödet skulle leda till en expansion av den småskaliga</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>62</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section633>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section634>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förädlingsindustrin
nära producenterna, förutsätter enligt Boverket att ett Prop. 1989/90:146
handlingsprogram tas fram för en sådan utveckling. Producenterna måste
Bilaga 2 ges förutsättningar för att både kunna finnas kvar och att vilja
finnas kvar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Satsningar
för att stödja sysselsättningsmöjligheter för kvinnor på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>landsbygden
är därför bl.a. knutna till att jordbmket som näring kan bestå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.17
Statens industriverk: SIND gör den bedömningen att den nya politi<br>
ken kommer att medföra att animalieproduktionen förskjuts från inlandet<br>
till slättbygderna, eftersom lönsamheten i spannmålsodling minskar kraf<br>
tigt och vallodling för mjölk- och köttproduktion blir ett alternativ även<br>
för slättbygderna. Vad gäller utveckling av småskalig förädling närmare<br>
producenten andas förslaget väl optimistiska tongångar. Lönsamheten för<br>
småskalig förädling kräver närhet till marknaden. För särskilt glesbygdens<br>
del, där avstånden är stora och det allmänna kommunikationssystemet<br>
svagt förefaller det enligt SIND inte troligt att småskalig lokal förädling<br>
kan få den förväntade omfattningen som förslaget anger. Livsmedelslag<br>
stiftningen och besluten om skärpt livsmedelskontroll lägger sannolikt<br>
ekonomiska gränser för småskalighet. En viss möjlighet till breddning av<br>
inkomstbasen föreligger eventuellt inom ramen för den s.k. informella<br>
ekonomin---- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.20
Riksrevisionsverket:- En omläggning från ett reglerat system</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
ökad marknadsstyrning minskar behovet av den administrativa appa<br>
raten och i övrigt förändrar kraven på administrativt stöd. Arbetsgruppen<br>
har i sitt betänkande inte närmare analyserat dessa administrativa konse<br>
kvenser, men RRV vill stryka under arbetsgruppens uppfattning att de<br>
institutionella förändringarna bör genomföras tidigt under omställnings<br>
perioden --- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänt
menar RRV att en översyn bör ta sin utgångspunkt i statens<br>
framtida roll inom jordbrukssektorn sett som en del i ett större näringspo<br>
litiskt sammanhang, dvs. i en analys av de statliga uppgifter som behöver<br>
organiseras för att utöva statlig styrning och tillsyn samt för att ge näringen<br>
aktivt stöd. Det är t.ex. angeläget att klarlägga behovet av en statlig<br>
informativ och rådgivande roll för näringens utveckling kontra näringens<br>
eget ansvar.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.24
Statens pris- och konkurrensverk: SPK ser generellt mer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>begränsade
möjligheter än vad som redovisas i rapporten att genom den föreslagna interna avregleringen
och med ett bibehållet gränsskydd kunna åstadkomma ökad konkurrens och en
"lugn" prisutveckling på livsmedelsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
några delmarknader för jordbruksråvaror kommer förslaget troligen att endast
marginellt kunna påverka konkurrenssituationen på den inhemska marknaden. De
ändrade förutsättningarna kan komma att motverkas genom informella
marknadsregleringar. Den pågående strukturomvandlingen inom och utom den
reglerade livsmedelsindustrin i riktning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:372.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>63</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section635>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section636>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mot större och färre
företag och produktionsenheter kommer troligen Prop. 1989/90: 146<br>
också att fortsätta. </span><span style='font-family:Verdana'>-------------------------------------- </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
ökande koncentrationen i flera branscher talar mot att en intern<br>
avreglering skulle leda till en ökad konkurrens. Arbetsgmppen anser att<br>
avregleringen skulle ge upphov till mer småskalig produktion, som också<br>
föreslås få särskilt stöd. SPK ser naturligtvis positivt på en sådan utveck<br>
ling men har svårt att dela arbetsgruppens optimism härvidlag. SPK anser<br>
att det är utomordentligt angeläget att undanröja formella hinder som<br>
försvårar tillträde och etablering. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
anser i likhet med arbetsgruppen att den kanske största bestående<br>
vinsten av en avveckling av marknadsregleringen är en förändrad prisbild<br>
ningsmekanism föl jordbruksråvaror, genom vilken priserna i större ut<br>
sträckning återspeglar förhållandet mellan utbud och efterfrågan. De dis<br>
kussioner om prisbildning och förslagets effekter på prisnivåer som förs i<br>
rapporten förefaller dock starkt förenklade. För ett stort antal livsmedel är<br>
prisdasticiteten låg och svår att fastställa. När det gäller efterfrågan påver<br>
kas denna vanligen även av en rad andra faktorer än prisnivån. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna
till anpassning av utbudet varierar också mellan olika pro<br>
duktionsgrenar. Omställningen inom växtodlingen till alternativa grödor<br>
går sannolikt snabbare än en omställning av animalieproduktionen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
en rad områden kommer den föreslagna avregleringen troligen att få relativt Ijten
påverkan på priserna. Dit hör socker och områden där det i dag råder
underskott, t. ex. nötkött. SPK instämmer i att en utveckling mot ökad
kontraktsproduktion är trolig, men att den i första hand kommer att inriktas
mot specialkvaliteter. Det är samtidigt mindre troligt att kontraktsproduktion
i större omfattning är aktuell i en överskottssituation. SPK instämmer i att
kontraktsproduktion av jordbruksråvaror säkert blir ett medel för att utjämna
prisfluktuationer efter en avreglering, men knappast i den utsträckning som
förutses i rapporten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
totala effekten på konsumentpriserna kan förväntas bli gynnsam.<br>
Storleken av denna är dock mycket svår att beräkna. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.26
Statens naturvårdsverk: Den hittills förda jordbrukspolitiken har lett<br>
till ett jordbruk som genom stmkturrationalisering och specialisering ska<br>
pat obalanser vilka orsakar miljöproblem. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
anser att det nu framlagda förslaget till livsmedelspolitik i stora drag
kommer att innebära en fortsättning och förstärkning av specialiseringen av
nuvarande driftsformer och av obalanserna. Därmed kommer också miljöproblemen
att kvarstå och kanske t. o. m. förvärras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.28
Statens energiverk:- En avveckling av marknadsregleringar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skulle
starkt förbättra energigrödors konkurrenskraft. Energisko<br>
gens maximalt möjliga energitillskott i den svenska energibalansen bör</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dock inte överskattas.-- Man
bör noga överväga risken för att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>konkurrerande
billig import av flis kan komma att skapa nya önskemål och krav om gränsskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:375.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>64</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section637>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section638>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.29 Sveriges
lantbruksuniversitet: Huvudeffekten av utredningsförslaget Prop.
1989/90:146<br>
torde bli en effektivare prisbildning. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
förslaget ökar emellertid prisvariationen och osäkerheten i livsme<br>
delssektorn, framför allt i produktionsplaneringen på det enskilda lant<br>
bruksföretaget. - </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Med
LAG:s förslag kommer sannolikt betydande omgruppe<br>
ringar inom sektorn att ske, dels som resultat av ökad konkurrens, dels<br>
som resultat av den ökade osäkerheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Det
mesta talar dock för att osäkerheten i livsmedelsmarknader<br>
na hanteras effektivare av marknadens aktörer (enligt LAG:s förslag) än<br>
med dagens politik-- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Medan
dagens politik framför allt gynnar effektiva producenter, torde utredningens
förslag premiera de företagare, som dessutom kan hantera osäkerheten bäst och
som finner de effektivaste vägarna till konsumenterna. En avsevärd stmkturomvandling
medelst en ökad rörlighet i företags-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
företagarstmkturen kan med andra ord bli följden. Mycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>talar
för att behovet att säkerställa leveranser kommer att leda till kontrakt där
köpare garderar sig mot prisstegring och säljare mot prisfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förändringar som föreslås i rapporten innebär stora förändringar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>även
i företagsledarrollen.- Nya krav kommer att ställas på att i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ökad
utsträckning behärska en osäker marknad, att kunna vara marknads<br>
förare och därvid profilera sina produkter efter marknadens krav. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
konsekvensanalyser som genomförts synes endast i ringa grad ha uppmärksammat
dessa aspekter på omställningsproblemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Det
har aldrig varit jordbmkspolitikens uttalade syfte att stödja</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>just
livsmedelsindustrin, men det är möjligt att de största anpassningsproblemen
kommer att uppstå där.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SLU
instämmer med LAG i att fömtsättningarna för småskalig föräd<br>
ling har ändrats med den teknologiska utvecklingen. De jämförel<br>
ser utredningen gör med utländska förhållanden är icke helt relevanta för<br>
Sverige. Befolkningstätheten i dessa länder är ofta mycket högre och<br>
transportavstånden kortare.------------------ En decentraliserad, småskalig
föräd<br>
lingsindustri skulle t.ex. kräva en väsentlig förstärkning av de myndighe<br>
ter som ansvarar för livsmedelskontrollen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SLU
är tveksam till uppskattningarna av sysselsättningseffekterna. Sambandet
mellan stödåtgärder och effekter är inte tillräckligt underbyggt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nya jordbrukspolitikens inverkan på den psykiska och fysiska ar<br>
betsmiljön för de personer som är sysselsatta i jordbruket behandlas inte i<br>
utredningen.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.30 Skogs-
och jordbrukets forskningsråd: I sak torde det framlagda<br>
förslaget leda till en stark prispress med en markerad krympning av sek<br>
torn som följd. Omställningsperioden torde dessutom omfatta betydande<br>
prissvängningar samtidigt som stora arealer omdisponeras till annan an<br>
vändning och/eller ändrade driftsformer. Kunskapsunderlaget för konse<br>
kvenserna av sådana förändringar är i flera fall ofullständigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är SJFR:s bedömning att LAG knyter överdrivna förväntningar till</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>65</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>5 Riksdagen 1989/90. 1 satnl. Nr 146. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section639>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
externa småskalighetens möjligheter att bevara sysselsättning i gles- Prop.
1989/90:146 bygd i en avreglerad marknad, och samtidigt tillförsäkra bygdens konsu-
Bilaga 2 menter en bredd och variation i livsmedelsutbudet likvärdig det i
tätorter. SJFR delar dock uppfattningen att den nuvarande jordbruksregleringens
utformning även begränsar utrymmet för nyutveckling och lokala initiativ.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.39
Länsstyrelsen i Kalmar län: En väsentlig brist i utredningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>är
att LAG icke redovisat tillräckligt djupgående konsekvensutredningar som bl. a.
belyst det totala inkomstbortfallet och dess fördelning på olika</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>regioner
och olika producentgrupper. LAG har ej heller presterat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>annat
än en mycket ytlig redovisning av sysselsättningskonsekvenserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Länsstyrelsen
kan inte dela arbetsgruppens tilltro till möjlighe<br>
ten att få betydande sysselsättning genom ny småskalig förädling .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
är också synnerligen skeptisk till arbetsgruppens antagande<br>
att en utökning av glesbygdsstödet med lOOmilj.kr. per år under fem år<br>
totalt skulle motsvara 5- 10000 nya sysselsättningstillfällen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.45
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län: Utredarna har gjort mycket
optimistiska bedömningar i fråga om jordbrukets omställningsförmåga,
möjligheten att utveckla småskalig livsmedelsproduktion, sysselsättningskonsekvenser
i glesbygden m. m. Länsstyrelsens förslag om en senareläggning av avregleringen
till den Ijuli 1992 skulle bl.a. ge värdefull tid för
länsstyrelsen/lantbruksnämnden att göra en mer utvecklad analys av förslagens
konsekvenser och en bättre genomarbetning av möjligheterna att med olika
åtgärder bevara värdefulla natur- och kulturmiljöer samt främja sysselsättning
och boende på landsbygden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avregleringen
väntas enligt förslaget innebära en utveckling mot ett ökat försörjningsberoendc
av livsmedelsproduktion från ddtidsjordbmkare. De långsiktiga effekterna av och
fömtsättningarna för en sådan utveckling berörs inte i utredningen. T.ex. kan
den aviserade skatteomläggningen innebära väsentligt ändrade förutsättningar
för deUidsjordbmket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.54
Länsstyrelsen i Jämtlands län: Vi har ett intryck av att arbetsgruppen<br>
hyser helt överdrivna föreställningar om vilka proportioner småskalig<br>
förädlingsverksamhet kan ha. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.57
Folkhälsogruppen:-- Folkhälsogruppen saknar en analys av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>effekter
beträffande befolkningens hälsa liksom en analys av hälsokon-sekvenserna av
föreslagna kvarstående eller eventuellt tillkommande regleringar och
stödåtgärder. De medel som i betänkandet förslås för att tillgodose hälsoaspekterna
är upplysning, information och utbildning samt avskaffande av regleringar som
motverkar hälsomålet. I betänkandet tas däremot inte upp på vilket sätt
samhället kan stödja en sådan upplysning och information och vilka konkreta
åtgärder som bör vidtas beträffande utbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.65
Föreningen Foder och spamnmål: Ett antagande om produktion av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>66</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section640>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section641>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>spannmål
på kontrakt är en viktig förutsättning i LAG:s förslag. Priset på Prop.
1989/90:146 spannmål i dessa kontrakt fömtsätts ligga på en nivå strax under
gräns- Bilaga 2 skyddsnivån. Mot bakgmnd av dagens utbudssituation vad gäller
spannmål bedömer Foder och spannmål detta antagande som föga realistiskt.
Köparna av spannmål kommer endast teckna kontrakt i fråga om sådana kvaliteter
som det kan beräknas råda brist på. I övrigt kommer det givetvis strävas efter
att försöka köpa en så billig produkt som möjligt och detta kommer med stor
sannolikhet ske på en pressad överskottsmarknad med priser långt under dagens
nivåer, troligtvis i närheten av världsmarknadspriset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.67--------------------------------------- Handelns
samarbetsorgan i jordbruksfrågor: I en situation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
överskott torde knappast en ökad frekvens av kontraktsbindningar vara ett
realistiskt alternativ som "balanseringsmedd"; i en överskottssituation
vill ingen köpare teckna prisbundna kontrakt. På sikt däremot kan såväl
kontrakt som lagring i ökad omfattning bli aktuella.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.68----------------------------------------------- Hushållningssällskapens
förbund: Förbundet anser att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG:s
förslag bygger på en felaktig bild av hur prisbildningen på jordbmksprodukter
skulle fungera i en fri marknad och fömtsätter internationella förhållanden
som i bästa fall kommer att uppnås fram emot sekelskiftet. Det sistnämnda
gäller endast vid ett framgångsrikt GATT-avtal.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
intern avreglering i ett läge där världsmarknaden karaktäriseras av låga och instabila
priser kommer att leda till stora prissvängningar i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sverige.--- Följden
blir antingen att såväl produktion som priser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fluktuerar
starkt kring det som skulle kunna vara ett jämviktsläge eller att produktionen
slås ut mer eller mindre helt på gmnd av mycket osäkra förhållanden på den
svenska marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
av skälen till att det är svårt att bedöma konsekvenserna av LAG:s förslag är
att gmppen själv beskriver effekterna för jordbmket av att avskaffa
exportregleringen med bibehållet gränsskydd, men samtidigt föreslår åtgärder
och principer som leder till en avsevärd sänkning av gränsskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:98.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
måste anses mycket otillfredsställande att man, inför ett så viktigt<br>
beslut som avreglering, inte har bemödat sig om att göra kvantitativ analys<br>
av konsekvenserna.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Att
isolerat bedöma en produktionsgren i en avreglerad framtid</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ger en helt felaktig bild
av konsekvenserna .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
slutsats är att en avreglering, som primärt slår hårdast på mjölk och spannmål,
kommer att återverka inom hela näringen i samtliga produktionsgrenar inom
något år och skapa stor marknadsobalans även på de områden där vi i dag har en
hygglig balans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Utredningen
andas en övertro på småskalighet som det inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>finns
någon förankring för i verkligheten. Förslaget, i dess nuva<br>
rande utformning, medför i stället med största sannolikhet att förädlings<br>
industrins fusioneringar ytterligare kommer att påskyndas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avreglering
innebär förmodligen att växtodlingen koncentreras på den<br>
bästa marken inom resp. bygd, bete flyttas till det som fömt var sämre</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>67</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section642>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section643>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>åkermark
och de naturliga ängs- och hagmarkema försvinner helt i södra Prop.
1989/90:146 Sveriges skogs- och mellanbygd, om inte dessa prioriteras starkt
genom Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stöd.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genomgående
torde uppskattningen av sysselsättningseffekter kunna<br>
betraktas som en optimistisk gissning. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.71
Kooperativa förbundet: KF vill peka på att det knappast</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kommer
att finnas något köparintresse att i kontrakt binda priser i en
överskottssituation. Kontrakt kan endast komma att få betydelse för en del
specialgrödor och specialprodukter. Utredningens tilltro till kontraktsbindningar
under överskottsperioder är därför orealistiskt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.74
Lantbrukarnas riksförbund: LAG: s konsekvensbeskrivning av en av<br>
veckling av den interna marknadsregleringen är så svåröverskådlig att det<br>
inte går att genomföra en normal granskning avsnitt för avsnitt. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG
skriver att beslut om avreglering i stor utsträckning måste baseras<br>
på principiella överväganden. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
kan självfallet inte acceptera att en så drastisk omläggning av
jordbrukspolitiken, som LAG: s förslag innebär, beslutas enbart på gmndval av
principiella överväganden. Det är heller inte rimligt att ansvaret för
genomförandet av behövliga analyser övervältras på remissinstanserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Väsentliga
delar av LAG:s förslag bygger på en felaktig bild av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hur
marknaden för jordbmksprodukter skulle fungera vid fri prisbildning enligt LAG:
s modell. LAG: s slutsatser blir därför felaktiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG
försöker att på ett par sidor utreda konsekvenser för inkomster och<br>
sysselsättning samt möjligheterna att stabilisera priser, avkastning och<br>
inkomster. De teoretiska resonemangen saknar förankring i erfarenhet och<br>
verklighet.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
anser att det kan finnas utrymme för småskalig vidareförädling av<br>
livsmedelsråvaror. Men att det i vårt alltmer urbaniserade samhälle kan<br>
bli fråga om en mer omfattande återgång till det gamla självhushållets<br>
produktionssystem finns det inget som talar för. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fråga som LAG inte alls tar upp är effekterna på lantbmkets kredit<br>
försörjning. LAG:s förslag leder ofrånkomligen till att banker och andra<br>
kreditinstitut kommer att göra mycket stora kreditförluster på utestående<br>
lån som inte kan återbetalas. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.88
Sveriges livsmedelsindustriförbund: Det är uppenbart att den förda</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>jordbrukspolitiken har
misslyckats i en rad viktiga avseenden. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
avregleringen kommer avtal om priser på jordbmkets produkter att slutas i
huvudsak mellan jordbmkama och den nuvarande reglerade livsmedelsindustrin.
Det är troligt att jordbmkaraa i det läget får en bättre förhandlingsposition
än i det nuvarande förhandlingssystemet där jordbrukarna endast erhållit den
del av kakan som eventuellt blivit över sedan den reglerade livsmedelsindustrin
täckt sina kostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Det
är vår övertygelse att jordbmket med tillhörande industri</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>efter
den nödvändiga omställningen som avregleringen innebär kommer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:374.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>68</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section644>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section645>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
vara bättre förberett inför den kommande internationaliseringen än om Prop.
1989/90:146<br>
avregleringen inte äger rum.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.89
Tjänstemännens centralorganisation: Effekterna för förädlingsindustri och insatsleverantörer
av en ny jordbrukspolitik är svårbedömbara. Rent allmänt kommer att krävas en
viss produktionsneddragning, eftersom förädlingsindustrin i allt väsentligt är
dimensionerad för att ta hand om hela den svenska råvaran. En koncentrationsprocess
med nedläggningar av driftsenheter och hela företag torde bli följden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
regioner kan drabbas ganska hårt av denna utveckling, exempelvis Gotland och
västra Blekinge/östra Skåne, men också vissa under normala konjunkturer
relativt sysselsättningssvaga orter i norra och mellersta Sverige. För sådana
regioner och orter kan det komma att behövas vissa särskilda regionalpolitiska
insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Den
dominerande tendensen kommer att bli koncentration till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>större
och färre produktionsenheter. Det är i första hand de medelstora företagen som
kan antas komma i kläm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>6 Konsument- och konkurrensfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.5
Socialstyrelsen:-- En närmast monopoUiknande situation kan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sägas
råda på vissa marknader. En fri konkurrens är enligt socialstyrelsen ett klart
konsumentintresse. Styrelsen anser att man måste bevaka att de offentliga
regleringar som i stor utsträckning gynnat producenterna, inte ersätts av
informella regleringar inom näringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
förbiser nu--- i hög grad de konsumentpolitiska as<br>
pekterna, inte minst hur konsumtionen kan komma att påverkas och vilka<br>
konsekvenser detta skulle kunna få för folkhälsan. Socialstyrelsen anser att<br>
utredningen borde ha analyserat de konsumtionspåverkande effekterna av<br>
olika åtgärder. Det gäller främst konsumtionen av sådana produkter som<br>
har betydelse för intaget av fett och kostfiber .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tanke på att livsmedelskostnaden utgör en mycket stor andel av<br>
hushållens utgifter är det enligt socialstyrelsens uppfattning en brist att de<br>
fördelningspolitiska effektema av regleringssystemet inte klarlagts. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
föreslår därför en utredning för att belysa livsmedelsprisernas betydelse för
valet av livsmedel, och om prisinstmmentet är ändamålsenligt t. ex. för att
öka konsumtionen av magra och fiberrika Uvsmedd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.8
Konjunkturinstitutet:- Gränsskyddets höjd kan medföra bety<br>
dande svårigheter att anpassa priser och produktionsvolym nedåt till den<br>
nivå som motsvarar självförsörjning. Framför allt ställer en sådan anpass<br>
ning stora krav på ökad konkurrens mellan företag inom landet (bl. a. de<br>
producentkooperativa företagen). Den valda konstmktionen innebär att<br>
belastningen på konkurrenslagstiftning och konkurrensvårdande myndig<br>
heter ökar betydligt.</span><span style='font-family:Verdana'>----- </span><span
style='font-family:Verdana'>69</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section646>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section647>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>6.12 Statens
livsmedelsverk: Utredningens överväganden och förslag Prop. 1989/90:146<br>
leder i allt väsentligt till positiva effekter för konsumenterna.
Såväl Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utbud
som kvalitet på livsmedel på den svenska marknaden bör på sikt kunna
förbättras. Den föreslagna avregleringen kan väntas få en gynnsam effekt på
prisbildningen. Från folkhälsosynpunkt är det angeläget att svenska folkets
kostvanor förändras genom att konsumtion av fett minskas samtidigt som
konsumtion av spannmålsprodukter och andra vegetabilier ökar. De av förslagen
förväntade prisändringarna torde medverka till den önskvärda förändringen av
matvanorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna reformen bör vidare kunna förbättra förutsättningarna att tillgodose
konsumenternas önskemål om utökad lokal produktion och förädling av livsmedlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
folkhälsoskäl framstår det som angeläget att följa upp den inverkan på
konsumtionsmönstret som ändrade prisrelationer och andra följdverkningar av
reformen kan medföra. Detta bör lämpligen ske som ett inslag i framtida
kostvaneundersökningar och stärker kravet på att den nyligen genomförda
undersökningen upprepas med vissa tidsintervall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.13 Statens
jordbruksnämnd: En avveckling av den interna marknadsreg<br>
leringen enligt LAG: s förslag torde på sikt kunna ge utrymme för lägre</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>priser.---- För att dessa
lägre priser med säkerhet skall komma att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>föras
vidare till konsument krävs en fungerande konkurrens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>-- '.
Inom stora delar av förädlingsindustrin råder i dag en situation</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
stark koncentration. Det kan finnas risk för att leden efter jordbruket
försöker använda de vinster som uppkommer till att förbättra sin soliditet i
stället för att sänka försäljningspriserna. Om konkurrensen inte fungerar
tillfredsställande är det enligt JN:s uppfattning nödvändigt att åtgärder
vidtas i konkurrensvärdande syfte så att det utrymme för lägre priser som
reformen möjliggör förs vidare till konsumenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>----
Det finns betydande risker vid övergångstillfället för att kon<br>
centrationen inom förädlingsindustrin förstärks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
avsätta nuvarande överskott på den svenska marknaden medför kraftiga prisfall
eftersom priskänsligheten är låg för livsmedel. Det finns därför ett starkt
intresse från förädlingsindustrin att antingen försöka begränsa produktionen
eller att ta över marknadsregleringen i egen regi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förutsättningarna
för att i egen regi införa produktionsbegränsande<br>
åtgärder i olika former varierar mdlan olika produktionsgrenar. På flera<br>
områden kan de bedömas vara relativt goda eftersom de dominerande<br>
företagen på marknaden ägs av producenterna. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avveckling av den interna marknadsregleringen medför att viktiga instrument som
i dag används för att främja konkkurrensen bortfaller. Det medel som kvarstår,
nämligen gränsskyddet, blir desto viktigare. Det har hittills använts sparsamt
men kan efter en avveckling av den interna marknadsregleringen bli ett viktigt
medel för att främja konkurrensen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att bestämma gränsskyddet måste JN även i fortsättningen ha god</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>marknadskunskap
och kunskap om förädlingsindustrin. En av-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:374.0pt'><span style='font-family:Verdana'>70</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section648>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section649>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>veckling
av den interna marknadsregleringen talar därför för att systemet Prop.
1989/90:146<br>
med marknadsråd bör byggas ut.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.14
Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation: KD tillstyrker försla<br>
get om intern avreglering. Det ligger i konsumenternas intresse och<br>
långsiktigt även i producenternas att priserna på jordbruksprodukter får<br>
framkomma som en följd av efterfrågan och utbud på marknaden i stället<br>
för som nu på administrativ väg. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ KD
vill peka på vikten av att vinsten av en dämpad prisutveck<br>
lingstakt verkligen kommer konsumenterna till godo. Ett verksamt medel i<br>
detta sammanhang är att, i den mån tillräcklig konkurrens inte uppstår på<br>
marknaden, sänka gränsskyddet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är starkt konsumentintresse att GATT-förhandlingarna har framgång. Ur strikt
konsumentsynvinkel hade det i vissa avseenden varit fördelaktigt med en ensidig
svensk nedsättning av gränsskyddet utan att invänta övriga länder. Utredningen
har härvidlag varit låst av direktiven om bevarat gränsskydd, vilket KD
beklagar. Det är då så mycket mer angeläget att Sverige spelar en pådrivande
roll i GATT-arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>--
Gränsskyddet för produkter, vilkas priser sjunker, kommer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>åtminstone
under en inledningsperiod att bli prohibitivt. Det är ett starkt<br>
konsumentintresse att import kan komma till stånd. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KD
anser att det bör få ankomma på jordbruksnämnden att föreslå anpassningar av
gränsskyddet, så att det svarar mot det faktiska jämviktspriset.
Jordbruksnämnden bör liksom hittills få gå in och genom resitutionsförfarande
göra import av vissa varor möjlig i särskilda lägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
prissänkningar som följer av en intern avreglering bör, som också utredningen
framhåller, komma konsumenterna till godo i form av sänkta detaljhandelspriser.
Konkurrensen i olika led är emellertid delvis begränsad och som tidigare
påpekats kan importtrycket komma att försvagas. Det kan också befaras att jordbmkskooperationen
i kraft av sin nära monopolställning tar över regleringsverksamheten i egen
regi.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Det
är från konsumentsynpunkt angeläget att konkurrensutred<br>
ningens arbete leder till förslag, som kan komma att undanröja konkur<br>
renshinder på den svenska marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Väl
fungerande konkurrens i samtliga led primär-, industri- och han<br>
delsledet är en fömtsättning för att nya produkter skall komma fram och<br>
nå konsumenterna. En konkurrens på lika villkor kan möjliggöra småskali<br>
ga och lokalt anpassade lösningar i högre utsträckning än i dag. Dessa bör<br>
stödjas och uppmuntras. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.20
Riksrevisonsverket: Arbetsgruppens förslag till åtgärder för en ny<br>
livsmedelspolitik är begränsat till jordbmksområdet, dvs. primärledet i<br>
livsmedelskedjan. RRV delar emdlertid arbetsgruppens bedömning att en<br>
avveckling av den inhemska jordbruksprisregleringen också får samhälls<br>
ekonomiskt gynnsamma effekter på kostnadsutvecklingen i insatsvam-,<br>
förädlings- och handelsleden. För att den förväntade kostnadsutvecklingen<br>
även skall leda till en motsvarande dämpad utveckling av livsmedelspri<br>
serna i konsumentledet, måste avregleringen förenas med en aktiv och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>71</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section650>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section651>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>förstärkt konkurtenspolitik.-- RRV
anser att ett viktigt inslag i Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>konkurrensbevakningen
bör vara att nu motverka att en statlig avreglering Bilaga 2<br>
ersätts med olika former av otillbörlig konkurrensbegränsning eller andra<br>
åtgärder som försvårar en mer marknadsanpassad prissättning och pro<br>
duktion. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Marknadsdomstolen:-- Marknadsdomstolen
delar uppfattningen att konkurtensfrågoraa är av gmndläggande betydelse i
dessa sammanhang. För en närmare bedömning av dessa frågor måste emellertid
konkurrenskommitténs förslag avvaktas. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Näringsfrihetsombudsmannen: LAG
ser ganska optimistiskt på utvecklingen av konkurrensförhållandena efter en intera
avreglering.------ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
måste för sin del ställa sig avvisande till denna syn mot bakgmnd av<br>
erfarenheter från avregleringar på andra områden och av jordbmkskoope-<br>
rationens hittills visade vilja till sammanhållning och strävan att nå mono<br>
polställning. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.24 Statens
pris- och konkurrensverk: Den livsmedelspolitiska arbets<br>
gmppen föreslår att de pris- och konkurrensövervakande myndigheterna<br>
ges ett särskilt uppdrag att följa utvecklingen under övergången till en<br>
interat avreglerad marknad och vid behov föreslå åtgärder. SPK instäm<br>
mer i förslaget och viU särskilt framhålla vikten av att konkurrenseffekter<br>
na, bl.a. på prisbildningen, av en avreglering noga följs, såväl under<br>
övergångsperioden som efter denna. Verket vill samtidigt peka på att de<br>
åtgärder som kan vidtas med stöd av konkurrenslagen kan visa sig otill<br>
räckliga för att ingripa mot konkurrensbegränsningar som kan motverka<br>
syftet med avregleringen. Erfarenheterna från avregleringar inom andra<br>
näringar visar att företagen inom en bransch ofta försöker att motverka<br>
förändringama genom olika former av konkurrensbegränsningar och där<br>
med ersätter den fömtvarande regleringen med en informell marknadsreg<br>
lering. SPK fömtsätter därför att konkurrenskommittén överväger de<br>
åtgärder, bl.a. eventuella skärpningar i konkurrenslagstiftningen, som kan<br>
behövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Frågan
om gränsskyddets höjd skall enligt arbetsgmppen göras</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avhängig
av utvecklingen i konkunenshänseende på den intema marknaden. 1 rapporten
utvecklas inte detta resonemang. Det är därför oklart vad som egentligen avses,
t. ex. på vilka gmnder en förändring av gränsskyddet skall genomföras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SPK
ser givetvis positivt på att gränsskyddet sänks för att öka konkur<br>
rensen på den svenska marknaden. Samtidigt vill SPK understryka att<br>
detta i så fall skulle innebära att gränsskyddet, och förändringar av detta<br>
genom politiska beslut, skulle komma att tillämpas utifrån helt andra<br>
utgångspunkter än de som gällt inom ramen för den nuvarande jordbmks<br>
prisregleringen. -- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.25 Konsumentverket:
Den svenska marknaden får inte avskärmas från</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
import som kan ge ett bredare urval åt konsumentema. Kon-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>72</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section652>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section653>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kurrensförhåUandena är i
dag i flera avseenden otillfredsställande inom Prop. 1989/90:146
livsmedelsbranschen. Vid en avreglering måste man bevaka att det nuva- Bilaga 2
rande systemet inte ersätts av informella regleringar inom branschen.
Konsumentverket stödjer förslaget att de pris- och konkurrensbevakande myndigheteraa
ges ett särskilt uppdag att följa utvecklingen under övergången till ett
avreglerat system. Vid behov bör korrigerande åtgärder snabbt kunna sättas in.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.30
Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Konsekvenseraa för kostvanor av
utredningens förslag är oklara. Utredningen uttalar det önskvärda i en ökad
andel vegetabilier i kosten. Den förändrade prisreglering som föreslås torde
dock få störst betydde för konsumenten i form av prissänkningar på animalier
(sänkt gränsskydd och import). Sannlikt kan förändringarna därför väntas öka
konsumtionen av animaliska produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.53
Länsstyrelsen i Västernorrlands län: Inför en avreglering kan man ingalunda ta
för givet att sänkta produktionspriser skulle resultera i sänkta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>konsumentpriser-- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Enligt
länsstyrelsens uppfattning är en intensiv prisövervakning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nödvändig
i förädlings-och handelsleden. Risken är annars stor att minskade kostnader i
primärledet försvinner i form av höjda påslag i övriga led fram till slutlig
konsument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.66<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Grossistförbundet Svensk
handel:----- Det är viktigt att gränsskyddet utformas på ett sådant sätt att
en reell importkonkurrens möjliggörs. Det räcker därför inte att, som det
heter i betänkandet, "följa utvecklingen uppmärksamt". Såväl
gränsskyddets höjd som flexibilitet i systemets tekniska utformning måste
förbättra importmöjligheteraa, inte försämra dessa och kanske helt omöjliggöra
import som konsekvensen kan bli om nuvarande system bibehålls med en samtidigt
avreglerad inhemsk marknad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.67<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Handelns samarbetsorgan i
jordbruksfrågor: Genom de inhemska prissänkningaraa på vissa produkter uppstår
i vart fall under en övergångsperiod med all säkerhet ett markerat överskydd,
som omöjliggör eller försvårar import. Vi finner detta djupt oroande. I ett
sådant läge måste åtgärder snabbt kunna vidtas för att justera gränsskyddet, om
inte på annat sätt så genom restitutioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
delar generellt värderingar om betydelsen av konkurrensen, samtidigt<br>
som vi anser att denna inom handeln redan i dagsläget är betydande. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
all synnerhet inför ett framtida interaationellt perspektiv är det angelä<br>
get att samverkan som leder till storskalighet inte genom olika myndighets<br>
ingripanden försvåras eller t. o. m. omöjliggörs. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.70
Konsument-Forum: En ökande konkurrens ser vi positivt på i ett avreglerat jordbmk,
men med vissa möjligheter att köpa upp reserver för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>olika ändamål--- . Vi tror
emellertid mer på att prisfördelar för oss</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>konsumenter uppnås genom
att förändra den centraliserade distributionen</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>73</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section654>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section655>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
titta lite mer på överetableringen i handeln. Konkurrensutredningen Prop.
1989/90:146 och skattepolitiken borde därför mer tas med i denna helhetsbild,
än Bilaga 2 enbart avregleringsfrågorna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.71 Kooperativa
förbundet: KF kan dela utredningens förslag att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>frågan
om gränsskyddets höjd bör göras avhängigt av utvecklingen i kon<br>
kurrenshänseende på den intema marknaden. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är KF:s mening att gränsskyddets höjd år av utomordentligt stor betydelse för
konkurrensen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avvecklingen
av avsättningsgarantiema kan under en period innan<br>
överskottet hunnit anpassa sig till efterfrågan leda till att priserna sjunker.<br>
Det bibehållna gränsskyddet kan bli prohibitivt. KF anser det angeläget att<br>
import skall kunna upprätthållas men att en eventuell anpassning av<br>
gränsskyddet med anledning härav bör föregås av överläggningar mellan<br>
konsumenter och producenter .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
har i princip inget att invända mot förslaget att de pris- och konkur<br>
rensövervakande myndighetema ges ett särskilt uppdrag att följa över<br>
gången till ett intemt avreglerat system. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.72 Landsorganisationen
i Sverige: Produktions- och konkurrensförhål<br>
landena inom förädlings- och distributionsleden spelar en avgörande roll<br>
för det pris konsumenten får betala och vilket sortiment som finns i<br>
butiken. LO fömtsätter därför att utredningen om förstärkt konkurrens<br>
föreslår åtgärder som medför bättre fungerande marknader i efterföljande<br>
led.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är ett väsentligt konsumentintresse att det inom livsmedelskedjans alla led
kommer tiU stånd en konkurrensbefrämjande stmktur efter det att den intema
regleringen avskaffats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt LO:s mening av största vikt att det nuvarande, av samhäl<br>
let administrerade, regelsystemet inte ersätts med ett privat regleringssy<br>
stem. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- LO:s
medlemmar har som konsumenter ett intresse av att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>koncentrationen bryts och
att mångfalden ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppens
förslag om att de pris-och konkurrensövervakande myndighetema skall ges ett
särskilt uppdrag att följa utvecklingen under övergången till ett intemt avreglerat
system tillstyrks av LO. Den kunskap som finns inom statens jordbmksnämnd bör
användas så att nämnden ges en aktiv roll i omställningen. Bedömningar av
måluppfyllelse genom avregleringen samt marknads- och konkuiTensförhållanden
kan utföras av nämnden. Den bör också få befogenheter att t. ex. direkt gå in
och justera gränsskyddet, så länge det finns kvar, för att se till att en tiUräcklig,
konkurrensstimulerande, import upprätthålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utveckling av småskalig förädlingsindustri i nära anslutning till både</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>primärproduktion och
marknad är ett starkt konsumentönskemål. </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Också från
konkurrenssynpunkt är det viktigt att mångfalden ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Koncentrationsproblemen
inom livsmedelsdistributionen är, efter ge<br>
nomförandet av arbetsgmppens förslag, det största kvarstående problemet<br>
inom livsmedelssektom.--- Lagstiftningen måste förändras så att</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>74</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section656>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section657>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO,
marknadsdomstolen och SPK ges befogenheter att bryta upp de Prop.
1989/90:146<br>
nuvarande faktiska leveransmonopolen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.74
Lantbrukarnas riksförbund:- LRF vill markera att åtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
ensidigt syftar till att omöjliggöra eller försvåra producentkooperativt
samarbete är oacceptabelt i en tid då avreglering och ökad interaationell
konkurrens på livsmedelssektom eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.80
Svenska lantarbetarelörbundet: Det är enligt SLF: s mening av största<br>
vikt att det nuvarande, av samhället administrerade, regelsystemet inte<br>
ersätts med ett privat regleringssystem. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Vi
har som konsumenter ett intresse av att koncentrationen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bryts
och att mångfalden ökar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppens
förslag om att de pris- och konkurrensövervakande<br>
myndighetema skall ges ett särskilt uppdrag att följa utvecklingen under<br>
övergången tiU ett interat avreglerat system tillstyrks av SLF. Den kunskap<br>
som finns inom statens jordbmksnämnd bör användas så att nämnden ges<br>
en aktiv roll i omställningen. Bedömningar av måluppfyllelse genom av<br>
regleringen, marknads- och konkurrensförhållanden kan utföras av nämn<br>
den. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.88
Sveriges livsmedelsindustriförbund: Var jämviktspriset kom<br>
mer att ligga efter en avreglering kan inte med säkerhet avgöras i förväg,<br>
men det är sannolikt att det kommer att ligga något under det fastställda<br>
gränsskyddade priset. Gränsskyddet kommer då att förhindra import.<br>
Detta är givetvis inte ett konsumentintresse. Jordbmksnämnden bör där<br>
för, enligt SLIM, på sedvanligt sätt ha möjlighet till restitutionsförfarande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>7 Beredskap</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.3
överbefälhavaren: Överbefälhavaren bedömer att en godtagbar försörj<br>
ningsberedskap för kris och krig kan baseras på en mindre jordbmksareal<br>
än för närvarande. Såväl operativt som från försörjningssynpunkt intar<br>
dock Norrland en särställning jämfört med övriga delar av landet, vilket<br>
medför särskilda behov av åtgärder för att säkerställa beredskap och<br>
försvarsförmåga. Utredningen har beaktat detta . Överbefälhava<br>
ren stödjer utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningsgmppen
har påtalat att även storstadsregionema kan utgöra potentiella problemområden
från försörjningssynpunkt i kris och krig. Uttalandet är försiktigt när man
framför att "en utveckling mot ökad primärproduktion i närheten av dessa
regioner icke desto mindre vore gynnsam". En mer handfast inriktning är
önskvärd som syftar tiU att i högre grad trygga storstadsregionemas försörjning
även i kris och krig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningsgmppens
idé om utveckling av småskalig förädling av livs<br>
medelsprodukter, spritt över stora delar av landet, inte minst till glesbyg<br>
den, är tilltalande.-- </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>75</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section658>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section659>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.4
Överstyrelsen för civil beredskap: Med utgångspunkt i de av statsmak- Prop.
1989/90:146 terna fastställda planeringsförutsättningarna för
försörjningsberedskapen Bilaga 2 bedömer ÖCB att beredskapskrav under vissa
grundläggande förutsättningar inte torde lägga några avgörande hinder i vägen
för de av LAG föreslagna förändringarna av livsmedelspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ ÖCB
kan acceptera LAG: s allmänna syn på livsmedelsberedska<br>
pens utgångspunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ÖCB
har i andra sammanhang anfört att en variation av åkerarealens<br>
storiek i den utsträckning som bl.a. diskuterades i 1983 års livsmedels<br>
kommitté inte ger anledning till oro från beredskapssypunkt. De</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lager
av kvävegödsel som livsmedelsfunktionen tidigare disponerat över kommer, som
ett resultat av FB 87, att vara utsålda vid utgången av år 1991. En bibehållen
livsmedelsberedskap förutsätter därför att lager av kvävegödsd åter kan byggas
upp, och att medel till detta tillförs det civila försvarets planeringsram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ÖCB
anser att reduktionen av åkermark inte får ske så att ytterligare obalanser i
den regionala försörjningsförmågan uppstår. ÖCB instämmer också i LAG: s åsikt
att (en viss andel av den) mark som tas ur produktion måste kunna återställas
för produktiva ändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
förutsättning att kriskosten modifieras, och att proteinfoderme<br>
del kan användas i oförminskad omfattning även i kris och krig, bedömer<br>
ÖCB att 450 000 kor torde vara tillräckligt från beredskapssynpunkt. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
nedgång av oljeväxtodlingen kan bl. a. få till följd att fettandelen i<br>
kriskosten inte kan upprätthållas, och att möjligheterna att med inhemska<br>
råvaror tillverka vissa nödvändiga produkter reduceras. En sådan utveck<br>
ling måste bevakas noggrant. ÖCB instämmer i LAG:s förslag om att<br>
kontraktering av oljeväxtodlare kan bli aktuell under sådana omständighe<br>
ter ---- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ÖCB
har i olika sammanhang framhållit att diskussioner om livsmedelsförsörjningen
i kris och krig tenderar att uppehålla sig enbart vid primärproduktionen. Det
är ÖCB:s bestämda mening att förädlings- och distributionsleden ägnas alldeles
för liten uppmärksamhet. LAG:s betänkande utgör härvidlag inget avgörande
undantag. ÖCB vill således även framgent understryka att livsmedelsförsörjning
i krig till avgörande delar är en fråga om distribution av såväl råvaror som
färdiga livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG:
s förslag torde leda till att en viss stmkturrationalisering sker inom
livsmedelsproduktionen. Denna skulle i sin tur kunna medföra en relativ
koncentration, både i funktionellt hänseende och geografiskt, av livsmedelsproduktionen.
De beredskapsmässiga konsekvenserna av en sådan utveckling är inte helt
entydiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ÖCB
anser att detta noga måste beaktas i den fortsatta utformningen av<br>
livsmedelspolitiken--- . ÖCB stöder LAG:s förslag om ett investe<br>
ringsstöd till småskalig förädling. Om utvecklingen skulle leda till en<br>
ytterligare koncentration och sårbarhet, anser ÖCB emellertid att det finns<br>
skäl att inom ramen för livsmedelspolitiken undersöka och genomföra<br>
lämpliga åtgärder för att motverka detta. ÖCB vill inte utesluta att bered<br>
skapslån eller liknande åtgärder kan komma att behövas för att upprätthål<br>
la försörjningsviktig produktion.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>76</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section660>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section661>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Om
LAG:s förslag skulle medföra att den fredstida lagerhåll- Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ningen
av bl. a. spannmål skulle minska, måste det mötas genom speciella Bilaga 2<br>
åtgärder. ÖCB instämmer i LAG:s förslag att den beredskapsansvariga<br>
myndigheten bör ges i uppdrag att följa denna utveckling och vid behov<br>
föreslå en ökad lagring- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Särskilda
beredskapsåtgärder för Norrland kan anses motivera<br>
de. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ÖCB
vill i detta läge inte ta slutlig ställning till Norriandsstödets lämp<br>
lighet och effektivitet som beredskapsinstrument, åtminstone i dess nuva<br>
rande utformning.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ ÖCB
vill förorda en fördjupad analys av Norriandsstödets effek<br>
tivitet i beredskapshänseende, och i det sammanhanget göra avvägningar<br>
av stödet mot alternativa beredskapsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>--
ÖCB vill starkt understryka de väsentligt ökade risker och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sårbarheter
som kan uppstå om koncentrationen av livsmedelsproduktionen äger rum i områden
som bedöms som riskområden i händelse av militärt angrepp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- ÖCB
konstaterar att en förbättring av livsmedelsberedskapen i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Norrland
i första hand bör inriktas på att tillgodose de extra höga krav som där måste
ställas på att färdiga livsmedel finns gripbara snabbt och med en uthållighet
som motsvarar krigets längd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
konsekvens av LAG: s förslag är att kostnaderna för livsmedelsbered<br>
skapen blir tydligare än vad som är fallet i dag. Detta ser ÖCB som en<br>
fördel, eftersom det därigenom kan bli lättare att väga alternativa använd<br>
ningar av dessa medel mot varandra för att pröva vilken åtgärd som mest<br>
effektivt kan tillgodose livsmedelsberedskapen. Samtidigt vill ÖCB varna<br>
för en alltför långt gången renodling av de åtgärder, och kostnaderna<br>
därför, som vidtas för att åstadkomma beredskap. ÖCB anser att den<br>
grundläggande beredskapen i samhället byggs upp genom beredskapshän<br>
syn i samhällsutvecklingen (BIS), dvs. genom att olika slags åtgärder<br>
utanför det direkta beredskapsområdet utformas så att de så långt möjligt<br>
tar hänsyn till de krav som den civila beredskapen ställer. Till denna<br>
grundläggande beredskap måste sedan kopplas vissa kompletterande åt<br>
gärder --- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
genomförande av LAG:s förslag skulle innebära en ökning av livsmedelsberedskapens
kostnader över statsbudget jämfört med dagens läge.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Kostnaderna
för stödet till Norrlandsjordbruket, ca 625 milj. kr./år (var<br>
av 400milj. kr./år avser åtgärder i ÖN)- . ÖCB anser att dessa</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kostnader skall ligga
utanför det civila försvarets planeringsram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.5
Socialstyrelsen: Den föreslagna avregleringen torde enligt socialstyrel<br>
sens uppfattning komma att främja produktkvaliteten och differentiering<br>
en inom näringen, minska behovet av handelsgödsel och medföra lägre<br>
intensitet i råvaruproduktionen. Detta gör näringen mindre känslig för<br>
avspärrning samtidigt som omställningsbehovet vid en avspärrning mins<br>
kar. Avregleringen kan också betyda att en småskalig förädling stimuleras.<br>
Även detta kan anses vara en fördel från beredskapssynpunkt.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>77</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section662>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section663>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Socialstyrelsen
delar bedömningen att det i ett förändrat system kom- Prop. 1989/90:146<br>
mer att krävas särskilda beredskapsåtgärder .</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Socialstyrelsen
vill påpeka att den kriskost utredningen refererar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
är otillräcklig och kan om den används under längre tid ge upphov till
bristtillstånd hos lågenergiförbrukare samt växande ungdomar. Detta bör beaktas
vid dimensioneringen av det fredstida jordbmket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Socialstyrelsen
anser att det finns utrymme för att öka den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ekonomiska
ramen för det civila försvaret i samma mån som kostnaderna ökar för de
särskilda beredskapsåtgärderna. Om en sådan ökning inte sker kommer annars
andra civila funktioner inte att få erforderligt ekonomiskt utrymme för sina
beredskapsåtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.9 Riksantikvarieämbetet:
Det är naturligt att eftersträva insatser för<br>
beredskapsplaneringen som samverkar med ett landskapsvårdsprogram.<br>
Detta bör säkerställas genom särskilda riktlinjer för beredskapsstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.10 Lantbruksstyrelsen:
Lantbmksstyrelsen konstaterar att arbetsgrup<br>
pen ej synes ha vägt in civila beredskapsaspekter i beredskapsmålet. Lant<br>
bruksstyrelsen anser att det inte går att bortse från att militära krissituatio<br>
ner och andra katastrofer kan inträffa samtidigt, vilket bör vägas in i<br>
beredskapsmålet för livsmedelspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen
vill framhålla betydelsen av att förändringarna i<br>
jordbrukets produktionsteknik och företagsstruktur beaktas vid faststäl<br>
lande av ett förändrat beredskapsmål. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen
delar arbetsgmppens uppfattning att ett fortsatt stöd till försörjningsviktig
produktionskapacitet i Norrland är nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- 1
detta sammanhang bör behovet av ett regionalpolitiskt motiverat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>transportstöd
övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
anser att huvuddelen av det samhällsstöd som utgår även i<br>
fortsättningen bör utgå i form av ett regionalt anpassat belopp per produ<br>
cerad enhet.-- Även i fortsättningen är selektiva stödformer nödvän<br>
diga för att möjliggöra nödvändiga investeringar och företagsutveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.12
Statens livsmedelsvek: Arbetsgmppens förslag till alternativ kriskost innebär
betydande förändringar gentemot gällande kriskost enligt 1983 års</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>livsmedelskommitté.--- Konsekvenserna
för näringsinnehållet har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>framförallt
blivit en väsentligt lägre fetthalt .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
kost med en så låg fetthalt är oacceptabel för spädbarn och barn upp till 3-4
års ålder och kan på mycket kort tid ge upphov till undernäring. Även för äldre
barn kan en kost med en så låg energitäthet vara olämplig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
gäller även för gravida och ammande. För att garantera att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>barn
får tillräckligt med fett krävs följaktligen särskilda åtgärder t.ex. en styrd
ransonering av vissa livsmedel till barnfamiljer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
leder till att fetthalten i kosten till den vuxna befolkningen sänks<br>
ytterligare till 20 21 energiprocent .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beaktas
vad nu har anförts har livsmedelsverket ingen erinran mot<br>
arbetsgruppens förslag i denna del.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>78</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section664>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section665>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>7.13 Statens
jordbruksnämnd: Jämfört med tidigare blir det mera Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>angeläget
att utreda fömtsättningama för livsmedelsförsörjningen i olika Bilaga 2
regioner i landet. Ytteriigare åtgärder kan även behöva vidtas för att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>undvika
att koncentrationen till landets sydligaste delar blir aUtför stark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JN
vill också, i likhet med LAG, betona att det är angeläget att statsmaktema
noga följer hur produktionsresursema (främst arealen) förändras inom jordbmket.
LAG anför att om den i fredstid bmkade arealen inte längre uppfyller
beredskapsmotivet bör den beredskapsansvariga myndigheten beakta möjligheten
att kontraktera bmkare för att en tiUräcklig areal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skall
upprätthållas. JN ställer sig bakom detta förslag. Enligt JN:s</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mening
bör statsmaktema med uppmärksamhet följa utvecklingen även inom
förädlingsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.14 Statens
jordbruksnämnds konsumentdelegation: Kostnaden för be<br>
redskapsåtgärder bör inte betalas av livsmedelskonsumentema utan av<br>
statskassan. Beredskapskraven bör inte översättas till mål för den fredstida<br>
produktionen, KD tillstyrker LAG: s förslag om utökad beredskapslagring<br>
av insatsmedel och om fortsatt Norrlandsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.16 Plan-
och bostadsverket: En god geografisk spridning av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>odlingsområdena bör
eftersträvas enligt verkets bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.17 Statens
industriverk: SIND ansluter sig till de övergripande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avväganden som görs i
betänkandet avseende beredskapsaspekterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.23
Näringsfrihetsombudsmannen: NO har i allt väsentligt inga invänd<br>
ningar mot LAG: s bedömningar och förslag i fråga om beredskap .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.25
Konsumentverket: Vi tillstyrker de åtgärder som föreslås i beredskapssyfte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.33 Länsstyrelsen
i Stockholms län: Länsstyrelsen biträder i princip ut<br>
redningens förslag i vad avser beredskapsaspekterna .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Försörjningen
av Stockholmsregionen under beredskap och krig medför<br>
en del specifika problem.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsstyrelsens mening är det av vikt för försörjningssäkerheten att
produktionen av baslivsmedel i östra Mellansverige även fortsättningsvis hålls
på en relativt hög nivå även om kapaciteten kanske inte behöver utnyttjas fullt
ut under fredstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- För
att uppnå en acceptabel försörjningssäkerhet krävs en ökad</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>beredskapslagring av
främst livsmedelsråvaror inom länet. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.34<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län: Enligt
länsstyrelsens mening är de problem som kan uppkomma vid avspärrning och krig
väl behandlade i utredningen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.35<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands
län: Förädlingen av jordbmksprodukter har under flera decennier centraliserats
hårt vilket lett till brister i</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>79</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section666>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section667>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>försörjningsberedskapen
och lokala sysselsättningsproblem. Läns- Prop. 1989/90:146</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>styrelsen
ser därför positivt på de möjligheter till småskalig livsmeddsin- Bilaga 2<br>
dustri som arbetsgmppen förespråkar. Det bör gälla både "gårdsanlägg<br>
ningar" och "bygdeanläggningar" i anslutning till tätorter. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.39
Länsstyrelsen i Kalmar län: En neddragning av den odlade arealen med 500000 ha
kan svårligen förenas med en omsorgsfull bedömning av de krav, som kan komma
att ställas under en långvarig försörjningskris i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Sverige och i så faU
sannolikt också i det europeiska närområdet. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
är starkt oroad över att ett genomförande av utredningens förslag innebär en
ökad koncentration av odling och livsmedelsindustri till Skåne.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.42
Länsstyrelsen i Kristianstads län: 1 utredningen nämns att 2 milj. ha<br>
åker---- är tillräckligt för de omedelbara produktionsbehoven i hän<br>
delse av kris eller krig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser att en beredskapsplanering som är så snäv inte<br>
bedöms uppfylla skälig försörjningsnivå. En rimlig utgångspunkt bör vara<br>
att planera för ett år så att hela växtodlingsåret beaktas. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.48
Länsstyrelsen i Värmlands län: Ett genomförande av utredningens förslag innebär
sannolikt en koncentration av livsmedelsproduktionen såväl i primär- som sekundärled
till landets bättre jordbmksbygder. Detta är enligt länsstyrdens uppfattning
riskfyllt om det samtidigt innebär att stora arealer i mellersta och norra
Sverige definitivt tas ur produktion. Ett bevarande av den relativt lilla
arealen åker i Norrlandslänen vore en garanti för försörjningsberedskapen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.50
Länsstyrelsen i Västmanlands län: Vid minskning av jord-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bmksarealen
måste en från beredskapssynpunkt acceptabelt spridd jordbmksdrift behållas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Åtgärder
bör vidtagas, som gör det möjligt att bibehålla och nyetablera en mera spridd
förädlingsindustri och lagerhållning på livsmedelsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.52 Länsstyrelsen
I Gävleborgs län: Länsstyrelsen vill starkt understryka<br>
att Gävleborgs län är ett Norrlandslän med mycket viktiga beredskaps<br>
funktioner. Vi ifrågasätter om kostnadema för lagring är lägre än kostna<br>
dema för att hålla jordbmket igång. Vi anser att beredskapsskäl är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ett
viktigt motiv för jordbmksstöd till länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Vi
anser att ett riktat stöd till försörjningsviktig produktion i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hela
Norrland är motiverat.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.53 Länsstyrelsen
i Västernorrlands län: En trovärdig säkerhets<br>
politik ---- kräver en oförändrad produktionsnivå i Norrlandsjordbm<br>
ket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.55
Länsstyrelsen i Västerbottens län: LAG: s förslag utan revideringar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:376.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>80</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section668>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section669>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>
innebär enligt länsstyrelsen inte någon förbättring av beredskapen i Prop.
1989/90:146<br>
norra Sverige snarare tvärtom.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.56<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Norrbottens
län: Utökad lagring kan av bl. a. regionalpolitisk hänsyn inte accepteras som
ersättning för sjunkande livsmedelsproduktion i länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.57<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Folkhälsogruppen:--- En viss
avvägning måste göras mellan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>svenska
folkets kostsammansättning i fredstid och den som gäller under
beredskapssituationer och krig. Sådana avvägningar är svåra att göra eftersom
kriskostens sammansättning får återverkningar på livsmedelsproduktionen i
fredstid. Därmed finns det risk för att en idealistiskt sammansatt kriskost
leder till överproduktion av vissa livsmedel i fredstid, vilket i sin tur har
resulterat i en felaktigt sammansatt kost.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är därför angeläget att avvägningarna görs så att man undviker att en alltför
optimistisk bedömning av möjligheteraa att hålla en idealkost under kristid
leder till olyckliga konsekvenser för kostvanorna i fredstid. Folkhälsogmppen
anser att utredningen på ett förtjänstfuUt sätt gjort dessa övervägningar, och
att dess förslag med all sannolikhet kan fungera i tider av kris samtidigt som
det kan få gynnsamma effekter på svenska folkets kostvanor i fredstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.58<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Delegationen för
glesbygdsfrågor: Delegationen anser att beredskapsaspekten måste väga tungt i jordbmkspolitiken.
Delegationen viU understryka att det behövs en spridd produktion över hela
landet och en decentraliserad förädling av livsmedlen. Delegationen
förespråkar detta framför lagringsprincipen .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.59<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>1988 års försvarskommitté: Arbetsgmppen
har utgått från de</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>planeringsfömtsättningar,
om bl. a. kris- och krigsskedens längd och karak<br>
tär, som lades fast i 1987 års försvarsbeslut. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
gmndläggande planeringsfömtsättningaraa tillhör de frågor som<br>
försvarskommittén har att pröva. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan således konstateras att tidsplanema för livsmedelspolitikens resp.
totalförsvarets behandling inte är helt samordnade. Kommittén ser dock inga
avgörande hinder för en stegvis behandling, där vissa justeringar av
beredskapsskäl kan bli aktuella i samband med försvarsbeslutet år 1991.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kommittén
vill framhålla livsmedelsberedskapens stora betydelse för totalförsvarets
förmåga och för befolkningens överlevnad i kris- och krigssituationer.
Beredskapshänsyn är en nödvändighet vid livsmedelspolitikens utformning. De nu
liggande förslagen bedöms medföra en minskning av produktionskapaciteten, med
oundvikliga osäkerheter i konsekvenser för såväl den totala kapaciteten som
dess regionala fördelning. Det är därför angeläget att den kommande
utvecklingen noga följs upp och att kompletterande åtgärder vidtas om konsekvensema
får kritiska följder för livsmedelsberedskapen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:372.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>81</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>6 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 146. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section670>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>7.65 Föreningen Foder och
spannmål: Med en målsättning att Sverige till Prop. 1989/90:146<br>
allra största delen skall vara självförsörjande vad gäller livsmedel är det.
Bilaga 2<br>
mot bakgmnd av bl.a. årsmånsvariationema och beredskapen, nödvän<br>
digt med vissa spannmålslager. För att lösa detta på ett mer rationellt och<br>
effektivt sätt föreslår Foder och spannmål att dagens system för bered<br>
skapslagring avvecklas och ersätts med ett system där spannmålshanddn<br>
och kvaraindustrin, mot viss ersättning för ökade kostnader, åläggs att<br>
hålla en viss miniminivå i sina lager. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.67
Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor: Vi har i stort inget att invända mot
LAG:s värderingar, vilka dock kan komma att behöva omprövas, då konsekvenseraa
av den föreslagna reformen kan bedömas med större säkerhet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.71 Kooperativa
förbundet: KF stöder LAG:s förslag att beredskapskra<br>
ven inte bör översättas tiU mål för den fredstida produktionen. I konse<br>
kvens med detta skall kostnaden föir beredskap och regionalpolitik </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>solidariskt bäras av samhällsmedborgaraa
över budgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG
anser att så länge den i fredstid bmkade arealen överstiger 2 milj. ha och har
en rimlig geografisk spridning föreligger inget behov av att av beredskapsskäl
dämtöver stödja areal för att bevara produktionskapacitet på nationell nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
kan i princip instämma i detta yttrande men vill betona att förslaget att
kontraktera bmkare att hålla areal tillgänglig för kris eller krigsproduktion
därest arealen understiger gränsen 2 milj. ha måste ske långt innan den angivna
gränsen passerats på gjund av den långa tid som erfordras för en omställning
inom jordbmksnäringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
vill i detta sammanhang särskiU understryka betydelsen av att den<br>
beredskapsansvariga myndigheten ges resurser till att dels följa den intema<br>
avregleringens effekter från beredskapssynpunkt , dels följa lång<br>
siktiga förändringar av markens egenskaper och den omgivande miljön<br>
beträffande klimat och skadliga ämnen i exempelvis atmosfären som kan<br>
påverka produktionsförmågan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
övrigt tillstyrker KF LAG:s förslag att ett stöd till försörjningsviktig<br>
produktionskapacitet i Norrland även fortsättningsvis utgår i form av ett<br>
belopp per producerad enhet samt att lagringen i Norrland av livsmedel<br>
utökas.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.72 Landsorganisationen
i Sverige: LO delar slutsatsen att bered<br>
skapskraven inte bör översättas till mål för den fredstida produktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- LO
tillstyrker att de åtgärder som föreslås för att trygga kris- och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>krigsförsörjningen
genomförs. Arbetsgmppens underlag vad avser Norrlandsstödets omfattning är
emellertid enligt LO:s mening otillräckligt, varför det angivna beloppet efter
en mer ingående analys kan behöva justeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Det
av arbetsgmppen fiireslagna kriskostaltemativet skulle i en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avspärmingssituation
kunna innebära ett alltför litet fettintag för stora</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>befolkningsgmpper.-- </span><span
style='font-family:Verdana'>-------------------------------------------------- </span><span
style='font-family:Verdana'>82</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section671>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section672>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7.74
Lantbrukarnas riksförbund: LRF delar inte uppfattningen att en god- Prop.
1989/90:146 tagbar livsmedelsberedskap kan uppnås även om arealen åker
reduceras Bilaga 2 till ca 2 milj. ha. Inte ens vid en kraftigt utökad lagring
bl. a. i norra Sverige</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
försörjningen tryggas. LRF har underkänt de beräkningar som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG
åberopar. Inte minst märkligt är påståendet att en liten fredstida
produktionsapparat är att föredra, därför att den ger mindre omställningsproblem
vid en krissituation. Det är försörjningsförmågan som är det centrala. Inom
ramen för en tillräckligt stor produktionsapparat kan anpassningar ske t.ex.
genom ändrad produktionsinriktning. Det är mycket svårare att i en
krissituation bygga ut resurserna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG
tycks inte ha förstått det stora beredskapsvärde som ligger i en<br>
omfattande mjölkproduktion- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lagring
av livsmedel är kostsam och ger tidsbegränsad försörjning. Den<br>
reduktion av jordbmksproduktionen som LAG:s förslag leder till för<br>
Norrlands del kan inte praktiskt och för rimliga kostnader kompenseras<br>
med lagring.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.80
Svenska lantarbetareförbundet: Arbetsgruppen anser att beredskapskraven inte
bör översättas till mål för den fredstida produktionen. SLF delar denna
uppfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Norrlandsstödets
omfattning är enligt SLF:s mening otillräck<br>
ligt, varför det angivna beloppet efter en mer ingående analys kan behöva<br>
justeras. Har bör bl. a. särskilt beaktas transportkostnader inom mejerinä<br>
ringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Det
av arbetsgmppen föreslagna kriskostaltemativet skulle i en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>avspärrningssituation
kunna innebära ett alltför litet fettintag för stora<br>
befolkningsgmpper.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.83
Sveriges civilförsvarsförbund:--------------- Reformen får inte leda</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
en fortsatt koncentration av livsmedelsproduktion och förädling. De lokala och
regionala möjligheterna att tillgodose befolkningens behov av livsmedel i alla
situationer måste säkerställas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SCF
biträder arbetsgruppens bedömning att nuvarande areal kan minskas, från bredskapssynpunkt.
Men bara om detta kombineras med ökad lagring och starka regionalpolitiska
insatser. SCF delar således i allt väsentligt arbetsgmppens syn på hur en god
beredskap för kris och krig skall kunna uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.88
Sveriges livsmedelsindustriförbund: SLIM ansluter sig till utredningens
bedömning att ett rent gränsskydd bör vara tillräckligt för att uppfylla ett
tillfredsställande beredskapsmål under förutsättning att det kompletteras med
selektiva beredskapsåtgärder, bl. a. en ökad lagring av insatsvaror och färdiga
livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- SLIM
stödjer utredningens förslag och bedömning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Dimensionerande
för behovet av oljeväxtodling blir vilken stan<br>
dard på fettintaget man önskar. Utredningen anser att en volym motsva<br>
rande drygt två tredjedelar av dagens bör vara tillfyllest. Enligt SLIM:s<br>
uppfattning ger detta ett alltför lågt fettinnehåll .</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>83</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section673>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section674>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>7,90
Trädgårdsnäringens riksförbund: Förbundet ser det som an- Prop.
1989/90: 146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>geläget
att inom ramen för en ny livsmedelspolitik, det tydligare klarläggs Bilaga
2<br>
att en inhemsk trädgårdsproduktion också har ett beredskapsmässigt vär<br>
de och att en produktion under fredstid skall ha en omfattning som minst<br>
svarar mot dagens situation. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>8 Miljöfrågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8,5
Socialstyrelsen: Vad beträffar åtgärder för att skydda miljön tillstyrker
socialstyrelsen i och för sig förslagen, men anser att insatserna bör förstärkas.
Socialstyrelsen tillstyrker också ett i förhållande till livsmedelsproduktionen
neutralt stöd för skyddet av kulturlandskapet. Styrelsen vill här understryka
behovet av samverkan mellan olika myndigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.9 Riksantikvarieämbetet:------------------------------
Övergången från det nuvarande syste<br>
met till ett marknadsanpassat system inger farhågor för kulturmiljön,<br>
eftersom förslaget anvisar få och föga styrande övergångsåtgärder. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Svårigheten
att överblicka konsekvenserna av arbetsgmppens hela för<br>
slag för jordbrukets del gör det än svårare att analysera konsekvenserna för<br>
odlingslandskapets kulturvärden. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förefaller lämpligt att i huvudsak basera landskapsvårdsprogrammet på
upphandling enligt NOLA-systemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksantikvarieämbetet
kan- inte bedöma om anslagets storlek är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>välavvägt.
Det är därför angeläget att statsmakterna har beredskap att vid behov
väsentligt utöka ersättningen till landskapsvården, utöver vad som föreslagits.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Den
nya livsmeddspolitiken förutsätts leda till nedläggning av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>jordbruksmark.
Från kulturhistorisk synpunkt är det viktigt att den inte<br>
drabbar de områden som redan varit föremål för en omfattande nedlägg<br>
ning. Nedläggningen bör relateras till den maximala jordbruksarealen.<br>
Denna avspeglas-- väl i jordbruksstatistiken för år 1944.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Riksantikvarieämbetet
tillstyrker att medlen för det tilltänkta vårdpro<br>
grammet fördelas mellan naturvårdsverket och riksantikvarieämbetet och<br>
utgår från att de delas lika mellan sektorerna. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.10 Lantbruksstyrelsen:
Förslagets miljökonsekvenser är mer omfattan<br>
de och svåröverskådliga än vad som framgår av arbetsgruppens analyser.<br>
På lång sikt kommer växtnäringsläckaget att minska liksom användningen<br>
av kemiska bekämpningsmedel. För en snabb och varaktig omställning<br>
behövs ekonomiskt stöd för att överbliven åkermark skall bli varaktigt<br>
bevuxen. Om den överblivna åkermarken inte blir permanent bevuxen,<br>
utan från tid till annan används för livsmedelsproduktion kan förbruk<br>
ningen av ogräsbekämpningsmedel och växtnäringsläckaget komma att<br>
öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen
tillstyrker att ett utökat stöd för landskapsvård byggs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>upp----- .
Kostnaderna för att hävda marker som håller på att växa igen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>blir
betydligt högre i bygder utan ekonomiskt stabila jordbruksföretag.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>84</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section675>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section676>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Huvudansvaret
för stödet och det praktiska genomförandet i form Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
rådgivning, avtalsteckning och uppföljning bör handhas av länt- Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bruksverket.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsens
uppfattning är att förslagen långsiktigt kan komma</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
minska växtnäringsläckaget. De positiva effekterna på läckaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förutsätter
dock att de överblivna arealerna blir varaktigt bevuxna och att växtodlingens
produktionsförutsättningar blir sådana att inte odlingsplanering omöjliggörs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen
befarar att arbetsgmppens förslag kommer att försvåra möjligheterna att nå
målet om en halvering av växtnäringsläckaget till år 1995. Orsaken härtill är
att inga riktade insatser föreslås för att få den för livsmedelsproduktionen
obehövliga marken varaktigt bevuxen. Betydande arealer kommer på grund av stora
prisvariationer under omställningsperioden att gå ut och in i jordbruket med
kraftigt ökade risker för läckage som följd. Om inte en systematisk och
långsiktig kontraktsteckning ersätter nuvarande avsättningstrygghet kommer all
långsiktig växtodlingsplanering att omöjliggöras utom för vallväxter. Detta
kan leda till läckage från åkrar som man valt att lämna obesådda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att komma till rätta med dessa problem behövs insatser för att få en<br>
snabb och varaktig omställning av den överblivna åkermarken. Ekono<br>
miskt stöd bör lämnas till plantering av löv- och barrskog, etc. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Lantbmksstyrelsen
anser att arbetsgmppens förslag ökar möjlig<br>
heterna att nå målen om minskade risker och minskad användning av<br>
kemiska bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Arbetet
med att minska doserna i ogräsbekämpningen kommer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
underlättas. Om jordbmkaraa emellertid slutar ogräsbekämpa vissa år<br>
går det inte att använda halverade doser efterföljande år, varför hektar-<br>
förbmkningen av ogräsbekämpningsmedel då kan komma att öka. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lägre
priser leder till en extensifiering av produktionen. Det kan komma<br>
att minska den mekaniska ogräsbekämpningen, eftersom den kemiska är<br>
billigare. Under omställningsperioden kan också investeringarna i nya<br>
lantbmksspmtor komma att minska. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbruksstyrelsen
anser att arbetsgruppens förslag kommer att påskynda storleksrationaliseringen
i jordbmket. Arbetsgmppen anför att sänkta priser på produkterna minskar
borttagandet av odlingshinder m.m. i åkerlandskapet. Lantbmksstyrelsen ansluter
sig till denna bedömning om syftet varit att vinna mer mark. Detta är
emellertid vanligen ej fallet. I stället brukar syftet vara att minska
produktionskostnaderna genom att underiätta brukandet. Lantbruksstyrelsen anser
att incitamenten till att minska produktionskostnaderna kommer att öka om arbetsgmppens
förslag genomförs. Lönsamheten består eller ökar när det gäller att ta bort
vissa odlingshinder såsom diken, åkervägar och obmkade gränser mellan fält och
gårdar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrelsen
bedömer att det föreslagna anslaget om 250milj.kr. per år<br>
endast räcker till att bevara de mest skyddsvärda biotoperna, kulturmiljö<br>
erna och landskapstyperna.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8.11
Skogsstyrelsen: Skogsstyrelsen är positiv till stöd till landskapsvår-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>85</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section677>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section678>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>dande insatser. Vi anser
att hänsyn, fömtom till naturvårdskriterier, också Prop. 1989/90:146 bör
tas till samhällsekonomiska och regionalekonomiska aspekter vid för- Bilaga
2 delning av resursema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har bmtit ner miljömålet i tre delmål. Ett sådant mål är att minska kväveläckaget
i jordbmket med 50% före år 2000. En effektiv åtgärd är att hålla marken
bevuxen t. ex. genom att anlägga produktiva skogsbestånd. Läckaget från
produktiva skogsbestånd är omkring 20kg kväve lägre per hektar och år än om
samma mark utnyttjas för rationell produktion av jordbmksgrödor. Helt obevuxen
mark läcker aUra mest kväve.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen
vill---- föreslå att buskmarker anläggs. Här får pro<br>
duktionsnyttan stå tillbaka för miljö- och naturvårdsmässiga synpunkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
olika kantzoner mellan öppen bygd och skog, utmed vattendrag och<br>
utmed mindre byvägar bör- buskmarkema kunna utgöra intressan<br>
ta komplement. Det är troligt att många markägare, inte minst av vilt<br>
vårdsskäl, är villiga att med bidrag anlägga sådana biotoper.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.12 Statens
livsmedelsverk: Troligen blir minskningen av jord<br>
bmkets miljöbelastning minst i de odlingsområden som i dag har den<br>
högsta lokala miljöbelastningen. Livsmedelsverket vill därför understryka<br>
att den föreslagna reformen på intet sätt kan ses som en ersättning för de<br>
selektiva åtgärder som nu vidtas och fömtses för att minimera jordbmkets<br>
negativa miljöeffekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket
viU vidare påpeka att den framtida försuraingen av åkermarken kan medföra ett
ökat och från hälsosynpunkt oönskat upptag</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av kadmium i spannmål.-- Denna
fråga bör enligt livsmedelsverket</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>beaktas vid övergång till
en ny livsmedelspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8.13 Statens
jordbruksnämnd: Eftersom det föreslås en så kraftig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utökning
av stödet till landskapsvård måste klara riktlinjer utarbetas för vilka arealer
som bör stödjas samt vilka åtaganden som bmkaren skall uppfylla för att komma i
åtnjutande av stödet. Dessa riktlinjer bör skapas med långsiktighet som en
utgångspunkt. Bmkaren bör kunna påräkna att ingå i systemet under en längre
period. Enligt JN bör systemet tillämpas på ett sådant sätt att det inte ger
produktionsdrivande effekter. Ett sätt att lösa detta bör vara att det inte
utgår i form av ersättning för viss produktion utan i stället med fördel i
någon form av arealbidrag i vissa regioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- JN
delar LAG: s uppfattning att den generella effekten att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>framför
allt handelsgödsel minskar på intet sätt kan ersätta specifika<br>
åtgärder riktade mot de mest utsatta regioneraa. Framför allt torde det<br>
vara tveksamt om användningen av bekämpningsmedel kommer att mins<br>
ka nämnvärt som en följd av att den intema marknadsregleringen avveck<br>
las. Den minskning av användningen av bekämpningsmedel som kan<br>
uppstå torde i så fall främst bero på att odlingen minskar av de grödor som<br>
utnyttjar mycket bekämpningsmedel. JN delar LAG:s uppfattning att<br>
incitamenten att hushålla med bekämpningsmedel och gödselmedel inte<br>
får försämras.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>86</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section679>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section680>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- I
den mån NOLA-stödet innebär att mark som utan stöd skulle Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ha
lagts ner hålls i produktion kommer annan mark utan stöd att i stället
Bilaga 2 slås ut. Det leder till att produktprisema faller mera än vad som
varit fallet utan stöd. De miljö- och naturvärden som kan räddas genom stödet
skall ställas mot den nackdel som en förlängning av anpassningsperioden innebär.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.14
Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation: KD anser LAG:s<br>
förslag välmotiverat om kraftigt ökat stöd till "öppet landskap" och
flora<br>
och fauna i odlingslandskapet.----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arealnedgång
för de konventionella jordbmksproduktema leder tiU<br>
minskad användning av handelsgödsel och bekämpningsmedel. De sänkta<br>
produktprisema leder också till minskad intensitet på kvarvarande area<br>
ler. KD delar utredningens uppfattning att riktade åtgärder dock även<br>
fortsättningsvis behövs .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
annat scenario skulle också kunna tänkas som KD har sympatier för, nämligen att
man med altemativ odling minskar intensiteten ytterligare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
i stället behåller i jordbmksproduktion en större areal åker. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
en avreglering blir dylika altemativ intressantare än nu .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8.16 Plan-
och bostadsverket: Boverket anser att stödet för att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>skydda
värdefulla odlingslandskap och bebyggelsemiljöer är otillräckligt. Summan bör
höjas och behovet av ytterligare insatser bör utvärderas efter en tid när effektema
av omställningen blir tydlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Boverket
vill understryka utredningens uppfattning att arbetet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
att sätta in riktade åtgärder mot de mest utsatta regioneraa måste fortgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bidrag
bör kunna utgå för att återskapa vissa av de naturvärden som gått<br>
förlorade i ett alltför intensivt bmkande. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.17 Statens
industriverk: Det utökade stödet till landskapsvårdande åt<br>
gärder förefaller delvis riktigt. Pågående projekt inom området visar dock<br>
att delar av stödet måste kopplas till någon form av aktiv markanvändning</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>t.ex. djurhållning med får
eller häst för att nå effekter på sikt. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Betänkandet
tar i övervägandena alltför liten hänsyn till de människor<br>
som skall vårda landskapet ur den aspekten att dessa behöver uppleva<br>
meningsfullhet i det landskapsvårdande arbete som skall utföras och att de<br>
inte enbart skall utföra arbetet av ekonomiska skäl. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller altemativ odling- anser SIND att sådana initiativ bör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stödjas.--- Det
förefaller naturligt med större avgifter på handelsgöd<br>
sel och förbud mot kemisk bekämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.23
Näringsfrihetsombudsmannen: NO har i allt väsentligt inga invänd<br>
ningar mot LAG: s bedömningar och förslag i fråga om miljö. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8.25
Konsumentverket:- 1 betänkandet fömtsätts att en avreglering</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>i sig får positiva
miljöeffekter genom att extensivare bmkningsmetoder</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>blir ekonomiskt
intressantare än i dagsläget. Konsumentverket tvivlar på</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>87</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section681>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section682>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att dessa effekter kommer
att bli tillräckliga från miljösynpunkt. Vi menar Prop. 1989/90:146<br>
att det finns behov av ett kraftigt stöd för miljöskyddande åtgärder och
att Bilaga 2<br>
arbetsgmppen inte beaktat detta behov tillräckligt. Konsumentverket de<br>
lar uppfattningen att selektiva åtgärder är nödvändiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Verket
tiUstyrker en utökning av stödet för landskapsvårdande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
sikt---- kan ett fortsatt omläggningsstöd till s. k. alternativ odling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vara
nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.26
Statens naturvårdsverk: Naturvårdsverket anser att det nu framlagda förslaget
till livsmeddspolitik i stora drag kommer att innebära en fortsättning och
förstärkning av specialiseringen av nuvarande driftsformer och av obalanseraa.
Därmed kommer också miljöproblemen att kvarstå och kanske t. o. m. förvärras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
viss minskad kväveutlakning som följd av ändrad arealanvändning kan fömtses.
Framför aUt minskningen av arealen spannmålsodling kommer att medföra minskad utlakning
av kväve. Denna positiva effekt skulle bli betydligt större om man styrde
minskningen tiU vissa regioner. Nu riskerar man att få en stor dd av
minskningen i mellanbygder där miljöproblemen inte alls är stora jämfört med
vissa slättbygder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Minskad
odling av fabrikspotatis bör också medföra minskad kväveutlakning och minskad
användning av fungicider. Minskad odling av oljeväxter bör likaså leda till
minskade insatser av handelsgödsel och bekämpningsmedel (insekticider) men
effekten på kväveutlakningen är oviss då höstsådd raps t. ex. har relativt
litet läckage.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
vall för foder eller för energiändamål kommer att odlas i högre grad<br>
i slättområdena kan uUakningen av kväve förväntas minska. En sådan<br>
utveckling kan emellertid bidra till att slå ut djurhållning i skogs- och<br>
mellanbygder. Vallodling för energiutvinning är dock enbart positiv och<br>
bör stimuleras.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Insatsen
av fosforgödsel kan förväntas minska något. Därmed kan på sikt
fosforbelastningen på våra vattendrag och sjöar minska något.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller insatsen av bekämpningsmedel delar SNV i stort LAG:s<br>
bedömning. Det är dock mycket svårt att fömtse vilka förändringar som<br>
kan bli följden. Generellt bör användningen bli mindre, men detta är<br>
osäkert när det gäller ogräsbekämpningen då lägre kvävegivor kan motive<br>
ra Ökad ogräsbekämpning. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att driva miljövården framåt krävs att de företag som berörs har<br>
möjlighet att klara de investeringar som är nödvändiga. Dessutom behöver<br>
företagaren ett ekonomiskt utrymme för att klara av andra praktiska<br>
anpassningar--- . Dessutom behöver företagaren tid för dessa anpass<br>
ningar och investeringar. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- De
få ännu kvarvarande våtmarkerna och vattendragen måste</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skyddas.
Möjligheteraa att restaurera eller nyanlägga våtmarker måste snarast undersökas
tekniskt och ekonomiskt och miljöeffekteraa närmare studeras.
Sammanfattningsvis kommer LAG:s förslag att på kort sikt medföra stora problem
att nå målen att minska växtnäringsläckage etc.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section683>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:23.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section684>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>men
på längre sikt kan, fömtsatt att lämpliga styrmedel används, den nya Prop.
1989/90:146<br>
politiken ge ett mindre läckage än dagens.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
ger i stora drag en god bild av vad som är viktigt att väma<br>
om i odlingslandskapet.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Om
LAG: s förslag genomförs blir landskapsomvandlingen ännu</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>snabbare
och på ett sätt som inte tillräckligt tar tillvara landskapets värden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Det
är främst i skogs- och mellanbygder som värdefulla områden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>finns,
framför allt i södra Sverige men delvis även i Norrland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Den
nu föreslagna nya livsmedelspolitiken kommer att påskyn<br>
da nedläggningen av framför allt betesmarker i skogs- och mellanbygder</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>men även av åkermark, bl.
a. i Norrland. Stora värden står på spel .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är mycket svårt att till fullo fömtse konsekvensema . Det är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>därför
synnerligen väsentligt att, om det beslutas att förslagen skall genomföras,
det samtidigt tas beslut som ger resurser till uppföljning av utvecklingen och
som ge en handlingsberedskap för att motverka de problem som kan bli följden
för naturvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
föreslår- när det gäller statliga NOLA-medel</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
dessa utökas till minst 500 milj. kr. Med dessa medel blir det inte<br>
möjligt att för framtiden rädda mer än kanske hälften av arealema av<br>
naturliga fodermarker, och områden av riksintresse .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdsverket
föreslår att det redan i samband med beslutet om ny livsmedelspolitik också tas
beslut om att tillräckliga medel för reservatsbildningen i odlingslandskapet skaU
stäUas till förfogande när behovet kan preciseras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
bedömning av effektema på restbiotopema i odlingslandskapet av det framlagda
förslaget är av en mycket enkel företagsekonomisk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>natur---- .
Naturvårdsverket anser att bedömningen är gmndad på ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>felaktigt
antagande. Anledningen tiU att en lantbmkare tar bort "odlingshinder"
av olika slag är inte främst ett ekonomiskt övervägande. Det är i stället,
åtminstone i första hand, rent praktiska skäl som är orsaken. Det är när roset
ligger i vägen vid harvningen, sådden etc. som bonden beslutar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sig
för att ta bort detta hinder. Hotet mot restbiotopema i det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>storskaliga
jordbmkslandskapet kommer att bli större. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns därför även i fortsättningen mycket starka motiv för att ersättning kan
ges till lantbmkare som är intresserade av att fortsätta med</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hävden
av värdefulla restbiotoper. De medel som i dag utgår till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lantbmksstyrelsen
för att återskapa vissa miljöer och landskapselement<br>
som försvunnit i slättlandskapet ("NYLA") blir minst lika viktiga i
fort<br>
sättningen. -- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag skulle också leda till en snabbare rationalisering genom att små åkrar
läggs ner och att partier av stora fält, t. ex. opraktiska gipar osv., också
läggs ner. Detta medför ökad monotoni och utarmning av odlingslandskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- För
att göra det möjligt att ta till vara de positiva möjligheter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
ligger i en övergång från t.ex. spannmålsodling tiU odling av energigrödor
eller till skogsplantering krävs att starka styrmedel finns och att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:372.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>89</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section685>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section686>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bl.a.
naturvårdskriterier används vid planeringen av en sådan övergång. Prop.
1989/90:146<br>
---- </span><span style='font-family:Verdana'>----------------------------------------------------- </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Naturvårdsverket
föreslår att centralt ges verket ansvaret för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>hela
NOLA-verksamheten i samråd med lantbruksstyrelsen och riksantikvarieämbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
brist i LAG: s förslag är avsaknaden av analys av vilka styrmedel som krävs för
att leda in omläggningen av jordbruket i önskvärd riktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Främsta
legala styrmedel för att främja miljömålen i jordbruket är<br>
skötsellagen, miljöskyddslagen, lagen om kemiska produkter och natur<br>
vårdslagen. -- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna nya livsmedelspolitiken behöver kompletteras med bl. a.<br>
mer verksamma legala styrmedel .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Den
nya livsmedelspolitiken och den nya skattepolitiken kom<br>
mer att ställa än större krav på rationell jordbmksdrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.27
Kemikalieinspektionen: Från de utgångspunkter inspektionen har att bevaka
förefaller LAG:s förslag positiva i de delar de leder till minskad
kemikalieanvändning i jordbruket på gmnd av en minskad intensitet. Samtidigt
konstateras att de positiva miljöeffekterna blir minst i de områden där
miljöbelastningen är störst och behöver reduceras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kemikalieinspektionen
bedömer som LAG att förslagen inte är tillräckliga för att nå en från
miljösynpunkt bättre optimerad livsmedelsproduktion. Detta gäller främst de
från miljösynpunkt mest utsatta regionerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av specifika åtgärder kvarstår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inspektionen
delar uppfattningen att en avveckling av regleringsavgif<br>
terna inte får leda till att de ekonomiska incitamenten för minskad kemi<br>
kalieanvändning minskar. - </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Kontraktsodling
kan medföra ensidig odling av en gröda på</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>samma areal under längre
tid. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8.29
Sveriges lantbruksuniversitet:------ Miljökonsekvensanalysen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>måste
betraktas som svag, varför det är svårt att få en klar bild av förslagets
miljöeffekter, vilket bör mana till försiktighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag kommer, vad vi kan överblicka i dag, totalt sett att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>innebära
sänkt intensitet . Hur detta kommer att påverka extensi-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fieringen
på enskilda företag är dock mer svårbedömt då de naturliga och ekonomiska
villkoren kommer att variera starkt från företag till företag och lokal till
lokal. Inom enskilda regioner kan förändringarna därför t.o.m. innebära ökad
påfrestning på miljön genom att effektivisering,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>specialisering och
storleksrationalisering fortsätter där. Det är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>heller
inte helt osannolikt att viss animalieproduktion, bl. a. mjölk, kom<br>
mer att tendera att koncentreras mot de stora avsättningsmarknaderna, en<br>
från miljösynpunkt mycket tvivelaktig utveckling . Ökad vallpro<br>
duktion är däremot bra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Andra
selektiva tekniska åtgärder mot negativa miljöeffekter kommer</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>enligt utredningen även
framgent att vara nödvändiga komplement .</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Systemet med avgift på
handelsgödsel och bekämpningsmedel föreslås</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>90</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section687>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section688>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bibehållet,
men nivån är inte funnen.- Utredningen hänskjuter Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>frågan
till miljöavgiftsutredningen med risk för att inte den heller hinner Bilaga
2 utreda alla miljöfrågor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
ger en förenklad och optimistisk bild av den föreslagna livsmedelspolitikens
konsekvenser för markbördigheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mycket
stora natur- och kulturvärden finner vi i dag i skogs- och meUan-bygdens
jordbruksmiljö. Fundamentalt för deras existens är ett levande, livskraftigt
jordbruk. Rapporten tyder på att vi kan förvänta oss stora förändringar just i
skogs- och mellanbygd och i anslutning till mindre bärkraftiga lantbruk. Detta
stämmer dåligt med andra politiska samhällsmål, som tar upp det öppna
landskapets samt den vilda florans och faunans bevarande för framtiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Borttagandet
av småbiotoper och fragmenteringen i slättbygder har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>accelererat
sedan fyrtiotalet och fortsätter. Ett bevarande hjälper</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
mot denna lokala fattigdom och i bristlandskap, utan bör också kompletteras med
en betydligt mer aktiv landskapsvård, som bl.a. innehåller restaurering och
nyanläggning av småbiotoper i jordbruksmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Andra
beräkningar tyder på att betydande arealer i landets</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mellan-
och skogsbygder kan komma att läggas ned med mycket stora förändringar i dessa
bygders samhällsliv och landskapsbild. Om så sker kommer de i utredningen
föreslagna medlen för NOLA-insatser att vara otillräckliga och ej praktiskt
genomförbara av administrativa skäl och av kontrollskäl. 1 den situationen kan
någon form av direkt arealbunden ersättning vara en praktiskt möjlig stödform,
som kräver måttlig administration och kontroll.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- NYLA-bidraget
är ett viktigt komplement till NOLA-bidraget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
att utveckla landskapet i slättbygder och enligt SLU: s mening bör man överväga
att ha kvar NYLA-stödet och vidga det till att även gälla åtminstone vissa
mellanbygder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8.30
Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Det är angeläget att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>framhålla
att den minskade miljöbelastning som LAG förutser fordrar en successiv
omställning om den skall kunna realiseras. En snabb omställning</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kan ge motsatt effekt .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SJFR
delar utredningens bedömning att betydande resurser måste avsättas i form av
ett särskilt bmkningsstöd till lågproduktiv skogs- och mellanbygd för
bibehållande av öppenhet i landskapet och för bevarande av särskilt intressanta
odlingsbygder och biotoper. Det är sannolikt att utredningen underskattat
detta behov.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.33
Länsstyrelsen i Stockholms län: Länsstyrelsen anser att utredningen varit
alltför optimistisk i sin bedömning av avregleringens positiva följder för
odlingslandskapet. Nedläggning av åkermark, skogsplantering o.d. innebär
huvudsakligen negativa följder för odlingslandskapets miljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det särskilda pristillägget på fårkött faller bort, kan man räkna med en
kraftig minskning av fårskötsdn. Därvid minskar också möjligheterna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:372.0pt'><span style='font-family:Verdana'>91</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section689>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section690>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
hålla kulturmiljölandskapet öppet. Länsstyrelsen anser att stöd därför Prop.
1989/90: 146<br>
även fortsättningsvis skall kunna utgå för fårskötsel på vissa marker.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
förslaget bör ansvaret för hävden av kulturlandskapet "ses som en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gemensam
angelägenhet för stat och kommuner. Kommunerna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bör
beakta kravet på ett bevarande av odlingslandskapet i upprättandet av<br>
översiktsplanerna."-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser att ett sådant hänsynstagande genomgående bör<br>
komma till uttryck i den kommunala översiktsplaneringen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
miljösynpunkt kan en avreglering av jordbruket få såväl positiva<br>
som negativa konsekvenser. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
förordar en viss satsning på småskaliga förädlingsanläggningar med anknytning
till jordbmket. Länsstyrelsen vill emellertid påpeka att sådana anläggningar
kan ge en ökad belastning på gamla vattentäkter och åtföljas av inte önskvärda
ökade avloppsutsläpp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Länsstyrelsen
anser att man inte kan utesluta att ett minskat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>markvärde
åtminstone delvis och på kort sikt resulterar i en intensivare odling på
de kvarvarande arealerna för att kompensera inkomstbortfallet. Odlingshinder
av värde för natur- och kulturmiljön kan då komma att bortodlas i större
omfattning än fömt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Stockholms län är behovet av mark för friluftsliv och rekreation<br>
särskilt påfallande.-- En väg kan vara att låta NOLA-bidragen an<br>
vändas även för kommunala insatser i områden med stora bevarandevär<br>
den.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår att stödet för landskapsvårdande åtgärder utökas till sammanlagt
250milj. kr. per år och byggs upp under en femårsperiod. Länsstyrelsen
välkomnar denna uppräkning men bedömer att summan ändå är för liten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
tillstyrker utredningens förslag att budgetmedlen fördelas<br>
på statens naturvårdsverk och riksantikvarieämbetet. Det huvud<br>
sakliga urvalsarbetet måste dock ske på den regionala nivån. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utöver
NOLA-medlen anser länsstyrelsen att ytterligare en permanent stödform borde
övervägas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Det
bör prövas om inte taxeringsvärdet kan sättas ned i de fall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det
är av allmänt intresse att bevara kultur- och odlingslandskapet öppet och där
de brukningsformer som krävs för detta är direkt olönsamma för ägaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.34<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län:
Länsstyrelsen vill framhålla att utredningen tyvärr saknar en gmndläggande
miljökonsekvensbedömning. En sådan är nödvändig för att man över huvud taget
skall kunna få begrepp om de miljövårdsmässiga följderna av en avreglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.35<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlands
län: Det kommer att behövas</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ett sammanlagt stöd som är
väsentligt högre än föreslagna 250milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.36 Länsstyrelsen
i Östergötlands län: Utökningen av NOLA-<br>
verksamheten är ett positivt förslag för naturvården. Det skall</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:373.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>92</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section691>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section692>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>observeras
att NOLA-verksamheten inte bidrar till att minska den åker- Prop.
1989/90:146<br>
areal som skall tas ur bmk.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Den
totala arealen naturbetesmarker i Östergötland är enligt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>jordbmksstatistiken ca 25
000ha och därmed större än i något annat län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
hyser stora farhågor att det inte räcker med 250 milj. kr.<br>
för att klara det viktigaste av odlingslandskapet i Sverige. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att hantera NOLA-verksamheten med prioriteringar, bedömningar, uppföljning och
rådgivning i fält behövs självklart personal. Länsstyrelsen utgår ifrån att
förstärkning sker av länsstyrelsens resurser för sådan verksamhet.
Fördelningen mellan länen bör ske av naturvårdsverket och länen i samverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
särskiU värdefulla delar av odlingslandskapet bör avsättas som<br>
naturreservat.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>De
positiva miljöeffekter som kan vinnas genom reformen medför på<br>
intet sätt en tillräcklig minskning av jordbmkets miljöpåverkan i form av<br>
föroreningar.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.37
Länsstyrelsen i Jönköpings län: Länsstyrelsen noterar med tillfreds<br>
ställelse förslaget till väsentligt utökade anslag för landskapsvård (NOLA).<br>
Länsstyrelsen ansluter sig till utredningens gmndläggande syn på använd<br>
ningen av NOLA-anslaget.- För att få ut bästa effekt av anslaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fordras
att statens (natur- och kulturvårdens) och kommunernas insatser<br>
samordnas--- . Även en central samordning av NOLA-anslagen mel<br>
lan naturvårdsverket och riksantikvarieämbetet synes vara angelägen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.39<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län:
Sammantaget skulle det totala årliga behovet av NOLA-stöd, om nu gällande
miljöambitioner skall kvarstå, till länet kunna uppskattas till 77 milj. kr. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.40<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gotlands län:-- Arbetsgmppens
förslag om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>250milj.kr.
per år till främst NOLA-stöd i hela landet ter sig som aUtför lågt tilltaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Det
är viktigt att resurser ställs till förfogande så att inventering<br>
en kan slutföras och bearbetas för att utgöra ett underlag för det utvidgade<br>
stödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.41 Länsstyrelsen
i Blekinge län: Det är en stor brist i utredningen att<br>
några ingående analyser av följdema för miljön av förslagen inte redovi<br>
sats. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
tillstyrker att NOLA-stödet ökas betydligt. Den uppskattade kostnaden av 500-1
OOOkr./ha bör höjas. Det av utredningen angivna beloppet på 250milj.kr. är
otillräckligt som stöd för att kunna bevara odlingsbygder i hela Sverige i
tillfredsställande omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör, som utredningen framhåller, ankomma på statens naturvårdsverk och
riksantikvarieämbetet att med separata anslag förvalta stödmedlen. Samråd med lantbmksverket
är nödvändigt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:373.0pt'><span style='font-family:Verdana'>93</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section693>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section694>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
mest skyddsvärda ängs- och hagmarkema bör avsättas som Prop.
1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>naturreservat
eller naturvårdsområden.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Bidrag
bör kunna utgå för t. ex. återställande av uppodlade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>våtmarker,
lövskogsplantering utefter vissa vattendrag och omföring av mindre granbestånd
i odlingslandskapet till lövskog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fortsatta
satsningar bör ske från statens sida för att utveckla ett mera<br>
ekologiskt jordbmk--- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbmkare
som övergår till ett mera ekologiskt jordbmk bör stödjas av staten i form av
ökade satsningar på utbildning och rådgivning. Medlen från miljöavgifter på
konstgödsel och bekämpningsmedel bör återföras till jordbmket för att
finansiera forskning om jordbmkets miljöfrågor och resurssnåla odlingssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.42 Länsstyrelsen
i Kristianstads län: Enligt länsstyrelsens upp<br>
fattning är anslaget 250 milj. kr. helt otillräcklig och bör därför räknas upp<br>
kraftigt. Kommunema bör få ett delansvar vid hanteringen av stödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ NYLA-stödet
har inte tagits upp av arbetsgmppen men länssty<br>
rdsen anser att också den bör ingå i omställningsstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.43 Länsstyrelsen
i Malmöhus län: För att kunna tillgodose</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kraven
på en god miljö och en långsiktigt god hushållning med naturresursema bör
översiktligt utarbetas länsvisa planer som visar inom vilka områden jordbmksmark
kan tas ur produktion för att mest effektivt minska spannmålsproduktionen
samtidigt som miljövårdens och kulturminnesvårdens intressen tillgodoses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arealer
som permanent tas ur produktion kan fömtom skogsplantering</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utnyttjas
i miljöförbättrande och friluftslivsfrämjande syfte . Ytor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
friställs kan också i viss omfattning utnyttjas för s. k. altemativ odling och
för framställning av biobränslen. I ett framtidsperspektiv kan det också bli
aktuellt att odla helt nya grödor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
finner det osannolikt det som utredningen anger att vall och betesarealen ökar
då mjölk och kött enklare och effektivare kan produceras genom att använda stöiTc
andel billig spannmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Resultatet
kan förväntas bli att storskalig mjölk- och köttproduktion<br>
förläggs till hdåkersbygden med svåra konsekvenser för skogs- och mellan<br>
bygden. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
ett genomförande av förslagen kommer belastningen på länets miljö<br>
totalt sett sannolikt att minska eftersom den bmkade arealen minskar,<br>
men belastningen per ytenhet på de mycket stora, specialiserade företag<br>
som kommer att finnas kvar----------------------------- kommer knappast att
påverkas.------------------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Den
successiva utbyggnaden av naturvårdsåtgärder i odlings<br>
landskapet (NOLA) till 250 milj. kr. med budgetmedel som föreslås i<br>
betänkandet är uppenbarligen för låg för att uppnå uppställda mål. Enligt<br>
länsstyrelsen bör budgetmedlen för NOLA fördelas till länsstyrelsen från<br>
riksantikvarieämbetet och naturvårdsverket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.44
Länsstyrelsen i Hallands län: Länsstyrelsen delar utredning-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:376.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>94</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section695>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section696>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ens
förslag om ett ökat anslag för att bevara hotade natur- och kulturmiljö- Prop.
1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>er.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Den
föreslagna ökningen är otillräcklig. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
är mycket positiv till att en del av den jordbmksmark som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
komma att friställas används till att anlägga våtmarker och tillstyrker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>därför
förslaget att metoden med våtmarksfilter prövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.48 Länsstyrelsen
i Värmlands län: Utredningens förslag att kraf<br>
tigt öka anslaget för landskapsvårdande insatser är mycket positivt. Det är<br>
emdlertid tveksamt om ens ett anslag på 250 milj. kr. är tillräckligt .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Administreringen
av NOLA-bidragen bör samordnas mellan länsstyrel<br>
sens miljövårdsenhet och lantbmksnämnden. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- På
sikt är det önskvärt med ett ökat kommunalt engagemang i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>handläggningen
av nedläggningsärenden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8.49 Länsstyrelsen
i Örebro län: Utredningen föreslår ett utökat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>stöd
till 250milj. kr. per år för landskapsvårdande insatser, vilket är klart
otillräckligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser att medlen skall förvaltas i länet, där den största<br>
kunskapen om problemen och utvecklingsmöjligheteraa finns. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.50 Länsstyrelsen
i Västmanlands län: Förslaget försämrar fömtsättning<br>
arna för småskaligt jordbmk i glesbygd och minskar därigenom möjlighe<br>
teraa att bibehålla de rester av värdefullt odlings- och kulturmiljölandskap<br>
som finns i dessa bygder. De 250milj. kr. (NOLA-stöd) som aviserats<br>
kommer inte att räcka- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Utökningen
uppskattas ge ca 5 milj. kr. till Västmanlands län,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>vilket
enbart motsvarar arealersättningen för att hävda länets ca 5 000 ha ängs- och hagmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Ett
avsevärt ökat vårdanslag för befintliga och tillkommande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>naturreservat
i odlingsbygd erfordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8.51 Länsstyrelsen
i Kopparbergs län: Genomförs den föreslagna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>jordbmkspolitiken
förväntas nedläggningen av jordbmksmark att mar<br>
kant öka.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- I
länet är det omfattande arealer som hyser höga natur- och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kuUurvärden.
Det utgör 37% av länets jordbmksareal. Det visar att de föreslagna medlen för
landskapsvård inte kommer att vara tillräckliga för att bevara de viktigaste
odlingsmarkerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
utredningen hävdas att jordbmkets intensitet kommer att minska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Länsstyrelsen
efterlyser mera ingående konsekvensanalyser som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>visar
att detta uppnås.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.52 Länsstyrelsen
i Gävleborgs län; Utredningen anger mål, förslag och<br>
konsekvenser som är både positiva och negativa från naturvårdssynpunkt.<br>
Till de positiva sidoma hör- de utökade NOLA-medlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Till
de från naturvårdssynpunkt och kulturmiljösynpunkt allvarligare</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>95</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section697>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section698>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>konsekvenseraa hör dock
den omfattande nedläggningen av jordbmks- Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mark, som tycks bli en
oundviklig följd av utredningsförslaget. Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NOLA-medlen
kommer sannolikt inte att räcka .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kvar
står hotet mot landsbygdens "vardagslandskap" .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
omfattande nedläggning skulle verka förödande för länets landsbygd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
marknadsanpassning av jordbmksnäringen som förslaget leder tiU kommer med stor
sannolikhet att innebära ökad koncentration av produktionen och en intensivare
stmkturförändring. Det är därför tveksamt om trycket på den yttre miljön blir
mindre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser att bidrag till vård av kulturlandskapet bör utgå dels<br>
i form av ett kvalitativt bidrag (t.ex. de av utredningen föreslagna<br>
250milj. kr.)---- dels som ett utökat, mer generellt bidrag till öppet<br>
hållande av det viktiga vardagslandskapet, som i dag är åkermark. </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Den föreslagna ökningen av
NOLA-medel är absolut inte tillräcklig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- .
Avgränsningar av de områden som skulle berättigas av detta stöd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skulle
kunna göras av länsstyrelsema och bl.a. bygga på kommunemas översiktsplaner och
riksintressena för kulturmiljövård och naturvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- För
övrigt anser vi att NOLA-medlen bör anslås till en och samma</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>myndighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.53
Länsstyrelsen i Västernorrlands län: Vi instämmer i utredningens bedömning att
ett genereUt stöd till landskapsvårdande åtgärder genom pristillägg på
producerade varor tiU stor del kommer att förfela sin verkan och ställa sig
onödigt dyrbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
saknar en ambition att utveckla och föreslå altemativa<br>
ekonomiskt självbärande produktionsformer. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Risken
är uppenbar att betydande arealer hinner tas ur produk<br>
tion innan lönsamheten stabiliserats och nya produktionsmarknader eta<br>
blerats. Behovet av stöd till bibehållande av odlingslandskapet torde där<br>
för bli betydande under ett övergångsskede.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ För
att ett optimalt resultat skall kunna uppnås med NOLA-stö<br>
det är det väsentligt att de regionala, prövande myndigheteraa ges stor<br>
frihet i valet av stödform och kombinationer av stödformer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tanke på att endast 4 % av marken i Västernorrland utgör öppet<br>
landskap, blir varje minskning mycket märkbar. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
en bibehållen nivå på det norrländska jordbmket ökar möjligheterna väsentligt
att fånga in jordbmkets historiska betydelse och bevara ett varierat
odlingslandskap. Också från kulturmiljöns perspektiv bör således målsättningen
vara oförändrad i förhållande till 1984 års nivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.55
Länsstyrelsen i Västerbottens län: Länsstyrelsen är positiv till de av LAG
lämnade förslagen. Det rejält förstärkta NOLA-stödet ger möjlighet att sätta in
åtgärder för att rädda ett vackert kulturlandskap där det anses särskilt
angeläget. Till fördelama kan även räknas minskad användning av
handelsgödsel/kemisk bekämpning, genom en minskad och mera extensivt bedriven
spannmålsodling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:375.0pt'><span style='font-family:Verdana'>96</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section699>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section700>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8.56
Länsstyrelsen i Norrbottens län: I utredningen framgår inte klart vad Prop.
1989/90:146 som händer med det "gamla" NOLA-stödet. Vi förutsätter
dock att det Bilaga 2 kvarstår som hittills eftersom avtal redan tecknats
och att en komplettering sker med det nya landskapsvårdsstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Reglerna
för de nya stödformerna bör skrivas på sådant sätt att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>de
öppnar möjligheter för varje länsstyrelse att själv utforma den samordning man
anser fungerar bäst i dd egna länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Vi
anser att hela lantbruksorganisationen väger lika tungt som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>naturvårds-
och kulturmiljömyndigheterna i detta arbete, varför vi före<br>
slår att lantbruksstyrelsen får lika stort ansvar som statens naturvårdsverk<br>
och riksantikvarieämbetet. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
utbyggnad av landskapsvårdsstödet fömtsätter att det finns ett bra</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>beslutsunderlag.-- Medel
bör anslås till att få fram underiag av den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>typen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.58
Delegationen för glesbygdsfrågor: Delegationen anser att de</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förstärkta
medel som utredningen föreslår för naturvårdsinsatser bör han<br>
teras på regional nivå av länsstyrelserna och att medlen knyts till gles<br>
bygdsstödet. - </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.60
Utredningen om översyn av naturvårdslagen: Utredningen anser att gällande rätt
ger de möjligheter som behövs för att klara av det föreslagna stödsystemet för
landskapsvård.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppens
förslag till ny livsmedelspolitik kommer med stor san<br>
nolikhet leda till en omfattande beskogning av jordbruksmark. 1</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>åtskilliga
fall torde naturvårdsskäl tala för att lövskog bör anläggas i stället för
barrskog. Enligt utredningens uppfattning borde det därför vara möjligt att
som ett inslag i de landskapsvårdande insatserna lämna stöd till plantering av
lövskog.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.67 Handelns
samarbetsorgan i jordbruksfrågor: För att förbättra vården<br>
av värdefulla naturtyper i landskapet föreslås en ökning av det s.k.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NOLA-stödet
från 20 milj. kr. till 250 milj. kr. Åtgärden är positiv</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>men
beloppet torde ändock knappast vara tillräckligt .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.68 Hushållningssällskapens
förbund: I ambitionerna att motivera sina<br>
förslag till en ny livsmeddspolitik gör utredningen gällande att en omlägg<br>
ning skulle medföra en rad positiva miljöeffekter. Tyvärr tvingas förbun<br>
det konstatera att ett sådant antagande till stor del bygger på både felaktiga<br>
och delvis missvisande uppgifter. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
prispress, som förordas av utredningen kan i hög grad komma att<br>
påskynda storieksrationaliseringen samt övergången till en allt mer ensidig<br>
växtodling.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Ett
ökat NOLA-bidrag är positivt. En effekt som dock bör</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>beaktas är att detta
kommer att förrycka den "fria marknaden" högst</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>avsevärt vad gäller nötkött
och fårkött. NOLA-bidraget blir i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>praktiken en
köttsubvention till konsumenterna. Kostnaden för det öppna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:373.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>97</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>7 Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 146. Bilagedd</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section701>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>landskapet
bärs helt av lantbmket, men omfördelas inom kåren med hjälp Prop. 1989/90:146<br>
av NOLA.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Det
finns anledning att betvivla att ett utökat NOLA-stöd på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>250milj.
kr. räcker till för att i mellanbygden bevara kulturlandskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.71 Kooperativa
förbundet: KF stöder förslaget om utökat stöd till land<br>
skapsvård men vill samtidigt påpeka att vid samråd mellan myndigheterna<br>
vid fördelning bör också jordbmksnämnden involveras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller de negativa effekterna på omgivningen konstate<br>
rar LAG att reformen i sig förväntas medföra minskad användning av<br>
inköpta produktionsfaktorer, framför allt handelsgödsel men att denna<br>
generella effekt inte kan ersätta specifika åtgärder av teknisk natur riktade<br>
mot de mest utsatta regionerna varför arbetet med sådana åtgärder måste<br>
fortgå. KF tillstyrker detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
finner det anmärkningsvärt att utredningen i miljösammanhang helt och hållet
underlåter att beröra frågan om s.k. alternativ odling även benämnd ekologisk
odling. KF instämmer helt och fullt i ett till utredningen fogat särskilt
yttrande att "det ekologiska lantbmket är mycket viktigt som idé och teknikutvecklare
när det gäller att lösa jordbmkets miljöproblem och åstadkomma ett
resurshushållande jordbmk".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
såväl miljö- som konsumentsynpunkt är det därför angeläget att<br>
dessa produktionsformer under en övergångsperiod erhåller ett fortsatt<br>
omläggningsstöd och att lantbmksstyrelsen och jordbmksnämnden ges i<br>
uppdrag att verka för altemativodlingens utveckling särskilt genom att<br>
stimulera forskning och utveckling. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8.72 Landsorganisationen
i Sverige: En utökad rådgivning om hur</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kemikalier
skall användas i jordbmket är nödvändig. Forskning för att utveckla nya
miljövänliga medel måste prioriteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- LO
stödjer den principiella inställningen att miljöåtgärderna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skall
finansieras via budgeten och inte via matpriserna. - LO menar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
vida ramar bör gälla. Så bör t. ex. odling av energi- eller industrigrödor
kunna upphandlas, i de fall det finns en miljömässig koppling. Ren subventionering
av dessa grödor på mark som i annat fall skulle använts för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>livsmedelsproduktion
får inte förekomma.-- LO menar att de nya</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LAVI-medlens
(landskapsvårdande insatser) användningsområden bör preciseras, innan ett
administrativt system utarbetas. Dessutom bör en av de nämnda myndigheterna,
naturvårdsverket, ges ett tydligt ansvar för LAVI-medlen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
delar arbetsgruppens uppfattning att näringen skall bära kostnader<br>
na för återställande av de miljöskador den åstadkommer. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.73<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Landstingsförbundet: Styrelsen
är positiv till förslaget att utöka anslaget för landskapsvård.---------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.74<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas riksförbund: S.
k. NOLA-bidrag bör i dess nuvarande former kunna utgå för bevarande äv
särskilda ängs- och hagmarker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:374.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>98</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section702>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section703>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- LRF
kan inte vitsorda LAG:s beräkningar och slutsatser om Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sambandet
mellan kvävegödsling och läckage.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
vill påpeka att en omfattande nedläggning av åker i första hand kommer att
beröra områden med den relativt sett lägsta intensiteten. Där är miljöproblemen
också ganska begränsade. Det måste framhållas att sänkta produk t pri.ser
visserligen leder till att ekonomiskt optimum förskjuts mot något lägre
intensitet/gödselinsats, men att det blir fråga om marginella förändringar. Det
är ett misstag att tro att den växtodling, som kommer att kunna överleva den av
LAG förordade prispressen, blir ett extensivt jordbruk som breder ut sig på så
stor areal som möjligt. Om marknadsutrymmet blir begränsat kommer lantbrukarna
att som hittills välja ekonomiskt optimal produktionsteknik. Som regel är det
då fördelaktigast att lämna en del av arealen obrukad och bmka resten ganska
intensivt. LAG: s antaganden beträffande arealeffekterna bygger således inte
på förhållanden som gäller i praktiskt jordbmk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF:
s gmndsyn är att den jordbmksmark som inte behövs för produktion av
livsmedelsråvaror skall utnyttjas för annan produktion på sådant sätt att
odlingslandskapet så långt möjligt håUs öppet och så att flora och fauna
skyddas. Den areal som blir över bör därför få ny permanent användning, främst
för odling av bioenergi och fiberråvaror, för miljöreservat och i sista hand
för skogsplantering. Omställningen av produktionen bör i huvudsak ske inom
slättbygdsområdena. För detta talar miljöskäl men det är också den
effektivaste vägen att reducera spannmålsöverskotten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Även
om NOLA-stödet utvidgas till 300 000 ha kommer bara en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>viss
del av odlingslandskapets värdefuUa biotoper att kunna bevaras. Samtidigt måste
då motsvarande areal åker läggas ner på annat håll om inte överskott skall
uppkomma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därmed
vill LRF också ha sagt att den alternativa produktion som med särskilt stöd kan
komma att bedrivas med hänsyn till natur- och kulturminnesvårdens intressen
inte bör få avse produkter som direkt konkurrerar med vad som produceras på de
generella villkor som gäller. Om en sådan konkurrenssituation uppstår bör medel
också ersättas för finansiering av export av motsvarande volymer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.75
Samarbetsgruppen för alternativ odling: SAO menar att en jOO-pro-centig ökning
av miljöavgifter på bekämpningsmedlen är nödvändig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.80
Svenska lantarbetareförbundet: Det kan ifrågasättas om en ökning<br>
(av NOLA-medel) på ca 200 milj. kr. är tiUräcklig .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kriterier
som skall gälla vid upphandling bör ges vida ramar. Så bör t. ex. odling av
energi- eller industrigrödor kunna upphandlas i de fall det finns en
miljömässig koppling. Vidare bör en fungerande växtföljds positiva inverkan på
miljön beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- En
utökad och bättre samordnad rådgivning om hur kemikalier</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skall användas i jordbmket
är nödvändig. Forskning för att utveckla nya</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>miljövänliga medel måste
prioriteras.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>99</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section704>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:22.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section705>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SLF
delar inte arbetsgmppens uppfattning att näringen helt skall bära Prop.
1989/90:146 kostnadema för återställande av de miljöskador den åstadkommer,
efter- Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
näringen har styrts av politiskt fattade beslut. Upphandling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
nya medel (NOLA-medel), bör också kunna ske för återställande av<br>
uppodlade eller planterade våtmarker samt för återställande av miljöska<br>
dor i särskilt känsliga områden. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.82
Svenska naturskyddsföreningen: Naturskyddsföreningen anser att<br>
NOLA-bidrag och andra former av arealbidrag måste betraktas som över<br>
gångsåtgärder. - </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förstahandsåtgärd bör vara att sänka intensiteten, samtidigt som<br>
recirkuleringsgraden av olika näringsämnen ökas .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
anser inte att utredningen på ett övertygande sätt har visat<br>
att livsmedelsproduktionens miljöanpassning ökar till följd av den före<br>
slagna avregleringen. Tvärtom tror vi att hotet mot skogs- och mellanbyg<br>
dens jordbmk kan komma att stärkas högst väsentligt till följd av koncen<br>
tration av produktionen till slättbygdema. En orsak till att hotet framstår<br>
som än mer akut är den föreslagna skatteomläggningens konsekvenser för<br>
framför allt de mindre jordbmken- .En massutslagning av jordbm<br>
ket i skogs- och mellanbygder kan bli följden vilket är helt oacceptabelt<br>
från miljösynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
saknar i förslaget en satsning på att utveckla produktionen av bioenergi och
biomassa på åkermarken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Den
gmndläggande orsaken till problemen inom jordbmkssek<br>
tom står att söka i samhällets bristande ekologiska anpassning. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.85 Sveriges
jordägareförbund: Vi tillstyrker LAG:s förslag att vården av<br>
kulturlandskapet skall vara en gemensam angelägenhet för stat och kom<br>
mun. Detsamma gäller för den vetenskapliga och sociala naturvården.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
nödvändig konsekvens härav är, att regelsystemet för den nya jord<br>
bmkspolitiken måste innehålla bestämmelser som säkerställer ersättning<br>
till de jordbmkare som åläggs restriktioner eller föreläggs att vidta åtgärder<br>
till förmån för vården av kulturlandskapet eller för naturvården. Det<br>
innebär även attjordhävdslagstiftningens betämmdserom att jordbmkare<br>
av naturvårdsskäl kan åläggas att fortsätta en olönsam jordbmksproduk<br>
tion skall slopas.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.86 Sveriges
jordbruksarrendatorers förbund: Till dess livsme<br>
delspolitiken funnit sina nya former och jordbmkama kan bedöma effek<br>
terna därav är det nödvändigt att myndigheterna lämnar en generell dis<br>
pens från de i och för sig nödvändiga miljöanpassningskraven.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8.88
Sveriges livsmedelsindustriförbund: Miljömålet kräver vissa riktade,</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>selektiva åtgärder,
framhåller utredningen . SLIM har alltid varit</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>emot
särskilda avgifter på insatsvaror eller slutprodukter, vilka givetvis<br>
fördyrar produktionen och snedvrider konkurrensen. Sådana avgifter bör<br>
därför inte förekomma. Att omforma dessa avgifter till miljöskatter, som<br>
utredningen antyder, vore att införa en produktskatt på vegetabiliepro-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>100</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section706>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section707>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>duktionen.
SLIM vill definitivt avråda från sådana åtgärder. Enligt liggan- Prop.
1989/90:146 de skatteförslag skall alla punktskatter på särskilda vamslag
avvecklas Bilaga 2 under 1991.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- SLIM
stödjer förslaget till utökat stöd till de landskapsvårdande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>insatserna
varvid omkring 300000 ha bedöms kunna komma i åtnjutande<br>
av stöd--- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.89
Tjänstemännens centralorganisation: TCO tillstyrker utredningens förslag till
ett direkt stöd till landskapsvård på 250milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
utgår från att en inhemsk avreglering leder till att marken gödslas mindre och
att detta får positiva miljöeffekter. Detta är enligt TCO:s mening inte
alldeles självklart. Det kan också tänkas att livsmedelsproduktionen
koncentreras till de bästa jordarna, på vilka högavkastande sorter med stora
krav på gödselmedel kommer att odlas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Hårda
krav på minskad gödslingsintensitet kan leda till att mjölkproduktion
etableras i slättbygder, där vall produceras biUigast utan gödsel. Minskad
gödslingsintensitet har således inte enbart positiva miljöeffekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
miljösynpunkt vore det önskvärt att i större skala utveckla biogas<br>
produktion ur sopor. I det sammanhanget är tillskott av energigräs, lusern<br>
och jordärtskockor ofta önskvärt som komplement .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>9 Markanvändning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9.9
Riksantikvarieämbetet: Skötsellagens allmänna bmkningsplikt bör fin<br>
nas kvar för jordbmksmarken. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ En
anmälningsplikt för skogsplantering av betesmarker bör info<br>
ras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
att slopa skyldigheten att söka tillstånd till nedläggning av<br>
jordbmksmark ger enligt riksantikvarieämbetets mening uttryck för en<br>
mycket långtgående principiell ändring av samhällets övergripande styr<br>
ning av markanvändningen.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
avskaffa tillståndsplikten inför nedläggning av jordbmksmark kan tyckas logiskt
med hänsyn till att samhällets inkomstgaranti tas bort enligt förslaget.
Emellertid är det inte ens i dag möjligt att med stöd av skötsellagen
framtvinga en olönsam jordbmksdrift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppen
kan knappast sägas på ett realistiskt sätt redovisa hur de<br>
nya fömtsättningarna kommer att påverka jordbmkamas vilja och förmå<br>
ga att över huvud fortsätta sin produktion. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Riksantikvarieämbetet
anser att det är mycket viktigt att över<br>
gångsperioden används till att aktivt styra markanvändningen mot </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>andra produktionsformer,
som tar till vara åkermarken för nya grödor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9.10
Lantbruksstyrelsen: För att nuvarande överskott av spannmål skall</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kunna avvecklas krävs det
mera aktiva åtgärder för att mark</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>varaktigt
skall få en ny användning. För närvarande finns inga mera</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ändamålsenliga alternativ
än skogsplantering. Därför föreslår lantbmks-</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>101</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section708>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section709>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>styrelsen
att det bör inrättas ett särskilt bidrag till skogsplantering på Prop.
1989/90:146 friställda lämpliga marker. Samhället bör även på annat sätt
stimulera Bilaga 2 utvecklingen av markanvändning som varaktigt ersätter
traditionell livsmedelsproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppen
föreslår att skötsellagens tillståndsplikt ersätts med ett<br>
anmälningsförfarande.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Gmppen
föreslår också att skötsellagens generella bmkningsskyldighet<br>
upphävs.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Lantbmksstyrelsen
har inga principiella invändningar mot för<br>
slaget .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Styrelsen
föreslår att anmälningsskyldighet skall föreligga vid</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nedläggning
av jordbmksproduktion oberoende av på vilken typ av mark den bedrivs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbmksstyrelsen
föreslår att den föreslagna tremånadersperioden un<br>
der en övergångstid förlängs till ett år. En förlängning kan motiveras med<br>
att det föreslagna stödet för landskapsvård kan komma att inledningsvis<br>
innebära en mycket stor arbetsbelastning för berörda myndigheter. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
en övergångsperiod bör anmälningstiden sättas till förslagsvis sex<br>
månader.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
styrelsens mening är det inte rimligt att samhället för all framtid frånhänder
sig ansvaret för jordbruksmarkens användning bara genom att bmkaren gjort en
anmälan om nedläggning. Styrelsen föreslår därför att en anmälan måste fömyas
senast tre år efter att den inkommit till länsstyrelsen för att vara giltig om
inte marken dessförinnan skogsplanterats eller på annat aktivt sätt omförts
till annan markanvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9.11
Skogsstyrelsen:-- Skogsstyrelsen har ingen invändning mot</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förslaget
om övergång till anmälan i stället för tillstånd. När det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gäller
den föreslagna tidsfristen är den lämpligt avvägd för ett normalt<br>
förhållande men kan inte bedömas tiUräcklig under ett övergångsskede då<br>
exceptionellt stora arealer kan komma att tas ur bmk årligen. Den stora<br>
mängden ärenden gör att upp till sex månader många gånger kan komma<br>
att behövas.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen
anser att den princip som kommer till uttryck i skogs<br>
vårdslagen om att outnyttjad mark där särskilda naturvårds- eller kultur<br>
miljöskäl inte föreligger bör skogsodlas fortfarande skaU gälla. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
jordbmksmark som kan komma i fråga för nedläggning har goda tillväxtbetingelser
när det gäller skogsproduktion och den lämpar sig också</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
ett flertal olika trädslag. Störst intresse finns för närvarande för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gran och vårtbjörk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är i dag inga tekniska svårigheter att omföra skogsmark till jordbmksmark.
Skogsodling är ett bra sätt att bevara markens bördighet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Biandbestånd
är intressanta alternativ på nedlagd jordbmksmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen
bedömer att ett villkor för att lövskog skall kunna anläg<br>
gas i större omfattning är att viltstammarna av älg och rådjur minskas<br>
kraftigt. 1 avvaktan på detta måste särskilt viltskydd användas. Viltskydd<br>
är dock mycket dyrt och kräver kontinuerlig tillsyn.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>102</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section710>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section711>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
mark som i dag används för spannmålsproduktion på ett stadigva- Prop. 1989/90:146<br>
rande sätt skall tas i anspråk för alternativ användning erfordras enligt
Bilaga 2<br>
skogsstyrelsens uppfattning en ekonomisk stimulans. Skogsstyrelsen är<br>
tveksam till om det förslag om temporärt inkomststöd som lagts fram får<br>
någon nämnvärd verkan i detta sammanhang. Skogsstyrelsen före<br>
slår därför att de ekonomiska styrmedlen konstrueras så att de förutom att<br>
de underiättar för bmkarna att ta mark ur spannmålsproduktion även<br>
direkt underlättar övergång till alternativ markanvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9.13 Statens
jordbruksnämnd: JN tillstyrker LAG:s förslag att skötsella<br>
gens tillståndstvång ersätts med ett anmälningsförfarande liksom övriga<br>
åtgärder som kan innebära större handlingsfrihet för den enskilde företa<br>
garen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
anför LAG att mark, även om den tillfälligt tas ur drift skall anses vara
åkermark, om det kan förutses att den åter kan komma att tas i drift för jordbmksändamål.
JN anser att det kan bli svårt att bedöma huruvida mark som tagits ur drift,
åter kan komma att tas i drift senare. Enligt nuvarande lagstiftning är
huvudregeln den att mark som inte längre används för jordbruksändamål skall
överföras till skogsmark. Enligt LAG:s förslag kan mark komma att hamna i en
mellanställning mellan jordbruksmark och skogsmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Det
är väsentligt att den mark som inte längre används för</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>jordbruksändamål får en
alternativ användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9.14 Statens
jordbruksnämnds konsumentdelegation: Avreglering leder till<br>
att resurser måste lämna näringen. Minst 0,5 milj. ha bedöms få tas ur drift<br>
för reglerade jordbruksprodukter. Vanlig skogsplantering ter sig som det<br>
nu mest realistiska alternativet. Lönsamhetsaspekter måste läggas på ener<br>
giskog o. d.: en subventionerad produkt bör inte bytas mot annan, som<br>
också kräver stöd. Det är framför allt betydelsefullt att brukarnas valfrihet<br>
beträffande markanvändning ökar. Restriktioner i lagar som skötsellagen<br>
och jordförvärvslagen bör minimeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9.16
Plan- och bostadsveket: Enligt Boverkets mening bör nuvarande till<br>
ståndsregel finnas kvar. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
tillstånd till skogsodling på odlingsmark medges bör det </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>styras
mot att i första hand lövträd väljs. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9.23
Näringsfrihetsombudsmannen:- NO tillstyrker LAG:s förslag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
skötsellagens krav på tillstånd för att lägga ned åkermark ersätts med ett
anmälningsförfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:98.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
har i allt väsentligt inga invändningar mot LAG:s bedömningar och<br>
förslag i fråga om markanvändningsfrågor. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9.26
Statens naturvårdsverk: Tillståndsprövningen enligt 4 och 5 §§ sköt<br>
sellagen måste finnas kvar och gälla för nedläggning av jordbmksproduk<br>
tion på åker, kultiverad betesmark och i synnerhet naturbetesmark.<br>
6 a § skötsellagen--- måste stärkas och kompletteras. Tillstånds-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>103</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section712>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section713>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>plikt bör gälla i intensivodlade
bygder för åtgärder som i dag omfattas av Prop. 1989/90:146<br>
lantbruksstyrelsens föreskrifter till 6 a § skötsellagen.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogsvårdslagen
måste ändras så att jordbmksmark som inte bmkas inte automatiskt skall anses
vara skogsmark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med att skötsellagens regelsystem ändras måste det observeras att
omställning av jordbruksdrift till skogsodling eller odling av energiskog är
ändrad markanvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9.29
Sveriges lantbruksuniversitet: LAG: s förslag kan ge stora möjligheter för lantbmkama
att efter egna idéer utveckla sin markanvändning till gagn för såväl företag
som miljö. Inledningsvis kan någon form av stöd dock behövas för att stimulera
igångsättande av olika idéer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angeläget att flexibiliteten vad gäller den framtida användningen<br>
av mark bibehålls.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Beträffande
energigrödor är det osannolikt att, även om billig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mark
finns till förfogande, dessa grödor kommer att få någon större om<br>
fattning såvida inte avsevärda teknologiska genombrott kan göras så att<br>
energin i dem kan transformeras tiU mer säkra och bekväma former eUer<br>
att samhället av andra skäl finner det önskvärt att stödja dessa energislag.<br>
Biogas nämns i utredningen som ett intressant alteraativ. Skogs<br>
plantering i någon form kan vara ett realistiskt alteraativ om det sker med<br>
iakttagande av krav på omväxling i landskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
delar utredningens syn då det gäller anmälningsplikt vid ändrad<br>
markanvändning.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9.33 Länsstyrelsen
i Stockholms län: Länsstyrelsen tillstyrker i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>princip
förslaget att skötsellagens tillståndsplikt ersätts av en anmälningsplikt. Av
administrativa skäl bör det dock inte genomföras omedelbart.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
får nämligen räkna med en mycket stor ärendetillströmning i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>inledningsskedet.-- Under
en övergångsperiod på fem år kan det</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>därför vara rimligt att
behålla nuvarande tillståndsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Länsstyrelsen
anser att som gmndregd bör gälla att marken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>liksom
hittills skall betraktas som skogsmark med skyldighet för ägaren att anlägga
skog inom tre år efter nedläggningsåret om den inte avses användas för annat
ändamål. Med tanke på den osäkerhet som initialt kommer att råda beträffande
den slutgiltiga användningen av en hel del jordbmksmark bör dock lantbmksnämnden/länsstyrdsen
kunna medge längre tillfällig nedläggning. Endast i undantagsfall bör därvid
längre tid än fem år medges.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Frågan
om en översyn av skogsvårdslagen i tillämpliga delar</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och/eller ytterligare
ändring i skötsellagen bör väckas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.34<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Uppsala län:
Ett ersättande av tillståndstvång för ändrad användning av åkermark med
anmälningsförfarande tillstyrks i princip. Myndigheteraas reaktionstid bör
förlängas från föreslagna tre månader till sex månader vintertid. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.35<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Södermanlandls
län: Det är positivt att arbetsgrappen</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>104</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section714>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section715>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>föreslår att åkermark
skall få ligga obrukad utan att omföras till skog. Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Erfarenheterna
från arbetet med "Omställning -90" visar att tillstånds<br>
plikten har stor betydelse. Den bör därför inte ersättas med ett anmäl<br>
ningsförfarande. - </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9.36
Länsstyrelsen i Östergötlands län: Samtidigt med åtgärder för ned<br>
dragningen av livsmedelsproduktionen måste statsmakterna aktivt arbeta<br>
för att möjliggöra annan lönsam produktion där överskottsresurseraa av<br>
mark kan nyttjas. Motoralkoholer (etanol och metanol) torde i en framtid<br>
komma att utgöra ett alteraativ till bensin. Redan nu bör övervägas att<br>
genom olika åtgärder styra utvecklingen åt det hållet. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna ändringen av nedläggningsprövningen från tillstånd tiU
anmälningsplikt bör flyttas från lagen om skötsel av jordbmksmark till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>naturvårdslagen.-- Om
resultatet blir anmälningsplikt enligt LAG:s</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förslag
bör den dock även omfatta naturbetesmark. Myndighetemas tid att hantera ärendet
bör utsträckas till sex månader och anmälan bör bli giltig ett år från
anmälningsdagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
tillstyrker föreslagen förändring av skogsvårdslagen så att den åker som tas ur
bmk inte måste planteras utan kan lämnas orörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9.39 Länsstyrelsen
i Kalmar län: Den nuvarande skötsellagen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>måste
avskaffas. För naturvårdens och kuUurmiljövårdens intressen bör det räcka med
en anmälningsplikt för den som vill ta jordbmksmark ur</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>produktion.--- Länsstyrelsen
finner att om det samhälleliga intresset</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
hindra nedläggning av viss åkerjord är stort får staten träffa avtal med
markägare för att förhindra att åkem tas ur drift. För den mest värdefulla
arealen bör möjlighet till reservatsbildning föreligga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
delar LAG:s uppfattning att för det fall skötsellagens generella bmkningsskyldighet
upphävs, skaU mark även om den tillfäUigt tas ur drift anses vara åkermark om
det kan fömtses att den åter kan komma att tas i drift för jordbmksändamål och
därför inte omfattas av skogsvårdslagens föreskrifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser att stimulansbidrag bör utgå för en överföring av ca<br>
500000ha åkermark till permanenta alteraativ. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att underiätta för jordbmkaraa att slutgiltigt överföra åkermarken<br>
till permanenta alteraativ som energiskog, vanlig skog, miljöreservat etc.<br>
skall de erbjudas ett anläggningsbidrag. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9.40 Länsstyrelsen
i Gotlands län: Vi avvisar förslaget att skötsellagens<br>
tillståndsplikt för nedläggning av åkermark ersätts av enbart ett anmäl<br>
ningsförfarande. -- Man bör överväga att utvidga tillståndsplikten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>till
att omfatta även ängs- och hagmarkema, som utgör de markslag som kommer att
drabbas hårdast av nedläggdse.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppen
har på ett mycket översiktligt sätt behandlat aUemativen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>till dagens grödor.-- Vi
delar i och för sig uppfattningen att det bör</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ankomma på den enskilde
producenten att avgöra vilka nya grödor som</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>105</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section716>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section717>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skall odlas. Det hade dock
varit önskvärt att gmppen hade gett konkreta Prop. 1989/90:146<br>
förslag till hur altemativa användningsområden av arealen skulle kunna
Bilaga 2<br>
bli ekonomiskt möjliga.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9.41 Länsstyrelsen
i Blekinge län: Enligt länsstyrelsens mening</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bör
nuvarande tillståndsregel i skötsellagen finnas kvar .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Anmälningsplikt
för skogsplantering på naturbetesmark bör in<br>
föras i naturvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
bör finnas möjlighet att styra skogsodlingen av odlingsmarken så att<br>
företrädesvis lövträd väljs. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.42<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kristianstads
län: Skötsellagens tillståndstvång anser arbetsgmppen skall ersättas med ett
anmälningsförfarande. Effektema av detta förslag behöver analyseras ytterligare
före ett ställningstagande menar länsstyrelsen .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.43<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Malmöhus län:- Länsstyrelsen
anser, att mot</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bakgmnd
av de mål som formulerats i naturresurslagen avseende kulturmiljön och
naturvården, är det angeläget att tiUståndsplikten kvarstår avseende
nedläggning av jordbmksmark inom områden som angivits som riksintressanta ur
dessa aspekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att klara ett långsiktigt bevarande av de mest värdefulla objekten i<br>
odlingslandskapet måste förordnande om naturreservat ske. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9.44 Länsstyrelsen
i Hallands län: I utredningen nämns att möjlig<br>
heten att använda överskottsarealen till exempelvis odling av grödor för<br>
energi- och industriproduktion förbättras genom de sänkta markpriser<br>
som blir följden av de sänkta spannmålsprisema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsstyrelsens uppfattning är sänkta markpriser inte en tillräcklig stimulans
för att en odling av dessa grödor skall komma till stånd. För detta krävs
särskilda beslut inom energipolitiken om en ökad användning av bioenergi och
sannolikt också någon form av bidrag under ett övergångsskede.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
nedläggning av jordbmksmark kommer odling av skog att bli van<br>
ligt. Det är därför viktigt att utforma en policy för skogsplantering. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag att jordbmksmark som tas ur bmk inte med automatik skall omfattas av
skogsvårdslagens krav på skogsplantering kan vara positivt från
naturvårdssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9.48
Länsstyrelsen i Värmlands län: Livsmedelspolitiska arbetsgmppen<br>
föreslår att skötsellagens tillståndskrav för nedläggning av åkermark er<br>
sätts med en anmälningsplikt. Den tid som ställs till myndigheternas<br>
förfogande, tre månader, är dock enligt länsstyrelsen för kort .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Marktyper
som i dag inte omfattas av skötsellagens tillståndsprövning, t. ex. hagmarker,
strandängar och slåttermark, bör inordnas under anmälningsplikten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppen
föreslår att mark tillfäUigt skall kunna tas ur drift, men<br>
ändå betraktas som åkermark om man kan förvänta att den åter kan</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>106</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section718>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section719>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>komma
att bmkas för jordbmksändamål. Länsstyrelsen anser att Prop.
1989/90:146</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det
är positivt att lagens nuvarande strikta uppdelning mellan skogsmark Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
åkermark luckras upp. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
omställning av livsmedelspolitiken måste kombineras med ett tydligt mål vad
gäller möjlighetema att utnyttja överskottsarealen för produktion av energi-
och fibergrödor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9.49 Länsstyrelsen
i Örebro län: Skötsellagens krav på bmknings<br>
skyldighet och krav på tillstånd för att ta mark ur drift bör ersättas med ett<br>
anmälningsförfarande. Om myndigheteraa efter samråd och en tid av tre<br>
månader, inte meddelar hinder, föreligger rätt att ta marken ur drift.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Samhället
bör genom råd och information till lantbmkaren</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>underlätta
valet av markutnyttjande och stimulera bmkaren till odling av altemativa
grödor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Länsstyrelsen
anser det nödvändigt med fortsatt stöd till i första</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hand
lövskogsplantering.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ I
de fall där skötsellagens generella bmkningsskyldighet upp<br>
hävs, skall marken om den tillfäUigt tas ur drift, även fortsättningsvis<br>
betraktas som åkermark, om det kan fömtses att den åter kan komma att<br>
tas i drift för jordbmksändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
utvecklingsarbete bör snarast stimuleras i syfte att ta till vara resur<br>
ser och möjligheter för den framtida energiförsörjningen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.50<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Västmanlands
län: Skötsellagens tillståndskrav bör vara kvar tills nya styrinstmment, av
juridisk och ekonomisk art, utformats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.51<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kopparbergs
län: I utredningen föreslås ett slopande av tillståndstvånget vid nedläggning
av jordbmksmark. Länsstyrelsen motsätter sig detta. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.52<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gävleborgs län:
Förslaget att ersätta dagens tillståndsplikt med en anmälningsplikt avstyrks.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller åtgärder för att minska överskottet på längre sikt </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>anser
länsstyrelsen att dessa frågor är av så stor betydelse att man bör påskynda
produktion av olika former av biomassa för energi- och industriändamål för bl.
a. utvinning av etanol.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9.55 Länsstyrelsen
i Västerbottens län: Länsstyrelsen tillstyrker</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>konstmktionen med
anmälningsplikt i stället för tiUståndsplikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Länsstyrelsen
vitsordar behovet av ett öppet landskap, men</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>finner
det dock ofrånkomligt med en regel varmed man begränsar den tid som marken får
stå outnyttjad innan den planteras med skog enligt skogsvårdslagens regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9.56 Länsstyrelsen
i Norrbottens län: Mot arbetsgmppens förslag att sköt<br>
sellagens tillståndstvång för nedläggning av åkermark ersätts med ett an<br>
mälningsförfarande finns vissa invändningar. En
föreslagen tid av</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>107</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section720>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:11.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section721>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tre månader kan vara för
kort tilltagen .En maximerad tid av åtta Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>månader är mer lämplig.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppen
föreslår vidare att skötsellagens generella bmkningsskyldighet upphävs om bmkaren
tillfälligt vill ta marken ur produktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser att denna ändring av lagen är väl motiverad. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9.60
Utredningen om översyn av naturvårdslagen: Utredningen instämmer<br>
i arbetsgmppens slutsats att det ökade ekonomiska ansvar för jordbmks-<br>
markens användning som den föreslagna reformeringen av livsmedelspoli<br>
tiken medför för markägama måste motsvaras av en ökad frihet för dem<br>
att använda sin mark.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Utredningen
vill förorda att man i skötsellagen i stället för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bestämmelsema
om anmälningsplikt inför en hänvisning till bestämmelserna om samråd enligt 20
§ naturvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Arbetsgmppen
anser att, för det fall att skötsellagens generella</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bmkningsskyldighet
upphävs, marken även om den tillfälligt tas ur drift skall anses vara åkermark,
om det kan fömtses att den åter kan komma att tas i drift för jordbmksändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Naturvårdslagsutredningen,
som delar detta synsätt, vill framhålla att det av skogsstyrelsens allmänna råd
för tillämpningen av skogsvårdslagen framgår att det inte föreligger någon
skyldighet att anlägga skog, om marken på gmnd av tillfälliga
driftsförhållanden ligger outnyttjad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9.65
Föreningen Foder och spannmål: Föreningen Foder och spannmål anser att det är
nödvändigt att överskottsarealen lyfts ur produktion på konstgjord väg. Detta
måste ske innan prisregleringen avvecklas och det enda realistiska förslag, som
hittills presenterats är, enligt Foder och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>spannmåls
uppfattning, att det bildas en jordbank. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Foder
och spannmål anser att det inte kan tillåtas en ytterligare försäm<br>
ring av lönsamheten inom lantbmket. Ett altemativ till att klara</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>lönsamheten
inom lantbmket i en situation där ett överskott ännu är ett<br>
faktum, är att det införs ett arealstöd av mer permanent art. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.71<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kooperativa förbundet: KF
tillstyrker LAG:s förslag att skötsellagens tillståndstvång ersätts med ett
anmälningsförfarande samt även förslaget att marken, även om den tillfälligt
tagits ur drift, skall anses vara åkermark om det kan fömtses att den åter kan
komma att tas i drift för jordbmksändamål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.72<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige:
LO instämmer i arbetsgmppens bedömningar och tillstyrker förslagen om
förändringar av skötsellagen och skogsvårdslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9.74
Lantbmkamas riksförbund: LRF finner det angeläget att framhålla<br>
att jordbmksnäringen hamnar i en helt omöjlig situation om det å ena<br>
sidan ställs mycket långtgående krav på krympning av produktionen och<br>
därmed nedläggning av åker och betesmark och å andra sidan bevarande<br>
intressena reser hinder mot den nedläggning och produktionsomställning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>108</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section722>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section723>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>som behövs för att nå
balans på marknaden. Det är därför nödvändigt att Prop. 1989/90:146 bl. a.
skötsellagen ändras så att enskilda markägare inte kan lida rättsför-
Bilaga 2 luster i sådana konfliktsituationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.75<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Samarbetsgruppen för alternativ
odling: I SAO: s förslag behöver vi all befintlig areal. Därför vill vi att det
stiftas en lag om detta. I ett långt perspektiv är åkem en bristvara. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>9.76<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Småbrukare i Väst: Enbart en
anmälan för att ta åkermark ur produktion och plantera igen den med skog är
inte bra.--------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>9.80
Svenska lantarbetareförbundet: SLF instämmer i arbetsgmppens be<br>
dömningar och tillstyrker förslagen om förändringar av skötsellagen och<br>
skogsvårdslagen. Vi anser dock att anmälningsskyldighet bör föreligga vid<br>
nedläggning av jordbmksproduktion. Vidare tror vi att den föreslagna<br>
tre-månadersperioden för hindersprövning är för kort både ur administra<br>
tiv synpunkt och besiktningssynpunkt. SLF föreslår att arbetsgmp<br>
pens förslag kompletteras med åtgärder som medverkar till att mark varak<br>
tigt får ny användning, inte minst från miljösynpunkt. I detta samman<br>
hang vill vi peka på vikten av att näringen ges möjlighet att, inom ramen<br>
för framtida konkurrensregler, omhänderta och balansera de årsmånsva<br>
riationer som kan förekomma inom spannmålsodlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>9.85
Sveriges jordägareförbund:--- En nödvändig fömtsättning för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:87.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
utveckla alteraativ till jordbmket är att jordbmkamas möjligheter att<br>
bestämma över markanvändningen tryggas och att den återställs i de fall .<br>
där den förlorats. Lagstiftningen på många områden måste därför ändras,<br>
så att en markägare inte utan rätt till ersättning hindras att anlägga viU-<br>
hägn, golföanor, enstaka fritidshus för uthyming eller att vidta olika åtgär<br>
der för en förbättrad viltvård, arrendera ut fiskevatten m. m. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>10 Regionala aspekter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10.9 Riksantikvarieämbetet: Den
föreslagna omstmktureringen av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>det
svenska jordbmket kommer att få mycket stor inverkan på kultur<br>
miljövårdens intressen. Möjlighetema att selektivt möta hoten mot kuUur<br>
miljön inom vissa områden kommer att öka. Kravet blir därför</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stort
på en kraftfull regionalpolitik liksom på samhällets intresse och förmåga att
stimulera till odling av alteraativa grödor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:7.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.10 Lantbruksstyrelsen:
Lantbmksstyrelsen anser att de av arbetsgmp<br>
pen föreslagna åtgärdema för att underlätta ett genomförande av en ny<br>
livsmedelspolitik i hög grad måste anpassas efter fömtsättningama i olika<br>
regioner. Detta gäller olika föreslagna åtgärder med anknytning till mål för<br>
beredskap, miljö, markanvändning och regional utveckling samt de direk<br>
ta övergångsåtgärdema. Det blir en viktig uppgift för lantbmksstyrelsen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>109</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section724>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section725>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
de nya länsförvaltningarna att medverka till en sådan anpassning och Prop.
1989/90:146<br>
samordning.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgruppen
föreslår att det generella glesbygdsstödet ökas med lOOmilj. kr. Lantbmksstyrelsen
anser liksom länsstyrelsen i Norrbottens län att ett belopp av den
storleksordningen motsvarar medelsbehovet i norra Sverige för åtgärder med den
huvudinriktning som nuvarande åtgärdsprogram har. Stödet bör inte knytas till
glesbygdsstödsförordningen med mindre än att denna ändras så att medel även kan
utgå till olika mjuka investeringar, utvecklingsprojekt, rådgivningsinsatser,
marknadsundersökningar etc. Stödet bör heller inte begränsas geografiskt till
nuvarande glesbygdsstödsområden. Även i fortsättningen måste medel reserveras
för vissa centrala forsknings-, utvecklings-, rådgivnings-, samordnings-och
utvärderingsinsatser. Skall den typ av utvecklingsinsatser som åtgärdsprogrammet
och glesbygdsstödet representerar få bestående effekt erfordras kontinuitet i insatsema.
Därför är det angeläget att det inom åtgärdsprogrammet igångsatta
utvecklingsarbetet kan fullföljas under ytterligare minst en treårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sin senaste anslagsframstäUning har lantbmksstyrelsen begärt lOOmilj. kr. för
aktiva landsbygdsutvecklingsinsatser även i Syd- och Mellansverige.
Motiveringen är de stora omställningsproblem som kommer att uppstå i samband
med en omläggning av livsmedelspolitiken. Ett genomförande av den
livsmedelspolitiska arbetsgmppens förslag ökar enligt styrelsens uppfattning
ytterligare behoven av sådana åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.11
Skogsstyrelsen: Skogsstyrelsen anser att utformningen av de bestämmelser som
kommer att reglera jordbmkssektom i framtiden måste samordnas med andra
politiker och de övergripande målen för regionalpolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser det viktigt att det skapas möjligheter för boende på landsbygden, liksom
arbete och service. Det är då självklart att landsbygdens resurser skall
utnyttjas på bästa sätt. En viktig resurs är jordbmksmarken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Vi
anser att en ökad möjlighet till arbete inom servicesektorn</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>både
offentlig och privat skulle kunna bidra till att kvinnorna stannar på
landsbygden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Många
servicefunktioner kräver ett minsta underlag för att kunna funge<br>
ra. Det är risk för att ganska små minskningar i underlaget får tröskeleffek<br>
ter, så att verksamheten måste läggas ned. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbmket
har genom sina försörjningsmöjligheter bidragit till att upprätthålla ett
underlag för många funktioner, så att efterfrågan kommit att ligga över trösklama.
När produktionsinriktningen förändras och arbetstillfällena blir färre
riskerar man, inte minst i skogs- och meUanbygderaa, att mista en del av
underlaget för offentlig och kommersiell service. För att motverka en sådan minskning
bör man i möjligaste mån välja alteraativ för markanvändningen som är
arbetsintensiva i sig eller som ger stora spridningseffekter. Hämtöver bör
nedläggning av åkerbmk åtföljas av en intensifiering av skogsbmket där så är
möjligt och lämpligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10.13
Statens jordbruksnämnd: Vad gäller det s. k. Norrlandsstödet före-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>110</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section726>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section727>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>slår
LAG att den nuvarande omfattningen (625 milj. kr.) bibehålls. Rege- Prop.
1989/90:146 ringen har nyligen gett JN i uppdrag att utreda vissa frågor
angående Bilaga 2 regionalt stöd i norra Sverige. Uppdraget skall redovisas
dels i slutet av februari 1990, dels i juni 1990. JN återkommer därför med en
närmare redovisning av frågorna kring detta stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Ett
särskilt problem är den osäkerhet om vad avvecklingen av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
interna marknadsregleringen innebär för olika kategorier av jordbmkare, i
olika områden, etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt JN angeläget att underlag finns så att det är möjligt att följa<br>
bl.a. den ekonomiska utvecklingen i jordbmket. Det är t.ex. viktigt att<br>
analyser görs över hur jordbmksstödet fördelas tiU olika regioner och olika<br>
bmkarkategorier. Sådana analyser kan också användas tiU att utvärdera<br>
effekterna av dessa stöd. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.14----------------------------------------- Statens
jordbruksnämnds konsumentdelegation: KD tillstyrker ut<br>
redningens förslag om ökade regionalpolitiska insatser. Insatseraa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bör
inte reserveras för jordbruket om de kan göra bättre nytta inom andra sektorer.
KD anser att behoven bör styra storleken av belopp för regionalpolitiska
åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10.15------------------------- Arbetsmarknadsstyrelsen: Arbetsmarknadsstyrelsen
anser</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
de regionala konsekvenserna av avregleringen kunde ha fått en klarare bdysnirig
och ställer sig i likhet med yttrandet från länsarbetsnämnden i Västerbottens
län tveksam till att sysselsättningen i glesbygden bedöms</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>öka.----- Utredningen
har inte behandlat frågan om prisstödet till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>rennäringen
skall finnas kvar. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Plan- och bostadsverket:
Boverket är tveksamt till att en balanserad regional fördelning av välfärd och
sysselsättning enbart kan nås genom en naturlig utveckling. Skall den småskaliga
förädlingsindustrin kunna styras till landsbygden krävs under en inledningsfas regionalpolitiskt
motiverat stöd. Härvid bör även hänsyn tas till behovet av viss rådgivning och
utbildning. Den av utredningen föreslagna ökningen av glesbygdsstödet är
troligtvis otillräcklig för att kunna ge en påtaglig och långsiktig sysselsättningseffekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>10.17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens industriverk: SIND
instämmer i det genereUa resonemanget om strävan efter fri konkurrens inom
ramen för gränsskyddet. Vad avser mejerinäringen och slopandet av
utjämningssystemet förefaller dock utredningen ha underskattat de negativa
effekterna i Norriands inland. ----------------------- Ytterligare
överväganden förefaller därför angelägna innan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>beslut fattas, så att effekteraa
av förslaget kan belysas mer ingående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- SIND
bedömer de föreslagna regionalpolitiska insatseraa som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>otillräckliga
om sysselsättningen skall öka i glesbygden. Kvinnounder<br>
skott, hög genomsnittsålder och fortsatt ungdomsavtappning är den verk<br>
lighet som råder.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att åstadkomma ökad sysselsättning fordras ett mer omfattande stöd<br>
till allmän landsbygdsutveckling samordnat med kommunala satsningar</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>111</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section728>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section729>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>på bostäder och
småföretagande där aktiva bygdegmpper kunde ges mer Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>stimulans till
självverksamhet. Glesbygdsstödets användning bör Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utvärderas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.23
Näringsfrihetsombudsmannen: Förslaget om bibehållet produk<br>
tionsstöd till jordbmk i Norrland är i och för sig ett stort avsteg från<br>
avregleringslinjen i LAG. NO finner emellertid att det föreligger ett bered<br>
skapsmotiv som förtjänar att beaktas. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>NO
har i allt väsentligt inga invändningar mot LAG: s bedömningar och<br>
förslag i fråga om regionalpolitiska insatser. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.25
Konsumentverket: Det är Konsumentverkets mening att arbetsgmp<br>
pens förslag kan medföra negativa sysselsättnings- och befolkningskon<br>
sekvenser i skogslänens glesbygdsområden. Förslaget kan ge bety<br>
dande negativa återverkningar på möjligheterna att upprätthålla nödvän<br>
dig vardagsservice, speciellt dagligvamservice, i många små orter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentverket
anser det angeläget att länsstyrelserna noga följer utvecklingen så att behovet
av ytterligare/kompletterande stödinsatser fortlöpande kan bedömas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.29
Sveriges lantbruksuniversitet: SLU anser att utredningen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>har
en alltför optimistisk syn på den framtida lokaliseringen av produktio<br>
nen. Huvuddelen av cerealieproduktionen är i dag koncentrerad till de<br>
bördiga slättområdena i södra Sverige, medan animalieproduktion, då<br>
främst av mjölk och nötkött (järnte skog) utgör basen för lantbmket i<br>
mellan- och skogsbygder. Ett marknadsanpassat system kan emellertid<br>
leda till att även mjölk- och nötköttsproduktionen vandrar ut på slätten (se<br>
även Jonasson 1989). Flera skäl talar för detta. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.33 Länsstyrelsen
i Stockholms län: För Stockholms läns del har läns<br>
styrelsen från regionalpolitisk synvinkel i stort sett inget att invända och<br>
tillstyrker därför i princip utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
speciella fömtsättningarna i Stockholms skärgård måste beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Bibehållandet
av en levande skärgård är därför ett absolut krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Fömtsättningarna
för ett fortsatt jordbmk i skärgården försämras påtagligt enligt förslaget. De
former för ändrat glesbygdsstöd som utredningen diskuterar för glesbygderna
måste även komma skärgårdsborna till del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.34--------------------------- Länsstyrelsen
i Uppsala län: Lantbmksnämnden har i ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>räkneexempel
visat att odlingen över så mycket som 30 000 ha åkermark kan komma att behöva
läggas ner i länet då regleringen upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
regionalpolitisk synpunkt är det mycket angeläget att frågan om ny<br>
användning av friställd åkermark tas upp i god tid och ur skilda aspekter<br>
löses tillfredsstäUande.- Enligt länsstyrelsens mening är det önsk<br>
värt att statsmakterna i samband med avregleringen gör kraftfulla försök<br>
att så snart som möjligt komma fram till ett målmedvetet energipolitiskt<br>
beslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>112</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section730>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section731>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>10.36------------------------------ Länsstyrelsen
i Östergötlands län: Länsstyrelsen vill hänvi- Prop. 1989/90:146</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sa
till vad Lantbmkamas länsförbund i Östergötland anfört beträffande Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>behovet
av en lämplig ordning att hantera effekteraa för glesbygdsprodu-centeraa av en avreglering
av mjölkproduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Östergötland
kommer att drabbas hårt av kapacitetsneddragningen ge<br>
nom sin specialisering på spannmålsproduktion. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
tillstyrker LAG: s förslag om ökade insatser för att motverka de negativa
effekter som en krympande jordbmksproduktion får för glesbygdssysselsättning
och boende och för naturvärden och landskapsbild. Länsstyrelsen finner också
att föreslagna stödsystem, dvs. via glesbygdsstödet och NOLA-verksamheten, är
ändamålsenliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
vill betona vikten av att även länen i södra Sverige ges en<br>
förstärkning av resursema för glesbygdsstöd. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Länsstyrelsen
vill starkt betona nödvändigheten av att länssty<br>
relsens resurser för regional utveckling förstärks kraftigt så att insatsema i<br>
glesbygdsföretag och övrigt näringsliv i berörda bygder och tätorter kan<br>
intensifieras och breddas. Enbart stödet riktat mot glesbygdsföretag i länet<br>
kan beräknas ta i anspråk 9 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.37 Länsstyrelsen
i Jönköpings län: Om den föreslagna avregleringen<br>
genomförs fuUt ut uppstår ett allvarligt hot för länets mjölkproducenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
föreslår två åtgärder. En bibehållen intemreglering på mjölkområdet som gynnar
mjölkproducenter i Jönköpings län och i jämförbara regioner. Ett arealbidrag
för vall- och betesmarker som ersättning för jordbmkamas arbete med det öppna
landskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Länsstyrelsen
vill--- starkt understödja utredningens för<br>
slag om en kraftig utökning av glesbygdsstödet. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.39--------------------------------- Länsstyrelsen
i Kalmar län: LAG:s förslag skulle få betydande re<br>
gionalpolitiska återverkningar i Kalmar län. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
genomförande av LAG: s förslag kan överslagsmässigt beräknas medföra ett bortfaU
av 1 500-2000 årsarbeten till övervägande del i glesbygden. Länsstyrelsen
bedömer att det är små utsikter att genom glesbygdsstöd kunna kompensera detta
bortfaU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
snabbt slopande av prisutjämningssystemet inom mejerinäringen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>skulle få allvarliga
konsekvenser för Kalmar län. Länsstyrelsen vill</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>därför
föreslå att förslaget från Svenska mejeriemas riksförening till förenklat
prisutjämningssystem läggs till gmnd för en successiv marknadsanpassning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
har i yttrande till regeringen bestämt hävdat att en minsk<br>
ning av sockerbetsodling och sockerproduktion inte får drabba Öland. Det<br>
finns starka regionalpolitiska, miljömässiga och beredskapsskäl för en<br>
sådan begäran.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10.40--------------------------- Länsstyrelsen
i Gotlands län: För Gotland kan, på gmnd av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>de
särskilda fömtsättningama som gäller här, det bli avsevärt ogynnsam<br>
mare än för landet i övrigt. Detta beror bl. a. på jordbmkets stora betydelse</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>113</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>8
Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 146. Bilagedd</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section732>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>här,
de genomsnittligt lägre skördama, den omfattande förädlingsindu- Prop.
1989/90:146 strin som är starkt beroende av länets eget jordbmk, ö-läget med
den för Bilaga 2 pendling avgränsade arbetsmarknaden, näringsstmkturen med
begränsade möjligheter till ersättningssysselsättning samt ökade miljökostnader
på gmnd av naturligt givna fömtsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser----- att en regionalpolitisk särbehandling bör göras för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Gotland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Lantbmksnämnden
i Gotlands län har i sitt yttrande över ar<br>
betsgmppens betänkande gjort en teoretisk beräkning av konsekvensema<br>
för Gotlands län vid en direkt översättning av gmppens förslag. Enbart<br>
inom jordbmket motsvarar detta en minskning med drygt 200 årsarbeten.<br>
Detta kan grovt uppskattas till ca 15 % av årsarbetskraften i det gotländska</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>jordbmket.---- Utöver
resultatet i jordbmksledet kommer effektema</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
en minskad produktion i förädlingsledet. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- De
faktiska konsekvenseraa i form av minskad produktion och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sysselsättning,
torde bli betydligt större om inte särskild regionalpolitisk hänsyn tas till de
speciella förhåUanden som gäller för det gotländska jordbmket och
livsmedelsindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser att en uttömmande analys måste göras av vilka de totala<br>
effekteraa av arbetsgmppens förslag blir i olika delar av landet .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Utredningens
analyser och beräknade sysselsättningseffekter är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- grova
och bygger på osäkra antaganden. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Den
av utredningen föreslagna förstärkningen av glesbygdsstö<br>
det med 100 milj. kr. i samband med avregleringen anser vi endast får ses<br>
som en form av insatser som kan vara aktuell. Beloppets storlek är med<br>
stor säkerhet alltför snålt tilltaget och bör därför kunna ökas under över<br>
gångstiden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Det
kommer att behövas en betydande samverkan mellan jord<br>
bmksnäringen samt myndigheter och organisationer för att omställningen<br>
skall kunna ske på ett acceptabelt sätt och så att de regionalpolitiska<br>
insatsema kommer till bästa möjliga användning. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fortsatt sockerbetsodling på Gotland fömtsätter absolut att socker-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bmket
finns kvar.--- Gotland bör garanteras en utökad odlingsareal</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>till
ca 5000ha, dvs. med ca 20%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.41
Länsstyrelsen i Blekinge län: Sockerbetor och potatis är basgrödor i det
blekingska jordbmket. De ger ekonomisk ryggrad som bär upp animalieproduktionen,
pälsdjursnäringen och fisket. Samtidigt som de skyddar miljön. Nedskämingar
skulle drabba jordbmkaraa orimligt hårt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har varken beaktat grödoraas centrala ställning i Blekinge eller deras positiva
effekter på miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser att regionalpolitiska förhållanden i Blekinge bör tillmätas stor
betydelse. Odlingen av sockerbetor och fabrikspotatis är så viktiga för
Blekinges jordbmk, att inga nedskämingar kan accepteras förrän sekundära
effekter på ett tillfredsställande sätt kan åtgärdas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser att de beräknade positiva sysselsättningseffektema<br>
av ett utökat glesbygdsstöd sannolikt är överskattade med hänsyn till<br>
stödets storlek.-- </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>114</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section733>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section734>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Glesbygdsstödet
bör höjas med ytterligare 100 milj. kr. så att det totala Prop. 1989/90:146<br>
glesbygdsstödet uppgår tiU 430 milj. kr./år.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.42------------------------------- Länsstyrelsen
i Kristianstads län: De regionalpolitiska in<br>
satsema behandlas i utredningen mycket knapphändigt och svepande.<br>
Inom detta område fordras en mera ingående regionvis konsekvens- och<br>
behovsanalys.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbmksnämnden
i länet har beräknat att sysselsättningen minskar<br>
med ca 10% inom såväl jordbmkets primärled som inom insatsvam- och<br>
förädlingsindustrin om utredningens förslag genomförs. Arbets<br>
gmppens uppgifter om positiva sysselsättningseffekter av glesbygdsstödet<br>
bedöms inte komma att påtagligt beröra Kristianstads län eftersom länet<br>
inte förfogar över mer än 3,5 milj. kr. per år för ändamålet. Detta stöd<br>
måste öka till 30 milj. kr. för att kompensera länet för sysselsättnings<br>
minskningen. Arbetsgmppens förslag till ökning av glesbygdsstödet är helt<br>
otillräckligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10.43------------------------------ Länsstyrelsen
i Malmöhus län: Länsstyrelsen vänder sig</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mot
förslaget att glesbydsstödet främst ska omfatta Norrland. Ett utökat
glesbygdsstöd måste även omfatta södra Sverige och därvid också t.ex. delar av
Malmöhus län.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelspolitiken
kommer under 1990-talet att medföra omfattande förändringar i det skånska
landskapet, om föreliggande utredningsförslag genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Stora
arealer jordbmksmark kommer att tas ur produktion i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>länet.
Kontrasten mellan nedläggningsområden och jordbmksområden<br>
förstärks.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Enligt
länsstyrelsens bedömning är det viktigt att på alla sätt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>stimulera
till nyföretagande inom småskalig förädling men länsstyrelsen<br>
anser att livsmedelsutredningen överskattat möjlighetema att skapa upp<br>
till 2000 sysselsättningstillfallen i glesbygd. Småskalig förädlingsindustri<br>
kommer sannolikt i framtiden att produktionsmässigt endast bidra till en<br>
mindre del av livsmedelsproduktionen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.44 Länsstyrelsen
i Hallands län: I utredningen finns inte någon utveck<br>
lad analys över vilka följder förslagen får vare sig för olika sektorer inom</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>jordbmket och
livsmedelsindustrin eller för olika delar av landet. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Allmänt
sett har Hallands län mycket goda fömtsättningar för produktion och förädling
av livsmedel. Trots detta kommer dock betydande förändringar att ske inom
vissa sektorer och områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Enligt
länsstyrelsen är småskalig förädlingsverksamhet positiv</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>men
den torde inte få mer än lokal betydelse för länet. Bl. a. kan de miljöoch hälsovårdsmässiga
kraven bli alltför kostsamma för små livsmedelsföretag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Det
är nödvändigt att de utvecklingsinsatser som redan nu pågår</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>när
det gäller produktion och förädling av livsmedel intensifieras. För att<br>
det skall bli möjligt krävs det exempelvis att länet erhåller ett ökat anslag<br>
för regionala utvecklingsinsatser. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>115</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section735>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section736>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>10.45 Länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län: I utredningen saknas en Prop. 1989/90:146<br>
bedömning av de regionala konsekvensema av förslagen. Därmed kan Bilaga 2<br>
varken behovet av ökade anslag till landskapsvård eller behovet av ytterli<br>
gare glesbygdsstödsmedel närmare bedömas. Här behövs ett regio<br>
nalt utredningsarbete med bl. a. olika inventeringar där även kommunema<br>
behöver engageras.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.48
Länsstyrelsen i Värmlands län: Någon tillfredsställande kon<br>
sekvensbeskrivning har inte redovisats av utredningen. Därför är osäker<br>
heten stor om verkningama inom olika sektorer. : Tydliga signaler</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
regionala produktionsmål och hur överskottsarealen skall hanteras måste ges,
liksom en rimlig omställningstid.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan konstateras att spannmålsodlingen i Värmland får betydande<br>
problem om förslaget genomförs. En extensifiering av brakandet sker på<br>
kort sikt och betydande arealer kommer att passivt eller aktivt skogsplan<br>
teras. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ En
avreglering avjordbmket måste enligt länsstyrelsens uppfatt<br>
ning följas upp av ett kraftfullt stöd till jordbmket med regional- eUer<br>
glesbygdspolitiska förtecken.------ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Med
tanke på att Värmlands län är en av de regioner som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>starkast
påverkas av att det s. k. Norrlandsstödet föreslås upphöra, är det angeläget
att en betydande del av glesbygdsstödet tillfaller Värmland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.49-------------------------- Länsstyrelsen
i Örebro län: För Örebro län innebär försla<br>
get att de sämre markema i mellan- och skogsbygderaa överges i Bergsla<br>
gen samt i västra och södra länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser att de lOOmilj. kr. i extra glesbygdsstöd samt de 250milj. kr. tiU
landskapsvårdande insatser som föreslås inte räcker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Det
är angeläget att länet tilldelas extra resurser för att stimulera</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ny
småskalig verksamhet och sysselsättning i glesbygd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10.50-------------------------------- Länsstyrelsen
i Västmanlands län: Det finns risk för att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>jordbmksnäringen
i Västmanland kommer att drabbas hårdare än på<br>
många andra håll i Sverige. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
treåriga särskilda åtgärdsprogrammet för jordbmket i Norrland bör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förlängas
till att gälla även under omställningsperioden, samt även</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>utsträckas
till att gälla i regionalpolitiskt utsatta delar av södra Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Det
är inte realistiskt att anta att glesbygdsstödet helt skulle</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kunna
kompensera sysselsättnings- och inkomstbortfallet som uppstår i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>länet.---- För
att glesbygdsstödet skall bli verkningsfullt erfordras en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>väsentligt
större utökning än förslagets lOOmilj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är länsstyrelsens uppfattning att sydgränsen för prisstöd även i<br>
Västmanland bör följa de naturliga fömtsättningama för jordbmkspro<br>
duktion och inte, som i dag, strikt följa länsgränsen. De delar av Västman<br>
land, som har likartade produktionsbetingelser som kringliggande stödbe-<br>
rättigade regioner, bör därför också få samma stöd.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>116</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section737>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section738>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10.51 Länsstyrelsen
i Kopparbergs län: De förslag som presenteras i betan- Prop. 1989/90:146<br>
kandet medför troligen en ännu snabbare och mer långtgående nedlägg- Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ning
av jordbruksföretagen i länet. Effekterna kommer att bli mycket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kännbara---- .
Det är därför av yttersta vikt att Dalarna, som har</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>likartade
problem när det gäller jordbmksdriften som de fyra nordligaste<br>
länen får del av det s. k. Norrlandsstödet och ett förstärkt sådant i framti<br>
den. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.52 Länsstyrelsen
i Gävleborgs län: Länsstyrelsen anser att en avveck<br>
ling av prisutjämningssystemet på mjölk kan få starkt negativa konsekven<br>
ser för mjölkproduktionen i länet och därmed på sysselsättningen i dessa<br>
områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Utredningen
menar att fläskproduktionen har ett begränsat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beredskapsintresse.
Vi anser emellertid att det vore olyckligt om fläskpro-duktionen försvann från
vårt län dels för tillförseln av färskt närprodu-cerat fläsk, dels för att
skapa underlag för de slakterier som finns i dag. Risk finns annars för att
något eller några av dessa slås ut, vilket i sin tur kan verka negativt på jordbmksproduktionen
i stort. Den ensidighet som präglar vårt jordbmk skulle dessutom ytterligare
accentueras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Vi
menar att småskalig förädling, framför allt i norrländsk</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>glesbygd,
enbart kan få marginella effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Den
sysselsättningseffekt för glesbygden som utredningen skis<br>
serar bedöms vara alltför optimistisk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.53--------------------------------- Länsstyrelsen
i Västernorrlands län: Den begränsade an<br>
vändningen av framför allt bekämpningsmedel i norrländskt jordbmk<br>
innebär att fömtsättningarna för högkvalitativ produktion är särskiU<br>
gynnsam. Denna fördel bör tas till vara genom kraftfulla åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Målet
för livsmedelspolitiken vad avser det norrländska jordbmket bör<br>
enligt länsstyrelsens uppfattning ligga fast, dvs. 1984 års produktionsnivå<br>
skall bibehållas.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Sambandet
mellan föreslagna åtgärder för glesbygdsjordbmket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
förväntad sysselsättningsökning genom exempelvis glesbygdsstöd har<br>
på intet sätt redovisats. Ändock förväntar sig utredningen en ökning av<br>
sysselsättningen genom glesbygdsstödet om 500010000 arbetstillfällen<br>
under en 5-årsperiod. Det överstiger vida de resultat som nåtts under den<br>
gångna 5-årsperioden. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
redovisar dessutom en stark övertro på förädlingsmöjlighe<br>
terna inom glesbygden.- Erfarenhetema hittills är inte uppmunt<br>
rande. Produktion av konsumtionsmjölk vid mindre anläggningar skulle<br>
kunna ha fömtsättningar att lyckas i anslutning till större tätorter, men<br>
innebär då samtidigt inte någon nytta för glesbygden. Däremot bör föräd<br>
lingsinsatser utformas som innebär att kompletterande och ny verksamhet<br>
stimuleras.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Den
neddragning som kan fömtses inom livsmedelsproduk<br>
tionen skall enligt vår uppfattning inte beröra jordbmket i de sju skogslä<br>
nen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:369.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>117</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section739>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section740>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Vi
anser att den samlade nivån på produktionsstödet bör vara Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>oförändrad och därmed
uppgå till 735 milj. kr. per år.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Drygt
30% av bmkarna i Norrland är 60 år eller äldre medan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>endast drygt 20% är under
40 år. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser att den kommande jordbrakspolitiken måste inne<br>
hålla någon form av etableringsstöd för det norrländska jordbmket. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- En
minskning av jordbmket skulle innebära uppenbara risker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
att kvinnornas arbetsmöjligheter minskade med åtföljande utarmning av framför
allt glesbygden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Den
största faran för glesbygdens livsmedelsproduktion är, om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>prispressen blir
betydande, att dagens hämtningsmönster inskränks i viss</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>omfattning.--- Det
regionala prisstödet som i dag uppgår till I lOmilj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kr.
måste få finnas kvar. Anledningen är att detta bortfall drabbar norra<br>
Sverige med dess långa transportavstånd. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
tolkar det som att utredningen finner det lämpligt att fläskproduktionen
upphör i norra Sverige. Detta skulle vara direkt förödande för möjligheterna
att upprätthålla en rationell förädlingsindustri i norra Sverige.
Fläskproduktionen fungerar i dag som en bas och som en utjämnande faktor inom
förädlingsindustrin. Dessutom är norra Sverige ett underskottsområde på fläsk,
vilket är ytterligare ett skäl att inte dra undan förutsättningarna för denna
produktion. Produktionsstödet bör också fortsättningsvis enligt länsstyrelsens
uppfattning utgå för fläsk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.54-------------------------------- Länsstyrelsen
i Jämtlands län: Vi hälsar arbetsgmppens uppfatt<br>
ning att det även i framtiden skall finnas jordbmk och livsmedelsproduk<br>
tion i norra Sverige samt förslagen angående glesbygdsstödet med tillfreds<br>
ställelse. Att jordbmket i Jämtlands län kan överleva under någoriunda<br>
rimliga villkor, är inte bara ett länsintresse. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ En
begränsad nedgång i produktionen skulle i sådan grad mins<br>
ka basen för förädlingsindustrin att enheterna i Östersund skulle tvingas<br>
lägga ned. Detta skulle skapa ett regionalpolitiskt problem av avsevärda<br>
proportioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
vill i detta sammanhang erinra om att i tidigare ställningstaganden från
riksdagen 1984 års produktionsnivå fastställts som mål för jordbmket i norra
Sverige. Denna målsättning bör bestå även om den nuvarande produktionen är
lägre.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
revision av områdesindelningen för prisstöd bör ske och kan lämpligen
genomföras i anslutning till besluten om den framtida livsmedelspolitiken.
Storsjöområdet bör med hänsyn till klimat- och produktionsförhållanden klassas
upp.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.55-------------------------------- Länsstyrelsen
i Västerbottens län: Avvecklingen av den</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>interna
marknadsregleringen kommeratt leda till fallande producentpriser särskilt i
Norrlands inland. När jordbraksinkomsten som i huvudsak kommer från animalieproduktion
minskar kraftigt kommer också incitamentet att bo kvar i glesbygd att minska.
De snabbt ökande transportkostnaderna både vad avser gods- och
persontransporter verkar också i negativ riktning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sett
utifrån glesbygdsbefolkningens synpunkt.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>118</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section741>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section742>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser att effekterna av den nya jordbrukspolitiken leder Prop. 1989/90:146
till en minskad sysselsättning i glesbygden i Västerbottens län och att det
Bilaga 2 krävs kompletteringar för att mildra effekterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjligheterna
till viss prisutjämning mellan olika mejeriprodukter och<br>
fraktbidraget har haft en avgörande betydelse för att upprätthålla produk<br>
tionen i glesbygden.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att mildra de negativa effekterna av en avreglering föreslår länsstyrelsen att
budgetmedel anvisas för att även fortsättningsvis kunna kompensera i första
hand de höga insamlingskostnaderna i länets inland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Det
är enligt länsstyrelsens mening angeläget att det tillskapas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>möjligheter
att ytterligare stödja animalieproduktionen i skogslänen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Det
finns en risk för att eventuell överproduktion vid de stora</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>anläggningarna
blir föremål för dumpingtendenser i norra Sverige. Länsstyrelsen anser därför
att regeringen bör utarbeta ett regelsystem som kan träda i kraft om en sådan
situation uppstår. Förenklad prisutjämning på mjölk och möjlighet till
gemensamt ansvar för export för att undvika att Norrland blir en dumpingmarknad
för överskott söder ifrån bör vara inslag i ett sådant system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Åldersfördelningen
i norr är klart mera ogynnsam än i övriga</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>delar
av landet.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Länsstyrelsen
förordar därför att ett särskilt investeringsstöd till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>jordbmket
i norra Sverige inrättas i syfte att underlätta generationsväxlingar och
större investeringar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Länsstyrelsen
vill understryka vikten av att de nya stödformer</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
tillförs det norrländska jordbmket blir värdesäkrade fullt ut. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.56
Länsstyrelsen i Norrbottens län: I Norrbotten finns livsmedelsindustrin
lokaliserad till kustområdet. De långa avstånden till länets inlandsföretag
medför relativt höga transportkostnader som i synnerhet drabbar
mjölkproducenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
fullständig och snabb avveckling av det interna regleringssystemet<br>
medför med stor sannolikhet stora och svåröverskådliga omställnings<br>
problem. --- Föreslaget investeringsstöd till småskalig förädling ger</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ingen
omedelbar effekt. Av både beredskaps- och regionalpolitiska skäl bör ett
särskilt fraktstöd införas i samband med avvecklingen av nuvarande
regleringssystem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser att tidigare av riksdagen fastställt produktionsmål för Norrland dvs.
1984 års produktion bör eftersträvas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Norrlandsstödet
bör kompletteras med ett stöd som bygger på regionens faktiska
produktionskostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
föreslår reducerade egenavgifter .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Stöd
måste också i fortsättningen kunna lämnas till kombinationsföretag och
"mjuka" investeringar i hela länet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
föreslår att glesbygdsstödet döpes om till landsbygdsstöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lansstyrelsen
anser att medlen (lOOmilj. kr.) kan med fördel överföras<br>
från tidigare åtgärdsprogram till glesbygdsstödet .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.58
Delegationen för glesbygdsfrågor:-------------- Delegationen an-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>119</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section743>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section744>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ser att den ökning av
glesbygdsstödet som utredningen föreslår är otillräck- Prop. 19 89/90:146
lig. Delegationen föreslår att detta höjs med 200milj. kr. Delegationen
vill Bilaga 2 understryka att det är nödvändigt att stimulera nyföretagande
och generationsskiften inom jordbmket i norra Sverige för att bryta den
nuvarande mycket negativa utvecklingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
Norrlandsstödet är det delegationens uppfattning att detta<br>
bör vara kvar och att de nuvarande gränsema för stödområdet i huvudsak<br>
bör bibehållas. Delegationen anser att de ambitioner som kommer till<br>
uttryck i 1984/85 års jordbmkspolitiska beslut om oförändrad produk<br>
tionsnivå i skogslänen skall gälla. Delegationen anser att kraftfulla</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>insatser
är nödvändiga för att restaurera och nyorientera inlandsjordbm-<br>
ket. Satsningar behövs i hela produktionskedjan. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.68
Hushållningssällskapens förbund: En fömtsättning för att lantbm<br>
ket i Norrlands inland skaU överleva om LAG:s förslag genomförs är att<br>
lantbmkama kompenseras för de ökade produktionskostnader man har<br>
där. Det gäller bl. a. transportkostnader för mjölk, slakt och fömödenhe<br>
ter. --- Norrlandsstödet måste dimensioneras så att det blir möjligt att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>upprätthålla 1984 års
produktionsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.71----------------------------------- Kooperativa
förbundet: KF delar i mycket hög grad utredningens<br>
synpunkter att de regionalpolitiska instmmenten måste ha en stor flexibili<br>
tet och förmåga att överskrida sektorgränsema .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
tillstyrker utredningens förslag att glesbygdsstödet nu ökas med lOOmilj. kr. tiU
330milj. kr./år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>KF
stöder LAG: s uttalande att glesbygdsstöd kan utnyttjas för utveck<br>
ling av småskaliga industrier inom livsmedelsområdet under fömt<br>
sättning att projekten är ekonomiskt bärkraftiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.72 Landsorganisationen
i Sverige: LO anser att det utökade glesbygds<br>
stödet bör stimulera till uppbyggnad av småskalig livsmedelsproduktion.<br>
De regionalpolitiskt ansvariga myndigheteraa bör aktivt medverka tiU<br>
detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgrappens
underlag vad avser Norrlandsstödets omfattning är emellertid enligt LO:s mening
otiUräckligt, varför det angivna beloppet efter en mer ingående analys kan
behöva justeras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppen
föreslår att det generella glesbygdsstödet ökas med lOOmilj. kr. Gmppen drar
också slutsatsen att det bibehållna produktionsstödet till norra Sverige och
programmet för landskapsvård tillsammans med ökningen av glesbygdsstödet torde
ge en ökning av sysselsättningen i glesbygden. LO finner det glädjande om
detta blir fallet, men anser att utredningen inte presenterar ett tillräckligt
underlag för en sådan slutsats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
mer genomarbetad analys av konsekvensema för sysselsättningen<br>
borde ha gjorts i utredningen.----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>10.73 Landstingsförbundet:
Styrelsen tillstyrker att stödet till jordbmket i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Norrland
bibehålls och att glesbygdsstödet utökas. Stödet
bör dock</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>120</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section745>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section746>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utformas så att det bättre
överensstämmer med den regionalpolitiska Prop. 1989/90:146<br>
prioriteringen av Norrlands inland.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
utökade glesbygdsstödet föreslås bl. a. användas som investerings<br>
stöd till småskalig förädling.-- Insatser för att få till stånd sådan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>produktion är enligt
styrelsens uppfattning värdefulla .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.74
Lantbmkamas riksförbund: Jordbmksproduktionen i norra Sverige skall genom ett särskiU
regionaU prisstöd upprätthållas på minst 1984 års nivå. Härvid skall prisstödet
utformas utifrån de faktiska kostnadema och andra förhållanden som kräver
särskilda åtgärder för att uppnå produktionsmålet inom jordbmket i norra
Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
föreslår att ett särskilt regionalpolitiskt stöd skall utgå i skogs- och<br>
mellanbygder i mellersta och södra Sverige. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Olika
gemensamma nyttigheter såsom regionalpolitik, landskapsvård m.m. får inte
belasta livsmeddspriseraa utan finansieras med särskilda budgetmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- LAG:s
förslag till utökning av glesbygdsstödet är under alla</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förhållanden
motiverat, men bidrar inte till att förbättra de ekonomiska villkoren för jordbmksproduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.76
Småbrukare i Väst: Allt måste göras för att behålla de smågårdar som finns kvar
och att underlätta för unga familjer att få köpa dem. Att satsa pengar och
resurser här, på stabila sociala miljöer, det tjänar hela samhället på.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Borttagande
av förlustavdrag, (kvittningsrätt) försämrade reseavdrag drabbar små- och deltidsjordbmkama
mycket hårt och bör kompenseras på något sätt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.80
Svenska lantarbetareförbundet: Norrlandsstödets omfatt<br>
ning är enligt SLF:s mening otillräckligt, varför det angivna beloppet efter<br>
en mer ingående analys kan behöva justeras. Här bör bl. a. särskilt beaktas<br>
transportkostnader inom mejerinäringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- SLF
finner det glädjande om glesbygdsstödet ger en ökning av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sysselsättningen
i glesbygden men anser att utredningen inte presenterar ett tillräckligt underiag
för en sådan slutsats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.82
Svenska naturskyddsföreningen: Naturskyddsföreningen är kritisk</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>till den nuvarande
utformningen av Norrlandsstödet. Därför bör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
förändring av Nortlandsstödet till ett kombinerat stöd till areal och tiU vall-foderkonsumerande
djur övervägas, för att stimulera sådan djurproduktion som baseras på den
regionala foderproduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.88
Sveriges livsmedelsindustriförbund: SLIM delar utredningens uppfattning att
regionalpolitiken inte bör betalas över matprisema utan över statsbudgeten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>10.89
Tjänstemännens centralorganisation: För att stödja mjölkproduk-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:370.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>121</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section747>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section748>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tion
i glesbygd kan ett visst regionalpolitiskt motiverat transportstöd vara Prop.
1989/90:146<br>
motiverat. Detta bör dock administreras skilt från mejerinäringen.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Effekteraa
för industri- och insatsleverantörer av en ny jordbrakspolitik är
svårbedömbara. Rent aUmänt kommer att krävas en viss produktionsneddragning,
eftersom förädlingsindustrin i allt väsentligt är dimensionerad för att ta
hand om hela den svenska råvaran. En koncentrationsprocess med nedläggningar av
driftsenheter och hela företag torde bli följden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
regioner kan drabbas ganska hårt av denna utveckling, exempelvis Gotland och
västra Blekinge/östra Skåne, men också vissa under normala konjunkturer
relativt sysselsättningssvaga orter i norra och meUerta Sverige. För sådana
regioner och orter kan det komma att behövas vissa särskilda regionalpolitiska
insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>11 Mejeriprodukter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11.9 Riksantikvarieämbetet:
Mejeriföretagen i Gotlands, Kalmar, Krono<br>
bergs, Jönköpings, Kristianstads, Hallands, Skaraborgs och Jämtlands län<br>
har väsentligen medverkat till att landskapets nuvarande grad av öppenhet<br>
kunnat bibehållas. En försämrad lönsamhet för dessa företag inger mycket<br>
stor oro.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11.10 Lantbruksstyrelsen:
En avveckling av marknadsregleringar medför<br>
en minskad efterfrågan på mjölk från mejerieraa. Priset kommer att pres<br>
sas ner mer än som motsvaras av sänkta foderpriser. Prisutvecklingen på<br>
lång sikt blir beroende av mejerieraas prissättning på mjölkråvaran och på<br>
effekteraa av det föreslagna mjölkpensionssystemet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mjölkbondens
främsta möjlighet att möta ett lägre pris är att sänka<br>
kostnaderaa. Prisrdationeraa mellan spannmål och vallfoder kan väntas<br>
förändras till spannmålens fördel. Inom spannmålsodlingen kan kostna<br>
dema väntas sjunka.-- Bete kan väntas bli billigare på åkermark.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Därigenom
kan sämre naturliga betesmarker konkurreras ut, om inte stöd för fortsatt
betning utgår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Behovet
av enkla och billiga byggnader för mjölkkor, kalvar och rekryteringsdjur
kommer att öka. Möjlighetema härvidlag begränsas dock av skärpta
djurskyddsföreskrifter och av arbetsmiljöskäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>På
lång sikt finns anledning att räkna med något lägre pris på mjölk som<br>
en följd av lägre foderkostnader om marknadsregleringaraa tas bort. I<br>
första hand kan en prissänkning på foder fömtses i slättbygdema och<br>
andra områden med betydande spannmålsodling. Mjölkproduktionen<br>
måste efter några år tillföras nya produktionsresurser, bl. a. byggnadskapi<br>
tal till följd av förslitning och nya djurskydds- och arbetsmiljökrav. Med<br>
de byggnadskostnader som råder och som kan förväntas framöver kan<br>
mjölkpriset inte falla nämnvärt om produktionen skall kunna konkurrera<br>
om nya resurser.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
lantbmksnämnder redovisar oro och osäkerhet om mjölkproduk<br>
tionens utveckling. Det är främst nämndema i Småland, Västergötland</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>122</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section749>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section750>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och Norrland, dit för
närvarande drygt hälften av landets mjölkproduktion Prop. 1989/90:146<br>
är lokaliserad, som slår vakt om en fortsatt produktion.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Flera
lantbmksnämnder, även i slättbygdslän anför stark tveksamhet till<br>
en fullständig avveckling av mjölkregleringen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
lantbmksstyrelsens bedömning kommer en avreglering att påskynda
storleksrationaliseringen inom mjölkproduktionen i samband med nyinvesteringar.
En viss förskjutning av produktionen från glesbygder och skogsbygder till
centralt belägna bygder med goda avsättnings- och produktionsfömtsättningar
kan också fömtses. En utveckling av kontraktsproduktion kan komma att på
längre sikt medverka till en stabilisering av marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbmksstyrelsen
anser att marknadsregleringen på mejeriområdet bör kunna avvecklas på sikt. En avreglering
kan dock inte ske på det sätt som arbetsgmppen föreslår. I ett första steg bör
den intema regleringen förenklas. Även en förenkling innebär emellertid stora
krav på förändringar och anpassning av mjölkproduktionen och mejerinäringen. En
omfördelning av gränsskyddet för olika mejeriprodukter måste ske. Tid måste
även ges för nödvändig anpassning. En förenklad eller helt avvecklad intera
reglering fömtsätter kraftfulla åtgärder för att minska resursema i mjölkproduktionen.
Systemet med mjölkpension för producenter äldre än 60 år måste därför finnas
kvar under omställningsperioden. Vid en avreglering enligt arbetsgmppens
förslag måste mjölkpensionssystemet kompletteras med åtgärder som även omfattar
yngre producenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11.13
Statens jordbruksnämnd: Totalt kan minskningen av antalet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kor
hamna mellan 60000100000 kor. Räknat på medelstora mjölkkobe<br>
sättningar motsvarar det 3 000-5 000 producenter. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
flesta mjölkproducentema kommer till följd av avregleringen att<br>
hamna i en annan planeringssituation. Förmodligen kommer man att få<br>
styra sin produktion utifrån de villkor som kommer att gälla för vilken<br>
total mängd mjölk man får leverera enligt uppgörelser med mottagande<br>
mejeri och hur den skall vara fördelad i tiden. Den nya planerings<br>
situationen kan även resultera i att utnyttjandet av befintliga resurser,<br>
t.ex. ladugårdar, påverkas. Ledigt utrymme kan komma att fyllas med<br>
djur för köttproduktion osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vissa
mjölkproducenter kan om de blir leverantörer för produktion av mjölkprodukter
med speciella krav på mjölkråvaran få bedriva sin produktion med vissa
restriktioner vad gäller vilka fodermedel som får användas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
mejeriindustrin kommer vid avvecklingen av den intema marknads<br>
regleringen att framträda överkapacitet i främst torrmjölks- och matfetts<br>
tillverkningen, eftersom överskottet på mjölk i huvudsak exporteras i form<br>
av torrmjölk och smör.- Utvecklingen för mejerier med osttillverk<br>
ning är svårare att bedöma. Genom att utjämningssystemet avskaffas<br>
kommer ostprisema att få höjas, vilket bör leda till att konsumtionen av<br>
ost minskar och därmed framträder överkapacitet vid ostmejerieraa. Sam<br>
tidigt gäller att nuvarande import av ost täcker över 10% av konsumtio-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:369.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>123</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section751>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section752>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nen.
Om de svenska osttillverkarna lyckas ta över marknadsandelar från Prop.
1989/90:146<br>
importosten kommer överkapaciten inte bli så stor.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
mejeriområdet kan en avveckling av den interna marknadsregle<br>
ringen förväntas påskynda fusioner, andra former av samverkan och stmk<br>
turrationaliseringar. - </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
kommer de mejeriföretag som, när utjämningssystemet avskaf<br>
fats, får försämrad betalningsförmåga att söka förbättra sitt läge genom att<br>
samarbeta eller gå samman med andra för att uppnå fördelar på områden<br>
där man kompletterar varandra.----------- För att nå ökad kostnadseffektivi<br>
tet kommer mejeriföretag att tvingas differentiera priserna till leverantö<br>
rerna i relation till de merkostnader de står för. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
mjölkproduktionen gäller att ca 33% av mjölkkorna finns i Götalands
skogsbygder och ca 8% i mellersta Sveriges skogsbygder. Under fömtsättning att
Norrland skyddas från minskning av mjölkproduktionen genom s. k. Norrlandsstöd
kan man förvänta att minskningen av mjölkproduktionen i första hand kommer att
ske i de först nämnda områdena.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Vid
nedläggning av mjölkproduktionen kan det i en del fall bli</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>aktuellt
att gå över till att driva självrekryterande nötköttsproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
både mjölk- och nötköttsproduktionens framtida lokalisering gäUer<br>
att det föreslagna stödet till landskapsvård kan komma att påverka var<br>
produktionsminskningen kommer att äga mm. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
fråga om utjämningssystemet för mjölk föreslår JN en förlängd övergångsperiod
om tre år. Härvid kan ett förenklat system utnyttjas. Konstruktionen kan vara
att de intema avgiftema successivt avtrappas med en tredjedel per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11.14
Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation: KD tillstyrker avskaffandet av
utjämningssystemet för mjölk. Det bör ske på sådant sätt att näringen ges
rimlig tid för omställning. KD föreslår att man avvaktar med den föreslagna
omfördelningen av gränsskyddet, som skulle innebära kraftiga prishöjningar på
ost och mjölkpulver, något som kan vara tveksamt från konsumentsynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11.17
Statens industriverk: Vad avser mejerinäringen och slopan<br>
det av utjämningssystemet förefaller enligt SIND utredningen ha under<br>
skattat de negativa effekterna i Norrlands inland. Ytterligare över<br>
väganden förefaUer därför angelägna innan beslut fattas, så att effekterna<br>
av förslaget kan belysas mer ingående.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11.23
Näringsfrihetsombudsmannen: LAG föreslår att det gräns-<br>
skyddade priset på de enskilda mejeriprodukterna justeras för att bidra till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>en utjämning av
lönsamheten hos dessa. NO ställer sig tveksam till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>om
man på detta sätt skall skydda en i dag subventionerad produkt. Den<br>
svenska osten möter en endast obetydlig konkurrens, och NO finner det<br>
angeläget att det kommer ut ett mera varierat utbud på marknaden. Av<br>
betydelse för de avvägningar som här måste göras är att gränsskyddet<br>
under ett övergångsskede har formen av införselavgift så att korrigeringar<br>
kan göras om utvecklingen blir otillfredsstäUande.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>124</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section753>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section754>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11.36------------------------------- Länsstyrelsen
i Östergötlands län: Länsstyrelsen viU hänvi- Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sa
till vad Lantbrakamas länsförbund i Östergötland anfört beträffande Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>behovet
av en lämplig ordning att hantera effekterna för glesbygdsproducenterna av en avreglering
av mjölkproduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11.37------------------------------ Länsstyrelsen
i Jönköpings län: Enligt länsstyrelsens me<br>
ning måste mjölkproduktionen på sydsvenska höglandet bli föremål för<br>
särskilda åtgärder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
den föreslagna avregleringen genomförs fullt ut uppstår ett allvarligt<br>
hot för länets mjölkproducenter. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Länsstyrelsen
föreslår två åtgärder. En bibehållen internregle<br>
ring på mjölkområdet som gynnar mjölkproducenter i Jönköpings län och<br>
i jämförbara regioner. Ett arealbidrag för vall- och betesmarker som ersätt<br>
ning för jordbmkamas arbete med det öppna landskapet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11.39------ Länsstyrelsen
i Kalmar län: Ett snabbt slopande av prisutjämnings<br>
systemet inom mejerinäringen skulle få allvarliga konsekvenser för Kal<br>
mar län.---- Länsstyrelsen vill därför föreslå att förslaget från Svenska</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>mejeriernas
riksförening till förenklat prisutjämningssystem läggs till grand för en
successiv marknadsanpassning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11.40<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gotlands län: Vi
kan inte inse varför jordbmksnäringen skall fråntas möjligheten till en viss intem
prisutjämning mellan olika delar av landet beroende på olika produktslag. Utan
en fortsatt utjämning bedömer vi att risken är stor för nedläggning av något av
de tre produktionsanläggningarna på Gotland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>11.41<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Blekinge län:- Det
är i framtiden viktigt av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beredskaps-
och miljöskäl att ha en decentraliserad mjölkproduktion. En avveckling av
mjölkregleringen fömtsätter enligt länsstyrelsens mening en omförhandling av
gränsskyddet för olika mejeriprodukter och att denna</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>omfördelning accepteras av
GATT.- Länsstyrelsen föreslår att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mjölkregleringen
eller något liknande system bibehålls tills gränsskyddet omförhandlats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11.42 Länsstyrelsen
i Kristianstads län: Det är viktigt att en intern mjölk<br>
reglering med ett tillräckligt gränsskydd bibehålls tills vidare för att ge<br>
svensk mjölkproduktion motsvarande förutsättningar som gäller inom<br>
norra EG-området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
mjölkproduktionen bör det, enligt länsstyrelsens mening, finnas möjligheter att
utjämna de variationer i avräkningspriset som uppstår till följd av
produktionens lokalisering i förhållande till konsumtionsorten samt mejeriets
eller mejeriföreningens förädlingsinriktning. På samma sätt måste en gemensam
exportfinansiering bibehållas tills vidare för att undvika en kraftigt minskad
lönsamhet för mjölkproducenterna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11.52
Länsstyrelsen i Gävleborgs län: Länsstyrelsen anser att en avveck<br>
ling av prisutjämningssystemet på mjölk kan få starkt negativa konsekven-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>125</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section755>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section756>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ser för mjölkproduktionen
i länet och därmed på sysselsättning i dessa Prop. 1989/90:146<br>
områden.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>11.54
Länsstyrelsen i Jämtlands län: Man bör vara öppen för att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mejerierna
via sin interna prissättning och produktmix på informell väg kan förhindra utslagning
av företag och därmed högre monopolisering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11.55
Länsstyrelsen i Västerbottens län: Möjligheterna till viss prisutjäm<br>
ning mellan olika mejeriprodukter och fraktbidraget har haft en avgörande<br>
betydelse för att upprätthålla produktionen i glesbygden. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att mildra de negativa effekterna av en avreglering föreslår länsstyrelsen att
budgetmedel anvisas för att även fortsättningsvis kunna kompensera i första
hand de höga insamlingskostnaderna i länets inland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Det
är enligt länsstyrelsens mening angeläget att det tiUskapas</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>möjligheter att
ytterligare stödja animalieproduktionen i skogslänen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Det
finns en risk för att eventuell överproduktion vid de stora</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>anläggningarna
blir föremål för dumpingtendenser i norra Sverige. Länsstyrelsen anser därför
att regeringen bör utarbeta ett regelsystem som kan träda i kraft om en sådan
situation uppstår. Förenklad prisutjämning på mjölk och möjlighet till
gemensamt ansvar för export för att undvika att Norrland blir en dumpingmarknad
för överskott söder ifrån bör vara inslag i ett sådant system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11.67
Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor: Vi fömtsätter att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- möjligheter
till en fortsatt utbyteshandel skall bibehållas. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är att förvänta att ett fullständigt slopande av den intema prisutjämningen
per den 30juni 1991 kommer att medföra betydande konsekvenser för såväl
producenter som mejerier. Dessa konsekvenser är i vissa hänseenden så
omfattande, att det enligt vår mening är tveksamt om ett slopande av
marknadsregleringen kan genomföras med så kort varsel i ett steg.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11.68
Hushållningssällskapens förbund: Förbundet anser det vara ett oef<br>
tergivligt krav att ett, av mjölkleverantörerna, gemensamt finansierat ex<br>
portsystem blir lagligt möjligt även i fortsättningen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
delar LAG:s åsikt att nuvarande prisutjämningssystem för<br>
mjölk och mjölkprodukter utvecklats till ett komplicerat och svårbegripligt<br>
regelverk. En förenkling är angelägen. Förbundet stöder därför SMR:s<br>
förslag om ett radikalt förenklat system. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11.71
Kooperativa förbundet: KF tillstyrker LAG: s förslag att utjämningssystemet
inom mejeriindustrin avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- KF
hyser tveksamhet mot förslaget att bryta ut frågan om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gränsskyddets
storlek för mejeriprodukter och i särskild ordning fastlägga detta i ett
regerings- eller riksdagsbeslut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Följden
av LAG:s förslag kan bli att ett höjt gränsskydd för ost</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>blir
helt prohibitivt medan ett sänkt gränsskydd för mjölk inte nämnvärt</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>126</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section757>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section758>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sänker
mjölkpriset. Ett högre gränsskydd för smör kommer att minska i Prop.
1989/90:146<br>
betydelse genom den friare konkurrensen från margarinet.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11.72
Landsorganisationen i Sverige: Det är ett starkt fördelnings<br>
politiskt och konsumentintresse att utjämningssystemet inom mejerinä<br>
ringen avskaffas så att priseraa bättre kan återspegla produktionskostna<br>
deraa och att den interaa subventioneringen av olika varor upphör.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- LO
inser att en omedelbar avveckling av utjämningssystemet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kommer
att få stora och delvis ofömtsägbara konsekvenser. Därför är det önskvärt att
mejerinäringen, under övervakning av jordbmksnämnden, ges ett ansvar för att
under ordnade former genomföra omstaUningen till de nya fömtsättningaraa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11.74
Lantbrukarnas riksförbund: För de ca 35000 jordbraksföretag, som kan betraktas
som heltidsföretag, har ca 23 000 mjölkproduktion. Vid heltidsföretagen finns
95% av alla mjölkkor, knappt 80% av övriga nötkreatur och 85-90% av aUa svin.
Mjölkproduktion är således den dominerande driftsformen bland
heltidsföretagen. Analyser visar dels att mjölkpro-ducenteraa är mera beroende
av lantbraket för sin försörjning än andra lantbmkare, dels att lönsamheten är
mycket beroende av mjölkintäkteraa. För det genomsnittliga mjölkföretaget leder
en sänkning av mjölkpriset med 10% tiU att den taxerade inkomsten från jordbraksfastighet
sjunker med nära 45 % och den totala taxerade inkomsten med 30%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mjölkproduktionen
ställer dessutom krav på dagliga, tidsbundna arbetsinsatser. Möjligheten att
utföra deltidsarbete utanför företaget är därför begränsade. LAG:s förslag att mjölkproducentema
skall kompensera sänkta produktpriser genom att bredda inkomstbasen är inte
bara verklighetsfrämmande utan direkt utmanande för en yrkesgmpp vars
årsarbetstider i de flesta fall redan är mycket längre än vad som är normalt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
Norrland utgör mjölkföretagen den helt dominerande företagsformen bland hdtidslantbmkare.
Ca90% av heltidsföretagen baseras på mjölkproduktion. För de flesta är också
mjölkproduktion baserad på eget vallfoder den enda realistiska
driftsinriktningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG
utgår från att det särskilda prisstödet till mjölk i norra Sverige skall
bibehållas. Den prissänkning av gmndpriset som förslaget ofrånkomligen leder
till drabbar dock självfallet också producentema i denna del av landet. Vi vill
särskilt understryka behovet av åtgärder för att upprätthålla den åsyftade
produktionsnivån i norra Sverige. Rent allmänt sker utslagningen i första hand
av producenter i glesbygd, med långa transportavstånd. Efterhand kommer
kvarvarande produktion att koncentreras till slättbygdema och regioner nära
större befolkningscentra, där det finns avsättning för konsumtionsmjölk. En
sådan utveckling skulle få stora regionalpolitiska konsekvenser och innebära en
snabb och långtgående nedläggning av mjölkproduktionen i Norrland och därmed av
jordbmksnäringen som helhet. LRF vill här fasta uppmärksamheten på att LAG
direkt uttalar att det inte innebär någon nackdel om produktionen koncentreras
till kustlandet och Storsjöbygden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande exporten av mjölkprodukter beräknas till ca 12% av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>127</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section759>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section760>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>invägningen. För att klara
den svenska marknaden även med hänsyn till Prop. 1989/90:146 säsong- och regionala
variationer krävs en marginal på ca 5 %. Sett från Bilaga 2 denna utgångspunkt
är överskottet för närvarande ca 7 %. Ett slopande av utjämningssystemet som
LAG föreslår innebär mycket kraftiga prisändringar. Totalkonsumtionen av
mejeriprodukter kommer att minska kraftigt. Den största minskningen kommer att
drabba osten. Denna effekt har vid lantbmksuniversitetet beräknats till ca 15 %.
LAG har angett 1015%. Läggs denna effekt ovanpå nuvarande överskott blir
totaleffekten en minskning på ca 25 % vilket motsvarar ca 140 000 kor vid
normavkastning. 1 praktiken kan effekten bli ännu större genom att produktionen
måste anpassas till en nivå under fuU självförsörjning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1
sina diskussioner om livsmedelsberedskapen har LAG räknat med att 450000 kor är
tillräckligt. Det är en minskning i förhållande tiU dagsläget med 20%.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG:s
egna förslag kan dock leda till ett betydligt lägre antal kor. I LUI: s
utvärdering av LAG: s förslag anges att förslaget leder till ett koantal mellan
390000 och 435000.1 nuläget är antalet mjölkkor ca 550000.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
tidigare refererade konsekvensanalys har beräknats att LAG: s förslag leder
till att avräkningsprisema på mjölk till en början kommer att sjunka till under
hälften av dagens priser. Det saknas erfarenheter av hur en så drastisk
lönsamhetsförsämring verkar, men givet är att utslagningen blir snabb och att
många producenter skulle drabbas av personlig konkurs. Hur många av dagens
producenter som överlever som lantbmksföretagare tills priseraa går upp igen är
omöjligt att bedöma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget vill LRF något kommentera LAG: s förslag angående olika
mejeriprodukter. Det innebär att priset på k-mjölk och grädde sänks kraftigt.
Som kompensation skulle gränsskyddet för ost, mjölkpulver och smör höjas. LAG
utgår från att också priset på smör höjs motsvarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Först
bör understrykas att en sådan omfördelning av gränsskyddet är oacceptabel. De
prisökningar på k-mjölk som tillerkänts mjölkproducentema kan inte bytas ut
mot t. ex. höjt smörpris. På matfettsmarkanden är konkurrenssituationen mot
margarin den centrala frågan. Priset måste avvägas så att ersättningen för det
smör som blir över vid tillverkningen av k-mjölk, ost och mjölkpulver
maximeras. Det är då inte säkert att hela gränsskyddet blir utnyttjat i alla
lägen. Som nämnts är efterfrågan på smör mycket priskänslig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG:s
funderingar kring begreppet mottagningsplikt visar bristande insikter i de gmndläggande
principeraa för kooperativ samverkan. Om mejerieraa i varje enskiU fall skulle
ta ut den verkliga kostnaden för insamlingen av mjölk skulle stora producentgmpper
tvingas upphöra. LAG: s tanke att sänkta fastighetspriser på sikt skulle lösa
detta problem visar också brist på verklighetskontakt. I dessa skogsbygder
överstiger inte värdet av åker skogsmarksvärdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF/SMR
har redovisat ett förslag till förenklat utjämningssystem vil<br>
ket också är ett steg i en önskad utveckling att intemt avreglera inom<br>
jordbmkssektom. Förslaget innebär att avgift endast skall tas ut på<br>
k-mjölk och grädde. I övrigt slopas avgifteraa. Avgiftema fömtsätts bli<br>
utnyttjade för en gemensam exportfinansiering och eventuella återstående</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>128</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section761>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section762>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>medel
avses bli utbetalade lika på aU invägd mjölk. Om framtida prishöj- Prop.
1989/90:146<br>
ningar för att kompensera ökade kostnader i huvudsak läggs på ost och
Bilaga 2<br>
mjölkpulver kan avgiftema successivt sänkas och systemet på sikt avveck<br>
las. Den gemensamma exportfinansieringen kan dock i så fall kräva en<br>
avgift på aU invägd mjölk. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
förenklade utjämningssystemet bör utvärderas inom en femårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande exportfinansieringen anser LRF är nödvändig att bibe<br>
hålla. Ett borttagande av exportfinansieringen skulle innebära en mycket<br>
kraftig sänkning av avräkningsprisema. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11.80
Svenska lantarbetareförbundet: SLF inser att en omedelbar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avveckling
av utjämningssystemet inom mejerinäringen kommer att få stora och delvis ofömtsägbara
regionala konsekvenser. Därför är det önskvärt att mejerinäringen, under
övervakning av jordbmksnämnden, ges ett ansvar för att under ordnade former
genomföra omställningen till de nya fömtsättningama och att möjlighet ges till
regionvis prisutjämning mellan de olika produkteraa mjölk, smör och ost.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11.86
Sveriges jordbruksarrendatorers förbund: En förenklad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mjölkreglering
måste även fortsättningsvis finnas kvar .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11.88 Sveriges
livsmedelsindustriförbund: Utjämningssystemet för meje<br>
riprodukter bör avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
kostnadsstmktur som för närvarande föreligger inom mejerinäringen är en effekt
av regleringen. Vilken kostnadsstmktur som uppstår efter avregleringen avgörs
av konkurrensen på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
förändring av lönsamheten mellan olika produkter efter en avreglering är med
andra ord en stmkturfråga och inte en fråga för myndigheter eller för
lagstiftning enligt SLIM.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag, att det gränsskyddade priset på de enskilda meje-<br>
riprodukteraa justeras för att bidra till en utjämning av lönsamheten hos<br>
dessa, avvisas därför bestämt av SLIM. Ett absolut krav för en avreglering<br>
är att gränsskyddet inte får höjas, inte på något område. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>11.89 Tjänstemännens
centralorganisation: Enligt TCO:s mening talar<br>
framför allt folkhälsoskäl, men även ekonomiska argument för att en<br>
intera mjölkreglering inte bör förekomma i framtiden. Omställningen till<br>
ett intemt avreglerat system måste dock få ta viss tid. Gränsskyddet bör<br>
givetvis successivt anpassas till de nya konkurrensfömtsättningaraa för<br>
olika produkter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>12 Kött</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12.9
Riksantikvarieämbetet: Den minskning av mjölkproduktionen som<br>
antyds motsvarar 85000 mjölkkor. Att öka betningen är en absolut nöd<br>
vändighet för landskapsvården. Även om köttproduktionen skuUe öka,</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>129</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt'><i><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>9 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 146. Bilagedd</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section763>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
utredningen antar, måste det dock allvarligt befaras att sänkta foder- Prop.
1989/90:146 priser kommer att göra det ekonomiskt fördelaktigt att tvärtom
minska Bilaga 2 betets och det egenproducerade fodrets roll i kött- och
mjölkproduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- För
att motverka utvecklingen krävs ett regionalt stöd till mjölk-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>och köttproduktion i skogsbygderaa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12.10
Lantbruksstyrelsen: Minskar mjölkproduktionen med storleksordningen 75000 kor
kommer underlaget för köttproduktion från mjölkras-kalvar att minska med ca 15
milj. kg. Sker en snabb neddragning av antalet kor kommer köttutbudet temporärt
att öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att kompensera bortfallet av 15 milj. kg. kött från mjölkraskalvar<br>
behövs en fördubbling av den självrekryterande köttproduktionen. Med<br>
tanke på att det tar ganska lång tid att expandera köttproduktionen genom<br>
självrekryterande djur måste risken för prissänkning bedömas som liten.<br>
Några större förändringar av företagsstmkturen inom köttproduktionen<br>
kan inte fömtses men en viss utveclding mot ökad extensiv produktion kan<br>
ske bl. a. vid deltids- och fritidsföretagen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lönsamheten
inom självrekryterande köttproduktion är låg men kan förbättras om foderkostnadema
sjunker. Det föreslagna landskapsvårdsstödets omfattning och principema för
dess fördelning kommer att få betydelse för denna produktionsgren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Specialiserad
köttproduktion kommer att ställas inför stora omställningsproblem. Utbudet av
kalvar kommer att minska. Produktionen bygger nu på utnyttjande av spannmål.
Enligt de nya djurskyddsföreskriftema föreskrivs att vallfoder skall ingå med
en viss del i fodret. Detta innebär längre uppfödningstid och ofta
investeringar i vallskördeteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
en avreglering kan produktionen av fläsk väntas minska något så att den i stort
sett motsvarar eller något understiger efterfrågan inom landet. Samtidigt kan
partipriset sänkas tack vare lägre exportkostnader. Att spannmålspriset sjunker
blir positivt för lönsamheten. Detta medför att avräkningspriset kan sänkas
varigenom konsumtionen ökar och en jämvikt mellan utbud och efterfrågan uppnås
inom landet. Detta fömtsätter antagligen också någon form av
kontraktsproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12.13
Statens jordbruksnämnd: En avveckling av den interaa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>marknadsregleringen
och därmed möjligheten till bidrag vid export försvårar utbyteshandeln (bl.a.
kött och fläsk). Att även fortsättningsvis ge exportbidrag för utbytesexport är
enligt JN: s uppfattning dock inte förenligt med förslaget om avveckling av
den interaa marknadsregleringen. Jämfört med vissa andra områden är det inte
heller i lika hög grad motiverat att mildra konsekvensema inom fläsk- och
köttproduktionen genom att under en övergångsperiod behålla exportbidragen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
gris- och nötköttsområdena kan man räkna med att de inhemska prisrelationema
kommer att ändras så att de mindre ädla detaljema blir relativt sett billigare.
Det leder i sin tur till att utbytesimporten till största delen kommer att
upphöra och förbättra balansläget för grisköttets del.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är dock troligast att en viss minskning av den totala grisköttspro<br>
duktionen kommer att äga mm varvid slaktsvinsproducenter slås ut i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>130</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section764>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section765>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>områden
med sämst fömtsättningar för odling av fodersäd. Vidare kom- Prop.
1989/90:146<br>
mer slaktsvinsproduktionen att än mer koncentreras till större företag för
Bilaga 2<br>
att man fullt ut skall kunna utnyttja stordriftsfördelar både på inköps- och<br>
leverantörssidan.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
exportbidragen slopas uppkommer relativt den inhemska efterfrå<br>
gan i första hand ett överskott på framddskött. Priserna på sådant kött kan<br>
därmed förväntas falla mer än priserna på de ädlare detaljerna från bak<br>
delskött --- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumtionen
kan därmed förväntas öka av framddskött relativt bak<br>
delskött. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förmodligen
kommer på lång sikt (efter att mjölkkoantalet stabiliserats<br>
på en ny nivå) den totala produktionen av nötkött att bli något lägre än i<br>
dag.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
dag kommer ca 90% av nötköttsproduktionen från kor och kalvar som<br>
faller på mjölkproduktionen. Då det är troligt att mjölkkostammen kom<br>
mer att minska betydligt måste bortfaUet täckas upp genom självrekryte<br>
rande nötköttsproduktion. Om det blir fallet eller inte kommer att bero på<br>
hur lönsamheten i sådan produktion kommer att bli när den interaa<br>
marknadsregleringen avvecklats. Vid en minskning av mjölkko<br>
stammen med 60000-100000 kor kommer antalet köttkor att behöva öka<br>
ungefär lika mycket för att det på sikt skall ge samma totala nötköttspro<br>
duktion som i dag. Intresset för att utöka kommer att påverkas av hur areal<br>
som tas bort ur spannmålsproduktionen kommer att användas. Möjlighe<br>
ten till betesdrift på åkermark och extensivt använda arealer för vallfoder<br>
kan komma att verka positivt från lönsamhetssynpunkt. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Ett
borttagande av den interaa marknadsregleringen återverkar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
direkt mot får- och lammsektorn utan i stället indirekt via de effekter som
uppkommer från konkurrerande köttslag. Räknar man på effektema av sänkta
foderpriser framträder får- och lammkött som ett köttslag där prissänkningen
kan bli som allra störst. Mycket av produktionen bedrivs</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dock
på extensiva marker där foderkostnaderna redan är låga. Å</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>andra
sidan försvinner de subventioner som utgår genom nuvarande pris<br>
tillägg. --- Totalt sett leder detta till att fSr- och lammköttspriserna för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>konsument
förmodligen kommer att stiga något. Samtidigt blir konkurre<br>
rande köttslag billigare genom att den interna marknadsregleringen av<br>
vecklas. Det skulle i så fall tala för att produktionen kommer att minska.<br>
Vidare kommer produktionen av får och lamm troligen att förskjutas från<br>
bygder som är svaga till de som är starka ur växtodlingssynpunkt och med<br>
överskott på åkermark.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande råder balans mellan produktion och konsumtion på fågdköttsområdet.
Ett borttagande av den interaa marknadsregleringen och exportbidragsmöjligheten
har således ingen omedelbar effekt. Även för denna sektor gäller naturligtvis
att nya prisförhållanden gentemot konkurrerande köttslag kan ge upphov till
över- eller underskottstendenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
kan förvänta sig att ett genomförande av LAG-rapportens förslag<br>
kommer att påskynda sammangåenden mellan slakteriföretag och stmk<br>
turrationaliseringar i slaktsektom. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>131</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section766>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section767>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Nedläggning
av nötslakterier kombinerat med strakturrationali- Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>seringar
är att vänta.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Slakten
av får och lamm är nästan helt koncentrerad till fyra månader på hösten. Vidare
är det från ekonomisk synpunkt en liten del i slakteriernas verksamhet. Omstmktureringen
av slakterier med får och lammslakt kommer att styras av villkoren för svin-
och nötslakten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- En
avveckling av den interna marknadsregleringen kommer inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
skapa särskilt stora balansproblem inom Qäderfäsektorn. Trycket på att<br>
göra stmkturändringar kommer, åtminstone den första tiden, inte att vara<br>
direkt stort.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Andelen
grisköttsproduktion i Norrland är endast 3% och i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mellersta
Sveriges skogsbygder 1,5%. 1 Götalands skogsbygder finns 17%. Framträder ett
behov av minskning på svinsidan kommer den troligen att äga mm i nämnda
skogsbygder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12.42
Länsstyrelsen i Kristianstads län: För fläskproduktionen bedöms en
marknadsreglering tills vidare genom slakteriorganisationerna vara tillräcklig
för att möjliggöra nödvändiga lagerhållningar m. m. för en avvägd inhemsk
produktion av ungefär nuvarande omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>12.52------------------------------ Länsstyrelsen
i Gävleborgs län: Utredningen menar att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fläskproduktionen
har ett begränsat beredskapsintresse. Vi anser emellertid att det vore
olyckligt om fläskproduktionen försvann från vårt län dels för tillförseln av
färskt närproducerat fläsk, dels för att skapa underlag för de slakterier som
finns i dag. Risk finns annars för att något eller några av dessa slås ut,
vilket i sin tur kan verka negativt på jordbraksproduktionen i stort. Den
ensidighet som präglar vårt jordbruk skulle dessutom ytterligare accentueras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12.53 Länsstyrelsen
i Västernorrlands län: Vi tolkar det som att utred<br>
ningen finner det lämpligt att fläskproduktionen upphör i norra Sverige.<br>
Detta skulle vara direkt förödande för möjligheterna att upprätthålla en<br>
rationell förädlingsindustri i norra Sverige. Fläskproduktionen fungerar i<br>
dag som en bas och som en utjämnande faktor inom förädlingsindustrin.<br>
Dessutom är norra Sverige ett underskottsområde på fläsk, vilket är ytter<br>
ligare ett skäl att inte dra undan fömtsättningarna för denna produktion.<br>
Produktionsstödet bör också fortsättningsvis enligt länsstyrelsens uppfatt<br>
ning utgå för fläsk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.67<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Handelns samarbetsorgan i
jordbruksfrågor: Det är angeläget att den utbyteshandel som för närvarande
förekommer med nötkött även fortsättningsvis kan upprätthållas av såväl
konsument- som handelspolitiska skäl. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>12.68<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hushållningssällskapens fcirbund: Ett
ökat NOLA-bidrag</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>är
positivt. En effekt som dock bör beaktas är att detta kommer att förrycka den
"fria marknaden" högst avsevärt vad gäller nötkött och fårkött.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- NOLA-bidraget
blir i praktiken en köttsubvention till konsumen-</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>132</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section768>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section769>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>terna.
Kostnaden för det öppna landskapet bärs heU av lantbmket, men Prop.
1989/90:146<br>
omfördelas inom kåren med hjälp av NOLA.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12.74
Lantbrukarnas riksförbund: LAG säger att får- och lammproduktionen inte
påverkas nämnvärt på kort sikt. LRF har en annan mening. Sedan lång tid utgår
ett pristillägg för får- och lammkött, som för närvarande uppgår till ca 6 kr./kg.
Ett betydande stöd lämnas också i form av lagringsstöd. Lammslakten är
koncentrerad till en kort period. Utan lagringsstöd skulle marknaden
översvämmas av lammkött och prisnivån pressas ner. Gränsskyddet blir då av föga
värde. Om inte andra stödåtgärder sätts in blir fårskötseln en av de första
produktionsgrenar som slås ut om LAG: s ekonomiska kriterier blir avgörande.
Redan nuvarande prisnivå innebär att får- och lammkött är på stark nedgång.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lammproduktionen
är ingen stor näringsgren, men den bedrivs merendels i våra svagaste jordbmksbygder
och har därför speciellt värde. En genomsnittsbesättning består av ca 16 får
och 25 lamm. Ca 55% finns vid enheter med 2 20 ha åker. I Götalands skogs-
och mellanbygder och mellersta Sveriges skogsbygder finns ca 60% av alla får.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Höjt
gränsskydd för att kompensera pristillägget är ingen realistisk lösning. LRF
utgår från att pristillägget, som är tillförhandlade medel skall vara kvar även
i fortsättningen. LRF föreslår dessutom att en särskild stimulans bör utgå
baserat på antal moderdjur, bl.a. med hänsyn till landskapsvårdande insatser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
sammanhanget bör också anpassningsproblemen tas upp. Ett genomförande av LAG: s
förslag skulle tvinga fram en kraftig reduktion av koantalet. Eftersom LAG, i
motsats tiU aUa tidigare utredningar, inte tillmätt mjölkproduktionen något
speciellt beredskapsvärde, finns knappast någon nedre gräns för produktionen.
Vid en utslaktning tillförs marknaden stora kvantiteter kött. Utan möjligheter tiU
finansiering av exporten skulle enligt LAG: s förslag priset pressas ned mot
VM-prisnivå. Näringen får därför ut ett lågt pris inte bara på den del av
slakten som måste exporteras utan också på resten. Denna aspekt har inte
berörts av LAG.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
vill särskilt framhålla att kontraktsskrivning inte är en praktiskt genomförbar
väg att åstadkomma balans på marknaden. Det skulle fömtsätta ett system som
varken är önskvärt eller möjligt med den stmktur som branschen har.
Svinproduktionen är inte jämförbar med slaktkyckling-branschen, där vi har ett
fåtal mycket stora producenter och ett litet antal slakterier. Där är en
central planering möjlig också tack vare de speciella kraven på djurmaterialet.
Det är slakteriföretagen som helt styr produktionsomfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
viU understryka att en finansiering av kött- och fläskexporten</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>måste kvarstå så längre
andra länder har motsvarande regler. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Exporten
bör finansieras med införselavgifter och slaktdjursavgifter. Ett<br>
system för exportfinansiering bör dock utformas så att producentema får<br>
tydliga signaler så att produktionskapacitet inte byggs upp för olönsamma<br>
överskott. En produktion utöver utrymme för säsongmässiga variationer<br>
och utbyteshandel är med nuvarande utveckling på världsmarknaden inte<br>
önskvärd.--- </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>133</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section770>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section771>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
översyn bör vidare ske av köttregleringen. Detaljregleringar bör tas Prop.
1989/90:146 bort. Kvar bör i princip endast vara ett system för att finansiera
exporten. Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
föreslår också att en ökad utbyteshandel av kött och fläsk kan ske.
Finansieringen bör ske genom att införselavgifter från motsvarande import
tillförs köttregleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12.86
Sveriges jordbmksarrendatorers förbund: En förenklad kött<br>
reglering måste även fortsättningsvis finnas kvar .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>12.88
Sveriges livsmedelsindustriförbund: Som en temporär övergångsåtgärd, bör stöd
ges till begränsad export av vissa köttdetaljer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>13 Ägg</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>13.13
Statens jordbruksnämnd: Framtiden för äggnäringen är</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mycket starkt påverkad av
ändrade djurskyddsbestämmelser. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
effektema av de ändrade bestämmelseraa leder till en balanserad marknad är det
av liten betydelse att möjligheteraa till intera marknadsreglering och exportbidag
avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
kommande åren väntas överskotten av ägg minska och enligt vissa<br>
prognoser helt försvinna. Detta gör att framtiden för torkerieraa är osäker,<br>
oavsett om LAG: s förslag om en avveckling av den interaa marknadsregle<br>
ringen genomförs eller inte. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>13.74
Lantbrukarnas riksförbund: För ägg föreslår LRF att en exportfi<br>
nansiering kan ske.-- Ett högsta belopp för exportfinansiering kan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>övervägas. Packeribidraget
föreslås tas bort i syfte att förenkla regleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>14 Spannmål</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.10
Lantbruksstyrelsen:- Lantbraksstyrdsen anser att statens in<br>
lösenskyldighet för spannmål bör finnas kvar under en period intill dess</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>marknaden
har stabiliserats.- Det temporära inkomststöd som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>föreslagits
anser styrelsen bör omfatta en övergångsperiod på </span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lämpligen fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
en genomförd avveckling av marknadsregleringen kommer det<br>
inom landet att finnas avsättning för endast ca 2/3 av nuvarande spann<br>
målsproduktion -- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Eftersom
det för närvarande är stor skiUnad mellan utbud och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inhemsk
efterfrågan på spannmål kan stora prisförändringar fömtses in<br>
nan jämvikt uppstår. En rimlig bedömning är att priset på lång sikt kan<br>
komma att falla med storleksordningen 20 öre per kg. Under omställnings<br>
perioden, vars längd blir starkt beroende av de åtgärder som vidtas för att<br>
underlätta en anpassning, kan prisfallet bli avsevärt större och prisnivån<br>
närma sig de rörliga produktionskostnadema. En stor prisvariation mellan<br>
åren kan också fömtses, om inga stabiliserande åtgärder vidtas. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>134</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section772>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section773>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
trolig utveckling är att intensiteten i odlingen kommer att minska. Prop.
1989/90:146<br>
Storleksrationaliseringen kan väntas fortsätta kanske i snabbare takt än
Bilaga 2<br>
hittills.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
en bättre balans mellan utbud och efterfrågan uppnåtts, kan en ökad<br>
kontraktsodling i olika former fömtses, vilket ställer nya krav på jordbm<br>
karen att hålla sig väl informerad om marknadens utveckling. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Översiktliga
ekonomiska beräkningar tyder på att intäktema i spannmålsodlingen vid många
gårdar inte kommer att täcka de rörliga kostnadema vid den föreslagna
interventionsprisnivån 90 öre per kg 1991.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Altemativgrödor
(även skog) för energi, fiber och för andra industri-råvaror får ökad
konkurrenskraft vid sänkta spannmålspriser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbmksnämndema
redovisar bedömningar som väl sammanfaller<br>
med de som redovisas i styrelsens konsekvensutredning. Starkt under<br>
stryks att avregleringen blir kännbar framför allt för spannmålsodlare i<br>
slättbygdema som saknar andra inkomster. Flera nämnder, både i slätt<br>
bygds- och skogs- och mellanbygdslän, fömtser att animalieproduktionen<br>
efterhand kommer att flyttas till områden med goda fömtsättningar för<br>
spannmålsodling.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbmksstyrelsen
anser att en avreglering av spannmålsodlingen innebär en genomgripande ändring
i fömtsättningama för en odling som i dag bedrivs på mer än halva landets
totala åkerareal och vid flertalet jordbmksföretag. Därför krävs aktiva
åtgärder under omställningsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:12.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Priseffekten
och konsekvenseraa för enskilda jordbmkare kan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bli
så omfattande att det kan finnas anledning att samhället i ett övergångsskede
har en beredskap för hur extrema skördevariationer skall hanteras. Normala
skördevariationer behöver inte ingå i en sådan beredskap.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.13
Statens jordbmksnämnd: Spannmålsodlingens regionala fördelning påverkas av
förädlingsindustrins lokalisering. För närvarande förmals (inkl. importerad
spannmål och exportförmalning) ca 39% i Skåne och Halland, ca 27% i västra
Sverige (främst Göteborg), ca 23% i Mälardalen, ca 9% i östra Sverige och ca 2%
i övriga Sverige (främst i Kopparbergs län).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Satt
i relation till kvarakapaciteten finns de största överskotten i Mälardalen och
i östra Sverige. I västra Sverige råder i stort sett balans och beaktas även
det underskott som finns för fodersäd i södra Sverige råder där också balans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
uppgifter från kvaraindustrin finns det för närvarande ett kapacitetsöverskott
på ca 30%. Dessutom torde den exportförmalning på ca 100 milj. kg spannmål som
för närvarande utförs åt SIDA falla bort då den finansieras av regleringsmedel.
Sammantaget innebär det att ca 80% av förmalningen kan ske i Skåne med de
anläggningar som finns i dag om dessa utnyttjas fullt ut.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Eftersom
LAG-förslaget torde innebära prisfall på flertalet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>jordbmksprodukter och då
man knappast kan tänka sig någon större</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:371.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>135</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section774>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section775>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ökning
av det totala kaloriintaget kan konsumtionseffekten på brödspann- Prop.
1989/90:146<br>
mål utebli.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- De
största överskotten av fodersäd finns i Mellansverige. I dessa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>områden
är det förhållandevis billigt att odla spannmål jämfört med vissa
underskottsområden som Götalands och Svealands skogsbygder. Fallande
spannmålspriser torde därför leda till att intresset för animalieproduktion
ökar i slättbygder med överskott på spannmål.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lägre
spannmålspris verkar i riktning mot ökad förbmkning gentemot andra
energifodermedel som grovfoder och majs. Det kan leda till att foderstatema
styrs mot att innehålla spannmål som kompletteras med billigt proteinfoder som t.ex.
fiskmjöl. Å andra sidan ger s.k. NOLA-stöd vallodlingen förbättrad
konkurrenskraft vilket verkar i motsatt riktning. Inhemskt odlade
proteinfodermedel som ärtor och oljeväxtfrö får förbättrad konkurrenskraft
genom att den relativa lönsamheten mot spannmål förbättras. Minskad odling av
oljeväxter leder dock till att utbudet av rapsmjöl minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
anpassningsperioden torde spannmålspriset falla ner mot pro<br>
duktionskostnaden, om inte vm-prisema stiger, i de områden som får<br>
avsättning för produktionen inom landet, dvs. de områden som ligger bäst<br>
till kostnadsmässigt.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att möta prissänkningen försöker jordbrakaren att pressa kostnaderna på
marginalen ytterligare. Det blir mindre lönsamt att sätta in handelsgödsel och
kemiska bekämpningsmedel. Man försöker sannolikt vinna stordriftsfördelar genom
att köpa eller arrendera mark och därigenom utnyttja maskiner och byggnader effektivare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn tagen till regionala skillnader i avkastning, kvalitet och
kvarnindustrins lokalisering är det troligt att brödsäd för human konsumtion
kommer att odlas i södra Sverige medan nedskäraingaraa kommer till stånd i
Mälardalen. I Mälardalen, Västergötland och andra spannmålsdistrikt i
Mellansverige kommer även i fortsättningen så stor del av arealen som möjligt
att användas för odling av höstvete. Spannmålen kommer dock att användas till
foder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Animaliegårdama
i skogsbygden kommer att få vidkännas ökande konkurrens från slättbygdema.
Billigare produktionskostnader för fodret och större möjligheter till
rationaliseringar ger företagen i slättbygden fördelar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Intresset
för 100-procentig kontraktsteckning torde inte föreligga från kvaraindustrin så
länge som det finns överskott på marknaden. Det blir i första hand spannmål av
viss kvalitet och vissa användningsområden som blir aktuella att teckna
kontrakt för. Enligt kvamaraa kan kontraktsteck-ningsgraden komma att uppgå
till 2050%. Behovet dämtöver avser kvamama täcka genom köp på den inhemska "spot-marknaden"
eller genom import. För kvamama kommer den nya situationen att innebära att
ökade resurser måste satsas på spannmålshandel. En integration bakåt i kedjan
kan därför förväntas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Foderspannmålen
kommer på gmnd av borttagandet av marknadsregle<br>
ringen att sjunka kraftigt i pris. Det torde medföra att även priset på övriga<br>
inhemska foderprodukter kommer sjunka i varje fall de första åren. Av<br>
proteinfodret importeras ca 60%. Vid bibehållet gränsskydd kommer de</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>136</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section776>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section777>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inhemska
fodermedlen att få kraftigt förbättrad konkurrenskraft gentemot Prop.
1989/90:146<br>
de importerade. Det är i första hand soja som importeras.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Förenklingar
i nuvarande system inlösensystemet för spann<br>
mål - bör göras i det tillfälliga inlösensystemet under övergångsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.36
Länsstyrelsen i Östergötlands län: Länsstyrelsen vill hänvi<br>
sa till vad Lantbmkamas länsförbund i Östergötland anfört beträffande<br>
behovet av en lämplig ordning för att hantera tillfälliga överskott på<br>
spannmålsmarknadema-- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.42
Länsstyrelsen i Kristianstads län: Med hänsyn till att konkreta<br>
odlingsaltemativ saknas anser länsstyrelsen att inlösenåtagandet skall gälla<br>
under tre år med successiv nedtrappning av inlösenpriset till den nivå<br>
utredningen föreslagit. Därefter bör branschen själv genom ett eget av den<br>
finansierat organ tills vidare få svara för en gemensam export av uppkom<br>
na överskott. Under de år inlösenåtagandet gäller men också för åren<br>
därefter bör--- jordbanksystemet fortsätta att löpa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.48
Länsstyrelsen i Värmlands län: Det kan konstateras att spannmåls<br>
odlingen i Värmland får betydande problem om förslaget genomförs. En<br>
extensifiering av brakandet sker på kort sikt och betydande arealer kom<br>
mer att passivt eller aktivt skogsplanteras. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.67
Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor: Spannmålsproducen-<br>
teraa kommer under övergånsperioden att utsättas för en successiv "pris<br>
press" - vilken gradvis försämrar lönsamheten - som kommer att drab<br>
ba i synnerhet yngre, mera skuldsatta producenter, som i ett längre per<br>
spektiv har bättre fömtsättningar än andra att producera effektivt. Den<br>
ekonomiska uthålligheten hos denna gmpp är dock ofta mycket begränsad,<br>
varför i huvudsak dessa producenter torde bli de som i första hand kom<br>
mer att uppge spannmålsproduktion och eventuellt också kommer att<br>
lämna sina produktionsenheter. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
prisstabiliseringsåtgärder som anges i LAG - kontraktsodling med angivna viUkor
samt lagring torde enligt vår mening knappast komma att bli aktuella i någon
mera omfattande utsträckning annat än för vissa specialprodukter som maltkom
och råg till knäckebrödsindustrin. Detta gäller främst i ett kortsiktigare
perspektiv med fortsatta produktionsöverskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Skulle
de reella exportmöjligheteraa elimineras - vilket fömt<br>
sattes - torde detta komma att medföra att spannmålsodlingen begränsas<br>
till den grad, att inte ens vid rekordskördar överskotten kan exporteras.<br>
Betydande arealnedläggningar kan därför fömtses. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Begränsningen
av spannmålsodlingen kommer att ske med re<br>
gionala förskjutningar från mellan- och norra Sverige till södra Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
konsekvens av en gradvis förskjutning av spannmålsodlingen till de<br>
sydligare länen är att också animalieproduktionen som en följd av lägre<br>
fodersädspriser och därmed lägre foderkostnader kan komma att följa<br>
efter och resultera i en ökad koncentration i dessa områden.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>137</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section778>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section779>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Det
borde övervägas möjligheten att förlänga den föreslagna Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>produktionsanpassningen,
under vilken särskild hektarbunden kompensa- Bilaga 2 tion utgår, med
ytterligare något år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.74
Lantbrukarnas riksförbund: LAG synes utgå ifrån att inom loppet av något år
reducera spannmålsodlingen så att export inte längre behövs ens under toppar
för skördevariationema. Eftersom altemativa grödor inte kan utvecklas så snabbt
är en drastisk minskningstakt inte möjlig. För t.ex. skogsplantering finns inte
bara fysiska utan även administrativa och organisatoriska begränsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG
tycks utgå ifrån att det genom ett kontraktssystem skulle bli möjligt att
upprätthålla ett sorts tvåprissystem med ett högre pris för spannmål som
avsätts inom landet. Denna tanke är helt orealistisk. Så länge det finns
överskott har kvarnar och andra köpare ingen anledning att teckna kontrakt med
odlare på andra prisvillkor än som gäller vid export. Undantag kan vara
blygsamma kvantiteter specialprodukter som utsäde, maltkorn och råg av särskilt
hög kvalitet. Kontraktsodling kommer därför inte att få någon större betydelse
för att stabilisera priserna på spannmål. Vår slutsats är att LAG:s förslag
leder till att prisnivån på spannmål under lång tid pressas ner till vad som
kan uppnås vid export.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
det efter en tid genom vidtagna åtgärder skulle inträda ett läge med balans vid
normalskörd kan importskyddet bli mer effektivt och prisnivån stiga. Även i ett
sådant läge får vi räkna med mycket stora, oberäkneliga prissvängningar mellan
åren och under skördeåret. LRF har svårt att se att någon seriös part har
intresse av en sådan marknadssituation.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avveckling av alla möjligheter till finansiering av export får den effekten att
produktionen måste reduceras så kraftigt att överskott inte ens uppnås vid hög
skörd. Marginalkostnaden för sådana överskottskvantiteter är mycket låg och
exporten blir lönsam även om priset är lågt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
finner det särskilt anmärkningsvärt att LAG lagt sina förslag om spannmål utan
att prestera det minsta försök att finna konstmktiva lösningar för
användningen av de arealer som blir över. LRF kan inte acceptera att den av
LAG föreslagna prispressen skall ses som en lösning på problemet med
spannmålsöverskott.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
jordbmkare tvingas lämna sina företag innebär i de flesta fall inte att
åkermarken tas ur produktion. I stället övertas den av nya bmkare som genom
sänkta priser på mark och andra insatser ges andra ekonomiska fömtsättningar.
Denna i senare skede förbättrade ekonomiska kalkylen åstadkomms genom
kapitalförluster hos den nuvarande brukargenera-tionen. Alternativt kan marken
komma att ligga obmkad till dess att prisförbättring sker. Tas då ytterligare
mark i bmk är risken stor att priseraa ånyo faller. Så länge obmkad mark finns
tillgänglig kommer priserna på spannmål att vara mycket pressade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Omställningen
enligt LAG-förslaget leder således till utslagning av ett stort antal jordbmkare.
Detta är socialt oacceptabelt och strider mot tidigare politiska uttalanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
föreslår att spannmålsregleringen reformeras som ett led i jordbm<br>
kets anpassning till nya villkor. Marknadsanpassningen av regleringen</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>138</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section780>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section781>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>måste
kombineras med ett långsiktigt omställningsprogram för arealen Prop.
1989/90:146 som minskar överskotten. Det fömtsätts att spannmålsöverskottet
kan Bilaga 2 begränsas till 0,6 0,8 milj. ton.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förslaget
innebär att nuvarande gränsskyddsprinciper med rörliga införsdavgifter
bibehålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
system för finansiering av exporten måste också behållas. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att göra exportaffarema mer marknadsorienterade bör "fasta" exportbidrag
utgå som sätts oberoende av exportpris, inköpspris och hanteringskostnader för
det aktuella partiet. Exportbidraget bör sättas lika med införselavgiften för
motsvarande spannmålsslag med tillägg för en särskild fraktkostnadsersättning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Exporten
fömtsätts i huvudsak finansieras genom nuvarande avgifter. 1<br>
konsekvens härmed bör införselavgifter från eventuell spannmålsimport<br>
automatiskt tillföras spannmålskassan. Förmalningsavgiftens nuvarande<br>
konstmktion föreslås därför bibehållas. Någon utvidgning av av<br>
giften till nya produkter bör inte ske utan avgiften föreslås enbart tas ut vid<br>
förmalning enligt nuvarande regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tillgången
på medel begränsar ytterst möjligheterna att ge exportbidrag. Vid en stor
spannmålsskörd kan det därför bli nödvändigt att sänka exportbidragen. Därmed
pressas det inhemska priset tills det blir kommersiellt intressant att
exportera överskottet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övriga
marknadsregleringar på spannmålsområdet bör avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.80
Svenska lantarbetareförbundet: SLF föreslår att arbetsgmp<br>
pens förslag kompletteras med åtgärder som medverkar till att mark varak<br>
tigt får ny användning, inte minst ur miljösynpunkt. I detta sammanhang<br>
vill vi peka på vikten av att näringen ges möjlighet att, inom ramen för<br>
framtida konkurrensregler, omhänderta och balansera de årsmånsvariatio<br>
ner som kan förekomma inom spannmålsodlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>14.86
Sveriges jordbruksarrendatorers förbund: Ett gemensamt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>näringsansvar
för spannmålsexporten måste även fortsättningsvis finnas<br>
kvar---- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.88<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges livsmedelsindustriforbund:
Först när balans i stort sett uppnåtts mellan konsumtion och produktion kan
köpare och säljare genom t.ex. kontrakt försäkra sig om vissa prisnivåer och
kvantiteter producerad spannmål. Årsmånsvariationer kan, om inga
återförsäkringar av kontraktstyp utnyttjas, påverka spannmålspriset påtagligt
vid en fri prisbildning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>14.89<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens
centralorganisation: Omställningen till nya förutsättningar blir allra
svårast för spannmålsodlarna. TCO håller det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
sannolikt att det kan behövas en längre övergångsperiod med arealstöd än vad
arbetsgruppen föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övergångsperioden
måste användas till att utveckla nya användnings-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:369.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>139</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section782>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section783>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>områden
för den åkerareal som inte behövs för produktion av livsmedel. Prop.
1989/90:146<br>
---- </span><span style='font-family:Verdana'>---------------------------------------------------- </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Det
är viktigt att göra en avvägning mellan ekonomiska önske<br>
mål -- å ena sidan och hänsyn till natur, miljö och landskapsvård å</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbruket
bör givetvis inte gå från ett bidragsberoende till ett annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>15 Olje växter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15.10
Lantbruksstyrelsen: Arbetsgmppen anser att en oljeväxtodling mot<br>
svarande drygt 2/3 av dagens nivå är tillräcklig av beredskapsskäl. Detta<br>
innebär enligt styrelsens bedömning att arealbehovet minskar med upp<br>
emot 75000 ha. Vid en reducering av odlingen kan importen av proteinfo<br>
der i olika former komma att öka. En förskjutning av oljeväxtod<br>
lingen mot södra Sverige kan fömtses om inga motverkande åtgärder sätts<br>
in. En ökad koncentration till södra Sverige innebär anpassnings<br>
problem i mellersta Sverige .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Kontraktsteckningen
bör enligt lantbmksstyrelsens mening kun<br>
na ske genom ett anbudsförfarande. Den relativa lönsamheten mellan<br>
oljeväxtodlingen och spannmålsodlingen bör nämligen förbli i stort sett<br>
oförändrad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:4.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15.13
Statens jordbruksnämnd: Avgörande för odlamas intresse</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
oljeväxtodling blir hur lönsam denna gröda är i relation till övriga grödor. Fömtsätts
ett spannmålspris på 0,90kr./kg och en produktionskostnad för spannmål på
0,600,70kr./kg (kort sikt) ger det ett täckningsbidrag på 1000-1 500kr./ha.
För att bibehålla den lönsamhetsbalans som råder i nuläget (före avvecklingen)
kommer fröpriset att hamna mnt 1,80-2,00 kr./kg. Vid denna prisnivå kommer det
i första hand att komma tiU stånd odling av höstraps i södra Sverige men också
viss odling av våroljeväxter i Mellansverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
allt frö måste transporteras till Karlshamn för utvinning av olja synes det
inte föreligga några beredskapsmässiga synpunkter på odlingens lokalisering.
Den minskade odlingen och södra Sveriges bättre konkurrensförmåga, särskilt för
höstraps, innebär tillsammans med lägre fraktkostnader i södra Sverige en
ytterligare koncentration av odlingen södemt jämfört med nuläget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
ett anbudsförfarande, vid kontraktsteckning för oljeväxter, kommer antagligen odlarorganisationen
att agera för att odlama skall avge anbud på en viss gemensam prisnivå. Om
anbuden är lika bör det anbud som kommer in först få företräde.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:93.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Tidsschemat
för kontraktsteckning är mycket snävt. Höstoljeväxtema för skörd under år 1991
höstsås i augusti år 1990. Det kan mot denna bakgrand bli nödvändigt att
behålla ett system med inlösenpriser även för 1991 års skörd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG:s
förslag har tolkats så att fettvamavgiften på importerad olja</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>140</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section784>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section785>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>föreslås
bli omvandlat till ett regelrätt gränsskydd och att prissättningen på Prop.
1989/90:146 inhemska produkter från oljeväxtodlingen blir fri inom ramen för
detta Bilaga 2 gränsskydd. Handelspolitiskt innebär detta att Sverige inför
gränsskydd för en hel sektor där tidigare intera avgift lagts på såväl inhemsk
produktion som import. Ett dylikt införande av gränsskydd kommer troligen att
medföra kritik från andra länder speciellt med tanke på ambitioneraa i GATT
att minska gränsskyddet. Ett speciellt problem gäller marint fett (fiskolja)
där ett införande av gränsskydd strider mot EFTA-konventionen där marint fett
är industrivara. En omvandling av fettvamavgiften till ett regelrätt gränsskydd
fömtsätter att även marint fett omfattas i detta skydd. Om marint fett undantas
blir följden sannolikt starkt ökad användning av marint fett inom margarinindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
ett gränsskyddssystem (inkluderande marint fett) kommer rapsoljan åtminstone
under en övergångstid att vara mycket konkurrenskraftig prismässigt enligt den
generella modell som kan fömtses.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
princip kan nuvarande fettvaraavgiftssystem tillämpas, såsom också LAG anger.
Vegetabiliskt fett skulle således som nu säljas till VM-pris och i stället
skulle fettvamavgift tas på såväl inhemskt producerad olja som import. Även
härdad marin olja skulle som nu omfattas av systemet. Utvidgas systemet till
att omfatta även inhemskt slakterifett innebär det en försämring för animalieproducenten
som nu får ut ett högre pris än VM-priset för slakterifett i skydd av den
övriga fettvamregleringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
oljekvantitet som motsvarar 200000 ton frö ger ca 80000 ton olja. Konsumtionen
av olja/fett uppgår netto till ca 135000 ton exkl. slakterifett. Om fettvamavgift
tas ut enbart för att finansiera kontraktsodlingen av oljeväxtfrö behövs en
lägre avgift än nuvarande fettvamavgift. Baserat på nu gällande VM-priser och
antydda spannmåls- och oljeväxtpriser skulle en avgift om knappt 2,00 kr./kg
olja erfordras 1991/92 jämfört med nuvarande fettvamavgift om ca 6,50 kr./kg.
Även på längre sikt skulle en betydligt lägre prisnivå än den nuvarande erfordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsumentprisema
på vegetabiliskt fett kommer i sådant fall att gynnas jämfört med konsumentprisena
på andra jordbmksvaror. Ett sådant system skulle motverka strävandena att
minska fettintaget i kosten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
LAG bör anbudsförfarande inom oljeväxtområdet tillämpas re<br>
dan för 1991 års skörd.- JN bedömer att det av administrativa skäl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
bli svårt att genomföra detta system redan för 1991 års skörd. Det kan därför
bli nödvändigt att tillämpa det nuvarande systemet med vissa modifieringar även
för detta år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15.14
Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation: KD tillstyrker<br>
LAG:s förslag att den av beredskapsskäl motiverade oljeväxtodlingen<br>
säkras genom kontraktsteckning och finansieras genom avgifter. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15.23
Näringsfrihetsombudsmannen: NO finner inte skäl att mot<br>
sätta sig LAG:s förslag men anser att det måste närmare övervägas om<br>
beredskapskraven kan tillgodoses på annat sätt utan särskild reglering.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:370.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>141</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section786>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section787>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>15.42
Länsstyrelsen i Kristianstads län: Utredningen har behandlat det Prop.
1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>svenska odlingsbehovet av
oljeväxter alltför ensidigt. </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- En
kontrakterad areal bör tills vidare utsträckas tiU förslagsvis</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>140000
ha, vilket även från miljösynpunkt är värdefullt. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15.67
Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor: En reducering</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av odlingen är motiverad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kontraktsteckning
och administration har såvitt vi kan bedöma hittills omhänderhafts av SOI på
ett tillfredsställande sätt. Att överflytta denna praktiska roll till annan
instans, t. ex. jordbmksnämnden, anser vi knappast medföra några fördelar i
sammanhanget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till sådd och skörd av oljeväxter under år 1990 anser vi att
anpassningsperioden är väl kort och vill därför föreslå att inlösenåtagandet
för oljeväxtfrö kvarstår ytterligare något år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15.71------------------------------------------------- Kooperativa
förbundet: KF tillstyrker att den inhemska oljeväxtod<br>
lingen anpassas till en nivå som är motiverad av beredskapsskäl. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
produktionen av oljeväxter motiveras av beredskapsskäl måste enligt KF:s
uppfattning odlingen finansieras med budgetmedel. KF</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tillstyrker emellertid att
under den övergångsperiod finansieringen</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sker
genom avgifter på så sätt att systemet blir självfinansierande. KF<br>
fömtsätter att avgiftema blir konkurrensneutralt fördelade på de olika<br>
fettråvaroma.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15.72 Landsorganisationen
i Sverige: LO tillstyrker arbetsgmppens förslag<br>
om att anbudsförfarande vid oljefröodling sker under samhällets insyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15.74
Lantbrukarnas riksförbund: Med hänsyn till den stora importen av vegetabilisk
olja finns det enligt LRF:s uppfattning ingen anledning att reducera
produktionen. Här är det i särskild grad fråga om utbytesexport inom ett
produktionsområde som har den största betydelse för vår beredskap. Den
föreslagna ordningen med kontraktsteckning innebär att odlarorganisationen
inte kan fungera som förhandlare beträffande viUkoren för odlingen. Det
långvariga utvecklingsarbete, som givit ett så utmärkt resultat skulle bringas
att upphöra. Tillskyndama av "en fri marknad", inser nog inte hur
snabbt en tillämpning av deras teorier kan rasera resultatet av ett mångårigt,
målmedvetet samarbete mellan olika aktörer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
oljeväxter föreslår LRF att odlingen även i fortsättningen anpassas så att
produktionen av fett motsvarar den inhemska konsumtionen. Därmed upprätthålls
också en betydande proteinproduktion inom landet. Den nuvarande konstraktionen
med fettvaraavgift bör också kvarstå. LRF avstyrker därmed ett system baserat
på ett rent gränsskydd. En övergång från fettvamavgift till gränsskydd på fett
kan dels innebära handelspolitiska komplikationer dels kan problem uppstå
angående konkurrensneutraliteten mellan olika fettslag. Fettvamavgifter för
hela den inhemska användningen av fett till humankonsumtionen bör tillföras
oljeväxtodlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15.88
Sveriges livsmedelsindustriförbund: Eftersom olje växtodlingen en-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>142</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section788>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section789>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ligt
LAG: s förslag även framdeles kommer att omfattas av viss marknads- Prop.
1989/90:146<br>
reglering, anser SLIM att odlingen kan finansieras via avgifter på konsum-
Bilaga 2<br>
tionen av oljor och fetter. Därmed bibehålls konkurrensneutralitet mellan<br>
olika oljor, samtidigt som det blir möjligt att sänka fettvamavgiften i<br>
förhållande till dagens höga nivå. Detta kommer då konsumentema till<br>
godo genom bl.a. ett sänkt margarinpris. Dessutom underlättas viktiga<br>
folkhälsomål.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------- Marknadskrav
på kvalitet och fröslag måste styra kontraktsteck<br>
ningen. Den kompetens som finns på SOI bör därför tillvaratas. Vidare<br>
bör myndighetsutövning åtskiljas från det praktiska och kommersiella<br>
handhavandet i den nya marknadssituationen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>SLIM
anser mot bakgmnd av ovanstående att ett kontraktssystem baserat på kvantitet
och kvalitet är en möjlig väg att reglera odlingens omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>15.89
Tjänstemännens centralorganisation: TCO kan tillstyrka arbetsgmppens förslag
under fömtsättning att det blir fråga om en någorlunda fri anbudsgivning, där
även nya odlare ges en rimlig chans att komma i fråga för kontraktsteckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
altemativt sätt att stimulera oljeväxtodling vore att avskaffa fettvamavgiften,
som fördyrar margarinet högst väsentligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>16 Fabriks- och matpotatis</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16.10
Lantbruksstyrelsen: Lantbraksstyrdsen anser att marknadsregleringama på fabrikspotatisområdet
bör avvecklas och att potatisens särställning som råvara för
sprittillverkningen upphör. De speciella förhållanden som råder på fabrikspotatisområdet
talar för ett förhållandevis kraftfullt omställningsstöd under en
övergångsperiod. Det utvecklingsarbete som bedrivs med syfte att ta fram nya
produkter ur potatisråvara bör ges möjlighet att fortsätta om rimliga fömtsättningar
för på sikt lönsam produktion föreligger. Styrelsen viU framhålla betydelsen
av att frågan om EG: s subventionering av industristärkelse förs upp tiU
behandling inom GATT.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16.13
Statens jordbmksnämnd: Avskaffas möjligheten till marknadsreglerande åtgärder
för matpotatis kommer skördevariationema att slå igenom ännu hårdare på det
inhemska priset. Detta skulle troligen bli fallet även om odlingen skulle
baseras på kontraktsodling. Uppköpande handel torde inte kontraktera sin
efterfrågan fullt ut då man vid god skörd skulle riskera att få kraftiga
överskott. Odlama skuUe inte heller å sin sida vara intresserade av 100-procentig
kontraktsteckning. Det beror dels på att man vill tjäna extra på en fri
kvantitet då brist föreligger, dels att man vill ha möjligheten att sälja
direkt till konsument.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Intresset
att odla på kontrakt har minskat något under senare år. Det<br>
torde bero på att odlare i ett trängt ekonomiskt läge har sökt finna verk<br>
samheter vid sidan om den rena produktionen som ger inkomster. Odlama</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>143</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section790>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section791>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>väljer då att
vidareförädla (förpacka, tvätta osv.) och sälja direkt till Prop.
1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>konsument. En sådan
utveckling torde förstärkas genom det förslag som Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>lagts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Faller
en del av fabrikspotatisarealen bort är det inte osannolikt att en del av denna
areal kommer att utnyttjas för matpotatisodling. Redan vid små arealökningar
kommer det att verka tryckande på matpotatispriset. Sämst möjligheter att hävda
sig i en hårdare konkurrens lär odlingaraa i Mellansverige ha som ligger långt
från stora befolkningscentmm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Vid
en total avveckling av den intema marknadsregleringen kan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vissa
övergripande frågor som t. ex. kvalitetsnormer komma i kläm. De mindre
företagen har inte resurser att ta på sig uppgifter som analys av olika skador
och sjukdomar. En sådan utveckling leder till att det även finns risk för att
de större företagen sänker kvalitetsnivån då konkurrensen ofta sker med priset.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Kalkyler
som jordbmksnämnden upprättade i samband med sockemt-redningen år 1987 visade
att produktionskostnaden blir betydligt lägre om spannmål användes som råvara i
stället för potatis. Sedan kalkyleraa upprättades torde spannmålens
konkurrenskraft ha ökat ytterligare på gmnd av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>stigande glutenpriser.
Faller dessutom spannmålspriset kommer det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
ytterligare driva på en förändrad råvamanvändning. Avgörande för övergången
till spannmål, vid tillverkning av sprit, beror på hur snabbt AB Vin &
Spritcentralen ställer sådana krav på AB Skånebrännerier. Tillverkning av
potatissprit i nuvarande omfattning torde inte pågå mer än under högst några
år. Viss tillverkning av potatissprit kan dock bli intressant att upprätthålla
för undanförsd av kvalitetssvag matpotatis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
gluten är en så pass viktig biprodukt vid framställningen av spannmålssprit är
industrin intresserad av att få sitt råvarabehov tillgodosett med spannmål av
hög kvalitet (hög proteinhalt). Kontraktsteckning med spannmålshandlare som kan
leverera vete med hög proteinhalt kan därför bli intressant.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
produktionsbortfall på ca 20% av stärkelsetillverkningen motsvarar kapaciteten
vid den minsta fabriken av de fyra anläggningar som nu finns i produktion. Den
fabriken är belägen i östra Blekinge. Detta område har också de lägsta hektarskördaraa
vilket också tyder på att en nedläggning av denna fabrik ligger närmast tiU
hands.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Av
humankonsumtionen är hälften flytande glykos och hälften potatismjöl. Den del
som används i form av flytande glykos kan förhållandevis enkelt tillverkas av
spannmål. Genom att priset på spannmål faller kommer den relativa
konkurrenskraften för den spannmålsbaserade produkten att öka. Kalkyler som jordbmksnämnden
upprättade i samband med sockemtredningen år 1987 visade att
produktionskostnaden var i stort sett densamma för både potatis- och spannmålsbaserad
glykos. Försvinner även denna del av potatisstärkelseproduktionen torde produktionskostnaderaa
för kvarvarande produktion bli så hög att hela produktionen försvinner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Med
hänsyn till de relativt stora effekter som reformen kan ha</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
flera andra produktionsgrenar har JN svårt att se motiven till att just</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>144</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section792>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section793>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stärkelseproduktionen
föreslås få ett särskilt stöd under en övergångsperi- Prop. 1989/90:146<br>
od.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16.14
Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation: När det gäller fabrikspotatis har
KD i sitt remissyttrande över jordbmksnämndens utredning "socker,
sötmedel, sprit och stärkelse" förordat att 1934 års riksdagsbeslut om
potatispreferens vid sprittillverkning upphävs och att rabatteringssystemet
upphör. Det bör dock beaktas att rabatteringssystemet i praktiken fyller samma
funktion som ett gränsskydd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16.41 Länsstyrelsen
i Blekinge län: Inga nedskärningar av potatisodlingen<br>
kan accepteras förrän sekundära effekter utretts och de på ett tillfredsstäl<br>
lande sätt åtgärdats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
delar utredningens uppfattning att stärkelsen bör bli före<br>
mål för förhandling i de fortsatta GATT-förhandlingarna. Sverige bör<br>
därvid eftersträva en lösning som innebär konkurrensneutralitet mellan<br>
EG och Sverige.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Gränsskyddet
i form av införselavgift för stärkelse till livsme<br>
delsändamål eller prisnedsättning för stärkelse till tekniskt ändamål kan<br>
endast borttas i den takt EG reducerar sina exportsubventioner eller i<br>
enlighet med framtida GATT-regler.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16.42------------------------------- Länsstyrelsen
i Kristianstads län: En nedläggning av fa<br>
brikspotatis- och sockerbetsodlingen kommer att medföra utslagning av<br>
åtskilliga jordbmk. För regionen skulle detta få svåra följdverkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Odlingaraa
bör, enligt länsstyrelsens mening, behålla sin nuvarande<br>
omfattning--- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
anser att Sverige skall sträva efter en likabehandling av stärkelsen i
konkurrenshänseende jämfört med norra EG-området tiUs en varaktig
överenskommelse nås i GATT-förhandlingarna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16.67
Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor: Det nuvarande tvånget att använda
fabrikspotatis tiU en stor del av den inhemska sprittillverkningen har
förhindrat fördelar i form av bättre kvalitet, rationaliseringar vid en
effektivare lagerhantering och bättre utnyttjande av rektifieringsan-läggningar
hos Vin & Sprit AB.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Samtidigt
som förväntade prisfall på spannmål möjliggör ekonomiska vinster vid en
övergång till spannmålsbaserad sprit, kommer förslaget att medföra möjligheter
att använda även andra sädesslag än vete för sprittillverkning. 1 detta
sammanhang skall framhållas att Vin & Sprit AB i hög grad tillmäter
framgången med export av vodka vara en följd av möjligheten att erhålla
råsprit med hög och jämn kvalitet baserad på spannmål. Vi anser att LAG:s förslag
i detta hänseende är en entydigt positiv åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16.71
Kooperativa förbundet: KF tillstyrker LAG:s förslag att rabatte<br>
ringssystemet för industriellt använd stärkelse avvecklas. KF tillstyrker<br>
även förslagen att potatis inte särskilt skall förordas som råvara vid pro<br>
duktion av konsumtionssprit för inhemsk förbmkning samt att andra</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>145</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>10
Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 146. Bilagedd</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section794>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bestämmelser
om avgifter vid val av vissa råvaror i produktionen bör Prop. 1989/90:146<br>
avskaffas.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Vi
föreslår att offentliga medel framöver kan avsättas för att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>främja
kvaliteten och kvalitetskontrollen på matpotatis.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16.72
Landsorganisationen i Sverige: Fömtsättningarna för att slopa den rabatt på råvampriset
som den svenska stärkelseindustrin hittills har fått finns enligt LO:s
uppfattning inte. Rabatten är i praktiken ett gränsskydd och bör därför
behandlas som ett sådant, det vill säga hanteras inom ramen för GATT-överläggningama.
LO stöder därför inte arbetsgmppens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16.74
Lantbrukarnas riksförbund: Stärkelseindustrin har under senare år gjort stora
investeringar i anläggningar, laboratorier och FoU. Det skulle vara mycket
olyckligt om detta framtidsinriktade arbete genom ett politiskt beslut görs
värdelöst. Stärkelse har visat sig vara en mycket intressant råvara med ett
brett användningsområde. På sikt kan ur denna utvecklas produkter som
volymmässigt ger underlag för intressanta alternativ för svensk växtodling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG:
s förslag släcker alla sådana ambitioner. Effekten blir att svensk-odlad
fabrikspotatis inte kan användas vid tillverkning av stärkelse för tekniskt
ändamål och inte heller till livsmedel och konfektyrer som skall exporteras. Bränneripotatisen
kommer att ersättas av spannmål. Vad som kan bli kvar är stärkelse som används
till livsmedel. Den sammanlagda effekten blir att en mycket betydande
reducering av odlingen och den industriella verksamheten måste ske. Det är t.o.m.
tveksamt om det går att upprätthålla odling och stärkelseproduktion enbart för
det inhemska behovet till livsmedelsändamäl.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
följder kan förhindras om rabatteringssystemet för industristärkelse och
tekniken för råvamkostnadsutjämning behålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
föreslår att gränsskyddet bibehålls för all stärkelse, dvs. samma principer bör
gälla även för vetestärkelse. Likaså bör prisnedsättningssy-stemet för
stärkelse till den tekniska industrin bibehållas eftersom detta i praktiken är
ett gränsskydd. Fabrikspotatis till sprit bör även i fortsättningen användas
som råvara vid tillverkning av konsumtionssprit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller matpotatis anser LRF att det även i fortsättningen bör vara möjligt
till ingrepp på marknaden. Sådana bör dock endast ske vid mera betydande
obalans på marknaden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16.80
Svenska lantarbetareförbundet: Fömtsättningarna för att slopa den rabatt på råvampriset
som den svenska stärkelseindustrin hittills har fått finns enligt SLF: s
uppfattning inte. Rabatten är i praktiken ett gränsskydd och bör därför
behandlas som ett sådant, dvs. hanteras inom ramen för GATT-överiäggningarna.
Det utväcklingsarbete som bedrivs med syfte att ta fram nya produkter ur
potatis bör ges möjlighet att fortsätta. SLF stöder därför inte arbetsgmppens
förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:6.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SLF
anser vidare att den rekommendation som i dag är vägledande för<br>
tillverkning av konsumtionssprit bör finnas kvar.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>146</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section795>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section796>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>16.88 Sveriges
livsmedelsindustriförbund: SLIM ansluter sig till gmppens Prop. 1989/90:146<br>
bedömning att det är väsentligt att utveckling av nya produkter och pro-
Bilaga 2<br>
duktionsprocesser inte hämmas genom utifrån pålagda restriktioner om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>råvaruanvändning.
1934 års riksdagsbeslut bör upphävas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rabatteringssystemet
för industristärkelse är, enligt SLIM, att betrakta som ett importskydd och bör
därför behandlas som sådant i de fortsatta GATT-överläggningama. De föreslagna
övergångsåtgärderna för stärkelseindustrin blir därmed inte nödvändiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>16.89 Tjänstemännens
centralorganisation: Det är enligt TCO:s mening<br>
angeläget att Sverige undviker att genom ensidig neddragning av stöd och<br>
subventioner utan motsvarighet i andra länder slå undan gmnden för den<br>
inhemska, potatisbaserade stärkelseförädlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>17 Socker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17.10
Lantbruksstyrelsen:-- En avveckling av marknadsreglering<br>
en kommer inte i sig att leda till några större volymeffekter om produktio<br>
nen inte överstiger konsumtionen inom landet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbmksstyrelsen
fömtser att en omstmkturering av sockemäringen kan komma att ske. En sådan
förändring helt på branschens villkor kan leda till att åtminstone braken på
Gotland och Öland läggs ned. En geografisk koncentration av odlingen blir
följden. Styrelsen anser att näringen bör ges möjligheter att utvecklas för
att kunna möta en framtida internationell konkurrens och krav på
miljöinvesteringar. Av samma skäl bör utvecklingen av nya produkter med
sockerbetan som råvara stimuleras. En omstmkturering av sockemäringen bör inte
ske utan att staten prövar behoven av att av regionalpolitiska skäl bibehålla
sockerbetsodlingen på Gotland, Öland och delar av sydöstra Sverige. Dock bör
ett regionalpolitiskt stöd för sockeraäringen vägas mot effekteraa av andra
regionalpolitiska insatser i resp. region.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vad
gäller den framtida prisbildningen anser styrelsen att det finns starka skäl
för ett anbudsförfarande vid kontraktsteckning. Därigenom bibehålls den
relativa lönsamheten mellan sockerbetsodlingen och övrig vegetabilieproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17.13
Statens jordbruksnämnd: När priset faller på alla andra jordbmksprodukter
torde det bli ett pristryck även på sockerbetor (under fömtsättning att en fri
anbudsgivning kommer tiU stånd). Bibehålls nuvarande relativa lönsamhetsbalans
kan ett sockerbetspris på 0,25 kr./kg beräknas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- .
Sockerbetomas goda lönsamhet jämfört med andra grödor bör</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>leda till att priset
faller ytteriigare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fri
anbudsgivning torde leda till att jordbmkare som i dag inte odlar<br>
betor och jordbmkare som i dag odlar betor men har ledig maskinkapacitet<br>
kommer att "ta" arealer. Eftersom det finns stordriftsfördelar
(upptag<br>
ning) i betodlingen kommer den troligen att koncentreras till de större</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>147</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section797>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section798>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>gårdaraa.
Kan odlarna hålla samman sin organisation och bilda en utbuds- Prop.
1989/90:146<br>
kartell kan det bli möjligt att dämpa prisfallet.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>På
gmnd av att stora kvantiteter måste transporteras begränsas området för betodlingen.
Av jordbmksnämndens utredning "produktionsfömtsättningar för
sockerbetsodling under olika bmk" framgår att transportfaktorn spelar en
avgörande roll för betodlingens lokalisering vid längre avstånd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
man vid en avveckling av den interna marknadsregleringen låter Svenska
Sockerfabriks AB (SSA) och Sveriges betodlares centralförening (SBC) sköta
kontraktsteckningen utan ingrepp från staten kommer denna sannolikt att ske på
ungefar samma sätt som nu. Det kommer dock troligen att bli ännu mindre
tilldelning av areal till nya odlare. SSA: s intresse är att ha kvar bra odlare
och byta ut sämre. Man har inget intresse av att experimentera med för många
nya okända odlare. Odlarföreningens intresse sammanfaller med SSA:s. En sådan
ordning ger också odlarna möjlighet att hålla uppe betpriset trots prisfallet
på andra grödor. SSA kommer troligen att begära prissänkning i takt med
kostnadsstegringen för bolaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vill
man att sockerbetsodlingen skall konkurrera med andra grödor och sockerbetoma
få ett pris som ger rätt lönsamhet i förhållande till andra grödor, så måste
samhället ingripa på något sätt. Detsamma gäller om man vill ha ett
importutrymme för socker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Frågan
är då på vilket sätt samhället skall styra odlingen. Ett sätt är att staten gör
en upphandling av odlingskontrakt som sedan överlåtes på SSA. Ett annat är att
staten genom lagstiftning reglerar odlingen. En tredje metod är att staten
skriver avtal med SSA om odlingens storlek, om prissättningen och om hur
kontraktsteckningen skall gå till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17.14
Statens jordbruksnämnds konsumentdelegation: KD anser att utrymme bör finnas
för import av socker. Det bör få ankomma på näringen själv att fatta beslut om
lämplig bmksstmktur. Konsumenterna bör få del av produktivitetsvinster vid
eventuell nedläggning av betbmk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Regionalpolitiska
skäl har åberopats för att ha kvar ö-bmken, framför aUt Roma på Gotland. Det
bör prövas om stöd till sockertillverkning är det effektivaste sättet att
stödja sysselsättningen på Gotland eller om någon annan insats ger större utdelning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17.23
Näringsfrihetsombudsmannen: NO anser att Sockerbolaget</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>själv
bör lösa de stmkturella och produktionsmässiga frågor som finns på detta
område. Utrymmet för import bör öka.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>17.39<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Kalmar län:
Länsstyrelsen har i yttrande till regeringen bestämt hävdat att en minskning
av sockerbetsodling och sockerproduktion inte får drabba Öland. Det finns
starka regionalpolitiska, miljömässiga och beredskapsskäl för en sådan begäran. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>17.40<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gotlands län:
En fortsatt sockerbetsodling på Gotland fömtsätter absolut att sockerbmket
finns kvar.------------ Gotland bör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:372.0pt'><span style='font-family:Verdana'>148</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section799>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section800>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- garanteras
en utökad odlingsareal till ca 5000 ha, dvs. med ca Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>20%.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>17.41<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Blekinge län:
Inga nedskämingar av sockerbetsodlingen kan accepteras förrän sekundära
effekter utretts och de på ett tillfredsställande sätt åtgärdats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>17.42<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länssstyrelsen i Kristianstads
län: En nedläggning av fabrikspotatis- och sockerbetsodlingen kommer att
medföra utslagning av åtskilliga jordbrak. För regionen skulle detta få svåra
följdverkningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Odlingaraa
bör, enligt länsstyrelsens mening, behålla sin nuvarande omfattning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Inom
sockernäringen föreslår utredningen någon form av offent<br>
ligt anbudsförfarande för odlaraa. Länsstyrelsen finner detta onödigt, då<br>
nuvarande kontraktssystem fungerar väl och även ger möjligheter för nya<br>
odlare att få kontrakt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17.67
Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor: Vi ifrågasätter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>om
målsättningen om ett importutrymme på 1015% är realistisk med mindre den
nuvarande totalarealen starkt reduceras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- LAG
föreslår kontraktsteckning i form av anbudsförfarande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser att LAG:s förslag i detta hänseende är positivt, även om sockerindustrin
betonat förddaraa av en permanent odlarkår. En stimulerad konkurrens ligger i
linje med LAG: s övriga förslag om betydelsen av fri marknadsprissättning och
ökad konkurtens.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>17.71<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kooperativa förbundet: KF föratsätter
att när gränsskyddet sätts detta justeras med utgångspunkt från
sockerbetsodlingens goda relativa lönsamhet och den monopolsituation som
sockerproduktionen arbetar i så att sockerpriset kan sänkas till konsumentema.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>17.72<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige: LO
tillstyrker arbetsgrappens förslag om att anbudsförfarandet vid
sockerbetsodling sker under samhällets insyn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>17.74
Lantbrukarnas riksförbund: En nedläggning av sockernäringen på Öland och
Gotland får betydande sysselsättningseffekter, som LAG avstått från att belysa
eller kommentera. För lantbmkarna på öarna är sockerbetsodlingen viktig också
som bas för mjölkproduktion. Industri-stmkturen som ger monopolställning åt den
ende avnämaren gör att samhället inte kan överlämna åt de fria marknadskrafteraa
att avgöra sockerbetsodlingens lokalisering och villkor. Tanken på att här
utveckla ett anbudsförfarande och hindra ett gemensamt uppträdande från odlarsidan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mot den ende köparen av
sockerbetor är självfallet helt oacceptabelt. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
sockerbetor anser LRF att målsättningen bör vara att produktionen i princip bör
motsvara den inhemska konsumtionen. Odlingen bör även i fortsättningen ske på
kontrakt med sockerindustrin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:369.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>149</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section801>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section802>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>17.80
Svenska lantarbetarefdrbundet: SLF tillstyrker arbetsgmp- Prop.
1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>pens
förslag om att anbudsförfarandet vid sockerbetsodling och oljefröod- Bilaga
2 ling sker under samhällets insyn med regionalpolitiska hänsynstaganden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>17.88<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
livsmedelsindustriförbund: SLIM ansluter sig till arbetsgmppens mening att det
är väsentligt att näringen har möjlighet att genomföra stmkturförändringar för
att möta en framtida interaationell konkurrens. Likaså att regionalpolitiskt
betingade åtgärder bör utnyttja gängse regionalpolitiskt stöd. Däremot är SLIM
kritisk tiU utredningens bedömning att ett utrymme "fömtsätts" för
import även efter en avveckling av de formella interaa restriktioneraa på
näringen.------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>17.89<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens
centralorganisation: Gränsskyddet måste</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sättas
så att svensk sockerproduktion kan verka på villkor, jämförbara med konkurrenteraa
i EG. Det innebär att det inte går att säga något om självförsörjningsgraden
när det gäUer betsocker. Vi får den självförsörjningsgrad som de lika fömtsättningama
med EG ger, när näringen anpassat sig till dem. En viss stmkturomvandling inom
sockerproduktionen torde vara en fömtsättning för en framgångsrik sådan
anpassning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>18 Övriga grödor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18.10
Lantbruksstyrelsen: En viss ökning av baljväxtodlingen kan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ske.
Baljväxtodlingens konkurrenskraft påverkas dock av nuvarande areal<br>
stöd som upphör vid en avveckling av marknadsregleringen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>18.74
Lantbrukarnas riksförbund: Vallfröodlingen som omfattar ca 10 000<br>
ha har inte något gränsskydd. Stöd lämnas som pristillägg och arealersätt<br>
ning. ---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
slopande av vårt stödsystem skulle kraftigt försämra vår konkurrenssituation. Vallfröodlingen
skulle då varken ha gränsskydd eller annat stöd och därför i stort sett komma
att upphöra. LRF fömtsätter därför att en avreglering inte får sådana
konsekvenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>19 Råvarukostnadsutjämning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19.2
Kommerskollegium:-- Vad gäller livsmedelsindustriprodukter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bör
nuvarande principer för råvamprisutjämning behållas, dvs. exportbi<br>
drag för att utjämna råvamprisskiUnader bör, för att åstadkomma konkur<br>
rensneutralitet, tillåtas även om inhemsk råvara används. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19.10
Lantbruksstyrelsen:- Enligt lantbmksstyrelsens uppfattning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bör
råvamkostnadsutjämningen utformas på sådant sätt att de inhemska råvaroma inte
diskrimineras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19.13
Statens jordbruksnämnd: Enligt JN:s uppfattning är behovet av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>150</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section803>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section804>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fortsatt
råvamkostnadsutjämning (RÅK) i första hand kopplat till att LAG Prop.
1989/90:146<br>
föreslår ett tills vidare bibehållet gränsskydd för jordbmksprodukter.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Oförändrad
omfattning av RÅK-systemets exportbidrag innebär emel<br>
lertid komplikationerom övriga exportbidrag avvecklas. JN har därför när<br>
det gäller RÅK-varorna förståelse för utredningens syn att jordbmkspro<br>
dukter inte regelmässigt skall kunna exporteras med rätt till exportbidrag<br>
efter en ringa bearbetning eller beredning när exportbidrag inte lämnas vid<br>
export av själva jordbmksprodukten. Enligt JN kan dock dessa problem<br>
lösas genom att begränsa vamomfattningen i RÅK-systemet. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
annan komplikation vid en avveckling av den interaa marknads<br>
regleringen för jordbraksråvaror är att bidraget till RÅK-systemet från reg<br>
leringskassorna bortfaller. Under fömtsättning av att importavgifterna i<br>
RÅK-systemet liksom hittills får användas i detta system och genom en<br>
begränsning av varuomfattningen kan kostnaden begränsas till i storleks<br>
ordningen 75 milj. kr.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- I
avvaktan på GATT-förhandlingarna och med anledning av det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>pågående
EG/EFTA-samarbetet vill JN avråda från att nuvarande system ändras i enlighet
med LAG-förslaget.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19.14
Statens jordbmksnämnds konsumentdelegation: När det gäl<br>
ler råvamkostnadsutjämningen för beredda livsmedel föreslår KD att det i<br>
princip bibehålls, för att skapa konkurrensneutralitet mellan livsmedel<br>
baserade på svenska resp. på importerade varor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Den
närmare utformningen får bero av överenskommelsen md<br>
lan EG och EFTA.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>19.23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Näringsfrihetsombudsmannen:
Vissa regleringar måste enligt LAG likväl bestå. Det gäller bl. a. systemet för
utjämning av industrins råvamkostnader (RÅK). Den förändring härvidlag som LAG
föreslår kan NO, såsom närmare utvecklas i särskilt remissyttrande, biträda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>19.24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens pris- och
konkurrensverk: SPK välkomnar arbetsgmppens förslag om ett förenklat
utjämningssystem.----------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
effekt som kan uppstå och som bör uppmärksammas vid en övergång till ett extemt
system utan exportbidrag, samtidigt som gränsskyddet bibehålls på nuvarande
nivå, är att livsmedelsindustrins konkurrenskraft i vissa fall kan försämras.
Det gäller den del av den svenska livsmedelsindustrins produktion som baseras
på svenska råvaror och som vid export kan få svårare att konkurrera på sina
utlandsmarknader så länge som prisnivån på de svenska råvarorna är högre än
motsvarande priser i konkurrentländema. Den totala effekten skall emellertid
inte överdrivas. Livsmedelsindustrins export är relativt sett liten och
huvudsakligen begränsad till högförädlade produkter eller specialvaror, för
vilka råvam-kostnaden endast utgör en liten del av varans pris.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:10.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19.39
Länsstyrelsen i Kalmar län: Länsstyrelsen måste kraftigt ifrågasätta<br>
LAG som föreslår att kompensation för skillnaden mellan svenskt råva-<br>
mpris och motsvarande världsmarknadspris vid export inte längre skall</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>151</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section805>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section806>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utgå när svensk råvara
används. Sådant förslag innebär en diskriminering Prop. 1989/90:146<br>
av svenska råvaror i produkter för export. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19.43
Länsstyrelsen i Malmöhus län:------ Länsstyrelsen förordar att i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avvaktan
på hur frågan löses på internationellt plan bör det nuvarande
prisutjämningssystemet gälla.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19.67
Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor: Nuvarande</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>regler
för erhållande av råvarakostnadsutjämning bör tills vidare bibehållas
oförändrade.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>19.71---------------------- Kooperativa
förbundet: KF föreslår att nuvarande system</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tills
vidare bibehålls i avvaktan på att diskussionerna mellan EG och<br>
EFTA om ett preferensarrangemang på prisutjämningsområdet och<br>
GATT-förhandlingarna närdet gäller jordbmksvaror slutförs. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19.72------------------------------------------------- Landsorganisationen
i Sverige: Beträffande den svenska råvarukost<br>
nadsutjämningen menar LO att ytterligare överväganden behövs. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
menar att export av livsmedel från Sverige skall ske på konkurrensneutrala
villkor och inte vara beroende av om råvaran producerats i Sverige eller
importerats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>19.74
Lantbrukarnas riksförbund: RÅK-systemet har till syfte att göra det möjligt för
svensk livsmedelsindustri att både internt och vid export arbeta på samma
villkor som konkurrerande industri utomlands. LAG:s förslag innebär att
industrin får restitution av införeslavgiften på ingående råvaror när de efter
vidareförädling exporteras. Motsvarande sker inte om svenska råvaror förädlas.
Följden blir att svenska råvaror diskrimineras. Det ger prismässiga fördelar
att importera de råvaror som används. 1 förlängningen kan det då bli helt
ointressant för svensk livsmedelsindustri, som inriktar sig på export, att
lokalisera sig till Sverige. Exempel på sådan industri är choklad- och
stärkelseindustrin. Exporten av Absolut Vodka drar också nytta av råvarukostnadsutjämningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Råvamkostnadsutjämningen
är också en viktig del i integrationsarbetet mellan EG och EFTA. 1 dessa
diskussioner är utgångspunkten att RÅK-systemen i de olika länderna skall
anpassas och en harmonisering av bestämmelserna skall ske. LRF utgår som en
självklarhet ifrån att samma regler härvid även skall gälla för svenskt
vidkommande för jordbmksprodukter oberoende av urspmngsland.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG:s
förslag innebär också att införselavgifterna skall betraktas som statliga medel
jämställda med budgetmedel. Detta kan innebära komplikationer i RÅK-systemet.
Det normala är att införselavgifterna tillförs RÅK-kassan och sedan används för
motsvarande export.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:94.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
föreslår att en noggrann genomgång sker av RÅK-systemet med syfte att
harmonisera de svenska reglerna med EG:s. En självklarhet är härvid att
systemet måste vara konkurrensneutralt mellan svensk och importerad råvara.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:371.0pt'><span style='font-family:Verdana'>152</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section807>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section808>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>19.80 Svenska lantarbetarelörbundet:
SLF anser att export av livsmedel Prop. 1989/90:146 från Sverige skall ske
på konkurrensneutrala villkor. Export av produkter Bilaga 2 innehållande
importerade råvaror får inte gynnas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
den svenska råvamkostnadsutjämningen menar SLF att<br>
ytterligare överväganden behövs. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>19.88<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges
livsmedelsindustriförbund: I det pågående EG/EFTA-samarbetet förs för
närvarande diskussioner i syfte att skapa ett preferensarrangemang på
prisutjämningens område, dvs. ett för hela EG/EFTA-området gemensamt externt
prisutjämningssystem. SLIM anser därför att man från svensk sida bör avvakta
dessa diskussioner med att ta ställning till när en övergång till ett externt
prisutjämningssystem bör ske liksom hur ett nytt system i detalj bör vara
utformat.---------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>19.89<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens
centralorganisation: I avvaktan på en överenskommelse mellan EG och EFTA bör prisutjämningsförfarandet
enligt TCO:s mening tillämpas även i fortsättningen vid export av beredda
livsmedel, på basis av både svensk och importerad råvara, för att bevara
konkurrensneutraliteten mellan dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>20 Forskning och utveckling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt'><span style='font-family:Verdana'>20.16
Plan- och bostadsverket: Boverket vill hävda att behovet av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>FoU-insatser kommer att
växa under omställningsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att få ett långsiktigt uthålligt jordbrak är det angeläget att miljövänliga
brukningsmetoder utvecklas. Odling av nya altemativa grödor kräver forskning
och utveckling, liksom den utveckling av småskalig förädlingsindustri som
föreslås av utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20.29
Sveriges lantbruksuniversitet: Den process som svenskt jordbmk<br>
skall genomgå, om LAG:s förslag följs, kommer med säkerhet att kräva<br>
ännu mera kunskap än situationen hittills gjort. Detta trots att sektom<br>
förväntas minska i omfattning. Från samhällets synpunkt måste det då<br>
vara viktigt att garantera långsiktiga resurser för forskning, rådgivning och<br>
utbildning.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20.39
Länsstyrelsen i Kalmar län: Länsstyrelsen anser att det är angeläget<br>
att FoU-stödet till pågående projekt som kan initiera alternativ arealan<br>
vändning stärks.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20.43
Länsstyrelsen i Malmöhus län: I livsmedelsutredningen anges ex<br>
empelvis översiktligt ett utnyttjande av olika grödor som råvara i kemisk<br>
industri och läkemedelsindustri. För att kunna genomföra detta krävs<br>
kraftfulla satsningar på forskning och kompetensuppbyggnad. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>20.53
Länsstyrelsen i Västernorrlands län: Forskning och utveclding av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>befintliga altemativa
produkter med inriktning på norrländska produk-</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>153</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section809>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section810>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>tionsförhållanden
är i dag otillräcklig. För att stödja jordbmkets Prop. 1989/90:146</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>utveckling
bör därför väsentligt ökade satsningar ske vad gäller bl.a. Bilaga 2
trädgårdsprodukter, prydnadsväxter och energigrödor men också mer traditionella
jordbmksprodukter med anpassning till norrländska förhåUanden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20.55
Länsstyrelsen i Västerbottens län: Höga stödnivåer ligger varken i lantbmkets
eller samhällets intresse. Därför är det angeläget att den eftersläpning som i
dag finns när det gäller forskning och utveckling avseende</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>odlingsbetingelser i norr
tas igen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ En
kraftfull FoU-verksamhet från statens sida kan på sikt mins<br>
ka behovet av prisstöd för att upprätthålla jordbmksproduktionen i norra<br>
Sverige.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20.58
Delegationen för glesbygdsfrågor: Delegationen noterar med tillfredsställelse
att utredningen framhåller en ökad lokal småskalig vidareförädling av
livsmedel och föreslår ökade resurser för sådana satsningar. Men det är inte
tillräckligt kraftfulla insatser enligt delegationen. Det är delegationens
uppfattning att betydande resurser bör avsättas för forskning och utveckling
inom detta område, inte bara av länsanslagen, utan även centralt via STU och
universitet och högskolor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20.61
Centralorganisationen SACO/SR: Jordbmkets behov av forsknings-och
utvecklingsinsatser kommer att öka som en följd av de anpassningskrav som
ställs på näringen. Det gäller bl. a. energiproduktion, fiberproduktion, annan
användning av jordbmksråvaror, djurhåUning samt bioteknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>20.71<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kooperativa förbundet: LAG har
inte närmare behandlat frågan om forskning och utveckling. KF anser att det i
hög grad är angeläget att staten aktivt stöder forskning och utveckling
beträffande energi-, industri- och fibergrödor samt extensiv odling. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>20.72<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige:
Forskning och utveckling inom jordbmksområdet är ett väsentligt inslag i jordbmkspolitiken
inte minst</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>när
det gäller miljömålet.-- Reformeringen av livsmedelspolitiken</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bör
därför få konsekvenser för inriktningen av forskningen inom området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20.80
Svenska lantarbetareförbundet: Forsknings- och utvecklingsarbete<br>
inom jordbmksområdet är ett väsentligt inslag i jordbmkspolitiken. SLF<br>
vill särskilt betona vikten av forskning kring miljöfrågor och markanvänd<br>
ning. ---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>20.89
Tjänstemännens centralorganisation: TCO önskar peka på att vegetabiliska oljor
i vissa fall framgångsrikt kan ersätta mineraloljor för industriella ändamål.
Enligt TCO: s mening bör forskning och produktutveckling på detta område
stödjas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:372.0pt'><span style='font-family:Verdana'>154</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section811>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:14.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section812>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppen
berör inte jordbmkets behov av forsknings- och utveck- Prop. 1989/90:146<br>
lingsinsatser.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
viktigt område, där ökade forskningsinsatser krävs, gäller samspelet mellan
mark, luft, vatten, temperatur, kemikalier och mikroorganismer och dess
inverkan på exempelvis växtnäringsläckage och livsmedelskvalitet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>21 Sociala frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>21.10
Lantbmksstyrelsen:- Lantbmksstyrelsen anser att staten un<br>
der en omställningsperiod bör fortsätta att finansiera bl. a. delar av avby<br>
tarverksamheten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>21.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens jordbmksnämnd: Enligt
LAG bör kostnaden för sociala åtgärder (för närvarande drygt 400milj. kr.) på
sikt bäras av näringen. Dessa medel bör under en övergångstid i ökad
utsträckning kunna användas för att främja omställningen inom näringen. JN
tillstyrker detta förslag och anser också att statsmaktema bör precisera
omställningsperiodens längd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>21.14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens jordbmksnämnds
konsumentdelegation: KD har i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>princip
inga erinringar mot att kostnadema för de sociala åtgärderaa på<br>
sikt bör åvila näringen föratsatt att överenskommelse kan träffas med<br>
näringen.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>21.17
Statens industriverk: SIND finner att beredningen inte har ägnat de<br>
sociala frågoraa i samband med förslaget till den omfattande reformering<br>
en särskilt stort utrymme. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>21.51
Länsstyrelsen i Kopparbergs län: Samhället måste även i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>framtiden
ta en del av det ekonomiska ansvaret för det s. k. avbytarsyste-<br>
met.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>21.54
Länsstyrelsen i Jämtlands län: Staten måste fortsätta sitt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>medansvar för avbytarverksamheten. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>21.56
Länsstyrelsen i Norrbottens län: Om näringen ges rimliga ekonomiska villkor
bör det vara möjligt på sikt att näringen enskilt och kollektivt ansvarar för
de sociala åtgärderaa. En ökad medverkan från kommuneraa är även önskvärd
(exempelvis baratillsyn på landsbygden).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>21.71
Kooperativa förbundet: KF tillstyrker att kostnaden för sociala åt<br>
gärder på sikt bäres av näringen men att kostnader för omställning under<br>
en övergångsperiod ryms inom ramen för s.k. sociala åtgärder (400milj.<br>
kr.).<br>
KF föreslår att regeringen överväger att låta delar av medel avsatta till</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>155</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section813>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section814>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>allmän investeringsreserv
få användas till pensionsförsäkring i syfte att Prop. 1989/90:146<br>
främja omställningen inom näringen.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>21.74------- Lantbmkamas
riksförbund: LAG skriver att kostnaden för de soci<br>
ala åtgärder som nu finansieras av regleringsmedel på sikt bör bäras av<br>
näringen.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Detta
synsätt är helt oacceptabelt för lantbmket. Om pengama</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
längre skulle utbetalas och få användas för avsedda ändamål innebär det att
näringen fråntas medel som den tillerkänts i träffade överenskommelser. De
satsningar på viktiga sociala åtgärder, avbytarverksamheten, lantbmkshälsan och
trygghetsförsäkringar, skulle bringas att upphöra. Vidare skulle jordbmkets
möjligheter att kollektivt stödja forskning och utveckling upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Genom
tillförsel av sektorsmedel skall fortsatt verksamhet inom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avbytartjänsten
och lantbmkshälsan liksom lantbrakets trygghetsförsäk<br>
ringar garanteras. - </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>21.75 Samarbetsgruppen
för alternativ odling: SAO anser att det är ytterst<br>
viktigt att samhället går in och ser till att bonden får möjlighet till
semester<br>
och likvärdiga tryggheter som alla andra medborgare. Därför får inte<br>
avbytarsystemet urholkas utan det skall byggas ut. En möjlighet är att<br>
kommunema får ta över ansvaret till nuvarande avbytartjänst tillsammans<br>
med LRF.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>21.80
Svenska lantarbetareförbundet: Arbetsgmppen föreslår att kostnader för sociala
åtgärder på det livsmedelspolitiska området på sikt bör bäras av näringen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SLF
anser att av sociala skäl bör staten även fortsättningsvis och under<br>
en längre omställningsperiod stå för dessa kostnader, inte minst med tanke<br>
på de avtal som ligger till gmnd för berörda medel. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ett
snabbt borttagande av stödet för sociala åtgärder skulle innebära att avbytarverksamheten
måste avvecklas. En fond bör under en övergångsperiod kunna byggas upp med
hjälp av bl. a. införselavgifter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>22 Övergångsåtgärder</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22.2
Kommerskollegium: För att mildra negativa verkningar torde särskilda övergångsbestämmelser
behöva vidtas. Om utredningens förslag härvidlag är tillräckliga och lämpligt
avvägda kan kollegiet inte bedöma.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22.8
Konjunkturinstitutet: De problem som kan uppkomma gäller främst<br>
själva övergången till det nya, mer marknadskonforma systemet. Som<br>
framhålls i rapporten kan en del jordbmkares ekonomi komma att påver<br>
kas allvarligt vid omläggningen, även om ett temporärt imkomststöd in<br>
förs. Då den nuvarande regleringens inverkan kapitaliserats i höga fastig<br>
hetsvärden, kan framför allt jordägare som nyligen köpt sina gårdar försät-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>156</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section815>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section816>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>tas i en svår situation,
där skuldbördan inte kan hanteras. Institutet vill Prop. 1989/90:146
understryka behovet av särskilda åtgärder för skuldsanering i sådana
fall. Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>22.9 Riksantikvarieämbetet: Övergångsperioden
förefaller vara</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>alltför
kort. Riskema är därmed stora för miljön och markanvändningen.
Riksantikvarieämbetet vill vama för en omställning som genomförs med en sådan
hast att korrigeringar inte kan vidtas efter hand.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22.10 Lantbruksstyrelsen:
Styrelsen vill understryka betydelsen av att<br>
jordbrakama i samband med en intera avreglering får tydliga signaler om<br>
samhällets målsättningar för jordbmket. Först då kan jordbmkets företa<br>
gare besluta om resursemas användning på lång sikt. Samtidigt behövs<br>
aktiva åtgärder från samhällets sida för att underlätta omställningsproces<br>
sen och för att begränsa de negativa effekteraa för landsbygden och miljön.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
avveckling av marknadsregleringen kan i vissa fall slå hårt mot arrendatorer
som är bundna av fleråriga arrendekontrakt. Det kan därför komma att ställas
krav på omförhandlingar av arrendeviUkoren under</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>löpande
avtalsperiod.- De juridiska möjligheter till omförhandling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>av
ett arrendeavtal som avtalslagen medger, syns dock vara något osäkra. För att
undvika juridiska processer är det önskvärt att arrendemarknadens parter kan
komma överens om riktlinjer för hur problem i samband med en avveckling av
marknadsregleringen skall hanteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbmksstyrelsen
tillstyrker principen om att den interaa marknads<br>
regleringen avvecklas under fömtsättning att aktiva omställningsåtgärder<br>
vidtas, att omställningsperioden blir tillräckligt lång och att erforderliga<br>
resurser ställs till förfogande för att lösa omställningsproblemen på ett<br>
socialt acceptabelt sätt. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
lantbmksstyrelsens mening har arbetsgmppen inte ägnat tillräck<br>
lig uppmärksamhet åt övergångsproblemen och omställningsåtgärdema.<br>
En allmän synpunkt på förslagen till övergångsåtgärder är att arbetsgmp<br>
pen hyser stark tilltro till att marknaden snabbt och effektivt kommer att<br>
klara av resursanpassningen under omställningsperioden. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Lantbmksstyrelsen
föreslår att de övergångsåtgärder som arbets<br>
gmppen föreslagit kompletteras med kraftfulla åtgärder som medverkar<br>
till att mark varaktigt får ny användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
närvarande finns inga mera ändamålsenliga altemativ än skogsplan<br>
tering som kan ta omfattande arealer i anspråk. Därför föreslår lantbraks<br>
styrdsen att det bör inrättas ett särskilt bidrag till skogsplantering på<br>
friställda lämpliga marker.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Extrema
skördevariationer kan få omfattande priseffekter. Där<br>
för anser lantbmksstyrelsen att samhället bör ha en beredskap för hur<br>
sådana extrema effekter skall hanteras. Styrelsen anser att statens inlösen<br>
skyldighet för spannmål bör finnas kvar under en period intill dess att<br>
marknaden har stabiliserats. Genom en förlängd inlösengaranti underlät<br>
tas anpassningen för skuldsatta lantbmkare. Det temporära inkomststöd<br>
som föreslagits bör omfatta en övergångsperiod på lämpligen fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:6.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppen
föreslår att arbetsmarknadsverket och lantbmksverket i<br>
nära samarbete med andra berörda organisationer bör handha genomfö-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>157</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section817>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section818>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>randet
av ett program för utveckling av jordbmkaraas företagskunnande Prop. 1989/90:146<br>
speciellt vad avser företagsekonomi, marknadskunskaper samt utveckling
Bilaga 2<br>
av kvalitet och nya produkter. Lantbruksstyrelsen tillstyrker att ett sådant<br>
program genomförs-- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Styrelsen
anser, att det inkomststöd som föreslås utgå under en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>övergångsperiod
också skall kunna utgå som ett engångsbelopp om mark<br>
ägaren har lagt om markanvändningen långsiktigt för annat ändamål än<br>
jordbruksproduktion.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Styrelsen
fömtsätter att inkomststödet utformas så att mark som</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>återtagits--- mot
arrendatorns vilja inte kan ingå i underlaget för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stöd.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
snabb anpassning av mjölkproduktionen vid en förenklad eller helt avvecklad intera
reglering förutsätter enligt lantbraksstyrdsens bedömning kraftfulla åtgärder
för att minska resurserna i primärproduktionen. Systemet med mjölkpension för
producenter äldre än 60 år måste därför finnas kvar under omställningsperioden.
Vid en avreglering enligt arbetsgruppens förslag, måste enligt styrelsens
bedömning mjölkpensionssystemet kompletteras med åtgärder som även omfattar
yngre producenter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Lantbmksstyrelsen
anser att ett livsmedelspolitiskt beslut även</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>bör
omfatta olika offensiva insatser till stöd för primärproduktionens och<br>
företagens effektivisering och utveckling. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22.11
Skogsstyrelsen: Skall den omställning av markanvändningen som eftersträvas
uppnås inom rimlig tid måste ett stort antal bmkare agera i enlighet med de
angivna målen. För att detta skall vara möjligt krävs dels att de ekonomiska
incitamenten både vad gäller att ta mark ur spannmålsproduktion och att
påbörja dess altemativa användning är tiUräckliga, dels att spelreglerna
lagtillämpning och tidsmässig överblick är klara och tydliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
mark som i dag används för spannmålsproduktion på ett stadigva<br>
rande sätt skall tas i anspråk för alternativ användning erfordras enligt<br>
skogsstyrelsens uppfattning en ekonomisk stimulans. Skogsstyrelsen är<br>
tveksam till om det förslag om temporärt inkomststöd som lagts fram får<br>
någon nämnvärd verkan i detta sammanhang. Skogsstyrelsen före<br>
slår därför att de ekonomiska styrmedlen konstraeras så att de fömtom att<br>
de underlättar för bmkarna att ta mark ur spannmålsproduktion även<br>
direkt underlättar övergång tiU altemativ markanvändning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
att underlätta och möjliggöra en övergång från spannmålsodling till<br>
annan markanvändning krävs att rådgivning och kunskap på olika områ<br>
den erbjuds.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Teoretiskt
redovisad kunskap är inte tiUräcklig. Det som efter<br>
frågas är framför allt demonstrationsodlingar och praktiska försök .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen
anser att skogsvårdsstyrdsema bör ta aktiv del i en sådan</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>rådgivning och
demonstrationsverksamhet . Styrdseraa bör söka</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samverka
med lantbmksnämnden. Hushållningssällskapet, länsstyrelsen,<br>
LRF, SLU, m.fl. organisationer och myndigheter som har intresse och<br>
ansvar för att utveckla säkra och till de lokala miljöeraa väl anpassade<br>
odlingsalteraativ.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>158</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section819>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section820>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>22.13------------------------ Statens
jordbruksnämnd: Övergångstiden kan behöva för- Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>längas
till tre år för inlösenåtagandet och fem år för inkomststödet. Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
fråga om utjämningssystemet för mjölk föreslår JN en förlängd övergångsperiod
om tre år. Härvid kan ett förenklat system utnyttjas. Konstmktionen kan vara
att de interna avgifterna successivt avtrappas med en tredjedel per år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>JN
har inget att erinra mot förslaget om en förlängning av systemet för
mjölkpension.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
LAG bör anbudsförfarande inom oljeväxtområdet tillämpas re<br>
dan för 1991 års skörd.- JN bedömer att det av administrativa skäl</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>kan
bli svårt att genomföra detta system redan för 1991 års skörd. Det kan därför
bli nödvändigt att tillämpa det nuvarande systemet med vissa modifieringaräven
för detta år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Med
hänsyn till de relativt stora effekter som reformen kan ha</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
flera andra produktionsgrenar har JN svårt att se motiven till att just
stärkelseproduktionen föreslås få ett särskilt stöd under en övergångsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ JN
delar LAG:s uppfattning att företagare med hög skuldsätt<br>
ning kan få stora problem. Emellertid kan förmögenhetsförlusten bli stor<br>
även för företagare med låg skuldsättning. Det finns enligt JN:s mening en<br>
risk för att åtgärder som syftar till finansiell rekonstmktion får produk<br>
tionsdrivande effekter. Systemet bör utformas så att sådana effekter mini<br>
meras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Förenklingar
i nuvarande system, inlösensystemet för spann<br>
mål, bör göras i det tillfälliga inlösensystemet under övergångsperioden.<br>
Begränsas prisorterna till enbart orter med större exportmöjligheter, t. ex.<br>
de fyra storhamnarna Stockholm, Norrköping/Djurön, Helsingborg och<br>
Uddevalla, innebär det en ytterligare sänkning av det genomsnittliga od-<br>
larpriset eftersom odlaraa får betala frakten till prisorten. Särskilt stora<br>
skulle sänkningarna bli i inlandet t. ex. Örebroområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
nuvarande kvalitetsbetalningen är mycket detaljerad. I ett tempo<br>
rärt bevarat inlösensystem för 1991 års skörd bör betydande förenklingar<br>
kunna göras.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Eftersom
stödet kommer att utgå under en begränsad period och dessutom trappas ner är
det inte troligt att det kommer att få någon avgörande betydelse för
utvecklingen på sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Effekteraa
av arealbidraget beror på vilka villkor som ställs upp för att stödet skall
utgå. Ställs inte några krav på att marken skaU brakas kommer nedläggning av
åkermarken till stånd. Bmkama i de sämre bygderna finner bidraget vara ett
bättre alternativ än att braka marken och lägger ner produktionen. Bidraget
skulle då verka i riktning mot att snabbare nå balans.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ställs
däremot krav på bmkande kommer arealbidraget att medföra en viss fördröjning av
nedläggningen åkermark och således en viss förlängning av anpassningsperioden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22.14---------------------------------------- Statens
jordbruksnämnds konsumentdelegation: KD tillstyr<br>
ker utredningens förslag om arealstöd under en övergångstid. KD instäm-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>159</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section821>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section822>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mer med LAG i att det
tillfälliga arealstödet bör följa ursprunglig (vid Prop. 1989/90:146 stödets
införande) ägare och inte gården. Storleken och långvarigheten av Bilaga 2
stödet kan diskuteras. KD avvisar däremot tanken, som reservationsvis framförts
inom LAG, att arealstödet skulle bli en permanent ersättningsform. Det kapitaliseras
i marken och konsververar det höga kostnadsläget i jordbmket. Det är till
fördel för dagens lantbmkare men är till nackdel för näringen på lång sikt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- KD
bedömer att LAG:s förslag om statens medverkan i en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>finansiell
rekonstmktion eller inlösen av fastigheter såsom väl avvägda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22.15------------------------- Arbetsmarknadsstyrelsen: Sysselsättningsförändringarna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
omställningarna till följd av avregleringarna kan bli betydande i regioner med
stor jordbrakssektor. Styrelsen ser det som väsentligt att de nödvändiga
omställningarna får ske under en väl avvägd tidsperiod för att undvika
allvarliga störningar på arbetsmarknaderna i dessa regioner</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Behovet
av utbildningsåtgärder kan bli av den omfattningen att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>det
inte täcks av generella åtgärder. Styrelsen vill här påminna om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
lantbrakare endast i begränsad utsträckning är anslutna till erkänd<br>
arbetslöshetskassa, vilket påverkar de ekonomiska villkoren vid arbetslös<br>
het. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22.16----------- Plan-
och bostadsverket: Boverket delar utredningens uppfattning<br>
att det är av största vikt att satsningar görs på olika former av utbildning<br>
och rådgivning--- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Boverket
vill understryka vikten av att den tid under vilken stöd kan utgå inte är för
kort. Investeringama i lantbmket är så stora att relativt lång tid behövs för
att klara en omläggning av driften under rimliga omständigheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
ett skäl till att utöka stödperiodens längd är den snabba</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förändring
som nu sker på energiområdet. Boverket anser att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>jordbmkamas
anpassningsperiod åtminstone bör göras så lång att fömtsättningarna för
Sveriges framtida energiförsörjning hunnit läggas fast.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan konstateras att genom den nuvarande konstmktionen på me<br>
delstilldelning för FoU kommer anslagen för forskning och utveckling via<br>
miljöavgifter m. m. att minska, vid en minskad användning av handels<br>
gödsel och kemiska bekämpningsmedel. Andra medel måste därför sättas<br>
in för att finansiera den fortsatta verksamheten. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:94.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22.17--- Statens
industriverk: SIND instämmer i de generella övervägan<br>
dena kring övergångsåtgärderna. Enligt SlND:s erfarenhet är råd<br>
givnings- och utbildningsinsatser mycket angelägna under övergångsperio<br>
den. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Olika
utbildningsanordnare i länen bör i sammanhanget förberedas på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
nya målgmppen.-- Särskilda utbildningsinsatser måste ägnas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kvinnor
och ungdom.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22.20
Riksrevisionsverket: Den administrativa anpassningen tiU en intem</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>160</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section823>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section824>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avreglering
år 1991 och temporära stödformer under en övergångsperiod Prop. 1989/90:146
fömtsätter en omedelbar översyn av i första hand jordbmksnämndens Bilaga 2
verksamhet. Med sikte på hur ett centralt sektoransvar skall organiseras bör,
enligt RRV, även lantbmksstyrelsens verksamhet behandlas i detta sammanhang.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetsgmppens
förslag till avreglering förstärker vidare, enligt RRV,<br>
nödvändigheten av en översyn av SCB: s statistikproduktion inom jord<br>
bmksområdet med bl. a. inriktning på ett ökat beställaransvar hos statisti<br>
kens avnämare.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
anser att arbetsgmppens förslag tillsammans med andra aviserade<br>
förändringar också föranleder en genomgripande analys av den regionala<br>
statliga förvaltningen för lantbmksfrågor. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
huvuduppgift i lantbmksnämnderaas verksamhet är deras rådgivningsverksamhet. 1
likhet med tidigare synpunkter på utredningen om samordnad länsförvaltning
ifrågasätter RRV om motiven för en statlig produktionsteknisk rådgivning
fortfarande gäller. Lantbraksnämnderaas rådgivning är till väsentlig del avgiftsbelagd
och bedrivs i ökad utsträckning i konkurrens med andra rådgivare. RRV anser
att det nu bör prövas om inte ansvaret för denna typ av serviceuppgifter helt
kan föras över på näringens egna organ. Vägledande för hur ansvaret skall
fördelas mellan staten och näringen bör vara verksamhetens allmänna intresse.
Med en likande utgångspunkt övervägs för närvarande omfattningen av Sveriges lantbmksuniversitets
försöksverksamhet och förmedling av forskningsrön (konsulentverksamheten).
Överväganden om lantbmksnämndemas rådgivningsverksamhet bör koordineras med de
överväganden som sker i fråga om försöksverksamheten och konsulentverksamheten
vid SLU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
ramen för den samordnade länsförvaltningen kommer det regionala stödet att
vara inriktat på företagande som kännetecknas av diversi-fierad/kombinerad
verksamhet och ökad förädling. RRV: s slutsats är att en effektivisering och anpassning
av det regionala sektororganet till nya fömtsättningar kräver en' genomgripande
förändring av lantbmksnämnderaas verksamhetsinriktning, uppgifter,
organisation, resurs- och kompetensbehov etc.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>22.23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Näringsfrihetsombudsmannen: Arbetsgrappens
förslag till övergångsåtgärder är enligt NO: s mening välgmndade. Frågan om
övergångstidens längd kan eventuellt behöva övervägas ytterligare.--------------------------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>22.24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens pris- och
konkurrensverk: Konkurrenseffektema av de föreslagna övergångsåtgärdema måste
enligt SPK: s förmenande noggrant följas. Verket vill särskilt vama för risken
att nya bidrag och särregler samt olika korrektiv som kan komma att införas
under omställningsperioden sammantaget leder till en ny reglering av jordbmkssektom. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Övergångsåtgärdema
får inte ges en sådan utformning eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:8.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>omfattning
att de kommer att motverka syftet med avregleringen, t. ex. så<br>
att en anpassning av produktionen till efterfrågan inte tillåts ske. Dessut<br>
om föreligger en risk för att tillfälliga åtgärder byggs in i systemet och<br>
permanentas, särskilt om övergångsperioden sträcker sig över många år.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>161</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>11
Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 146. Bilagedd</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section825>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>22.26 Statens
naturvårdsverk: Naturvårdsverket föreslår, att införandet Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>av den nya politiken sker
mjukare och med en längre övergångsperiod än Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>de tre år som LAG
föreslår. Verket föreslår vidare att NOLA-medlen</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>trappas upp så att lOOmilj.
kr. finns tillgängliga redan fr.o.m. budgetåret</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1990/91
och därefter utökas med 100 milj. kr. per år tills slutsumman</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>500 milj. kr. uppnås
budgetåret 1994/95.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>22.29<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges lantbruksuniversitet: Fömtom
eventuell kompensation för direkta kapitalförluster till berörda bmkare som
följd av omställningen skulle statsmakten kunna avsätta resurser till uppbyggnad
av kunskap och information om vad omställningsprocessen innebär, hur den kan
hanteras på regional nivå och löpande följa dess utveckling på skilda nivåer
och områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>22.30<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Skogs- och jordbmkets
forskningsråd: De förslag till förändringar i politiken som nu förs fram är i
vissa stycken drastiska i jämförelse med</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>den historiska
inriktningen.- Det kan starkt ifrågasättas om denna</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>förändring
skall genomföras i den takt som föreslås utan att mer genomar<br>
betade analyser läggs till gmnd. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>22.33
Länsstyrelsen i Stockholms län: Länsstyrelsen anser att man</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>måste
vara beredd på att det temporära övergångsstödet kan behöva förstärkas och
utsträckas längre i tiden än utredningen föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
något långsammare avveckling av prisregleringen ger större möjlig<br>
heter för nya altemativa grödor att komma i odling samt dämpar nackde<br>
lama för jordbmkama av den befarade snabba prisnedgången. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
förordar därför i likhet med lantbmksnämnden fortsatt<br>
inlösenförfarande för spannmål under en övergångsperiod. Inlösenpriset<br>
kan exempelvis sänkas successivt under en femårsperiod. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
sänkt lönsamhet i jordbmket torde komma att påverka fastighetsprisema. Enligt
länsstyrelsens mening bör detta också leda till sänkta arrendeavgifter. För
att det skall vara möjligt att justera dessa under pågående avtalsperiod krävs
en ändring av jordabalken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>22.36
Länsstyrelsen i Östergötlands län: Med hänsyn till den nuvarande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>mycket låga lönsamheten
inom jordbmket och till det förhållandet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
kommersiellt gångbara altemativa användningsområden för åkermar-<br>
kema torde föreligga tidigast först under andra hälften av 1990-talet, bör<br>
övergångstiden förlängas. Kraftfulla insatser måste göras för att dels hålla<br>
undan mark från produktion av livsmedel, dels kompensera jordbmkama<br>
för inkomstbortfall. Inledningsvis bör omstaUningen ske med bibehållande<br>
av nuvarande system med avsättningsgarantier och via årliga förhandling<br>
ar successivt ändra reglerade priser och andra stödåtgärder.<br>
En offensiv satsning bör göras på kurser i företagsutveckling. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:6.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22.39
Länsstyrelsen i Kalmar län: Länsstyrelsen föreslår att pris- och<br>
marknadsregleringaraa avskaffas under en lO-årsperiod. Det innebär en<br>
stegvis avveckling. Länsstyrelsen anser det synnerligen viktigt att även i en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>162</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section826>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section827>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sådan
mjuk avveckling det inledningsvis måste vara helt otvetydigt vad Prop.
1989/90:146 som är reformens mål och att den huvudsakliga takten i anpassningen
klart Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>skisseras.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Även
i en 10-årig avvecklingstakt kan problem uppkomma och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>även
i detta läge bör staten genom ett generöst engagemang i form av lån dier
kreditgarantier biträda där så erfordras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>22.40<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Gotlands län:- Vi
anser att omställningsperioden är alltför kort och att starka skäl kan anföras
för att omställningen bör ske under en perid om uppemot tio år. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>22.41<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen i Blekinge län:
Länsstyrelsen ser med oro på de effekter som en omläggning av jordbmkspolitiken
kommer att få för den regionala utvecklingen i Blekinge. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Om
en nedskäraing av odlingen av potatis och sockerbetor trots allt måste ske är
det viktigt att nedskämingen sker under en tillräckligt lång tid så att de
negativa konsekvenseraa för jordbrakaraa och näringslivet kan mildras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
länsstyrelsens mening bör ytterligare utredningsarbete genomföras innan
förslagen i utredningen träder i kraft för vissa produktslag. Exempel på
områden som behöver utredas ytterligare är hur prisbildningen för oljeväxter,
sockerbetor och fabrikspotatis skall ske.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Fömtom
de övergångsåtgärder som utredningen föreslår behöver ytterli<br>
gare åtgärder genomföras för att motverka den sysselsättningsminskning i<br>
jordbmket som avregleringen orsakar. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Arrendatoremas
situation har inte uppmärksammats tillräckligt. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Möjlighet
bör ges till arrendatorema att omförhandla arrendena .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Staten
bör eventuellt se över avtalslagen så att klarare regler skapas för att undvika
juridiska processer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22.42 Länsstyrelsen
i Kristianstads län: De av arbetsgmppen föreslagna<br>
arealbidragen för en treårig omställningsperiod är otillräckliga för en soci<br>
alt acceptabel förändring.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Länsstyrelsen
föreslår i stället en femårsperiod med jordbank för spannmålsodlare och
kontrollstationer för omprövning. Dessutom behövs riktade arealbidrag för
åker- och betesmark i svagare skogs- och mellanbygder som har bevarandeintressen
i fråga om regional sysselsättning, landskapsbild och kulturmiljö.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
femårsperioden bör målet vara en anslutning till jordbanken<br>
motsvarande 10% av åkerarealen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
hänsyn till att konkreta odlingsalteraativ saknas anser länsstyrelsen att inlösenåtagandet
skall gälla under tre år med successiv nedtrappning av inlösenpriset till den
nivå utredningen föreslagit. Därefter bör branschen själv genom ett eget av den
finansierat organ tills vidare få svara för en gemensam export av uppkomna
överskott. Under de år inlösenåtagandet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>gäller men också för åren
därefter bör jordbankssystemet fortsätta</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att löpa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
föreslår ett förlängt avvecklingsstöd till mjölkproducenter</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>163</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section828>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section829>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tiU
år 1996. Länsstyrelsen hälsar detta med tiUfredsställdse men menar att Prop.
1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stödet
bör göras mera attraktivt .</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
anvisar vägar att stödja vissa skuldsatta bmkare i stort</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>enligt
två linjer-- . Länsstyrelsen anser att en breddad tillämpning av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ackordsförfarande
är att föredra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22.43
Länsstyrelsen i Malmöhus län: En omställning kan inte ske</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>på
tre år. Det föreslagna temporära inkomststödet bör enligt länsstyrelsens mening
därför utgå över en längre period.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Länsstyrelsen
anser att det bör övervägas om det är tillräckligt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>att låta det temporära
inkomststödet endast utgå under tre år. I</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>betänkandet
föreslås andra statliga insatser för anpassning av jordbmksnäringen som löper
under fem år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Länsstyrelsen
anser att arealbidraget är en lämplig bidragsform</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
att stimulera tiU utvecklingsverksamhet inom jordbmket. Arealbidraget bör dock
vara villkorat så att bidraget endast kan utgå när mark tas ur jordbmksproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22.49--------------------------- Länsstyrelsen
i Örebro län: Omställningen måste mötas</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
insatser inom rådgivning och medel för utvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Under
en övergångstid på lägst fem år bör ett generellt arealbidrag utgå</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
ett inkomststöd.-- Som en del av övergångsstödet tillstyrker</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>länsstyrelsen
en fortsatt möjlighet till mjölkpension under en femårsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22.50------------------------------ Länsstyrelsen
i Västmanlands län: Avvecklings- och anpass<br>
ningstiden bör vara längre än förslagets, med en starttidpunkt som, i<br>
förhållande till förslaget, senareläggs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
tidsperiod arealbidraget utgår bör förlängas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22.54
Länsstyrelsen i Jämtlands län: De svenska lantbmkama har genom
regleringssystemet fortlöpande måst anpassa sig till systemets krav. När nu
staten kräver, att lantbmket lämnar sin tidigre kurs och går över i en mer marknadsorienterad
och till ekosystemet bättre anpassad utveckling, är det rimligt att staten aktivt
bistår lantbmket i omställningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
form härför är rådgivningen. Det är av betydelse, att det även<br>
fortsättningsvis finns en rådgivning i statlig regi. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22.56
Länsstyrelsen i Norrbottens län: Företagare som gjort större investeringar
före år 1980 och blivit högt skuldsatta bör också få stöd. Länsstyrelsen
avstyrker dock inlösen av fastigheter annat än i undantagsfall.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22.58
Delegationen för glesbygdsfrågor: Delegationen vill understryka att<br>
åtgärder för att avreglera jordbmket måste kombineras med mycket kraft<br>
fulla insatser för att utveckla altemativ produktion och lokal vidareföräd<br>
ling samt för att stödja jordbmket i glesbygden och skogs- och mellanbyg<br>
derna. Delegationen anser inte att arbetsgmppens förslag uppfyller dessa<br>
krav i alla avseenden. Delegationen anser det också helt orealistiskt med</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>164</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section830>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section831>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>den
korta period inom vilken omställningen föreslås genomföras. Delega- Prop.
1989/90:146 tionen anser att en successiv avreglering bör ske samtidigt som
kraftfulla Bilaga 2 insatser görs för att utveckla alternativen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22.61
Centralorganisationen SACO/SR: Frågan är om inte om<br>
ställningstakten blir för snabb med LAG:s förslag. En successiv reduktion<br>
av överskottens kollektiva finansiering - säg över fem år - kan övervä<br>
gas. Därmed skulle behovet av andra riktade stöd till producenterna<br>
minskas. Inte minst för spannmålsodlare torde övergångstiden bli avgö<br>
rande för deras möjligheter att klara omställningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22.65
Föreningen Foder och spannmål: LAG föreslår speciella stöd till hårt skuldsatta
lantbrukare i syfte att reducera kapitalkostnaderna. Ett exempel som redovisas
är att staten genom ackordsförfarande skall medverka vid obeståndssituationer
där staten indirekt är fordringsägare och där man anser att fömtsättningar
finns för att driva verksamheten vidare. LAG menar vidare att huvuddelen av
andra större fordringsägare skall delta i ackordet och som argument för detta
anförs att "de på olika sätt dragit fördel av den hittills förda
politiken".</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Foder
och spannmål vill anföra två allvarliga invändningar mot detta resonemang. För
det första kommer staten med ett sådant system ta på sig ett stort ansvar
eftersom myndigheter skall avgöra vilka lantbmkare som är kompetenta nog för
att få finnas kvar. Detta skall dock avgöras först när en lantbmkare hamnar på
obestånd. Förslaget innebär därför en omänsklig press på lantbrukarna och
deras familjer. Givetvis måste det precis som i andra branscher accepteras en
viss löpande naturlig sanering av marknaden, men detta skall avgöras av företagaraas
skicklighet under rimliga marknadsvillkor och inte av någon statlig instans som
i en extrem situation bestämmer vilka som får och inte får möjlighet att driva
sin verksamhet vidare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>För
det andra anser föreningen det vara gravt felaktigt att påstå att lantbrakets
leverantörsled dragit nytta av den förda jordbmkspolitiken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Foder
och spannmål föreslår att särskilt stöd till skuldsatta lantbmkare, i den mån
det blir nödvändigt beroende på andra åtgärder, måste vara så konstmerat att
det träder i kraft innan obeståndssituationen är ett faktum. Om det genomförs
ett system med ackordsförfaranden i enlighet med LAG: s förslag måste dessa
vara statligt riktade, dvs. övriga fordringsägare skall inte drabbas. I annat
fall är risken uppenbar att kreditmöjlighetema för lantbmksföretag helt kommer
att upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>22.67
Handelns samarbetsorgan i jordbmksfrågor: Det borde</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>övervägas
möjligheten att förlänga den föreslagna produktionsanpassningen, under vilken
särskild hektarbunden kompensation utgår, med ytterligare något år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
föreslagna tidsramen för genomförandet av reformen inom vissa<br>
mera komplexa och väsentiga vamområden bör kunna utsträckas i tiden.<br>
Det väsentliga är att målsättningama från början är givna och entydiga.<br>
---- </span><span style='font-family:Verdana'>---------------------------------------------------------------- </span><span
style='font-family:Verdana'>165</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section832>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:12.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section833>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>22.68
Hushållningssällskapens förbund: Genom att medvetet pressa pri- Prop.
1989/90:146<br>
serna väldigt lågt och därefter gå in och köpa fastigheten till ett lågt
pris Bilaga 2<br>
kan sannolikt staten göra en långsiktig bra affär. Från etisk synpunkt är<br>
den dock oacceptabel .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
föratsätta att denna lantbmkare skulle ha möjlighet eUer intresse av att gå in
som arrendator på fastigheten efter en sådan förlust visar åter på bristande
kännedom om lantbmket. Dels är det ej möjligt att starta som arrendator med avsaknad
av ett eget kapital, dels förräntas ej arrendet och dels kan finansiering inte
ordnas. Vidare innebär tvångsförsäljningen sannolikt en djup ekonomisk och
social kris för lantbmkaren.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>All
erfarenhet visar att den lantbmkare som får kraftiga ekonomiska problem först
försöker kompensera dessa genom att satsa mer av sig själv. Resultatet blir
ofta att familjen splittras. Samtidigt förbmkas allt hans kapital. Personliga
problem och utslagning blir ofta följden. Denna person kommer med all sannolikhet
att lämna näringen, även om ha hade haft ekonomiska möjligheter att fortsätta
som arrendator.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
hävdar att övergångsperioden måste vara 10 år och att ett förlängt
omställningsstöd är en absolut nödvändighet för att lantbmket skall klara
omställningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Det
är av störta vikt att en övergång till en mindre reglerad</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>jordbruksmarknad
sker under kontrollerade former. Detta innebär att<br>
vissa delar av prisregleringen bör bestå, bl. a. mjölkprisregleringen. Inlösen<br>
av övehkottskvantiteter av spannmål måste ske under en realtivt lång<br>
övergångsperiod (minst 10 år). Konstmktiva medel för överföring av åker<br>
mark till annan användning måste skapas. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22.71 Kooperativa
förbundet: Det är mycket svårt att bedöma humvida<br>
LAG: s avvägning i tid och omfattning svarar upp till kravet om en socialt<br>
acceptabel anpassning men mot den erfarenhet som KF har av problemen<br>
med snabba omställningar inom jordbmket kan KF acceptera ett års<br>
förlängning (utöver de tre) av stödet och därmed erforderlig höjning av<br>
stödbeloppet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
finns anledning att myndigheterna mycket noga följer på vilket sätt näringen
förmår att hantera överskottsproblematiken under en omställningsperiod.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>22.72----------------------------- Landsorganisationen
i Sverige: Konsumentpolitiskt delar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
arbetsgrappens bedömning att en övergångsperiod på tre år i och för sig är en
rimlig tidsram.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förändringar som förestår är emellertid mycket omfattande. Mycket noggranna
överväganden måste därför göras beträffande i första hand sociala och
regionalpolitiska konsekvenser innan övergångsperiodens längd fastställs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LO
avvisar bestämt permanenta stöd som arealbidrag eller skattemässi<br>
ga särlösningar för lantbrakare.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
övrigt har LO inget att erinra mot de konkreta förslag till övergångsåtgärder
som arbetsgruppen föreslår.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:371.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>166</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section834>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:13.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section835>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>22.74
Lantbrukarnas riksförbund: LAG skriver att omställningen skall ske Prop.
1989/90:146 under sociaU acceptabla former. Det betraktar LRF som en
självklarhet, Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>men
anser inte att LAG:s tolkning är acceptabel. Oavsett hur</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>genomgripande
omställningen blir och hur lång tid den utsträcks på så krävs samhällsinsatser
med avsevärt högre ambitionsnivå än den som LAG förordar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>En
särskild problemgmpp är arrendatorer, som LAG tagit mycket lätt<br>
på. Den paragraf i avtalslagen som LAG pekar på tillämpas ytterst restrik<br>
tivt och lär inte kunna tillämpas på arrendeavtal. En arrendator kan heller<br>
inte, som LAG tycks tro, ensidigt frånträda ett arrende utan att riskera<br>
krav på skadestånd.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Ungefär
40% av arealen är under arrende. Arrendatorerna mås<br>
te betala arrende oberoende av de aktuella priseraa. Detta innebär att<br>
arrendatoreraa blir en särskilt utsatt gmpp om LAG:s förslag genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Även
efter en långtgående förenkling av det system som används</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>för
prissättningen m.m. kommer näringen att ställa krav på inflytande<br>
över systemets utformning och löpande tillämpning. Det är nöd<br>
vändigt att följa produktions- och lönsamhetsutvecklingen. Omställningen<br>
i sig och ändringarna i regelsystemet måste ske under kontrollerade for<br>
mer. Därför kommer behovet av en fast ordning för regelbundna överlägg<br>
ningar att vara minst lika stort som hittills.----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LAG:
s förslag till övergångsåtgärder avstår LRF från att närmare kommentera
eftersom LRF utgår ifrån att de inte kommer att aktualiseras. Som aUmän reflexion
vill dock LRF framföra att den nakna cynism som visas i den tilltänkta
behandlingen av lantbmkare som hamnar på obestånd till följd av den nya
politiken torde vara svår att överträffa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22.76
Småbrukare i Väst: Övergångstiden verkar vara i kortaste laget.<br>
---- Vi ser hellre att pengama utbetalas som bmkarstöd än som arealer<br>
sättning. -- De miljöfarliga storjordbmken har haft sin tid och miss<br>
lyckats totalt. Det måste nu bli småbmkens tur att få del av kakan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
ställer oss också ytterst tveksamma till det föreslagna stödet till högt
skuldsatta bmkare för rekonstmktion eller avveckling av företagen. I denna
grupp har lantbmksnämndema redan pumpat in allt för mycket pengar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22.80
Svenska lantarbetareförbundet: Principiellt bör övergångs<br>
perioder göras så korta som möjligt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förändringar som förestår är emellertid mycket omfattande. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SLF
anser att en femårig övergångsperiod är mera rimlig från omställningssynpunkt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>22.85
Sveriges jordägareförbund: Vi föreslår att övergången till en ny</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>livsmedelspolitik sker i
huvudsak- genom successiv anpassning av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>inlösenpriserna
under en längre period men betonar att även kapitalförluster m. m. på grand av
omställningen måste ersättas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Ersättning
bör utgå till jordbmkare som varaktigt 10 år är en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lämplig
period tar mark ur produktion och anpassar byggnader, arbets<br>
kraft m.m. till en minskad produktion. Ersättningen skaU omfatta dels</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>167</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section836>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section837>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ersättning
för minskat markvärde, dels ersättning för annan skada, dvs. Prop.
1989/90:146 anpassning av driften till en minskad produktion, bl. a. i vad
avser ekono- Bilaga 2 mibyggnader, arbetskraft, maskiner m.m. Om
livsmedelsproduktionen åtempptages inom 10-årsperioden, skall ersättningen
återbetalas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
föreslår att--- arrendelagstiftningen blir föremål för en allmän</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>översyn
med inriktningen, att för mellanhavanden mellan arrendator och jordägare skall
gälla samma regler som för övriga näringsidkare i Sverige,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dvs.
att de själva genom frivilliga avtal beslutar om sina företag. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan övervägas, att de nya reglema tillämpas endast på arrendeavtal ingångna
efter den nya jordbmkspolitikens ikraftträdande.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22.86
Sveriges jordbmksarrendatorers förbund: Arrendeavtal är i allmänhet upprättade
att gälla 5 eller 10 år. LAG anger i sitt betänkande att arrendatom med stöd av
36 § avtalslagen skall kunna få sina arrendevillkor prövade med hänsyn till den
uppkomna situationen. Enligt SJA:s uppfattning är dock 36 § avtalslagen endast
i undantagsfall tillämpbar i de situationer som här kan uppkomma. Särskilda
bestämmelser måste därför tillskapas vilka ger en arrendator rätt att säga upp
avtalet eller ändra villkoren om gmnden för avtalsförhållandet ändras till
följd av ny Hvsme-ddspolitik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
förändringar som nu förestår måste ske i sådan takt att</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gjorda
investeringar kan avskrivas under rimlig tid. Skulle förändringar i något fall
behöva forceras, måste särskilda regler utformas enligt vilka staten tar
ekonomiskt ansvar för såväl arrendatoms som för jordägarens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>egendom.---- Kravet
på inlösen, får inte vare sig begränsas till vissa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>fastigheter
eller endast till fast egendom. Även arrendatom måste</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ha
rätt att få sin egendom inlöst. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22.88 Sveriges
livsmedelsindustriförbund: Livsmedelsindustrin måste ges<br>
plats att aktivt delta i arbetet med att utveckla detaljlösningar enligt<br>
utredningens förslag.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- SLIM
instämmer i arbetsgmppens krav på reformprogrammet</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>---- och
stödjer utredningens förslag om arealstöd under en övergångs<br>
tid liksom stödet till skuldsatta bönder och avvecklingsstödet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SLIM
vill i detta sammanhang framhåUa att avregleringen innebär inte</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>att
det svenska jordbmket slås ut på några år som LRF redovisat .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
på detta sätt beskriva den framtida verkligheten för jordbmket kan ta<br>
död på framtidstron för många jordbmkare .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22.89 Tjänstemännens
centralorganisation: Enligt TCO:s mening bör en<br>
skilda företag inte tillåtas införa marknadsregleringar, som med nödvän<br>
dighet kommer att bli konkurrensbegränsande. Om vissa regleringar bibe<br>
hålls i en framtida jordbmkspolitik bör dessa enligt TCO:s mening admi<br>
nistreras av offentligrättsligt reglerade organ, antingen av statens jord<br>
bmksnämnd eller av fristående organ. En möjlighet vore enligt TCO:s<br>
mening att tillvarata den erfarenhet som finns i dagens regleringsförening<br>
ar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
en omorganisation och förändring av styrelsesammansättningen i</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>168</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section838>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section839>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>riktning mot mindre
dominans för näringens ekonomiska intressen skulle Prop. 1989/90:146 två
regleringsföreningar, en för animalier och en för vegetabilier, kunna
Bilaga 2 administrera de regleringar som skall avvecklas under en
övergångsperiod, liksom de regleringar som eventuellt kommer att finnas
därefter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Omställningen
till nya fömtsättningar blir-- allra svårast för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>spannmålsodlama.
TCO håller det för sannolikt att det kan behövas en längre övergångsperiod med
arealstöd än vad arbetsgmppen föreslagit.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Övergångsperioden
måste användas till att utveckla nya användningsområden för den åkerareal som
inte behövs för produktion av livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Det
är viktigt att göra en avvägning mellan ekonomiska önske<br>
mål -- å ena sidan och hänsyn till natur, miljö och landskapsvård å</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>den
andra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Jordbmket
bör givetvis inte gå från ett bidragsberoende till ett annat.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Ökade
resurser bör enligt TCO: s mening anvisas för utbildning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
rådgivning i ekonomiskt och miljömässigt riktig gödsling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>22.90
Trädgårdsnäringens riksförbund: Utan att upprepa hela den argumentation som
låg till gmnd för besluten att håUa trädgårdsproduktionen utanför
omställningsprogrammet (omställning 90) vill förbundet även beträffande LAG-förslaget
understryka angelägenheten av att denna inte leder till att omstäUningsbidrag
införs för fmkt, bär och grönsaksodling. Utredningen presenterar inga
konsekvensstudier för omläggning av spannmålsproduktionen till annan produktion.
1 avsaknad av sådant underlag anser förbundet att omläggningsstöd inte heUer
kan införas. Redan en utökning av arealen för de större grönsakskultureraa med
något 10-taIs hektar kan ödelägga marknadsjämvikten för dessa.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Förbundet
vill understryka nödvändigheten av att den tänkta</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>omläggningsprocessen
för jordbmket inte sker för drastiskt och snabbt. Vi anser att utredningen på
ett teoretiskt och okänsligt sätt fastlagt tidsperspektivet för omläggningen.
I detta avseende menar förbundet att utredningen visar uppenbar brist på
social och medborgerlig aktning för en yrkeskår som traditionellt utgjort basen
i det svenska folkhushållet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>23 Uppföljning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>23.5
Socialstyrelsen: Förslagen är ganska allmänt hållna och beskrivna konsekvenser
kan kanske mer eller mindre uppfattas som fromma förhoppningar. Det är enligt
socialstyrelsens mening angeläget att reformen utvärderas fortlöpande och att
det finns en beredskap för att ingripa om det skulle uppstå icke önskvärda
effekter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>23.13
Statens jordbmksnämnd:---------------------------------------- Ett särskilt
problem är den osäker<br>
het om vad avvecklingen av den intema marknadsregleringen innebär för<br>
olika kategorier av jordbmkare, i olika områden, etc.<br>
Det är enligt JN angeläget att underlag finns så att det är möjligt att följa</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>169</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section840>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section841>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bl.a.
den ekonomiska utvecklingen i jordbmket. Det är t.ex. viktigt att Prop.
1989/90:146 analyser görs över hur jordbmksstödet fördelas till olika regioner
och olika Bilaga 2 bmkarkategorier. Sådana analyser kan också användas till
att utvärdera</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>effekteraa
av dessa stöd. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
samband med en avveckling av den interaa marknadsregleringen för<br>
svinner möjligheten att betala ut kvalitetstiUägg m. m. enligt nu existeran<br>
de system.--- För att upprätthålla och ytterligare höja den kvalitets<br>
nivå som det nuvarande systemet givit finns det skäl att verksamheten<br>
med bestämning, märkning och kontroll av kvaliteter fortsätter. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>23.14 Statens
jordbmksnämnds konsumentdelegation: Det är angeläget att<br>
konsumentintressena bevakas även i fortsättningen. KD fömtsätts delta i<br>
omställningsprocessen. Frågan om KD:s roll på en framtida avreglerad<br>
marknad bör diskuteras senare, med ledning av bl.a. övergångstidens<br>
erfarenheter.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Hygien-
och redlighetsaspektema är viktiga att följa i ett mer "öppet"<br>
system som efterhand också kommer att innehåUa mer import. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>23.15------------------------- Arbetsmarknadsstyrelsen: Syssdsättningsförändringama</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
omställningaraa-- kan bli betydande i regioner med stor jord<br>
brakssektor. -- Det är viktigt att konsekvensema följs kontinuerligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>under
omställningsperioden av ansvariga myndigheter samt att en god<br>
samordning sker-- .</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>23.17
Statens industriverk: SIND instämmer i nödvändigheten att noggrant följa
utvecklingen under övergången till ett i huvudsak avreglerat system.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>23.21
Statistiska centralbyrån: En ny jordbmkspolitik kommer att ställa förändrade
och delvis nya krav på den ekonomiska statistiken för jordbmket. SCB fömtsätter
att uppläggningen av denna statistik kommer att behandlas i den översyn av jordbmksstatistiken
som aviseras i budgetpropositionen för jordbmksdepartementet (prop.
1989/90:100 bil.l 1).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>23.29
Sveriges lantbruksuniversitet: De förändringar som föreslås innebär i flera
avseenden ett "systemskifte" av så radikal natur att man ej kan i
detalj fömtse konsekvenseraa i alla avseenden, vilket LAG själv för övrigt
påpekar. Det är därför angeläget att satsa på olika slag av kontrollstationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>23.44
Länsstyrelsen i Hallands län: Då utredningens förslag innebär omfattande stmkturella
förändringar fömtsätter länsstyrelsen att statsmakterna noga följer
utvecklingen inom jordbmkssektora för att snabbt kunna vidta åtgärder mot
eventuella negativa effekter som i dag kan vara svåra att föratse omfattningen
av. Det är också viktigt att förändringaraa sker i samklang med den interaationella
utvecklingen när det gäller frågor om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>exempelvis gränsskydd och
miljölagstiftning. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:370.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>170</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section842>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section843>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>23.54 Länsstyrelsen i
Jämtlands län: Vi vill betona vikten av att statsmak- Prop. 1989/90:146<br>
teraa kontinueriigt och allsidigt följer upp utvecklingen efter avreglering-
Bilaga 2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en.
Det är givetvis svårare att fömtse alla konsekvenser i ett marknadsorienterat lantbmk
än i ett reglerat. Just därför bör uppföljningen göras noggrann för att kunna
avvärja icke önskvärda problem och tendenser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>23.55------------------------------ Länsstyrelsen
i Västerbottens län: Länsstyrelsen anser att ett</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>par
fasta kontrollstationer bör läggas in under omställningsperioden. Sådana
kontrollstationer ger möjlighet till utvärdering av föreslagna statliga
insatser samtidigt som smärre kurskortigeringar kan företas innan eventu-eUa ofömtsedda
omställningsproblem fått aUtför vidlyftiga proportioner.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>23.83
Sveriges civiUörsvarsförbund: Reformen måste hela tiden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>följas
upp under genomförandet så att de små och medelstora jordbmken med mångsidig produktion
gynnas på bekostnad av storskalig och mono-kulturell jordbmksproduktion.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>23.89
Tjänstemännens centralorganisation: Det bör noteras att det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>finns
mycket begränsade erfarenheter av vad som händer när ett regleringssystem
avskaffas och marknadskrafteraa ges ökat spelmm.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Desto
angelägnare blir det då med ingående konsekvensstudier under<br>
övergångstiden av den då pågående omställningen från reglering till mark<br>
nadsstyming. -- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>24 Regleringsekonomin</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>24.10
Lantbruksstyrelsen: Utvecklingsinsatser, kostnader för dju<br>
rens hälso- och sjukvård, lantbmksstatistik, etableringsstöd m. m. finansi<br>
eras för närvarande till stora delar med prisregleringsmedel. Upphör möj<br>
lighetema för sådan finansiering bör enligt lantbmksstyrelsens uppfattning<br>
i stället budgetmedel utgå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>24.12<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens livsmedelsverk: Om
handelsutbytet med om väriden i en framtid skulle öka, behövs ytterligare
resurser för livsmedelskontroll. Livsmedelsverket vill i det sammanhanget
erinra om att viss kontrollverksamhet redan i dag finansieras med
regleringsmedel. Det är angeläget att finansieringen av sådan
kontrollverksamhet säkras också när en ny livsmedelspolitik genomförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>24.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens jordbruksnämnd: De
förslag som LAG redovisar medför att mycket stora delar av regleringsföreningaraas
arbete bortfaUer. Enligt JN: s uppfattning kan regleringsföreningaraa på
jordbrakets område avskaffas den Ijuli 1991. De arbetsuppgifter som återstår
kan med fördel utföras av JN eller i JN:s regi.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Vad gäller ägg, ost och
smör finns nu bestämmelser om mnmärkning vid<br>
export. Dessa bestämmelser bör enligt JN omprövas i samband med en</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>171</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section844>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:15.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section845>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>avveckling
av den intema marknadsregleringen. Däremot kan det vara Prop. 1989/90:146<br>
rimligt att exportörerna friviUigt kan använda mnmärkning.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
2</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>24.29----------------------- Sveriges
lantbruksuniversitet: Utöver direkta anslag baseras till stor<br>
del forskning, utveckling och rådgivning på medel från regleringsmedel,<br>
miljöavgifter m. m., som nu föreslås avvecklas. Utredningen har inte tagit<br>
upp dessa konsekvenser av sitt förslag och inte heller finns några kommen<br>
tarer i de särskilda yttrandena. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Konsekvenser
av en avreglering och slopande av miljöavgifter blir att all<br>
verksamhet som byggts upp med dessa medel upphör såvida inte alteraa<br>
tiva finansieringsformer samtidigt byggs upp på annat sätt. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>24.30 Skogs-
och jordbrukets forskningsråd: SJFR vill uppmärksamma att<br>
ett betydande belopp årligen ställs till förfogande för FoU-arbete genom</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>s.k.
kollektiv finansiering.-- 1 ett avreglerat jordbmk kan det bli</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>svårt
att få fram motsvarande medel från de företag som har att agera på en fri
marknad. Behov av att finansiera denna typ av verksamhet genom ianspråktagande
av budgetmedel kan därmed uppstå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>24.61
Centralorganisationen SACO/SR: Konsumentpolitiska hänsyn har kunnat få gehör i
regleringsföreningarnas utvecklingsarbete. Det är nödvändigt att det
kvalitetsarbete som bedrivs via föreningaraa får en fortsättning även om de
avvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>24.64
Fritidsodlingens riksorganisation: Vi vill understryka vikten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
att ett eventuellt beslut om avveckling av regleringsavgifteraa utformas så att
den rådgivningsverksamhet och det utvecklingsarbete som nu har byggts upp med
stöd av återförda avgiftsmedel inte därmed spolieras utan i stället snarare kan
fortsätta att förbättras. Det innebär för fritidsodlingens del att den bör
tillförsäkras återförda miljöavgifter eller motsvarande ekonomiska resurser av
minst den storleksordning som de handelsgödselavgiftsmedel som nu återförs
till den s. k. hemträdgårdssektorn.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>24.71
Kooperativa förbundet: Det är väsentligt att kvalitetsfrågor, processutveckling,
informationsutveckling etc, som hittills bedrivits inom regleringsföreningaraa,
även fortsättningsvis kan bedrivas med delvis offentligt stöd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>24.90
Trädgårdsnäringens riksförbund: Förbundet anser att det är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>synnerligen
angeläget att samtal snarast inleds mellan regeringen och förbundet för att
klargöra konsekvenseraa av ett slopande av regleringsavgifteraa på
handelsgödsel- och bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:372.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>172</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section846>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section847>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Kortsiktsåtgärderna i GATT:s Uruguayrunda</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana;text-transform:uppercase'>pp- </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:42.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 3 </span><span style='font-family:Verdana'>Vid
halvtidsuppgörelsen i GATT-förhandlingarna i april 1989 beslöts om</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vissa
kortsiktsåtgärder som ett första steg i den reform av jordbraket som skall vara
framförhandlad i slutet av år 1990. Skälet till detta var att alla parter
förklarat sig villiga att provisoriskt frysa nuvarande stödnivåer och göra en
viss första neddragning av dessa år 1990 om andra förhandlingsparter var
villiga att göra sammalunda.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Metodutvecklingen
hade inte kommit tillräckligt långt för att möjliggöra legalt bindande
utfästelser. Åtagandena görs därför "in good faith". Dessutom görs
förbehåll för existerande lagstiftning då man inte kan kräva att lagarna ändras
med så kort varsel. Åtagandena består i att från april 1989 till förhandlingarnas
slut år 1990 frysa stöd och skydd till jordbmket samt en avsiktsförklaring om
att minska stöd och skydd år 1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Notifiering
av hur dessa neddragningar år 1990 skall ske skulle inlämnas till GATT-sekretariatet
senast i oktober 1989. Rapportering av kortsiktsåtgärderna skall ske var
sjätte månad med början i december 1989. Någon mall för rapportema finns inte. GATT-sekretariatet
har i stället utarbetat vissa riktlinjer för hur frysningen skall rapporteras.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
dessa förutsättningar är det inte förvånande att någon enkel jämförelse av
olika länders tillämpning av kortsiktsåtgärderna inte är möjlig. Vissa länder
ger omfattande beskrivningar, medan andra är mer knapphändiga. Vissa uttrycker
stödnivåerna med hjälp av en aggregerad mätmetod PSE (Producer Subsidy Equivalent)
som utvecklats främst genom OECD:s arbete. Härigenom uttrycks olika länders
varierande stödformer enhetligt. PSE definieras som den kompensation som
teoretiskt skulle behöva ges till jordbmket om alla direkta och indirekta stöd
föll bort. 1 GATT diskuteras en modifierad version oftast benämnd AMS (Aggregate
Measure of Support). EG använder den speciella variant av mätsticka SMU
(Support Measurement Unit) som EG förordar i sitt förslag till långsiktig
reform. Utan en överenskommelse om vilken mätsticka som skall användas är
jämförelser mellan länder med denna metod meningslösa. Vissa länder gör
jämförelser med läget år 1986 då mandatet för förhandlingama fastställdes.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Nedan
följer en kortfattad sammanställning av olika länders redogörelser för kortsiktsåtgärdemas
tillämpning. I vissa fall har länder valt att rapportera frysning av stödet
samt neddragning år 1990 i samma dokument. Rapporteraas längd har varierat
mellan I och 11 sidor. De finns tillgängliga på jordbruksdepartementet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:106.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Rapportering av frysåtgärder år 1989 (baserad på ländernas
egna redogörelser)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Australien</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Inga
nya program har införts som ökar stödet. Flera sänk-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:7.0pt;margin-bottom:0cm;
margin-left:64.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ningar
av stödet har gjorts (vete, mejeri, socker, mssin,<br>
citras, tobak). Vissa sektorer stöds ej över huvud taget<br>
(nötkött, lamm, oljefrö, ris, bomull).</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>173</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section848>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section849>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Canada</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>EG</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finland</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nya
Zeeland</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sverige</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:27.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>USA</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Redovisar
sänkta budgetutgifter, sänkta PSE-tal, förbättrat marknadstillträde för havre,
fjäderfä, vin samt förbättringar till följd av frihandelsavtalet mellan USA
och Canada. Stödpriset på mjölk ökade inom ramen för existerande lagstiftning.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Stödnivåer har ej ökat
enligt rapporten. Internpriser har legat still eller sänkts. Basen för
importavgifter har därmed sänkts liksom för exportrestitutioner. Marknadstillträdet
har inte försämrats. En teknisk omfördelning mellan skummjölk och smör skedde.
Stödpriser som för EG: s del anses vara EG:s interventionspriser var
oförändrade eller sänktes. Andra stödpriser likaså. Rapporten utgörs av en
sammanställning av priser och pristillägg som gällde skördeåret 1989/90 enligt
beslut i febmari 1989 (dvs. före aprilöverenskommelsen vilket gör att frysning
av stödet inte är tiUämplig på gmnd av existerande lagstiftning). Man gör även
en redovisning av importvolymer under senare år och konstaterar att inga förändringar
vidtagits som minskat marknadstillträdet. En beskrivning görs av pågående
reform. Man refererar även till notifikationen om neddragning år 1990. Det konstateras
att man till fullo följer frysningsåtagandena. Stödet har nära nog upphört
helt.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>I StäUet för sedvanlig
ökning av stödpriser gavs direkt stöd på gmndval av areal resp. djurantal på
historisk bas. Inga åtgärder har vidtagits för att minska marknadstillträdet.
Kvantitativa restriktioner för import av äpplen och päron har ersatts av
tullar.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Där administrationen har
rätt därtill, har administrativa priser sänkts (vete, fodersäd, bomull, ris,
honung). I övriga fall sätts priser enligt existerande lagstiftning. I vissa faU
kommer sänkningar att ske. Marknadstillträdet bestäms av existerande
lagstiftning. Det bedöms förbli oförändrat eller förbättras för de flesta
produkter åren 1989-1990 enligt rapporten.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146 Bilaga 3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section850>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section851>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Notifikationerna i GATT om neddragning av stöd år 1990
(enligt ländernas egna redogörelser)</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Australien</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>En
redogörelse lämnas för ett reformpaket som leder till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><span style='font-family:Verdana'>minskat
stöd år 1990 och därefter. Konkreta åtgärder anges för enskilda varor (vete,
socker, mejeriprodukter, fmkt, tobak, vin).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Canada</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Notifikationen
redovisar hur en reformprocess inletts</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:65.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samt
vissa konkreta åtgärder som redan beslutats, t. ex.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>174</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section852>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section853>
<p class=MsoNormal style='margin-top:23.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>EG</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:33.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Finland</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:20.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Island
Japan</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:32.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Norge</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Nya
Zeeland</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Polen</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Schweiz</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sverige</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Sydafrika</span></i></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt'><span style='font-family:Verdana'>minskade
subventioner av produktionskostnader (bränsle och räntestöd, transportstöd,
marknadsföringskostnader.) EG redovisar en neddragning enligt EG:s mätmetod av
stödet med 10-15% sedan år 1986. Dessutom anges konkreta neddragningar för
enskilda varor. Genom den automatik som byggts in i EG: s system kan EG-kommissionen
räkna med fortsatta sänkningar år 1990. För spannmål t. ex. kommer
interventionspriset att sänkas 3 % år 1990 anges det.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Statens andel av
exportstödet minskar från 100% till mdlan 67% och 92% (gäller mjölk, fläsk,
nötkött, ägg och spannmål). Vid normalskörd leder detta till en minskning från
2 800 milj. FIM tiU 2 540 milj. FIM. Neddragning av exportstöd redovisas för
mejeriprodukter och fårkött med 10 resp. 25%jämfört med år 1989. Neddraget stöd
anges i AMS termer. 1989 års stöd är 81 % av AMS för år 1986. Genom
fortsättning av dessa åtgärder sägs att totala AMS för år 1990 med säkerhet
blir lägre än för år 1986. Förbättrat marknadstillträde redovisas explicit för
nötkött, citrasfrakter och apelsinjuice. För en lång rad produkter kommer
Japans kvantitativa importrestriktioner att upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Viss övergång för
foderspannmål och mjölk från prisstöd till arealbidrag redovisas. En
avsiktsförklaring ges om neddraget exportstöd och minskat gränsskydd till växthussek-tom.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Notifikationen
beskriver den reform som Nya Zeeland genomför sedan år 1984 och som lett till
att stödet upphört nästan helt. En redogörelse lämnas för det stöd som återstår.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Ett omstmktureringsprogram
redovisas för år 1989 som innebär borttaget stöd på 14 olika sektorer. Ett
ytterligare radikalt reformpaket introduceras den I januari 1990. En jordbraksreform
aviseras. Konkreta åtgärder anges (neddraget budgetstöd, mer direkt stöd, ökade
egenavgifter bl. a.); såväl beslutade som föreslagna. Bakgmnd och
huvudinnehåll av utredningens förslag tiU intem jordbraksreform lämnas.
Konkreta utfästelser kan inte göras för att inte föregripa resultat av
remissbehandling, konsultationsprocess och riksdagsbeslut. En redovisning ges
av förslag om bl. a. övergång tiU tuUba-serat gränsskydd för vissa produkter
samt borttagande av intemstöd.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:11.0pt;font-family:Verdana'>Prop.
1989/90:146 Bilaga 3</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section854>
<p class=MsoNormal style='margin-top:26.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:369.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>175</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section855>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section856>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>Ungern</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>En
redogörelse lämnas för beslutade och kommande refor- . '</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:64.0pt'><i><span style='font-family:Verdana'>mer.
Budgetstödet minskar drastiskt i nominella termer</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>°</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:64.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>trots
höga inflationstal. En rad stödprogram fasas ut (mjölk, nöt-, lamm- och
getkött, sojabönor, fiskodling m. m.). Exportstöd minskar, prisstöd upphör osv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>USA</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Minskat
stöd redovisas för ett flertal grödor (vete, majs,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:64.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>sorghum,
råg, havre, kom, bomull, ris). Vidare anges minskat totalt möjligt exportstöd
samt ökat marknadstillträde i notifikationen (sockerkvoten ökar). Notifikationen
är ett minimibud då priser ännu inte faststäUts för en rad produkter. Ökningar
kan ej ske på gmnd av frysningen påpekas det.</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Österrike</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Notifikationen
beskriver pågående jordbraksreform och</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:36.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:64.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>redovisar
en rad föreslagna åtgärder (mejeri, spannmål, socker) som resulterar i sänkt
stöd år 1990. Produktions-neutralt stöd till jordbmkare i missgynnade regioner
ökar.</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:101.0pt'><span style='font-family:Verdana'>176</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section857>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section858>
<p class=MsoNormal style='margin-left:3.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanfattning av rapporten Minskad kemisk</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'>Prop-1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>bekämpning</span><span style='font-size:14.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'>»"</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Genom
beslut den 1 september 1989 gav regeringen i uppdrag åt lantbmksstyrelsen,
statens naturvårdsverk, kemikalieinspektionen och arbetarskyddsstyrelsen att i
samråd utreda och lämna förslag om åtgärder för att ytterligare minska riskeraa
med användning av bekämpningsmedel. Uppdraget har utförts av en arbetsgrapp med
representanter för berörda myndigheter och näringsorganisationer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kap. 2 redovisas en utvärdering av nuvarande åtgärdsprogram för halvering av
bekämpningsmedelsanvändningen. Härav framgår att det är svårt att utifrån de
faktorer som påverkar användningen och de styrmedel som används bedöma när en
halverad användning kan nås. Det torde dock vara möjligt att detta kan ske år
1990.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:3.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kap. 3 redovisas risker med bekämpningsmedel vad gäller farliga egenskaper,
arbetsmiljö, den yttre miljön och livsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kap. 4 redovisas fömtsättningama för och konsekvensema av en ytterligare
minskning av användningen av kemiska bekämpningsmedel inom jordbmket. Med
utgångspunkt i dessa fömtsättningar redovisas följande altemativ för en minskad
användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Den
genomsnittliga försäljningen av bekämpningsmedel uppgick åren 1981-1985 till 4500
ton per år. En halverad användning innebär således 2 250 ton. Ytterligare
halverad användning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alternativ
I a: Övergång till lågdosmedel för ogräsbekämpning i stråsäd. Reduceringar av
ogräsbekämpning i övrigt. Reducering av bekämpning av skadegörare genom
minskning och förbud främst vad gäller svamp- och insektsbekämpning i stråsäd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:4.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
<table class=MsoNormalTable border=0 cellspacing=0 cellpadding=0
style='margin-left:2.0pt;border-collapse:collapse'>
<tr style='height:10.8pt'>
<td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Bekämpningsmedelsanvändning</span></p>
</td>
<td width=217 valign=top style='width:162.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:10.8pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1130 ton</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Träda</span></p>
</td>
<td width=217 valign=top style='width:162.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:16.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>1 (K) 000 ha</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:9.1pt'>
<td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Styrmedel</span></p>
</td>
<td width=217 valign=top style='width:162.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:9.1pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Förbud, avgifter</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:8.15pt'>
<td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'> </span></p>
</td>
<td width=217 valign=top style='width:162.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:8.15pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>och rådgivning</span></p>
</td>
</tr>
<tr style='height:12.0pt'>
<td width=179 valign=top style='width:134.15pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>Kostnad
för jordbruket</span></p>
</td>
<td width=217 valign=top style='width:162.5pt;padding:0cm 2.0pt 0cm 2.0pt;
height:12.0pt'>
<p class=MsoNormal style='margin-left:15.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>SOOmilj. kr.</span></p>
</td>
</tr>
</table>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alternativ
I b: Utöver begränsningaraa i alteraativ la fömtsätts att kemisk bekämpning mot
örtogräs i stråsäd upphör. Grön träda eller vall införs för att begränsa
uppförökningen av örtogräs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bekämpningsmedelsanvändning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>930
ton</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Grön
träda/vall</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>475 000 ha</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrmedel</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Förbud, ekonomiskt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stöd,
rådgivning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:190.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>och
avgifter<br>
Kostnad for jordbruket</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>2 600 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>En
minskning av användningen enligt alteraativ la och Ib är tekniskt<br>
möjlig. En konsekvent övergång till lågdosmedel enligt altemativ I a kan<br>
dock inte med säkerhet sägas vara bättre från risksynpunkt än användning<br>
av preparat med motsvarande bekämpningseffekt men som används i<br>
större mängder. Altemativet innebär även en betydande odlingsosäkerhet</span></i><i><span
style='font-family:Verdana'> </span></i><i><span style='font-family:Verdana'>.
j-j</span></i></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>12
Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 146. Bilagedd</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section859>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
risk för omfattande skador på grödoma, som enskilda år kan leda till Prop.
1989/90:146 att kostnadema för jordbmket blir avsevärt högre än vad som framgår
av Bilaga 4 den redovisade beräkningen av genomsnittskostnader.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Altemativ
Ib fömtsätter betydande trädesareal och drastiska ändringar av odlingssystemen
och medför härigenom mycket betydande kostnader för jordbmket. I övrigt innebär
aUemativet samma nackdelar vad gäller odlingsosäkerhet som altemativ la.
Försörjningsmålet uppfylls inte.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:20.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Ingen
användning</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:4.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alternativ
</span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-family:Verdana'>a och </span><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>b: I altemativ </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>a
fömtsätts att all användning utom betningsmedel förbjuds. Altemativ II b
innebär totalt förbud. Grön träda altemativt vall införs för att bemästra
ogräsproblemen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:18.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bekämpningsmedelsanvändning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Ila
120 ton</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>llbO<br>
Grönträda</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>IIa725000ha</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>b 725 000 ha<br>
Styrmedel</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Förbud, ekonomiskt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:173.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>stöd,
rådgivning<br>
Kostnad forjordbruket</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Ila 4600milj.kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><span style='font-family:Verdana'>115
5 500 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Altemativen
</span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-family:Verdana'>a och </span><span lang=EN-US style='font-family:
Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>b med i princip totalt
förbud mot användning av kemiska bekämpningsmedel innebär motsvarande med
accentuerade konsekvenser som redovisats vad gäller altemativ I med åtföljande
mycket höga kostnader för jordbmket. Dessutom kan försötjningsmålet inte uppfyllas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgmnd av de betydande negativa konsekvensema som altemativen I och </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>medför
redovisar bekämpningsmeddsgmppen ett altemativ III som innebär en bättre risk-
och behovsanpassning. Det senare altemativet innebär en anpassning i ett
längre tidsperspektiv. Under en tioårsperiod bör användningen kunna minskas
ned tiU motsvarande nivå som i alteraativ I.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bättre
risk- och behovsanpassning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Alternativ
III b: Hårdare behovsprövning och risk- och nyttovärdering. Reducering av doser
i ogräsbekämpningen. Minskad bekämpning av skadegörare.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:16.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:193.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5
år</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>10 är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bekämpningsmedelsanvändning</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>1700
ton</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>1100 ton</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Grönträda</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>lOOOOOha</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Styrmedel</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Höga avgifter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:156.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>förbud<br>
Kostnad for jordbruket</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>400milj.kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:30.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:372.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>178</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section860>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section861>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alternativ
II b: Samma som </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-family:Verdana'>a men ytteriigare minskning av doserna vid Prop.
1989/90:146<br>
bekämpning i stråsäd genom att grön träda införs.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
6.0pt;margin-left:156.0pt'><span style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>S</span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r 10 </span><span
style='font-size:8.0pt;font-family:Verdana'>å</span><span style='font-size:
8.0pt;font-family:Verdana'>r</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section862>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Bekämpningsmedelsanvändning</span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'>I 500ton</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>lOOOton</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Grönträda</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>330000 ha</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>Styrmedel</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:
Verdana'> </span><span style='font-size:
9.0pt;font-family:Verdana'>Höga avgifter,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:155.0pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>forbud, ekonomiskt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:86.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>stöd<br>
Kostnad for jordbruket</span><span style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:9.0pt;font-family:Verdana'>I 600 milj. kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:8.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammantaget
bör enligt bekämpningsmedelsgruppens uppfattning en fortsatt minskning av riskema
med bekämpningsmedelsanvändningen i jordbruket kunna ske enligt aUeraativ III
med mindre allvarliga konsekvenser än de som blir följden av en minskad
användning, enligt alternativen I och </span><span lang=EN-US
style='font-family:Verdana'>II. </span><span style='font-family:Verdana'>Orsaken
härtill är främst att ny teknik hinner utvecklas och att skördevariationeraa
minskar. Under en tioårsperiod bör användningen kunna reduceras till en nivå
motsvarande den som erhålls i alternativ I.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
föreslår bekämpningsmeddsgmppen i kap. 4 att en fortsatt utveckling av den
alternativa odlingen bör stimuleras genom att ekonomiskt stöd till omläggning
lämnas även i fortsättningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kap. 5 behandlas fömtsättningarna för och konsekvenserna av en ytterligare
minskning av användningen av bekämpningsmedel inom andra områden än jordbraket.
Inom trädgårdsnäringen är enligt bekämpnings-meddsgrappens uppfattning en
ytterligare minskning av användningen möjlig att uppnå genom en rad olika
insatser. Efterhand som alternativ utvecklas ändras även underlaget för
behovsprövningen så att en ökad restriktivitet blir möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Inom
skogsbmket anser bekämpningsmeddsgmppen att en ytterligare minskning av
användningen inte är möjlig utan betydande ekonomiska konsekvenser för såväl skogsbmket
som samhället. Vad gäller användningen vid vägar och järnvägar, parker och golföanor
samt hemträdgårdar innebär den pågående utvecklingen vad gäller användningen
att kemikalieinspektionen ges möjlighet att skärpa behovsprövningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
kap. 6 föreslår bekämpningsmeddsgrappen att en handbok bör göras om de olika författningar
som berör användningen av bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Bekämpningsmeddsgmppen
anser att det bör undersökas om länsstyrelsemas möjligheter att reglera
användningen av bekämpningsmedel behöver förstärkas, t. ex. genom att
länsstyrelserna ges behörighet att utfärda föreskrifter om spridning av
bekämpningsmedel inom länen. Gmppen anser vidare att en utredning bör göras om
behovet och lämpligheten av att kommunema ges motsvarande behörighet inom
kommunerna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Lantbraksstyrdsen
och naturvårdsverket bör enligt gruppen utreda behovet och utformningen av
åtgärder för att skydda faunan och floran i åkermarkernas kantzoner. Skyddet
för floran mnt åkrarna bör dessutom förstärkas genom att naturvårdsverket ser
över möjligheterna att skärpa bestämmelserna om skyddsavstånd vid spridning av
bekämpningsmedel och förbjuda kemisk bekämpning av vägar, diken och skogsbryn m.
m.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kap. 6 föreslår bekämpningsmedelsgruppen även att kemikalieinspek-</span></p>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all>
</span>
<p class=MsoNormal style='margin-top:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>179</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section863>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section864>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tionens
prövningsförfarande bör förbättras och att resursema för prov- Prop.
1989/90:146<br>
ningen förstärks.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 4</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vid
växtsortnämndens prövning av nya sorter bör högre krav än för närvarande
ställas på att växtsorten har sådana egenskaper att behovet av bekämpningsmedel
minskar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
ekonomiska styrmedel föreslås i kap. 6 att en översyn av miljöavgiften bör
göras i särskild ordning när kemikalieinspektionens genomgång av
bekämpningsmedel är klar. Med hänsyn till att stödet till jordbmket för
närvarande utreds är det inte heller nu möjligt att närmare beräkna en lämplig
avgiftsnivå.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kap. 7 föreslår bekämpningsmedelsgruppen att ytterligare resurser bör ställas
till förfogande dels direkt tiU berörda forskningsinstitutioner för utveckling
av gmndläggande kunskap om användningen av kemiska bekämpningsmedel och dels
till berörda ansvariga myndigheter för det mera praktiskt inriktade
utvecklingsarbetet. Vidare framgår av kap. 8 att ytteriigare medel bör ställas
till berörda myndigheters förfogande för rådgivning, utbildning och information
om bekämpningsmedel. Dessa åtgärder bör finansieras med miljöavgifterna på
kemiska bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
kap. 9 redovisas utvecklingen internationellt vad gäller insatser för att
minska riskerna med bekämpningsmedelsanvändningen. Bekämpningsmeddsgrappen
föreslår att en inventering bör göras av vilka internationella organ,och
kanaler som är lämpliga att agera genom för att minska riskerna med
bekämpningsmedel i importerade livsmedel, vatten och luftspritt nedfall av
bekämpningsmedel samt för att öka Sveriges insatser för att minska riskerna med
bekämpningsmedel i u-länderna. Vidare understryker bekämpningsmeddsgmppen att
konsekvenserna vad gäller anpassning efter GATT och till EG bör beaktas vid
miljöpolitiska beslut i Sverige.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Slutligen
anser bekämpningsmedelsgruppen i kap. 10 att nya mål kan formuleras för det
fortsatta arbetet med att minska användningen av bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:54.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:372.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>180</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section865>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section866>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>Sammanställning av remissyttrandena över</span><span
style='font-size:14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'>Prop-1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:27.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>rapporten Minskad kemisk bekämpning, utarbetad '' av
lantbruksstyrelsen, arbetarskyddsstyrelsen, statens naturvårdsverk och
kemikalieinspektionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>Remissinstanserna</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Efter
remiss har yttranden över betänkandet avgetts av kommerskollegium,
skogsstyrelsen, statens livsmedelsverk, statens jordbmksnämnd, statens växtsortnämnd,
statens maskinprovningar, Sveriges lantbmksuniversitet, skogs- och jordbmkets
forskningsråd, styrelsen för teknisk utveckling, riksrevisionsverket,
statistiska centralbyrån, statskontoret, statens mät- och provstyrelse, lantbmksnämndema
i Kristianstads, Skaraborgs och Södermanlands län, plan- och bostadsverket
(Boverket), Biodynamiska föreningen, Agrifack, Hushållningssällskapens
förbund, Jordbmkstek-niska institutet. Kemikontoret, Kontrollföreningen för altemativ
odling. Landsorganisationen i Sverige (LO), Lantbmkamas riksförbund (LRF), Samarbetsgrappen
för alternativ odling, Svalöf AB, Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska
kommunförbundet. Svenska naturskyddsföreningen, Sveriges grossistförbund.
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Trädgårdsnäringens riksförbund.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessutom
har yttranden inkommit från Alternativodlarnas riksförbund. Svenska lantmännens
riksförbund, Konsument-Foram, Hälsofrämjandet, Fritidsodlingens
riksorganisation och Agrifack.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>1 Allmänt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.3
Statens livsmedelsverk anser att risken med de i dag förekom<br>
mande resthalterna i såväl inhemska som importerade livsmedel är liten.<br>
Det går dock inte att garantera att dessa resthalter är helt riskfria. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
ytterligare generell halvering av all slags bekämpningsmedelsanvänd<br>
ning bör i sig inte vara ett mål utan åtgärder bör i stället inriktas på att<br>
eliminera sådana medel vars egenskaper och användningssätt från hälso-<br>
och miljösynpunkt framstår som mest negativa. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Om
den svenska odlingen genom mycket långtgående restriktio<br>
ner i användningen av bekämpningsmedel får en försämrad konkurrens<br>
kraft genom att produkteraa blir dyrare, kan importen av motsvarande<br>
produkter förväntas öka. Detta kan i sin tur leda till en ökning av intaget<br>
av bekämpningsmedelsrester, eftersom man i andra länder ofta har en<br>
mindre restriktiv inställning till kemisk bekämpning än vad fallet är i vårt<br>
land.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:9.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-family:Verdana'>1.5
Statens växtsortnämnd instämmer till fullo i rapportens syfte att mins<br>
ka kemikalieanvändningen i bl. a. växtodlingen, men vill klart framhålla<br>
att det fömtom resistens är en rad andra och lika viktiga egenskaper hos<br>
nya sorter, som måste beaktas vid nämndens prövning. </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span style='font-family:
Verdana'>181</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section867>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section868>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1.7 Sveriges lantbmksuniversitet:
Rapporten ger en god bild a v den kemis- Prop. 1989/90:146<br>
ka bekämpningen inom jordbmket.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Skadetrösklar
uttrycker den nivå då en bekämpningsinsats är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>lönsam
och är relaterad till produktpris och kostnader för åtgärderaa. Om
produktpriset minskar höjs trösklarna i motsvarande grad. Detta kan inom några
år automatiskt leda till att pesticidanvändningen i spannmålsgrödor med
överskottsproblem och sjunkande priser kommer att reduceras. Till detta bidrar
också de avgifter som belastar preparaten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.9 Styrelsen
för teknisk utveckling ser med tillfredsställelse att rapporten<br>
uppmärksammar utmstningens betydelse för de hälso- och miljörisker<br>
som uppstår i samband med kemikalieanvändningen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.10 Riksrevisionsverket
menar att det allmänt accepterade odlingssyste<br>
met och den stmkturella utvecklingen inom jordbmket har större betydel<br>
se för behovet av bekämpningsmedel än det frivilliga åtgärdsprogram som<br>
föreslås i utredningen. Det har också visat sig att bekämpningsmedelsför<br>
sörjningen under åren 1986 1988 har minskat trots att de flesta av de<br>
åtgärder som vidtagits till följd av det tidigare åtgärdsprogrammet ännu<br>
inte slagit igenom, enligt arbetsgmppen. Mot denna bakgmnd ifrågasätter<br>
RRV om det är meningsfullt att ta fram åtgärdsprogram som behandlar<br>
bekämpningsmedel som ett isolerat inslag i jordbmksproduktionen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Förslag
till ny livsmedelspolitik har nyligen presenterats (Ds</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1989:63)
och ett flertal utredningar under senare år har lämnat förslag som innebär
stora förändringar i jordbmksnäringens villkor framöver. Bl.a. har behovet av
att lägga ned i randa tal mellan 400000 och 500000 ha åkermark för att komma
till rätta med överskottsproduktionen aktualiserats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Dessa
förhållanden påverkar i hög grad det framtida behovet av insatsvaror inom jordbmket,
inkl. bekämpningsmedel. Någon analys av vad den framtida utvecklingen inom jordbmket
kommer att innebära för användning och hantering av bekämpningsmedel görs inte
i rapporten. Arbetsgmppens förslag utgår från oförändrad åkerareal och fasta
priser på jordbmksprodukter. Dessa antaganden är enligt RRV orealistiska mot bakgmnd
av den väntade avregleringen inom jordbmket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
överordnade målet för arbetet måste, enligt RRV, vara att minska<br>
riskema med bekämpningsmedel. Därför bör, som arbetsgmppen föreslår,<br>
målen för verksamheten formuleras på annat sätt än tidigare (s. 95). Det<br>
väsentliga är att målen, och kostnaderaa för att uppnå dessa mål, relateras<br>
till de risker och problem som är förknippade med användningen av<br>
bekämpningsmedel.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.11 Statistiska
centralbyrån: Sammanfattningsvis viU SCB sålunda med<br>
anledning av de i rapporten framlagda förslagen framhålla dels det ange<br>
lägna i att de nu pågående undersökningaraa om jordbmkets förbmkning<br>
av bekämpningsmedel får fortsätta årligen, dels att behoven av statistisk<br>
information främst för uppföljningsändamål i en rad konkreta frågor</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>beaktas.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>182</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section869>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section870>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.12 Statskontoret:
Allmänt kan konstateras att bekämpningsmedlen ut- Prop. 1989/90:146<br>
ifrån olika utgångspunkter har så stora negativa egenskaper att en minime-
Bilaga 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ring
av användningen är önskvärd. De positiva effektema är dock så avsevärda att
generella förbud inte kan genomföras utan att det påverkar samhällsekonomin.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller bekämpningsmedelsanvändningen har den ensidiga spannmålsodlingen
kraftigt ökat behovet av bekämpningsmedel. De konstlat höga prisema på framför
allt spannmål har även stimulerat till en hög användning genom att det behövs
en mycket måttlig skördeökning för att en bekämpningsåtgärd skall vara lönsam.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.13<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens mät- och provstyrelse:
Bekämpningsmedel och utmstning för dess spridning både exporteras och
importeras. Teknikutveckling, standardisering, provning och godkännande sker i
allt större utsträckning genom intemationellt samarbete. Hänsyn bör i
möjligaste utsträckning tas till detta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.14<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lantbmksnämnden i Kristianstads
län stöder rapportens positiva syfte att minska bekämpningsmedlens användning
och miljöpåverkan.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.16 Lantbruksnämnden
i Södermanlands län: Riskeraa med be<br>
kämpningsmedel har sannolikt överskattats, vilket kan utläsas ur gmppens<br>
konstateranden beträffande frekvensen av arbetsskador orsakade av be<br>
kämpningsmedel, samt av dess bedömning av gifteffektema i den yttre<br>
miljön och beträffande effekteraa på floran och faunan i vatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Med
de kunskaper vi i dag har finns inga direkt sakliga skäl för</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>en
ytterligare begränsning av användningen. Dock råder hos konsumenterna en oro
för att det kan finnas risker med att använda bekämpningsmedel. Denna upplevda
risk kan vara skäl för att ytterligare begränsa användningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.17 Plan-
och bostadsverket: Inför det vägval som landets jordbmk står<br>
inför vill Boverket understryka vikten av att en inriktning väljs som<br>
innebär en långsiktigt god hushållning med landets naturresurser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
bmkningsmetoder som medför en utarmning, förbmkning och för<br>
orening av våra mark- och vattenresurser är ohållbara och på lång sikt<br>
förödande.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Omläggningen
till en minskad/altemativt ingen kemisk bekämpning, tillsammans med den totala
omprövning som nu görs av landets livsmedelspolitik, gör att förändringama
sammantaget blir mycket genomgripande för jordbmkaraa. Detta tillsammans med
skatteomläggningen ger en situation där det är mycket svårt att överblicka konsekvenseraa
i detalj.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anledning härav är det av vikt att tidsperspektivet för omställning<br>
en till en minskad/ingen användning av kemiska bekämpningsmedel inte<br>
sätts för kort, utan att bmkaren får rimlig tid att lösa omställningsproble<br>
men. ---- För att inte en utslagning av företag skaU bli följden av</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>omställningaraa bör en
beredskap hållas, för att stödjande insatser från</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>samhällets sida kan komma
att krävas.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>183</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section871>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section872>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>1.19 Agrifack: Riskeraa
med bekämpningsmedel har sannolikt Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>delvis
överskattats, vilket kan utläsas ur gmppens konstateranden beträf- Bilaga 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>fande
frekvensen av arbetsskador orsakade av bekämpningsmedel, samt av dess bedömning
av gifteffekterna i den yttre miljön, och beträffande effekteraa på flora och
fauna i vatten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Det
saknas i dag sakliga skäl för en ytterligare begränsning av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>användningen.
Dock råder hos konsumenteraa en oro för att det kan finnas risker med att
använda bekämpningsmedel. Denna upplevda risk kan vara skäl för att ytterligare
begränsa användningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.20 Hushållningssällskapens
förbund: Rapporten och utredning<br>
en, minskad kemisk bekämpning, anser förbundet måste ses i sitt samman<br>
hang och inte särbehandlas gentemot andra krav.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Syftet
med minskad användning av kemiska bekämpningsmedel är att<br>
minska hälso- och miljöriskerna. Detta fömtsätter en kvantifiering av<br>
riskema och en mera utförlig och precis riskbedömning än den som pre<br>
senteras i utredningen.- I kapitlet om det nuvarande halverings<br>
programmet föreslås en utvärdering av detta .En sådan utvärde<br>
ring har, såvitt förbundet kan bedöma, inte gjorts. Följaktligen måste en<br>
ytterligare halvering av användningen bli mycket svår att motivera.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- En
hantering som leder till gmndvattenläckage är oacceptabel,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>men
även detta borde kunna förhindras genom användarvänliga förpack<br>
ningar och framför allt information via lantbmksnämnderaas återkom<br>
mande kurser för användaraa. Urlakningsbenägna eller på annat</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>sätt
riskabla preparat bör tas ur bmk. Omregistrering är ett mycket bra sätt<br>
att uppdatera informationen om ett preparat </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Effekten
av de föreslagna drastiska minskningama av använd<br>
ningen av bekämpningsmedel i svenskt jordbmk blir emellertid dyrare<br>
svenska livsmedel och på sikt en större efterfrågan på utländska. Detta är<br>
inte någon fördel från resthaltssynpunkt, då vi vet att importerade livsme<br>
del i regel innehåller mera bekämpningsmedelsrester än svenska.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.22
Kemikontoret: De förändringar i den jordbmkspolitiska utvecklingen, avregleringar,
förändrade ekonomiska villkor etc. som kommit till stånd efter det att
utredningen redovisats, innebär att de fömtsättningar som utredningens analyser
bygger på inte längre föreligger. IVT ser därför inte möjlighet att i sak ta
ställning till de analyser som presenterats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.24
Lantbmkamas riksförbund: De i utredningen föreslagna målformule-<br>
ringaraa "Inga risker på gmnd av bekämpningsmedel i gmndvatten och<br>
vattendrag" etc. ansluter väl till de mål som anges i LRF: s miljöprogram.<br>
En minskad användning uttryckt som t.ex. kvantitet aktiv substans bör<br>
inte ses som ett primärt mål, utan snarare som ett av många medel. Det<br>
kan dock enligt LRF:s mening vara en fördel att även kvantifiera en<br>
önskvärd utveckling av den använda mängden. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.25
Alternativodlarnas riksförbund: Ambitionen att halvera an-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:371.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>184</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section873>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section874>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vändningen
ännu en gång är lovvärd och ARF anser att detta är både Prop. 1989/90:146<br>
önskvärt och möjligt inom några få år.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser att bekämpningsmeddsgmppen generellt har överskattat problemen och kostnadema
som kan uppstå vid minskning av bekämpningsmedelsanvändningen samtidigt som förddaraa
underskattats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser att det finns positiva effekter av de föreslagna odlingssystem-förändringaraa
som bekämpningsmeddsgmppen inte tagit hänsyn till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Beträffande
inriktningen för det fortsatta arbetet anser ARF att minskningen av kemiskt
bekämpad areal skall betonas mer. Styrmedel och eventuell lagstiftning får inte
stimulera till övergång till nya lågdospreparat med okända och svåranalyserade
effekter. I stället bör målsättningen vara att premiera ett totalt uteslutande
av kemisk bekämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Svalöf AB: Avslutningsvis
diskuterar arbetsgmppen mål för det fortsatta arbetet. Svalöf AB delar de
synpunkter som därvid framförs.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>1.28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Svenska lantmännens
riksförbund: </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
utredningens kap. 10 framförs att andra mål än den använda mängden<br>
bekämpningsmedel behöver utvecklas. Vi instämmer och menar att denna<br>
målfokusering medför att målet med minskade risker nås snabbare till<br>
lägre kostnader.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.29 Svenska
kommunförbundet: Förbundet tillstyrker rapporten i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>alla
väsentliga delar. De ekonomiska konsekvensema av förslagen har förbundet
emellertid inte bedömt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Avslutningsvis
vill förbundet- framhålla att målet primärt bör</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>vara
att minska hälso- och miljöriskema vid användning av bekämpningsmedel och inte
endast eftersträva minskade mängder med hjälp av bl. a. s. k. lågdosmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1.30 Svenska
naturskyddsföreningen: Det är anmärkningsvärt</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>med tanke på uppdraget att
rapporten saknar riskkvantifiering. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Föreningen
menar att en viktig utgångspunkt för arbetet borde ha varit<br>
ett försök att kvantifiera hälso- resp. miljörisker kopplade till dagens<br>
bekämpningsmedelsanvändning. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- [Det
finns] dynamiska vinster i att tidigt anpassa jordbmkets</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>stmktur
tiU de biologiska förhållandena. I samma grad finns det dynamiska kostnader i
ett kvarhållande vid den monokulturdrift, separering mellan växtodling -
djurhållning samt separering mellan det urbana samhället och jordbmket som
kännetecknar dagens jordbmk och samhälle.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.33
Trädgårdsnäringens riksförbund: </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>TRF
konstaterar inledningsvis att någon egentlig utvärdering av det s. k.<br>
halveringsprogrammet ännu ej skett bl. a. beroende på att "halveringeti"<br>
beräknas vara genomförd först vid utgången av år 1990. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
anser att det är angeläget att ett kontinuerligt arbete bedrivs</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>185</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section875>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section876>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
att minska riskerna med kemisk bekämpning. Det är emellertid viktigt Prop.
1989/90:146 att målet inte ensidigt definieras som ett volymmål vad gäller
användning- Bilaga 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>en
av kemiska preparat.- Mot den bakgrunden är det mer relevant</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>att
som utredningen själv föreslår definiera målet som riskdiminering inom vissa
definierade områden.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TRF
kan inte nog starkt betona att man i det fortsatta arbetet på ett helt annat
sätt än hittills också måste analysera de ekonomiska konsekvenseraa inom
trädgårdsodlingen av olika åtgärder. Någon sådan analys har ännu inte gjorts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.34 Konsument-Forum
anser att rapporten har uppenbara brister.------------------------------------------------ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Rapporten
utgår utifrån nuvarande ohållbara situation och relaterar förändringar till
detta i stället för att utgå från vad som redan är känt och dokumenterat, dvs.
långtgående erfarenheter och kunskaper från decenniers alteraativ kemikaliefri
odling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.35 Hälsofrämjandet: Enligt
vår åsikt är och skall regeringens</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>målsättning
vara att successivt minska gifterna i jordbraket och på sikt komma bort från
dem. Detta skulle varit granden för rapporten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Uppgiften
har enligt vår mening inte fullföljts. Detta kan inte vara hela svaret på
regeringens uppdrag mål: Halvering av bekämpningsmedel i jordbmket. Det är
ingen halvering om man ökar styrkan men minskar volymen!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>1.37
Landsorganisationen i Sverige: LO anser att rapporten ger en</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>god
bild av situationen på bekämpningsmedelsområdet och att de alternativ som
föreslås åtföljs av en viss konsekvensbeskrivning. Det givna uppdraget kunde
ha drivits längre i så måtto att dels en mer fullständig samhällsekonomisk
redovisning påvisats, dels ett färre antal alteraativ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>men
med en "konsumentinriktad" genomgång av konsekvenserna. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Arbetet
på att minska användningen av kemiska bekämpningsmedel på<br>
alla områden måste ha en inriktning mot ett mål att utveckla strategier<br>
som minimerar eller helt stoppar användning av kemiska bekämpnings<br>
medel. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>2 Minskad användning av kemiska bekämpningsmedel i
jordbruket</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens livsmedelsverk
tillstyrker det av bekämpningsmeddsgrappen förordade alternativet 111, som
innebär en hårdare risk- och nyttovärde-ring tillsammans med en dosreducering.---------------------- För
att undvika en kvalitativt försämrad livsmedelsproduktion vill
livsmedelsverket framhålla vikten av att minskningen av
bekämpningsmedelsanvändningen sker i en sådan takt att nya odlingsmetoder och
nytt sorturval via växtförädling hinner utvecklas och utprövas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.4<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens jordbruksnämnd ställer
sig positiv till de förslag som lämnas</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>186</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section877>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section878>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>för att minska
bekämpningsmedelsanvändningen och stöder arbetsgrap- Prop. 1989/90:146 pens
uppfattning att alteraativ III ger mindre allvarliga konsekvenser för Bilaga 5
jordbraket än alteraativ I och </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II.
</span><span style='font-family:Verdana'>Dock ifrågasätter jordbraksnämnden om
minskad bekämpningsmedelsanvändning bör mätas enbart i kg aktiv substans. En
övergång till mindre farliga preparat bör gynnas även om dessa innehåller en
högre halt aktiv substans. Bekämpad areal och risker med resp. preparat bör
också beaktas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.6 Statens
maskinprovningar: Enligt Maskinprovningarnas uppfattning<br>
är osäkerheten beträffande de ekonomiska konsekvenserna av en minskad<br>
användning av bekämpningsmedel inte tillräckligt starkt verifierad i rap<br>
porten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- En
känslighetsanalys baserad på antagna prisförändringar hade</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>underlättat
en bedömning av de ekonomiska konsekvenseraa för jordbmket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ antalet
jordbmkare, som själva utför bespmtningsarbete kom<br>
mer att minska. Denna minskade självverksamhet leder sannolikt enligt<br>
Maskinprovningarnas uppfattning till att kemisk bekämpning i större ut<br>
sträckning än hittills kommer att uföras vid en tidpunkt, som inte är<br>
optimal när det gäller bekämpningseffekten och att man i stället höjer<br>
dosen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.7 Sveriges
lantbruksuniversitet vill också välkomna utredamas initiativ<br>
i alternativ III och instämma i deras förordande av detta. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Det
mest radikala förslaget, </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II
</span><span style='font-family:Verdana'>b innebär totalförbud för be<br>
kämpningsmedelsanvändning medan man i II a inskränker denna till<br>
betning av utsäde. Enligt institutionens mening är detta alternativ föga<br>
realistiskt både på kort och lång sikt. Sådana grödor som sockerbetor,<br>
oljeväxter och potatis skulle om detta alternativ väljs knappast kunna<br>
odlas med framgång i de viktigaste odlingsområdena beroende på svåra<br>
angrepp av skadegörare. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Då
det gäller potatisens skadegörare, t. ex. potatisbladmöglet, står förhoppningen
till motståndskraftiga sorter. Potatisexperter vid SLU och Svalöv menar
emellertid att det inte inom överskådlig tid kommer att finnas sorter som kan
odlas helt utan bekämpningsinsatser. Den stora arealen "grön träda",
725 000 ha kan i sig medföra ökade skadegörarpro-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>blem t.ex. då det gäller rödsotvims
och fritfluga. Altemativ Ila</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
</span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-family:Verdana'>b innebär höga kostnader för jordbmket och
sannolikt en över<br>
mäktig konkurrens från andra länder, där importvaroma framställs med<br>
medel som svenska odlare måste avstå ifrån. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Alteraativ
la innefattar i princip en halvering av den pesticidkvantitet<br>
som beräknas bli använd år 1990. Kostnaden för jordbmket upp<br>
ges här endast till 500 milj. kr. I jämförelse med dagens optimala</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bekämpning
torde förlusten för jordbmket sannolikt uppgå till minst I miljard kr.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:8.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bladlusangrepp
kan orsaka stora skördebortfall under enskilda år både i<br>
bröd- och foderspannmål. Vi har här en väl fungerande prognos- och</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>187</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section879>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section880>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>varnings
verksam het som i stort sett utesluter omotiverad användning. Det Prop.
1989/90:146 synes därför knappast vara motiverat med förbud för svamp- och
insekts- Bilaga 5 medel i stråsäd. Vill man drastiskt minska fungicid- och insekticidanvänd-ningen
i stråsäd kan en stegring av bekämpningsmedelsavgifter vara en tänkbar åtgärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Som
utredningen påpekar i sammanfattningen på s. 2 i utredningen innebär
alternativen I a och I b en betydande odlingsosäkerhet med risk för omfattande
skador på grödorna. Det har ibland framhållits att riskerna för en upptrappning
av svamp- och insektsangrepp vid uraktlåten kemisk bekämpning skulle vara små.
Flera svampar t. ex. ur Septoria- och Drechs-lera-släkten fortlever emellertid
i fält och kan om ingen bekämpning företages, på sikt få ökad betydelse, en risk
som man knappast kan negligera. Även om man kan förvänta sig ytteriigare
framsteg då det gäller framställning och marknadsföring av växtsorter med
bättre motståndskraft mot skadegörare än dagens sortmaterial, innebär altemativen
la, Ib, Ila och </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span
style='font-family:Verdana'>b uppenbara risker för svensk växtodling.
Tidsperspektivet vid en minskning av denna omfattning måste vara relativt långt
så att odlingen hinner anpassa sig till nya förhållanden och alteraativa
metoder hinner utprovas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
institutionens mening är alternativ Illa det rimligaste alteraati<br>
vet. Genom att starkt begränsa kemikalieanvändningen, men ändå tillåta<br>
insatser i vissa situationer i exempelvis stråsäd mot skadeinsekter och<br>
sjukdomar, kan förlusterna för den enskilde odlaren hållas på en rimlig<br>
nivå samtidigt som kostnaderaa för jordbmket totalt begränsas. Detta<br>
gäller i första hand altemativ lila. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är angeläget att man i vissa situationer under enstaka år och i<br>
begränsade områden har möjlighet att använda kemiska bekämpningsme<br>
del mot vissa skadegörare där andra alternativ saknas i dagsläget. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Mot
bakgrand av ovanstående anser institutionen för växt- och skogs<br>
skydd att en strikt behovsanpassad bekämpning mot skadegörare i olika<br>
grödor är möjlig att genomföra med lägre insatser av bekämpningsmedel<br>
enligt alternativ III a, utan alltför orimliga kostnader och omställningar för<br>
jordbmket. Detta bör förslagsvis genomföras under en 10-årsperiod för att<br>
ej vålla alltför stora omställningsproblem. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.8
Skogs- och jordbrukets forskningsråd: I konsekvensbeskriv<br>
ningarna för de olika altemativen redovisas dock endast översiktligt hur<br>
olika effekter och kostnader har beräknats. De olika alteraativens inne<br>
börd är därför svår att värdera. Vissa ekonomiska effekter förefaller tvek<br>
samma. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
beaktas ej de effekter, som en redan genomförd avreglering av<br>
fruktodlingen och en aviserad avreglering av spannmålsmarknaden, kom<br>
mer att få. Dessa begränsningar i beräkningsunderlaget gör att de ekono<br>
miska effekterna förmodligen har underskattats. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
rapporten saknas också en mer ingående riskvärdering relaterad tiU de</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>olika
alternativ som utredningen analyserar. Mot denna bakgmnd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>upplevs
arbetsgmppens val av alternativ som något godtyckligt.</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section881>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:24.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section882>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>2.9 Styrelsen för teknisk
utveckling: STU avstår från att förorda Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:38.0pt'><span style='font-family:Verdana'>någon
enskild inriktning men finner att rådgivning, utbildning och teknisk Bilaga
5 utveckling är viktiga för att uppnå målet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.10 Riksrevisionsverket: För
att kunna väga samhällsnyttan av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>minskad
kemisk bekämpning mot samhällskostnaderaa för att åstadkom<br>
ma denna minskning måste både nytto- och kostnadssidan studeras samti<br>
digt. --- RRV efterlyser därför en bättre belysning av effekter på hälsa</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>och
miljö av olika typer av bekämpningsmedel samt en värdering av nyttan av
åtgärder för att minska användningen av dessa medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- anser
RRV att mängden bekämpningsmedel som säljs eller</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>används
är en mycket grov indikator på hälso- och miljöriskeraa förknippade med
användningen av dessa medel. Riskbilden påverkas bl. a. av hur medlen används,
var de används och vilka medel som används samt i vilket syfte. Mot denna bakgmnd
anser RRV att statistik över försäljning av medel inte ger en rättvis bild av hälso-
och miljöriskeraa. Den bör därför användas mycket försiktigt som underlag för
åtgärdsförslagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.12
Statskontoret: Eventuella ytterligare åtgärder för att sänka bekämpningsmedelsanvändningen
bör anstå till en ny jordbrakspolitik, med vad det innebär för inriktningen av
jordbraket, sjösatts.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.14
Lantbruksnämnden i Kristianstads län anser att en övergång</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>enligt utredningsgrappens
förslag III är mest realistiskt. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Från
nämndens sida råder dock tveksamhet om påverkan på miljön minskar i och med en
halvering av mängden aktiv substans och övergång till andra preparat. Mängden spriden
aktiv substans minskar drastiskt medan antalet doser inte på långt när minskar
i samma omfattning. Miljöeffekten är dessutom mycket svårmätbar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Betning
av utsäde mot olika utsädesburaa sjukdomar och vissa insekter har i dagsläget
en mycket liten miljöpåverkan men en stor positiv effekt för odlaren. Betningen
är effektiv, behovsanpassad och riktad direkt mot smittkäUan på utsädet. Genom
betning minskar behovet av bekämpning i den växande grödan. Av dessa
anledningar är betningen mycket värdefull från odlingssynpunkt och bör därför undantas
från eventuella förbud och begränsningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Det
är troligen fullt möjligt att helt gå över till mekanisk ogräs<br>
bekämpning i potatis.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Flyghavreproblemen
kan i dag hållas på en rimlig nivå tack vare</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kemiska
medel. Redan i dag används kemiska medel endast vid stor förekomst av
flyghavre. Vi har i Sverige en lag om att flyghavre inte får förekomma i fäU.
Denna lag kommer att bli ytterligt svår att leva upp till om dessa preparat
begränsas eller förbjuds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Det
är också viktigt att ha förståelse för hur nya resistenta sorter</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>av
potatis och spannmål skall odlas. Ett totalt uteslutande av bekämpning<br>
ar gällande resistenta sorter ger skadegöraraa, främst olika svampar, fritt<br>
spelram att anpassa sig. Inom några år är därefter resistensen braten.<br>
Resistenta sorter kräver som regel en viss bekämpning. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>189</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section883>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section884>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.15 Lantbruksnämnden
i Skaraborgs län: Nämnden anser att Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samtliga
fyra förslag är orealistiska med tanke på kostnadema samt de Bilaga 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hastiga
och omfattande stmkturella och produktionstekniska förändringar som krävs inom jordbmket
för förslagens genomförande. Odlingssäkerheten kommer också att minska vilket
ytterligare skulle försämra ekonomin i jordbmksproduktionen. På rent spannmålsproducerande
företag skulle också ogräsproblemen på sikt bli mycket besvärande även med de
förslag på omfattande trädesbmk eller grön träda som utredningen lagt fram. Lantbraksnämnden
vill särskiU peka på att flyghavre kan bli ett mycket stort problem.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bekämpningsmedlen
är viktiga produktionsmedel och en reducering<br>
enligt förslagen skulle innebära oacceptabla konsekvenser för enskilda<br>
odlare liksom näringen i sin helthet.---------------- Ny odlingsteknik och
förbätt<br>
rade redskap samt resistensförädling tillsammans med ökad rådgivning<br>
och utbildning till användaraa skulle vara en bättre väg att ytterligare<br>
minska riskema för människor och miljö och ändå behålla de fördelar som<br>
bekämpningsmedlen innebär för det modema jordbraket. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lantbmksnämnden i Södermanlands
län: Om ytterligare begränsning av bekämpningsmedelsanvändningen måste ske,
bedöms grappens förslag lila vara det bästa </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Plan- och bostadsverket: En
övergång till så gott som enbart lågdosmedel i ogräsbekämpningen i stråsäd
(alt. 1 a) förefaller inte vara rätt väg mot en långsiktigt hållbar bmkningsmetod,
med hänsyn till de osäkerhetsfaktorer som kvarstår kring dessa medel. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- i
rapporten, anges att det inte varit möjligt att sätta ett pris på</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>värdet
av de minskade risker, som en begränsad eller upphörd användning av
bekämpningsmedel innebär (s.47). Till detta kan läggas att värdet av bevarade
naturresurser inte heller kan skattas i pengar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.18 Biodynamiska
föreningen: Genomgående redovisas i rapporten öka<br>
de kostnader för jordbraket och tor samhället vid en minskning av an<br>
vändningen av kemiska bekämpningsmedel, medan däremot minskade<br>
kostnader eUer andra vinster förbigås med tystnad.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningen
har med andra ord endast fullföljt halva sin uppgift. Enligt vår mening är
rapporten därmed värdelös som beslutsunderiag, t. o. m. fariig. Den måste
ovillkorligen kompletteras med en utredning om de vinster för den enskilde lantbrakaren,
miljön, sårbarheten, aUmänna hälsoläget osv. som eventuellt kan bli följden av
en verkligt kraftfull nydaning av jordbraket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.19<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Agrifack: Om ytterligare
begränsning av bekämpningsmeddsan-vändningfin måste ske, bedöms grappens
förslag III a vara det bästa------------ </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hushållningssällskapens
förbund: En ytteriigare minskning av riskerna med användning av bekämpningsmedel
är önskvärd. En minskning av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:2.0pt'><span style='font-family:Verdana'>riskeraa
behöver dock inte åstadkommas genom stora nedskämingar av</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>190</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section885>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section886>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bekämpningsmedelsanvändningen,
med bl. a. mycket allvarliga ekonomis- Prop. 1989/90:146<br>
ka konsekvenser som följd. </span><span style='font-family:Verdana'>-------------------------------- </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Att
minska riskeraa bör vara huvudmålet för det fortsatta arbe<br>
tet. En fortsatt utveckling av halveringsprogrammet mot hårdare behovs<br>
prövning och hårdare krav för att minimera bekämpningsmedlens risker i<br>
fråga om yttre miljö, arbetsmiljö och livsmedel är önskvärd. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Att
som i förslag III generellt sänka doseraa till halv eller kvarts</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dos
vid ogräsbekämpning kan vara svårt att genomföra. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- En
uppförökning av skadegörare och en resistensbrytning kan</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>bli
följden av kraftigt sänkta doser. En ökad satsning på resistenta sorter och en
utökad försöksverksamhet är här önskvärd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.21 Jordbrukstekniska
institutet: Genom att ingen samlad risk-/</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>nyttobedömning
görs för de olika alteraativen föreligger ingen möjlighet<br>
att värdera dessa gentemot dagens situation. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.22<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kemikontoret: IVT avvisar
utredningens förslag och vill i stället föreslå ett ytterligare utökat
samarbete mellan myndigheteraa och företagen för formulering av gemensamma mål
baserade på vetenskapliga fakta.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kontrollföreningen för
alternativ odling: Ambitionen att halvera användningen ännu en gång
är lovvärd och KRAV anser att detta är både önskvärt och möjligt inom några få
år.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser att det finns positiva effekter av de föreslagna odlingssystem-förändringaraa
som bekämpningsmeddsgrappen inte tagit hänsyn till.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:11.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Målsättningen
bör vara att premiera ett totalt uteslutande av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>kemisk
bekämpning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.24 Lantbrukarnas
riksförbund: LRF anser alteraativ 111 vara</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>mest
intressant då målformuleringen här ligger nära den i LRF:s miljö<br>
program. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>De
ekonomiska utvärderingama är i hög grad schablonmässiga och</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bygger på en lång rad
antaganden. En gmndligare analys vore</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>enligt
LRF: s mening motiverad bl. a. vad gäller effekteraa av olika styrme-dd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Beräkningen
av den samhäUsekonomiska nettoeffekten har i hög grad<br>
påverkats av att nuvarande överskottsproduktion medför betydande ex<br>
portkostnader. -- Mycket talar då för att en koppling till nuvarande</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>exportkostnader inte är
relevant i ett längre tidsperspektiv.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.25 Alternativodlarnas
riksförbund: Att sockerbetsodlingen skulle behöva<br>
upphöra vid uteslutande av kemisk bekämpning anser vi vara överdrivet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
anpassad odlingsteknik och växtförädling bör även våroljeväxtod-ling vara
möjlig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Att
höstveteodlingen skulle behöva upphöra vid uteslutande av bet<br>
ningsmedel är helt felaktigt. Sedan flera år sås 100-tals ha med obetat</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>191</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section887>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section888>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>utsäde utan problem och
dessutom finns nu en stinksotresistent sort Prop. 1989/90:146<br>
(Tjelvar).</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Farhågoraa
för stora problem med ogräs och mögelangrepp stöds inte av erfarenheter från
fungerande alteraativodling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ARF
ifrågasätter starkt bekämpningsmeddsgmppens slutsats att alternativ I b och </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II </span><span style='font-family:Verdana'>skulle
ge underskott av livsmedel liksom att vissa grödor skulle behöva upphöra att
odlas. Dessutom anser vi kostnadema starkt överdrivna.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:9.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ARF
vill här hävda alteraativ </span><span lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II
</span><span style='font-family:Verdana'>b som slutmål. Tidsperspektivet</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>för programmets
genomförande bör dock utsträckas till tio år. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Samarbetsgmppen för alternativ
odling instämmer med gmppen att en halvering av bekämpningsmedel lätt kan
uppnås på fem år. Men vi kan absolut inte godta synsättet att detta sker genom
att övergå till lågdosme-dd. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>2.27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Svalöf AB: De beskrivningar av konsekvensema
av olika handlings-alteraativ som redovisas borde varit mer heltäckande. Detta
gäller bl. a. de ekonomiska beräkningaraa. Också i övrigt är bedömningaraa av konsekvenseraa
ofullständiga. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vår uppfattning är det således väsentligt att inrikta ansträngning-<br>
araa på att minska de risker som användningen av kemiska bekämpnings<br>
medel kan medföra även om dessa är svåra att mäta. Att fortsätta att<br>
arbeta med kvantitativa mål såsom att halvera mängden såld aktiv sub<br>
stans av bekämpningsmedel leder alltför lätt till en felaktig prioritering av<br>
olika åtgärder.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser att altemativ III a är att föredra. Det ger växtförädlingen tid och<br>
förhoppningsvis också resurser att verkligen satsa på förädling för förbätt<br>
rad resistens och ogräskonkurrerande förmåga. Altemativet är dock inte<br>
acceptabelt i sin helhelt. Vi anser inte att höga bekämpningsmedelsavgifter<br>
är nödvändiga för att få en långsam nertrappning av bekämpningsmedels<br>
användningen till stånd.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.28 Svenska
lantmännens riksförbund: </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Risken
för en ökad import av produkter med sämre kvalitet är stor i<br>
flera av alteraativen.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
vår uppfattning är det är inte realistiskt att under överskådlig tid<br>
avskaffa användningen av kemiska bekämpningsmedel. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>2.29 Svenska
naturskyddsföreningen: 1 den kostnadsredovisning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
nu föreligger är det svårt att utläsa humvida kostnadema för de olika<br>
altemativen endast gäller omställningsperioden eller ej. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är märkligt att det överordnade målet att minska riskema översätts<br>
till ett operativt mål om färre kg aktiv substans. Graden av koppling dem<br>
emellan är låg. Det vore mer relevant att uttrycka vilka risknivåer som<br>
anses vara acceptabla. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:372.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>192</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section889>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section890>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><b><span style='font-family:Verdana'>2.32-------------------------------- Tjänstemännens
centralorganisation: </span></b><b><span style='font-family:Verdana'> </span></b><b><span
style='font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></b></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Man
har i gruppen också försökt att beräkna kostnaderna för de olika Bilaga 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>alternativen.
Utan att veta på vilka gmnder man bygger sina beräkningar anser TCO att det är
utomordentligt svårt att göra ekonomiska beräkningar för framtiden med hänsyn
till alla osäkra faktorer för jordbrukets framtid och inriktning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Dessutom
kan svenskt jordbrak i framtiden starkt påverkas av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>beslut
i GATT och EG, vilket också gör beräkningsgmnderna för kostnaderna i de båda
alternativen ytterst osäkra. TCO tar därför avstånd från alternativen I och </span><span
lang=EN-US style='font-family:Verdana'>II.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>TCO
ställer sig bakom alternativ Illa, som kräver en hårdare behovs<br>
prövning, reducerade doser i ogräsbekämpningen samt minskad bekämp<br>
ning av skadegörare. Det ligger väl i linje med målsättningen för den<br>
kemiska användningen i jordbmket som gälleråren 19861990. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.33 Trädgårdsnäringens
riksförbund: </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>I
uppdragen har också ingått att undersöka vilka ekonomiska konse<br>
kvenser förslaget skulle få för näringslivet bl.a. trädgårdsnäringen. Någon<br>
sådan ekonomisk analys har inte företagits utan utredningen har på ett<br>
schablonartat sätt endast behandlat jordbmksföretagens ekonomi. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.34 Konsument-Forum:
Riskbedömningar och konsekvensanalyser får<br>
alltför lite tyngd medan kostnadsaspekter och produktionshänsyn tydligt<br>
överväger.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser att risker måste väga tyngre än nytta, dvs. att kortsiktiga aspekter
skall stå tillbaka för långsiktiga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.35 Hälsofrämjandet:
De olika kostnadsalternativen kan man förbigå<br>
med tystnad, då endast kostnadssidan fokuserats. Vinsterna är nästan helt<br>
utelämnade!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>2.37
Landsorganisationen i Sverige: LO förespråkar alternativ III b som<br>
innebär ett längre perspektiv på omställningsprocessen till en starkt mins<br>
kad användning.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:24.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>3 Alternativ odling</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:6.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.4
Statens jordbruksnämnd: En övergång till odlingsformer och sorter<br>
som fordrar mindre bekämpningsmedel är positiv från beredskapssyn<br>
punkt eftersom behovet av import och lagring av bekämpningsmedel<br>
minskar.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.16
Lantbruksnämnden i Södermanlands län: Stödet till alternativodling bör utgå
ytterligare några år men sen upphöra.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Eljest
innebär stödet en slags subvention av livsmedel, något</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
annars håller på att avskaffas.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>193</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:17.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><i><span style='font-family:Verdana'>13
Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 146. Bilagedel</span></i></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section891>
<p class=MsoNormal><b><span style='font-family:Verdana'>3.17 Plan- och
bostadsverket: Boverket instämmer i att alternativ Prop. 1989/90:146</span></b></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>odling bör stimuleras.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.19
Agrifack: Grappens förslag att fortsätta stödet till altemativ odling</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kan vara riktigt--- Om
alternativ odling blir en varaktig företeelse i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>samhället,
börden dock vara självbärande. Eljest innebär ju stödet en slags subvention av
livsmedel, något som annars håller på att avskaffas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.23 Kontrollföreningen
för alternativ odling: KRAV konstaterar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>med
tillfredsställelse att bekämpningsmeddsgmppen föreslår ett fortsatt<br>
stöd tiU omläggning till alternativ odling. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>3.24 Lantbrukarnas
riksförbund: LRF anser att omställningen till</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>alternativ
odling bör stimuleras i sådan utsträckning att efterfrågan på<br>
dessa produkter tillgodoses. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.25<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Alternativodlarnas riksförbund
konstaterar med tillfredsställelse att bekämpningsmeddsgmppen delar ARF:s åsikt
att möjligheterna att anmäla sig till omläggningsstödet för alternativ odling
bibehålls.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>3.26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Samarbetsgruppen för alternativ
odling är ense med utredningen om fortsatt stöd till omläggning till alternativ
odling för att kunna nå etappmå-Id. - - -</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>SAO
är mycket kritisk till att utredningen inte lagt fram ett renodlat<br>
förslag kallat "alteraativ odling". I det förslag som är mest likt alteraativ<br>
odling finns det för många uppenbara brister. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Och
därför hävdar vi att en total omläggning till alternativ</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>odling
ej får sådana ekonomiska konsekvenser som återspeglas i utredningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- En
annan aspekt som ger bra ekonomi i alternativ odling är att</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>det finns stora
exportmöjligheter av svensk spannmål. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>3.29
Svenska naturskyddsföreningen drar slutsatsen att en offensiv satsning på
utvecklandet av ett jordbmk som inte är beroende av olika kemiska
bekämpningsmedel utan utgår från de biologiska fömtsättningarna kan vara
samhällsekonomiskt fördelaktig.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vi
anser att ett strikt genomförande av principen att alla produktionssystem
skall bära samtliga sina egna kostnader, inkl. olika extema kostnader och
kostnader för effekter som uppstår med lång tidsfördröjning, leder till
utvecklandet av detta jordbruk.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>4 Minskad användning av kemiska bekämpningsmedel inom
andra näringar</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:3.0pt;margin-right:81.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.2
Skogsstyrelsen: Skogsbrukets andel av totala bekämpningsmedelsan<br>
vändningen är låg,-- . Skogsbruket kan därför inte nämnvärt bidra</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>till en minskning av
totala användningen av kemiska bekämpningsmedel.</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>194</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section892>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:16.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section893>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- En
ytterligare minskning utan att aUeraativ finns tillgängliga är Prop.
1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>inte
möjlig utan betydande ekonomiska konsekvenser för såväl skogsbm- Bilaga 5
ket som samhället.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.7
Sveriges lantbruksuniversitet: Trädgårdsnäringens situation har behandlats
knapphändigt och mindre sakkunnigt. Trädgårdsproduktema har dock en särskilt
utsatt position när det gäller restsubstanser.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>4.17
Plan- och bostadsverket: Bland de åtgärder som presenteras vill Boverket
tillstyrka förslaget om att användningen av kemiska bekämpningsmedel på golföanor
bör begränsas så långt som möjligt jämte förslaget att skärpa behovsprövningen
av hushållens användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>4.33
Trädgårdsnäringens riksförbund: </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Sammanfattningsvis
delar TRF utredningens uppfattning att det är<br>
svårt att närmare kvantifiera möjligheterna till minskning på gmnd av det<br>
stora antalet användningsområden inom trädgårdsnäringen och de olika<br>
fömtsättningar som råder. En minskning av användningen mätt i aktiv<br>
substans ger inte heller dt rättvist mått på minskade risker. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>5 Olika styrmedel för minimerad användning</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:7.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.2 Skogsstyrelsen
ansluter sig till fullo i utredningens beskrivning att det<br>
kan vara svårt för den som använder bekämpningsmedel och för tillsyns<br>
myndigheterna att avgöra vilka regler som är tillämpbara i olika situatio<br>
ner. Området är svåröverskådligt även för fackmän, </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Det
finns såväl praktiska som principiella skäl till att kommu<br>
nerna inte skall bemyndigas att utfärda [regionala] föreskrifter [om sprid<br>
ning av bekämpningsmedel].- Principen om likabehandling kom<br>
mer att sättas ur spel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
ståndpunkt i fråga om ordentliga konsekvensanalyser de<br>
las av skogsstyrelsen. Samarbete med andra berörda myndigheter är vik<br>
tigt, --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Höga
avgifter i samband med registrering hindrar övergång tiU</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>miljömässigt och
arbetsmiljömässigt bra bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.3 Statens
livsmedelsverk ställer sig bakom de överväganden och förslag<br>
som redovisas i kap. 6 i rapporten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.5
Statens växtsortnämnd: Enligt växtsortnämndens mening sy<br>
nes en ändring i utsädesförordningens nuvarande regler för sortgodkän<br>
nande inte i sig bidra till minskad användning av kemiska bekämpnings<br>
medel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Nämnden
är emellertid beredd att själv ytterligare överväga om</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ännu större vikt än för
närvarande bör läggas vid resistensegenskaperaa</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>vid nämndens prövning av
sorter.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>195</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section894>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:18.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section895>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.9 Styrelsen
för teknisk utveckling: STU anser att för att miljöav- Prop.
1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:38.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:2.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>gifterna
verkligen skall kunna få avsedd genomslagskraft krävs att de Bilaga 5
stimulerar till framtagning av ny teknik och spridning av alteraativ teknik.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Denna
stimulans kan åstadkommas genom att avgiftema helt eller delvis återförs till
riskförebyggande åtgärder samt till hälso- och miljörelaterad forskning och
utveckling.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.10 Riksrevisionsverket:----------- RRV
anser att avgiftshöjningar på en<br>
bart bekämpningsmedel kommer att ha begränsad effekt, om inte odlings<br>
systemet där dessa ingår samtidigt förändras mot ett system där bekämp<br>
ningsmedel inte behövs. Utvecklingen av sådana nya system hänger sam<br>
man med den stmkturella utvecklingen inom jordbmket i stort. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>RRV
anser därför att åtgärder för att påverka användningen av bekämpningsmedel i
stort bör integreras i det omställningsarbete som kommer att äga mm inom
näringen framöver.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Rapporten
redovisar en rad åtgärder som skall genomföras av de statliga myndighetema som
svarar för rapporten. I detta sammanhang vill RRV erinra om det ansvar som
enligt kemikalielagstiftningen ligger på tillverkare och importörer av
bekämpningsmedel. Det åligger dessa, och inte myndighetema, att noga utreda och
dokumentera effekter på hälsa och miljö av olika bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.13
Statens mät- och provstyrelse: MPR anser att det inte är</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>tillräckligt
att enbart godkänna ny utmstning utan att en viss återkommande obligatorisk
kontroll bör ske även av spridningsutmstning som är i</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bmk.----- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>MPR
stöder uppfattningen att ett frivilligt gransknings- och godkännandeförfarande
skulle leda utvecklingen mot bättre förpackningar för bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.16 Lantbruksnämnden
i Södermanlands län: Förslaget att länsstyrelser<br>
nas befogenheter att utfärda lokala bestämmelser beträffande bekämp<br>
ningsmedelsanvändningen skall ses över är befogat. Däremot är det tvek<br>
samt om det är något att vinna på att ge kommunema rätt att utfärda egna<br>
regler.---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan vidare anses tveksamt om det är någon mening med detaljregler<br>
för hur nära diken, skog och impediment som spridning av bekämpnings<br>
medel kan tillåtas, då förhållandena vid spridningstilUallet som vindrikt<br>
ning och typ av preparat etc. kan ha stor betydelse. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:97.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.17 Plan-
och bostadsverket: De förslag till förändringar i styrmedlen<br>
som förs fram av bekämpningsmeddsgmppen har Boverket ingenting att<br>
erinra mot med undantag av de som gäUer tillämpningen av 15§ bekämp<br>
ningsmedelsförordningen. Nationella regler bör gälla för användandet av<br>
kemiska bekämpningsmedel. En utveckling mot att vi får olika föreskrifter<br>
om spridning av bekämpningsmedel såväl regionalt som lokalt vore myc<br>
ket olämplig.--- Förslaget att naturvårdsverket genom allmänna råd</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:370.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>196</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section896>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:17.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section897>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>anger hur 15 §
bekämpningsmedelsförordningen kan tillämpas för att skyd- Prop. 1989/90:146<br>
da särskilt känsliga områden förefaller angeläget.</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:
Verdana'>Bilaga 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.18-------------------------------- Biodynamiska
föreningen: I den föreliggande rapporten föresläs prak<br>
tiskt taget endast ekonomiska styrmedel, Positiva åtgärder t. ex. i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>form
av ökad forskning och rådgivning kring biodynamisk och annan ekologisk odling
skulle ha minst lika stor och kvalitativt sett mycket bättre effekt.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.19------------------------------------- Agrifack:
Förslaget att länsstyrelseraas befogenheter att utfärda loka<br>
la bestämmelser beträffande bekämpningsmedelsanvändningen skall ses<br>
över är befogat. Däremot är det tveksamt om det är något att vinna med<br>
att ge kommuneraa rätt att utfärda egna regler. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
kan vidare anses tveksamt om det är någon mening med detaljregler<br>
för hur nära diken, skog och impediment som spridning av bekämpnings<br>
medel kan tillåtas, då förhållandena vid spridningstillfället som vindrikt<br>
ning och typ av preparat etc. kan ha stor betydelse. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.20--------------- Hushållningssällskapens
förbund: Som styrmedel föreslås ökade pri<br>
ser/avgifter. Detta finner förbundet oacceptabelt. Lantbmket tål ingen<br>
ytterligare höjning av priser och avgifter i en redan tidigare mycket an<br>
strängd ekonomi.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>En
höjning av prisema/avgifteraa, som i förslag III, motsvarande 100<br>
kr./dos för ogräsmedel och 200 kr./dos för svamp- och insektsmedel inne<br>
bär stora ekonomiska avbräck för odlaren och samtidigt ett trabbigt in<br>
stmment för att åstadkomma reducering av användningen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Utredningen
har inte klart redovisat hur åtgärderaa skall finan<br>
sieras. Man säger dels att miljöavgiften på bekämpningsmedel inte bör<br>
ändras nu, dels att avgiften bör användas till att helt eller delvis finansiera<br>
åtgärdsprogrammet. Miljöavgiften uppgår till 25 milj. kr. och täcker en<br>
dast en åttondel av kostnaden för det "biUigaste" av utredningens altema<br>
tiv. -- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Vår
slutsats är alltså att den ökade produktionskostnaden till</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>absolut övervägande del
skall få bäras av jordbmksföretagen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Ytterligare
kostnadsökningar genom förslag till generella begränsningar i användningen av
bekämpningsmedel och ytterligare höjda avgifter kan inte accepteras. Riskema
med bekämpningsmedlen kan minskas utan dessa stora kostnader vilka, särskilt
tillsammans med den föreslagna prispressen, skulle bli förödande för jordbmket.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.21---------------------------- Jordbrukstekniska
institutet: I konsekvensbeskrivningama</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>för
de olika alteraativen redovisas dock endast översiktligt hur olika<br>
effekter och kostnader har beräknats. Belopp och övriga effekter är därför<br>
omöjliga för en extera bedömare att värdera. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:7.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Vidare
beaktas ej de effekter som redan genomförd avreglering av frakt<br>
odling, och annonserad avreglering av spannmålsmarknaden, kommer att<br>
få. Dessa begränsningar i beräkningsförfarandet gör att de ekonomiska<br>
effekteraa förmodligen har underskattats.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>197</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section898>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section899>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>5.23 Kontrollföreningen
för alternativ odling: bekämpningsme- Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>ddsgrappen--- har
generellt överskattat problemen och kostnaderaa Bilaga 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>som
kan uppstå vid minskning av bekämpningsmedelsanvändningen samtidigt som förddaraa
underskattats.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.24 Lantbrukarnas
riksförbund: Utredningen föreslår i sin rapport att en<br>
handbok bör sammanställas om de olika författningar som berör använd<br>
ningen av bekämpningsmedel. LRF tillstyrker att en sådan sammanställ<br>
ning kommer till stånd-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>LRF
vänder sig mot tanken att kommuneraa skulle ges behörighet att t. ex. utfärda
föreskrifter om spridning av bekämpningsmedel. En sådan regionalisering av bestämmelseraa
skulle kunna leda till från miljösynpunkt omotiverade skillnader i
produktionsvillkoren mellan olika områden. Många jordbmkare skulle uppfatta
detta som en form av rättsosäker-hd.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>I
praktiskt taget samtliga handlingsalteraativ som analyserats i utredningen
anges avgiftshöjningar på bekämpningsmedel som ett lämpligt styrmedel. Mot
detta mycket generella synsätt på priset som styrmedel har LRF invändningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:10.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Effekteraa
av en kraftig prishöjning på bekämpningsmedel blir</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>----- att
användningen av bekämpningsmedel minskar främst i odling<br>
en på lägavkastande jordar. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- är
utredningens förslag enligt LRF:s mening oacceptabelt då det</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>föratsätter
att jordbraket ensidigt skall belastas med kostnader för forsk<br>
ning, utveckling och rådgivning. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:95.0pt'><span style='font-family:Verdana'>1
avvaktan på utformningen av ett nytt jordbrakspolitiskt system anslu<br>
ter sig LRF till utredningens förslag om oförändrade miljöavgifter under<br>
föratsättning att de återgår till jordbraket. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- En
avgiftshöjning på ogräsmedel med 100 kr. per dos anges i</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>rapporten
vara ett nödvändigt styrmedel för att altemativ III skall kunna<br>
realiseras. Risken är här uppenbar att jordbmkare med pressad ekonomi<br>
frestas att skjuta på bekämpningsinsatser, vilket på sikt är negativt från<br>
miljösynpunkt.--- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.25 Alternativodlarnas
riksförbund: Angående miljöavgiftens konstmk<br>
tion anser ARF i princip att den skall baseras på bekämpad areal, dvs.<br>
avgift per dos.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ARF
är kritisk till inrättandet av ett "centmm för spridningsteknik" då<br>
vi anser att detta skulle konservera en föråldrad teknik </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.26<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Samarbetsgmppen för alternativ
odling tror att målet nås genom radikalt höjda avgifter på handelsgödselkväve
och kemiska bekämpningsmedel. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Svalöf AB: Vår uppfattning är
att sorter med god resistens och ogräskonkurrerande förmåga automatiskt kommer
att gynnas i sortprovning och marknadsföring Arbetsgmppens förslag att växtsort-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:371.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>198</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section900>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section901>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>nämnden
skulle ställa särskilda krav på nya sorters resistensegenskaper vill Prop.
1989/90:146<br>
vi därför avstyrka.-- </span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Svenska lantmännens
riksförbund: Styrmedlen bör rimligen medföra att riskema med bekämpningsmedlen
minskar ytterligare. Endast avgifter som styr mot mindre riskabla medel eller
mindre riskabel användning får avsedd effekt. Dagens avgifter har begränsad
effekt då de endast påverkar de använda mängderaa och inte skiljer mellan
risker.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.29<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Svenska naturskyddsföreningen
ser utvecklandet av "miljöbubbd-" resp. "riskbubbdmetoderaa"
som två mycket intressanta styrmedel i den nödvändiga omdaningsprocessen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>5.33
Trädgårdsnäringens riksförbund:----- Förbundet anser att man</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>först
måste undersöka vilka ekonomiska konsekvenser det "första" halveringsprogrammet
fått för bl. a. trädgårdsföretagen innan man går vidare och föreslår
ytterligare höjningar av avgiftema på bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Utredningens
förslag om att en handbok bör sammanställas över de<br>
olika författningar, som berör användningen av bekämpningsmedel, stäl<br>
ler sig TRF bakom. Däremot anser förbundet att det ej är motiverat att<br>
tillsätta en utredning för att bl. a. undersöka behovet och lämpligheten att<br>
kommunema ges behörighet att utfärda föreskrifter om användning av<br>
bekämpningsmedel inom kommunema. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Förbundet
anser att när det gäller företag inom trädgårdsnäringen är redan den nuvarande
avgiftsbelastningen på företagen alldeles för stor.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>5.34
Konsument-Foram:- generellt ser vi positivt på att med ökan<br>
de avgifter på bekämpningsmedel och handelsgödsel möjliggöra och göra<br>
det lönsammare att utveckla alteraativa metoder eller återgå till metoder<br>
som är mer i harmoni med naturen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.36<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Fritidsodlingens
riksorganisation: Vi tillstyrker----- förslaget enligt 6.3 om en
bekämpningsmedelshandbok.-------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>5.37<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Landsorganisationen i Sverige: LO
delar utredningens uppfattning att en närmare studie behöver göras för att se
till kommunemas behov och lämplighet att utfärda föreskrifter om användning av
bekämpningsmedel inom kommunema. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:97.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Vi
delar uppfattningen att en handbok utges, som ger en över<br>
siktlig bild av regelverken, </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>När
det gäller utformningen av bekämpningsmedelsavgifter bör de gmndas på
riskklassificering utifrån både arbetsmiljö- och yttre miljöfaktorer.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:25.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:368.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>199</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section902>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section903>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>6 Forskning och utveckling</span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'> </span><span style='font-size:
14.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:308.0pt'><span style='font-size:11.0pt;
font-family:Verdana'>Bilaga 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.2<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Skogsstyrelsen: En gmndfömtsättning
för en effektiv och säker användning av bekämpningsmedel är goda kunskaper hos
såväl användare som tillverkare och distributörer. Skogsstyrelsen är därför
positiv tiU att kunskaperna fördjupas och breddas inom detta område.---------------------------------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.3<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens livsmedelsverk: I
likhet med bekämpningsmeddsgrappen anser livsmedelsverket att det behövs
betydande forsknings- och utvecklingsinsatser för att klara en övergång till
ett jordbmk som är mindre beroende av kemiska bekämpningsmedel utan att
lönsamheten minskas påtagligt eller att miljö- och hälsoproblem uppstår. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Det
är enligt livsmedelsverket angeläget att genom växtförädling försöka ta fram
sorter som är resistenta mot angrepp av skadegörande insekter och svampar,
vilket kan minska den kemiska bekämpningen. 1 detta arbete måste dock hänsyn
tas till att resistensen kan innebära att växterna bildar ämnen som i värsta
fall kan vara mera riskabla än rester av bekämpningsmedel.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Livsmedelsverket
tillstyrker också förslaget att medel för metodutveck<br>
ling avseende analys av bekämpningsmedelsrester i miljön och i foderme<br>
del ställs till statens lantbmkskemiska laboratoriums förfogande. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.6
Statens maskinprovningar: Beträffande granskning och godkännande av
förpackningar för bekämpningsmedel ansluter sig Maskinprovningarna till bekämpningsmeddsgrappens
förslag. 1 det sammanhanget vill Maskinprovningarna peka på vikten av att förpackningaraas
utformning anpassas till spmtoma. Den tekniska utvecklingen kan nämligen
medföra att preparaten inte behöver tömmas i spruttankarna utan kan tillföras späd-ningsvätskan
direkt från förpackningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>För
alternativen Illa och III b anges att de bör ses i ett längre tidsperspektiv.
Från teknikutvecklingssynpunkt är detta gynnsamt eftersom det enligt Maskinprovningaraas
erfarenhet är en tidskrävande process både att utveckla och anpassa teknisk
utrustning till nya fömtsättningar.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.9 Styrelsen
fÖr teknisk utveckling: Det finns behov av att få fram bättre<br>
underlag för att bedöma riskerna vid kemikaliebekämpning. Ana<br>
lysmetoder för bestämning av beredningsformer och kontroll av resthalter<br>
i livsmedel behöver utvecklas, liksom mättekniken. STU anser att kemika<br>
lieinspektionen bör ges resurser för en tillfredsställande nytto- och kon<br>
sekvensanalys för de medel som används.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.10 Riksrevisionsverket:
1 rapporten föreslås att ytterligare resurser bör<br>
ställas till berörda forskningsinstitutioners förfogande för utveckling av<br>
gmndläggande kunskaper om användningen av kemiska bekämpningsme<br>
del. Därmed menas i första hand Sveriges lantbmksuniversitet (SLU).</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:10.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>---- SLU
förfogar över bl.a. institutionen för växt- och skogsskydd</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>bestående av ett 10-tal
avdelningar och ett lOO-tal medarbetare. Dessa</span><span style='font-family:
Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>200</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section904>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section905>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>resurser
har byggts upp framför allt med statliga medel. Befintliga resurser Prop.
1989/90:146 kan och bör enligt RRV användas för att ta fram de kunskaper om
Bilaga 5 användning av bekämpningsmedel som behövs enligt rapporten. RRV
avstyrker därför att ytterligare resurser tillförs SLU.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.13
Statens mät- och provstyrelse anser att det är viktigt att satsa medel på
utveckling av tillförlitliga metoder för bestämning av påverkan på miljö och
tillstyrker samarbetet med statens lantbmkskemiska laboratorium.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.17
Plan- och bostadsverket: Möjligheterna att klara bekämpning av växtskadegörare
med biologiska bekämpningsmetoder bör även undersökas och utvecklas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.20<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Hushållningssällskapens
förbund: En utökad satsning på forskning, försök och rådgivning behövs för att
kunna minska riskerna vid kemisk bekämpning och att få ner användningen. Detta
arbete får dock inte endast styras av ett krav på minskning av bekämpningsmedelsanvändningen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.21<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Jordbrukstekniska institutet:
Utredningen har uppmärksammat det betydande forsknings- och utvecklingsbehov
som föreligger för att ytteriigare minskning av riskerna vid bekämpning av växtskadegörare
skall kunna genomföras. Från JTI kan vi bara understryka detta. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Enligt
vår uppfattning föreligger här ett gigantiskt omstrakture-</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>ringsarbete
för att ställa om växtproduktionen till en mer begränsad kemi<br>
kalieinsats. -- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.23<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Kontrollföreningen för
alternativ odling: Förslagen till forsknings- och utvecklingsresurser anser vi
vara tillräckliga och välbehövliga.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.24<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lantbrukarnas riksförbund vill
betona vikten av att resurser satsas på teknikutveckling samtidigt som
rådgivning och lämpliga styrmedel utnyttjas för att föra ut den nya tekniken i
praktisk användning. Dessa styrmedel anser LRF vara viktiga, varför de bör
prioriteras i det fortsatta arbetet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.25
Alternativodlarnas riksförbund: Förslagen till forsknings- och utvecklingsresurser
anser vi vara tillräckliga och välbehövliga, med undantag av att vi inte anser
det nödvändigt att bygga upp ett centrum för utveckling av sprattekniken.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.27
Svalöf AB: Arbetsgruppen föreslår förstärkta insatser för resistens<br>
förädling och förädling för ökad ogräskonkurrens. Vi delar arbets<br>
gruppens uppfattning att en förstärkning med minst 15 milj. kr./år är<br>
nödvändig för att uppnå mer betydande resuUat. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:13.0pt'><span style='font-family:Verdana'>6.28
Svenska lantmännens riksförbund: Forskning om hur risker med de</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:1.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:368.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>201</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section906>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section907>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>kemiska medlen kan
reduceras och alternativa metoder behöver priorité- Prop. 1989/90:146<br>
ras.</span><span style='font-family:Verdana'> </span><span
style='font-family:Verdana'>Bilaga 5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:77.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Information
och utbildning är nyckelmoment för att reducera risker och eventuell onödig
användning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.32<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Tjänstemännens
centralorganisation vill ändå påskynda minskningen av kemikalieanvändningen
genom ökade forskningsinsatser och en intensifierad utbyggnad av den
prognosverksamhet som pågår genom lantbmksnämnderaas och
hushållningssällskapens rådgivning.--------------------------------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.33<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Trädgårdsnäringens riksförbund
anser i likhet med bekämpningsmeddsgrappen att ytterligare resurser
kontinuerligt måste satsas på forskning och utvecklingsarbete.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>6.34<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Konsument-Forum: Vi har inget
att invända emot att ytterligare forskning stimuleras, men den bör då inriktas
mera på metoder som inte fömtsätter att kemiska bekämpningsmedel ingår.------------------------------------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>6.38
Svenska golfförbundet: Svenska golfförbundet ställer sig myc<br>
ket positivt till rapporten "Minskad kemisk bekämpning" och hoppas
att<br>
tillräckliga resurser avsätts nu och i framtiden för forskning och utveckling<br>
av området.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:14.0pt;
font-family:Verdana'>7 Rådgivning, utbildning och information</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.3
Statens livsmedelsverk: I kap. 8 i rapporten framläggs förslag för att<br>
förbättra samarbetet mellan berörda myndigheter. Livsmedelsverket till<br>
styrker dessa förslag. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.6<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Statens maskinprovningar delar
helt bekämpningsmeddsgmppens uppfattning att de uppburna miljöavgifterna för
bekämpningsmedel bör återföras till jordbmksnäringen och övriga berörda
näringar genom att användas till att helt eller delvis finansiera det
åtgärdsprogram som beslutas, </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.7<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Sveriges lantbruksuniversitet: Lantbraksuniversitetets
uppfattning skiljer sig inte från utredningens då det gäller behov av
information, utbildning och rådgivning för att minska riskeraa med
bekämpningsmedlen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:11.0pt'><span style='font-family:Verdana'>---- Det
är angeläget att resurser ges till denna form av verksamhet,</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>som
är av mycket stor betydelse for den mer praktiskt inriktade rådgiv<br>
ningsverksamheten vid t. ex. lantbmksstyrelsen. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:5.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.8 Skogs-
och jordbrukets forskningsråd: Utredningen har liksom SJFR<br>
uppmärksammat det betydande forsknings- och utvecklingsbehov som<br>
föreligger för att en ytterligare minskning av riskema vid bekämpning av<br>
växtskadegörare skall bli möjlig.- Enligt rådets uppfattning krävs</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>202</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section908>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:21.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section909>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>här en omfattande omstmkturering
för att ställa om växtproduktionen till Prop. 1989/90:146 ett mindre
kemikalieberoende. Denna omstmkturering är i sig väl moti- Bilaga 5 verad
men kommer att kräva betydande fortsatta resurser och tid för forsknings- och
utvecklingsarbete till stöd för en nödvändig omläggning av den praktiska
odlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.14
Lantbraksnämnden i Kristianstads län: Växtföljder och resistenta sorter
förväntas bli huvudpunktema i omställning till minskad bekämpningsmedelsanvändning.
Härvid är det av största betydelse att ekonomiska medel tillförs
rådgivningsverksamheten så att förändringaraa inte leder till totala bakslag
för lantbmkama på gmnd av bristande rådgivning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.16<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Lantbmksnämnden i Södermanlands
län:------------- Det är därför angeläget att öka rådgivningsresurseraa, inte
minst till de organisationer som arbetar direkt på användaraa, i enlighet med
utredningens förslag.-------- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>7.17<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Plan- och bostadsverket: En
omfattande och stödjande rådgivning är mycket betydelsefull för att härigenom
minska omställningsproblemen så långt det är möjligt. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.19
Agrifack:--- Det är därför angeläget att öka rådgivningsresur<br>
seraa, --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:11.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.33
Trädgårdsnäringens riksförbund: Rådgivningen och utbildningen intar i detta
sammanhang en nyckelroll för att föra ut information i den praktiska odlingen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.35 Hälsofrämjandet: Det
behövs ett samarbete i en arbetsgrapp</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>med
alteraativodlaraa, livsmedelsverket, socialstyrelsen och konsumen<br>
teraa. --- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:77.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Inte
heller har den möjliga vinsten med ökad rådgivning och forskning avseende alteraativ
odling beaktats i tiUräcklig utsträckning.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>7.36 Fritidsodlingens
riksorganisation: Utredningens förslag om förbätt<br>
rad allmän information om kemiska medel och om försiktighetsåtgärder<br>
tiUstyrkes helt.-- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:22.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:15.0pt;
font-family:Verdana'>8 Intemationella förhållanden</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:5.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.1
Kommerskollegium: Enligt kollegiet är det från handelspolitisk synpunkt
angeläget att man från svensk sida i största möjliga utsträckning beaktar resultatet
av EG: s arbete på bekämpningsmedelsområdet.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:95.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.3
Statens livsmedelsverk kan i allt väsentligt instämma i det resonemang som förs
i kap. 9 i rapporten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Enligt
livsmedelsverkets uppfattning bör Sverige i berörda interaatio<br>
nella fora arbeta för att samtliga bekämpningsmedel genomgår en fullstän-</span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>203</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section910>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section911>
<p class=MsoNormal style='margin-left:1.0pt'><span style='font-family:Verdana'>dig
interaationell prövning av organ inom t.ex. FAO/WHO och att endast Prop.
1989/90:146<br>
de medel som därvid åsatts ADI-värde (dvs. det högsta dagliga intag som
Bilaga 5<br>
kan accepteras efter toxikologisk riskvärdering) får användas i livsme<br>
delsproduktion avsedd för interaationell handel. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.6
Statens maskinprovningar: Rapporten tar inte upp standardisering. Enligt Maskinprovningaraas
uppfattning är det väsentligt att aktivt deltaga i interaationellt
standardiseringsarbete i synnerhet när åtgärder som kan få handelspolitiska
konsekvenser förbereds.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.13
Statens mät- och provstyrelse anser att frågor om handelspolitik, provning, certifiering
och ackreditering inte behandlats i tillräcklig utsträckning. Med hänsyn till
de förhandlingar som EG och EFTA inlett kommer sannolikt flera frågor som tas
upp i rapporten att lösas på interaationell nivå. Därför är det väsentligt att
svenska representanter i olika europeiska gmpper bevakar de frågor som tas upp
i rapporten.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8.20
Hushållningssällskapens förbund: Mot bakgmnd av EG-har-</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>monisering måste man,-- betona
att EG inte tillåter att nationella</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>regelsystem med strängare
krav på resthalter fungerar som importhinder.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:21.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.21
Jordbmkstekniska institutet: 1 detta sammanhang måste också un<br>
derstrykas att i den interaationella avreglering som förväntas komma,<br>
kommer det att krävas att svenskt jordbrak skall arbeta på samma ekono<br>
miska villkor som våra konkurrentländer.- Denna jämförelse av</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>hur
de föreslagna altemativen påverkar svenskt jordbmks intemationella
konkurrenskraft saknas i analysen.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt'><span style='font-family:Verdana'>8.24
Lantbrukarnas riksförbund: effektema behandlas bristfälligt</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>på
det svenska jordbmkets konkurrenskraft gentemot andra länders jord<br>
bmk. ---- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Med
tanke på livsmedelskvaliteten är det från konsumenteraas syn<br>
punkt logiskt att svenska jordbraksprodukter och importerade produkter<br>
ges en lika behandling.- </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-right:96.0pt'><span style='font-family:Verdana'>------ Det
är angeläget att Sverige i de pågående GATT-förhandlingar<br>
na verkar för att produkter som produceras med metoder som inte accep<br>
teras i Sverige kan utestängas.</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.27<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Svalöf AB: I den reservation
som fogats till rapporten understryks att höjda miljöambitioner inte får leda tiU
att svenskt jordbrak diskrimineras i relation tiU andra länders jordbrak. Vi
delar denna uppfattning och konstaterar att med den jordbmks- och
livsmedelspolitik som nu framskymtar blir ett sådant synsätt alUmer naturligt. </span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt;text-indent:0cm'><span
style='font-family:"Times New Roman"'>8.28<span style='font:7.0pt "Times New Roman"'>
</span></span><span style='font-family:Verdana'>Svenska lantmännens riksförbund:
Avgiftema medför att kostnaderna för att odla i Sverige höjs jämfört med
utlandet och konkurrenskraften</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:2.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:0cm;
margin-left:371.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-size:9.0pt;
font-family:Verdana'>204</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section912>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section913>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>försämras. Från synpunkten
att reducera riskeraa har avgiften begränsad Prop. 1989/90:146<br>
effekt och skulle kunna reduceras eller tas bort. </span><span
style='font-family:Verdana'> </span><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
5</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:12.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:0cm;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>8.35
Hälsofrämjandet:-- Den dag när konsumenteraa i Europa rea<br>
gerar och i större utsträckning än i dag kräver mat utan gifter och av hög<br>
kvalitet, då har det svenska jordbraket en stor möjlighet om man utvecklar<br>
sin odling åt rätt håll redan nu. Det borde vara en utmaning!</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:92.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:366.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>205</span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section914>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:20.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section915>
<p class=MsoNormal><span style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Innehåll</span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'> </span><span
style='font-size:12.0pt;font-family:Verdana'>Prop. 1989/90:146</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:14.0pt;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:52.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
1 Utdrag ur betänkandet (Ds 1989:63) En ny livsmedelspo<br>
litik. Överväganden och förslag ................ 3</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 2 RemissammanstäUning
betänkandet (Ds 1989:63) En</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>ny
livsmedelspolitik ................................ 16</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 3 GATT-redovisning................................
173</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:0cm;margin-right:96.0pt;margin-bottom:
0cm;margin-left:51.0pt;margin-bottom:.0001pt'><span style='font-family:Verdana'>Bilaga
4 Sammanfattning av rapporten Minskad kemisk bekämp<br>
ning .................................................... 177</span></p>
<p class=MsoNormal><span style='font-family:Verdana'>Bilaga 5
Sammanställning av remissyttrandena över rapporten</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-left:52.0pt'><span style='font-family:Verdana'>Minskad
kemisk bekämpning...................... 181</span></p>
<p class=MsoNormal style='margin-top:88.0pt;margin-right:0cm;margin-bottom:
0cm;margin-left:1.0pt;margin-bottom:.0001pt'><b><span style='font-size:6.0pt;
font-family:Verdana'>Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990 206</span></b></p>
</div>
<span style='font-size:10.0pt;font-family:Verdana'><br clear=all
style='page-break-before:auto'>
</span>
<div class=Section916>
<p class=MsoNormal style='margin-bottom:19.0pt'><span style='font-size:1.0pt;
font-family:Verdana'> </span></p>
</div>
11att regeringen föreslår riksdagen att anta förslag tilldelvis bifall p. 2, i övrigt bifall= utskottet1989/90:JoU25?11att regeringen föreslår riksdagen att anta förslag till?22att regeringen föreslår riksdagen att medge att regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen för budgetåret 1990/91 får disponera en rörlig kredit på högst 60 000 000 kr. i riksgäldskontoret?22att regeringen föreslår riksdagen att medge att regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens jordbruksnämnd för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen för budgetåret 1990/91 får disponera en rörlig kredit på högst 60 000 000 kr. i riksgäldskontoretbifall= utskottet1989/90:JoU25?33att regeringen föreslår riksdagen att medge att statens jordbruksnämnd för råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1990/91 får disponera en rörlig kredit på högst 20 000 000 kr. i riksgäldskontoretbifall= utskottet1989/90:JoU25?33att regeringen föreslår riksdagen att medge att statens jordbruksnämnd för råvarukostnadsutjämning under budgetåret 1990/91 får disponera en rörlig kredit på högst 20 000 000 kr. i riksgäldskontoret?44att regeringen föreslår riksdagen att till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 4 461 000 000 kr.?44att regeringen föreslår riksdagen att till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 4 461 000 000 kr.delvis bifall= utskottet1989/90:JoU25?1000210002att regeringen föreslår riksdagen att godkänna vad som förordats om 10. mål och medel för livsmedelspolitiken (avsnitt 3.1.1, 3.3, 3.4.1, 3.6.1), 11. prisregleringen för olika jordbruksprodukter (avsnitten 3.2.1-3.2.9), 12. prisstödet till jordbruket i norra Sverige (avsnitt 3.4.3), 13. glesbygdsstöd (avsnitt 3.4.4), 14. startstöd till jordbrukare (avsnitt 3.5), 15. landskapsvård (avsnitt 3.6.2), 16. minskad användning av kemiska bekämpningsmedel (avsnitt 3.6.3), 17. råvarukostnadsutjämning (avsnitt 3.9), 18. sociala frågor (avsnitt 3.10), 19. kvalitetsreglering (avsnitt 3.11), 20. användningen av införselavgiftsmedel som inflyter under regleringsåret 1990/91 (avsnitt 3.12.1), 21. prisregleringen för socker och sockerbetor under regleringsåret 1990/91 (avsnitt 3.12.2), 22. avvecklingen av de s.k. fördelningsplanerna för införselavgiftsmedel samt disposition och användning av avgiftsmedel efter regleringsåret 1990/91 (avsnitt 3.12.3), 23. stimulans- och stödåtgärder (avsnitt 5.2), 24. avvecklingsstöd till mjölkproducenter (avsnitt 5.3), 25. stöd till skuldsatta jordbrukare (avsnitt 5.4).delvis bifall p. 11,19,23, 24, i övrigt bifall= utskottet1989/90:JoU25?1000210002att regeringen föreslår riksdagen att godkänna vad som förordats om 10. mål och medel för livsmedelspolitiken (avsnitt 3.1.1, 3.3, 3.4.1, 3.6.1), 11. prisregleringen för olika jordbruksprodukter (avsnitten 3.2.1-3.2.9), 12. prisstödet till jordbruket i norra Sverige (avsnitt 3.4.3), 13. glesbygdsstöd (avsnitt 3.4.4), 14. startstöd till jordbrukare (avsnitt 3.5), 15. landskapsvård (avsnitt 3.6.2), 16. minskad användning av kemiska bekämpningsmedel (avsnitt 3.6.3), 17. råvarukostnadsutjämning (avsnitt 3.9), 18. sociala frågor (avsnitt 3.10), 19. kvalitetsreglering (avsnitt 3.11), 20. användningen av införselavgiftsmedel som inflyter under regleringsåret 1990/91 (avsnitt 3.12.1), 21. prisregleringen för socker och sockerbetor under regleringsåret 1990/91 (avsnitt 3.12.2), 22. avvecklingen av de s.k. fördelningsplanerna för införselavgiftsmedel samt disposition och användning av avgiftsmedel efter regleringsåret 1990/91 (avsnitt 3.12.3), 23. stimulans- och stödåtgärder (avsnitt 5.2), 24. avvecklingsstöd till mjölkproducenter (avsnitt 5.3), 25. stöd till skuldsatta jordbrukare (avsnitt 5.4).?1000310003att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som i övrigt anförts om livsmedelspolitiken.?1000310003att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som i övrigt anförts om livsmedelspolitiken.bifall= utskottet1989/90:JoU25?1000410004att till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 60 000 000 kr.bifall= utskottet1989/90:JoU25?1000410004att till Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 60 000 000 kr.?1000510005att till Stöd till skuldsatta jordbrukare för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.?1000510005att till Stöd till skuldsatta jordbrukare för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 1 000 kr.bifall= utskottet1989/90:JoU25?1000610006att regeringen föreslår riksdagen att till Landskapsvårdande åtgärder för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 100 000 000 kr.bifall= utskottet1989/90:JoU25?1000610006att regeringen föreslår riksdagen att till Landskapsvårdande åtgärder för budgetåret 1990/91 anvisa ett reservationsanslag på 100 000 000 kr.?1000710007att till Startstöd till jordbrukare för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 15 000 000 kr.?1000710007att till Startstöd till jordbrukare för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 15 000 000 kr.bifall= utskottet1989/90:JoU25?1000810008att regeringen föreslår riksdagen att medge att statens jordbruksnämnd för säsongmässig lagring av jordbruksprodukter under budgetåret 1990/91 får disponera en rörlig kredit på högst 50 000 000 kr. i riksgäldskontoretbifall= utskottet1989/90:JoU25?1000810008att regeringen föreslår riksdagen att medge att statens jordbruksnämnd för säsongmässig lagring av jordbruksprodukter under budgetåret 1990/91 får disponera en rörlig kredit på högst 50 000 000 kr. i riksgäldskontoret?1000910009att regeringen föreslår riksdagen att till Inköp av livmedel m.m. för beredskapslagring för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag av 103 000 000 kr.?1000910009att regeringen föreslår riksdagen att till Inköp av livmedel m.m. för beredskapslagring för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag av 103 000 000 kr.bifall= utskottet1989/90:JoU25?1001010010att regeringen föreslår riksdagen att till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 201 308 000 kr.bifall= utskottet1989/90:JoU25?1001010010att regeringen föreslår riksdagen att till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m.m. för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 201 308 000 kr.?1001110011att regeringen föreslår riksdagen att till Prisstöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 660 000 000 kr.?1001110011att regeringen föreslår riksdagen att till Prisstöd till jordbruket i norra Sverige för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 660 000 000 kr.bifall= utskottet1989/90:JoU25?1001210012att regeringen föreslår riksdagen att till Stöd till sockerbruken på Öland och Gotland m.m. för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 28 000 000 kr.bifall= utskottet1989/90:JoU25?1001210012att regeringen föreslår riksdagen att till Stöd till sockerbruken på Öland och Gotland m.m. för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 28 000 000 kr.?1001310013att riksdagen under reservationsanslaget Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1990/91 anvisar 72 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1989/90:76.?1001310013att riksdagen under reservationsanslaget Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1990/91 anvisar 72 000 000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1989/90:76.bifall= utskottet1989/90:AU13?BBordläggning1990-04-23 00:00:00inträffat2INLInlämning1990-04-23 00:00:00inträffat60HÄNHänvisning1990-04-24 00:00:00inträffat3MOTMotionstid slutar1990-05-03 00:00:00inträffat4inlamnatavInlämnat avFolkpartiet liberalerna2014-11-23 22:35:02statustextstatustextÄrendet är avslutatGD031462019-05-28 12:29:43tilldelatTilldelatJordbruksutskottet2014-11-23 22:35:02GD03146prop_198990__146.pdf19646824pdfom livsmedelspolitikenhttps://data.riksdagen.se/fil/BC789A18-9B94-40EB-9882-F21432701636behandlas_i1989/90:AU13GD01AU13bet1989/90AU13Regionalpolitik för 90-taletBetänkandebehandlas_i1989/90:JoU25GD01JoU25bet1989/90JoU25LivsmedelspolitikenBetänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo56mot1989/90Jo56med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo57mot1989/90Jo57med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo58mot1989/90Jo58med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo59mot1989/90Jo59med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo60mot1989/90Jo60med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo61mot1989/90Jo61med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo62mot1989/90Jo62med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo63mot1989/90Jo63med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo65mot1989/90Jo65med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo67mot1989/90Jo67med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo68mot1989/90Jo68med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo69mot1989/90Jo69med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo70mot1989/90Jo70med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo71mot1989/90Jo71med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo72mot1989/90Jo72med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo73mot1989/90Jo73med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo74mot1989/90Jo74med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo75mot1989/90Jo75med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo76mot1989/90Jo76med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo77mot1989/90Jo77med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo78mot1989/90Jo78med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo79mot1989/90Jo79med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo80mot1989/90Jo80med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo81mot1989/90Jo81med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo83mot1989/90Jo83med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo84mot1989/90Jo84med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo85mot1989/90Jo85med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo86mot1989/90Jo86med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo87mot1989/90Jo87med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo88mot1989/90Jo88med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo89mot1989/90Jo89med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo92mot1989/90Jo92med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo93mot1989/90Jo93med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo94mot1989/90Jo94med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo96mot1989/90Jo96med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo97mot1989/90Jo97med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo98mot1989/90Jo98med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo64mot1989/90Jo64med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo66mot1989/90Jo66med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo82mot1989/90Jo82med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo90mot1989/90Jo90med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo91mot1989/90Jo91med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo95mot1989/90Jo95med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo99mot1989/90Jo99med anledning av prop. 1989/90:146 LivsmedelspolitikenMotionföljdmotionav Anders G Högmark och Ulf Melin (M)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo81mot1989/90Jo81med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Anders G Högmark och Ulf Melin (M)Motionföljdmotionav Bengt Westerberg m.fl. (FP)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo56mot1989/90Jo56med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Bengt Westerberg m.fl. (FP)Motionföljdmotionav Bo Holmberg m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo86mot1989/90Jo86med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Bo Holmberg m.fl. (S)Motionföljdmotionav Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (M)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo70mot1989/90Jo70med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Bo Lundgren och Wiggo Komstedt (M)Motionföljdmotionav Börje Hörnlund m.fl. (C, MP, V, FP, M)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo95mot1989/90Jo95med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Börje Hörnlund m.fl. (C, MP, V, FP, M)Motionföljdmotionav Börje Nilsson m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo59mot1989/90Jo59med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Börje Nilsson m.fl. (S)Motionföljdmotionav Carl Bildt m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo85mot1989/90Jo85med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Carl Bildt m.fl. (M)Motionföljdmotionav Carl G Nilsson m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo58mot1989/90Jo58med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Carl G Nilsson m.fl. (M)Motionföljdmotionav Carl G Nilsson och Ingvar Eriksson (M)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo63mot1989/90Jo63med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Carl G Nilsson och Ingvar Eriksson (M)Motionföljdmotionav Christer Skoog m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo91mot1989/90Jo91med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Christer Skoog m.fl. (S)Motionföljdmotionav Christina Pettersson och Ines Uusmann (S)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo69mot1989/90Jo69med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Christina Pettersson och Ines Uusmann (S)Motionföljdmotionav Claes Roxbergh m.fl. (MP)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo80mot1989/90Jo80med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Claes Roxbergh m.fl. (MP)Motionföljdmotionav Daniel Tarschys m.fl. (FP)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo76mot1989/90Jo76med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Daniel Tarschys m.fl. (FP)Motionföljdmotionav Gunhild Bolander och Stina Eliasson (C)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo88mot1989/90Jo88med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Gunhild Bolander och Stina Eliasson (C)Motionföljdmotionav Gunilla André m.fl. (C)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo67mot1989/90Jo67med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Gunilla André m.fl. (C)Motionföljdmotionav Gunnar Björk och Karin Starrin (C)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo94mot1989/90Jo94med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Gunnar Björk och Karin Starrin (C)Motionföljdmotionav Hans Dau (M)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo74mot1989/90Jo74med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Hans Dau (M)Motionföljdmotionav Hans Dau och Karl-Gösta Svenson (M)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo82mot1989/90Jo82med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Hans Dau och Karl-Gösta Svenson (M)Motionföljdmotionav Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (C)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo96mot1989/90Jo96med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Håkan Hansson och Karl Erik Olsson (C)Motionföljdmotionav Ingvar Eriksson m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo98mot1989/90Jo98med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Ingvar Eriksson m.fl. (M)Motionföljdmotionav Ingvar Eriksson m.fl. (M, FP)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo64mot1989/90Jo64med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Ingvar Eriksson m.fl. (M, FP)Motionföljdmotionav Ingvar Eriksson och Bertil Danielsson (M)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo78mot1989/90Jo78med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Ingvar Eriksson och Bertil Danielsson (M)Motionföljdmotionav Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (M)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo72mot1989/90Jo72med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (M)Motionföljdmotionav Ivar Virgin (M)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo79mot1989/90Jo79med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Ivar Virgin (M)Motionföljdmotionav Karin Israelsson (C)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo65mot1989/90Jo65med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Karin Israelsson (C)Motionföljdmotionav Karin Starrin och Kjell Ericsson (C)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo93mot1989/90Jo93med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Karin Starrin och Kjell Ericsson (C)Motionföljdmotionav Karl-Gösta Svenson (M)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo71mot1989/90Jo71med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Karl-Gösta Svenson (M)Motionföljdmotionav Kersti Johansson och Rune Backlund (C)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo83mot1989/90Jo83med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Kersti Johansson och Rune Backlund (C)Motionföljdmotionav Kersti Johansson och Rune Backlund (C)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo84mot1989/90Jo84med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Kersti Johansson och Rune Backlund (C)Motionföljdmotionav Kjell Ericsson och Jan Hyttring (C)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo62mot1989/90Jo62med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Kjell Ericsson och Jan Hyttring (C)Motionföljdmotionav Knut Wachtmeister m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo66mot1989/90Jo66med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Knut Wachtmeister m.fl. (M)Motionföljdmotionav Lars Werner m.fl. (V)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo68mot1989/90Jo68med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Lars Werner m.fl. (V)Motionföljdmotionav Lena Öhrsvik m.fl. (S, C, M, FP)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo57mot1989/90Jo57med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Lena Öhrsvik m.fl. (S, C, M, FP)Motionföljdmotionav Lennart Pettersson (S)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo60mot1989/90Jo60med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Lennart Pettersson (S)Motionföljdmotionav Lisbet Calner och Lennart Nilsson (S)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo92mot1989/90Jo92med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Lisbet Calner och Lennart Nilsson (S)Motionföljdmotionav Marianne Jönsson och Agne Hansson (C)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo97mot1989/90Jo97med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Marianne Jönsson och Agne Hansson (C)Motionföljdmotionav Mona Saint Cyr och Ingrid Hemmingsson (M)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo99mot1989/90Jo99med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Mona Saint Cyr och Ingrid Hemmingsson (M)Motionföljdmotionav Olof Johansson m.fl. (C)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo77mot1989/90Jo77med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Olof Johansson m.fl. (C)Motionföljdmotionav Stina Eliasson (C)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo61mot1989/90Jo61med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Stina Eliasson (C)Motionföljdmotionav Stina Gustavsson (C)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo73mot1989/90Jo73med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Stina Gustavsson (C)Motionföljdmotionav Sven-Olof Petersson (C)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo89mot1989/90Jo89med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Sven-Olof Petersson (C)Motionföljdmotionav Sven-Olof Petersson (C)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo90mot1989/90Jo90med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Sven-Olof Petersson (C)Motionföljdmotionav Torsten Karlsson m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo75mot1989/90Jo75med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Torsten Karlsson m.fl. (S)Motionföljdmotionav Ulla Pettersson (S) och Gunhild Bolander (C)<br/>
med anledning av prop. 1989/90:146<br/>
LivsmedelspolitikenGD02Jo87mot1989/90Jo87med anledning av prop. 1989/90:146 Livsmedelspolitikenav Ulla Pettersson (S) och Gunhild Bolander (C)Motion