2761158 GD02Ub94 1989/90 Ub94 mot mot Motion 1989/90:Ub94 av Margit Gennser (m) Motion Motion UbU 94 0 1990-03-20 00:00:00 2014-11-04 15:14:24 2014-11-04 00:00:00 med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning av Margit Gennser (m) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Ub94/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Ub94 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02Ub94 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br /> 1989/90: Ub94</p> <p>av Margit Gennser (m)</p> <p>med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning</p> </div> <div class="block ml_4"><p>I regeringens proposition 1989/90:90 lämnas förslag om forskningsinriktningen<br /> för hela den vetenskapliga världen i Sverige för den närmaste treårsperioden.</p> <p>Detta innebär att regeringen tar ställning till fördelningar av medel mellan<br /> olika vetenskapliga områden, mellan olika universitet, mellan universiteten<br /> och sektorsforskningen och mellan olika stora universitet och högskolor.</p> <p>De förslag som kommer att antas av riksdagen kommer således vara<br /> mycket styrande inte endast för den kommande treårsperiodens vetenskapliga<br /> utveckling i Sverige utan också på längre sikt. Frågan är om denna typ<br /> av politiska prioriteringar inom ett så strategiskt område som vetenskaplig<br /> utveckling ger den bästa och mest positiva utvecklingskraften. Det hade varit<br /> önskvärt med fler beslutscentra, där enskilda och enskilda företag i högre<br /> grad hade ekonomiska möjligheter att stödja forskning. Detta kräver dock<br /> betydligt större inslag av marknadsekonomi i vårt land, ett avsevärt lägre<br /> skattetryck och skatteregler, som gynnar den nu nämnda typen av satsningar.<br /> Den vetenskapliga världen skulle utvecklas friare och mera dynamiskt, om<br /> vi i Sverige i högre grad följde den utveckling mot frihet, kapitalistiska lösningar<br /> och många beslutscentra som med stor snabbhet sker inte endast i<br /> Västeuropa utan också i öst.</p> <p>Att som enskild motionär föreslå marginella ändringar i ett förslag som<br /> bygger på ett och ett halvt års arbete inom UHÄ och departementet låter sig<br /> inte göras på ett adekvat sätt. Jag kan endast konstatera att förslaget innehåller<br /> vissa avvägningar som på sikt kommer att minska utvecklingskraften i<br /> några av våra bästa vetenskapliga centra.</p> <p>Regeringens förslag bygger på större satsningar på de medelstora och<br /> mindre högskolorna och motsvarande mindre medelstilldelning till de etablerade<br /> och internationellt erkända universiteten. Detta är beklagligt. När<br /> regeringen efter ytterligare 1-2 år återigen börjar arbeta med en forskningsproposition,<br /> bör denna typ av prioritering ändras. Det väsentliga är att Sverige<br /> utvecklar universitet och vetenskapliga centra som har internationell<br /> klass.</p> <p>Den nu påpekade prioriteringen mellan de större och medelstora universitets-<br /> och högskoleenheterna innebär dessutom en geografisk snedfördelning.<br /> Satsningarna i form av procentuellt ökade nominella anslag är klart<br /> högre i Stockholm-Uppsala-regionen. Lunds universitet är det universitet</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>sorn återigen erhåller minst tillskott. Detta är allvarligt, inte minst på grund<br /> av Lunds gynnsamma läge i förhållande till Köpenhamn och EG-länderna.<br /> Om förbindelserna över Öresund äntligen kommer att byggas ut på ett tillfredsställande<br /> sätt kommer axeln Lund-Köpenhamn att kunna utvecklas till<br /> ett av de mera dynamiska vetenskapliga centra i Europa. Sverige skulle få<br /> två sammanhängande universitetsområden med stor utvecklingskraft, nämligen<br /> axeln Stockholm-Uppsala och Lund-Köpenhamn. I den kommande<br /> forskningsplaneringen inför nästa treårsperiod måste de nu anförda avvägningarna<br /> ges högsta prioritet. Det går inte i längden att ge Lunds universitet<br /> den njugga anslagstilldelning som skett i föreliggande proposition.</p> <p>I detta sammanhang bör dessutom beaktas att Stockholm-Uppsala-området<br /> gynnas, inte minst inom det tekniska området, genom att vetenskapliga<br /> akademier och donationsfonder i första hand finns i Stockholmsområdet.<br /> Detta har en historisk förklaring. Stockholms tekniska högskola liksom Handelshögskolan<br /> i Stockholm grundades samtidigt som svensk industri hade sin<br /> verkliga guldålder fram till andra världskriget och decenniet direkt efter. Under<br /> denna tid var Sverige ett land med för västvärlden genomsnittligt skattetryck<br /> och en fungerande marknadsekonomi. Detta gynnade inte minst den<br /> vetenskapliga utvecklingen både på kort och lång sikt. De generösa donationer<br /> som dynamiska företagsgrundare och industrialister skapade med stor<br /> framsynthet ger fortfarande god avkastning genom stöd till framstående vetenskaplig<br /> verksamhet.</p> <p>Lunds universitet fick teknisk högskola och ekonomisk fakultet först på<br /> 1960-talet. Möjligheterna att bygga upp motsvarande vetenskapliga ”infrastruktur”<br /> som finns i Stockholmområdet omintetgjordes på grund av vårt<br /> lands ändrade ekonomisk-politiska struktur. Detta är ytterligare en anledning<br /> till att staten för närvarande måste ta sitt ansvar och stödja forskningsverksamheten<br /> vid de tekniska, samhällsvetenskapliga men också medicinska<br /> fakulteterna vid Lunds universitet.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:29px;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om den framtida inriktningen av vetenskapliga satsningar<br /> vid de större universiteten och framför allt om en mera generös medelstilldelning<br /> vad gäller Lunds universitet.</p> <p>Stockholm den 20 mars 1990</p> <p>Margit Gennser (m)</p> </div> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1989/90<br /> Ub94</p> </div> <div class="block ml_52"><p>13</p> </div> <div class="block ml_56" /> </div> </div> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den framtida inriktningen av vetenskapliga satsningar vid de större universiteten och framför allt då mera generös medelstilldelning vad gäller Lunds universitet. avslag = utskottet 1989/90:UbU25 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den framtida inriktningen av vetenskapliga satsningar vid de större universiteten och framför allt då mera generös medelstilldelning vad gäller Lunds universitet. ? INL Inlämning 1990-03-20 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-03-23 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-03-26 00:00:00 inträffat 2 0748447264503 Margit Gennser m 1 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1989/90:90 2014-11-23 10:17:58 motkat Motionskategori - 2014-11-23 10:17:58 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02Ub94 2019-05-28 11:00:05 tilldelat Tilldelat Utbildningsutskottet 2014-11-23 10:17:58 GD02Ub94 av Margit Gennser (m) mot_198990_ub_94.pdf 64751 pdf med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning https://data.riksdagen.se/fil/05D28E00-44AC-4497-97BA-9AA9132AD4FF