2761156 GD02Ub92 1989/90 Ub92 mot mot Motion 1989/90:Ub92 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) Motion Motion UbU 92 0 1990-03-20 00:00:00 2014-11-04 15:14:23 2014-11-04 00:00:00 med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Ub92/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Ub92 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02Ub92 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Motion till riksdagen<br /> 1989/90:Ub92</p> <p style="margin-left:3px;">av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m)</p> <p style="margin-left:3px;">med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning</p> </div> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Vissa tjänster m.m.</p> <p style="margin-left:3px;">1. Utrikesdepartementets verksamhetsområde</p> <p style="margin-left:3px;">Regeringen föreslår att en doktorandtjänst inom ämnet statsvetenskap med<br /> inriktning på internationell politik inrättas vid Umeå universitet. I övrigt begränsar<br /> regeringen sina förslag rörande forskning med inriktning på internationell<br /> politik till tjänster under professorsnivå och föreslår att 750 000 kr.<br /> för detta ändamål anvisas universitetet i Lund.</p> <p style="margin-left:3px;">Utrikes- och säkerhetspolitisk forskning har inom Sverige en jämförelsevis<br /> liten omfattning. Den av utrikesutskottet begärda inventeringen angående<br /> denna forskning visar att en minskning av verksamheten skett under en<br /> följd av år. Detta är ytterst allvarligt, eftersom de säkerhetspolitiska frågorna<br /> är komplicerade och de snabba förändringarna i Sveriges omedelbara<br /> närhet ställer starkt ökade krav på mycket goda insikter och kunskaper samt<br /> mycket god analysförmåga i dessa frågor.</p> <p style="margin-left:3px;">Det är väsentligt att vi har forskning och utbildning inom Sverige i en omfattning<br /> som möjliggör en levande och saklig debatt inom de utrikes- och<br /> säkerhetspolitiska ämnesområdena. För att nå dit kan vi inte nöja oss med<br /> enstaka ”kunskapsöar” utan måste ha utbildning i så stor omfattning att en<br /> kritisk massa finns.</p> <p style="margin-left:3px;">Regeringens förslag för de närmaste budgetåren är mycket blygsamma.<br /> Sex professurer inrättades enligt 1987 års forskningspolitiska beslut inom<br /> området utvecklingsekonomi, statsvetenskap och miljö. Inom området utrikes-<br /> och säkerhetspolitik finns som jämförelse ännu inte en enda professur.<br /> Det måste till betydligt kraftigare satsningar för att utrikes- och säkerhetspolitisk<br /> forskning skall kunna nå den omfattning och det djup som erfordras<br /> för att en någorlunda bred kompetens skall finnas inom landet.</p> <p style="margin-left:3px;">Vi föreslår mot denna bakgrund att två professurer med inriktning mot<br /> utrikes- och säkerhetspolitik inrättas - den ena professuren vid Stockholms<br /> universitet och den andra vid Uppsala universitet.</p> <p style="margin-left:3px;">Professuren i säkerhetspolitisk forskning bör inrättas vid Stockholms universitet,<br /> men det finns skäl att pröva en placering vid utrikespolitiska institu</p> </div> <div class="block ml_5" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>tet. Detta skulle ge en resursförstärkning till utrikespolitiska institutet. Anknytningen<br /> till universitetet erbjuder naturliga rekryteringsmöjligheter genom<br /> de forskarstuderande och doktorander som också skulle knytas till<br /> verksamheten.</p> <p>Professuren vid Uppsala universitet bör inriktas mot utrikes- och säkerhetspolitik.</p> <p>2. Professur i företagsekonomi</p> <p>År 1971 inrättades forskarutbildning vid ekonomiska institutionen vid dåvarande<br /> Linköpings högskola inom såväl ekonomiämnena inom det tekniska<br /> området som ämnet företagsekonomi inom den filosofiska fakulteten. Några<br /> särskilda resurser till forskarutbildningen i företagsekonomi anslogs dock<br /> inte. Det förutsattes av statsmakterna att den skulle kunna genomföras genom<br /> att den tekniska fakultetens handledarresurser utnyttjades. På detta<br /> sätt kunde viss forskarutbildning i företagsekonomi bedrivas vid den filosofiska<br /> fakulteten under större delen av 1970-talet.</p> <p>Paradoxalt nog kom tillkomsten av temaforskningen i Linköping att få negativa<br /> följder för den företagsekonomiska forskningen i och med att temaforskningen<br /> skulle svara för alla ämnens forskningsanknytning inom den filosofiska<br /> fakulteten. Inriktningen och dimensioneringen av temaforskningen<br /> kom i praktiken att beskära möjligheterna till forskarutbildning eller<br /> forskning i företagsekonomi.</p> <p>Successivt har emellertid en omfattande externfinansierad forskning i företagsekonomi<br /> vuxit fram. 1987 inrättade universitetsstyrelsen en extra professur<br /> i ämnet. Den förutsattes kunna baseras på externa forskningsmedel.<br /> Den externfinansierade forskningens omfattning vid institutionen motsvarar<br /> för innevarande år cirka sju personår. Ett samarbete har också inletts med<br /> den företagsekonomiska utbildningen vid Jönköpings högskola. Det har<br /> bl.a. kommit till uttryck i antagningen till forskarutbildningen.</p> <p>Universitetsstyrelsen i Linköping har starkt betonat det angelägna i att<br /> forskningen och forskarutbildningen i företagsekonomi får en basorganisation<br /> via fakultetsanslag och att denna byggs upp successivt med början under<br /> den förestående treårsperioden genom att minst en professur inrättas i företagsekonomi.<br /> UHÄ har helt ställt sig bakom förslaget och högprioriterat<br /> detta.</p> <p>Mot denna bakgrund finner vi det rimligt att en professur i företagsekonomi<br /> inrättas den 1 juli 1990 vid Linköpings universitet. UHÄ har beräknat<br /> att professuren skulle kräva ett resurstillskott på 600 000 kr.</p> <p>3. Professur i sociologi med inriktning på socialpolitik</p> <p>Regeringen föreslår ökade resurser i form av professurer och andra forskartjänster<br /> inom socialpolitiken. I Göteborg föreslås en professur i nationalekonomi<br /> med inriktning på fördelningsfrågor, i Stockholm och Umeå föreslås<br /> professurer i sociologi med inriktning på socialpolitik.</p> <p>I stora universitetsämnen som sociologi, nationalekonomi och socialt arbete<br /> finns normalt flera sökande till tjänster med inriktning på socialpolitik.</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p> <p>Ub92</p> </div> <div class="block ml_52"><p>5</p> </div> <div class="block ml_56" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>I dessa ämnen ingår socialpolitiska frågeställningar också i undervisningen<br /> på grundnivå och i forskarutbildningen. Det är också utifrån dessa ämnen<br /> som merparten av den socialpolitiska forskningen i Sverige bedrivits.</p> <p>Regeringen föreslår att den samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund erhåller<br /> en ny professur i rättssociologi med socialpolitisk inriktning. Detta innebär<br /> en ämnesavgränsning som är uttryck för en snäv och olycklig specialisering.<br /> Rättssociologi i sig är ett litet ämne. Det finns redan en professorstjänst<br /> i ämnet i Lund men inte i övriga delar av landet. Propositionens<br /> ämnesavgränsning innebär i realiteten att det inom ett i övrigt vidsträckt<br /> forskningsfält kommer att finnas högst en realistisk sökande.</p> <p>Ur forskningspolitisk synvinkel är det principiellt betänkligt att på detta<br /> sätt de facto personanknyta en föreslagen nyinrättad professur. Rättssociologi<br /> är inom området för socialpolitisk forskning av mindre betydelse än sociologi,<br /> nationalekonomi, socialt arbete och socialrätt.</p> <p>För att bredda urvalet av sökande till den tilltänkta tjänsten vid Lunds universitet<br /> och för att ge den socialpolitiska forskningen i Lund ett bredare stöd<br /> föreslås att professuren ges samma innehåll som motsvarande tjänster i<br /> Umeå och Stockholm. Den i propositionen föreslagna professuren i rättssociologi<br /> med socialpolitisk inriktning föreslås därför få ett ändrat innehåll till<br /> Sociologi med inriktning på socialpolitik och med samma motivering som<br /> förslaget till tjänst i Umeå. Detta skulle göra det möjligt för skilda slags sociologer,<br /> inklusive rättssociologer, att söka tjänsten.</p> <p>4. Meritvärdering för tjänst som högskolelektor</p> <p>Regeringen anför i propositionen att befordringsgrunderna för tjänst som<br /> högskolelektor bör ändras så att de inte kan tillsättas främst på en bedömning<br /> av pedagogiska meriter. Detta skall enligt regeringen ses som en konsekvens<br /> av att forskning skall ingå i högskolelektorernas tjänstgöring.</p> <p>Vi har föreslagit att forskning icke endast skall vara en möjlighet utan även<br /> en skyldighet för högskolelektorerna. Vi ser ett oupplösligt samband mellan<br /> forskning och grundutbildning. En strävan skall givetvis vara att hålla en hög<br /> standard i alla delar av arbetet. Pedagogiska meriter bör därför även i framtiden<br /> kunna vägas in vid tillsättning av tjänst som högskolelektor.</p> <p>Eftersom forskning enligt vår uppfattning skall ingå i samtliga högskolelektorers<br /> tjänstgöring kommer kraven på vetenskaplig meritering att ställas<br /> så högt som de inomvetenskapliga kriterierna anger. Det finns därför enligt<br /> vår mening ingen möjlighet att i framtiden bortse från behovet av vetenskaplig<br /> meritering.</p> <p>5. Särskild fakultetsresurs</p> <p>I forskningspropositionen föreslås en särskild fakultetsresurs för högskolelektorers<br /> forskning fr.o.m. budgetåret 1991/92. Medlen skall fördelas med<br /> lika stora belopp, 5 milj. kr. till var och en av de humanistiska respektive<br /> matematisk naturvetenskapliga fakulteterna vid samtliga universitet utom<br /> universitetet i Linköping. Vi har i en annan motion inte ställt oss främmande<br /> till att de avsedda medlen tas i anspråk för att finansiera forskning för alla<br /> forskningsbehöriga högskolelektorer.</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p> <p>Ub92</p> </div> <div class="block ml_53"><p>6</p> </div> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Skulle inte detta bli fallet och den särskilda fakultetsresursen komma till<br /> stånd finner vi det dock orimligt att inte också Linköpings universitet får en<br /> sådan resurstilldelning. Universitetet i Linköping har en annan organisation<br /> än övriga universitet i landet. Det finns inga separata humanistiska och matematisk-naturvetenskapliga<br /> fakulteter vid universitetet. Den filosofiska fakulteten<br /> är odelad och gemensam för lärarna inom såväl matematik/naturvetenskap<br /> som samhällsvetenskap och humaniora.</p> <p>Det är inte acceptabelt att av organisationstekniska skäl ställa högskolelektorerna<br /> i Linköping utanför den föreslagna resurstilldelningen. I sammanhanget<br /> kan också erinras om att Linköping inte heller får del av de 30<br /> milj. kr. som anslås till de mindre och medelstora högskolorna för forskningsstödjande<br /> åtgärder.</p> <p>Det är följaktligen av största vikt att också den filosofiska fakulteten vid<br /> universitetet i Linköping tillförs medel motsvarande den särskilda fakultetsresursen.<br /> Förstärkningen bör uppgå till 5 milj. kr. tillsammans för de delar<br /> inom fakulteten som utgörs av humaniora respektive matematik/naturvetenskap.</p> <p>6. Resurser till universitetsbiblioteken</p> <p>I propositionen föreslås under anslaget till de humanistiska fakulteterna att<br /> universitetsbiblioteken får en förstärkning av litteraturförsörjningen till humanistisk<br /> forskning med 900 000 kr. vardera. Av samma skäl som tidigare<br /> anförts har uppenbarligen universitetsbiblioteket i Linköping blivit bortglömt<br /> också i detta sammanhang. Humanistisk forskning bedrivs bl.a. inom<br /> tema. Därför bör universitetsbiblioteket i Linköping tillföras 500 000 kr. för<br /> humanistisk litteraturförsörjning.</p> <p>7. Forskning inom skolväsendet</p> <p>Vi har i annat sammanhang uttryckt vår skepsis mot myndighetsdirigerad<br /> forskning och vår önskan att över hela linjen stärka i första hand universitetens<br /> basorganisation via fakultetsanslagen. Vi har därför föreslagit att 15<br /> milj. kr., dvs. större delen av det belopp på 20 796 000 kr., som regeringen<br /> vill anvisa till Forskning inom skolväsendet under punkten B 7, överförs direkt<br /> till de samhällsvetenskapliga fakulteterna.</p> <p>Regeringen föreslår nu att ytterligare 4 456 000 kr. anvisas under ifrågavarande<br /> anslag. Avsikten är att merparten av dessa medel skall fördelas av<br /> skolöverstyrelsen till högskoleenheter med lärarutbildning. Det hade möjligen<br /> varit logiskt, om UHÄ erhållit uppdraget att fördela medlen, eftersom<br /> lärarutbildningen numera sorterar under UHÄ och inte SÖ.</p> <p>Då vi redan föreslagit en omfattande överföring av anslaget till grundforskningen,<br /> finns det anledning att avvisa den ytterligare förstärkning som<br /> regeringen nu föreslår. Det finns som vi visat åtskilliga, mer angelägna områden<br /> inom forskningen som behöver tillgodoses.</p> <p>8. Forskning vid små och medelstora högskolor</p> <p>Regeringen föreslår att för forskningsstödjande verksamhet ytterligare 30<br /> milj. kr. anvisas direkt till de små och medelstora högskolorna. Vissa små</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p> <p>Ub92</p> </div> <div class="block ml_52"><p>7</p> </div> <div class="block ml_56" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>högskolor kommer enligt regeringens förslag att disponera förhållandevis<br /> stora belopp för forskningstödjande åtgärder trots att ytterst få personer innehar<br /> forskarkompetens.</p> <p>Denna öronmärkning av resurser innebär en principiell avvikelse mot de<br /> riktlinjer som i övrigt gäller för anslagsgivning till forskning, eftersom beslut<br /> om dessa medels användning kan komma att fattas efter andra kriterier än<br /> de strikt inomvetenskapliga.</p> <p>Det får enligt vår mening inte vara så att strävan att stödja verksamheten<br /> vid små enheter leder till att kvalitetsaspekterna eftersätts.</p> <p>Enligt vår mening garanteras forskningens kvalitet bäst av att forskningsprojekt<br /> prövas i den konkurrens som sammantaget finns i forskarsamhället.<br /> Det naturliga vore att de aktuella medlen tillfördes fakulteterna för vidare<br /> fördelning efter inomvetenskapliga kriterier.</p> <p>Vi är emellertid beredda att pröva den av regeringen föreslagna ordningen<br /> under en försöksperiod. Regeringen bör senast inför nästa forskningsproposition<br /> redovisa hur de medel som nu anslås använts och kriterierna för hur<br /> de fördelats vid respektive berörd högskoleenhet.</p> <p>Fördelningen av medlen inom respektive högskola bör göras av organ som<br /> besitter vetenskaplig kompetens. Detta bör utan svårighet vara möjligt vid<br /> de medelstora högskolorna. I de fall någon av de mindre högskolorna saknar<br /> egen kompetens för kvalitetsbedömning av projekt bör enligt vår mening<br /> sakkunniga tillkallas för att utföra den inomvetenskapliga bedömningen.</p> <p>9. Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:31px;">1. att riksdagen beslutar att vid Stockholms universitet inrätta en<br /> professur i säkerhetspolitisk forkning,</p> <p style="margin-left:31px;">2. att riksdagen beslutar att vid Uppsala universitet inrätta en professur<br /> med inriktning på utrikes- och säkerhetspolitik,</p> <p style="margin-left:31px;">3. att riksdagen beslutar att vid Linköpings universitet inrätta en<br /> professur i företagsekonomi,</p> <p style="margin-left:31px;">4. att riksdagen med avslag på regeringens förslag beslutar</p> <p style="margin-left:31px;">a) att vid Lunds universitet inrätta en professur i rättssociologi<br /> med socialpolitisk inriktning,</p> <p style="margin-left:31px;">b) att vid Lunds universitet inrätta en professur i sociologi med<br /> inriktning på socialpolitik,</p> <p style="margin-left:31px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om pedagogiska meriter vid tillsättning av tjänst som<br /> högskolelektor,</p> <p style="margin-left:31px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fr.o.m.<br /> budgetåret 1991/92 Linköpings universitet bör anvisas 5 000 000 kr.<br /> som särskild fakultetsresurs i enlighet med vad som i motionen anförts,</p> <p style="margin-left:31px;">7. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1990/91 till Linköpings<br /> universitet anvisa 500 000 kr. för litteraturförsörjning till humanistisk<br /> forskning i enlighet med vad som i motionen anförts,</p> <p style="margin-left:31px;">8. att riksdagen avslår regeringens förslag att under reservationsan</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p> <p>Ub92</p> </div> <div class="block ml_53"><p>8</p> </div> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:30px;">slaget Forskning inom skolväsendet anvisa 4 456 000 kr. utöver vad<br /> som har föreslagits i proposition 1989/90:100 bil. 10,</p> <p style="margin-left:30px;">9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om redovisning av användning och fördelning av den<br /> forskningsstödjande resursen,</p> <p style="margin-left:30px;">10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om behovet av vetenskaplig kompetens hos de organ<br /> som fördelar medel för forskningsstödjande verksamhet.</p> <p>Stockholm den 20 mars 1990</p> <p>Ann-Cathrine Haglund (m)</p> <p>Birgitta Rydle (m) Birger Hagård (m)</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p> <p>Ub92</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Ulf Melin (m)</p> </div> <div class="block ml_23"><p style="text-align:right;">Hans Dau (m)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Birgit Henriksson (m)</p> </div> <div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">Rune Rydén (m)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Göran Allmér (m)</p> </div> <div class="block ml_23"><p style="text-align:right;">Elisabeth Fleetwood (m)</p> </div> <div class="block ml_52"><p>9</p> </div> </div> </div> 1 1 att riksdagen beslutar att vid Stockholms universitet inrätta en professur i säkerhetspolitisk forskning avslag = utskottet 1989/90:UbU25 ? 1 1 att riksdagen beslutar att vid Stockholms universitet inrätta en professur i säkerhetspolitisk forskning ? 2 2 att riksdagen beslutar att vid Uppsala universitet inrätta en professur med inriktning på utrikes- och säkerhetspolitik ? 2 2 att riksdagen beslutar att vid Uppsala universitet inrätta en professur med inriktning på utrikes- och säkerhetspolitik avslag = utskottet 1989/90:UbU25 ? 3 3 att riksdagen beslutar att vid Linköpings universitet inrätta en professur i företagsekonomi avslag = utskottet 1989/90:UbU25 ? 3 3 att riksdagen beslutar att vid Linköpings universitet inrätta en professur i företagsekonomi ? 4 4 att riksdagen med avslag på regeringens förslag att vid Lunds universitet inrätta en professur i rättssociologi med socialpolitisk inriktning beslutar att vid Lunds universitet inrätta en professur i sociologi med inriktning på socialpolitik ? 4 4 att riksdagen med avslag på regeringens förslag att vid Lunds universitet inrätta en professur i rättssociologi med socialpolitisk inriktning beslutar att vid Lunds universitet inrätta en professur i sociologi med inriktning på socialpolitik bifall = utskottet 1989/90:UbU25 ? 5 5 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om pedagogiska meriter vid tillsättning av tjänst som högskolelektor avslag = utskottet 1989/90:UbU25 ? 5 5 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om pedagogiska meriter vid tillsättning av tjänst som högskolelektor ? 6 6 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fr.o.m. budgetåret 1991/92 Linköpings universitet bör anvisas 5 000 000 kr. som särskild fakultetesresurs i enlighet med vad som i motionen anförts ? 6 6 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fr.o.m. budgetåret 1991/92 Linköpings universitet bör anvisas 5 000 000 kr. som särskild fakultetesresurs i enlighet med vad som i motionen anförts avslag = utskottet 1989/90:UbU25 ? 7 7 att riksdagen beslutar att för budgetåret 1990/91 till Linköpings universitet anvisa 500 000 kr. för litteraturförsörjning till humanistisk forskning i enlighet med vad som i motionen anförts avslag = utskottet 1989/90:UbU25 ? 7 7 att riksdagen beslutar att för budgetåret 1990/91 till Linköpings universitet anvisa 500 000 kr. för litteraturförsörjning till humanistisk forskning i enlighet med vad som i motionen anförts ? 8 8 att riksdagen avslår regeringens förslag att under reservationsanslaget Forskning inom skolväsendet anvisa 4 456 000 kr. utöver vad som har föreslagits i prop. 1989/90:100 bil. 10 ? 8 8 att riksdagen avslår regeringens förslag att under reservationsanslaget Forskning inom skolväsendet anvisa 4 456 000 kr. utöver vad som har föreslagits i prop. 1989/90:100 bil. 10 avslag = utskottet 1989/90:UbU25 ? 9 9 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisning av användning och fördelning av den forskningsstödjande resursen avslag = utskottet 1989/90:UbU25 ? 9 9 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisning av användning och fördelning av den forskningsstödjande resursen ? 10 10 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av vetenskaplig kompetens hos de organ som fördelar medel för forskningsstödjande verksamhet. ? 10 10 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av vetenskaplig kompetens hos de organ som fördelar medel för forskningsstödjande verksamhet. avslag = utskottet 1989/90:UbU25 ? INL Inlämning 1990-03-20 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-03-23 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-03-26 00:00:00 inträffat 2 0333810623907 Ann-Cathrine Haglund m 1 undertecknare 0369065037402 Göran Allmér m 2 undertecknare 0234578153505 Hans Dau m 3 undertecknare 0200426688007 Elisabeth Fleetwood m 4 undertecknare 0213468747208 Birger Hagård m 5 undertecknare 0559791876105 Rune Rydén m 6 undertecknare 0420946896300 Birgitta Rydle m 7 undertecknare 0920776498515 Ulf Melin m 8 undertecknare 0913138972707 Birgit Henriksson m 9 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1989/90:90 2014-11-22 09:09:18 motkat Motionskategori - 2014-11-22 09:09:18 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02Ub92 2019-05-28 11:00:04 tilldelat Tilldelat Utbildningsutskottet 2014-11-22 09:09:18 GD02Ub92 av Ann-Cathrine Haglund m.fl. (m) mot_198990_ub_92.pdf 160692 pdf med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning https://data.riksdagen.se/fil/4B990213-B82E-4ED8-A24E-A4FE99546978