2761154GD02Ub911989/90Ub91motmotMotion 1989/90:Ub91 av Inga-Britt Johansson och Marianne CarlströmMotionMotionUbU9101990-03-20 00:00:002014-11-04 15:14:222014-11-04 00:00:00med anledning av prop. 1989/90:90 om forskningav Inga-Britt Johansson och Marianne Carlström htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02Ub91/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02Ub91https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02Ub91
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1989/90:Ub91</p>
<p>av Inga-Britt Johansson och Marianne Carlström<br />
(båda s)</p>
<p style="margin-left:13px;">med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning</p>
</div>
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_42"><p style="margin-left:6px;">Mot.</p>
<p style="margin-left:6px;">1989/90</p>
<p style="margin-left:6px;">Ub91-95</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Forskning och högre akademisk utbildning har stor betydelse även förvardagens<br />
villkor och värden. I ett samhälle där kunskap ses som en grundval för<br />
mänsklig utveckling kan inte vår tillvaro utanför marknader och institutioner<br />
sättas på undantag i forsknings- och utbildningssammanhang. Hushållsekonomi<br />
är ett sådant område.</p>
<p>I slutet av 1970- och början av 1980-talen inrättades ett antal forskarassistenttjänster<br />
i Stockholm, Umeå och Lund. De forskningsstödjande organen<br />
avsatte dock inga särskilda medel till hushållsekonomisk forskning. Något<br />
utvecklat lokalt eller nationellt samarbete av mångvetenskaplig karaktär, vilket<br />
var avsikten, har inte kommit till stånd. Inte heller har de förväntningar<br />
som ställdes på den hushållsekonomiskt inriktade forskningen vid högskolan<br />
uppfyllts. Professurerna har glidit mot marknadsekonomi, och det utvecklingsarbete<br />
som har utförts på området har främst ägt rum inom KOV och<br />
Sparbanksföreningen.</p>
<p>Det som i dag finns kvar på det hushållsekonomiska området löper nu stor<br />
risk att helt försvinna. Vi ser detta som ytterst allvarligt, inte minst med<br />
tanke på hur man i olika sammanhang markerat behovet av aktuell kunskap<br />
om hushållens ekonomiska situation. Inom bankväsendet, studieförbunden,<br />
de fackliga organisationerna, kommunernas konsumentvägledningar m.fl.<br />
blir behovet av kunskaper om hushållens ekonomi alltmer uttalat. Med<br />
tanke på att staten tagit ansvar för en framåtsyftande och ambitiös konsumentpolitik<br />
är det nu hög tid att säkra förutsättningarna för dess förverkligande.</p>
<p>Det finns en rad områden där vi i dag behöver kunskap. Exemplen nedan<br />
är bara några av de mer akuta. Såväl grundforskning som tillämpad forskning<br />
med hushållsekonomisk inriktning behövs här:</p>
<p style="margin-left:13px;">- Skattesystemets effekter på hushållens ekonomi med ett bredare hushållsekonomiskt<br />
perspektiv.</p>
<p style="margin-left:13px;">- Bidragens och subventionernas dito.</p>
<p style="margin-left:13px;">- Den förlängda försörjningsbördans kostnader och konsekvenser för hushållen.</p>
<p style="margin-left:13px;">- Hushållens ökade skuldsättning: konsekvenser på både lång och kort sikt<br />
för hushåll i olika stadier i livscykeln, med olika socioekonomisk bakgrund<br />
etc.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:13px;">1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Ub91-95</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_47" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:16px;">- Hushållens sparande; hushållsarbetets betydelse för sparandet och sam- Mot. 1989/90<br />
hällsekonomin. Ub91</p>
<p style="margin-left:16px;">- Hushållens ekonomi ur jämställdhetsperspektiv; ett traditionellt kvinnoansvar<br />
som negligerats.</p>
<p style="margin-left:16px;">- Hushållens energianvändning; konsumtion, användningen av teknisk utrustning,<br />
beteendepåverkan etc.</p>
<p style="margin-left:16px;">- Produktionen i hushållen; innehåll, förändring över tid, arbetsfördelning,<br />
investeringar i teknologi etc.</p>
<p style="margin-left:16px;">- Hushållsekonomiskt beteende; klasskillnader, könsskillnader, åldersskillnader,<br />
skillnader i kunskap, regionala skillnader etc.</p>
<p style="margin-left:16px;">- Tidens användning; hushållens behov av tid och möjlighet att fördela tillgänglig<br />
tid, omfördelning etc. Den informella ekonomins betydelse i<br />
folkhushållet.</p>
<p style="margin-left:16px;">- Kvalitativa analyser av hushållens konsumtion; kulturella och sociala påverkansfaktorer,<br />
krav och funktion etc.</p>
<p style="margin-left:16px;">- Familjeföretaget och det privata hushållet; ekonomiska och juridiska<br />
problem, arbetsdelning, samhällsservice etc.</p>
<p style="margin-left:16px;">- Alternativa boendeformer; konsekvenser för hushållens arbete, ekonomi,<br />
sociala kontaktnät etc.</p>
<p style="margin-left:4px;">På samtliga dessa områden som här tagits upp som exempel finns naturligtvis<br />
forskningsresultat, men pä inget av dem finns den breda analys som en tvärvetenskaplig<br />
ansats kan ge och som är helt avgörande för resultatens relevans ur<br />
hushållsekonomisk synvinkel.</p>
<p style="margin-left:4px;">Som tidigare nämnts finns ett märkbart och snabbt växande behov av kunskaper<br />
om hushållens ekonomi i vid mening.</p>
<p style="margin-left:4px;">Trots synnerligen begränsade möjligheter har samarbete och utvecklingsprojekt<br />
initierats och genomförts, men insatserna är splittrade och alltför få.</p>
<p style="margin-left:4px;">Fasta resurser för forskning och högre utbildning är nödvändiga. Framför<br />
allt behövs forskarutbildning med speciell inriktning på hushållens ekonomi<br />
i den vidare mening som exemplen ovan beskriver.</p>
<p style="margin-left:4px;">Det är också helt nödvändigt med en offentlig markering av områdets betydelse,<br />
uttryckt i bl.a. särskilda anslag för forskning.</p>
<p style="margin-left:4px;">Det är därför glädjande att KOV nu åter tillförs resurser för vissa insatser<br />
inom konsumentforskningsområdet. Detta är dock inte tillräckligt för att<br />
bygga upp den tvärvetenskapliga ansats som behöver påbörjas för att nå<br />
goda resultat.</p>
<p style="margin-left:4px;">Fasta resurser för hushållsekonomiskt inriktad forskning vid universitetens<br />
samhällsvetenskapliga fakulteter behövs för att bygga upp kompetens<br />
och utbilda för återväxt. Detta understryks också i UHÄ:s anslagsframställning<br />
för 1990-1993.</p>
<p style="margin-left:4px;">Forskningsanslag med öronmärkning är nödvändiga för att ett hittills svagt<br />
utvecklat kunskapsområde inom rimlig tid skall få tillgång till aktuella forskningsresultat.<br />
Därför bör forskning inom ett ramprogram Hushållen och<br />
ekonomin initieras i FRN:s regi.</p>
<p style="margin-left:16px;">Hemställan</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:16px;">Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:47px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>2</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:29px;">tionen anförts om fasta resurser för hushållsekonomiskt inriktad Mot. 1989/90</p>
<p style="margin-left:29px;">forskning vid universitetens samhällsvetenskapliga fakulteter, Ub91</p>
<p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om att ett ramprogram Hushållen och ekonomin initieras<br />
i forskningsrådsnämndens regi.</p>
<p>Stockholm den 20 mars 1990</p>
<p>Inga-Britt Johansson (s) Marianne Carlström (s)</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_56" />
</div>
</div>
11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fasta resurser för hushållsekonomiskt inriktad forskning vid universitetens samhällsvetenskapliga fakulteteravslag= utskottet1989/90:UbU25?11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fasta resurser för hushållsekonomiskt inriktad forskning vid universitetens samhällsvetenskapliga fakulteter?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett ramprogram "Hushållen och ekonomin" initieras i forskningsrådsnämndens regi.?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett ramprogram "Hushållen och ekonomin" initieras i forskningsrådsnämndens regi.avslag= utskottet1989/90:UbU25?INLInlämning1990-03-20 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-03-23 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-03-26 00:00:00inträffat20719430958705Inga-Britt Johanssons1undertecknare0810673119603Marianne Carlströms2undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1989/90:902014-11-20 00:34:22motkatMotionskategori-2014-11-20 00:34:22statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02Ub912019-05-28 11:00:04tilldelatTilldelatUtbildningsutskottet2014-11-20 00:34:22GD02Ub91av Inga-Britt Johansson och Marianne Carlström mot_198990_ub_91.pdf105617pdfmed anledning av prop. 1989/90:90 om forskninghttps://data.riksdagen.se/fil/D28F8AD2-D11C-4B89-B8B8-ED062065A68F