2743495 GD02Ub818 1989/90 Ub818 mot mot Motion 1989/90:Ub818 av Rune Rydén m.fl. (m, c, fp, mp) Motion Motion UbU 818 0 1990-01-16 00:00:00 2014-10-14 12:47:32 2014-10-14 00:00:00 Språkundervisningen i skolan av Rune Rydén m.fl. (m, c, fp, mp) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Ub818/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Ub818 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02Ub818 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1989/90:Ub818</p> <p>av Rune Rydén m.fl. (m, c, fp, mp)<br /> Språkundervisningen i skolan</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Förbindelserna mellan länder och folk ökar. För att vi skall klara oss i det<br /> alltmer internationaliserade samhället behöver vi kunskaper och färdigheter<br /> som är relaterade inte bara till den egna nationen eller kulturkretsen utan<br /> också till omvärlden. Många av livsfrågorna är av global natur och kan bara<br /> lösas i internationell samverkan. Det gäller att skapa förutsättningar för<br /> ökad förståelse för andra folkgrupper, kulturer och religioner.</p> <p>Ett ökande antal svenskar kommer i framtiden att arbeta i företag, organisationer<br /> och myndigheter med internationella kontakter. Men även i många<br /> vanliga arbetsuppgifter överallt i samhället kommer det att ingå internationella<br /> moment av varierande karaktär. Det kan gälla att tala i telefon, skriva<br /> brev eller läsa bruksanvisningar med fackuttryck på främmande språk. Allt<br /> fler anställda inom serviceyrken, inte minst inom detaljhandeln och turistnäringen,<br /> kommer i kontakt med människor från andra länder. För att kunna<br /> sköta sina arbetsuppgifter måste de kunna förstå och helst tala främmande<br /> språk. De behöver också ha viss kännedom om andra kulturer och religioner.<br /> Även utanför arbetet vill människor i allt större utsträckning kunna ta<br /> del av informations- och kulturutbudet på främmande språk, såsom litteratur,<br /> tidningar och tidskrifter, film och television.</p> <p>Engelska är obligatoriskt språk i grundskolan och på vissa gymnasieskollinjer<br /> t.o.m. årskurs 2 (A-språk). Franska eller tyska är tillvalsämne på<br /> grundskolans högstadium och studeras som fortsättningsspråk i gymnasieskolan<br /> (B-språk). Franska eller tyska kan även vara nybörjarspråk i gymnasieskolan<br /> för dem som inte studerat språket i grundskolan; andra språk som<br /> spanska och ryska kan också vara nybörjarspråk i gymnasieskolan (Cspråk).</p> <p>Det finns hos eleverna ett stort intresse för att studera språk. Ändå har<br /> statsmakterna under senare år krympt skolans resurser för språkundervisning.<br /> Detta har varit en felaktig utveckling. Behovet av människor med<br /> språklig grundutbildning utöver engelskan är uppenbart.</p> <p>Låt de språkintresserade få studera två främmande språk som tillval i<br /> grundskolan!</p> <p>De fria aktiviteterna på grundskolans timplan samt den praktiska arbetslivsorienteringen<br /> (prao) - till vilken enligt läroplanen skall anslås upp till tio<br /> veckor - ger enligt vår mening inte ett rimligt utbyte i förhållande till sina<br /> kostnader. Med hänsyn till det ökande behovet av språkkunskaper bör ele</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>verna få rätt till mer än ett tillvalsämne i grundskolan och de språkintresserade<br /> därvid möjlighet att som tillval studera två främmande språk (utöver<br /> engelska som är obligatoriskt). Det tidsmässiga utrymmet härför bör skapas<br /> genom att man tar i anspråk timmar för fria aktiviteter och i övrigt gör viss<br /> mindre omdisposition av timmarna på högstadiet samtidigt som utrymmet<br /> för prao minskas, vilket indirekt kommer övriga ämnen på schemat till godo.</p> <p>Intressera elever för studier på främmande språk!</p> <p>De som är språkintresserade får största möjlighet till språkstudier på den<br /> humanistiska linjen, i normalfallet tre moderna språk som vart och ett studeras<br /> under tre år. Med oförändrat timtal i moderna språk kan man på linjen<br /> också studera latin eller allmän språkkunskap. På linjen kan också grekiska<br /> väljas. Det är av stort värde för utvecklingen av den språkliga kompetensen<br /> i landet, om det vid varje större gymnasieskolenhet som omfattar humanistisk-samhällsvetenskaplig<br /> (HS) sektor inrättas helklass av humanistisk linje.</p> <p>På de treåriga linjerna bör eleverna kontinuerligt få öva sig att inhämta<br /> information på ett främmande språk i t.ex. natur- eller samhällsorienterande<br /> ämnen. För att ta ett exempel, lärare i naturorienterande ämne som väl behärskar<br /> engelska eller lärare i engelska som är behörig att undervisa även i<br /> ett samhällsorienterande ämne bör kunna få undervisa på engelska i sådant<br /> ämne. Härigenom blir det möjligt för språken att återvinna en del av de timmar<br /> som de vid tidigare timplansändringar förlorat.</p> <p>Skolöverstyrelsen bör få i uppdrag att under en femårsperiod stimulera ett<br /> antal kommuner till försöksverksamhet med en förstärkt språklig utbildning<br /> på treåriga linjer i enlighet med vad som nyss anförts. Förslag till lämpliga<br /> läromedel på engelska behöver därvid tas fram till skolornas tjänst.</p> <p>Konkretisera målen för språkundervisningen!</p> <p>Det finns ingen genväg till språklig kompetens, vare sig för den språkbegåvade<br /> eller för den som inte är särskilt språkbegåvad. Allra minst är detta<br /> fallet för den senare. Redan i grundskolan måste man därför ta språken på<br /> samma allvar som man tar t.ex. matematiken och förklara uppbyggnaden av<br /> det system som man vill lära ut och hur det kan användas kommunikativt.<br /> Man bör i språkundervisningen eftersträva insikt hos eleverna om de språkliga<br /> sammanhangen.</p> <p>Om man i läroplan för grundskolan jämför kursplanerna i matematik och<br /> engelska finner man att delmomenten i engelska är ganska diffusa och innehållslösa<br /> i jämförelse med matematikens. I gymnasieskolans läroplaner för<br /> undervisningen i moderna språk möter man samma tendens som i läroplan<br /> för grundskolan. De olika momenten i kursplanen för språk är konturlösa.<br /> Vidare kan man konstatera att målen för studierna i engelska, som eleverna<br /> studerat under sammanlagt nio eller tio år, är desamma som för de kortare<br /> studierna i B-franska/tyska.</p> <p>Målen för språkundervisningen i gymnasieskolan bör variera beroende på<br /> om det är första, andra eller tredje språket som studeras. Målen för de olika<br /> språken behöver differentieras betydligt mer än för närvarande. De behöver<br /> också göras mer konkreta. Av läroplanen bör klart framgå vad som skall stu</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p> <p>Ub818</p> </div> <div class="block ml_53"><p>3</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>deras och till vilken nivå. Målen skulle självfallet bli mycket mer uppmärksammade<br /> om de definierades bättre och om de i flertalet fall gick att mäta<br /> om man uppnår dem.</p> <p style="text-align:right;">Regeringen bör uppdra åt skolöverstyrelsen att snarast vidta åtgärder för<br /> att åstadkomma differentierade och konkreta mål för undevisningen i språk.</p> <p>Utforma modeller för en mer individualiserad<br /> språkundervisning!</p> <p>Språkgrupperna är i många fall alldeles för stora - upp till 30 elever. Det är<br /> nödvändigt att finna sådana organisatoriska former för språkundervisningen<br /> att antalet elever i språkgrupperna kan variera beroende på vilken färdighet<br /> som skall övas. Vidare är det angeläget med flexibla elevgrupperingar inom<br /> ramen för en hel årskurs om 31-60 eller 31-90 studerande av visst språk för<br /> att åstadkomma arbetsformer som passar den enskilda eleven bl.a. i form<br /> av grund- och tilläggskurser. Skolöverstyrelsen bör få i uppdrag att snarast<br /> utforma modeller för en mer individualiserad språkundervisning i gymnasieskolan<br /> med utgångspunkt i de resurser som inom ramen för gällande statsbidragsbestämmelser<br /> bör finnas tillgängliga för språkundervisning.</p> <p>Skärp förkunskapskraven i språk för vissa<br /> högskoleutbildningar!</p> <p>En skicklig tekniker, naturvetare eller ekonom blir i framtiden aldrig en god<br /> yrkesman om han eller hon saknar goda språkkunskaper. Det är inte lätt att<br /> efter gymnasieskolan klara omfattande språkstudier vid sidan av fortsatta<br /> studier. För blivande tekniker, naturvetare, ekonomer m.fl. är det därför<br /> viktigt att språkstudierna börjar så tidigt som möjligt, dvs. i gymnasieskolan.<br /> För att stimulera val av lämpliga språkprogram i skolan bör utbildningsplanerna<br /> för högskolans civilingenjörslinjer, naturvetenskapliga linjer, läkarlinje,<br /> ekonomilinje m.fl. linjer som särskilt förkunskapsprov snarast möjligt<br /> uppta tre årskurser engelska och tre årskurser B- eller C-språk från gymnasieskolan.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:32px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om två främmande språk som tillval i grundskolan utöver<br /> det obligatoriska ämnet engelska,</p> <p style="margin-left:32px;">2. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i<br /> uppdrag att under en femårsperiod stimulera ett antal kommuner till<br /> försöksverksamhet med en förstärkt språklig utbildning på treåriga<br /> linjer i form av integration mellan främmande språk och icke-språkliga<br /> ämnen i enlighet med vad som anförts i motionen,</p> <p style="margin-left:32px;">3. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i<br /> uppdrag att snarast vidta åtgärder för att åstadkomma konkreta mål<br /> för undervisningen i språk i enlighet med vad som anförts i motionen,</p> <p style="text-align:right;">4. att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen snarast</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p> <p>Ub818</p> </div> <div class="block ml_53"><p>4</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p style="margin-left:29px;">får i uppdrag att utforma modeller för en mer individualiserad språkundervisning<br /> i gymnasieskolan med utgångspunkt i de resurser som<br /> inom ramen för gällande statsbidragsbestämmelser bör finnas tillgängliga<br /> för språkundervisning,</p> <p style="margin-left:29px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om förkunskapskrav i språk för vissa högskoleutbildningar.</p> <p>Stockholm den 16 januari 1990<br /> Rune Rydén (m)</p> <p>Martin Olsson (c)</p> <p>Gösta Lyngå (mp)</p> <p>Per Stenmarck (m)</p> </div> <div class="block ml_25"><p style="margin-left:6px;">Erling Bager (fp)<br /> Karin Falkmer (m)<br /> Ingrid Sundberg (m)</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p> <p>Ub818</p> </div> <div class="block ml_54"><p>5</p> </div> </div> </div> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om två främmande språk som tillval i grundskolan utöver det obligatoriska ämnet engelska avslag =utskottet 1989/90:UbU13 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om två främmande språk som tillval i grundskolan utöver det obligatoriska ämnet engelska ? 2 2 att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag att under en femårsperiod stimulera ett antal kommuner till försöksverksamhet med en förstärkt språklig utbildning på treåriga linjer i form av integration mellan främmande språk och icke-språkliga ämnen i enlighet med vad som anförts i motionen. ? 2 2 att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag att under en femårsperiod stimulera ett antal kommuner till försöksverksamhet med en förstärkt språklig utbildning på treåriga linjer i form av integration mellan främmande språk och icke-språkliga ämnen i enlighet med vad som anförts i motionen. uppskov = utskottet 1989/90:UbU30 ? 3 3 att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag att snarast vidta åtgärder för att åstadkomma konkreta mål för undervisningen i språk i enlighet med vad som anförts i motionen uppskov = utskottet 1989/90:UbU30 ? 3 3 att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen får i uppdrag att snarast vidta åtgärder för att åstadkomma konkreta mål för undervisningen i språk i enlighet med vad som anförts i motionen ? 4 4 att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen snarast får i uppdrag att utforma modeller för en mer individualiserad språkundervisning i gymnasieskolan med utgångspunkt i de resurser som inom ramen för gällande statsbidragsbestämmelser bör finnas tillgängliga för språkundervisning ? 4 4 att riksdagen hos regeringen begär att skolöverstyrelsen snarast får i uppdrag att utforma modeller för en mer individualiserad språkundervisning i gymnasieskolan med utgångspunkt i de resurser som inom ramen för gällande statsbidragsbestämmelser bör finnas tillgängliga för språkundervisning uppskov = utskottet 1989/90:UbU30 ? 5 5 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förkunskapskrav i språk för vissa högskoleutbildningar. avslag =utskottet 1989/90:UbU18 ? 5 5 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förkunskapskrav i språk för vissa högskoleutbildningar. ? INL Inlämning 1990-01-25 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-02-06 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-02-07 00:00:00 inträffat 2 0559791876105 Rune Rydén m 1 undertecknare 0117613859601 Erling Bager fp 2 undertecknare 0199809132302 Karin Falkmer m 3 undertecknare 0357425398006 Ingrid Sundberg m 4 undertecknare 0658618520605 Martin Olsson c 5 undertecknare 012855230311 Per Stenmarck m 6 undertecknare 0740487617408 Gösta Lyngå mp 7 undertecknare motgrund Motionsgrund 2014-11-22 17:50:15 motkat Motionskategori - 2014-11-22 17:50:15 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02Ub818 2019-05-28 11:00:02 tilldelat Tilldelat Utbildningsutskottet 2014-11-22 17:50:15 GD02Ub818 av Rune Rydén m.fl. (m, c, fp, mp) mot_198990_ub_818.pdf 129763 pdf Språkundervisningen i skolan https://data.riksdagen.se/fil/1D441073-0AE0-452E-888F-B5448F354F65