2743497GD02Ub8011989/90Ub801motmotMotion 1989/90:Ub801 av Carl Bildt m.fl. (m)MotionMotionUbU80101990-01-18 00:00:002014-10-14 12:47:192014-10-14 00:00:00Skolan och lärarna 1989/90av Carl Bildt m.fl. (m)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02Ub801/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02Ub801https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02Ub801
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1989/90:Ub801</p>
<p>av Carl Bildt m.fl. (m)</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:341px;">Mot.</p>
<p>Skolan och lärarna 1989/90</p>
<p style="margin-left:341px;">Ub801</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Innehåll</p>
<p>1 Sammanfattning 2</p>
<p>2 Bakgrund 2</p>
<p>2 En politik mot bättre vetande 3</p>
<p>3 Moderat politik 4</p>
<p>4 Våra mål 5</p>
<p>5 Ett program för 1990-talet 5</p>
<p>5 Åtgärder på längre sikt 8</p>
<p>8 Kortsiktiga förändringar 9</p>
<p>9 En ny lärarutbildning 10</p>
<p>9.1 En lärarutbildning för kunskap 11</p>
<p>9.2 Förslag 11</p>
<p>10 Åtgärder för att häva lärarbristen 12</p>
<p>11 Hemställan 13</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Ub801</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>1</p>
</div>
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_48" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_12" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>1. Sammanfattning</p>
<p>Svensk utbildning är i kris. Den förmår inte att åstadkomma de resultat som<br />
man borde kunna kräva mot bakgrund av de stora resurser som satsas på<br />
utbildning.</p>
<p>Sveriges välstånd och våra trygghetssystem bygger på att vi har väl utbildad<br />
arbetskraft. Med dagens utbildningsvolym och utbildningsnivå kommer<br />
Sverige att fortsätta att halka efter i utvecklingen.</p>
<p>Moderata Samlingspartiets grundsyn i utbildningsfrågor ligger fast. Vi har<br />
under åren utförligt analyserat utbildningens problem och givit våra motiv<br />
för förändring av skolan och den högre utbildningen. Vi avstår från att upprepa<br />
dessa argument. Vi hänvisar i dessa delar till vår partimotion<br />
1988/89:Ub806.</p>
<p>Vi återkommer i föreliggande motion med ett antal förslag av principiell<br />
natur. Dessa berör i första hand grundskolan, dess lärare och lärarutbildningen.<br />
Den största nyheten är förslag om en förändrad lärarutbildning.</p>
<p>Moderata Samlingspartiet vill skapa en skola där alla elever får goda kunskaper<br />
och färdigheter. För detta krävs lärare som själva har goda kunskaper.<br />
Allt tyder på att dagens lärarutbildning inte kommer att kunna leva upp<br />
till detta krav. Den nuvarande lärarutbildningen bör läggas om så att inslagen<br />
av ämnesstudier ökar.</p>
<p>Vi föreslår därför att det skapas en ny - på ämnesstudier grundad - lärarutbildning<br />
och anvisar för detta ändamål 30 milj. kr.</p>
<p>Vi föreslår vidare att ämnesstudier prioriteras i lärarnas fortbildning och<br />
anslår för detta ändamål 100 milj. kr. utöver regeringens förslag. Sammanlagt<br />
föreslår vi att över 500 milj. kr. anslås för ämnesinriktad fortbildning av<br />
lärare.</p>
<p>I motionen läggs också förslag om bl.a. följande:</p>
<p style="margin-left:17px;">- en ny läroplan med klara mål som sätter kunskaper och färdigheter i centrum</p>
<p style="margin-left:17px;">- ett nytt betygssystem som redovisar elevernas kunskaper och som kan<br />
börja tillämpas redan 1991</p>
<p>- ökade valmöjligheter och skolstart vid sex års ålder</p>
<p>- ett nytt statsbidragssystem som följer elevens val av skola</p>
<p style="margin-left:17px;">- en fristående utvärdering som gör att skolöverstyrelsen och skolbyråkratin<br />
inte längre får ansvar för utvärdering av skolarbetets innehåll och hur<br />
skolans resurser används.</p>
<p>Debatten om skolan måste gälla kunskaper och kvalitet - inte "driftsansvar<br />
och organisation".</p>
<p>2. Bakgrund</p>
<p>För tio år sedan fanns anledning att se fram mot en positiv utveckling av skolpolitiken.<br />
Grundskolan fick en ny läroplan där baskunskaper och basfärdigheter<br />
sattes i centrum och där det klart deklarerades att skolan skall fostra.</p>
<p>Dessvärre bröts denna för eleverna positiva utveckling genom att socialdemokraterna<br />
återkom i regeringsställning. Skolpolitiken blev åter ett instru</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ub801</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>ment för samhällsomvandling. Skolans kunskapsförmedlande uppgift trängdes<br />
undan av en mängd andra aktiviteter. Detta är ett svek inte bara mot<br />
eleverna utan också mot den arbetarrörelse som en gång hade höga ambitioner<br />
vad gäller utbildningen.</p>
<p>Socialdemokraternas utbildningspolitik slår särskilt hårt mot de svaga i<br />
samhället. 1980-talet blev ett för skolan förlorat decennium som kulminerade<br />
i det kaos som socialdemokraterna skapade när de drev igenom kommunaliseringen<br />
av lärartjänsterna.</p>
<p>Socialdemokraterna har inte insett att ett litet land som Sverige ohjälpligt<br />
hamnar på efterkälken om vi inte förmår fånga upp internationella strömningar<br />
och åstadkomma resultat som står sig i den internationella konkurrensen.</p>
<p>Det allmänna måste visa att utbildning lönar sig. Det allmänna måste<br />
också respektera att kunskapsförmedling är ett intellektuellt arbete. Arbetsorganisation,<br />
arbetsmiljö och resursfördelning måste självfallet anpassas till<br />
detta.</p>
<p>På denna punkt visar socialdemokraterna genom den förda politiken en<br />
uppenbar nonchalans. Socialdemokraterna har intet lärt när de driver förändringen<br />
av skolan vidare mot elevernas, föräldrarnas och lärarnas vilja.</p>
<p>Den socialdemokratiska utbildningspolitiken kommer inte att lyckas.<br />
1990-talet måste inledas med försök att läka såren efter den uppslitande arbetskonflikten<br />
i december 1989. För det krävs en annan utbildningspolitik<br />
om inte även 1990-talet skall bli ett för eleverna förlorat decennium.</p>
<p>3. En politik mot bättre vetande</p>
<p>Förre landshövdingen, statssekreteraren med mera Per Nyström skildrar i<br />
tidningen Tiden (2/87) det råd han gav Tage Erlander då denne tillträdde<br />
posten som ecklesiastikminister 1945:</p>
<p>Mitt råd till Erlander var att genom delreformer söka bryta sönder det massiva<br />
komplexet och att skapa kaos i skolsystemet, en förutsättning för att det<br />
skulle bli tillgängligt för nya idéer. Erlander, som var praktisk och såg vad<br />
som var praktikabelt, bestämde sig snabbt:</p>
<p>- Jag kommer aldrig att hinna med en banbrytande skolreform. Jag kommer<br />
att ta itu med universiteten. Där kan jag hinna göra nytta.</p>
<p>Så kallade universitetsreformer har därefter avlöst varandra med jämna mellanrum.<br />
Kulmen nåddes när den så kallade höskolereformen sjösattes på<br />
1970-talet. Det är en förskönande omskrivning att tala om krisproblem inom<br />
den högre utbildning som nu förmedlas som ett resultat av socialdemokratiskt<br />
”reformarbete”.</p>
<p>Det Erlander aldrig påbörjade på skolans område är Göran Persson nu på<br />
god väg att genomföra. Efter många år av trixande med skolpolitiken har<br />
socialdemokraterna i slutet på 1980-talet tagit några raska grepp som i ett<br />
slag skapat kaos inom skolväsendet.</p>
<p>Genom en uppslitande konflikt stängdes hundratusentals elever ute från<br />
sina skolor. Lärarnas ilska över hur de behandlas kom i öppen dag. Den<br />
skada Göran Persson på mycket kort tid åstadkom kommer det att ta år att<br />
reparera.</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ub801</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>För socialdemokraterna är formen viktigare än kunskaper och individuell<br />
utveckling. Socialdemokraterna prioriterar:</p>
<p>- kollektivet i stället för personlig utveckling</p>
<p>- en förment jämlikhet i stället för valmöjligheter</p>
<p>- orientering i stället för kunskaper</p>
<p>- aktiviteter i stället för studier</p>
<p>- arbetsformer i stället för arbete</p>
<p>En socialdemokratiskt styrd skola kommer därför aldrig att nå ett fullgott<br />
resultat 0111 man ser till den enskilde elevens intressen.</p>
<p>För lärarnas del innebär socialdemokraternas prioritering att vistelse i<br />
skolan är viktigare än rimliga arbetsmöjligheter och väl förberedda lektioner.</p>
<p>Gång på gång visas att skolan inte når de mål som även socialdemokraterna<br />
säger sig vilja främja. Det är inte lärarnas eller elevernas fel. Det<br />
grundläggande felet är att socialdemokraterna ser skolan som ett redskap för<br />
förändring av samhället. Skolan är för dem ett instrument för främjande av<br />
olika särintressen.</p>
<p>Sammantaget leder den förda politiken till att många elever inte får de<br />
kunskaper och de möjligheter till utveckling som skolan borde förse dem<br />
med. Det är ett monumentalt misslyckande för den skola som är världens<br />
mest påkostade.</p>
<p>4. Moderat politik</p>
<p>Moderata samlingspartiet sätter den enskilde elevens utveckling i centrum.<br />
Vi vill att arbetet i skolan skall organiseras utifrån det övergripande målet<br />
att ge varje enskild elev så goda kunskaper och färdigheter som över huvud<br />
taget kan åstadkommas.</p>
<p>Ett ofta anfört mål för utbildningspolitiken är att den skall ge en likvärdig<br />
utbildning utan att detta begrepp preciseras.I socialdemokratisk version<br />
tycks likvärdigheten avse likriktning av såväl organisation som utbildningsinnehåll.</p>
<p>Vi anser att likvärdighet skall syfta till att varje elev skall få det stöd som<br />
gör att han eller hon kan utvecklas optimalt utifrån sina personliga förutsättningar.<br />
Skolan och utbildningen skall anpassas efter eleven - inte tvärtom.<br />
Elever och föräldrar måste ha möjlighet att påverka utbildningen både genom<br />
val av skola, såväl inom som utanför den allmänna skolan, och genom<br />
att välja inriktning på studierna.</p>
<p>Om möjligheten att välja skall ha ett reellt innehåll måste statens och kommunernas<br />
bidrag till skolan vara så utformade att de föijer eleven till den<br />
skola denne väljer.</p>
<p>I en skola som värderar kunskap måste eleverna få betyg. Vi föreslår därför<br />
att ett betygssystem som redovisar elevernas kunskaper och färdigheter<br />
snarast införs.</p>
<p>I en decentraliserad skola där möjligheterna att välja ökar är det angeläget<br />
att både prestationer och skolans sätt att fungera utvärderas. Vi förordar<br />
därför att det skapas en från skolmyndigheterna fristående organisation för<br />
utvärdering.</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ub801</p>
</div>
<div class="block ml_54"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>All utbildning vilar på förutsättningen att det finns kunniga och engagerade<br />
lärare. Allt pekar på att Sverige under 1990-talet kommer att få en ytterst<br />
besvärande lärarbrist. Vi föreslår nedan förändrad inriktning och ny<br />
organisation av lärarutbildning och fortbildning av lärare.</p>
<p>5. Våra mål</p>
<p>Moderata Samlingspartiet anser att skolans övergripande mål kan sammanfattas<br />
i följande två punkter:</p>
<p style="margin-left:16px;">- Skolan skall ge alla elever möjlighet att utvecklas optimalt i enlighet med<br />
sina förutsättningar.</p>
<p>Hos alla människor finns förutsättningar som rätt utvecklade ger envar möjlighet<br />
att leva ett rikt liv.</p>
<p style="margin-left:16px;">- Utbildningens kvalitet skall höjas så att den ligger på högsta internationella<br />
nivå.</p>
<p>Sverige måste, som ett litet land, tillvarata alla resurser som står till buds.<br />
Den viktigaste resursen är människan. Den kunskap, balans och harmoni<br />
som en god utbildning bidrar till blir en av samhällets viktigaste tillgångar.</p>
<p>6. Ett program för 1990-talet</p>
<p>Det socialdemokratiska skolexperimentet har nu pågått under alltför lång<br />
tid. Det är dags att lägga om politiken för att omdana det svenska skolsystemet.<br />
Huvudpunkterna i ett sådant program bör vara följande:</p>
<p>* Klarare mål - ny läroplan</p>
<p>Den nu gällande läroplanen för grundskolan fick när den kom åtskilligt beröm.<br />
Den var i jämförelse med tidigare läroplaner mer koncis och entydig.</p>
<p>Erfarenheterna visar emellertid att även den nuvarande läroplanen kan<br />
tolkas så att skolans huvuduppgift - att ge alla elever goda kunskaper och<br />
färdigheter - inte ses som tillräckligt central. Till detta bidrar den växande<br />
byråkrati som ger sina tolkningar av vad skolan skall syssla med. Problemen<br />
späds på av alla dem som vill föra in nya moment i undervisningen.</p>
<p>Samhällets utveckling och förändring leder givetvis till att skolan måste ta<br />
in nya moment i sitt lärostoff. Men skolan skall också koncentrera sig på det<br />
som är viktigt. I dag engageras skolan i alltför mycket som kan ske på annan<br />
tid.</p>
<p>Moderata Samlingspartiet anser att läroplanerna bör skrivas om. Skolan<br />
skall ha klara mål som sätter kunskaper och färdigheter i centrum. Målen<br />
skall formuleras så att skolans uppgift blir tydlig och möjlig att genomföra.<br />
Riksdagen bör också klargöra att skolans främsta uppgift, överordnad alla<br />
andra, är att förmedla kunskaper och färdigheter.</p>
<p>* Lärarutbildningens innehåll och organisation förändras</p>
<p>Den ojämförligt viktigaste förutsättningen för att kunna bedriva en god utbildning<br />
är kunniga och engagerade lärare.</p>
<p>Vi hävdar att goda ämneskunskaper i kombination med goda insikter i pe</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ub801</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>dagogik, metodik och utvecklingspsykologi är grunden för en framgångsrik<br />
lärargärning. Goda kunskaper i ämnena ger läraren en trygghet som inte kan<br />
ersättas av annan kunskap. Läraren måste alltid vara bäst i klassen.</p>
<p>Vi redovisar nedan våra förslag till en ny lärarutbildning.</p>
<p>* Tidpunkten för skolstarten sänks</p>
<p>Barn är i sexårsåldern nyfikna, vetgiriga och villiga att lära. Detta bör vara<br />
vägledande för vad vuxenvärlden erbjuder dem. Rätt avpassad stimulans<br />
skall syfta till att varje barns möjligheter utvecklas.</p>
<p>Sverige har en, internationellt sett, sen skolstart. Det är viktigt att ta tillvara<br />
den tid i barnens utveckling då de är särskilt motiverade att lära sig läsa,<br />
skriva och räkna. Vi föreslår därför att skolstarten sänks till sex års ålder. En<br />
tidigare skolstart ger fler elever mer kunskaper.</p>
<p>Barn mognar olika fort. En tidigarelagd skolstart bör därför förenas med<br />
möjlighet till flexibilitet. Föräldrar bör ha rätt att uppskjuta skolstarten för<br />
sina barn om de bedömer att det passar barnen bättre.</p>
<p>I en särskild kommittémotion om skolstarten utvecklar vi våra motiv och<br />
förslag ytterligare.</p>
<p>* Betygen ändras</p>
<p>Betygssystemet skall ändras så att betygen redovisar elevernas kunskaper<br />
och färdigheter.</p>
<p>Riksdagen beslöt i slutet av 1989 att regeringen skulle tillsätta en betygsutredning.<br />
Av de uppgifter som därefter framkommit står det klart att socialdemokraterna<br />
nu gör ytterligare ett försök att tona ner betygens roll. Detta<br />
trots att en helt överväldigande majoritet av landets föräldrar uttalat sig för<br />
betyg.</p>
<p>I budgetpropositionen anför regeringen sitt missnöje med att den inte<br />
lyckas påverka den sociala snedrekryteringen. Regeringen konstaterar att en<br />
förändring av sociala mönster kräver inte bara mod och vilja utan även stöd<br />
och uppmuntran.</p>
<p>Men regeringen drar inte den givna slutsatsen av sin egen analys. På grund<br />
av ideologiska blockeringar vågar regeringen inte säga det för alla så självklara:<br />
att betyg ger information och stimulans. Därmed nonchalerar socialdemokraterna<br />
dem som särskilt väl behöver stöd för att välja fortsatta studier,<br />
bl.a. de som kommer från mindre studiemotiverade hem.</p>
<p>Moderata Samlingspartiet motsätter sig ett fortsatt utredande av betygsfrågan.<br />
Vi anser att alla nödvändiga fakta finns att tillgå. Vi kräver att riksdagen<br />
snarast beslutar om ett nytt betygssystem som redovisar elevernas kunskaper.</p>
<p>Betyg skall första gången ges vid utgången av lågstadiet. Antalet betygssteg<br />
bör vara fler än fem. På grundskolans högstadium skall betyg ges varje<br />
termin. Betyg kan användas för urval, men även andra kriterier, såsom intagningsprov<br />
och anlagstest, skall kunna förekomma vid antagning till högre<br />
studier. Krav på vilka förkunskaper som skall gälla för olika utbildningar<br />
skall klart deklareras. Betyg skall kunna kompletteras.</p>
<p>Detaljerat förslag bör föreläggas riksdagen senast hösten 1990. Ett nytt<br />
betygssystem kan därför börja tillämpas från och med hösten 1991.</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ub801</p>
</div>
<div class="block ml_54"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>* Ökad valfrihet</p>
<p>Möjligheterna att i dag välja skola är i praktiken mycket begränsade. I Sverige<br />
finns ett fåtal fristående skolor. I den allmänna skolan finns särskilda<br />
möjligheter bara på gymnasienivå och främst för den som har fallenhet för<br />
musik, idrott eller schack!</p>
<p>Många skulle säkert vilja välja en skola där man satsar på naturstudier,<br />
kultur, matematik eller språk. Andra kan föredra en kristen skola eller en<br />
Waldorf- eller Montessoriskola. Många skulle tycka det vara praktiskt att<br />
kunna välja en skola som ger barn och föräldrar gemensamma resvägar.</p>
<p>Vi anser att elever och föräldrar skall ha en möjlighet att välja skola. Genom<br />
valfriheten blir bra skolor efterfrågade, vilket i sin tur skapar ett tryck<br />
att förbättra verksamheten på övriga skolor.</p>
<p>Ett fritt val av skola i kombination med ett nytt bidragssystem skulle innebära<br />
en stimulans för skolverksamheten som sådan. Det skulle också ta bort<br />
den känsla av maktlöshet som många föräldrar känner t.ex. när barnen inte<br />
trivs i "sin" skola.</p>
<p>De statliga bidragen för utbildning bör läggas om så att de följer elevernas<br />
val av skola. Denna rätt till bidrag skall gälla oavsett om valet är en fristående<br />
skola eller ett val av skola inom det offentliga skolsystemet. Den rörliga<br />
delen av de kommunala kostnaderna bör också följa elevens val av skola.</p>
<p>Ett sådant system kan skapas med utgångspunkt från de faktiska skolkostnaderna<br />
i olika kommuner och kommundelar. Därigenom skapas också<br />
bättre möjligheter att ha kvar skolor i glesbygd.</p>
<p>Valfriheten ger i kombination med ett nytt bidragssystem också helt andra<br />
förutsättningar för dem som vill driva en fristående skola. Att "öppna eget"<br />
ter sig för många i dag som en främmande tanke. Många lärare bär emellertid<br />
på visioner om hur de skulle vilja driva en skola - visioner de i dagens<br />
system inte har någon chans att förverkliga.</p>
<p>Moderata Samlingspartiet anser att det skulle vara till fördel för både elever<br />
och lärare om det fanns fler alternativa skolor.</p>
<p>Elevernas förutsättningar att lyckas i sina studier ökar om de kan välja<br />
kurser efter eget intresse. Detta är särskilt viktigt på högstadiet. Valmöjligheter<br />
skall inte begränsas till vissa ämnen utan fördjupning skall kunna förekomma<br />
även i ämnen i den ordinarie timplanen. Vissa elever borde, genom<br />
att välja inslag av självstudier, kunna få bättre möjligheter till individuella<br />
studieprogram.</p>
<p>Skolan bör, enligt vår mening, tillsammans med eleven och föräldrarna<br />
fortlöpande upprätta enkla studieplaner för varje elev.</p>
<p>* Resurserna finns</p>
<p>Den svenska skolan disponerar utomordentligt stora resurser. Om resultaten<br />
av undervisningen låg på samma höga nivå som resurserna skulle svenska<br />
elever ha världens bästa kunskaper.</p>
<p>Enligt UNESCO:s statistik ligger Sverige på tätplats vad gäller kostnader<br />
för utbildning. Sverige satsade 1986 7,5 procent av sin bruttonationalprodukt<br />
på utbildning. Motsvarande andelar var för till exempel Danmark 6,6, Norge<br />
6,7, Finland 5,5, Västtyskland 4,6, Frankrike 5,4 och USA 6,8 procent av<br />
BNP.</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ub801</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>7</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Antalet elever per vuxen i skolan ligger på en mycket låg nivå. Lärartätheten<br />
är också hög i ett internationellt perspektiv. Att personalen inte finner<br />
resurserna tillräckliga beror på att en mängd regler förhindrar en effektiv<br />
verksamhet. Det gäller att klart ange skolans mål, att minska regleringen och<br />
överlåta åt skolans personal att genomföra undervisningen i de former den<br />
anser ger de bästa resultaten.</p>
<p style="margin-left:3px;">1 en kommittémotion rörande vissa budgetfrågor på utbildningsområdet<br />
föreslås förändringar som ökar dels resurserna för undervisning, dels skolornas<br />
och lärarnas möjligheter att själva besluta över hur resurserna skall användas.</p>
<p style="margin-left:3px;">* Fortbildning för kunskap</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi har ovan konstaterat att goda ämneskunskaper är den viktigaste grunden<br />
för lärarens verksamhet. Av detta skäl bör även fortbildningen inriktas på att<br />
ge lärarna aktuella och relevanta kunskaper i de ämnen som de undervisar i.</p>
<p style="margin-left:3px;">Fortbildningen av lärare måste därför läggas om. Alla lärare bör få erbjudande<br />
om att delta i ämnesinriktad fortbildning om sammanlagt minst 20<br />
poäng under en tioårsperiod. Genomgången fortbildning bör också få genomslag<br />
vid lönesättningen. Vi anser det självklart att hög kompetens också<br />
skall erkännas i en differentierad lönesättning. Mer kunskap och särskilt ansvar<br />
skall ge mer lön.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi föreslår att anslagen för ämnesinriktad fortbildning höjs med 100 milj.<br />
kr. utöver regeringens förslag.</p>
<p style="margin-left:3px;">* Skolan skall utvärderas</p>
<p style="margin-left:3px;">Det är inte lämpligt att den organisation som ger verksamheten dess förutsättningar<br />
också svarar för utvärdering av resultaten.</p>
<p style="margin-left:3px;">En fristående organisation för utvärdering av skolan bör därför skapas.<br />
Denna utvärdering bör dels gälla skolarbetets innehåll, dels visa om skolans<br />
resurser används på ett rationellt sätt.</p>
<p style="margin-left:3px;">7. Åtgärder på längre sikt</p>
<p style="margin-left:3px;">Enighet råder om att riksdagen skall lägga fast målen för skolan. På längre<br />
sikt bör övervägas hur stort det allmännas inflytande över undervisning och<br />
skolorganisation därutöver behöver vara. Det saknas i Sverige en debatt om<br />
hur långt det allmännas inflytande skall sträcka sig.</p>
<p style="margin-left:3px;">I Storbritannien införs nu en central läroplan. En sådan har inte funnits<br />
tidigare och nu reses frågor av flera slag: Behövs centrala beslut för att fastställa<br />
omfattningen av olika ämnen? Bör staten medverka till att fastställa<br />
vad som är nationens historia? Hur många ämnen kan pressas in på en vanlig<br />
arbetsvecka?</p>
<p style="margin-left:3px;">Enligt vår mening skall riksdagen fatta beslut om skolans mål och huvuduppgifter.</p>
<p style="margin-left:3px;">I frågor som dessa förekommer emellertid knappast någon debatt i vårt<br />
land. Över huvud taget finns en enligt vår mening märklig intern förnöjsamhet<br />
vad gäller den svenska skolan. När det kommer signaler om förändring,<br />
som t.ex. den nu pågående försöksverksamheten i gymnasieskolan, rättar</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ub801</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>8</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>kommunerna snabbt in sig i ledet och tävlar om att få genomföra försöken,<br />
trots att förutsättningarna för verksamheten är ytterst oklara.</p>
<p>I Polen kämpar föräldrar och lärare i dessa dagar intensivt för att skapa<br />
alternativ till det statliga skolsystemet. Den svenska skoldebatten handlar<br />
om ekonomi eller organisation medan frågor om alternativ, innehåll och<br />
kvalitet sällan lyfts fram.</p>
<p>Moderata samlingspartiet anser att den svenska debatten nu måste föras<br />
över till att gälla kunskap och kvalitet i stället för detaljer och organisation.</p>
<p>Från många håll reses krav på att skolan skall engageras i de mest skilda<br />
frågor. Det mesta kan påverkas genom utbildning. Men kraven leder till en<br />
anhopning av lärostoff och att ytlig orientering ersätter fördjupning och förståelse.<br />
Skolans huvuduppgifter bör, enligt vår mening, fastställas centralt.<br />
Men vi måste också våga diskutera vad skolan inte skall engageras i.</p>
<p>En verklig decentralisering åstadkommes inte genom att besluten förs från<br />
en central till en lokal politisk nivå. Inflytandet över skolan måste på sikt<br />
föras över till elever, föräldrar och lärare. Då blir alla skolor ”alternativa”.<br />
De kan utveckla sin egen profil. Först då skapas ett genuint engagemang för<br />
skolan och för utbildningen.</p>
<p>Möjligheterna att delta i internationellt inriktade studier måste öka. Med<br />
den nu ökande rörligheten över gränserna har det blivit ännu viktigare än<br />
tidigare att också svensk utbildning bedrivs så att Sverige kan ta emot studerande<br />
utifrån. En internationaliserad utbildning skall inte vara förbehållen<br />
dem som har råd att resa utomlands.</p>
<p>Den svenska utbildningen måste hålla en kvalitet som ligger på en högklassig<br />
internationell nivå. Eftersom Sverige utgör ett litet språkområde är<br />
utbildning i främmande språk av stor betydelse. Av samma anledning bör<br />
Sverige bättre bemöda sig om att ge invandrare en utbildning som leder till<br />
att de genom sina unika språkkunskaper bidrar till att utveckla vårt gemensamma<br />
välstånd.</p>
<p>Sällan diskuteras karriärsystemets effekter på utbildningsområdet. Den<br />
lärare som är en skicklig pedagog tas som regel raskt bort från uppgiften att<br />
undervisa skolelever och inlemmas i stället i den stora skolbyråkratin. I dag<br />
gör skolans karriärsystem skickliga pedagoger till projektadministratörer<br />
och byråkrater. Skolan behöver ett system som värdesätter duktiga pedagoger<br />
så att de blir kvar i läraryrket.</p>
<p>Genom de många riktade bidragen uppstår i skolan en mängd verksamheter<br />
som i många fall får positiva effekter för eleverna. Emellertid finns det<br />
en risk för att projektinsatser styr bort från det som borde utgöra skolans<br />
vardag. Att skapa goda förutsättningar för inlärning och att ge eleverna goda<br />
kunskaper är, eller borde vara, skolans huvuduppgift.</p>
<p>8. Kortsiktiga förändringar</p>
<p>Genom att utnyttja de möjligheter som redan i dag finns går det att ganska<br />
omgående förändra skolsituationen.</p>
<p>Möjlighet finns att redan nu låta barn börja skolan året innan de fyller sju<br />
år. Denna möjlighet utnyttjas mycket sällan, trots att skolan borde anpassa<br />
sitt arbetssätt till eleverna och inte tvärt om. Några egentliga hinder för en<br />
tidigare skolstart med hänvisning till barnets mognad borde inte föreligga.</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ub801</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Möjlighet bör, enligt vår mening, finnas att lokalt besluta om betyg utöver<br />
dem som skall ges enligt läroplan. Om lärare och föräldrar är överens om att<br />
betyg bör ges vid någon tidigare tidpunkt bör detta kunna ske.</p>
<p>En generös inställning till möjligheten att välja skola skulle omgående<br />
kunna leda till en bättre skola och en bättre utbildning för många elever.</p>
<p>9. En ny lärarutbildning</p>
<p>Sverige går åter mot en period av lärarbrist, trots att få saker borde vara så<br />
lätta att förutse som det framtida behovet av lärare! Uppemot en tredjedel<br />
av dem som under senare tid antagits till lärarutbildning saknar full kompetens.<br />
Många kompletterar nu sina gymnasiekurser samtidigt som de deltar<br />
i lärarutbildningen. Särskilt svårt är det att få sökande till utbildning med<br />
inriktning mot naturvetenskap och matematik.</p>
<p>Flera undersökningar har därtill visat att många lärare är beredda att<br />
lämna läraryrket och övergå till annan verksamhet. Om bara en liten del av<br />
alla dem som övervägde att lämna yrket under konflikten i slutet av 1989<br />
sätter sina planer i verket blir följderna för skolan och undervisningen<br />
mycket allvarliga.</p>
<p>Eleverna har rätt att få en undervisning av god kvalitet. Detta kräver behöriga<br />
och välutbildade lärare. Att en sådan självklarhet inte slår igenom i<br />
de politiska besluten är en präktig skandal och ett svek mot våra barn och<br />
ungdomar.</p>
<p>I dag förmår inte den nya lärarutbildningen att locka tillräckligt många<br />
kvalificerade sökande. En orsak kan vara utbildningens konstruktion och<br />
bristande information om vilka förkunskaper som krävs.</p>
<p>En annan och mer oroande förklaring är att intresset för läraryrket också<br />
speglar hur ungdomar uppfattar samhällets inställning till skola och utbildning.<br />
Ett samhälle som anser att utbildning och kompetens är viktigt för nationens<br />
framtid experimenterar inte med sina skolor och elever på det sätt<br />
som skett i Sverige under snart ett halvsekel.</p>
<p>Skälen till att så få söker till lärarutbildning hänger givetvis samman med<br />
den status som läraryrket har och den tillfredsställelse som arbetet kan ge.<br />
De unga människor som skall välja yrke har haft mycket goda möjligheter<br />
att bilda sig en realistisk uppfattning om lärarbanans för- eller nackdelar under<br />
sin egen skoltid.</p>
<p>För närvarande utbildas de första kullarna i en ny grundskollärarutbildning.<br />
Moderata Samlingspartiet har konsekvent hävdat att denna utbildning<br />
borde ha fått en annan utformning.</p>
<p>Problem uppstår bland annat genom att alla lärare tvingas spänna över<br />
alltför många ämnen och årskurser. Genom en långt driven integration av<br />
kurserna riskerar ämnena att förlora sin identitet. Vissa kurser är så korta<br />
att de inte kan leda till varaktiga kunskaper. Den s.k. didaktiken-som förts<br />
in som ett nytt begrepp i utbildningen - kan inte kompensera för brister i<br />
kunskap.</p>
<p>Av de uppgifter som nu framkommer bekräftas att vår oro är befogad.<br />
Den utbildning som nu är under uppbyggnad kommer inte att ge de blivande<br />
lärarna de kunskaper de behöver för att klara arbetet i skolan. Detta kom</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ub801</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>10</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>mer att besannas när de nya lärarna har undervisat i några år d.v.s. under<br />
senare delen av 1990-talet. Det är enligt vår mening inte möjligt att vänta så<br />
länge med en reformering av utbildningen. Det är inte heller en framkomlig<br />
väg att nu helt avveckla grundskollärarutbildningen.</p>
<p>Vi föreslår därför att en ny - på ämnesstudier grundad - inriktning av utbildningen<br />
skapas för blivande lärare för årskurserna 4-9. Detta leder till<br />
att skolan kan tillföras lärare med mer varierad och gedigen utbildningsbakgrund.<br />
Det är vår övertygelse att den utbildning som bäst lyckas förse de<br />
blivande lärarna med kunskaper också kommer att bli den mest efterfrågade.</p>
<p>Nuvarande lärarutbildning bibehålles med den skillnaden att utbildningen<br />
av lärare för årskurserna 4—9 enligt nu gällande system minskar i omfattning.<br />
Samtidigt måste alla krafter sättas in för att ge dem som nu genomgår<br />
utbildning till grundskollärare sådana ämneskunskaper att de blir rustade att<br />
undervisa i framtidens skola.</p>
<p>Det finns skäl att framhålla att de blivande lärarna för årskurserna 1—7<br />
bör få en utbildning som har sin huvudsakliga inriktning mot undervisning<br />
på lågstadiet. Tjänstgöring i årskurs 7 bör för dessa lärare endast komma<br />
ifråga om de har en fördjupad utbildning i aktuella ämnen.</p>
<p>9.1 En lärarutbildning för kunskap</p>
<p>Våra utgångspunkter för en bra lärarutbildning är följande:</p>
<p>- Kunskapsmålet skall vara prioriterat i skolan.</p>
<p style="margin-left:12px;">- All utbildning måste ses i ett internationellt sammanhang, vilket påverkar<br />
såväl utbildningens nivå som dess innehåll.</p>
<p>- Lärarna måste vara skickliga pedagoger.</p>
<p>- Läraryrket måste vara attraktivt.</p>
<p>Vi anser att lärarutbildningen måste bedrivas så att de blivande lärarna får<br />
den trygghet i sin yrkesutövning som kommer av goda kunskaper.</p>
<p>Goda kunskaper krävs av en lärare som skall kunna utöva sitt yrke med<br />
integritet och inte vara bunden till lärobokens framställning. Ämnesstudier<br />
ger respekt för kunskap och ökar möjligheterna till självständig analys och<br />
kritiskt tänkande.</p>
<p>9.2 Förslag</p>
<p>Vi föreslår att en ny lärarutbildning organiseras efter följande principer:</p>
<p>* Ämneskunskaperna sätts i centrum</p>
<p>För de lärare som skall undervisa från och med fjärde klass skapas en ny<br />
inriktning av lärarutbildningen som utgår från den blivande lärarens val av<br />
ämnen.</p>
<p>Dessa blivande lärare får således själva välja ämnen efter intresse. Detta<br />
leder till att skolan kan ta tillvara olika personers kunskaper och intressen.</p>
<p>I detta finns ett engagemang som skolan idag endast till viss del kan ta till<br />
vara.</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ub801</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>11</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>* Krav för lärarbehörighet m.m.</p>
<p>Kraven för en lärare som skall undervisa från och med årskurs 4 med denna<br />
utbildningsbakgrund skall sättas till minst 180 poäng sammanlagt. För behörighet<br />
att undervisa i svenska och vissa andra ämnen skall krävas minst 60<br />
poäng och minst 40 poäng i annat ämne. Sammanlagt skall krävas ämnesstudier<br />
motsvarande 140 poäng. Studier i pedagogik och metodik samt praktik<br />
förläggs till utbildningens senare del. Denna skall omfatta 40 poäng.</p>
<p>* Formella förändringar</p>
<p>Den här föreslagna utbildningen kräver för sitt genomförande ett brett utbud<br />
av fristående kurser inom den högre utbildningen. Vårt förslag innebär<br />
att antalet platser på dessa ökar. Linjesystemet har, enligt vår mening, ingen<br />
relevans för de blivande lärarna i denna modell.</p>
<p>Garantiplatser i den avslutande praktisk/pedagogiska utbildningen kan<br />
fördelas till en viss andel av de elever som väljer att studera ett antal ämnen<br />
för att bli lärare. Samtliga platser bör emellertid inte fördelas i förväg utan<br />
utrymme bör även finnas för dem som efter fullgjorda ämnesstudier bestämmer<br />
sig för läraryrket att antas till den avslutande praktisk/pedagogiska utbildningen.</p>
<p>Vidare bör övervägas möjligheten att organisera en introduktionsperiod<br />
för den som tänker sig in på lärarbanan.</p>
<p>Skolstyrelserna bör lokalt ange vilka ämneskombinationer som krävs för<br />
tjänst. Motivet för en reglering skulle vara att förhindra att personer skaffar<br />
sig utbildning i udda kombinationer som inte leder till arbete. Det är enligt<br />
vår mening inte skäl nog för att behålla den nuvarande centrala regleringen<br />
av tjänster. Flertalet blivande lärare torde göra realistiska bedömningar av<br />
vad som är gångbar utbildning.</p>
<p>10. Åtgärder för att häva lärarbristen</p>
<p>Prognoser under hosten 1989 visade att det kommer att behövas ca 4 500 nya<br />
grundskollärare under 1990-talet, dvs. totalt fler än 40 000. Det i december<br />
träffade avtalet om bl.a. förkortade arbetstider kommer att kräva ytterligare</p>
<p>6 000 lärare.</p>
<p>Då lärarutbildningen redan i dag har svårigheter att dra till sig tillräckligt<br />
många sökande finns skäl att överväga vilka extraordinära åtgärder som kan<br />
vidtas för att eleverna skall undervisas av kompetent personal.</p>
<p>En väg är att - som skolministern föreslår - organisera utbildningar för att<br />
fånga upp personer som verkar inom skolan utan formell behörighet. Sådan<br />
utbildning får emellertid inte ges av endast formella skäl. Kvalitetskraven<br />
måste, enligt vår mening, även här sättas högt.</p>
<p>Vi vill också peka på möjligheterna att locka tillbaka personer som lämnat<br />
läraryrket till skolan. Det kan ske genom att erbjuda en adekvat kompletteringsutbildning,<br />
en god arbetssituation samt rimlig arbetsvärdering.</p>
<p>Det finns också skäl att överväga om inte personer med annan utbildningsbakgrund<br />
skulle kunna göra värdefulla insatser i undervisningen under förutsättning<br />
att de får en lämpligt avpassad utbildning i pedagogik och metodik.</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ub801</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:12px;">Som en förutsättning för all utbildning av lärare måste dock gälla att sådan Mot. 1989/90</p>
<p>utbildning måste inriktas på att ge kunskaper utifrån de riktlinjer vi ovan Ub801</p>
<p>redovisat.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>11. Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:27px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om att skolans främsta uppgift, överordnad alla andra<br />
uppgifter, skall vara att förmedla goda kunskaper och färdigheter,</p>
<p style="margin-left:27px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om att skolan skall ge varje elev möjlighet att utvecklas<br />
optimalt, i enlighet med sina förutsättningar,</p>
<p style="margin-left:27px;">3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny läroplan för<br />
grundskolan i enlighet med vad i motionen anförts,</p>
<p style="margin-left:27px;">4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en tidigarelagd<br />
skolstart i enlighet med vad i motionen anförts,</p>
<p style="margin-left:27px;">5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt betygssystem<br />
i sådan tid att det kan börja tillämpas fr.o.m. höstterminen 1991 i enlighet<br />
med vad i motionen anförts,</p>
<p style="margin-left:27px;">6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt statsbidragssystem<br />
för skolan i enlighet med vad i motionen anförts,</p>
<p style="margin-left:27px;">7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om frihet i val av skola,</p>
<p style="margin-left:27px;">8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om större möjligheter för eleverna att påverka studiernas<br />
innehåll.</p>
<p style="margin-left:27px;">9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om minskad reglering av skolans verksamhet,</p>
<p style="margin-left:27px;">10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om ämnesstudier i fortbildningen,</p>
<p style="margin-left:27px;">11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i<br />
motionen anförts om att den ämnesinriktade fortbildningen för lärare<br />
skall uppgå till sammanlagt minst 20 poäng under en tioårsperiod,</p>
<p style="margin-left:27px;">12. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en fristående organisation<br />
för utvärdering i enlighet med vad i motionen anförts,</p>
<p style="margin-left:27px;">13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om behovet av att behålla duktiga lärare i yrket,</p>
<p style="margin-left:27px;">14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om tillämpning av bestämmelserna rörande tidigare<br />
skolstart,</p>
<p style="margin-left:27px;">15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om att lokalt införa betyg,</p>
<p style="margin-left:27px;">16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny inriktning av<br />
lärarutbildningen i enlighet med vad i motionen anförts,</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_7"><p>17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om åtgärder för att häva lärarbristen.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Stockholm den 18 januari 1990<br />
Carl Bildt (m)</p>
<p>Lars Tobisson (m)</p>
<p>Anders Björck (m)</p>
<p>Rolf Clarkson (m)<br />
Ann-Cathrine Haglund (m)<br />
Gullan Lindblad (m)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Arne Andersson (m)<br />
i Ljung</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p style="margin-left:3px;">Ingegerd Troedsson (m)<br />
Görel Bohlin (m)</p>
<p style="margin-left:3px;">Rolf Dahlberg (m)<br />
Gunnar Hökmark (m)<br />
Bo Lundgren (m)</p>
<p style="margin-left:3px;">Sonja Rembo (m)</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ub801</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_47" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_40" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_48" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_5" />
</div>
</div>
11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skolans främsta uppgift, överordnad alla andra uppgifter, skall vara att förmedla goda kunskaper och färdigheteruppskov= utskottet1989/90:UbU30?11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skolans främsta uppgift, överordnad alla andra uppgifter, skall vara att förmedla goda kunskaper och färdigheter?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skolan skall ge varje elev möjlighet att utvecklas optimalt, i enlighet med sina förutsättningar?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att skolan skall ge varje elev möjlighet att utvecklas optimalt, i enlighet med sina förutsättningaruppskov= utskottet1989/90:UbU30?33att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny läroplan för grundskolan i enlighet med vad i motionen anförtsuppskov= utskottet1989/90:UbU30?33att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny läroplan för grundskolan i enlighet med vad i motionen anförts?44att riksdagen hos regeringen begär förslag om en tidigarelagd skolstart i enlighet med vad i motionen anförts?44att riksdagen hos regeringen begär förslag om en tidigarelagd skolstart i enlighet med vad i motionen anförtsuppskov= utskottet1989/90:UbU30?55att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt betygssystem i sådan tid att det kan börja tillämpas fr.o.m. höstterminen 1991 i enlighet med vad i motionen anförtsuppskov= utskottet1989/90:UbU30?55att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt betygssystem i sådan tid att det kan börja tillämpas fr.o.m. höstterminen 1991 i enlighet med vad i motionen anförts?66att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt statsbidragssystem för skolan i enlighet med vad i motionen anförts?66att riksdagen hos regeringen begär förslag till nytt statsbidragssystem för skolan i enlighet med vad i motionen anförtsavslag=utskottet1989/90:UbU13?77att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om frihet i val av skolauppskov= utskottet1989/90:UbU30?77att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om frihet i val av skola?88att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om större möjligheter för eleverna att påverka studiernas innehåll?88att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om större möjligheter för eleverna att påverka studiernas innehålluppskov= utskottet1989/90:UbU30?99att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minskad reglering av skolans verksamhetuppskov= utskottet1989/90:UbU30?99att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om minskad reglering av skolans verksamhet?1010att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämnesstudier i fortbildningen?1010att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämnesstudier i fortbildningenavslag=utskottet1989/90:UbU12?1111att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den ämnesinriktade fortbildningen för lärare skall uppgå till sammanlagt minst 20 poäng under en tioårsperiodavslag=utskottet1989/90:UbU12?1111att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den ämnesinriktade fortbildningen för lärare skall uppgå till sammanlagt minst 20 poäng under en tioårsperiod?1212att riksdagen hos regeringen begär förslag till en fristående organisation för utvärdering i enlighet med vad i motionen anförts?1212att riksdagen hos regeringen begär förslag till en fristående organisation för utvärdering i enlighet med vad i motionen anförtsuppskov= utskottet1989/90:UbU30?1313att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att behålla duktiga lärare i yrketavslag=utskottet1989/90:UbU22?1313att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att behålla duktiga lärare i yrket?1414att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillämpning av bestämmelserna rörande tidigare skolstart?1414att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillämpning av bestämmelserna rörande tidigare skolstartuppskov= utskottet1989/90:UbU30?1515att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lokalt införa betyguppskov= utskottet1989/90:UbU30?1515att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att lokalt införa betyg?1616att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny inriktning av lärarutbildningen i enlighet med vad i motionen anförts?1616att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny inriktning av lärarutbildningen i enlighet med vad i motionen anförtsavslag=utskottet1989/90:UbU22?1717att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att häva lärarbristen.avslag=utskottet1989/90:UbU12?1717att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att häva lärarbristen.?INLInlämning1990-01-25 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-02-06 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-02-07 00:00:00inträffat20622185335615Carl Bildtm1undertecknare0275356156309Arne Anderssonm2undertecknare037063714405Anders Björckm3undertecknare0668927708809Görel Bohlinm4undertecknare0156214148697Rolf Clarksonm5undertecknare0544569681404Rolf Dahlbergm6undertecknare0333810623907Ann-Cathrine Haglundm7undertecknare0584386800218Gunnar Hökmarkm8undertecknare0816308745507Gullan Lindbladm9undertecknare0537484650407Bo Lundgrenm10undertecknare0872218435908Sonja Rembom11undertecknare0245320188502Lars Tobissonm12undertecknare0925516323103Ingegerd Troedssonm13undertecknaremotgrundMotionsgrund2014-11-22 11:09:54motkatMotionskategori-2014-11-22 11:09:54statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02Ub8012019-05-28 11:00:01tilldelatTilldelatUtbildningsutskottet2014-11-22 11:09:55GD02Ub801av Carl Bildt m.fl. (m)mot_198990_ub_801.pdf475676pdfSkolan och lärarna 1989/90https://data.riksdagen.se/fil/6C338F41-2D92-45C3-A3D2-240EC3EB5BDA