2761141 GD02Ub77 1989/90 Ub77 mot mot Motion 1989/90:Ub77 av Barbro Westerholm (fp) Motion Motion UbU 77 0 1990-03-20 00:00:00 2014-11-04 15:14:15 2014-11-04 00:00:00 med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning av Barbro Westerholm (fp) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Ub77/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Ub77 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02Ub77 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br /> 1989/90:Ub77</p> <p>av Barbro Westerholm (fp)</p> <p>med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Nya tjänstekonstruktioner för medicinsk fakultet</p> <p>I regeringens proposition om forskning (1989/90:90) föreslår regeringen nya<br /> tjänstekonstruktioner för medicinsk fakultet. Dels omvandlas de kliniska lärarna<br /> till högskolelektorer (varvid tjänsten som högskolelektor kan kombineras<br /> med tjänst för specialistkompetent läkare), dels ersätts de kliniska<br /> amanuenserna med kliniska assistenter.</p> <p>Dessa båda förändringar överensstämmer i huvudsak med vad universitets-<br /> och högskoleämbetet (UHÄ) har föreslagit på grundval av en utredning<br /> som UHÄ gjort på regeringens uppdrag. På en viktig punkt avviker emellertid<br /> regeringens förslag från UHÄ:s: de kliniska assistenttjänsterna ses som<br /> en ren övergångslösning under en period av fem år. Därefter skall endast<br /> de reguljära tjänstetyperna inom högskolan användas också inom medicinsk<br /> utbildning och forskning.</p> <p>Behovet av kliniska assistenter</p> <p>För rekrytering av kliniska forskare krävs en tjänstetyp som kan förenas med<br /> läkartjänst i hälso- och sjukvården. De reguljära tjänsterna kan - åtminstone<br /> med dagens utformning - inte fylla denna funktion. Doktorandtjänsterna<br /> kan t.ex inte kombineras med yrkesarbete, utan är avsedda för studier på<br /> heltid. De får inte heller innehas av vikarie.</p> <p>Under de senaste åren har villkoren för klinisk medicinsk forskning studerats<br /> av bl.a. Karolinska institutet. Det framkom därvid att det största enskilda<br /> problemet är forskningstid för de kliniska forskarna. Klinisk forskning<br /> kan endast bedrivas i anslutning till och integrerat med sjukvården, något<br /> som regeringen också påpekar i forskningspropositionen.</p> <p>Medicinsk fakultet har därför ett stort behov av en tjänst av typ klinisk<br /> assistent. Det behövs ett betydande antal lärare på mellannivå för utbildning<br /> och handledning av de läkarstuderande under den praktiska tjänstgöringen<br /> på sjukhus eller vårdcentral. Enligt Sveriges Läkarförbunds kartläggningar<br /> av hur studenterna upplever läkarutbildningen föreligger allvarliga brister i<br /> undervisningen. Av 1987 års undersökning framgår t.ex. att över hälften av<br /> studenterna uppger att de inte fått lära sig hur man undersöker en patient.</p> <p>Kliniska assistenttjänster bör därför införas utan att man på förhand be</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>stämmer att de skall avskaffas efter en viss tid. Om det skulle visa sig möjligt<br /> att ändra villkoren för högskolans reguljära tjänstetyper, så att de fyller behoven<br /> av utbildning och forskning också vid medicinsk fakultet, finns det<br /> inget hinder att regeringen återkommer till riksdagen med ett sådant förslag<br /> och därvid också föreslår att de kliniska assistenttjänsterna avskaffas.</p> <p>Behov av utbildningsresurser</p> <p>För att kunna modernisera och anpassa läkarutbildningen till hälso- och<br /> sjukvårdens behov samtidigt som man beaktar förutsättningarna för bra klinisk<br /> medicinsk forskning får strävan efter en enhetlig tjänstestruktur för<br /> högskolan inte drivas så långt att såväl den medicinska forskningen och forskarrekryteringen<br /> som undervisningen äventyras. Från studenterna hörs klagomål<br /> på att de kliniska amanuenserna avsätter för litet tid för undervisning.<br /> Trots att de kliniska amanuenserna skall fullgöra en tredjedel av sin arbetstid<br /> inom grundutbildningen så kan man av läkarförbundets kartläggning från<br /> 1987 utläsa att endast sju procent av denna resurs når grundutbildningen.</p> <p>Över hela världen har man under 1980-talet vid ledande universitet och i<br /> nationella och internationella sammanslutningar t.ex. Världshälsoorganisationen<br /> (WHO) uttryckt ett behov av en förnyad, tidsanpassad läkarutbildning.<br /> Man lägger större tonvikt vid helhetssyn och patientbemötande. Man<br /> lyfter också fram behovet av ett preventivt tänkande i hälso- och sjukvårdsarbetet<br /> i överensstämmelse med WHO:s program ”Hälsa för alla år 2000”.<br /> Man vill bryta de institutionsbundna ämnesgränserna och sammanföra kunskapsområden<br /> till relevanta block, som bättre än den hittillsvarande utbildningen<br /> förmår avspegla den kliniska verksamheten. Avsikten är att förändra<br /> studenternas roll från passivt mottagande till aktivt kunskapssökande. För<br /> utbildningen behövs särskilda handledare, s.k. tutors.</p> <p>1 Sverige har man infört en sådan utbildning vid hälsouniversitetet i Linköping.<br /> Avsikten är att den också skall införas vid Lunds universitet. Utvärdering<br /> av de nya utbildningarna visar att förväntningarna blivit infriade och att<br /> man lyckats förmedla en mer preventivt inriktad läkarroll. I årets budgetproposition<br /> (prop 1989/90:100) förordas denna typ av utbildning.</p> <p>Som ovan nämnts kritiserar studenterna fakulteterna för att amanuenserna<br /> använder för liten tid åt utbildning. Sannolikt beror detta på den hårda<br /> konkurrensen om tjänsterna vid landets fakulteter, där i princip endast forskarmeriter<br /> värderas.</p> <p>UHÄ skriver om detta i en rapport från 1982: ”Mångå institutioner upplever<br /> att deras egentliga uppgift är att bedriva forskning, för de kliniska institutionerna<br /> tillkommer ett sjukvårdsansvar. Att forskning prioriteras före engagemang<br /> inom grundutbildningen kan antagligen härledas ur de bedömningar<br /> som görs vid tjänstetillsättningar inom högskolan, då forskningsverksamhet<br /> generellt ges ett högre meritvärde”.</p> <p>För att kunna modernisera och anpassa läkarutbildningen till hälso- och<br /> sjukvårdens behov fordras öronmärkta medel till grundutbildningen. Dessa<br /> medel bör stå till förfogande för den utbildningsgrupp (linjenämnd) som ansvarar<br /> för grundutbildningen. Inom ramen för ett sådant utbildningssystem<br /> krävs bl.a. att man vid behov kan inrätta s.k. tutors och handledare. Denna</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p> <p>Ub77</p> </div> <div class="block ml_51"><p>15</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p> <p>Ub77</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Undervisningserfarenhet som merit</p> <p>För lärarbefattningar men också klinikchefstjänster och andra tjänster med<br /> personalledande ansvar inom en klink bör såväl utbildnings- som forskningsmeriter<br /> tillmätas värde vid tillsättning. I den kliniska verksamheten har läkare<br /> och annan personal i ledande ställning ett stort ansvar för utbildningen<br /> och fortbildningen av såväl personal som studerande.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om de kliniska assistenttjänsterna,</p> <p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om behovet av utbildningsresurser för läkarutbildningen,</p> <p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om undervisningsmeriter vid tjänstetillsättningar.</p> <p>Stockholm den 20 mars 1990</p> <p>Barbro Westerholm (fp)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>resurs är då avsedd för utbildning och inte för forskning, vilket är fallet med<br /> de kliniska assistenterna.</p> <p>Tillgodoses inte detta behov får vi en situation som i Linköping, där utvecklingen<br /> vid hälsouniversitetet bromsats av att man måste genomföra sin<br /> förändrade utbildningsmodell inom ramen för ett stelbent tjänstesystem.<br /> Här har man tvingats ansöka om speciell tjänsteföring hos regeringen för att<br /> kunna genomföra utbildningen.</p> <p>För att tillgodose den medicinska utbildningens behov fordras således ett<br /> flexibelt tjänstesystem inom ramen för vilket det anges hur resurserna skall<br /> fördelas mellan hälso- och sjukvård, forskning och utbildning.</p> </div> <div class="block ml_52"><p>16</p> </div> <div class="block ml_53" /> <div class="block ml_0" /> </div> </div> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de kliniska assistenttjänsterna delvis bifall = utskottet 1989/90:UbU25 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de kliniska assistenttjänsterna ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbildningsresurser för läkarutbildningen ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av utbildningsresurser för läkarutbildningen avslag = utskottet 1989/90:UbU25 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undervisningsmeriter vid tjänstetillsättningar. avslag = utskottet 1989/90:UbU25 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undervisningsmeriter vid tjänstetillsättningar. ? INL Inlämning 1990-03-20 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-03-23 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-03-26 00:00:00 inträffat 2 0363228965800 Barbro Westerholm fp 1 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1989/90:90 2014-11-22 06:12:01 motkat Motionskategori - 2014-11-22 06:12:01 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02Ub77 2019-05-28 11:00:00 tilldelat Tilldelat Utbildningsutskottet 2014-11-22 06:12:01 GD02Ub77 av Barbro Westerholm (fp) mot_198990_ub_77.pdf 116671 pdf med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning https://data.riksdagen.se/fil/2BE9CF92-93D8-4391-820D-C0B3431C049D