2743496GD02Ub3171989/90Ub317motmotMotion 1989/90:Ub317 av Lars Werner m.fl. (vpk)MotionMotionUbU31701990-01-25 00:00:002014-11-04 15:13:402014-11-04 00:00:00Skolan 1989/90av Lars Werner m.fl. (vpk)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02Ub317/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02Ub317https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02Ub317
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1989/90:Ub317</p>
<p>av Lars Werner m.fl. (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:341px;">Mot.</p>
<p>Skolan 1989/90</p>
<p style="margin-left:341px;">Ub317</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Innehåll</p>
<p>Inledning 2</p>
<p>En aktiv och skapande process 2</p>
<p>Kunskap 2</p>
<p>Mångfald 3</p>
<p>Elevinflytande 3</p>
<p>Arbetsformerna 4</p>
<p>Betygen 5</p>
<p>En skola för alla 5</p>
<p>Allmän och särskild kurs 5</p>
<p>Tillval 6</p>
<p>Självstudier 7</p>
<p>Anpassad studiegång 7</p>
<p>Flickornas villkor i skolan 8</p>
<p>Skolor i glesbygd 8</p>
<p>Arbetsmiljö 8</p>
<p>Skolmaten 9</p>
<p>Utveckling 10</p>
<p>Syo-verksamheten 10</p>
<p>Mindre klasser 11</p>
<p>B-klasser åk 3/4 11</p>
<p>Fredsfrågor och internationell förståelse 12</p>
<p>Miljöundervisning 12</p>
<p>Undervisning i datakunskap 13</p>
<p>Antalet platser i gymnasieskolan 14</p>
<p>Treåriga yrkeslinjer i gymnasieskolan 14</p>
<p>Bildämnet 15</p>
<p>Hemställan 15</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Ub317</p>
</div>
<div class="block ml_54"><p>1</p>
</div>
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_49" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_11" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Inledning</p>
<p>Utbildning, bildning, kunskap och kreativitet är nyckelord inför framtiden.<br />
Verkligheten omkring oss ändras ständigt och människor möter nya utmaningar<br />
och nya problem. Utbildningspolitiken påverkar både samhällsutvecklingen<br />
och våra möjligheter att avvärja hoten mot människor och natur.<br />
Bildning och kunskap har alltid varit medel i kampen för demokrati och rättvisa.</p>
<p>Arbetarrörelsen har under hela sin existens kämpat för en god utbildning,<br />
likvärdig för alla. I dag har vi en obligatorisk nioårig grundskola för alla barn<br />
och en överväldigande majoritet av eleverna fortsätter sedan två eller tre år<br />
i gymnasieskolan. Men fortfarande finns stora orättvisor i skolan och fortfarande<br />
lämnar många elever skolan utan att ha fått de användbara redskap<br />
som kunskap och bildning borde vara.</p>
<p>Vpk arbetar för att alla elever skall få en likvärdig utbildning oavsett var<br />
eleven bor, vilken samhällsklass hon eller han kommer ifrån eller vilket kön<br />
eleven tillhör. Vi arbetar för en kvalitativt bättre utbildning, en skola där<br />
eleverna lär för livet och skaffar sig kunskaper som de kan använda. Vi arbetar<br />
för en skola som det är roligt att gå i.</p>
<p>Kunskaper och erfarenheter samt förmedlingen och utvecklingen av dem<br />
är inget som sker endast i skolan eller endast i ungdomen. Tvärtom är det<br />
något som bör ske kontinuerligt under hela livet.</p>
<p>I den här motionen tar vi upp våra tankegångar och förslag när det gäller<br />
både grundskolan och gymnasieskolan.</p>
<p>En aktiv och skapande process</p>
<p>Att lära sig är en aktiv och skapande process. Tyvärr är det sällan det fungerar<br />
så i dagens skola och resultatet blir därefter. Undervisningen domineras<br />
av att läraren förmedlar fakta till eleverna. Det upplevs ofta som att bli matad<br />
med färdigtuggade faktabitar som eleven sedan förväntas rapa upp vid<br />
lämpliga tillfällen (prov och förhör). En sådan undervisning hämmar och<br />
förstör på ett effektivt sätt elevernas naturliga lust att lära. Undervisningens<br />
syfte blir att uppnå så högt betyg som möjligt. Istället borde elevernas naturliga<br />
kunskapstörst fungera som en drivkraft för eget analyserande och sökande<br />
efter lösningar tillsammans med andra.</p>
<p>Vpk menar att varje elev behöver flera olika sorters grundläggande kunskaper.<br />
Förutom att kunna t.ex. läsa, räkna och skriva behöver eleverna<br />
även lära sig att dra slutsatser, ifrågasätta, skapa, söka nya kunskaper m.m.</p>
<p>Kunskap</p>
<p>Vi i vpk är bekymrade över att ordet ”kunskap” i skolan ofta begränsas till<br />
att enbart gälla fakta, läroböcker, kursplaner samt mätbara och definierbara<br />
kunskaper. Vi menar att begreppet ”kunskap” rymmer mycket mer; t.ex.<br />
praktiskt kunnande, kännedom om samhällsförhållanden, livserfarenhet,<br />
yrkeskunskap och yrkeserfarenhet, kunskap om den egna personen och de<br />
människor som står en nära osv. Kunskap går knappast att mäta och är<br />
mycket svår, om ens möjlig eller önskvärd, att definiera. Vad är kunskap?<br />
Den frågan måste alltid hållas levande och ständigt diskuteras.</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ub317</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>2</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Mångfald</p>
<p style="margin-left:3px;">Ofta framstår skolan som om den inte gör annat än sprider neutrala och rent<br />
faktamässiga kunskaper, att den är objektiv. Det är den inte och det kommer<br />
skolan aldrig att bli, det är inte heller önskvärt. Vpk menar att skolan bör<br />
sträva efter mångfald. Samhället, livet, naturen och världen är fyllda av motsättningar.<br />
Att försöka att neutralisera dessa leder till ett ljummet ”jaså” och<br />
en obegriplig bild av omvärlden.</p>
<p style="margin-left:3px;">Eleverna bör få möta flera olika ståndpunkter och uppgifter för att lära sig<br />
att hantera det faktum att få ”sanningar” är oemotsagda. Elevernas förmåga<br />
att kritiskt granska och ifrågasätta för att sedan kunna bilda sig en egen uppfattning<br />
bör ges hög prioritet i skolan. I dag fungerar skolan tvärtom, den<br />
”ideala” eleven konsumerar passivt och okritiskt den kunskap som läraren<br />
och läroboken serverar. För att nå en skola för kritiskt tänkande måste skolan<br />
och undervisningen ändras och ifrågasättandet uppmuntras. I livet efter<br />
skolan kommer eleverna vid åtskilliga tillfällen att ställas inför motstridiga<br />
uppgifter både i arbetslivet och i samhällsdebatten. Deras förmåga att kritiskt<br />
bedöma information blir då av största vikt. Utbildning och kunskap är<br />
ingen livslång ryggsäck som man skall fylla i ungdomen och sedan leva med<br />
resten av livet. Vpk anser istället att alla bör få möjlighet att varva studier<br />
och arbete under hela sitt liv. Bildning och kunskap har ett värde i sig, inte<br />
bara för ett kommande arbete eller som en investering för högre lön.</p>
<p style="margin-left:3px;">Elevinflytande</p>
<p style="margin-left:3px;">Grundskolans uppgift att ge en demokratisk fostran har sedan lång tid varit<br />
uttryckt i skolans måldokument. Läroplanen säger att lärare och elever tillsammans<br />
skall planera, genomföra och utvärdera undervisningen. Elevernas<br />
inflytande och ansvar måste stärkas dels av demokratiska skäl dels därför att<br />
det krävs för att undervisningen skall ge bra resultat. I den kreativa process<br />
som inlärning och kunskapsutveckling är spelar eleven själv huvudrollen och<br />
måste själv vara delaktig. Det går inte att tvinga på någon kunskap, den kunskap<br />
som eleven själv har efterfrågat är den kunskap som har det största värdet.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det finns alltså många skäl till att elevernas inflytande måste öka i skolan,<br />
framförallt när det gäller att planera, genomföra och utvärdera undervisningen.<br />
Trots detta visar undersökningar att demokratiarbetet i skolan går<br />
mycket trögt. Det tycks vara utomordentligt svårt att ge eleverna ett reellt<br />
inflytande över skolarbetet.</p>
<p style="margin-left:3px;">Åtskilliga studier visar att eleverna önskar mer inflytande över sin situation<br />
både när det gäller trivsel, ordning, undervisningens innehåll och arbetssätt.<br />
De sämsta möjligheterna till inflytande har eleverna vad gäller undervisningen.<br />
Det är samtidigt här som eleverna har redovisat störst önskan<br />
om ett vidgat inflytande.</p>
<p style="margin-left:3px;">De få projekt om elevdemokrati som genomförts i Sverige har gällt lågoch<br />
mellanstadierna. Enligt SÖ förefaller det vara så att ju högre upp i utbildningen<br />
man kommer, desto starkare blir styrningen av undervisningen<br />
och ju mindre inflytande får eleverna. Detta överrensstämmer dåligt med<br />
läroplanens uttalande om att ökad ålder och mognad hos eleverna ger förutsättningar<br />
för ett ökat medinflytande över den egna arbetssituationen.</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ub317</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Ub317</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Vpk föreslår att 2 miljoner kr anslås för att genom forskninganknutet utvecklingsarbete<br />
främja elevers inflytande över undervisningens planering<br />
och genomförande.</p>
<p>Arbetsformerna</p>
<p>Elevinflytande och klassrumsdemokrati är nära förknippat med de arbetsformer<br />
som används i skolan. Utan att förändra dessa kan inte läroplanens<br />
mål nås.</p>
<p>Med den katederundervisning som fortfarande är dominerande i skolan<br />
tillsammans med en undervisning som styrs av läroböckerna med tillhörande<br />
arbetsuppgifter och som organiseras i korta lektionspass återstår inte mycket<br />
för vare sig elever eller föräldrar att vara med och besluta om.</p>
<p>Fortfarande har läroböckerna alltjämt en central plats i undervisningen.<br />
Studier visar att de står för det mesta av innehållet och definierar vad som<br />
är viktigt att kunna. Flera studier visar att eleverna sitter den mesta tiden<br />
tillsammans i klassrummet och lyssnar på läraren eller löser likadana uppgifter.<br />
Grupparbete liksom verkligt individuella uppgifter är undantag. Ännu<br />
mer ovanligt är fältstudier eller projektarbeten. Eleverna får sin kunskap huvudsakligen<br />
genom läroboken och läraren. Det är läraren som talar, medan<br />
eleverna sitter tysta eller svarar på frågor.</p>
<p>Enligt en undersökning som nu refereras i SÖ:s anslagsframställan är de<br />
kunskaper som premieras i skolan i alltför stor utsträckning ytliga, dvs innebär<br />
att eleverna lär in något som sedan skall återges såsom det lärts in. Utrymmet<br />
för reflektion, analys och tillämpning är alltför litet. Elevernas egna<br />
erfarenheter utnyttjas sällan. Oftast behandlas de som ovidkommande. Det<br />
gäller i högre grad ju högre upp i årskurserna eleverna går. På så sätt får<br />
eleverna intryck av att den kunskap de har om världen inte är besläktad med<br />
skolans. Detta medför att många elever varken har användning för skolans<br />
kunskaper eller blir engagerade i dem.</p>
<p>Enligt vpk bör undervisningen utgå från elevernas egna frågeställningar.<br />
Och ett viktigt inslag i skolan ska vara att lära eleverna att formulera frågor,<br />
att problematisera. Eleverna skall formulera frågor att söka lösningar på och<br />
målsättningar att uppnå med ett visst tema. Utifrån målsättningarna och frågeställningarna<br />
skall sedan eleverna själva, tillsammans eller i grupp, söka<br />
sig fram. Läraren med sin kunskap och erfarenhet ska fungera som elevernas<br />
viktigaste resurs i kunskapssökandet.</p>
<p>I vårt högt utvecklade ”informationssamhälle” har det blivit allt viktigare<br />
att skolan utvecklar elevernas förmåga att själva söka den kunskap de eftersträvar.<br />
Viktigt är också att eleverna tränas i att kritiskt bedöma den information<br />
och den fakta de inhämtar. Att ifrågasätta, bedöma och lära sig använda<br />
ny kunskap måste få en mycket viktigare roll i skolans arbete.</p>
<p>Undervisningen på högstadiet och gymnasiet är idag uppdelad på en<br />
mängd olika ämnen, fördelade på 40-minuterspass och förmedlad av en<br />
mängd olika lärare. Denna ämnessplittring leder till att det blir svårare för<br />
eleven att förstå sammanhang och orsakssamband. Även själva inlärningen,<br />
fördjupningen och ifrågasättandet försvåras. Vpk anser att undervisningen<br />
måste bryta med den snäva uppdelningen i ämnen och lektionspass. Vi me</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ub317</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>4</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>nar att t.ex. temastudier och arbete i lärarlag är steg i rätt riktning som bör<br />
utvecklas.</p>
<p>Nya arbetsformer måste in i skolan. Det vore tragiskt om den interna utbildning<br />
som förekommer inom näringsliv och organisationer skulle ta tillvara<br />
de pedagogiska framstegen mer aktivt än grundskolan och gymnasieskolan.</p>
<p>Betygen</p>
<p>Vpk har i en annan motion till årets riksmöte utförligt presenterat vår syn r i<br />
betygen i grundskolan och gymnasieskolan.</p>
<p>En skola för alla</p>
<p>Det borde vara en självklarhet med en bra och likvärdig utbildning för alla<br />
barn i Sverige oavsett elevens bostadsort, kön och klasstillhörighet. Men tyvärr<br />
är det inte så idag om man ser till verkligheten istället för till läroplaner<br />
och skollag.</p>
<p>Statistiska centralbyrån har i en stor undersökning konstaterat att klasskillnaderna<br />
i den svenska skolan kvarstår. Elevens bostadsort, kön och föräldrarnas<br />
yrke är fortfarande av avgörande betydelse för betygen och för vilken<br />
linje han eller hon väljer i gymnasieskolan. Efter 25 år av grundskola är<br />
skillnaderna så stora att vi är många som känner helig ilska över orättvisorna.</p>
<p>Orättvisorna i skolan kan inte enbart lösas genom förändringar i grundskolan<br />
och gymnasieskolan. Det krävs en rättvis fördelningspolitik som utjämnar<br />
skillnaderna i inkomst, boende, hälsa, inflytande, fritid, arbetsmiljö,<br />
tillgång till kultur osv. Men en del av orsakerna finns inbyggda i skolans sätt<br />
att fungera.</p>
<p>Allmän och särskild kurs</p>
<p>Vpk arbetar för en sammanhållen grundskola där eleverna följs åt i nio år.<br />
Varje permanent nivågruppering, där eleverna delas in i grupper med<br />
”sämre” och ”bättre” elever, innebär i praktiken att man frångår målsättningen<br />
om en likvärdig utbildning för alla.</p>
<p>Allmän och särskild kurs i matematik och engelska är den enda form av<br />
permanent nivågruppering som är tillåten enligt läroplanen. De olika kurserna<br />
har samma kursplan.</p>
<p>Ca 70 % av eleverna väljer inför åk 7 särskild kurs i båda ämnena. Under<br />
högstadietiden går många över till allmän kurs. I slutet av åk 9 är det endast<br />
50% av eleverna som gått i särskild kurs hela tiden. 14% väljer allmän kurs<br />
i båda ämnena redan från början.</p>
<p>En undersökning om alternativkurssystemet som gjorts vid Högskolan för<br />
lärarutbildning i Stockholm presenterades i somras. Undersökningsresultaten<br />
visar att elever som väljer allmän kurs i åk 6 i stort sett behåller sina<br />
mycket låga betyg, och standardprovsresultaten visar en snarast negativ utveckling<br />
under högstadieåren. Även utvecklingen av dessa elevers självuppfattning<br />
och erfarenheter av skolan går i en negativ riktning. Av undersök</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ub317</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>5</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>ningen kan man dra slutsatsen att de elever som har de största svårigheterna<br />
i skolan inte gynnas av uppdelningen i allmän och särskild kurs.</p>
<p>När eleverna i åk 6 väljer allmän eller särskild kurs i matematik och engelska,<br />
är det i stor utsträckning ett val grundat på föräldrarnas ambitionsnivå<br />
och klasstillhörighet. Enligt vpks människosyn är inga elever ”bra” eller ”dåliga”.<br />
Elever är olika och har skilda behov och förutsättningar. Det måste<br />
skolan anpassa sig till, så att alla elever ändå ges en likvärdig utbildning.</p>
<p>Eleverna ska ha rätt till den undervisning och det stöd som de behöver.<br />
Systemet med alternativkurser på grundskolans högstadium försvårar en sådan<br />
utveckling. I undervisningsgrupperna för allmän kurs samlas dels elever<br />
som har svårt med vissa moment i undervisningen och därför är i behov av<br />
extra lärarhjälp, dels elever med sociala problem och ytterligare s.k. bråkiga<br />
elever. Dessa elever har vitt skilda behov. Det enda de har gemensamt är att<br />
de inte tillhör de mest ”lyckade” eleverna. Resultatet blir många gånger en<br />
ohållbar situation för både läraren och eleverna.</p>
<p>Vpk föreslår att den nuvarande uppdelningen i allmän och särskild kurs i<br />
matematik och engelska på grundskolan avskaffas.</p>
<p>Tillval</p>
<p>På grundskolans högstadium skall eleverna välja ett tillvalsämne. Det har<br />
visat sig att också detta val, liksom valet av alternativkurser i matematik och<br />
engelska, till stor del är ett val efter föräldrarnas ambitionsnivå och klasstillhörighet.<br />
Barn till föräldrar med höga ambitioner eller högre samhällsklass<br />
väljer franska eller tyska, medan det till största delen är barn ur arbetarklassen<br />
som befolkar kurserna i lokala tillval.</p>
<p>Andelen elever som väljer B-språk i årskurs 7 är ca 65 %. Elevernas kursval<br />
förändras emellertid kraftigt efter åk 7, minst 20 % av den ursprungliga<br />
B-språksgruppen väljer om till ett annat tillvalsämne under högstadiets<br />
gång. De lokala tillvalskurserna får alltså succesivt ta emot ett stort antal nya<br />
elever, vilket leder till svårigheter av olika slag. Alltför många elever hamnar<br />
i dessa kurser som en följd av att de valt från B-språken snarare än till de<br />
lokala kurserna. Detta försvårar arbetet med att skapa stabila alternativ till<br />
B-språken. Lärarna får både i åk 8 och åk 9 ta emot nybörjare.</p>
<p>Vpk menar att tillvalet i grundskolan i sin nuvarande utformning står i<br />
strid med en likvärdig grundskola. Valet av tillval, som eleverna gör redan i<br />
åk 6, påverkar deras möjligheter inför kommande studier i t.ex. gymnasieskolan.<br />
Tillvalet i sin nuvarande utformning måste alltså, enligt vpk, ändras.</p>
<p>En möjlighet är att ersätta det nuvarande tillvalet med obligatoriskt Bspråk.<br />
Det bör i så fall finnas fler språk än tyska och franska att välja mellan.<br />
Men för de elever som har stora svårigheter redan med svenska och engelska<br />
kan ytterligare ett språk i grundskolan möjligen ställa till bekymmer. Det<br />
finns även ett värde i det lokala tillvalsämnet som kan berika skolan. Om de<br />
lokala tillvalskurserna befrias från att vara det alternativ som elever väljer<br />
för att ”slippa” B-språk så skulle de säkert kunna utvecklas betydligt bättre<br />
än i dag.</p>
<p>Försök med dubbelt tillval pågår idag på ett antal skolor. Eleverna får där<br />
göra både ett språkligt och ett lokalt val. Det finns fördelar med att alla ele</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ub317</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>6</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>ver kan få en språklig förstärkning, antingen genom ett B-språk eller genom<br />
en fördjupning i sitt modersmål och/eller engelska samtidigt som de får möjlighet<br />
att utveckla en personligt intresse av annat slag. En nackdel med det<br />
dubbla tillvalet är att det innebär jämkningar av timplanen.</p>
<p>Språkvalet bör utökas med fler valmöjligheter. Många elever är idag intresserade<br />
av att läsa spanska, men även för andra språk finns ett intresse.<br />
Att ge möjlighet att läsa något av våra stora invandrarspråk, t.ex. finska,<br />
serbokroatiska eller grekiska, som B-språk bör övervägas. Det är önskvärt<br />
att även andra språk än franska/tyska eller svenska/engelska prövas i försöksverksamheten.</p>
<p>Det är mycket viktigt att språkundervisningen i grundskolan förnyas och<br />
utvecklas. Språkundervsiningen bör kunna hämta inspiration och kunnande<br />
även från andra ämnen som t.ex. musik, bild och SO-ämnen. Samtidigt är<br />
det positivt med de försök som görs för att använda ett annat undervisningsspråk<br />
än svenska i andra ämnen än språken. I B-språken bör en utveckling<br />
mot en mer kommunikativ språkundervisning stimuleras, där eleverna i par<br />
eller grupp övar och bygger upp språket och där deras eget ansvar för kunskapsutvecklingen<br />
successivt ökar.</p>
<p>Vi i vpk tycker att försöksverksamheten med dubbelt tillval hittills varit så<br />
pass positiv att försöksverksamheten bör utökas för att senare kunna ligga<br />
till grund för en förändring av det nuvarande tillvalet. Vpk föreslår att 1 miljon<br />
kr. anslås för detta utvecklingsarbete.</p>
<p>Självstudier</p>
<p>Vpk menar att eleverna i skolan skall tränas både i samarbete och i självständigt<br />
arbete, både i att gemensamt lösa en uppgift och i att själva kunna planera<br />
sitt arbete. Därför menar vi att den nu förhärskande katederundervisningen<br />
skall ersättas med dels arbete i grupp och dels enskilt arbete.</p>
<p>Det är stor skillnad på de möjligheter som elever ur arbetarklassen har att<br />
klara av sina läxor jämfört med t.ex. elever från akademikerhem. För att<br />
motverka dessa orättvisor i samhället föreslår vpk att tid avsätts för självständigt<br />
arbete under skoltid. Skolan skall hålla med ändamålsenliga lokaler<br />
för självstudier och det skall finnas tillgång till lämplig litteratur och någon<br />
person att fråga om hjälp när man inte förstår. Det skulle kunna gå till så att<br />
en lärare alltid finns i självstudielokalerna under självstudietid. För läraren<br />
får då denna timme i självstudiehjälp räknas som en vanlig undervisningstimme<br />
i tjänsten. En sådan hjälp för elevernas självstudier skulle kraftigt förbättra<br />
möjligheterna för elever ut olika samhällsklasser att få en likvärdig<br />
skolgång.</p>
<p>Anpassad studiegång</p>
<p>Vpks grundläggande uppfattning är att skolan skall organiseras på ett sådant<br />
sätt, och ges sådana resurser, att en bra utbildning skall kunna ges till alla<br />
elever. När skolan misslyckas med det så menar vi att orsaken i första hand<br />
står att finna hos skolan själv. Det är inte den enskilde eleven som är misslyckad<br />
som individ!</p>
<p>Av den anledningen motsätter vi oss den s.k. anpassade studiegången som</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ub317</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>7</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>enligt vår mening är ett sätt för skolan att avsvära sig ansvaret för vissa elever.<br />
Eftersom det är skolan som har misslyckats så är det skolan som skall<br />
ändras, inte eleven som skall bort.</p>
<p>Vi menar att alla ska ha rätt till en grundskolekompetens. De elever som<br />
behöver särskilt stöd i skolan skall naturligtvis få det. Men vi inser också att<br />
samhällets alla orättvisor och missförhållanden inte kan lösas inom skolans<br />
ram. Den utslagning som sker i samhället i övrigt kommer så länge den fortgår<br />
att ge effekter också i skolan. Vpk vill föreslå att en utredning tillsätts<br />
för att se över situationen för de elever som har de största svårigheterna i<br />
skolan i syfte att förbättra deras möjligheter samt att se över den anpassade<br />
studiegången i syfte att minska användningen av denna åtgärd.</p>
<p>Flickornas villkor i skolan</p>
<p>Vpk har i en särskild motion till årets riksmöte tagit upp den bristande jämlikheten<br />
i skolan och där föreslår vi åtgärder för att förbättra flickornas villkor<br />
i skolan.</p>
<p>Skolor i glesbygd</p>
<p>Hela landet främjas av att Sverige har en regional balans. Tyvärr har utvecklingen<br />
gått åt motsatt håll. Det är nu nödvändigt att på olika sätt främja en<br />
regional utveckling.</p>
<p>Ofta har den regionalpolitiska debatten om utbildning inriktats på högskoleutbildning.<br />
Tillgången till högskoleutbildning med hög kvalitet är naturligtvis<br />
viktig. Men tillgången till grundskola är ofta av än mer grundläggande<br />
betydelse än en högskola inom en radie av 15 till 20 mil.</p>
<p>Vpk menar att Sverige har råd att satsa på skolor i glesbygd. En skola är<br />
ofta själva beviset på att en ort lever, medan en nedlagd skola fungerar som<br />
en gravsten för bygden.</p>
<p>Ett särskilt anslag bör införas för att ge skolor i glesbygd en möjlighet att<br />
överleva och utvecklas. Dessa skolor skall både kunna existera och samtidigt<br />
ha utrymme för visst utvecklingsarbete. Vpk menar att ett sådant särskilt anslag,<br />
som kan disponeras av SÖ, innebär att man i framtiden kan undvika<br />
uppslitande strider som den i Drevdagen.</p>
<p>Vpk föreslår att riksdagen för budgetåret 1990/91 som ett särskilt anslag<br />
anslår 10 miljoner kr. för särskilt stöd till skolor i glesbygd.</p>
<p>Arbetsmiljö</p>
<p>Skolornas arbetsmiljö är många gånger mycket dålig. I vissa kommuner, t ex<br />
Stockholm, menar yrkesinspektionen att ingen arbetsmiljö är så usel som<br />
skolans. Allergiutredningen, som nyligen avlämnat sitt betänkande, pekar<br />
på det faktum att så mycket som vart tredje barn uppvisar allergiska besvär.<br />
Arbetsmiljön i skolorna framhålls som en starkt bidragande orsak till denna<br />
oroväckande ökning av allergierna.</p>
<p>Den dåliga arbetsmiljön är ett problem för både elever och lärare. Det<br />
kanske allvarligaste problemet är dålig ventilation. Men även dålig städning,<br />
fukt och mögel är vanliga problem i skolan. En annan allvarlig brist är avsaknaden<br />
av ordentliga personalutrymmen och vettiga uppehållsrum för ele</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ub317</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>verna, buller, urusel belysning, farliga kemiinstitutioner, maskiner utan lagstadgade<br />
skydd etc.</p>
<p>Vpk kan inte se att det skulle finnas någon som helst anledning att ställa<br />
lägre krav på elevernas och skolpersonalens arbetsmiljö än på andra arbetstagares.<br />
De problem som finns måste lösas.</p>
<p>Riksdagen uttalade i december 1989 att ett stimulansbidrag om 300 milj.<br />
kr. per år i tio år skall ställas till kommunernas förfogande förförbättringar<br />
av skolornas fysiska arbetsmiljö. Riksdagens beslut var en direkt följd av de<br />
villkor vpk ställde i samband med behandlingen av den s.k. kommunaliseringspropositionen.<br />
I årets budgetproposition aviserar regeringen ett förslag<br />
om ett sådant stimulansbidrag under nästa år. Med anledning av det aviserade<br />
förslaget avstår vpk från att nu föreslå några ytterligare statliga satsningar<br />
på skolornas arbetsmiljö.</p>
<p>Trots att arbetsmiljölagen gäller elever fr.o.m åk 7, har eleverna hittills<br />
saknat skyddsombud och möjlighet att delta i skolans skyddsarbete. Nu föreslår<br />
regeringen i en nyligen lagd proposition (1989/90:61) att elevernas rättigheter<br />
förbättras. Vpk kommer att i en motion med anledning av nämnda proposition<br />
att närmare utveckla vår syn på elevernas rättigheter i skolornas<br />
skyddsarbete.</p>
<p>Skolmaten</p>
<p>För att kuna växa, vara aktiv, hänga med och lära sig på lektionerna behöver<br />
eleverna näringsriktig och aptitlig mat i skolbespisningen. Undersökningar<br />
visar att svenska barns matvanor är alarmerande dåliga. Många barn äter<br />
ingen annan lagad mat under dagen än den som serveras i skolan. Den förändrade<br />
familjestrukturen och den höga andelen kvinnor i förvärvsarbete<br />
har förstärkt behovet av att familjerna måste kunna lita på att barnen får<br />
bra, näringsriktig och aptitlig mat i skolan.</p>
<p>Tyvärr är standarden på skolmaten ibland mycket låg. Skolmåltiderna har<br />
i flera kommuner fått känna av kraftiga besparingar. Det har lett till att maten<br />
blivit sämre och ofta inte uppfyller den tredjedel av dagens näringsbehov<br />
som eleverna på hemkunskapslektionerna får lära sig att den bör innehålla.</p>
<p>En del kommuner, t.ex. Lund, har gått så långt att de har infört matavgifter<br />
för gymnasieeleverna. Denna modell diskuteras nu i allt fler kommuner.</p>
<p>Besparingar på personalkostnaderna och otillräckliga eller icke ändamålsenliga<br />
skolmatsalar har på flera håll lett till att matrasterna sträckts ut över<br />
dagen. Det kan vara så att första kullen elever äter redan kl 10.00 medan de<br />
sista äter först kl 13.30. Förutom problem med varmhållningen så leder detta<br />
till hungriga och trötta elever. Oregelbundna mattider kan tillsammans med<br />
den dokumenterade stressen och provhetsen i skolan leda till försämrad<br />
hälsa bland eleverna, bl a i form av magkatarr och återkommande huvudvärk.</p>
<p>En avsevärd förbättring av skolmåltiderna är enligt vpk angelägen och vi<br />
vill återigen föra fram vårt förslag om att skolmåltiderna skall ses som en<br />
nödvändig resurs i skolan och därför regleras i skollagen.</p>
<p>Vi vill även i sammanhanget poängtera möjligheterna att köpa in alternativt<br />
odlade livsmedel. Genom att i skolorna servera mat som tillagats av så</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ub317</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>9</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>dana råvaror befrämjar samhället den nödvändiga utvecklingen av ett jordbruk<br />
i ekologisk balans.</p>
<p>Vpk föreslår att det i skollagens 4 kap. 15 § och 5 kap. 14 § skall skrivas in<br />
att eleverna utan kostnad skall ha tillgång till skolmåltider motsvarande<br />
minst en tredjedel av det dagliga näringsbehovet.</p>
<p>Utveckling</p>
<p>Utveckling av grundskolan och gymnasieskolan är betydelsefullt för samhället<br />
som helhet liksom för de enskilda eleverna. Nya utmaningar och nya problem<br />
möter nya generationer samtidigt som grundläggande kunskaper och<br />
bildning aldrig förlorar sitt värde.</p>
<p>Några av de delar vpk ser som väsentliga att utveckla är:</p>
<p>Kultur i skolan. Målsättningen måste vara att det reguljära skolarbetet i<br />
ökad utsträckning skall rymma kulturinsatser. Det är även väsentligt att stimulera<br />
elevernas intresse för kultur och deras egen kulturella verksamhet.<br />
De kommunala musikskolorna spelar en viktig roll för många elevers musikintresse.<br />
På samma sätt bör det enligt vpk startas kommunala teater-, dansoch<br />
bildskolor. Det finns många exempel från det pågående projektet med<br />
kultur i skolan som är värda att utveckla.</p>
<p>Ökad ämnessamverkan. Som vi redovisat under ett annat avsnitt så anser<br />
vpk att det är nödvändigt med en upplösning av de snäva ämnesgränserna.<br />
Ett nära samarbete och samverkan mellan olika ämnen i både grundskolan<br />
och gymnasieskolan krävs för att eleverna skall ges möjlighet att få djupare<br />
insikter och förstå sammanhang.</p>
<p>Miljöundervisning. Undervisningen i miljöfrågor är ett tydligt exempel på<br />
ett ämne som kräver ämnessamverkan och nya arbetssätt.</p>
<p>Elevaktiva arbetssätt. Som vi redovisat under ett annat avsnitt så är situationen<br />
i klassrummen fortfarande dominerad av läroböckerna och lärarens<br />
katederundervisning. Det finns många skäl som gör det nödvändigt att snarast<br />
utveckla arbetsformer i skolan som gör att eleven själv blir den aktive<br />
parten i undervisningen.</p>
<p>Regeringen föreslår i budgetpropositionen att bidrag till lokalt utvecklingsarbete<br />
på mellanstadiet och högstadiet, bidrag till kultur i skolan och<br />
stimulansbidrag för utveckling av samlad skoldag slås ihop till en samlad anslagspost.<br />
Vpk har ingenting att invända mot denna sammanslagning.</p>
<p>Regeringen föreslår att det sammanlagda anslaget skall uppgå till 66 milj.<br />
kr. Med hänvisning till det stora behovet av utvecklingsarbete föreslår vpk<br />
en kraftig ökning av anslaget. Vpk föreslår att anslaget totalt skall omfatta<br />
100 milj. kr., dvs. 34 milj. kr. mer än vad regeringen föreslagit.</p>
<p>Syo-verksamheten</p>
<p>Kraven på syoverksamheten ökar, inte minst med tanke på konkurrensen<br />
om de minskade ungdomskullarna. När olika branschorganisationer konkurrerar<br />
om arbetskraften och försöker styra ungdomarnas val är det syofunktionärernas<br />
uppgift att skilja ut vad som är saklig information och vad som<br />
är propaganda. Syofunktionärerna skall anpassa informationen till elevernas<br />
behov och ge eleverna förutsättningar att tolka och förstå olika signaler från<br />
arbetslivet.</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ub317</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>10</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Arbetslivets snabba utveckling och de ökade kraven på utbildning inom i<br />
stort sett alla yrkesområden bidrar också till de ökade kraven på syoverksamheten.</p>
<p>Vi i vpk är mycket angelägna om att de tydliga val som eleverna gör efter<br />
klasstillhörighet och könstillhörighet kan brytas. Det är enligt vpk:s mening<br />
ett misslyckande att klasskillnaderna i skolan knappast minskat under de senaste<br />
20 åren. De könsbundna valen till gymnasieskolan har inte heller förändrats<br />
nämvärt.</p>
<p>För att uppmuntra eleverna att välja efter intresse och möjligheter istället<br />
för klass- och könsbundna val krävs en kraftigt förstärkt syo-verksamhet.<br />
Vpk menar även att det är av stor betydelse att syofunktionärerna deltar i<br />
undervisningen på de områden där deras kunskaper kan komma till nytta.<br />
Den betygsfria skola som vpk arbetar för ställer ytterligare krav på syoverksamheten<br />
i skolan.</p>
<p>Syoverksamheten behöver förstärkas dels i grundskolan och dels i gymnasieskolan.</p>
<p>Vpk föreslår att 50 milj. kr. anslås för budgetåret 1990/91 utöver regeringens<br />
förslag för en utökad och förbättrad syoverksamhet i grundskolan och<br />
att 25 milj. kr. anslås för budgetåret 1990/91 utöver regeringens förslag för<br />
en utökad och förbättrad syoverksamhet i gymnasieskolan.</p>
<p>Mindre klasser</p>
<p>Den katederundervisning som fortfarande är dominerande i skolan riktar sig<br />
vanligen till närmare 30 elever på en gång. Dessa elever har skilda behov och<br />
skilda förutsättningar. Varje elev är en unik individ och utgör en stor tillgång<br />
i skolan.</p>
<p>Varje elev bör få tillgång till mer av den viktiga resurs som lärarens tid och<br />
engagemang är. För att läraren skall ha en rimlig chans att kunna hjälpa och<br />
stödja varje elev utifrån elevens egna förutsättningar måste undervisningsgrupperna<br />
minskas.</p>
<p>Vpk föreslår att 250 milj. kr. anslås budgetåret 1990/91 för att användas till<br />
att minska undervisningsgrupperna i grundskolan. Detta kan ske antingen<br />
genom att minska klasstorleken, genom att ha mer undervisning i halv klass<br />
eller genom tillfälliga gruppindelningar.</p>
<p>Vpk föreslår också att regeringen ges i uppdrag att lägga fram en plan för<br />
hur klasstorlekarna succesivt kan minskas till max 25 i hela grundskolan.</p>
<p>B-klasser åk 3/4</p>
<p>På grundskolans lågstadium, åk 1 till 3, är delningstalet för ny klass 25 elever.<br />
På mellanstadiet är delningstalet 30 elever. Det betyder att när det i en årskurs<br />
på lågstadiet finns fler än 25 elever ska två klasser inrättas, och när det<br />
finns fler än 30 mellanstadieelever i en åk skall likaledes två klasser inrättas.</p>
<p>I B-klasser slås två årskurser ihop och bildar en klass, oftast p.g.a. litet<br />
elevunderlag. I åk 3/4 läser en lågstadiegrupp ihop med en mellanstadiegrupp.</p>
<p>Det vore naturligt att delningstalet för åk 3/4 vore det samma som för åk<br />
3, dvs. det delningstal som gäller för lågstadiet. Så är nu inte fallet. B-klasser</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ub317</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>11</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>åk 3/4 behandlas i statsbidragssammanhang som en klass i åk 4, dvs enligt<br />
mellanstadiets normer.</p>
<p>Innevarande budgetår har totalt 360 basresurser tilldelats för B-klasser åk<br />
3/4. För 60 av dessa basresurser överstiger elevantalet 25 elever. För den<br />
stora majoriteten av de aktuella klasserna är alltså elevantalet redan idag<br />
max 25 och en förändring av delningstalet skulle idag få effekt endast för 60<br />
klasser. Att sänka delningstalet till 25 för B-klasser åk 3/4 skulle, enligt SÖ,<br />
innevarande budgetår betyda en merkostnad med 14,5 milj. kr.</p>
<p>Vpk anser att det är naturligt att B-klasserna i åk 3/4 inte skall missgynnas<br />
genom att vid tilldelningen av basresurser betraktas som en mellanstadieklass<br />
utan vill istället anslå de medel som krävs för att dessa klasser skall<br />
kunna ha ett delningstal på 25 elever per klass.</p>
<p>Vpk föreslår att riksdagen beslutar att delningstalet 25 skall gälla för Bklasser<br />
åk 3/4 samt att riksdagen för detta ändamål för budgetåret 1990/91<br />
anslår 16 miljoner kr utöver regeringens förslag.</p>
<p>Fredsfrågor och internationell förståelse</p>
<p>Behovet av ökad kunskap om fredsfrågor och förståelse för andra länders<br />
folk och villkor inses av de flesta. I skolans undervisning skall överlevnadsoch<br />
solidaritetsfrågor tillsammans med frågor som rör grundläggande<br />
mänskliga rättigheter och fred behandlas.</p>
<p>En process har kommit igång när det gäller att förstärka den internationella<br />
inriktningen av undervisningen. Men alltjämt handlar det om en minoritet<br />
av skolor och lärare. Fortfarande finns inte tillräckligt av beprövade metoder<br />
för att göra undervisningen om dessa frågor effektiv. Det som enligt<br />
föredragande statsrådet i budgetpropositionen borde ingå som en naturlig<br />
del i undervisningen riskerar att begränsas till enstaka lovvärda initiativ av<br />
en begränsad grupp eldsjälar.</p>
<p>Mot bakgrund av detta anser vpk att ytterligare medel för att initiera försök<br />
och metodutveckling samt sprida goda erfarenheter inom området är befogade.</p>
<p>Vpk föreslår därför att 300 000 kr utöver regeringens förslag för budgetåret<br />
1990/91 anslås för detta ändamål.</p>
<p>Miljöundervisning</p>
<p>Under de senaste decennierna har allt fler negativa effekter på natur och<br />
miljö konstaterats. Miljöfrågornas vikt för den långsiktiga överlevnaden på<br />
jorden står klart för de flesta i vårt land. Men fortfarande är steget långt från<br />
en allmän insikt om miljöfrågornas vikt till en handlingsberedskap för att<br />
aktivt kunna påverka det som idag hotar och förstör jordens framtida livsbetingelser.</p>
<p>Det är helt uppenbart den levande naturen och människors hälsa som i<br />
första hand och allvarligast drabbas av miljöförstöringen. Flera naturliga<br />
produktionssystem kollapsar nu p.g.a. miljöstress. Det växande problemet<br />
med t.ex. cancer och allergier har visat sig till stor del bero på miljöfaktorer<br />
i vid bemärkelse. Även sambandet mellan fattigdomen i världen och de<br />
orättvisa förhållanden som jordens folk lever under å ena sidan och de glo</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ub317</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>12</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>bala miljöfrågorna och en hållbar ekologisk utveckling i världen å andra sidan<br />
har blivit smärtsamt tydligt. Miljöförstörelsens inhumana sidor har under<br />
senare år framträtt i allt kusligare dager. Brundtland-kommissionen och<br />
FN:s Världsmiljödeklaration understryker t.ex. behovet av utbildning, kunskaper<br />
och engagemang när det gäller livets villkor.</p>
<p>För att lösa dagens och morgondagens miljöproblem krävs stora kunskaper<br />
tillsammans med ett starkt engagemang så att långsiktigt hållbara beslut<br />
kan fattas. Både när det gäller att ställa krav på nuvarande och framtida<br />
makthavare och när det gäller individens ansvar för miljökonsekvenserna av<br />
sitt eget sätt att leva krävs för alla medborgare en god grundkunskap om<br />
sambanden mellan naturen och hoten mot natur och miljö.</p>
<p>Det finns idag en stor medvetenhet om att miljöundervisningen i skolan<br />
måste stärkas. Inom grundskolan måste alla elever få de grundkunskaper<br />
som krävs för att förstå de ekologiska sambanden och konsekvenserna för<br />
miljön av människans handlande. Även i gymnasiet måste miljöundervisningen<br />
få en mer framträdande plats. Miljöundervisningen måste bli ett naturligt<br />
inslag i undervisningen i ett flertal ämnen.</p>
<p>Lärarna skulle gärna vilja undervisa mer om miljöfrågor, det visar en sifoundersökning<br />
från 1988. Men lärarna är ofta osäkra och saknar själva tillräckliga<br />
kunskaper i miljöfrågor. De av SÖ konstaterade svårigheterna med<br />
att få till stånd en ökad samverkan mellan lärarna i orienteringsämnen på<br />
högstadiet bidrar också till att försvåra miljöundervisningen. Målen för miljöundervisningen<br />
skiljer sig mycket mellan olika skolor och olika delar av<br />
landet.</p>
<p>Initativ och ansvar när det gäller miljöundervisningen vilar idag i allt för<br />
stor utsträckning på eldsjälar inom lärarkåren. Vpk föreslår därför kraftigt<br />
utökade medel för utvecklingsarbete i skolan bl.a. när det gäller miljöundervisningen.</p>
<p>Lärarnas fortbildning i miljöfrågor måste utökas. Vpk föreslår att 10 milj.<br />
kr. utöver regeringens förslag anslås till B8. Fortbildning m.m. för fortbildning<br />
för miljöundervisning.</p>
<p>Undervisning i datakunskap</p>
<p>Ämnet datakunskap är obligatoriskt i grundskolans högstadium och ingår<br />
dessutom i flera gymnasielinjer. Kunskaper i att använda och kontrollera en<br />
dator liksom kunskaper om datorns roll i samhället blir allt viktigare i vårt<br />
samhälle.</p>
<p>En undersökning av dataundervisningen i Stockholms skolor, gjord på<br />
uppdrag av skoldirektionen, visar att hälften av eleverna i högstadiet och på<br />
gymnasiet inte fick någon som helst undervisning under vårterminen 1989.</p>
<p>Den nämnda undersökningen visar att endast 20 % av eleverna fick regelbunden<br />
undervisning och 44 % av högstadieelverna uppger att de "nästan<br />
aldrig arbetade med datorer i skolan”.</p>
<p>Mer än var tionde elev arbetar däremot med datorer på fritiden. Men skillnaden<br />
är stor mellan könen; 21 % av pojkarna arbetade med dator på fritiden,<br />
för flickorna var motsvarande siffra 5%. Högsta noteringen hade 16åriga<br />
pojkar där 29 % uppgav att de använde dator hemma ”igår”.</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ub317</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>13</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Läroplanen betonar vikten av att lärarna tar upp datorns roll i samhället<br />
och för den enskilde. Av matematik- och NO-lärarna hade 83 % ”nästan aldrig”<br />
tagit upp det, för SO-lärarna var den siffran 73 %.</p>
<p>Stockholmsundersökningen ger bilden av ett rent lotteri där den elev som<br />
drar en nitlott kan gå igenom hela skolan utan att ens ha sett en dator. Det<br />
finns ingen anledning att anta att situationen skulle vara radikalt annorlunda<br />
i landets övriga kommuner. En av de främsta orsakerna till den usla situationen<br />
är med säkerhet bristande fortbildning av lärarna.</p>
<p>Vpk föreslår därför att riksdagen anslår 5 milj. kr. utöver regeringens förslag<br />
till B8 Fortbildning m.m. för fortbildning av lärare i datakunskap.</p>
<p>Antalet platser i gymnasieskolan</p>
<p>Vpk anser att gymnasieskolan bör vara dimensionerad så att samtliga 16åringar<br />
kan få plats. En gymnasieutbildning måste idag betraktas som en<br />
nödvändig grundutbildning och de allra flesta ungdomarna fortsätter direkt<br />
till gymnasieskolan efter grundskolan. För att göra det möjligt för den lilla<br />
grupp som idag inte kommer in i gymnasieskolan måste gymnasieskolans dimensionering<br />
öka i förhållande till antalet 16-åringar.</p>
<p>Regeringen föreslår i årets budgetproposition istället att det ökade antalet<br />
16-åringar jämfört med planeringsramarna inte skall resultera i några fler<br />
platser. Det innebär att det blir lite svårare att komma in för dem som söker<br />
till gymnasieskolan hösten 1990 jämfört med dem som sökte hösten 1989. En<br />
sådan utveckling går stick i stäv med vpk:s ambitioner.</p>
<p>Vpk föreslår, i enlighet med SÖ:s förslag, att antalet intagningsplatser i<br />
gymnasieskolan 1990/91 blir 127 600, dvs. 600 fler platser än vad regeringen<br />
föreslår. Vi vill för detta ändamål för budgetåret 1990/91 anslå 17,5 milj. kr.<br />
utöver regeringens förslag.</p>
<p>TVeåriga yrkeslinjer i gymnasieskolan</p>
<p>Försöksverksamheten med treårig yrkesutbildning i gymnasieskolan är nu<br />
inne på sitt andra år. En utvärdering av försöksverksamheten pågår och är<br />
ännu inte avslutad. Försöksverksamheten har medfört dels nysatsningar och<br />
entusiasm, dels en hel del kostnader och problem.</p>
<p>Ännu finns inget fullskaleförsök som omfattar en hel region, vilket skulle<br />
vara mycket värdefullt för utvärderingsarbetet. Endast då kan man på ett bra<br />
sätt studera rekryteringen till yrkesutbildningen och det lokala arbetslivets<br />
möjligheter att få fram det nödvändiga antalet utbildningsplatser.</p>
<p>Regeringen föreslår i budgetpropositionen att försöksverksamheten<br />
1990/91 skall utökas med 1 200 platser för att möjliggöra fullskaleförsök.<br />
Vpk delar i princip regeringens bedömning i frågan om antalet platser.</p>
<p>Vpk har i en annan motion till årets riksmöte föreslagit att försök med en<br />
treårig energiteknisk linje skall inledas läsåret 1990/91. För att möjliggöra<br />
denna utökning av försöksverksamheten föreslår vpk, under förutsättning<br />
att riksdagen beslutar om försöksverksamhet med en treårig energiteknisk<br />
linje, att försöksverksamheten med treårig yrkesutbildning i gymnasieskolan<br />
utökas med 510 intagningsplatser 1990/91 utöver regeringens förslag.</p>
<p>För detta ändamål föreslår vpk att 3,2 milj. kr. anslås för budgetåret<br />
1990/91 utöver regeringens förslag.</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ub317</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>14</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Försöksverksamheten har visat sig medföra betydande extra kostnader.<br />
För att täcka en del av dessa kostnader föreslår vpk att 20 milj. kr. anslås<br />
budgetåret 1990/91 utöver regeringens förslag.</p>
<p>Gymnasieskolornas utrustning är ofta omodern eller otillräcklig. Detta<br />
problem har aktualiserats i samband med försöksverksamheten men är ett<br />
närmast generellt problem i gymnasieskolan. Vpk föreslår att 25 milj. kr.<br />
anslås för budgetåret 1990/91 utöver regeringens förslag för utrustning i gymnasieskolan.</p>
<p>I en annan motion till årets riksmöte har vpk föreslagit utökade resurser<br />
för fortbildning för lärarna i samband med försöksverksamheten med treårig<br />
yrkesutbildning i gymnaseiskolan.</p>
<p>Bildämnet</p>
<p>I läroplanen för grundskolan står det om bildämnet att eleverna skall ”...bli<br />
medvetna om bilden som språk och vänja sig att använda bildspråket som<br />
ett viktigt kommunikationsmedel vid sidan av att tala, läsa och skriva.”<br />
Vpk anser att bildämnet bör ses som ett basämne i skolan med stor betydelse<br />
för utvecklingen av elevernas kreativa och kommunikativa förmåga.<br />
Bildens betydelse som kommunikationsmedel ökar och bilden har idag en<br />
central betydelse i t.ex reklam, information, forskning. Vi omges av bilder i<br />
vår vardag och inom många yrken. I Forskningsrådsnämndens rapport nr<br />
83:10 säger professor P.E. Danielsson:</p>
<p>”Bildén är en mycket viktig form av information. En väsentlig, förmodligen<br />
dominerande del av vårt centrala nervsystem sysslar med bilddata.”<br />
Vpk anser att ämnet bild bör vara obligatoriskt i både grundskolan och<br />
gymnasieskolan. Detsamma gäller ämnet musik. Den undervisning eleverna<br />
får i bildämnet under sin skoltid är ofta den enda undervisning de får i detta<br />
ämne under hela sitt liv. Det är mycket sällan som en arbetsgivare erbjuder<br />
sina anställda en personalutbildning som innefattar bild, eller att den enskilde<br />
själv läser en kurs i bildämnet för att öka sin kompetens.</p>
<p>I samverkan med bildlärare bedriver SÖ sedan 1988 ett utredningsarbete<br />
om undervisningen i bild. Det har då framkommit ett starkt behov av att se<br />
över kursplanen för detta ämne.</p>
<p>Vpk tycker att det är mycket viktigt att bildämnet ges möjlighet att utvecklas<br />
både i grundskolan och gymnasieskolan och vi föreslår att regeringen<br />
uppdras att komma med förslag om hur detta skall ske.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:28px;">1. att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 2 milj. kr. utöver regeringens<br />
förslag till anslaget Bil Bidrag till driften av grundskolor<br />
för utvecklingsarbete för att främja elevers inflytande i enlighet med<br />
vad som i motionen anförts,</p>
<p style="margin-left:28px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om alternativkurserna i grundskolans högstadium,</p>
<p style="margin-left:28px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om att språkvalet i grundskolan bör utökas med fler<br />
valmöjligheter,</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ub317</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>15</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p>4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om försöksverksamheten med dubbelt tillval i grundskolans<br />
högstadium,</p>
<p>5. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1990/91 anslå 1 milj. kr.<br />
utöver regeringens förslag för utvecklingsarbete i anslutning till försöksverksamheten<br />
med dubbelt tillval till anslaget B 11 Bidrag till<br />
driften av grundskolor m.m.,</p>
<p>6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om en utredning för att se över situationen för de elever<br />
som har de största svårigheterna i skolan i syfte att förbättra deras<br />
möjligheter samt att se över användningen av den anpassade studiegången<br />
i syfte att minska användningen av denna åtgärd,</p>
<p>7. att riksdagen till särskilt stöd till skolor i glesbygd för budgetåret<br />
1990/91 anslår 10 milj. kr.</p>
<p>8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om ändring i skollagen avseende skolmåltider,</p>
<p>9. att riksdagen till lokalt utvecklingsarbete i skolan, i enlighet med<br />
vad som i motionen anförts, för budgetåret 1990/91 anslår 34 milj.<br />
kr. utöver regeringens förslag till anslaget Bil Bidrag till driften av<br />
grundskolor m.m.,</p>
<p>10. att riksdagen till syo-verksamheten i grundskolan, i enlighet<br />
med vad som i motionen anförts, för budgetåret 1990/91 anslår 50<br />
milj. kr. utöver regeringens förslag till anslaget Bil Bidrag till driften<br />
av grundskolor m.m.,</p>
<p>11. att riksdagen till syo-verksamheten i gymnasieskolan, i enlighet<br />
med vad som i motionen anförts, för budgetåret 1990/91 anslår 25<br />
milj. kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 18 Bidrag till driften<br />
av gymnasieskolor,</p>
<p>12. att riksdagen till minskade undervisningsgrupper i grundskolan,<br />
i enlighet med vad som i motionen anförts, för budgetåret 1990/91 anslår<br />
250 milj. kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 11 Bidrag<br />
till driften av grundskolor m.m.,</p>
<p>13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en plan för hur<br />
klasstorleken successivt skall minska till maximalt 25 elever i hela<br />
grundskolan,</p>
<p>14. att riksdagen beslutar att delningstalet för B-klasser åk 3/4 skall<br />
vara detsamma som för lågstadiet,</p>
<p>15. att riksdagen för budgetåret 1990/91 till anslaget B 11 Bidrag<br />
till driften av grundskolor m.m. anslår 16 milj. kr. utöver regeringens<br />
förslag för att B-klasser åk 3/4 inte skall vara större än 25 elever,</p>
<p>16. att riksdagen till fredsfrågor och internationell förståelse, i enlighet<br />
med vad som i motionen anförts, för budgetåret 1990/91 anslår<br />
300 000 kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 3 Stöd för utveckling<br />
av skolväsendet,</p>
<p>17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om behovet av fortbildning för lärare i miljöfrågor,</p>
<p>18. att riksdagen till fortbildning för lärare i miljöfrågor för budget</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ub317</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>16</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:29px;">året 1990/91 anslår 10 milj. kr. utöver regeringens förslag till anslaget<br />
B 8 Fortbildning m.m.,</p>
<p style="margin-left:29px;">19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om behovet av fortbildning för lärare i datakunskap.</p>
<p style="margin-left:29px;">20. att riksdagen till fortbildning för lärare i datakunskap för budgetåret<br />
1990/91 anslår 5 milj. kr. utöver regeringens förslag till anslaget<br />
B 8 Fortbildning m.m.,</p>
<p style="margin-left:29px;">21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om dimensioneringen av gymnasieskolan,</p>
<p style="margin-left:29px;">22. att riksdagen beslutar att antalet intagningsplatser i gymnasieskolan<br />
läsåret 1990/91 skall vara 127 600, dvs. 600 fler platser än vad<br />
regeringen föreslagit,</p>
<p style="margin-left:29px;">23. att riksdagen till 600 ytterligare platser i gymnasieskolan för<br />
budgetåret 1990/91 anslår 17,5 milj. kr. utöver regeringens förslag till<br />
anslaget B 18 Bidrag till driften av gymnasieskolor,</p>
<p style="margin-left:29px;">24. att riksdagen beslutar att försöksverksamheten med treårig yrkesutbildning<br />
i gymnasieskolan utökas med 510 platser utöver regeringens<br />
förslag till en ny treårig energiteknisk utbildning,</p>
<p style="margin-left:29px;">25. att riksdagen till en ny treårig energiteknisk utbildning för budgetåret<br />
1990/91 anslår 3,2 milj. kr. utöver regeringens förslag till anslaget<br />
B 18 Bidrag till driften av gymnasieskolor,</p>
<p style="margin-left:29px;">26. att riksdagen till extra kostnader i samband med försöksverksamheten<br />
med treårig yrkesutbildning i gymnasieskolan för budgetåret<br />
1990/91 anslår 20 milj. kr. utöver regeringens förslag till anslaget<br />
B 18 Bidrag till driften av gymnasieskolor,</p>
<p style="margin-left:29px;">27. att riksdagen till utrustning i gymnasieskolan för budgetåret<br />
1990/91 anslår 25 milj. kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 21<br />
Bidrag till utrustning för gymnasieskolan,</p>
<p style="margin-left:29px;">28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om bildämnets karaktär och betydelse,</p>
<p style="margin-left:29px;">29. att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur bildämnet<br />
skall utvecklas och stärkas i grundskola och gymnasieskola i enlighet<br />
med vad som i motionen anförts.</p>
<p>Stockholm den 25 januari 1990</p>
<p>Lars Werner (vpk)</p>
<p>Berith Eriksson (vpk) Lars-Ove Hagberg (vpk)</p>
<p>Bo Hammar (vpk) Margo Ingvardsson (vpk)</p>
<p>Ylva Johansson (vpk) Bertil Måbrink (vpk)</p>
<p>Björn Samuelson (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ub317</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>17</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_46" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_46" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_48" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_48" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_48" />
<div class="block ml_41" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_41" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_48" />
<div class="block ml_4"><p>gotab 99719, Stockholm 1990</p>
</div>
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_50" />
<div class="block ml_0" />
</div>
</div>
11att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 2 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 11. Bidrag till driften av grundskolor m.m., för utvecklingsarbete för att främja elevers inflytande i enlighet med vad som i motionen anförtsavslag=utskottet1989/90:UbU13?11att riksdagen för budgetåret 1990/91 anslår 2 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 11. Bidrag till driften av grundskolor m.m., för utvecklingsarbete för att främja elevers inflytande i enlighet med vad som i motionen anförts?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alternativkurserna i grundskolans högstadium?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alternativkurserna i grundskolans högstadiumuppskov= utskottet1989/90:UbU30?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att språkvalet i grundskolan bör utökas med fler valmöjligheteravslag=utskottet1989/90:UbU13?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att språkvalet i grundskolan bör utökas med fler valmöjligheter?44att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksverksamheten med dubbelt tillval i grundskolans högstadium?44att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksverksamheten med dubbelt tillval i grundskolans högstadiumavslag=utskottet1989/90:UbU13?55att riksdagen beslutar att för budgetåret 1990/91 anslå 1 milj.kr. utöver regeringens förslag för utvecklingsarbete i anslutning till försöksverksamheten med dubbelt tillval till anslaget B 11. Bidrag till driften av grundskolor m.m.avslag=utskottet1989/90:UbU13?55att riksdagen beslutar att för budgetåret 1990/91 anslå 1 milj.kr. utöver regeringens förslag för utvecklingsarbete i anslutning till försöksverksamheten med dubbelt tillval till anslaget B 11. Bidrag till driften av grundskolor m.m.?66att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning för att se över situationen för de elever som har de största svårigheterna i skolan i syfte att förbättra deras möjligheter samt att se över användningen av den anpassade studiegången i syfte att minska användningen av denna åtgärd?66att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning för att se över situationen för de elever som har de största svårigheterna i skolan i syfte att förbättra deras möjligheter samt att se över användningen av den anpassade studiegången i syfte att minska användningen av denna åtgärduppskov= utskottet1989/90:UbU30?77att riksdagen till särskilt stöd till skolor i glesbygd för budgetåret 1990/91 anslår 10 milj.kr.avslag=utskottet1989/90:UbU13?77att riksdagen till särskilt stöd till skolor i glesbygd för budgetåret 1990/91 anslår 10 milj.kr.?88att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring i skollagen avseende skolmåltider?88att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ändring i skollagen avseende skolmåltideruppskov= utskottet1989/90:UbU30?99att riksdagen till lokalt utvecklingsarbete i skolan, i enlighet med vad som i motionen anförts, för budgetåret 1990/91 anslår 34 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 11. Bidrag till driften av grundskolor m.m.avslag=utskottet1989/90:UbU13?99att riksdagen till lokalt utvecklingsarbete i skolan, i enlighet med vad som i motionen anförts, för budgetåret 1990/91 anslår 34 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 11. Bidrag till driften av grundskolor m.m.?1010att riksdagen till syo-verksamheten i grundskolan, i enlighet med vad som i motionen anförts, för budgetåret 1990/91 anslår 50 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 11. Bidrag till driften av grundskolor m.m.?1010att riksdagen till syo-verksamheten i grundskolan, i enlighet med vad som i motionen anförts, för budgetåret 1990/91 anslår 50 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 11. Bidrag till driften av grundskolor m.m.avslag=utskottet1989/90:UbU13?1111att riksdagen till syo-verksamheten i gymnasieskolan, i enlighet med vad som i motionen anförts, för budgetåret 1990/91 anslår 25 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 18. Bidrag till driften av gymnasieskoloravslag=utskottet1989/90:UbU15?1111att riksdagen till syo-verksamheten i gymnasieskolan, i enlighet med vad som i motionen anförts, för budgetåret 1990/91 anslår 25 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 18. Bidrag till driften av gymnasieskolor?1212att riksdagen till minskade undervisningsgrupper i grundskolan, i enlighet med vad som i motionen anförts, för budgetåret 1990/91 anslår 250 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 11. Bidrag till driften av grundskolor m.m.?1212att riksdagen till minskade undervisningsgrupper i grundskolan, i enlighet med vad som i motionen anförts, för budgetåret 1990/91 anslår 250 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 11. Bidrag till driften av grundskolor m.m.avslag=utskottet1989/90:UbU13?1313att riksdagen hos regeringen begär förslag om en plan för hur klasstorleken succesivt skall minska till maximalt 25 elever i hela grundskolanavslag=utskottet1989/90:UbU13?1313att riksdagen hos regeringen begär förslag om en plan för hur klasstorleken succesivt skall minska till maximalt 25 elever i hela grundskolan?1414att riksdagen beslutar att delningstalet för B-klasser åk 3/4 skall vara detsamma som för lågstadiet?1414att riksdagen beslutar att delningstalet för B-klasser åk 3/4 skall vara detsamma som för lågstadietavslag=utskottet1989/90:UbU13?1515att riksdagen för budgetåret 1990/91 till anslaget B 11. Bidrag till driften av grundskolor m.m. anslår 16 milj.kr. utöver regeringens förslag för att B-klasser åk 3/4 inte skall vara större än 25 eleveravslag=utskottet1989/90:UbU13?1515att riksdagen för budgetåret 1990/91 till anslaget B 11. Bidrag till driften av grundskolor m.m. anslår 16 milj.kr. utöver regeringens förslag för att B-klasser åk 3/4 inte skall vara större än 25 elever?1616att riksdagen till fredsfrågor och internationell förståelse, i enlighet med vad som i motionen anförts, för budgetåret 1990/91 anslår 300 000 kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 3. Stöd för utveckling av skolväsendet?1616att riksdagen till fredsfrågor och internationell förståelse, i enlighet med vad som i motionen anförts, för budgetåret 1990/91 anslår 300 000 kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 3. Stöd för utveckling av skolväsendetavslag=utskottet1989/90:UbU11?1717att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fortbildning för lärare i miljöfrågoravslag=utskottet1989/90:UbU12?1717att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fortbildning för lärare i miljöfrågor?1818att riksdagen till fortbildning för lärare i miljöfrågor för budgetåret 1990/91 anslår 10 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 8. Fortbildning m.m.?1818att riksdagen till fortbildning för lärare i miljöfrågor för budgetåret 1990/91 anslår 10 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 8. Fortbildning m.m.avslag=utskottet1989/90:UbU12?1919att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fortbildning för lärare i datakunskapavslag=utskottet1989/90:UbU12?1919att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av fortbildning för lärare i datakunskap?2020att riksdagen till fortbildning för lärare i datakunskap för budgetåret 1990/91 anslår 5 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 8. Fortbildning m.m.?2020att riksdagen till fortbildning för lärare i datakunskap för budgetåret 1990/91 anslår 5 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 8. Fortbildning m.m.avslag=utskottet1989/90:UbU12?2121att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dimensioneringen av gymnasieskolanavslag=utskottet1989/90:UbU15?2121att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dimensioneringen av gymnasieskolan?2222att riksdagen beslutar att antalet intagningsplatser i gymnasieskolan läsåret 1990/91 skall vara 127 600, dvs. 600 fler platser än vad regeringen föreslagit?2222att riksdagen beslutar att antalet intagningsplatser i gymnasieskolan läsåret 1990/91 skall vara 127 600, dvs. 600 fler platser än vad regeringen föreslagitavslag=utskottet1989/90:UbU15?2323att riksdagen till 600 ytterligare platser i gymnasieskolan för budgetåret 1990/91 anslår 17,5 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 18. Bidrag till driften av gymnasieskoloravslag=utskottet1989/90:UbU15?2323att riksdagen till 600 ytterligare platser i gymnasieskolan för budgetåret 1990/91 anslår 17,5 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 18. Bidrag till driften av gymnasieskolor?2424att riksdagen beslutar att försöksverksamheten med treårig yrkesutbildning i gymnasieskolan utökas med 510 platser utöver regeringens förslag till en ny treårig energiteknisk utbildning?2424att riksdagen beslutar att försöksverksamheten med treårig yrkesutbildning i gymnasieskolan utökas med 510 platser utöver regeringens förslag till en ny treårig energiteknisk utbildningavslag=utskottet1989/90:UbU15?2525att riksdagen till en ny treårig energiteknisk utbildning för budgetåret 1990/91 anslår 3,2 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 18. Bidrag till driften av gymnasieskoloravslag=utskottet1989/90:UbU15?2525att riksdagen till en ny treårig energiteknisk utbildning för budgetåret 1990/91 anslår 3,2 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 18. Bidrag till driften av gymnasieskolor?2626att riksdagen till extra kostnader i samband med försöksverksamheten med treårig yrkesutbildning i gymnasieskolan för budgetåret 1990/91 anslår 20 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 18. Bidrag till driften av gymnasieskolor?2626att riksdagen till extra kostnader i samband med försöksverksamheten med treårig yrkesutbildning i gymnasieskolan för budgetåret 1990/91 anslår 20 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 18. Bidrag till driften av gymnasieskoloravslag=utskottet1989/90:UbU15?2727att riksdagen till utrustning i gymnasieskolan för budgetåret 1990/91 anslår 25 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 21. Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m.m.avslag=utskottet1989/90:UbU16?2727att riksdagen till utrustning i gymnasieskolan för budgetåret 1990/91 anslår 25 milj.kr. utöver regeringens förslag till anslaget B 21. Bidrag till utrustning för gymnasieskolan m.m.?2828att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bildämnets karaktär och betydelse?2828att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bildämnets karaktär och betydelseuppskov= utskottet1989/90:UbU30?2929att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur bildämnet skall utvecklas och stärkas i grundskola och gymnasieskola i enlighet med vad som i motionen anförts.uppskov= utskottet1989/90:UbU30?2929att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur bildämnet skall utvecklas och stärkas i grundskola och gymnasieskola i enlighet med vad som i motionen anförts.?2828.1att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bildämnets karaktär och betydelse?2929.1att riksdagen hos regeringen begär förslag om hur bildämnet skall utvecklas och stärkas i grundskola och gymnasieskola i enlighet med vad som i motionen anförts.?INLInlämning1990-01-25 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-02-06 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-02-07 00:00:00inträffat20856559235708Lars Wernervpk1undertecknare0558681738602Lars-Ove Hagbergvpk2undertecknare0555321980101Bo Hammarvpk3undertecknare0601901584501Margó Ingvardssonvpk4undertecknare0519019074802Bertil Måbrinkvpk5undertecknare0Margo Ingvardssonvpk6undertecknare0272316208815Björn Samuelsonvpk6undertecknare011731125914Ylva Johanssonvpk7undertecknare0401511670506Berith Erikssonvpk8undertecknaremotgrundMotionsgrund2014-11-23 22:52:04motkatMotionskategori-2014-11-23 22:52:04statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02Ub3172019-05-28 10:59:28tilldelatTilldelatUtbildningsutskottet2014-11-23 22:52:04GD02Ub317av Lars Werner m.fl. (vpk)mot_198990_ub_317.pdf422657pdfSkolan 1989/90https://data.riksdagen.se/fil/20A376EE-AD70-482B-8A74-54699698478A