2741797 GD02Ub291 1989/90 Ub291 mot mot Motion 1989/90:Ub291 av Eva Goés m.fl. (mp) Motion Motion UbU 291 0 1990-01-23 00:00:00 2014-11-04 15:13:26 2014-11-04 00:00:00 Skolan och landsbygden av Eva Goés m.fl. (mp) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Ub291/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Ub291 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02Ub291 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Motion till riksdagen<br /> 1989/90:Ub291</p> <p style="margin-left:3px;">av Eva Goés m.fl. (mp)<br /> Skolan och landsbygden</p> </div> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Ett sårbart Samhälle</p> <p style="margin-left:3px;">Vi lever i ett sårbart samhälle. Sårbarheten har ökat med alla maskiner och<br /> tekniska system som har gjort livet bekvämare, men också hetsigare. Stordrift<br /> och centralisering har gått hand i hand med den industriella utvecklingen.<br /> Tidigare var förhållandet mellan stad och landsbygd mer välbalanserat.</p> <p style="margin-left:3px;">Staden med sina rika möjligheter till högre utbildning och kommersiellt<br /> kultur- och varuutbud m.m. låg i nära kontakt med och försörjdes till stor<br /> del av sitt omland.</p> <p style="margin-left:3px;">Idag börjar de största städerna bli otympliga och svåra att kontrollera vad<br /> gäller lagöverträdelser, trafik- och bostadsproblem och avfallshantering.</p> <p style="margin-left:3px;">Samtidigt växer glesbygdsproblemen; närservicen blir allt sämre när befolkningsunderlaget<br /> sviktar och ungdomen lockas till städerna av det större<br /> nöjes- och arbetsutbudet. De kvarvarande får till råga på allt via skattsedeln<br /> subventionera bostadsbyggandet och transportsystemet i städerna.</p> <p style="margin-left:3px;">Vi vet att vi behöver vår levande landsbygd för försvar och livsmedelsförsörjning,<br /> för att hålla kultur- och naturvärden levande och för att bibehålla<br /> och föra vidare till nästa generation de grundläggande överlevnadskunskaperna<br /> innan de faller i glömska.</p> <p style="margin-left:3px;">Vi behöver ett jordbruk, där man inte är helt beroende av importerade<br /> insatsvaror och där man tillämpar odlingsmetoder, som ger långsiktigt bärande<br /> jordar och fullvärdiga livsmedel.</p> </div> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_24" /> <div class="block ml_12" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_21" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Skolan - ett levande kulturcentrum</p> <p>Skolan är ett kulturellt centrum. Skolan är pulsen i byn. Läggs skolan ner,<br /> dör bygden. De få barnen bussas till tätorten. Deras föräldrar bilar till jobbet.<br /> Det blir tyst. De gamla blir kvar.</p> <p>Men det måste inte vara så. Det går att vända trenden. Barnen får tillgång<br /> till de gamlas livserfarenhet och lärdom. Bygdens historia går i arv. Närheten<br /> till djuren och naturen, skogarna och sjöarna, ger naturlig kunskap om miljön.</p> <p>Asfaltbarnen bussas ut på landet. Skolan blomstrar. Barnen från tätorten<br /> får uppleva landsbygden och varandra - främlingskapet minskar.</p> <p>Den gröna skolan</p> <p>”Den gröna skolan” finns hos varje människa. Hur den skall se ut i detalj<br /> överlåts till elever, lärare, föräldrar och andra berörda. En förutsättning för<br /> att den skall förverkligas är nämligen, att de i skolan aktiva under frihet kan<br /> pröva egna idéer och forma undervisningen de tror på.</p> <p>Det som förenar är inte en gemensam metod utan ett gemensamt sätt att<br /> tänka. Tanken leder till mer elevaktiva metoder. Kunskaperna finns inte enbart<br /> att hämta i böcker utan klassrummet lämnas ofta för inhämtning av kunskaper<br /> ute i samhället och naturen. Den formella organisationen bryts och<br /> medvetenheten om att man kan och vill styra en skolas innehåll och utveckling<br /> vaknar till liv.</p> <p>Det kan vara den kooperativa skolan, som hela byn ställer upp på. Den<br /> sköter om skolan, planterar, sätter potatis och sår. Den bygger upp sin självförsörjning<br /> eller bönder i dess närhet förser den med mat. En lokal styrelse<br /> driver den praktiskt; städar, lagar mat, skottar snö. Alla är delaktiga i skolan,<br /> är med och bestämmer hur skolan skall skötas, hur pengarna skall spenderas,<br /> på vad och vilka.</p> <p>Det kan vara skolan som är igång hela året som lägerskola, dit elever från<br /> storstäderna får komma och leva nära naturen, lära sig överlevnadsteknik,<br /> andas frisk luft och bygga upp sig fysiskt och psykiskt.</p> <p>Det kan vara skolan som det strömmar toner ur på somrarna, då spelande,<br /> sjungande, dansande elever går på sommarkurs....eller där snickarglädje,<br /> konst, hantverk och teknik går hand i hand.</p> <p>Det kan vara folkhögskolan som skräddarsyr kurser för vuxna. Skolan där<br /> man känner gott kamratskap, där man lever och studerar för att berika sitt<br /> inre på ett annat sätt än i den ”normala” skolan.</p> <p>Det kan vara skolan som har en hel uppsättning av djur; kossor, grisar,<br /> hästar, får....En kärngård, där man ser, luktar och känner djurens närhet<br /> istället för att titta på en bild. Där man får ta ansvar; mocka i ladugården,<br /> utfodra, mjölka....Där hemkunskap uppvärderas, där ”lära för livet” blir<br /> verklighet.</p> <p>Skolans roll i det gröna samhället är egentligen självklar om man utgår<br /> från skollag och gällande läroplan. Skollagen säger att det yttersta syftet med<br /> skolan är att eleverna utvecklas till".. .harmoniska människor och till dugliga<br /> och ansvarskännande samhällsmedlemmar”.</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p> <p>Ub291</p> </div> <div class="block ml_52"><p>13</p> </div> <div class="block ml_56" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Lära för livet</p> <p>Barnens kulturella bakgrund och närmiljö är den naturliga utgångspunkten<br /> för att detta skall kunna förverkligas. Att leva nära naturen, nära gamla och<br /> barn, ger kunskaper för livet - i livet, som man inte kan läsa sig till. Dessa<br /> ökar barnens självtillit och är en ovärderlig tillgång. Att få vara med och bestämma<br /> från det ytterst lilla till det oerhört stora, utvecklar barnen och deras<br /> tänkande.</p> <p>I dagens samhälle är risken överhängande att skolan halkar in på sammanhangslös<br /> mekanisk inlärning. Då kommer eleverna inte att känna igen sig.<br /> Man definierar sig som den som inte kan något, inte duger till något och inte<br /> är något. Det vi vill med skolan är att motverka den risken. ”Våra” elever<br /> tänker själva, är aktiva, känner arbetets glädje.</p> <p>Sociala och demokratiska dimensioner</p> <p>Barnen lär sig att se hur det som sker idag är en utveckling av det som varit<br /> och att detta har betydelse för utvecklingen i framtiden - en framtid som de<br /> själva kan vara med om att påverka. Barnen får en förhöjd beredskap att<br /> möta både glädje och sorg i livet.</p> <p>Aktiviteterna i skolan får en mening genom att de har en social dimension.<br /> Lönen för mödan blir ett aktivt samarbete mellan föräldrarna, det omgivande<br /> samhället och skolan, vilket ger gott resultat! Ett sådant samhälle blir<br /> starkt och motverkar ”sårbarheten” som finns i dagens anonyma, storskaliga<br /> samhälle. Strävan efter mänsklig tillväxt skadar ingen - tvärtom! Den är positiv.<br /> Den hotar inte livsmiljön som fixeringen vid materiell tillväxt gör.</p> <p style="text-align:right;">”Det är dags att öppna människans inre universum!”</p> <p style="text-align:right;">Eva Moberg</p> <p>Politiska verktyg och grundbultar</p> <p>För att kunna förverkliga ”den gröna skolan”, måste politiska verktyg till.</p> <p>Skolorna måste få eget budgetansvar, vilket innebär att anslagen följer<br /> med eleven till den enskilda skolan. I glesbygd måste extra stöd ges annars<br /> kan inte den lilla byskolan överleva ekonomiskt.</p> <p>Skolorna måste bestämma mer över innehållet och driften, därför måste<br /> regler som stoppar denna möjlighet tas bort ur skollagen.</p> <p>Avreglera och decentralisera besluten!</p> <p>Lärarna måste i sin utbildning få den praktik och metodik som behövs för<br /> att ge eleverna möjlighet att arbeta aktivt och undersökande med natur och<br /> människor som ”levande uppslagsböcker”.</p> <p>Effektiviseringen mätt i antal poäng eller lästa böcker, måste brytas. Bedömningen<br /> av skolarbetet sker tillsammans med elever och föräldrar, där<br /> kvalitet inte kvantitet mäts. Gradering i betyg försvinner.</p> <p>Profilskolor, försöksverksamhet och projekt uppmuntras och stöds. Praktik<br /> och teori varvas.</p> <p>Folkhögskolornas frihet stärks. Flera ges möjlighet att välja denna form<br /> av utbildning genom att åldersgränsen sänks till 16 år.</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p> <p>Ub291</p> </div> <div class="block ml_52"><p>14</p> </div> <div class="block ml_54" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p> <p>Ub291</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:29px;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om skolan och landsbygden.</p> <p>Stockholm den 23 januari 1990</p> <p>Eva Goés (mp)</p> <p>Kjell Dahlström (mp) Ragnhild Pohanka (mp)</p> <p>Marianne Samuelsson (mp) Anita Stenberg (mp)</p> <p>Kent Lundgren (mp) Inger Schörling (mp)</p> <p>Anna Horn af Rantzien (mp)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Högskoleutbildning - hemma i byn - på distans stimuleras. Sommaruniversitet<br /> öppnas.</p> <p>Miljöpartiet de gröna vill att hela Sverige skall leva! Skolan och landsbygden<br /> är ömsesidigt beroende av varandra! Levande skola ger levande landsbygd!</p> </div> <div class="block ml_52"><p>15</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_44" /> </div> </div> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolan och landsbygden. uppskov = utskottet 1989/90:UbU30 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolan och landsbygden. ? INL Inlämning 1990-01-25 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-02-06 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-02-07 00:00:00 inträffat 2 0401344912307 Eva Goës mp 1 undertecknare 0477654100492 Anna Horn af Rantzien mp 2 undertecknare 0 Eva Goés mp 2 undertecknare 0188510214005 Kent Lundgren mp 3 undertecknare 0900533740700 Marianne Samuelsson mp 4 undertecknare 0565457468009 Anita Stenberg mp 5 undertecknare 0666473608905 Kjell Dahlström mp 6 undertecknare 0161018662505 Ragnhild Pohanka mp 7 undertecknare 0144653147601 Inger Schörling mp 8 undertecknare motgrund Motionsgrund 2014-11-19 22:58:55 motkat Motionskategori - 2014-11-19 22:58:55 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02Ub291 2019-05-28 10:59:25 tilldelat Tilldelat Utbildningsutskottet 2014-11-19 22:58:55 GD02Ub291 av Eva Goés m.fl. (mp) mot_198990_ub_291.pdf 150623 pdf Skolan och landsbygden https://data.riksdagen.se/fil/E08EFB9A-AD50-4B36-AADF-D25E6FB04027