2761092 GD02Ub28 1989/90 Ub28 mot mot Motion 1989/90:Ub28 av Doris Håvik m.fl. (s) Motion Motion UbU 28 0 1990-03-16 00:00:00 2014-11-04 15:13:21 2014-11-04 00:00:00 med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning av Doris Håvik m.fl. (s) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Ub28/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Ub28 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02Ub28 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1989/90:Ub28</p> <p>av Doris Håvik m.fl. (s)</p> <p>med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning</p> </div> <div class="block ml_3"><p>I universitetsstäderna Uppsala, Stockholm, Lund och Göteborg finns stora<br /> botaniska trädgårdar. Detta förhållande avspeglar det samband som historiskt<br /> och funktionellt råder mellan allsidiga universitet och botaniska trädgårdar.<br /> Oftast ingår trädgårdarna som en del av universiteten.</p> <p>Botaniska trädgårdars roll i samhället är väsentlig. En botanisk trädgård<br /> är en vetenskaplig och pedagogisk trädgårdsanläggning under botaniskt och<br /> hortikulturellt kompetent ledning. Den är i vissa avseenden jämförbar med<br /> ett museum; en viktig olikhet är dock att det uppvisade materialet är levande.</p> <p>En fullvärdig botanisk trädgård främjar</p> <p>- utbildning på alla nivåer</p> <p>- forskning, teoretisk och tillämpad</p> <p>- hortikulturell skolning och utveckling</p> <p>- natur- och miljövård</p> <p>- rekreation och turism.</p> <p>Verksamheten riktar sig till intressenter av skilda slag. Dessa kan fördelas<br /> på fyra intressenivåer: internationell, nationell, regional och lokal nivå.</p> <p>Genom den breda inriktningen skiljer sig de botaniska trädgårdarna från<br /> offentliga och privata parker, vilka har sin huvudsakliga funktion som estetiskt<br /> tilltalande rekreationsområden.</p> <p>Den botaniska trädgården i Göteborg är mycket aktiv inom de nämnda<br /> verksamhetsgrenarna och på samtliga intressenivåer. Knappast i något avseende<br /> torde en jämförelse mellan de botaniska trädgårdarna i landet utfalla<br /> till nackdel för trädgården i Göteborg. Såsom den största botaniska trädgården<br /> i Nordeuropa fungerar den som en fullvärdig universitetsträdgård och<br /> har en synnerligen allsidig profil. Den bedöms också ha stor utvecklingsbarhet,<br /> gynnad bl.a. av sitt läge, topografi och areal. Trädgården har också samverkan<br /> med samtliga världsdelar.</p> <p>Det kan också, som ett särskilt uttryck för den speciella situationen i Göteborg,<br /> nämnas att prefekturen vid trädgården är förenad med en forskningsprofessur<br /> i systematisk botanik och växtgeografi vid universitetet.</p> <p>Trädgården, som anlades-delvis med donationsmedel-på 1910-talet och<br /> invigdes 1923, fick redan 1931 en anknytning till dåvarande Göteborgs högskola<br /> genom att prefekten för trädgården också gavs en personlig professur</p> </div> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot.</p> <p style="margin-left:6px;">1989/90</p> <p style="margin-left:6px;">Ub28-33</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Ub28—33</p> </div> <div class="block ml_44" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_48" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>i botanik vid högskolan. Efter hand vidgades samarbetet mellan den kommunägda<br /> trädgården och högskolan/universitetet, vilket så småningom<br /> ledde till att staten och Göteborgs kommun 1961 träffade avtal om verksamheten<br /> samt om statens övertagande av trädgårdens omfattande herbarium<br /> och bibliotek liksom om mark i trädgården för uppförande av byggnad för<br /> universitetet. Avtalet förnyades 1970. Detta har inneburit att staten sedan<br /> 1962 i princip svarat för omkring 25 % av trädgårdens kostnader.</p> <p>Emellertid sades detta avtal upp till halvårsskiftet 1985 av Statens förhandlingsnämnd.<br /> Efter segslitna förhandlingar tvingades Göteborgs kommun<br /> i oktober 1986 acceptera ett nytt avtal, som ledde till att statens bidrag<br /> till trädgården i runda tal halverades för den nya avtalsperioden 1 juli 198530<br /> juni 1989. Mot att Göteborgs kommun ställer botaniska trädgården med<br /> dess växtodlingar till förfogande för undervisnings- och forskningsverksamheten<br /> vid universitetet i Göteborg, lämnar staten under nämnda fyraårsperiod<br /> ett driftsbidrag å 1,5 milj. kr. per budgetår utan indexuppräkning.</p> <p>Framtiden för den botaniska trädgården i Göteborg ter sig därför som synnerligen<br /> oviss.</p> <p>De botaniska trädgårdarna i Uppsala, Stockholm och Lund är ägda och<br /> finansierade av staten och ingår i universitetsväsendet. Det kunde således<br /> utifrån principiell synvinkel synas riktigt att botaniska trädgården i Göteborg<br /> överfördes i statlig ägo mot ersättning till Göteborgs kommun.</p> <p>Mot en sådan total förändring av huvudmannaskapet för trädgården talar<br /> dock värdet av ett fortsatt inflytande på trädgården för det lokala intresset.<br /> Snarare bör en rimlig sammanvägning ske av statens och kommunens ansvar<br /> för den fortsatta verksamheten. Aven om befolkningen i Göteborg åtnjuter<br /> värden genom sin närhet till trädgården, bör det ansvar för dennas fortsatta<br /> existens och utveckling som åvilar staten markeras genom väsentligt ökade<br /> bidrag. Det är rimligt mot bakgrund av den betydelse som Göteborgs botaniska<br /> trädgård har regionalt, nationellt och internationellt.</p> <p>Göteborgs botaniska trädgård bedöms ha stor inneboende utvecklingspotential.<br /> Utnyttjandet av trädgården för forskning och högre undervisning bör<br /> intensifieras. Kontaktytan med samhället i övrigt bör ytterligare kunna utökas.<br /> Trädgårdens engagemang i informations- och folkbildningsarbete bör<br /> än mer kunna fördjupas, förståelse för naturen och dess skyddd och vård hör<br /> till det mest angelägna trädgården kan bibringa sina besökare. Att värna vårt<br /> gröna arv är en synnerligen angelägen samhällsuppgift.</p> <p>Efter bemyndigande av regeringen den 19 november 1987 tillkallade regeringen<br /> en särskild utredare med uppdrag att se över de botaniska trädgårdarnas<br /> verksamhet och finansiering. I januari 1989 överlämnade utredaren sitt<br /> betänkande (SOU 1988:68).</p> <p>Av betänkandet framgår att Göteborgs botaniska trädgård besöks av ca<br /> 500 000 personer årligen, vilket är fler besökare än vad de botaniska trädgårdarna<br /> i Uppsala, Lund och Stockholm har tillsammans. Dessa tre ingår i universitetens<br /> organisation, medan den i Göteborg är kommunal med lågt statsbidrag.</p> <p>För verksamheten vid trädgården i Göteborg utgår i enlighet med ett avtal<br /> mellan staten och kommunen ett bidrag som för närvarande är 1,5 milj. kr.<br /> om året. Göteborgs kommun anser att statsbidraget väsentligt understiger</p> </div> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1989/90<br /> Ub28</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1989/90<br /> Ub28</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning tili det anförda hemställs</p> <p>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts<br /> om anslaget till Göteborgs botaniska trädgård.</p> <p>Stockholm den 16 mars 1990</p> <p>Doris Håvik (s)</p> <p>Torgny Larsson (s) Karl-Erik Svartberg (s)</p> <p>Ulla-Britt Åbark (s) Rune Evenson (s)</p> <p>Lahja Exner (s) Magnus Persson (s)</p> <p>Jan Fransson (s)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>vad som kan anses rimligt t.ex. i jämförelse med statens kostnader för övriga<br /> botaniska trädgårdar.</p> <p>Ett rimligt bidrag till Göteborgs botaniska trädgård bör ligga på en nivå<br /> som väsentligt överstiger de kostnader som staten har för trädgårdarna i<br /> Stockholm, Uppsala och Lund tillsammans.</p> </div> <div class="block ml_53"><p>3</p> </div> </div> </div> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslaget till Göteborgs botaniska trädgård. delvis bifall = utskottet 1989/90:UbU25 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslaget till Göteborgs botaniska trädgård. ? INL Inlämning 1990-03-20 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-03-23 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-03-26 00:00:00 inträffat 2 017025148404 Doris Håvik s 1 undertecknare 0432629750500 Rune Evensson s 2 undertecknare 0406670261803 Lahja Exner s 3 undertecknare 0598571445305 Jan Fransson s 4 undertecknare 0552300917200 Torgny Larsson s 5 undertecknare 0 Rune Evenson s 6 undertecknare 0123927542506 Karl-Erik Svartberg s 6 undertecknare 0818989495009 Magnus Persson s 7 undertecknare 0608089286702 Ulla-Britt Åbark s 8 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1989/90:90 2014-11-24 04:36:39 motkat Motionskategori - 2014-11-24 04:36:39 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02Ub28 2019-05-28 10:59:24 tilldelat Tilldelat Utbildningsutskottet 2014-11-24 04:36:39 GD02Ub28 av Doris Håvik m.fl. (s) mot_198990_ub_28.pdf 169871 pdf med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning https://data.riksdagen.se/fil/32D939E9-4060-46CB-AEAC-228F74B7E7BF