2755225 GD02Ub216 1989/90 Ub216 mot mot Motion 1989/90:Ub216 av Gullan Lindblad (m) Motion Motion UbU 216 0 1990-01-17 00:00:00 2014-11-04 15:12:46 2014-11-04 00:00:00 Historieämnet i gymnasieskolan av Gullan Lindblad (m) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Ub216/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Ub216 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02Ub216 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br /> 1989/90:Ub216</p> <p>av Gullan Lindblad (m)<br /> Historieämnet i gymnasieskolan</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Behovet av historiska kunskaper har märkts särskilt starkt hösten 1989 under<br /> intryck av de dramatiska omvälvningarna i östeuropa. För framtiden är<br /> det av vikt att unga människor får vidgade historiska kunskaper, som ger<br /> bakgrunden till de skiftande förhållanden som råder i olika delar av det<br /> Europa som kommer oss allt närmare. Det enda skolämne som kan ge perspektiv<br /> på en förändringsprocess är faktiskt historieämnet.</p> <p>För att förstå och kunna beskriva ett skeende i nutiden måste vi ha kunskap<br /> om historien. Det går inte att på ett sakligt sätt kommentera dagens händelser<br /> utan att ta hänsyn till den historiska bakgrunden. Även om problemen<br /> tillhör nuet, måste vi göra tillbakablickar och komplettera dem med dagens<br /> fakta om den förmodade utvecklingen, innan vi spekulerar över framtiden. Den<br /> som skriver detta är inte en historiker utan den för några år sedan bortgångne<br /> professorn i informationsteori och datakommunikation, Lars Kristiansson.</p> <p>Vårt medvetande är i hög grad präglat av våra föreställningar om det förgångna.<br /> Vår uppfattning om det som hänt påverkar vårt handlande. Därför<br /> är det ett allmänt intresse att skolan i möjligaste mån söker ge en allsidig bild<br /> av det förflutna och att bakgrunden ges till det som nu händer i Sverige och<br /> andra länder. Detta gäller inte minst gymnasieskolan, där historieämnet nu<br /> är starkt hotat.</p> <p>Att kunna historia är en viktig källa till inflytande. Tolkningen av historien<br /> kan många gånger vara ett led i makthavares strävanden att få kontroll över<br /> åsiktsbildningen. Detta är något som man ständigt kan iaktta. Det är en central<br /> uppgift för historieundervisningen att ge eleverna sådana kunskaper om<br /> hur olika åsikter vuxit fram och hur vår uppfattning formas och förändras.<br /> Därigenom kan olika former av propaganda avslöjas.</p> <p>Studiet av historien skärper vår uppmärksamhet på själva förändringsprocessen<br /> i det som sker och de krafter som är verksamma i den. Därmed ger<br /> oss också historien större beredskap att möta framtiden och påverka den.</p> <p>Tyvärr tycks inte den grupp inom skolöverstyrelsen, som haft i uppdrag att<br /> utarbeta ett nytt läroplansförslag för gymnasieskolan, ha betraktat historieämnet<br /> som något centralt eller av större vikt. På H- och S-linjerna vill man<br /> krympa ämnet från 9,5 till 6 studieveckotimmar och på N-linjen från 6 till 4.<br /> Till råga på allt förläggs ekonomernas, teknikernas och naturvetarnas histo</p> </div> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>riekurs helt till första årskursen och detsamma sker med två tredjedelar av<br /> humanisternas och samhällsvetarnas kurser.</p> <p>De som utarbetat förslaget söker ge sken av att det är något positivt. Det<br /> talas om valmöjligheter, decentralisering och flexibel organisation. Decentralisering<br /> tycks betyda besparing, valmöjlighet segregation och flexibilitet<br /> nödlösning.</p> <p>Historieämnets ställning har successivt försvagats i den svenska skolan tvärtemot<br /> vad som är fallet i många andra länder. Idag läser ungdomarna<br /> mindre historia i grundskolan än vad vi gjorde i den gamla folkskolan. Jämfört<br /> med realskolans historieundervisning har ämnet nästan halverats. Nu<br /> sätts en attack in mot gymnasiet genom de föreslagna timplanerna. Till detta<br /> kan läggas att bara 35 procent av dem som studerar i gymnasiet får undervisning<br /> i historia.</p> <p>Riksdag och regering måste nu upp till kamp för historieämnets ställning!<br /> Historieundervisning får inte bli historia!</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om betydelsen av att studera historia,</p> <p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att historieämnets<br /> omfattning i den framtida gymnasieskolan bör vara minst<br /> densamma som i dag.</p> <p>Stockholm den 17 januari 1990</p> <p>Gullan Lindblad (m)</p> </div> <div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1989/90<br /> Ub216</p> </div> <div class="block ml_53"><p>13</p> </div> </div> </div> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av att studera historia uppskov = utskottet 1989/90:UbU30 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om betydelsen av att studera historia ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att historieämnets omfattning i den framtida gymnasieskolan bör vara minst densamma som i dag. ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att historieämnets omfattning i den framtida gymnasieskolan bör vara minst densamma som i dag. uppskov = utskottet 1989/90:UbU30 ? INL Inlämning 1990-01-25 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-02-06 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-02-07 00:00:00 inträffat 2 0816308745507 Gullan Lindblad m 1 undertecknare motgrund Motionsgrund 2014-11-23 12:59:08 motkat Motionskategori - 2014-11-23 12:59:08 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02Ub216 2019-05-28 10:59:17 tilldelat Tilldelat Utbildningsutskottet 2014-11-23 12:59:08 GD02Ub216 av Gullan Lindblad (m) mot_198990_ub_216.pdf 78027 pdf Historieämnet i gymnasieskolan https://data.riksdagen.se/fil/1C08A9D6-841E-430F-ABC4-441E1500F779