2757581GD02Ub2061989/90Ub206motmotMotion 1989/90:Ub206 av Larz Johansson (c) m.fl.MotionMotionUbU20601990-01-16 00:00:002014-11-04 15:12:412014-11-04 00:00:00Kost, hälsa och konsumentkunskap i skolanav Larz Johansson (c) m.fl.htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02Ub206/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02Ub206https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02Ub206
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen</p>
</div>
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4"><p>1989/90:Ub206</p>
<p>av Larz Johansson (c) m.fl.</p>
<p>Kost, hälsa och konsumentkunskap i skolan</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot.</p>
<p style="margin-left:6px;">1989/90</p>
<p style="margin-left:6px;">Ub206-209</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>80-talet har kännetecknats av att många elever har känt sig osäkra i sin konsumentroll.<br />
Trendiga stilar som lanserats i USA blev ett mönster även för<br />
svenska ungdomar. Man skall ”beta i sig något i förbifarten”.</p>
<p>Enorma summor har använts för att stötta s k ”svaga” konsumenter. Vi<br />
menar att många i denna grupp aldrig behövt bli stämplade som svaga konsumenter<br />
om de redan i skolan fått tillräckliga kunskaper.</p>
<p>Staten har satsat miljoner på att stimulera flickor att välja teknisk utbildning<br />
men viljan att låta alla skolelever få färdigheter för att få bättre kunskaper<br />
i hushållsekonomi lyser med sin frånvaro.</p>
<p>När arbetet i industrisamhället splittrades och delades upp i löne- och<br />
egenarbete började många må dåligt bl a därför att man inte inom familjen<br />
hann att lära ut vardagsarbetet och överföra normer.</p>
<p>Nu har detta blivit skolans uppgift i stor utsträckning men beteenden påverkas<br />
inte av information och teoretiska kunskaper. För att få förändringar<br />
till stånd måste det till träning i praktiskt arbete. Då får också eleverna en<br />
stabil bas att stå på för att klara av sitt vardagsliv.</p>
<p>En rad statliga utredningar under 80-talet visar att det finns ett klart samband<br />
mellan sjukvårdskostnader och livsföring.</p>
<p>Hälso- och sjukvård inför 90-talet SOU 1984</p>
<p>Folkhälsa och livsmedelspolitik, Socialstyrelsen 1984</p>
<p>Livsmedelskommitténs betänkande Kost och hälsa DSU 1984</p>
<p>Konsumentpolitiska kommitténs betänkande SOU 1985</p>
<p>Den nyligen tillsatta folkhälsogruppen har som en av sina uppgifter att analysera<br />
kunskapsbehoven och att peka ut högprioriterade åtgärder. Vi anser,<br />
bl.a. med hänvisning till ovan nämnda utredningar, att utbildningsbehovet<br />
inom de områden vi ovan angivit är stort och att riksdagen redan under innevarande<br />
riksdagsår bör besluta om förändringar av undervisningen.</p>
<p>Grundskolan</p>
<p>I läroplanen för grundskolan (Lgr 80) poängteras att hemkunskapen och<br />
konsumentfrågorna skall förmedlas genom hela grundskolan. Antalet<br />
veckotimmar i hemkunskap är sammanlagt sex och i slöjd sammanlagt sexton.<br />
Man kan fråga sig om detta är en rimlig fördelning av dessa veckotim</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr UÖ206-209</p>
</div>
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_48" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>mar. Det torde vara lika viktigt att kunna sköta sitt hem och laga sin mat som<br />
att snickra och sy. Översynen av läroplanen för grundskolan bör göras med<br />
den förutsättningen att undervisningen i hemkunskap i grundskolan bör omfatta<br />
mer än nuvarande sex veckotimmar. Detta bör riksdagen som sin mening<br />
ge regeringen till känna.</p>
<p>I princip avgör varje rektorsområde hur undervisningen skall organiseras<br />
och vem som skall genomföra den. ”Rullkök” (spis på rullbänk) har blivit<br />
den enda satsningen för undervisningen i många låg- och mellanstadieskolor.<br />
Lektionerna har blivit ”demonstrationslektioner”. Men glädjande nog finns<br />
också exempel runt om i landet där en välutrustad hemkunskapslokal finns<br />
att tillgå och lektionerna har förts till sammanhängande pass så eleverna<br />
jämsides med den teoretiska undervisningen får möjlighet till egna praktiska<br />
övningar. Undervisningen bedrivs av hushållslärare eller i samarbete klasslärare/hushållslärare,<br />
s.k. kompanjonlärarskap, med goda undervisningsresultat<br />
och motiverade elever.</p>
<p>Vi anser att hemkunskapsämnets ställning i grundskolan måste stärkas.<br />
Hemmen erbjuder i dag inte i samma utsträckning som förr tillfällen att inhämta<br />
elementära kunskaper i matlagning och varukännedom. Skolans uppgift<br />
är också att förmedla det kulturarv som maten utgör. Sammanhängande<br />
arbetspass borde finnas, likaså möjlighet till praktiskt utövande av matlagning.<br />
Riksdagen bör ge regeringen till känna vikten av att sammanhängande<br />
undervisning/arbetspass för hemkunskapslektionerna skapas inom varje<br />
rektorsområde.</p>
<p>Gymnasieskolan</p>
<p>När skoleleverna uppnår gymnasieåldern börjar sambandet mellan kost,<br />
hälsa och den personliga ekonomin göra sig märkbar. Då är frågorna mera<br />
personliga och handlar exempelvis om egen bostad och egen matlagning.<br />
Det är först på gymnasial nivå som det är möjligt att fullt ut gå in på de näringsinriktade<br />
aspekterna på maten. Härför krävs grundläggande kunskaper<br />
i kemi, fysik, fysiologi med flera andra ämnen - kunskaper som eleverna tidigare<br />
inte hunnit få.</p>
<p>Förr hotades människan av epidemiska infektionssjukdomar. Idag är hotet<br />
främst betingat av det egna livsmönstret. Ett alltför uppskruvat tempo,<br />
för lite rörelse och felaktig kost är faktorer som är av stor betydelse i sammanhanget.<br />
Näringsforskningen visar att människans kost behöver ändras<br />
radikalt för att motverka civilisationssjukdomar som diabetes, hjärt- och<br />
kärlsjukdomar, övervikt, högt blodtryck och vissa cancersjukdomar.</p>
<p>Av avgörande betydelse om man vill ändra utvecklingen är utbildningen.<br />
Att undervisa ungdomar i näringslära och praktisk matlagning är det enda<br />
sättet att påverka dem för att ändra sina felaktiga kostvanor. Hushållen har<br />
en central roll när det gäller resursanvändning och miljöpåverkan samt hela<br />
den enskildes ekonomi.</p>
<p>Kommittén för översyn av gymnasieskolans yrkesinriktade linjer (ÖGY)<br />
föreslog att utbildning i kost- och konsumentfrågor skall ges till alla elever i<br />
den yrkesinriktade delen av gymnasieskolan. Detta skulle enligt utredningen<br />
gå så till att av timmarna i ämnet Ekonomi och samhällsfrågor skulle det av</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ub206</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>2</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:4px;">delas sammanlagt 25 lektionstimmar per årskurs för undervisning i kost- och<br />
konsumentfrågor. Det föreslogs också att hushållslärare tar hand om undervisningen.</p>
<p style="margin-left:4px;">Tyvärr hörsammades inte detta förslag när försöksverksamheten med treåriga<br />
yrkesinriktade linjer påbörjades. Vi anser utifrån de många undersökningar<br />
och projekt som genomförts vad gäller ungdomars kunskaper kring<br />
kost, hälsa och hushållsekonomi, att samtliga gymnasielinjer måste inrymma<br />
dessa ämnen. Undervisningen kan med fördel anförtros hushållslärare, som<br />
utöver de kunskaper de besitter inte har tillräcklig undervisningstid. Däremot<br />
råder det stor brist på lärare i samhällskunskap.</p>
<p style="margin-left:4px;">Speciell uppmärksamhet måste ägnas åt den nya treåriga linjen, omvårdnadslinjen.<br />
När eleverna kommer till gymnasieskolan för att börja på omvårdnadslinjen<br />
har de ganska små kunskaper i matlagning och näringslära.<br />
Kunskapsöverföringen i hemmet i dessa frågor är numera näst intill obefintlig.<br />
Eleverna måste därför träna färdighetsmoment och teoretiska kunskaper<br />
från grunden. Det har ofta klagats på att eleverna från social-servicelinje<br />
haft knappa kunskaper, inte minst har eleverna själva konstaterat detta när<br />
de kommit ut i praktiskt arbete. På omvårdnadslinjen har undervisningstiden<br />
i kost-konsumentkunskap (hushållning) sänkts med ungefär en fjärdedel.<br />
För att kompensera detta har man tänkt att eleverna skall få praktisk<br />
träning under arbetsplatsförlagd utbildning. Att låta elever med små kunskaper<br />
använda vårdtagarnas resurser för att få utbildning i matlagning och tvätt<br />
måste vara fel och upplevas som kränkande för den som utsätts för denna<br />
”vård”.</p>
<p style="margin-left:4px;">Skall omvårdnadslinjen bli en god utbildning för arbetstagare inom vård<br />
och omsorg måste undervisningstiden i kost och hushållning utökas.</p>
<p style="margin-left:4px;">Den s.k. mittblocksutredningen har presenterat ett förslag till en ny treårig<br />
social linje med en kost- och näringsinriktad gren, vilken delvis skulle<br />
ersätta den nuvarande tvååriga konsumtionslinjen. Vi anser det mycket<br />
angeläget att denna linje inrättas vid sidan om S-linjen. Den erbjuder fler<br />
möjligheter och kan bli en god studieförberedande utbildning för yrken<br />
inom utbildningsväsendet, personaladministrationen, socialtjänsten m m.<br />
Det är nu viktigt att linjen ges ett innehåll med möjligheter till praktisk tilllämpning.<br />
Detta bör ges regeringen till känna.</p>
<p style="margin-left:4px;">Lanthushållsskolor/internathushållsskolor</p>
<p style="margin-left:4px;">En viktig resurs i den regionala utbildningen och utvecklingen utgör lanthushållsskolorna/internathushållsskolorna.<br />
Förslaget om den nya gymnasieskolan<br />
utgör ett stort hot mot dessa skolor eftersom basen - som i dag utgörs av<br />
termins- och årskurser - föreslås utgå ur utbildningsutbudet. Skulle så bli<br />
fallet är det nödvändigt att dessa specialekonomiska kurser blir tillgängliga<br />
såväl inom gymnasieskolan som inom kom-vux.</p>
<p style="margin-left:4px;">De ovan nämnda skolorna har på senare tid haft en viktig roll som anordnare<br />
av den högre specialkursen ”Kost, hälsa, hushållning”. Likaså har vissa<br />
uppdragsutbildningar och personalutbildningar förlagts till skolorna. Främst<br />
är det landstingen som insett vilken resurs skolorna utgör. Ämnet kost och<br />
hälsa inom omvårdnadslinjen har också vid några landsting förlagts till dessa<br />
skolor med gott resultat.</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ub206</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Ub206-209</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>I en framtid kan lanthushållsskolorna bli en samlande kraft för den nya<br />
sociala linjen. Den konsumentekonomiska grenen bör helt eller delvis kunna<br />
förläggas till dessa skolor. Det fordrar ett nära samarbete mellan kommunerna<br />
och huvudmännen för skolorna för att fullt ut kunna utnyttja möjligheterna.<br />
Många kommuner torde inte ha möjlighet att ensamma ta på sig<br />
dylika utbildningar varför ett samarbete t ex inom länen eller inom en region<br />
är nödvändigt. Likaså borde den textila grenen av nuvarande konsumtionslinjen<br />
vara möjlig att hänföra till lanthushålls- och internathushållsskolorna,<br />
eftersom dessa skolor i regel har en god utrustning även för denna utbildning.</p>
<p>Enligt uppgifter har några landsting fört diskussioner om nedläggning av<br />
lanthushålls- och internathushållsskolorna. Vi anser detta vara kortsynt eftersom<br />
behovet av de utbildningar som ges vid skolorna är mycket stort. Ur<br />
samhällsekonomisk synpunkt är det dålig ekonomi att göra sig av med dessa<br />
skolor, inte minst i en tid då kunskaper om kost och hälsa efterfrågas i större<br />
utsträckning än tidigare och när olika utredningar visar hur illa ställt det är<br />
med dessa elementära kunskaper inom såväl många yrkeskategorier som<br />
inom privatekonomin.</p>
<p>Vi menar att dessa skolor skall ses som en resurs i den regionala utbildningen<br />
och utvecklingen. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:30px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om översyn av läroplanen vad gäller antalet hemkunskapstimmar<br />
i grundskolan,</p>
<p style="margin-left:30px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om vikten av sammanhängande undervisning/arbetspass<br />
för hemkunskapslektionerna i grundskolan,</p>
<p style="margin-left:30px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om obligatorisk undervisning om kost, hälsa och hushållning<br />
på gymnasieskolans samtliga linjer,</p>
<p style="margin-left:30px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om det speciella behovet av utökad utbildning i kost<br />
och hushållning på omvårdnadslinjen,</p>
<p style="margin-left:30px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om utformningen av en ny treårig social linje,</p>
<p style="margin-left:30px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om internathushållsskolorna/lanthushållsskolornas roll<br />
i den framtida regionala utbildningen och utvecklingen.</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ub206</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>4</p>
</div>
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_54" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Stockholm den 16 januari 1990<br />
Larz Johansson (c)<br />
Marianne Andersson (c)<br />
Stina Gustavsson (c)</p>
<p>Stina Eliasson (c)</p>
<p>Pär Granstedt (c)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p style="margin-left:171px;">Mot. 1989/90</p>
<p style="margin-left:171px;">Ub206</p>
<p>Jan Hyttring (c)</p>
<p>Marianne Jönsson (c)</p>
<p>Görel Thurdin (c)</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_57" />
</div>
</div>
11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av läroplanen vad gäller antalet hemkunskapstimmar i grundskolanuppskov= utskottet1989/90:UbU30?11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av läroplanen vad gäller antalet hemkunskapstimmar i grundskolan?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av sammanhängande undervisning/arbetspass för hemkunskapslektionerna i grundskolan?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av sammanhängande undervisning/arbetspass för hemkunskapslektionerna i grundskolanuppskov= utskottet1989/90:UbU30?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatorisk undervisning om kost, hälsa och hushållning på gymnasieskolans samtliga linjeruppskov= utskottet1989/90:UbU30?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatorisk undervisning om kost, hälsa och hushållning på gymnasieskolans samtliga linjer?44att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det speciella behovet av utökad utbildning i kost och hushållning på omvårdnadslinjen?44att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det speciella behovet av utökad utbildning i kost och hushållning på omvårdnadslinjenuppskov= utskottet1989/90:UbU30?55att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av en ny treårig social linjeuppskov= utskottet1989/90:UbU30?55att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utformningen av en ny treårig social linje?66att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internathushållsskolorna/lanthushållsskolornas roll i den framtida regionala utbildningen och utvecklingen.?66att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internathushållsskolorna/lanthushållsskolornas roll i den framtida regionala utbildningen och utvecklingen.uppskov= utskottet1989/90:UbU30?INLInlämning1990-01-25 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-02-06 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-02-07 00:00:00inträffat20583060288605Larz Johanssonc1undertecknare0754692641206Marianne Anderssonc2undertecknare0470593486100Pär Granstedtc3undertecknare0557059020608Stina Gustavssonc4undertecknare0430662617406Jan Hyttringc5undertecknare0763802658906Görel Thurdinc6undertecknare0853366412307Stina Eliassonc7undertecknare0396368639900Marianne Jönssonc8undertecknaremotgrundMotionsgrund2014-11-22 13:07:48motkatMotionskategori-2014-11-22 13:07:48statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02Ub2062019-05-28 10:59:16tilldelatTilldelatUtbildningsutskottet2014-11-22 13:07:48GD02Ub206av Larz Johansson (c) m.fl.mot_198990_ub_206.pdf143191pdfKost, hälsa och konsumentkunskap i skolanhttps://data.riksdagen.se/fil/75E08BBC-6C18-403C-A574-A67EEE317695