2761068GD02Ub1341989/90Ub134motmotMotion 1989/90:Ub134 av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c)MotionMotionUbU13401990-03-20 00:00:002014-11-04 15:12:192014-11-04 00:00:00med anledning av prop. 1989/90:90 om forskningav Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02Ub134/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02Ub134https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02Ub134
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1989/90:Ub 134</p>
<p>av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c)<br />
med anledning av prop. 1989/90:90 om forskning</p>
</div>
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;">Mot.<br />
1989/90<br />
Ubl34—138</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Under den allmänna motionstiden lade vi fram en motion angående forskning<br />
och högre utbildning i Kalmar län. I denna utvecklade vi den betydelse<br />
forskningen har för den regionala utvecklingen.</p>
<p>Högskolan i Kalmar betraktar forskningen som en strategisk nyckelverksamhet<br />
för att upprätthålla god kvalitet i undervisningen. En aktiv forskning<br />
uppehåller kompetensen för lärarna och bidrar till att bygga upp kunskap<br />
för regionens närings- och samhällsliv. Därför har högskolan i Kalmar, trots<br />
avsaknad av fasta forskningsresurser i form av professurer och fakultetsanslag,<br />
prioriterat forskning och sökt ha en så hög andel forskarutbildade lärare<br />
som möjligt. Det har kunnat ske med ett relativt omfattande program<br />
för tillämpad forskning. Anslaget för forskningsanknytning uppgick föregående<br />
budgetår till ca 600 000 kr. medan det externfinansierade forskningsprogrammet<br />
hade en omsättning för forsknings- och utvecklingsverksamhet<br />
på ca 9 milj. kr.</p>
<p>Forskningspropositionen</p>
<p>Vi anser att det förslag som regeringen lägger fram i forskningspropositionen<br />
är en besvikelse när det gäller satsningar på forskning vid de mindre och medelstora<br />
högskolorna. Högskolan i Kalmar hade med förväntan sett fram<br />
mot denna proposition inte minst efter besök av regionalpolitiska kommittén<br />
1989-02-13. Besöket ingav förväntningar om kraftfulla medelstillskott till<br />
högskolan och den forskning som där bedrivs. Nu konstaterar vi med besvikelse<br />
att det engagemang för forskning som finns vid Kalmar högskola röner<br />
ringa gensvar från regeringen.</p>
<p>Ingen stor summa</p>
<p>Forskningspropositionen föreslår att högskolan i Kalmar skall få en fördubbling<br />
av summan för det som kallas forskningsstödjande åtgärder. Det innebär<br />
1,2 milj. kr. 1990/91.</p>
<p>Det är ingen stor summa. De mindre och medelstora högskolorna, 16<br />
stycken, får tillsammans 30 miljoner, vilket är 2 milj. kr. mindre än vad Uppsala<br />
universitet ensamt erhåller.</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Ub 134-138</p>
</div>
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_49" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:18px;">Rejäl satsning</p>
<p>Vi anser att det nu är dags att inleda en framåtsyftande uppbyggnad av forskningsresurser<br />
vid Kalmar högskola. Därför bör för budgetåret 1990/91 2,5<br />
milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit anslås till forskningsstödjande åtgärder<br />
vid högskolan. Ytterligare 5 milj. kr. bör anslås under de två följande<br />
åren i planeringsperioden.</p>
<p style="margin-left:18px;">Bättre balans</p>
<p>Med utökade medel till forskning är det nu angeläget att bygga upp en fast<br />
och stabil organisation för forskning vid högskolan i Kalmar. Den medelsförstärkning<br />
vi här föreslår ser vi som en motsvarighet till de fakultetsanslag<br />
som anvisas till universitet och övriga högskolor med fasta forskningsresurser.<br />
På detta sätt kan mer forskning ske på eget programansvar. Andelen<br />
externfinansierad forskning minskar och högskolans självständighet och<br />
identitet förstärks.</p>
<p style="margin-left:18px;">Nätverk i sydost - sydostuniversitet</p>
<p>Mellan högskolorna i Kalmar, Växjö och Karlskrona/Ronneby pågår diskussioner<br />
om utökad och intensifierad samverkan. I februari 1989 samlades rektorerna<br />
för de tre högskolorna i sydöstra Sverige i Kalmar, vilket datum får<br />
anses som startpunkten för Sydostuniversitetet. Dessa diskussioner har sedan<br />
fortsatt i en arbetsgrupp med representanter för de tre högskolorna.</p>
<p style="margin-left:18px;">Framtid i sydost - kris eller möjlighet</p>
<p>Utgångspunkt för diskussionerna har varit de krisrapporter som presenterats<br />
rörande framtiden i Sydostsverige. Stagnerande befolkningssiffror, ungdomsutflyttning<br />
och svag förnyelse av närings- och samhällsliv bidrar till en<br />
forskningssvag region.</p>
<p style="margin-left:18px;">Forska för framtiden</p>
<p>Arbetsgruppen menar att en satsning på forskning är av avgörande betydelse<br />
för de tre högskolornas framtid och för utvecklingen i sydöstra Sverige. Genom<br />
samverkan har de tre högskolorna unika möjligheter att skapa en slagkraftig<br />
forskningsorganisation - ett sydostuniversitet.</p>
<p style="margin-left:12px;">Målsättningen för detta arbete har formulerats så här:</p>
<p style="margin-left:18px;">- Att inom ramen för en gemensam forskningsorganisation komplettera<br />
varandra till en genomtänkt helhet. Dubbeletableringar och fackmässiga<br />
luckor skall undvikas. Forskningsorganisationen skall inrymma s.k. fasta<br />
forskningsresurser. Tillskapandet av sådana kan ske successivt och bör ta<br />
sin utgångspunkt i starka forskargrupper.</p>
<p style="margin-left:18px;">- Att samverka så att expertkompetens kan utnyttjas på mer än en högskoleort<br />
både i forskning och undervisning.</p>
<p style="margin-left:18px;">- Att genom olika metoder krympa avstånden mellan högskolorna till ett<br />
minimum. Nätverksorganisationen mellan forskargrupperna, utbyggt telefax-<br />
och datanät, videokonferenser etc. blir inslag i ett sådant program.</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ubl34</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Kalmarprofilen</p>
<p>Inte konkurrera utan komplettera är utgångspunkten för samverkan i sydost.</p>
<p>Grundfilosofin för forskning vid högskolan i Kalmar har alltsedan starten<br />
1977 varit att koncentrera insatserna till fackområden som överensstämmer<br />
med profilutbildningarna och som samtidigt gör att högskolan kan bli en motor<br />
för länets utveckling.</p>
<p>De viktigaste forskningsområdena är kustekologi-bioteknik-turism och<br />
resor</p>
<p>Därutöver pågår planeringsarbete för forskningsfälten miljöteknik-VAfrågor.<br />
Ett starkt näringsliv med denna inriktning finns i länet samt miljöoch<br />
naturresurslinjen 120 p.</p>
<p>Koppling finns mellan produktionsteknik och teknik-ekonomi-miljö då<br />
länet har många företag med inriktning på produktionsteknik. Utbildningar<br />
finns i ekonomi, teknik och miljö.</p>
<p>Exempel på verkstadsteknik är Torsmaskiner i Torsås - ett verkstadstekniskt<br />
företag i länet. Högskolan har verkstadsingenjörsutbildning om 80 p.<br />
Exempel på telekommunikation finns genom teleskolan i Kalmar och dataingenjörslinjen<br />
vid högskolan.</p>
<p>Miljövårdsforskningen</p>
<p>På institutionen för naturvetenskap med teknik vid högskolan i Kalmar har<br />
man under ett flertal år sysslat med undersökningar i kustzonen, framför allt<br />
utmed Kalmarsund. Detta har skett dels som uppdragsforskning, dels som<br />
projektarbeten inom utbildningen.</p>
<p>Sedan 1987 har ett organiserat samarbete ägt rum inom forskargruppen<br />
för kustekologi. Då knöts professor Ann-Marie Jansson vid Askölaboratoriet,<br />
Stockholms universitet, till gruppen som ansvarig forskningsledare.<br />
Gruppen har för närvarande nio medlemmar.</p>
<p>Två stora långsiktiga projekt utgör tyngdpunkten i gruppens verksamhet.<br />
Det första är den samordnade kustvattenkontrollen i Kalmar län som omfattar<br />
undersökningar i hela kustekosystemet från vattenkemi till gifter i sediment.<br />
Det andra stora projektet är bottenfaunaundersökningar inom naturvårdsverkets<br />
PMK-program. Förhoppningsvis utgör det endast första delen<br />
i en ytterligare utbyggnad av den marina PMK-verksamheten i södra Östersjön.<br />
Forskningen inom kustekologigruppen har blivit så omfattande att diskussioner<br />
inletts som troligen kommer att leda fram till avknoppning av två<br />
nya forskningsprogram:</p>
<p>- landskapsekologi och samhällsplanering</p>
<p>- miljökemi.</p>
<p>Bioteknikforskningen</p>
<p>Forskningen inom programområdet baseras på de två utbildningslinjerna<br />
livsmedelslinjen 120 p och biomedicinsk kemi 120 p vid högskolan.</p>
<p>Målet för forskargruppens arbete är att skapa nya analysmetoder för olika<br />
ämnen i livsmedel. Det är de senaste årens kunskapsutveckling inom bl.a.<br />
bioteknik som ger goda förutsättningar för detta forskningsarbete.</p>
<p>1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr Ubl34-138</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ubl34</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>De nya metoderna kommer att vara exaktare, snabbare och billigare än<br />
de traditionella. Detta innebär att forskningsresultaten lätt kan föras över<br />
till nya företag. Gruppens arbete kan därför i förlängningen resultera i nyetablering<br />
av bioteknisk industri i sydostregionen.</p>
<p>Livsmedelsteknik</p>
<p>Det finns ett flertal livsmedelsindustrier i Kalmarregionen, vilka tillsammans<br />
med livsmedelslinjen 120 p vid högskolan utgör en tillräcklig bas för att utveckla<br />
forskning inom livsmedelsteknik.</p>
<p>Forskning om turism och resor</p>
<p>Kalmar län är ett turistlän. Forskningen inom detta område anknyter till de<br />
etablerade ämnena i företagsekonomi, sociologi samt linjeutbildningen i turism<br />
vid högskolan. Det långsiktiga målet är att få fram kunskapsunderlag<br />
om turistmarknadens sätt att fungera så att den sydsvenska turistnäringen,<br />
där så är möjligt, kan byta inriktning från säsongsprodukter till helårsproduktion.</p>
<p>Telekommunikation</p>
<p>Med en utbyggnad av forskningsresurserna kommer forskningsområdet telekommunikation<br />
att bli ett av de viktigaste för Kalmars del. Kalmar har här<br />
unika möjligheter tack vare att televerkets utbildningscentrum-teleskolan är<br />
förlagd här. Tekniska och personella resurser är koncentrerade och tillgängliga<br />
på ett sätt som knappast har sin motsvarighet i landet. Högskolan i Kalmar<br />
bedriver också en utbildning med inriktning mot telekommunikation,<br />
nämligen den tvååriga dataingenjörslinjen.</p>
<p>Förbättrad informationsöverföring är det yttersta syftet med forskningen,<br />
som alltså har stark kommersiell anknytning.</p>
<p>Nyckel till framtiden</p>
<p>Högskolan har ansvar för såväl forskning som högre utbildning i länet.<br />
Forskningen kan på ett verksamt sätt samarbeta med näringslivet i länet och<br />
verka förnyande och inspirerande. Högskolan i Kalmar strävar efter att se<br />
till att länet och Sydostsverige får tillgång till fler högutbildade, särskilt inom<br />
nya framtidsområden. Forskningen inom ekologi, bioanalys, livsmedelsteknik,<br />
turism och telekommunikation är bl.a. exempel på detta. I kombination<br />
med detta vill högskolan hjälpa företagen att utveckla ny teknik och nya produkter.<br />
Det är av stor regionalpolitisk betydelse att företag och näringsliv i<br />
länet tar till sig innovationer och utvecklar kreativiteten.</p>
<p>Unga människor måste vilja stanna kvar i sin födelsebygd. Den ogynnsamma<br />
åldersfördelningen i vårt län måste brytas. Med högskolans hjälp kan<br />
länet och Sydostregionen i samverkan med högskolorna i Växjö och Karlskrona/Ronneby<br />
ta sig ur krisen och göra sydöstra Sverige till en blomstrande<br />
del av Sverige - en framtidsregion.</p>
<p>För detta krävs emellertid utökade resurser i enlighet med vad vi ovan fö</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ubl34</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>4</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>reslagit. Dessutom måste den forskningsorganisation, Sydostuniversitet,<br />
som vi skisserat få erkännande. I samverkan kan regionen bli stark. Komplettera<br />
och ej konkurrera - på så sätt tillvaratas kompetens och resurser på<br />
bästa sätt (se bilaga 1).</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen beslutar anslå 2,5 milj. kr. utöver vad regeringen<br />
föreslagit till forskningsresurser vid Kalmar högskola under budgetåret<br />
1990/91 samt att ytterligare 5 milj. kr. anslås under de två följande<br />
åren under planeringsperioden,</p>
<p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om en fast forskningsorganisation för högskolorna i<br />
Kalmar, Växjö och Karlskrona/Ronneby - Sydostuniversitetet.</p>
<p>Stockholm den 20 mars 1990</p>
<p>Marianne Jönsson (c) Agne Hansson (c)</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Ubl34</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>5</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_27"><p style="margin-left:8px;">SYDOSTUNIVERSITETET</p>
<p>Kalmar (K) Karlskrona/Ronneby (K/R) Växjö (V)</p>
</div>
<div class="block ml_14"><p>SAMHÄLLSVETENSKAP —<br />
HUMANIORA</p>
<p>löen ti tel-förändring (V)</p>
<p>• Regional identitet</p>
<p>• Sprik i förändring</p>
<p>Undervist ing-Kommunikation (V, K)</p>
<p>• Undervisning och förändring</p>
<p>• Medier och kommunikation</p>
<p>Företagande • Arbetsmarknad Organisation<br />
(V)</p>
<p>• Entreprenörskap och företagsutveckling</p>
<p>• Arbetsmarknad och arbetsliv</p>
<p>• Migration</p>
<p>• Organisationsteori</p>
<p>Turism och resor (K)</p>
</div>
<div class="block ml_37"><p style="margin-left:26px;">PROGRAMOMRÅDEN</p>
</div>
<div class="block ml_37"><p style="margin-left:9px;">TEKN1K-EKONOMI-MILJÖ</p>
</div>
<div class="block ml_37"><p style="margin-left:9px;">Miljö värd (K. V)</p>
<p style="margin-left:9px;">• Kustekologi</p>
<p style="margin-left:9px;">• Landskapsekologi och samhällsplanering</p>
<p style="margin-left:9px;">• Miljökemi</p>
<p style="margin-left:9px;">• Miljöteknik, VA och luft</p>
<p style="margin-left:9px;">• Miljöforskning, ekonomiska-sociologiska<br />
aspekter</p>
<p style="margin-left:9px;">Ekonomi-Teknik (V, K)</p>
<p style="margin-left:9px;">• Transportekonomi</p>
<p style="margin-left:9px;">• Teroieknologi</p>
<p style="margin-left:9px;">• Produktionsteknik<br />
(Teknik/Ekonomi/Arbetsmiljö)</p>
<p style="margin-left:9px;">Plan- och byggnadsteknik (K/R)</p>
</div>
<div class="block ml_57"><p style="margin-left:8px;">NATURVETENSKAP-TEKNIK</p>
</div>
<div class="block ml_57"><p style="margin-left:8px;">Verkstadsteknik (K, K/R)</p>
<p style="margin-left:8px;">Informationsteknologi (V)</p>
<p style="margin-left:8px;">• System för strategiska beslut</p>
<p style="margin-left:8px;">• Interaktiva datorbaserade system med<br />
bl a multimedia</p>
<p style="margin-left:8px;">• Avancerade programutvecklingsmiljöer</p>
<p style="margin-left:8px;">Telekommunikation (K)</p>
<p style="margin-left:8px;">Signalbehandling (K/R)</p>
<p style="margin-left:8px;">Karn- och atomfysik<br />
(K i samarbete med Maxlab.Lund)</p>
<p style="margin-left:8px;">Bioteknik (K)</p>
<p style="margin-left:8px;">• Bioanalys</p>
<p style="margin-left:8px;">• Livsmedelsteknik</p>
</div>
<div class="block ml_14"><p>Figur 2: Preliminär! forskningsprogram för högskolorna i Kalmar. Karlskrona/Ronneby och Växjö</p>
</div>
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_54" />
<div class="block ml_45" />
</div>
</div>
11att riksdagen beslutar anslå 2,5 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit till forskningsresurser vid högskolan i Kalmar under budgetåret 1990/91 samt att ytterligare 5 milj.kr. anslås under de två följande åren under planeringsperiodenavslag= utskottet1989/90:UbU25?11att riksdagen beslutar anslå 2,5 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit till forskningsresurser vid högskolan i Kalmar under budgetåret 1990/91 samt att ytterligare 5 milj.kr. anslås under de två följande åren under planeringsperioden?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fast forskningsorganisation för högskolorna i Kalmar, Växjö och Karlskrona--Ronneby--Sydostuniversitetet.?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en fast forskningsorganisation för högskolorna i Kalmar, Växjö och Karlskrona--Ronneby--Sydostuniversitetet.avslag= utskottet1989/90:UbU25?INLInlämning1990-03-20 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-03-23 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-03-26 00:00:00inträffat20396368639900Marianne Jönssonc1undertecknare0274710563201Agne Hanssonc2undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1989/90:902014-11-20 00:33:00motkatMotionskategori-2014-11-20 00:33:00statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02Ub1342019-05-28 10:59:13tilldelatTilldelatUtbildningsutskottet2014-11-20 00:33:00GD02Ub134av Marianne Jönsson och Agne Hansson (båda c) mot_198990_ub_134.pdf247653pdfmed anledning av prop. 1989/90:90 om forskninghttps://data.riksdagen.se/fil/E86F0979-903D-4705-828D-171A77423319