2760875GD02U5541989/90U554motmotMotion 1989/90:U554 av Gunnar Hökmark och Nic Grönvall (båda m)MotionMotionUU55401990-01-25 00:00:002014-10-14 12:48:522014-10-14 00:00:00Sverige och Europaparlamentetav Gunnar Hökmark och Nic Grönvall (båda m) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02U554/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02U554https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02U554
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1989/90:U554</p>
<p>av Gunnar Hökmark och Nic Grönvall (båda m)<br />
Sverige och Europaparlamentet</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Sveriges kontakter med EG riktar sig gentemot de exekutiva och beslutande<br />
institutionerna, kommissionen och ministerrådet. Detta innebär att Sverige<br />
i dag riskerar att försumma en viktig del av den europeiska gemenskapens<br />
maktstruktur, nämligen Europaparlamentet. Detta kan vara en betydande<br />
brist för Sveriges förutsättningar att nå framgång i det förhandlingsarbete<br />
med EG som nu påbörjas inom ramen för EFTA. Det innebär också brister<br />
i insyn och förståelse för vad som sker i en av Gemenskapens viktigaste institutioner.</p>
<p>Till skillnad från de nationella parlamenten har Europaparlamentet ingen<br />
direkt kontroll över den exekutiva och beslutande makten varför kommissionen<br />
och ministerrådet inte representerar parlamentet på motsvarande sätt<br />
som i andra länder. Detta gör att kontakter med kommission, råd och nationella<br />
regeringar inte på motsvarande sätt som vid kontakter med nationella<br />
regeringar täcker in den framväxande maktbas som Europaparlamentet är.</p>
<p>Europaparlamentet har tidigare ansetts vara en kraftlös institution. Detta<br />
gäller framförallt tiden innan direktvalen blev verklighet. I och med att parlamentets<br />
ledamöter sedan 1979 är direktvalda har det emellertid vunnit en<br />
betydande legitimitet. Som en konsekvens av enhetsaktens nya beslutsformer<br />
har parlamentet fått en mer definierad roll i beslutsprocessen.</p>
<p>Parlamentet har rätt att yttra sig två gånger över kommissionens förslag<br />
innan ministerrådet fattar det formella beslutet. Säger parlamentet nej till<br />
ett förslag krävs enhällighet i ministerrådet. Parlamentets förslag till ändringar<br />
har visat sig ha goda möjligheter att påverka de slutgiltiga besluten.</p>
<p>Parlamentet har traditionellt en tyngre roll i EG:s budgetfrågor. Genom<br />
att parlamentet kan vägra anta kommissionens förslag till budget kan man<br />
den vägen tvinga fram ändringar. Parlamentet kan också uttala sitt misstroende<br />
mot kommissionen, vilket i så fall tvingar fram dess avgång. I och med<br />
enhetsakten har parlamentet fått ett avgörande inflytande på gemenskapens<br />
framtida utveckling genom att samarbetsavtal med utomstående länder eller<br />
frågan om nya medlemsländer måste godkännas av parlamentet med enkel<br />
majoritet.</p>
<p>Parlamentets viktigaste roll i dag är förmodligen att det sätter den politiska<br />
agendan för gemenskapens framtida utveckling. Parlamentet har varit pådrivande<br />
för att lyfta fram miljösamarbetet inom gemenskapen. Genom beslut<br />
i parlamentet har man också tagit initiativet och kunnat driva på i frågan om</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>en gemensam valuta och centralbank. Parlamentets mer federativa karaktär<br />
gör det i dessa och i andra frågor mer ”europeiskt” än kommissionen och<br />
ministerrådet.</p>
<p>Det är uppenbart att det finns ett svenskt intresse av att på bred front hålla<br />
sig informerad över vad som sker i Europaparlamentet. Det gäller inte bara<br />
sakfrågornas utveckling med dessas uppenbara betydelse för svenskt beslutsfattande<br />
utan också för möjligheten att i svenska beslutsfora förstå vad som<br />
ligger till grund för EG:s ställningstaganden.</p>
<p>Självfallet finns det också redan i dag ett svenskt intresse av att på olika<br />
sätt medverka till kunskap och förståelse för svenska ståndpunkter och överväganden.<br />
Detta gäller i det vardagliga politiska arbetet redan i dag och för<br />
att lägga en god grund för framtida samarbete. Detta gäller än mer när någon<br />
typ av samarbetsavtal mellan EG och EFTA utvecklats. I perspektivet av ett<br />
framtida svenskt medlemskap är det vidare av stor vikt att i Sverige så tidigt<br />
som möjligt skapa kunskap och insikt i hur en av EG:s viktigaste institutioner<br />
fungerar. Kontakterna mellan svenska parlamentariker och Europaparlamentariker<br />
är viktiga och kommer att än mer bli så.</p>
<p>Det är regeringen som ansvarar för utrikespolitiken. När det gäller kontakter<br />
med EG:s institutioner kommer regeringens relationer av naturliga<br />
och formella skäl att i första hand vara inriktade på kommission och ministerråd.</p>
<p>Det är därför nödvändigt att inom ramen för svensk utrikespolitik skapa<br />
förutsättningar för utökade kontakter mellan svenska parlamentariker och<br />
deras kolleger i Europaparlamentet.</p>
<p>Det bör i framtiden vara ett naturligt led i såväl partigruppernas som utskottens<br />
arbete att söka kontakter och överläggningar med motsvarigheterna<br />
i Europaparlamentet. Riksdagen bör prioritera sina anslag för utrikesresor<br />
i enlighet med detta.</p>
<p>Regeringen bör överväga formerna för parlamentarikersamverkan inom<br />
ramen för ett framtida EES-avtal, fram till dess att ett medlemskap i EG ger<br />
Sverige direktvalda Europaparlamentariker.</p>
<p>Redan i dag spelar det politiska arbetet i Europaparlamentet i kraft av den<br />
europeiska gemenskapens centrala betydelse för Europa en betydande roll<br />
för de beslut som skall fattas i Sveriges riksdag. Med hänsyn tagen till den<br />
växande roll som Europaparlamentet kommer att spela kommer detta att<br />
accentueras.</p>
<p>Ett närmare samarbete mellan EG och EFTA inom ramen för en EESstruktur<br />
kommer troligtvis att förtydliga detta faktiska beroende. Det måste<br />
emellertid också kunna ge möjligheter att på ett tidigt stadium påverka EG:s<br />
beslutsprocess. Förutsättningarna för en observatörsstatus för parlamentariker<br />
från de olika EFTA-länderna i Europaparlamentet bör i detta perspektiv<br />
övervägas tillsammans med de andra institutionella mekanismer för inflytande<br />
i EG:s beslutsprocess som kan vara aktuella. Regeringen bör ta initiativ<br />
till att en parlamentarikerinsyn av detta slag aktualiseras i det kommande<br />
förhandlingsarbetet.</p>
<p>Det bör ankomma på utskottet att göra erforderliga beräkningar av kostnaderna<br />
för de ovan föreslagna åtgärderna för utökade kontakter med Europaparlamentet<br />
under kommande budgetår.</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1989/90<br />
U554</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>21</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Hemställan Mot. 1989/90</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs U554</p>
<p style="margin-left:29px;">[att riksdagen beslutar att inom ramen för anslagen till utrikes resor<br />
prioritera medel till kontakter med Europaparlamentet i enlighet<br />
med vad i motionen anförts,1]</p>
<p style="margin-left:29px;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om observatörsstatus i Europaparlamentet.</p>
<p>Stockholm den 25 januari 1990</p>
<p>Gunnar Hökmark (m) Nic Grönvall (m)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">11989/90:K331</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_53" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_46" />
<div class="block ml_2"><p>gotab 99864, Stockholm 1990</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_52" />
</div>
</div>
11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om observatörsstatus i Europaparlamentet.uppskov= utskottet1989/90:UU23?11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om observatörsstatus i Europaparlamentet.?INLInlämning1990-01-25 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-02-06 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-02-07 00:00:00inträffat20584386800218Gunnar Hökmarkm1undertecknare0736538502404Nic Grönvallm2undertecknaremotgrundMotionsgrund2014-11-22 22:50:15motkatMotionskategori-2014-11-22 22:50:15statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02U5542019-05-28 10:59:03tilldelatTilldelatUtrikesutskottet2014-11-22 22:50:15GD02U554av Gunnar Hökmark och Nic Grönvall (båda m) mot_198990_u_554.pdf92483pdfSverige och Europaparlamentethttps://data.riksdagen.se/fil/67D8043A-1C89-4BE5-96FC-289323B5B0CA