2759651GD02U5331989/90U533motmotMotion 1989/90:U533 av Inger Schörling m.fl. (mp)MotionMotionUU53301990-01-24 00:00:002014-10-14 12:48:422014-10-14 00:00:00EG-anpassningen och näringslivetav Inger Schörling m.fl. (mp) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02U533/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02U533https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02U533
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1989/90:U533</p>
<p>av Inger Schörling m.fl. (mp)<br />
EG-anpassningen och näringslivet</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Sverige är ett industriland, som exporterar en stor del av sin produktion. De<br />
klassiska råvarorna trä, pappersmassa och järnmalm står bara för 8,5 procent<br />
av exporten, medan verkstadsprodukter svarar för 46,2 procent. Och<br />
av totalexporten går drygt hälften till EG-länderna. Den andelen ökar dessutom<br />
stadigt. 1985 var andelen 48,6 procent, 1988 52,3 procent och under<br />
första halvåret 1989 54,1 procent. Bland de tio största importörerna av<br />
svenska varor är sju EG-länder.</p>
<p>Det finns således en krass handelsstatistisk faktabakgrund till de attityder<br />
som dominerar svenskt näringsliv. Men frågan är om dessa fakta är tillräckliga<br />
sakskäl för det enorma sug i riktning mot EG som omfattar inte bara<br />
storföretagen utan också småföretag, jordbrukare, konsultfirmor och alla<br />
sorters entreprenörer. EG har blivit den stora drömmen, det är på EG-marknaden<br />
man ska göra vinsterna. Och, förutsätts det, den som inte får in en fot<br />
i EG är dömd att gå under.</p>
<p>Att en fri stormarknad blir öppen också från andra hållet och innebär att<br />
EG-företag får fri tillgång till den svenska marknaden, berörs sällan. Alla<br />
utgår från att de själva ska bli vinnare. Att det kan finnas företag, regioner<br />
och personer i det svenska samhället som blir förlorare, diskuteras sällan.<br />
Och om det diskuteras, avfärdas det med att friast möjliga konkurrens inom<br />
största möjliga marknad leder till bästa möjliga resultat för helheten.</p>
<p>EG - ett tillväxtparadis?</p>
<p>Från EG (Cecchini-rapporten) hävdas att den inre marknaden skulle öka<br />
BNP med 3,2—5,7 procent, sänka inflationen med 4,5—7,7 procent och öka<br />
sysselsättningen med 1,3-2,3 miljoner jobb. För Sveriges del har TCO påstått<br />
att tjänstemän skulle ”tjäna” 10 000 kronor om året på EG.</p>
<p>Flera konventionella svenska tillväxtekonomer har ifrågasatt om just EG<br />
är Sveriges räddning.</p>
<p>Den svenska långtidsutredningen har gett ut ett antal analyser av vad<br />
svensk ”de-facto”-anslutning till EG (dvs. EG-anpassning) betyder samhällsekonomiskt.<br />
Det pressmeddelande som skickades ut hade en uppseendeväckande<br />
men betecknande rubrik: ”Kalldusch för eurotiker?”. Poängen<br />
var att analyserna kraftigt dämpar de uppskruvade förväntningarna på EGmarknadens<br />
betydelse som ”injektion” för svenskt näringsliv (Svensk ekonomi<br />
och Europaintegrationen, bilaga 2—5 till LU 90).</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:11px;">Framför allt underkänns Cecchini-rapporten. Det sägs att den är ”behäf- Mot. 1989/90</p>
<p>tad med sådana metodmässiga problem att resultaten är mycket otillförlit- U533</p>
<p>liga”. Långtidsutredningen avstår från att själv försöka kvantifiera effekterna<br />
av en svensk anslutning till den inre marknaden. Men några förmodanden<br />
kan särskilt noteras:</p>
<p style="margin-left:14px;">- För att det ska bli några vinster av EG-marknaden ”krävs omfattande förändring<br />
av företagsstrukturen inom branscherna, genom avgång och nyetablering<br />
av företag”.</p>
<p style="margin-left:14px;">- De vinster som uppkommer väntas inte bestå i förbättrat resursutnyttjande<br />
enligt frihandelsteorin om ”komparativa fördelar”; i stället blir det<br />
vinster ”genom ett förbättrat utnyttjande av stordriftsfördelar, ökad konkurrens<br />
och förbättrad effektivitet”.</p>
<p style="margin-left:14px;">- Den inre marknadens effekter kommer inte hela näringslivet tillgodo<br />
utan kommer att bli ”koncentrerade till vissa branscher”.</p>
<p style="margin-left:14px;">- Den ökade rörligheten för kapital och arbete kan leda till en sänkning av<br />
nationalinkomsten per capita.</p>
<p style="margin-left:14px;">- De svenska lönerna kommer att anpassas till EG, vilket betyder att de<br />
”svenska relativlönerna i högre utsträckning än för närvarande kommer<br />
att bestämmas utanför landet”.</p>
<p style="margin-left:14px;">- Det kommer att ”bli svårt att hävda den solidariska lönepolitiken med på<br />
sikt åtföljande konsekvenser för inkomstfördelningen. Det kommer vid<br />
en integration att bli svårare att bibehålla den inkomstutjämning vi i dag<br />
har och lönespridningen inom tillverkningsindustrin kommer sannolikt<br />
att närma sig den i EG-länderna”.</p>
<p>I den ansedda tidskriften Ekonomisk Debatt (6/89) ifrågasätter två nationalekonomer<br />
effekterna av EG:s inre marknad utifrån teoretisk ”normativ<br />
handelsteori”, som i vissa avseenden utgör ett ifrågasättande av dogmen om<br />
att friast möjliga handel alltid är bra för alla parter. Artikelförfattarna avslutar<br />
sin artikel med att konstatera att ”tillkomsten av EG:s inre marknad behöver<br />
dock inte vara positiv för vare sig den svenska eller globala välfärden.</p>
<p>Detta gäller oberoende av om Sverige ansluter sig eller står utanför EG.”</p>
<p>(Ekholm & Torstensson: ”Svensk handelspolitik i ljuset av ny handelsteori”.)</p>
<p>Miljöpartiet anser att de övergripande följderna för svenskt näringsliv av<br />
EG-anpassningen kan sammanfattas på följande sätt: EG:s inre marknad<br />
kommer att leda till skärpt konkurrens. I detta hårda handelskrig kan vissa<br />
väl förberedda storföretag skörda vinster. Många företag som är sämre rustade<br />
för stenhård internationell konkurrens kommer att gå under. EG-företag<br />
kommer in i Sverige och kommer att tvinga fram en allmän anpassning<br />
till EG-villkor. Svenska löntagare kan drabbas av lönestopp. Detta bör ges<br />
regeringen till känna.</p>
<p>Företagsförvärv</p>
<p>Statens industriverk har i 1989 års internationella antologi Svensk industri<br />
inför EG 92 varnat för att den inre marknaden ”påtagligt ökar risken för utslagning<br />
bland svenska underleverantörer till följd av att de svenska storföretagen<br />
alltmer förlägger sina inköp och direktinvesteringar till EG-länderna”.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:12px;">EG-kommissionen har redan börjat intressera sig för svenska skyddsre- Mot. 1989/90</p>
<p>gier mot utländska uppköp. Hittills har det ju varit svenska storföretag som U533</p>
<p>köpt in sig i EG, medan EG-företagen inte gjort några större inbrytningar<br />
på den svenska marknaden. 1988 investerade svenska företag 25,6 miljarder<br />
kronor i EG, medan EG-företag satsade bara 1,8 miljarder i Sverige. Och<br />
på varje utländskt köp i Sverige går det 2,15 svenska köp i utlandet. Denna<br />
obalans vill EG-kommissionen ändra på. Man tänker undersöka allt som<br />
hindrar ett EG-företag från att ta över svenska företag, eftersom sådana regler<br />
strider mot EG-principerna (DN 15.4.89).</p>
<p>I riksdagen har moderaterna och folkpartiet ställt sig bakom EG-ideologin<br />
och krävt att den svenska företagsförvärvslagen ändras så att den överensstämmer<br />
med EG-reglerna. Också på andra sätt vill partierna stimulera utländska<br />
uppköp av svenska företag. Utskottsmajoriteten (dvs. s, c och vpk)<br />
ville i betänkandet ha kvar nuvarande regler, men i debatten den 6 juni 1989<br />
erkände plötsligt utrikesutskottets ordförande Stig Alemyr att han har<br />
samma uppfattning som folkpartiet och ”personligen tror att det kan bli nödvändigt<br />
att i en inte alltför avlägsen framtid ändra det svenska regelsystemet”.</p>
<p>Miljöpartiet krävde skärpta bestämmelser i syfte att undvika en förstärkning<br />
av de transnationella företagens makt i Sverige. Miljöpartiet kräver nu<br />
på nytt införande av skärpta bestämmelser för utländska företagsförvärv.</p>
<p>Riksdagen bör hos regeringen begära förslag om sådan lagstiftning.</p>
<p>Steg mot EG-valuta</p>
<p>En central målsättning för EG är att skapa gemensam valuta och gemensam<br />
centralbank - helt naturligt för en förbundsstat. Att ha en egen valuta och<br />
en egen centralbank är grundvalar för möjligheten att i någon mån kunna<br />
föra en självständig ekonomisk politik. För unioner är det därför ett viktigt<br />
mål att avskaffa delstaternas valuta och riksbank, för små stater som vill<br />
hävda sitt självbestämmande är det lika viktigt att slå vakt om dessa institutioner,<br />
vilket bl.a. lett till att krav i denna riktning framförs av de baltiska<br />
frihetsrörelserna.</p>
<p style="margin-left:12px;">I EG finns redan embryot till gemensam valuta, ecu och valutaunion,</p>
<p>EMS.</p>
<p>Anders Vredin, ekonomie doktor som arbetar vid Fackföreningsrörelsens<br />
institut för ekonomisk forskning, har i en artikel avrått från svenskt EMSmedlemskap,<br />
framför allt för att det skulle ”innebära minskad autonomi”.</p>
<p>Han förmodar att EMS-entusiasmen hos en del ekonomer ”mer är ett uttryck<br />
för den allmänna EG-yran än för nya teorier och erfarenheter inom<br />
penning- och växelkurspolitikens område”. (”Vägval i valutapolitiken: EMS<br />
eller autonomi?” Ekonomisk Debatt, 7/89.)</p>
<p>I regeringens rapport Sverige-EFTA-EG1988 meddelas att en arbetsgrupp<br />
med företrädare för finansdepartementet och riksbanken håller på att ”kartlägga<br />
läget på det ekonomiska och monetära området i EG inkl. EMS, och<br />
analysera tänkbara konsekvenser för Sverige”. Det konstateras också att<br />
”frihet för korta kapitalrörelser ökar risken för fluktuationer i valutaflödena<br />
som kan försvåra penning- och valutapolitiken i ett land”. Under 1988 har</p>
</div>
<div class="block ml_58" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>en expertgrupp inom EFTA försökt utröna hur ”kapitalliberaliseringspro- Mot. 1989/90</p>
<p>cessen i Europa gestaltar sig och vilka effekterna på EFTA-länderna kan U533</p>
<p>bli”.</p>
<p>Regeringen har alltså först avskaffat valutaregleringen; därefter försöker<br />
man ta reda på vad det får för effekter!</p>
<p>Miljöpartiet anser att valutareglering är en nödvändig ingrediens i ett självständigt<br />
lands ekonomiska politik. Sverige bör därför inte bli medlem i EMS<br />
eller ersätta kronan med ecu. Detta bör ges regeringen till känna.</p>
<p>Enhetlig skattepolitik</p>
<p>I Delorsplanen heter det beträffande skattepolitik bl.a.:</p>
<p>”Det blir nödvändigt att utveckla bindande regler och procedurer för budgetpolitiken<br />
som bl.a. innefattar:</p>
<p style="margin-left:16px;">- effektiva övre gränser för budgetunderskott hos enskilda medlemsstater;<br />
hinder mot tillgång till direkta centralbankskrediter och andra former för<br />
monetär finansiering; gränser för lån i icke-EG-valuta,</p>
<p style="margin-left:16px;">- fastställande av en övergripande skattepolitik på medellång sikt, inbegripet<br />
storleken och finansieringen av de olika budgetposterna, såväl på nationell<br />
som EG-nivå.”</p>
<p>Dessa och liknande formuleringar har inom affärsvärlden tolkats som krav<br />
på en gemensam skattepolitik. Ett exempel är presentationen av Delorsplanen<br />
i Dagens Industri under rubriken: ”Europafantasterna redo ta nästa<br />
steg - EMU Europas Monetära Union: En enda valuta - En enda centralbank<br />
- En enda skattepolitik” (Dagens Industri 10.5.89). I artikeltexten heter<br />
det: ”Regeringar som plågat folk och företag med extraskatter när en dyrbar<br />
socialförsäkring gjort hål i budgeten får i fortsättningen begära godkännande<br />
i Bryssel innan de gör något.”</p>
<p>Miljöpartiet slär vakt om svenska folkets urgamla rätt att sig själv beskatta<br />
och avvisar därför svensk anpassning till Delorsplanen. Detta bör ges regeringen<br />
till känna.</p>
<p>Regional utarmning</p>
<p>Ökade regionala obalanser är en av många säkra effekter av EG:s stormarknad.<br />
Statens industriverk har gjort en utredning (SIND PM 1988:10) där det<br />
heter: ”EG:s industripolitik har i ringa mån kunnat främja balansen mellan<br />
de olika regionerna. De mest utvecklade områdena har dragit till sig arbetskraft<br />
och kapital, medan regioner baserade på tillbakagående aktiviteter har<br />
fått svåra sociala och ekonomiska problem.” Grundprincipen i EG är att<br />
”statliga åtgärder som hotar konkurrensen förbjuds”. Däremot kan visst regionalstöd<br />
utgå, förutsatt att det godkänns av EG-kommissionen.</p>
<p>Danmark har rika erfarenheter av hur detta i praktiken kan fungera i nordiska<br />
sammanhang. Ett typiskt exempel är ön Mön. EG-kommissionen accepterade<br />
den inte som stödområde eftersom det enligt Bryssel-byråkraterna<br />
finns möjlighet att pendla till huvudstadsområdet - 100 kilometer avlägset<br />
med vatten emellan!</p>
<p>Rapporten mynnar ut i ett antal slutsatser om de tänkbara följderna av en<br />
EG-anpassning för Sveriges del: 1. Sverige kommer att få betala till EG:s 18</p>
</div>
<div class="block ml_48" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>regionalpolitik, inte få något av den. 2. EG kommer att ”tona ner flera av<br />
de regionalpolitiska insatser” som nu görs i Sverige. 3. Sveriges egen regionalpolitik<br />
kommer att ”konfronteras med ett överstatligt organ”. 4. Svenska<br />
regionalpolitiska åtgärder ”kan inte införas utan EG-kommissionens godkännande”.<br />
5. En överslagsberäkning gör att bara ”ett par områden i Sverige<br />
blir möjliga stödområden”.</p>
<p>Miljöpartiet anser att Sverige skall slå vakt om sin rätt att bedriva en självständig<br />
regionalpolitik och avvisar varje tanke på att svenska riksdagsbeslut<br />
om regionalt stöd måste underställas överstatliga organ för godkännande.<br />
Detta bör ges regeringen till känna.</p>
<p>Fri upphandling</p>
<p>En EG-anpassning skulle leda till att EG-företag får samma möjligheter som<br />
svenska företag att få offentliga uppdrag i Sverige. Industriförbundet har<br />
krävt att EG:s upphandlingsregler ska tillämpas fullt ut i Sverige och att<br />
dessa regler ska ”ges en annan rättslig status än de i dag gällande svenska<br />
upphandlingsreglerna”. (Industriförbundet, handelspolitik, nr 3/89). Det betyder<br />
att de möjligheter för lokalt självbestämmande vid upphandling som<br />
nu finns helt skulle tas bort. Ingenting skulle kunna hindra EG-företag med<br />
lägre kostnader från att bjuda under och därmed konkurrera ut lokala<br />
svenska småföretag som t.ex. levererar mat till daghem och skolor, sköter<br />
skolskjutsar, hämtar sopor, reparerar och underhåller kommunala lokaler<br />
och så vidare. För att inte tala om alla anläggningsarbeten och byggprojekt,<br />
där det skulle bli helt förbjudet att gynna svenska eller lokala företag.</p>
<p>Miljöpartiet anser att kommun, landsting och stat skall ha rätt att prioritera<br />
lokal upphandling framför mera avlägsen sådan, bl.a. i syfte att minska<br />
transportbehovet och kunna gynna lokal produktion för lokal konsumtion.<br />
Därför är anslutning till EG:s upphandlingsregler utesluten. Riksdagen bör<br />
hos regeringen begära de förändringar i upphandlingsförordningen som<br />
krävs för att garantera sådan rätt.</p>
<p>Stopp för miljöjordbruk</p>
<p>I en analys från lantbruksuniversitetet (1989) med titeln Sverige och EG konsekvenser<br />
av ett svenskt medlemskap för bonden, konstateras att ”det blir<br />
mjölkbönderna som får svårast att anpassa sig till EG”. Medan växtodlingsföretag<br />
skulle förbättra sin lönsamhet med ca 30 procent, skulle lönsamheten<br />
försämras med 50 000 kronor per år för mjölkgården och med 40 000 kronor<br />
per år för slaktsvinsgården.” Det heter vidare i rapporten: ”Det låga avräkningspriset<br />
kan framtvinga en omfattande rationalisering på gårdsnivå.”<br />
Konkret betyder detta att ett stort antal mindre gårdar i skogs- och mellanbygder<br />
skulle slås ut.</p>
<p>För den redan hårt koncentrerade mejerinäringen skulle EG-anpassning<br />
av svenskt jordbruk också få allvarliga effekter. ”Man kan anta att de europeiska<br />
livsmedelsföretagen kommer att göra entré även på den svenska<br />
marknaden och att svenska mejeriers hemmamarknadsavsättning därmed<br />
kommer att hotas.”</p>
<p>Reglerna för spridning av bekämpningsmedel är ofta olika i Sverige och</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1989/90<br />
U533</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>19</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>EG. Ett exempel som anges i rapporten gäller de cancerogena medlen man- Mot. 1989/90</p>
<p>cozeb och maneb som i Sverige inte får spridas senare än 30 dagar före skörd, U533</p>
<p>medan motsvarande tid i EG-landet Danmark är bara 14 dagar.</p>
<p>Beträffande fodertillsatser gäller att EG i motsats till Sverige tillåter antibiotika<br />
i tillväxtfrämjande syfte, vissa färgämnen och produkter från självdöda<br />
djur.</p>
<p>Lantbruksstyrelsen har undersökt vad EG-anpassning kan betyda för den<br />
svenska växtskyddsstrategin (PM 1987-11-09). Två allvarliga problem påtalas.<br />
Dels skulle risken öka för att nya växtskadegörare skulle komma in i<br />
landet; om ”en EG-produkt med växtpass giltigt för hela EG-området accepteras<br />
för införsel till Sverige utan inspektion vid gränsen ökar riskerna för<br />
introduktion av växtskadegörare”. Dels skulle svensk potatisodling hotas,<br />
p.g.a. vissa EG-direktiv som skulle ”innebära stora svårigheter för svensk<br />
odling om de skulle tillämpas i oförändrad utformning i landet”.</p>
<p>En EG-anpassning av jordbruket skulle allvarligt försvåra en övergång till<br />
biologisk odling som är nödvändigt av miljö- och hälsoskäl.</p>
<p>Miljöpartiet anser att Sverige skall behålla ett livskraftigt jordbruk över<br />
hela landet och successivt ersätta nuvarande produktionsmetoder med ett<br />
miljö- och djurvänligt, biologiskt-organiskt brukningssätt. Därför måste det<br />
slås fast att anpassning av jordbrukspolitiken till EG inte kommer att bli aktuell.<br />
Detta bör ges regeringen till känna.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:31px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om att EG-anpassning av näringslivet riskerar att leda<br />
till handelskrig och massutslagning av företagsenheter,</p>
<p style="margin-left:31px;">[att riksdagen hos regeringen begär förslag till skärpt lagstiftning<br />
om utländska företagsförvärv,1]</p>
<p style="margin-left:31px;">[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om att valutareglering bör finnas som ett medel i en självständig<br />
stats finanspolitik,2]</p>
<p style="margin-left:31px;">[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om att Sverige ej skall bli medlem i EMS,2]</p>
<p style="margin-left:31px;">[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om att den svenska kronan ej skall ersättas av ”ecu” eller<br />
annan överstatlig valuta,2]</p>
<p style="margin-left:31px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om att svenska folkets urgamla rätt att sig själv beskatta<br />
skall bestå,</p>
<p style="margin-left:31px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om att Sverige skall bibehålla oinskränkt rätt att självt<br />
besluta om regionalpolitisk! stöd utan att detta skall behöva underställas<br />
EG:s eller annat överstatligt organs godkännande,</p>
<p style="margin-left:31px;">[att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning som garanterar<br />
kommuner, landsting och statliga inrättningar rätt att vid<br />
upphandling föredra lokal produktion för lokal konsumtion,2]</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_8"><p style="margin-left:11px;">[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio- Mot. 1989/90</p>
<p>nen anförts om att jordbrukspolitiken icke skall anpassas till EG.2] U533</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Stockholm den 24 januari 1990<br />
Inger Schörling (mp)</p>
<p>Claes Roxbergh (mp)<br />
Krister Skånberg (mp)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>Per Gahrton (mp)<br />
Elisabeth Franzén (mp)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>11989/90:N314</p>
<p>21989/90:Fi207</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>21</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_47" />
<div class="block ml_53" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_49" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_53" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_49" />
<div class="block ml_15" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_58" />
<div class="block ml_58" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_54" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_40" />
<div class="block ml_53" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_50" />
<div class="block ml_10"><p>Stockholm 1990</p>
</div>
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_51" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_0" />
</div>
</div>
11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EG-anpassning av näringslivet riskerar att leda till handelskrig och massutslagning av företagsenheteruppskov= utskottet1989/90:UU23?11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EG-anpassning av näringslivet riskerar att leda till handelskrig och massutslagning av företagsenheter?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svenska folkets urgamla rätt att sig själv beskatta skall bestå?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att svenska folkets urgamla rätt att sig själv beskatta skall beståuppskov= utskottet1989/90:UU23?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall bibehålla oinskränkt rätt att självt besluta om regionalpolitiskt stöd utan att detta skall behöva underställas EG:s eller annat överstatligt organs godkännande.uppskov= utskottet1989/90:UU23?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall bibehålla oinskränkt rätt att självt besluta om regionalpolitiskt stöd utan att detta skall behöva underställas EG:s eller annat överstatligt organs godkännande.?INLInlämning1990-01-25 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-02-06 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-02-07 00:00:00inträffat20144653147601Inger Schörlingmp1undertecknare0650522511709Per Gahrtonmp2undertecknare0611811040102Elisabet Franzénmp3undertecknare0267143098400Claes Roxberghmp4undertecknare0110409174800Krister Skånbergmp5undertecknare0Elisabeth Franzénmp6undertecknaremotgrundMotionsgrund2014-11-23 15:14:25motkatMotionskategori-2014-11-23 15:14:25statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02U5332019-05-28 10:59:02tilldelatTilldelatUtrikesutskottet2014-11-23 15:14:25GD02U533av Inger Schörling m.fl. (mp) mot_198990_u_533.pdf230573pdfEG-anpassningen och näringslivethttps://data.riksdagen.se/fil/7E25E704-B852-486C-99E1-8BE5AC847E75