2350578GD02U5231989/90U523motmotMotion 1989/90:U523 av Inger Schörling m.fl. (mp)MotionMotionUU52301990-01-24 00:00:002014-10-14 12:48:382014-10-14 00:00:00EG-anpassningen och neutralitetspolitikenav Inger Schörling m.fl. (mp) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02U523/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02U523https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02U523
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1989/90:U523</p>
<p>av Inger Schörling m.fl. (mp)<br />
EG-anpassningen och neutralitetspolitiken</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Österrikes beslut sommaren 1989 att söka EG-medlemskap trots att landets<br />
permanenta neutralitet sedan 1955 är registrerad såväl i ett statsföretag med<br />
Sovjetunionen som i en särskild neutralitetsgrundlag, har fått de ivrigaste<br />
EG-anhängarna att vädra morgonluft. Kan Österrike bli EG-medlem med<br />
bevarad neutralitet så borde det inte vara någon svårighet för Sverige vars<br />
neutralitet ju varken bygger på internationella överenskommelser eller särskild<br />
lagstiftning utan ”bara” på en halvtannat århundrade gammal politisk<br />
praxis.</p>
<p>I en utförlig analys från Österreichisches Institut flir Internationale Politik<br />
om möjligheterna för neutrala länder att ingå i EG konstateras att det under<br />
alla förhållanden lär dröja länge innan EG kan fatta beslut om den österrikiska<br />
inträdesansökan, eftersom ett positivt beslut om österrikiskt inträde i<br />
praktiken också utgör ett beslut om att EG för all framtid ska avstå från att<br />
utvecklas till en fullständig union som omfattar också försvars- och säkerhetspolitiken<br />
(Neutrale in die EG? Wien 1988). Eftersom de flesta EG-ledare<br />
utom Margaret Thatcher tagit ställning för att EG också ska omfatta<br />
försvaret, bedömer analysförfattaren Paul Luif chanserna för Österrike att<br />
få medlemskap utan avkall på neutraliteten som små. Men också innan EG<br />
öppet blir en militärallians finns betydande svårigheter.</p>
<p style="margin-left:18px;">* Enligt Romfördragets artikel 113 kan EG-rådet fatta bindande beslut<br />
om utrikeshandelspolitiken med majoritetsbeslut. En medlemsstat kan<br />
mot sin vilja tvingas medverka i handelsbojkotter. Sådana är inte alls så<br />
ovanliga som man kanske tror. Enligt en amerikansk analys från Institutet<br />
för internationell ekonomi (1986) har drygt hundra handelsembargon<br />
av olika slag lanserats sedan 1914, oftast av USA mot Sovjet. Ett<br />
neutralt land kan alltså inom EG tvingas medverka i ekonomisk krigföring.</p>
<p style="margin-left:18px;">* Det s.k. EPS (Europeiska politiska samarbetet) som på senare år gjort<br />
EG till en självständig utrikespolitisk aktör, kan också utgöra ett problem<br />
för neutrala stater. Visserligen har EG ofta intagit en progressivare<br />
och fredsvänligare hållning än t.ex. USA. Dessutom fattas besluten enhälligt,<br />
vilket betyder att en neutral EG-medlem teoretiskt skulle kunna<br />
förvandla EG:s utrikespolitik till en form av aktiv neutralism genom att<br />
lägga in veto mot allt som inte passar in i det mönstret. Men i praktiken<br />
kan det naturligtvis inte gå till på det sättet. Att de nuvarande EG-län</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:18px;">derna skulle låta en nykommen, neutral medlem styra EG:s agerande Mot. 1989 90</p>
<p style="margin-left:18px;">på den politiska och diplomatiska världsarenan förefaller inte realistiskt. U523</p>
<p style="margin-left:18px;">Varje permanent och förpliktande utrikespolitiskt samarbete måste</p>
<p style="margin-left:18px;">bygga på ett mått av kompromissberedskap. EG-medlemskap tillåter</p>
<p style="margin-left:18px;">knappast i längden enskilda medlemmar att uppträda med en stark egen</p>
<p style="margin-left:18px;">och avvikande utrikespolitisk röst. Därför är det anmärkningsvärt att</p>
<p style="margin-left:18px;">Sverige redan tycks medverka i EPS. Enligt Dagens Nyheter ”fungerar</p>
<p style="margin-left:18px;">polchefen på UD Torsten Örn som en sorts observatör i EG:s EPS-sam</p>
<p style="margin-left:18px;">arbete”. Men, tillägger tidningen, ”Örns roll talar man dock helst tyst</p>
<p style="margin-left:18px;">om” (DN 24.11.89).</p>
<p style="margin-left:18px;">* Sovjetunionens inställning (liksom i princip USA:s) är naturligtvis avgörande<br />
för neutralitetens trovärdighet i en värld som behärskas av supermakterna.<br />
Visserligen har Sovjet av ekonomiska skäl sedan 1988 ändrat<br />
inställning till EG och erkänner nu organisationen som sådan. Därifrån<br />
till att välkomna en utvidgning av EG med en eller flera av de neutrala<br />
buffertstaterna lär steget dock vara långt. En union mellan Österrike<br />
och Tyskland är uttryckligen förbjuden i statsfördraget mellan Österrike<br />
och Sovjetunionen. I ett officiellt memorandum den 10 augusti 1989<br />
med anledning av den österrikiska EG-ansökan, påminde den sovjetiska<br />
regeringen om att EG uppträder gemensamt inom den europeiska säkerhetskonferensen,<br />
”inbegripet beträffande militära aspekter”. Mot<br />
den bakgrunden, hette det, ”är den sovjetiska regeringen övertygad om<br />
att en permanent neutral stats medlemskap i en organisation som EG<br />
skulle leda till dess förlust av de reala möjligheterna att förverkliga sin<br />
neutralitetspolitik”. (Telefax från svenska ambassaden i Wien, 17.8.89).</p>
<p>Hindren för neutralas EG-medverkan kan dock visa sig vara betydligt<br />
handfastare än gemensam handelspolitik, EPS och Sovjetunionens attityd. I<br />
en debattskrift från de österrikiska gröna, EG und Neutralität (1989), påminner<br />
en forskare från Institutet för folkrätt i Graz om att EG, dvs. Europeiska<br />
Gemenskaperna, är en samlingsbeteckning på tre gemenskaper som<br />
sedan 1967 i praktiken fungerar som en, nämligen vid sidan av den Ekonomiska<br />
gemenskapen (EEC) också Kol- och stålunionen och Euratom. Medlemskap<br />
i EG innebär alltså medlemskap i samtliga tre sammanslutningar.</p>
<p>Och i deras statuter finns regler som svårligen går att förena med neutralitet.</p>
<p style="margin-left:18px;">* I Kol- och stålunionens artikel 59, § 3, stadgas om leveransplikt för varor<br />
(kol och stål) som otvivelaktigt kan användas av en armé eller en flotta,<br />
dvs. varor som det är förbjudet för en neutral stat att leverera i krigstid<br />
enligt Haag-konventionens artikel 7.</p>
<p style="margin-left:18px;">* I Euratoms artikel 52, stycke 1, angående ”främjande av framsteg på<br />
kärnkraftens område” fastslås att ”försörjningen med malmer, råvaror<br />
och klyvbart material ska tryggas genom en gemensam försörjningspolitik<br />
enligt principen om lika tillgång till råvarutillgångarna”. För att sköta<br />
detta ska en särskild byrå inrättas. Det betyder att vid krig kan en neutral<br />
stat tvingas leverera klyvbart material till krigförande EG-stater.</p>
<p style="margin-left:18px;">För Sveriges del vore Ranstad-uranet i praktiken att betrakta som EGtillgång.<br />
Och hur skulle det vara möjligt att förhindra att kärnkraftverkens<br />
avfall måste levereras till franska atomvapentillverkare? Kontakter</p>
</div>
<div class="block ml_51" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:20px;">och leveransvägar är ju väl upparbetade sedan Cogema-avtalen och de Mot. 1989/90<br />
famösa svenska avfallstransporterna till La Hague. U523</p>
<p style="margin-left:20px;">* I Romavtalets § 75 fin s regler som ger EG-rådet makt att med majoritetsbeslut<br />
fastställa gemensamma regler för in- och utfart till samt genomgångstrafik<br />
genom ett EG-land. Detta betyder att ett EG-land<br />
skulle kunna tvingas att tillåta genomfart för krigsmateriel och trupper,<br />
en eventualitet som uppenbarligen skulle kunna drabba Österrike (och<br />
Schweiz) hårt. Dessa båda länder är redan tyngda och pressade av den<br />
fredstida transittrafiken från norra till södra EG och EG-politikernas<br />
krav på att EG-trafikregler ska tillämpas; det har till och med från Bryssel<br />
kommit förslag om att vissa genomfartsvägar ska klassas som EGvägar<br />
där tyngre och längre lastbilar ska tillåtas köra under hela dygnet alltså<br />
en sorts ”panamakanaler” på land, som de österrikiska EG-kritikerna<br />
uttrycker det.</p>
<p>En för Sverige särskilt känslig del av neutralitetspolitiken är vapenhandeln.<br />
Går restriktiv (eller helt slopad) vapenexport att förena med EG-anpassning?</p>
<p>Enligt EG:s vitbok för den inre marknaden (§ 55) planeras en harmonisering<br />
av vapenlagstiftningen. Enligt ett uttalande av EG-kommissarien Karl<br />
Heinz Narjes vid en konferens inom WEU (West European Union, dvs.<br />
större delen av Natos europeiska medlemmar) måste den inre marknaden<br />
också gälla försvaret (Ny Teknik 11/1988).</p>
<p>EG-kommissionen har på direkt fråga från danska EG-motståndare i<br />
Europaparlamentet vägrat ta avstånd från tanken på EG som en stor gemensam<br />
vapenmarknad. (Ny Teknik 15/1988 ”EG en egen vapensmedja”).</p>
<p>Den 14.3.1989 uttalade sig en majoritet av EG-parlamentets medlemmar<br />
för enhetliga vapenexportregler. EG-kommissarie Bangemann förklarade<br />
att det vore naturligt med samma sorts harmonisering av reglerna för vapenhandel<br />
som gäller för all annan varuhandel i den inre marknaden 1992.</p>
<p>En geomgång som miljöpartiet låtit göra visar att internationaliseringen<br />
av svensk vapenindustri går mycket snabbt och drivs fram såväl av industrins<br />
egen utveckling, som av politiska signaler i de senaste årens riksdagsbeslut<br />
och utredningsdirektiv som klart utsäger att restriktiviteten vid samarbetsprojekt<br />
ska vara betydligt mindre än för traditionell ”svensk” vapenexport.</p>
<p>Detta framgår av prop. 1986/87:95, SOU 1987:8 Försvarsindustrins utlandsverksamhet,<br />
direktiven till KMU (88/41) och i KMI:s skrift Sveriges vapenexportpolitik<br />
(UD informerar 1989:1).</p>
<p>I krigsmaterielutredningens uppgifter ingår att överväga vilka villkor som<br />
bör gälla för samarbetsavtal och analysera gällande sådana avtal. Man kan<br />
befara en utveckling där svensk vapenexport reellt ökar, men formellt minskar<br />
p.g.a. att den i allt större utsträckning kommer att ske inom ramen för<br />
samarbetsavtal. Svensk försvarsindustri blir genom samarbetsavtal reellt en<br />
del av en gemensam EG-vapenmarknad. Och inom EG finns inte samma<br />
restriktioner mot vapenexport som i Sverige.</p>
<p>Sammanfattningsvis visar ovanstående analys att en seriös och trovärdig<br />
neutralitetspolitik varken går att förena med EG-medlemskap eller fullständig<br />
anpassning till EG:s inre marknad.</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>21</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen hos regeringen begär att det förtäckta samarbetet<br />
mellan Sverige och EG:s s.k. EPS omedelbart upphör,</p>
<p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om att Sverige inte skall ingå i en gemensam vapenmarknad<br />
med EG,</p>
<p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att anslutning<br />
till eller harmonisering med Romavtalets 113 § vore oförenligt<br />
med trovärdig neutralitetspolitik,</p>
<p style="margin-left:29px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att anslutning<br />
till eller harmonisering med Kol- och stålunionens 59:3 § vore<br />
oförenlig med en trovärdig neutralitetspolitik,</p>
<p style="margin-left:29px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en anslutning<br />
till eller harmonisering med Euratoms 52:1 § vore oförenlig<br />
med en trovärdig neutralitetspolitik,</p>
<p style="margin-left:29px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en anslutning<br />
eller harmonisering med Romfördragets 75 § vore oförenlig<br />
med en trovärdig neutralitetspolitik.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Stockholm den 24 januari 1990<br />
Inger Schörling (mp)</p>
<p>Claes Roxbergh (mp)<br />
Krister Skånberg (mp)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>Per Gahrton (mp)<br />
Elisabet Franzén (mp)</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1989/90<br />
U523</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>22</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_58" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_50" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_4"><p>gotab 99729. Stockholm 1990</p>
</div>
<div class="block ml_46" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_49" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_58" />
<div class="block ml_17" />
</div>
</div>
11att riksdagen hos regeringen begär att det förtäckta samarbetet mellan Sverige och EG:s s.k. EPS omedelbart upphöruppskov= utskottet1989/90:UU23?11att riksdagen hos regeringen begär att det förtäckta samarbetet mellan Sverige och EG:s s.k. EPS omedelbart upphör?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige inte skall ingå i en gemensam vapenmarknad med EG?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige inte skall ingå i en gemensam vapenmarknad med EGuppskov= utskottet1989/90:UU23?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att anslutning till eller harmonisering med Romavtalets 113 § vore oförenligt med trovärdig neutralitetspolitikuppskov= utskottet1989/90:UU23?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att anslutning till eller harmonisering med Romavtalets 113 § vore oförenligt med trovärdig neutralitetspolitik?44att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att anslutning till eller harmonisering med Kol- och Stålunionens 59:3 § vore oförenligt med en trovärdig neutralitetspolitik?44att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att anslutning till eller harmonisering med Kol- och Stålunionens 59:3 § vore oförenligt med en trovärdig neutralitetspolitikuppskov= utskottet1989/90:UU23?55att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en anslutning till eller harmonisering med Euratoms 52:1 § vore oförenligt med en trovärdig neutralitetspolitikuppskov= utskottet1989/90:UU23?55att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en anslutning till eller harmonisering med Euratoms 52:1 § vore oförenligt med en trovärdig neutralitetspolitik?66att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en anslutning eller harmonisering med Romfördragets 75 § vore oförenligt med en trovärdig neutralitetspolitik.?66att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en anslutning eller harmonisering med Romfördragets 75 § vore oförenligt med en trovärdig neutralitetspolitik.uppskov= utskottet1989/90:UU23?INLInlämning1990-01-25 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-02-06 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-02-07 00:00:00inträffat20144653147601Inger Schörlingmp1undertecknare0650522511709Per Gahrtonmp2undertecknare0611811040102Elisabet Franzénmp3undertecknare0267143098400Claes Roxberghmp4undertecknare0110409174800Krister Skånbergmp5undertecknaremotgrundMotionsgrund2014-11-19 23:24:53motkatMotionskategori-2014-11-19 23:24:53statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02U5232019-05-28 10:59:01tilldelatTilldelatUtrikesutskottet2014-11-19 23:24:53GD02U523av Inger Schörling m.fl. (mp) mot_198990_u_523.pdf126984pdfEG-anpassningen och neutralitetspolitikenhttps://data.riksdagen.se/fil/A1110F7F-E3FC-4875-BC61-6AC781CB7CF2