2759646 GD02U522 1989/90 U522 mot mot Motion 1989/90:U522 av Inger Schörling m.fl. (mp) Motion Motion UU 522 0 1990-01-24 00:00:00 2014-10-14 12:48:37 2014-10-14 00:00:00 EFTA/EG-förhandlingarna av Inger Schörling m.fl. (mp) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02U522/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02U522 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02U522 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Motion till riksdagen 1989/90:U522 av Inger Schörling m.fl. (mp) EFTA/EG-förhandlingarna </div> <div class="block ml_4">Riksdagen fastlade i sitt EG-beslut den 6 juni 1989 ett antal viktiga förbehåll mot EG-anpassning (UU 1988/89:19). Exempel på detta är bl.a. följande: * Som svar på en motion från miljöpartiet de gröna konstaterar ett enhälligt utrikesutskott att ”det även i framtiden kan finnas behov av gränskontroller i någon form för att säkerställa vissa skydds- och säkerhetsintressen”. Därmed har riksdagen klart slagit fast att Sverige inte kan medverka i något fullständigt avskaffande av gränskontroller på så sätt som är tänkt att ske inom den Inre Marknaden. * Med anledning av en miljöpartimotion slår ett enhälligt utskott fast att ”höga miljökrav måste ställas såväl på importerade produkter som på den svenska produktionen”. Det betyder att Sveriges riksdag har fastlagt att Sverige inte kan anpassa sig till den vitboksregel som säger att alla produkter som legalt tillverkats eller odlats i ett medlemsland automatiskt fritt skall få införas i övriga medlemsländer. Trots dessa och andra liknande uttalanden av riksdagen fortsätter förhandlingarna mellan EFTA och EG med Sverige som pådrivande inom EFTA som om ingenting hänt. Från EFTA:s sida framförs inga tydliga förbehåll. Tvärtom - beredvilligheten att anpassa sig till EG är betydligt mer långtgående än som öppet har medgivits. Detta framgår av ett PM från EFTA-sekretariatet med rubriken ”Informal Ministerial Meeting 27 October 1989”, EFTA 73/89 25 October 1989, Distribution E.l och påskriften Strictly Confidential. Det är så hemligt att det inte ens har distribuerats till EFTA-delegationens ledamöter. Häri framgår följande: * EFTA betraktar inte utvidgat frihandelsavtal eller tullunion som olika alternativ (som det har framställts i debatten), utan ”sorn möjliga steg i en gradvis process”. * Jordbruket är inte alls, som det har sagts, helt uteslutet från EG-anpassningen. EFTA meddelar ”att vad gäller de eftergifter rörande jordbruksprodukter som EG-kommissionen har nämnt, har vi ett öppet sinnelag och är beredda att förhandla på basis av konkreta förslag”. Man kan tänka sig ”ökad marknadstillgång” för jordbruksprodukter. * EFTA lovar EG att man i framtiden ska avstå från alla restriktioner beträf </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5">fande export, import, återexport, prisfixering, territoriella skyddsregler Mot. 1989/90 och oberättigade säljförbud. Undantag för t.ex. export av vapen, kärntek- U522 nik eller miljöfarligt avfall eller export till bojkottat land (t.ex. Sydafrika) nämns inte, ej heller undantag för import av miljöfarliga produkter. Detta åtagande är mer långtgående än som tidigare har varit känt. * EFTA går med på att ”de nationella monopolen skall anpassas till de krav som ställs av fri rörlighet för varor och tjänster”. Att t.ex. Sveriges RadioTV:s ställning skulle påverkas av EG-anpassningen har inte tidigare meddelats. * EFTA ”erkänner behovet av att intensifiera och utvidga omfattningen av ekonomiska och monetära konsultationer”. Formuleringen kan tolkas som ett steg mot EFTA-inträde i EMS (som ju i princip är öppet för icke-EGländer). * EFTA förklarar sig berett att införa fri arbetsmarknad för anställda och egenföretagare och deras familjer inom hela EES-området och instämmer med EG i att ett avtal om fri arbetsmarknad måste medföra ”samordning av reglerna för socialförsäkringar”. Varje påstående, bl.a. från vår sida, om att socialförsäkringarna (t.ex. folkpensionerna) kan påverkas av EGanpassningen har bemötts med en storm av dementier. Men så blir alltså fallet. * EFTA förklarar sig intresserat av att medverka i EG:s samordning av ”invandrarpolitik, inbegripet asylrätt och visumregler”. Också detta har förnekats, bl.a. när David Schwartz har fört saken på tal. * Aktiebolagslagstiftningen är EFTA berett att anpassa till EG. Hur det går med medbestämmande och insyn i så fall, framgår inte. * Utbildningssamarbetet visar sig inte bara bestå i normalt och fruktbart studentutbyte (Erasmus) och utväxling av praktikanter (Cornett), utan också i utarbetande av ”gemensamma utbildnings- och yrkesutbildningsprogram”. Det är således uppenbart att regeringen uppfattar sitt förhandlingsmandat som helt gränslöst. Miljöpartiet kan inte finna att det är förenligt med god demokrati. Riksdagen bör dra upp klara gränser för förhandlingsmandatet och i bindande klartext uttrycka de förbehåll och gränser som i olika sammanhang utryckts eller antytts. Utöver EG-anpassningens innehåll handlar det också om former och beslutsmodeller, nu och i framtiden: * EES (European Econom Space) har införts i förhandlingarna som en ny typ av överorganisation med överstatliga befogenheter. Detta var över huvud taget icke på tal när riksdagen fattade beslut om EG-anpassning 1988. Har riksdagen gett regeringen mandat att förhandla om anslutning till ett EES med överstatliga befogenheter? * Cassis-Dijon-principen tycks ha accepterats av regeringen. Men innebörden av den principen är att Sverige inte kan utestänga några varor som är legalt framställda i något EG-land, även om Sverige för egen del förbjuder sådana varor. Det skulle bl.a. innebära att bestrålade livsmedel skulle kunna införas till Sverige från EG trots ett svenskt förbud. Har riksdagen gett regeringen mandat att godta Cassis-Dijon-principen? 15 </div> <div class="block ml_7" /> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">* Regeringen har inom EFTA godtagit att aquis communautarie skall utgöra utgångspunkt för EFTA-EG-samverkan. Det betyder att 10 000-tals lagar skall antas på kort tid. Hur har regeringen tänkt att det skall gå till enligt sedvanliga beslutsrutiner i riksdagen? * Regeringen har sagt sig betrakta reellt medbestämmande inom EES som ett absolut villkor för en uppgörelse. Samtidigt har det visat sig att EG inte tycks godta detta. Då har i stället begreppet ”osmos” införts - som ersättning för medbestämmande! * I debatten om gemensam rättsordning har det talats om behov av grundlagsändring. Har riksdagen gett regeringen mandat att förhandla om EGavtal som kräver grundlagsändring? Miljöpartiet de gröna anser - att EES icke skall ges överstatlig karaktär; - att Sverige icke skall ansluta sig till Cassis Dijonprincipen; - att Sverige inte i klump skall anta aquis communautarie utan att varje ny lag måste behandlas för sig på sedvanligt sätt; - att ”osmos” icke är en godtagbar ersättning för demokrati, samt - att grundlagen icke skall offras i något avseende för EG-anpassningens skull. Men även de som i samtliga eller några av dessa fall har en motsatt uppfattning borde anse det demokratiskt rimligt att riksdagen klart anger vilket förhandlingsmandat regeringen har. Fortsatt hemlighetsmakeri - i strid med riksdagsbeslut Efter kritik från miljöpartiet mot hemlighetsmakeriet beslöt riksdagen våren 1989 att utvidga EFTA-delegationen så att alla partier fick minst suppleantplats (UU 1988/89:17) och att ”den på detta sätt utvidgade EFTA-delegationen (skall få) tillgång till allt relevant material så att den hålls fortlöpande och regelbundet informerad om utvecklingen av de svenska kontakterna med EG.” (UU 1988/89:19). Med stöd i riksdagsbeslutet skrev miljöpartiets företrädare i EFTA-delegationen i september 1989 till EFTA-delegationen och begärde bl. a. att en fullständig lista över samtliga promemorior (inbegripet s.k. internt arbetsmaterial) som finns tillgängliga angående EG-anpassningen inom regeringskansliet, statliga verk, offentliga utredningar och andra offentliga instanser, omgående ställs till förfogande för EFTA-delegationens ledamöter och suppleanter; att varje ledamot eller suppleant i EFTA-delegationen ges fri möjlighet att på grundval av ovan nämnda lista utan inskränkning beställa fram det material han/hon önskar ta del av; att hädanefter samtliga promemorior, utredningar, rapporter etc. (inbegripet s.k. internt arbetsmaterial) angående EG-anpassningen som upprättas inom regeringskansliet, statliga verk, offentliga utredningar och andra offentliga instanser, fortlöpande överlämnas till EFTA-delegationens ledamöter och suppleanter. Det blev avslag. I EFTA-delegationens protokoll heter det: ”Efter diskussion inom delegationen beslöt majoriteten enligt följande: </div> <div class="block ml_43">Mot. 1989/90 U522 </div> <div class="block ml_52">16 </div> <div class="block ml_53" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5">Per Gahrtons skrivelse skulle läggas till handlingarna och regeringens infor- Mot. 1989/90 mation till riksdagen skulle vara omfattande men lämnas enligt gängse for- U522 mer till den numera utvidgade EFTA-delegationen. Det var också angeläget att riksdagens utskott inkallade de relevanta arbetsgrupper inom regeringskansliet, som förbereder Sveriges samarbete med EG på olika områden.” Muntligt fick mp-representanten uppmaningen att själv begära handlingar från integrationssekretariatet, ISEK. Han vände sig till ISEK dels direkt, dels indirekt via Riksdagens utredningstjänst, RUT. På båda hänvändelserna fick han avvisande svar, undertecknade av samma departementsråd, Berndt Fredrikson, som - i båda breven - framhöll att han betraktade mpföreträdaren som ”enskild riksdagsman”. På mp-företrädarens hänvändelse blev svaret: ”Det finns ingen särskild förteckning inom UD över allmänna handlingar, som kommit in till ISEK”. I svaret via RUT hette det: ”Efter företagen undersökning kan jag konstatera att vi i departementet inte kunnat finna några allmänna handlingar (2 kap 3 par 1949:105) av det slag som Gahrton efterfrågar.” Båda svaren är formalistiska finter. Riksdagsbeslutet gällde ”allt relevant material”, inte bara ”allmänna handlingar”. Såväl inom EFTA-delegationen som i utrikes- och konstitutionsutskotten får jag tillgång till betydande mängder hemligstämplat material. Men som brevskribent till ISEK, direkt eller via RUT, är jag formellt bara ”Enskild riksdagsman” och inte ledamot av EFTA-delegationen - och har alltså bara rätt till ”allmänna handlingar”. Men hela konflikten - som ledde till ett riksdagsbeslut - gällde ju handlingar som enligt regeringen inte är allmänna! Därför skulle EFTAdelegationen få ”allt relevant material”, inte bara allmänna handlingar. Men EFTA-delegationens majoritet ville inte begära mer material från ISEK än man ”normalt får”, inte ens en förteckning. Resultat: Ett halvår efter riksdagsbeslutet har ingenting ändrats, mängder med relevant material om EGanpassningens konkreta effekter är dolt både för svenska folket och för folkvalda. Mot denna bakgrund är det uppenbart att riksdagen tydligare måste klargöra att den med allt relevant material menar just allt relevant material utan inskränkningar. Hemställan Med hänvisning till det anförda hemställs 1. att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet med EG ej omfattar handel med vapen, 2. att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet med EG ej omfattar handel med kärnteknik, 3. att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet med EG ej omfattar handel med miljöfarligt avfall, 4. att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet med EG ej omfattar handel med länder i förhållande till vilka riksdagen lagstiftat om bojkott, 5. att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet ej omfattar harmonisering av radio-TV-verksamheten, 6. att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet med EG ej medger anslutning av Sverige till EMS, 17 </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_58" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_6">7. att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhand- Mot. 1989/90 lingsmandatet med EG inte omfattar harmonisering av socialförsäk- U522 ringssystemet, 8. att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet med EG inte omfattar harmonisering av asyl- och visumregler, 9. att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet med EG inte omfattar harmonisering av lagstiftningen beträffande medbestämmande för löntagare i aktiebolag, 10. att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet med EG inte omfattar harmonisering av utbildningssystemets läroplaner, 11. att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet med EG inte omfattar jordbruket, 12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förhandlingsmandatet med EG ej omfattar medlemskap i EG eller annan organisation med överstatliga befogenheter, t.ex. EES, 13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förhandlingsmandatet med EG ej omfattar accepterande av Cassis Dijon-principen, 14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att varje EG-regel eller annan lag som avses införlivas med det svenska regelverket måste föreläggas riksdagen som proposition på svenska språket i vanlig ordning för utskottsbehandling, kammardebatt och beslut, 15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ”osmos” ej är en godtagbar ersättning för verkligt medinflytande för Sverige inom ramen för varje eventuellt avtal om gemensamt beslutsfattande med EG, 16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det ej ingår i förhandlingsmandatet med EG att ingå avtal som kräver ändring av den svenska grundlagen för att kunna bli gällande i Sverige, 17. att riksdagen hos regeringen begär omedelbara åtgärder för att tillgodose att ”allt relevant material” angående EG-anpassningen utan dröjsmål eller hinder görs tillgängligt för EFTA-delegationens medlemmar, i enlighet med tidigare fattat riksdagsbeslut med denna innebörd. </div> <div class="block ml_3">Stockholm den 24 januari 1990 Inger Schörling (mp) Krister Skånberg (mp) Elisabet Franzén (mp) </div> <div class="block ml_23">Claes Roxbergh (mp) Per Gahrton (mp) </div> <div class="block ml_52">18 </div> </div> </div> 1 1 att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet med EG ej omfattar handel med vapen uppskov = utskottet 1989/90:UU23 ? 1 1 att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet med EG ej omfattar handel med vapen ? 2 2 att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet med EG ej omfattar handel med kärnteknik ? 2 2 att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet med EG ej omfattar handel med kärnteknik uppskov = utskottet 1989/90:UU23 ? 3 3 att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet med EG ej omfattar handel med miljöfarligt avfall uppskov = utskottet 1989/90:UU23 ? 3 3 att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet med EG ej omfattar handel med miljöfarligt avfall ? 4 4 att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet med EG ej omfattar handel med länder i förhållande till vilka riksdagen lagstiftat om bojkott ? 4 4 att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet med EG ej omfattar handel med länder i förhållande till vilka riksdagen lagstiftat om bojkott uppskov = utskottet 1989/90:UU23 ? 5 5 att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet ej omfattar harmonisering av radio-TV-verksamheten uppskov = utskottet 1989/90:UU23 ? 5 5 att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet ej omfattar harmonisering av radio-TV-verksamheten ? 6 6 att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet med EG ej medger anslutning av Sverige till EMS ? 6 6 att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet med EG ej medger anslutning av Sverige till EMS uppskov = utskottet 1989/90:UU23 ? 7 7 att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet med EG inte omfattar harmonisering av socialförsäkringssystemet uppskov = utskottet 1989/90:UU23 ? 7 7 att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet med EG inte omfattar harmonisering av socialförsäkringssystemet ? 8 8 att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet med EG inte omfattar harmonisering av asyl- och visumregler ? 8 8 att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet med EG inte omfattar harmonisering av asyl- och visumregler uppskov = utskottet 1989/90:UU23 ? 9 9 att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet med EG inte omfattar harmonisering av lagstiftningen beträffande medbestämmande för löntagare i aktiebolag uppskov = utskottet 1989/90:UU23 ? 9 9 att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet med EG inte omfattar harmonisering av lagstiftningen beträffande medbestämmande för löntagare i aktiebolag ? 10 10 att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet med EG inte omfattar harmonisering av utbildningssystemets läroplaner ? 10 10 att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet med EG inte omfattar harmonisering av utbildningssystemets läroplaner uppskov = utskottet 1989/90:UU23 ? 11 11 att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet med EG inte omfattar jordbruket uppskov = utskottet 1989/90:UU23 ? 11 11 att riksdagen hos regeringen begär klarläggande om att förhandlingsmandatet med EG inte omfattar jordbruket ? 12 12 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förhandlingsmandatet med EG ej omfattar medlemskap i EG eller annan organisation med överstatliga befogenheter, t.ex. EES ? 12 12 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förhandlingsmandatet med EG ej omfattar medlemskap i EG eller annan organisation med överstatliga befogenheter, t.ex. EES uppskov = utskottet 1989/90:UU23 ? 13 13 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förhandlingsmandatet med EG ej omfattar accepterande av Cassis Dijon-principen uppskov = utskottet 1989/90:UU23 ? 13 13 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förhandlingsmandatet med EG ej omfattar accepterande av Cassis Dijon-principen ? 14 14 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att varje EG-regel eller annan lag som avses införlivas med det svenska regelverket måste föreläggas riksdagen som proposition på svenska språket i vanlig ordning för utskottsbehandling, kammardebatt och beslut ? 14 14 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att varje EG-regel eller annan lag som avses införlivas med det svenska regelverket måste föreläggas riksdagen som proposition på svenska språket i vanlig ordning för utskottsbehandling, kammardebatt och beslut uppskov = utskottet 1989/90:UU23 ? 15 15 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att "osmos" ej är en godtagbar ersättning för verkligt medinflytande för Sverige inom ramen för varje eventuellt avtal om gemensamt beslutsfattande med EG uppskov = utskottet 1989/90:UU23 ? 15 15 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att "osmos" ej är en godtagbar ersättning för verkligt medinflytande för Sverige inom ramen för varje eventuellt avtal om gemensamt beslutsfattande med EG ? 16 16 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det ej ingår i förhandlingsmandatet med EG att ingå avtal som kräver ändring av den svenska grundlagen för att kunna bli gällande i Sverige ? 16 16 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det ej ingår i förhandlingsmandatet med EG att ingå avtal som kräver ändring av den svenska grundlagen för att kunna bli gällande i Sverige uppskov = utskottet 1989/90:UU23 ? 17 17 att riksdagen hos regeringen begär omedelbara åtgärder för att tillgodose att "allt relevant material" angående EG-anpassningen utan dröjsmål eller hinder görs tillgängligt för EFTA-delegationens medlemmar, i enlighet med tidigare fattat riksdagsbeslut med denna innebörd. uppskov = utskottet 1989/90:UU23 ? 17 17 att riksdagen hos regeringen begär omedelbara åtgärder för att tillgodose att "allt relevant material" angående EG-anpassningen utan dröjsmål eller hinder görs tillgängligt för EFTA-delegationens medlemmar, i enlighet med tidigare fattat riksdagsbeslut med denna innebörd. ? INL Inlämning 1990-01-25 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-02-06 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-02-07 00:00:00 inträffat 2 0144653147601 Inger Schörling mp 1 undertecknare 0650522511709 Per Gahrton mp 2 undertecknare 0611811040102 Elisabet Franzén mp 3 undertecknare 0267143098400 Claes Roxbergh mp 4 undertecknare 0110409174800 Krister Skånberg mp 5 undertecknare motgrund Motionsgrund 2014-11-19 23:24:55 motkat Motionskategori - 2014-11-19 23:24:55 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02U522 2019-05-28 10:59:01 tilldelat Tilldelat Utrikesutskottet 2014-11-19 23:24:55 GD02U522 av Inger Schörling m.fl. (mp) mot_198990_u_522.pdf 154570 pdf EFTA/EG-förhandlingarna https://data.riksdagen.se/fil/84D05357-82AA-4446-9267-8F91C2655670