2759657GD02U5061989/90U506motmotMotion 1989/90:U506 av Lars Werner m.fl. (vpk)MotionMotionUU50601990-01-19 00:00:002014-10-14 12:48:292014-10-14 00:00:00EG och den offentliga sektornav Lars Werner m.fl. (vpk) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02U506/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02U506https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02U506
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1989/90: U506</p>
<p>av Lars Werner m.fl. (vpk)<br />
EG och den offentliga sektorn</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Kvinnorna går ett hårt 90-tal till mötes. För det är förstås vi som ska stanna<br />
hemma och jobba ännu mer för den usla lönen och samtidigt hinna byta blöjor<br />
på både barn, farmor, svärmor och grannfrun, orka läsa läxor med tonåringarna<br />
och hålla dem borta från knark och gatuvåld.</p>
<p>Två tredjedelar av alla kvinnor som yrkesarbetar i Sverige är sysselsatta inom<br />
den offentliga sektorn. Den svenska kvinnan har en mycket speciell relation<br />
till staten:</p>
<p>- den offentliga sektorn är kvinnornas främsta arbetsgivare,</p>
<p style="margin-left:16px;">- barnomsorg, sjuk- och åldringsvård har övertagits av samhället och befriat<br />
kvinnorna från obetalt arbete gentemot familj, släkt och grannar,</p>
<p style="margin-left:16px;">- staten ger kvinnorna stöd genom lagar för jämställdhet och genom familjepolitiken.</p>
<p>Men relationen är sårbar:</p>
<p>- statliga besparingar drabbar kvinnor som anställda,</p>
<p style="margin-left:16px;">- statliga besparingar drabbar kvinnor som är beroende av vård och omsorg<br />
för att överhuvud taget kunna förvärvsarbete,</p>
<p>- staten kan genom sin monopolställning hålla lönerna nere.</p>
<p>Den offentliga sektorn innehåller två delar. Det är å ena sidan den offentliga<br />
servicen; sjukvård, åldringsvård, barnomsorg, utbildning m.m. Det är å<br />
andra sidan vår socialpolitik; sjukförsäkringar, barnbidrag, studiebidrag,<br />
folkpension, förtidspension m.m.</p>
<p>Organisationen av välfärdsstaten ser väldigt olika ut i de olika EG-länderna,<br />
men inget annat land än Danmark har ett system som ungefär motsvarar<br />
det svenska, dvs. en välfärdsmodell som bygger på ett högt skattetryck.</p>
<p>En viktig målsättning i EG-samarbetet är harmoniseringen av skatter framför<br />
allt moms och punktskatter. I dag finns inte några färdiga förslag<br />
på att harmonisera andra skatter inom EG men en fri rörlighet för kapitalet</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>kommer med all sannolikhet att tvinga fram det. Förmögenhetsskatt och företagsbeskattning<br />
ser i dag helt olika ut i de olika EG-länderna men när företag<br />
och kapital kan flytta obehindrat inom EG kommer de att placera sina<br />
tillgångar där det skattemässigt är mest lönsamt. Så även om inte EG beslutar<br />
om någon gemensam skattesats kommer marknaden att reglera det, eftersom<br />
inget land vågar ta risken att bli tömt på resurser och kapital. Dvs.<br />
det kommer att ske en anpassning till de länder som i dag ligger lägst.</p>
<p>EG har också utarbetat förslag på direktiv för harmonisering när det gäller<br />
energiskatter, skatt på försäkringar, ränteskatter, fastighetstaxeringar m.m.</p>
<p>Går man igenom de inkomster som Västeuropas stater har för att bygga<br />
sin välfärd och driva en offentlig sektor, så kan man se att EG i nuvarande<br />
skede är på väg att avhända staterna deras möjligheter att alls bedriva någon<br />
välfärdspolitik. I stället för att enas om skattesatser som ger resurser för att<br />
säkerställa och utveckla välfärdsstater så utreder EG-kommissionens tjänstemän<br />
möjligheterna att föreslå besparingar inom den offentliga sektorn. En<br />
ökad privatisering är på väg.</p>
<p>Vad kommer det här att betyda för Sverige, som har ambitionen att harmonisera<br />
inom alla områden, utom då det gäller försvars- och säkerhetspolitik?<br />
En skatteharmonisering, med kraftigt minskade inkomster för staten<br />
som följd, vad kommer det att få för konsekvenser för den offentliga sektorn<br />
och för Sveriges kvinnor? Frankrike räknar med att förlora 140 miljarder<br />
kronor till sin statskassa varje år. Danmark 40 miljarder. Hur mycket kommer<br />
Sverige att förlora med de harmoniseringsplaner som finns?</p>
<p>1980-talets skattepolitik har inneburit att skattesänkningar för höginkomsttagare<br />
finansierats med höjda indirekta skatter, som drabbar alla lika,<br />
vilket gör att staten i dag är helt beroende av att hålla mervärdesskatten och<br />
punktskatterna på en fortsatt hög nivå.</p>
<p>Men om man vill öppna gränserna för varor och tjänster m.m. 1992, kommer<br />
man att tvingas besluta om skattesatser som ligger långt under de<br />
svenska. 1 Danmark kallar de kritiska debattörerna EG:s skatteharmonisering<br />
för ”en nationell ekonomisk katastrof’, och i Frankrike har premiärminister<br />
Rocard påpekat att landet står inför ”risken av en bankrutt statskassa<br />
om 5—6 år”.</p>
<p>Om man räknar plus och minus kommer statens inkomster att kraftigt<br />
minskas vid en EG-harmonisering. För kvinnorna innebär det ytterligare<br />
press på den offentliga arbetsmarknaden. Offentliga sektorn kommer inte<br />
att ha resurser till alla. En gigantisk privatisering av vård och omsorg kan bli<br />
följden och vi kan tvingas överge den generella välfärdspolitiken.</p>
<p>I och med att valutaregleringen avvecklats har regeringen frånhänt sig<br />
möjligheten att bedriva en aktiv arbetsmarknadspolitik för full sysselsättning<br />
och en solidarisk lönepolitik. Svensk industri investerar i dag mer utomlands<br />
än i Sverige. Det är därför vi har en minskad produktivitet.</p>
<p>I Danmark kan man t.ex. redan i dag se nedskärningar på en rad socialpolitiska<br />
områden, samtidigt som man har en ökande arbetslöshet, en ökande<br />
utlandsskuld och, allt vackert tal till trots, en minskad export till EG-länderna.<br />
Man befarar en urholkning av socialpolitiken, en öppning för privatiseringar,<br />
privata försäkringar, osv. Ett intåg i 2/3-delssamhället.</p>
<p>Försämringar av den offentliga sektorn är frågor som i hög grad berör</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p style="margin-left:4px;">Mot. 1989/90<br />
U506</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>4</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>kvinnor. Tyvärr tvingas vi konstatera att regeringen, i det nätverk av arbets- Mot. 1989/90</p>
<p>grupper som ska arbeta med integrationsfrågorna och konsekvenserna för U506</p>
<p>svenska förhållanden, inte har lyckats uppbringa en enda liten ruta där man<br />
diskuterar konsekvenserna för den offentliga sektorn. Möjligen är det en<br />
konsekvens av att det inte heller finns en enda kvinna med i regeringens integrationsbyråkrati!</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen begär att regeringen skall tillsätta en särskild arbetsgrupp<br />
för frågan om EG och den offentliga sektorn,</p>
<p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den i<br />
yrkande 1 föreslagna arbetsgruppen i huvudsak skall bestå av kvinnor.</p>
<p>Stockholm den 19 januari 1990</p>
<p>Lars Werner (vpk)</p>
<p>Berith Eriksson (vpk) Lars-Ove Hagberg (vpk)</p>
<p>Bo Hammar (vpk) Margo Ingvardsson (vpk)</p>
<p>Ylva Johansson (vpk) Bertil Måbrink (vpk)</p>
<p>Gudrun Schyman (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_1" />
</div>
</div>
11att riksdagen begär att regeringen skall tillsätta en särskild arbetsgrupp för frågan om EG och den offentliga sektornuppskov= utskottet1989/90:UU23?11att riksdagen begär att regeringen skall tillsätta en särskild arbetsgrupp för frågan om EG och den offentliga sektorn?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den i yrkande 1 föreslagna arbetsgruppen i huvudsak skall bestå av kvinnor.?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den i yrkande 1 föreslagna arbetsgruppen i huvudsak skall bestå av kvinnor.uppskov= utskottet1989/90:UU23?INLInlämning1990-01-25 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-02-06 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-02-07 00:00:00inträffat20856559235708Lars Wernervpk1undertecknare0558681738602Lars-Ove Hagbergvpk2undertecknare0555321980101Bo Hammarvpk3undertecknare0601901584501Margó Ingvardssonvpk4undertecknare0519019074802Bertil Måbrinkvpk5undertecknare0Margo Ingvardssonvpk6undertecknare011731125914Ylva Johanssonvpk6undertecknare0236004923301Gudrun Schymanvpk7undertecknare0401511670506Berith Erikssonvpk8undertecknaremotgrundMotionsgrund2014-11-19 22:37:46motkatMotionskategori-2014-11-19 22:37:46statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02U5062019-05-28 10:58:59tilldelatTilldelatUtrikesutskottet2014-11-19 22:37:46GD02U506av Lars Werner m.fl. (vpk) mot_198990_u_506.pdf102611pdfEG och den offentliga sektornhttps://data.riksdagen.se/fil/7E65482B-B237-428C-AA45-9225474341C1