2745815 GD02U417 1989/90 U417 mot mot Motion 1989/90:U417 av Ingela Mårtensson och Charlotte Branting Motion Motion UU 417 0 1990-01-25 00:00:00 2014-10-14 12:48:19 2014-10-14 00:00:00 Vapenexporten av Ingela Mårtensson och Charlotte Branting html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02U417/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02U417 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02U417 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br /> 1989/90:U417</p> <p>av Ingela Mårtensson och Charlotte Branting<br /> (båda fp)</p> <p>Vapenexporten</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Det åtta år långa kriget mellan Irak och Iran slutade 1988. Oavsett hur man<br /> ser på det här kriget så kan man konstatera att kostnaderna har varit förödande<br /> för båda parter. Om kostnaderna för kriget i stället hade använts för<br /> investeringar, konsumtion och ekonomisk tillväxt, så hade de båda länderna<br /> kunnat befinna sig på en helt annan ekonomisk nivå idag. Talmannen Hashemi<br /> Rafsanjani uttryckte detta klart redan 1985:</p> <p>Om vi hade använt de pengar som fyra och ett halvt års krig kostat dvs. 5000<br /> miljarder rials (= cirka 50 miljarder $) på industrin, skulle vi i dag vara en<br /> av de mest mäktiga nationerna.</p> <p>Irak och Iran tillhör de rikaste länderna i tredje världen. Det finns betydligt<br /> fattigare länder som avsätter förhållandevis enorma resurser på det militära<br /> försvaret. En annan stor del av u-ländernas budgetar går åt till att betala av<br /> skulder. I Pakistans budget för 1987-88 utgjorde militärutgifter och utgifter<br /> för skulder 84 procent! Hela utvecklingen i form av utbildning, hälsovård,<br /> vägar, infrastruktur osv måste betalas av inhemsk upplåning och bistånd.<br /> Sverige exporterar vapen till Pakistan.</p> <p>Sovjetunionen har kommit till insikt om att man inte har råd att satsa lika<br /> mycket på militärt försvar längre utan måste använda resurserna för befolkningens<br /> välfärd. Länderna i tredje världen har inte heller råd att satsa på<br /> vapen i den omfattning som görs idag. Under 1989 uppgick vapenexporten<br /> till Afrika till 900 miljoner $.</p> <p>Under ett seminarium i finansdepartementet med bl.a. en representant för<br /> Världsbanken diskuterades möjligheterna för banken att ställa krav på uländerna<br /> när det gäller militära kostnader. Det framhölls då att det lika väl<br /> finns ett bilateralt ansvar vad avser vapenexport, som i högsta grad gäller<br /> Sverige.</p> <p>Sveriges vapenexport har under senare år kommit att allt mer gå till just<br /> tredje världen. Denna utveckling är olycklig. Sverige bör på sikt inte exportera<br /> vapen över huvud taget. Ett led i den inriktningen skulle vara att inte<br /> exportera till de fattiga länderna.</p> <p>Sverige skulle också genom sin biståndspolitik försöka påverka u-länder<br /> så att resurser för militära ändamål minimeras. Costa Rica är ett bra exempel</p> </div> <div class="block ml_52"><p>3</p> </div> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>på en sådan politik. De har ingen armé utan satsar resurser på sjukvård och Mot. 1989/90</p> <p>utbildning i stället. De tillhör därmed de rikaste länderna i sin region. En U417</p> <p>sådan prioritering borde också spela in vid val av biståndsländer.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:30px;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om u-länder och militära kostnader.</p> <p>Stockholm den 25 januari 1990</p> </div> <div class="block ml_5"><p>Ingela Mårtensson (fp)</p> </div> <div class="block ml_25"><p style="margin-left:6px;">Charlotte Branting (fp)</p> </div> </div> </div> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om u-länder och militära kostnader. avslag 1989/90:UU23 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om u-länder och militära kostnader. ? 1 1.1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om u-länder och militära kostnader. ? INL Inlämning 1990-01-25 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-02-06 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-02-07 00:00:00 inträffat 2 0389381287505 Ingela Mårtensson fp 1 undertecknare 0 Charlotte Branting fp 2 undertecknare motgrund Motionsgrund 2014-11-19 23:53:40 motkat Motionskategori - 2014-11-19 23:53:40 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02U417 2019-05-28 10:58:57 tilldelat Tilldelat Utrikesutskottet 2014-11-19 23:53:40 GD02U417 av Ingela Mårtensson och Charlotte Branting mot_198990_u_417.pdf 64636 pdf Vapenexporten https://data.riksdagen.se/fil/C851C173-5503-41FE-BA0E-B70AF51D2924