2744111GD02T9131989/90T913motmotMotion 1989/90:T913 av Kjell Dahlström (mp)MotionMotionTU91301990-01-24 00:00:002014-11-04 15:11:442014-11-04 00:00:00Utveckling av hyrbilsystemen 1989/90av Kjell Dahlström (mp)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02T913/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02T913https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02T913
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1989/90:T913</p>
<p>av Kjell Dahlström (mp)</p>
<p style="margin-left:33px;">J v VJ Mot.</p>
<p>Utveckling av hyrbilsystemen 1989/90</p>
<p style="text-align:right;">T913-921</p>
</div>
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_46"><p>H</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Allmän bakgrund</p>
<p>Efter andra världskriget har bilismen utvecklats till en massföreteelse i vårt<br />
och andra industriländer. Samtidigt gastkramas övriga länders storstadsghetton<br />
av bilar även om de är sällsynta i övriga delar av dessa länder. Bilindustrin<br />
har betecknats som den västliga industrivärldens motor.</p>
<p>Efter oljekrisen 1973 antog många att bilismen skulle nå en mättnad i vårt<br />
land. 1976 inträffade också för första gången ett kraftigt brott i bilbeståndets<br />
ständiga ökning, år från år under hela efterkrigstiden. Mättnaden i det<br />
svenska bilbeståndet höll i sig i tre år. Sedan dess har bilbeståndet fortsatt<br />
att öka i ungefär samma takt som tidigare. Först i år har bilbranschen upplevt<br />
en ny mättnad.</p>
<p>Bilismen har onekligen haft en stor inverkan på kultur och samhälle men<br />
frågan kan nu ställas om inte även bilismen kommer att nås av någon form<br />
av strukturrationalisering. Bilen utför visserligen en mängd tjänster åt samhälle,<br />
företag och individer men kostnaderna och olägenheterna är samtidigt<br />
betydande. Bilismens skadeverkningar har efter hand blivit alltmer uppenbara.<br />
Avgaserna står för en smygande miljöförstöring och sjukdomar som<br />
alltfler reagerar mot. Samhället försöker därför dämpa bilismen med miljöavgifter,<br />
ökad bensinskatt och biltullar i städerna. Ett bekymmer är dock<br />
hur effektivt dämpande dessa åtgärder kommer att bli när hela samhället har<br />
byggts upp kring bilismen. Flera samverkande åtgärder kommer att krävas.<br />
Kanske närmar vi oss en trafiksituation när helt nya transportinnovationer,<br />
exempelvis någon form av spårbilsystem, kommer att vara mogna att prövas.</p>
<p>Minskning av bilismen</p>
<p>För att kunna minska massbilismen, främst i våra storstäder, krävs någon<br />
form av ordnat återtåg. Ett problem är härvid att det privata bilägandet, ofta<br />
för ett litet behov, är mycket dominerande. Lyckas samhället i sin föresats<br />
att få människor att använda bilarna allt mindre så blir det privata bilägandet<br />
förhållandevis allt dyrare; de höga fasta kostnaderna för bilen slås ju då ut<br />
på ett färre antal mil.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr T913-921</p>
</div>
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_49" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Nya upplåtelseformer</p>
<p>Mot den hiir bakgrunden tycks tiden vara inne för utveckling av nya upplåtelseformer<br />
såsom biluthyrning, hyrbilsystem, sambilbrukande och bilpooler.</p>
<p>Det kan nämnas att vi har omkring 3,5 miljoner personbilar i Sverige och<br />
endast drygt 22 000 av dessa är hyrbilar.</p>
<p>Jag har i forskning om samspelet mellan trafik och bebyggelse utvecklat<br />
en rad olika förslag till hur andra former än privat bilägande bättre och billigare<br />
kan ge tillgång till bil när man verkligen behöver den och bara då. Så<br />
kallade bilpooler har prövats bland annat i Lund, Västerås och Umeå. Samordning<br />
mellan kollektivtrafikens periodkort och vanlig biluthyrning har<br />
prövats i Göteborg och Lund. Framförallt har en väl fungerande bilandelsförening<br />
etablerats i bostadsområdet Vivalla i Orebro, Vivalla Bil.</p>
<p>Vivalla Bil</p>
<p>Vivalla Bil är en ekonomisk förening med visst samarbete med det kooperativa<br />
bensinbolagets OK-station i centrum av Vivalla. Vid bensinstationen<br />
har föreningens bilar nödvändig service och parkering. Föreningen har verkat<br />
sedan början av åttiotalet. Upprinnelsen var ett forskningsprojekt med<br />
stöd av transportforskningsberedningen. Projektets syfte var just att etablera<br />
en bilandelsförening vilket lyckades, inte minst med gott stöd från<br />
kommunen. Föreningen har ett trettiotal medlemshushåli och äger 5-6 bilar.</p>
<p>Medlemmarna kan låna nya katalysatorrenade bilar med fri körsträcka för<br />
drygt ett hundra kronor per dygn. Föreningens styrelse gör själva en hel del<br />
av den bilvård och det bokföringsarbete som krävs för att det hela ska fungera.</p>
<p>Med den goda erfarenheten från Vivalla Bil och den uppenbara ekonomiska<br />
och praktiska nytta som medlemmarna har av föreningen är det märkligt<br />
att exemplet inte sprider sig och liknande föreningar bildas runt om i<br />
landet. En rimlig förklaring kan möjligen vara att vanans makt är så stor att<br />
man inte har förmått att tänka om. Andra förklaringar kan vara institutionella<br />
svårigheter av olika slag.</p>
<p>Start av flera bilkooperativ</p>
<p>För att lyckas behöver man troligen ett bra samarbete med en bensinstation<br />
och gärna även med en bilverkstad. Kommunen kan behöva ställa upp med<br />
viss mark för parkering. Men det finns även andra problem, såsom vissa skatte-<br />
och försäkringsfrågor, vilka skulle kunna undanröjas med lite god vilja.</p>
<p>Transportforskningsberedningen skulle kunna underlätta för intresserade<br />
grupper, som vill komma igång, genom att ge ut en informationsbroschyr om<br />
hur man kan gå till väga för att bilda ett bilkooperativ. Dessutom bör enkla<br />
bokföringsprogram för bilkooperativ tas fram och hjälp med detta erbjudas<br />
pionjärgrupper.</p>
<p>Utveckling av kommersiell biluthyrning</p>
<p>För biluthyrningsbranschen borde framförallt SJ men även kommunerna<br />
kunna underlätta en utveckling av övergång från hyrbil till tåg och annan 2</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1989/90<br />
T913</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">kollektivtrafik genom planering och anläggning av hyrbilcentraler vid främst Mot. 1989/90</p>
<p style="margin-left:3px;">de stora järnvägsstationerna. SJ och biluthyrningsbranschen borde även T913</p>
<p style="margin-left:3px;">kunna utveckla förmånliga kopplingar mellan SJ:s rabattkort/årskort och<br />
hyrbiltariffer.</p>
<p style="margin-left:3px;">Frågor om betalningsansvar vid trafik- och parkeringsförseelser med hyrbilar<br />
bör utredas närmare. Vid eventuella biltullar i våra städer bör hyrbilcentraler<br />
planeras i anslutning till dessa.</p>
<p style="margin-left:3px;">Skatt- och försäkringsfrågor i biluthyrningen bör ses över.</p>
<p style="margin-left:3px;">Dåvarande finansminister Gunnar Sträng föreslog 1965 att trafikförsäkringen<br />
med fördel skulle kunna knytas till körkortet och därmed ge innehavaren<br />
anledning att överväga år för år om och när han/hon själv önskar<br />
lämna tillbaka körkortet. Med en körkortsbunden trafikförsäkring skulle<br />
försäkringskostnaden vid bilförhyrning minska samtidigt som olycksbenägna<br />
tillfällighetsförare helt korrekt skulle ingå i försäkringskollektivet.</p>
<p style="margin-left:3px;">Hemställan</p>
<p style="margin-left:3px;">Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:31px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utveckling<br />
av olika former av hyrbilssystem bör stödjas,</p>
<p style="margin-left:31px;">2. att riksdagen hos regeringen begär att transportforskningsberedningen<br />
får i uppdrag att informera om möjligheterna att bilda ekonomiska<br />
bilandelsföreningar,</p>
<p style="margin-left:31px;">3. att riksdagen hos regeringen begär att statens järnvägar får i uppdrag<br />
att redovisa möjliga utvecklingar av hyrbilscentraler vid järnvägsstationerna<br />
samt kopplingar mellan rabattkort och biluthyrningstariff,</p>
<p style="margin-left:31px;">4. att riksdagen hos regeringen begär att skatte- och försäkringsfrågor<br />
i biluthyrningsbranschen utreds med syfte att underlätta branschens<br />
utveckling,</p>
<p style="margin-left:31px;">5. att riksdagen hos regeringen begär att trafiksäkerhetsverket får i<br />
uppdrag att utreda betalningsansvaret vid trafik- och parkeringsförseelser<br />
med hyrbil samt en alternativ bindning av biltrafikförsäkringen<br />
till körkortet.</p>
<p style="margin-left:3px;">Stockholm den 24 januari 1990</p>
<p style="margin-left:3px;">Kjell Dahlström (mp)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr T913-921</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_56" />
</div>
</div>
11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utveckling av olika former av hyrbilsystem bör stödjasavslag= utskottet1989/90:TU26?11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utveckling av olika former av hyrbilsystem bör stödjas?22att riksdagen hos regeringen begär att transportforskningsberedningen får i uppdrag att informera om möjligheterna att bilda ekonomiska bilandelsföreningar?22att riksdagen hos regeringen begär att transportforskningsberedningen får i uppdrag att informera om möjligheterna att bilda ekonomiska bilandelsföreningaravslag= utskottet1989/90:TU26?33att riksdagen hos regeringen begär att statens järnvägar får i uppdrag att redovisa möjliga utvecklingar av hyrbilcentraler vid järnvägsstationerna samt kopplingar mellan rabattkort och biluthyrningstariffavslag= utskottet1989/90:TU26?33att riksdagen hos regeringen begär att statens järnvägar får i uppdrag att redovisa möjliga utvecklingar av hyrbilcentraler vid järnvägsstationerna samt kopplingar mellan rabattkort och biluthyrningstariff?44att riksdagen hos regeringen begär att skatte- och försäkringsfrågor i biluthyrningsbranschen utreds med syfte att underlätta branschens utveckling?44att riksdagen hos regeringen begär att skatte- och försäkringsfrågor i biluthyrningsbranschen utreds med syfte att underlätta branschens utvecklingavslag= utskottet1989/90:TU26?55att riksdagen hos regeringen begär att trafiksäkerhetsverket får i uppdrag att utreda betalningsansvaret vid trafik- och parkeringsförseelser med hyrbil samt en alternativ bindning av biltrafikförsäkringen till körkortet.uppskov= utskottet1989/90:TU28?55att riksdagen hos regeringen begär att trafiksäkerhetsverket får i uppdrag att utreda betalningsansvaret vid trafik- och parkeringsförseelser med hyrbil samt en alternativ bindning av biltrafikförsäkringen till körkortet.?INLInlämning1990-01-25 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-02-06 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-02-07 00:00:00inträffat20666473608905Kjell Dahlströmmp1undertecknaremotgrundMotionsgrund2014-11-23 04:48:50motkatMotionskategori-2014-11-23 04:48:50statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02T9132019-05-28 10:58:46tilldelatTilldelatTrafikutskottet2014-11-23 04:48:50GD02T913av Kjell Dahlström (mp)mot_198990_t_913.pdf159417pdfUtveckling av hyrbilsystemen 1989/90https://data.riksdagen.se/fil/BB82F603-D619-4AFB-A5B8-7C961F5C8BA7