2750112GD02T4421989/90T442motmotMotion 1989/90:T442 av Roy Ottosson m.fl. (mp)MotionMotionTU44201990-01-25 00:00:002014-11-04 15:10:232014-11-04 00:00:00Effektbegränsningar för lätta motorfordonav Roy Ottosson m.fl. (mp) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02T442/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02T442https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02T442
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1989/90:T442</p>
<p>av Roy Ottosson m.fl. (mp)<br />
Effektbegränsningar för lätta motorfordon</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="text-align:right;">Utvecklingen av bilar har under praktiskt taget hela 1900-talet gått mot<br />
ökande motoreffekt, trots att bilarnas totalvikt i stort sett varit oförändrad.</p>
<p>Detta har gjort bilarna snabbare, och det ger bilarna en bättre accelerationsförmåga.<br />
Sådana förbättringar kan i förstone förefalla vara enbart positiva;<br />
det blir lättare och säkrare att göra omkörningar, körtiderna kan minskas<br />
etc.</p>
<p>Men myntet har även i detta fall en mörkare baksida. Den goda accelerationsförmågan<br />
och höga fartprestandan lockar till ständigt högre hastigheter,<br />
och medverkar till att öka tempot på våra vägar. Ökad hastighet medför<br />
oundvikligen att riskerna ökar i än högre grad. Det beror på att förarens synfält<br />
blir mer inskränkt i den högre hastigheten, tidsmarginalerna för att undvika<br />
olyckor minskar drastiskt, fordonet blir svårare att manövrera och kraften<br />
i det framrusande fordonet ökar kraftigt - vilket märks på ett förödande<br />
sätt i en kollision.</p>
<p>Överträdelser av gällande hastighetsbestämmelser är också mycket vanligt,<br />
och ett laglöst tillstånd där föraren inte betraktar fortkörning som något<br />
olagligt har uppkommit på många håll. Polisens förmåga att kontrollera hastighetsbestämmelserna<br />
är begränsad, och bedöms vara helt otillräcklig i förhållande<br />
till rådande behov.</p>
<p>Den tätnande vägtrafiken och de ökande hastigheterna leder också till försämringar<br />
i trafiksäkerheten. Enligt expertisen är sänkta hastigheter ett effektivt<br />
sätt att förbättra trafiksäkerheten. Det bekräftas också av de erfarenheter<br />
som har gjorts då hastigheterna har sänkts, som t.ex. nu senast sommaren<br />
1989.</p>
<p>Sänkta hastigheter innebär också kraftigt reducerade utsläpp av främst<br />
kväveoxider. Med hänsyn till att dessa kväveoxidutsläpp orsakar omfattande<br />
miljöförstörelse som försurning, vegetationsskador och övergödning av<br />
kusthav, så är det mycket angeläget att minska utsläppen. Ur samhällsekonomisk<br />
synpunkt har det visats att just hastighetssänkningar är det mest<br />
kostnadseffektiva sättet att nu minska kväveoxidutsläppen! Det betyder att<br />
det skulle kosta oss mycket mer om utsläppsminskningen istället ska göras<br />
inom t.ex. industrin.</p>
<p style="text-align:right;">Sålunda kan vi konstatera att det är ett centralt samhällsintresse att sänka<br />
hastigheterna på vägarna. Samtidigt är det uppenbart att utvecklingen av bi</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>lar går i rakt motsatt riktning. Många personbilar som rullar på de svenska Mot. 1989/90</p>
<p>vägarna är i själva verket gjorda för väsentligt högre hastigheter än vad som T442</p>
<p>är tillåtet!</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Vårt förslag</p>
<p>Vi har därför kommit fram till att det är nödvändigt med en begränsning av<br />
motorstyrkan i förhållande till bilens vikt. En lämplig generell gräns vore 80<br />
hk/ton bil. För att underlätta omställningen kan vi tänka oss en gräns på 90<br />
hk/ton bil under en period på några år.</p>
<p>Vi föreslår att en lag instiftas som säger att det är förbjudet att i Sverige<br />
införa och försälja lätta motorfordon (upp till 3500 kg) som har en motoreffekt<br />
överstigande 80 hk/ton. Lagen ska gälla fr.o.m. 1994 års modeller. Under<br />
en övergångsperiod som omfattar årsmodellerna 1991,1992 och 1993 ska<br />
gränsen istället sättas till 90 hk/ton.</p>
<p>Samtidigt bör fordonsskatten för äldre fordon med effekter som överstiger<br />
dessa gränser höjas i syfte att stimulera en övergång till fordon med lägre<br />
motoreffekt.</p>
<p>Vi föreslår att fordonsskatten fördubblas för motorfordon med en effekt<br />
överstigande 90 hk/ton fr.o.m. 1991. Vi föreslår vidare att den fördubblade<br />
fordonsskatten ska gälla alla motorfordon med effekt överstigande 80 hk/ton<br />
fr.o.m. 1994.</p>
<p>Denna effektbegränsning kan belysas med några exempel på vanliga bilmodeller:</p>
<p>Volvo 244 ca 90 hk/ton</p>
<p>Volvo 264 ca 94 hk/ton</p>
<p>Saab 99 ca 92 hk/ton</p>
<p>Ford Escort ca 75 hk/ton</p>
<p>VW Golf ca 80 hk/ton</p>
<p>Toyota Corolla ca 75 hk/ton</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Tilläggas kan att budbilar och transportfordon som väger kring 3 ton vanligen<br />
har en motoreffekt som med god marginal understiger 80 hk/ton. Genom<br />
att ha en något annorlunda utväxling än vad som är det vanliga för personbilar,<br />
så får dessa fordon mycket god drag- och lastförmåga. Således kan<br />
man genom att ändra utväxlingen på personbilarna ändå dra tunga husvagnar<br />
m.m.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med anledning av vad som ovan anförts hemställs</p>
<p style="margin-left:31px;">att riksdagen beslutar om effektbegränsningar för lätta motorfordon<br />
i enlighet med vad som anförts i motionen,</p>
<p style="margin-left:31px;">[att riksdagen beslutar om dubblerad fordonsskatt för lätta motor</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>26</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_7"><p style="margin-left:4px;">fordon som överskrider viss effekt i enlighet med vad som anförts i Mot. 1989/90</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:32px;">motionen.1]</p>
<p>Stockholm den 25 januari 1990<br />
Roy Ottosson (mp)</p>
<p>Carl Frick (mp)</p>
<p>Lars Norberg (mp)</p>
<p>Krister Skånberg (mp)</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">T442</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">Kjell Dahlström (mp)<br />
Gösta Lyngå (mp)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1 1989/90:Sk681</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p style="margin-left:6px;">27</p>
</div>
</div>
</div>
11att riksdagen beslutar om effektbegränsningar för lätta motorfordon i enlighet med vad i motionen anförts.uppskov= utskottet1989/90:TU28?11att riksdagen beslutar om effektbegränsningar för lätta motorfordon i enlighet med vad i motionen anförts.?INLInlämning1990-01-25 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-02-06 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-02-07 00:00:00inträffat2093487175616Roy Ottossonmp1undertecknare0773185460005Lars Norbergmp2undertecknare0424419397804Carl Frickmp3undertecknare0666473608905Kjell Dahlströmmp4undertecknare0740487617408Gösta Lyngåmp5undertecknare0110409174800Krister Skånbergmp6undertecknaremotgrundMotionsgrund2014-11-21 18:18:10motkatMotionskategori-2014-11-21 18:18:10statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02T4422019-05-28 10:57:02tilldelatTilldelatTrafikutskottet2014-11-21 18:18:10GD02T442av Roy Ottosson m.fl. (mp) mot_198990_t_442.pdf87335pdfEffektbegränsningar för lätta motorfordonhttps://data.riksdagen.se/fil/9EAAF62A-6EBF-467F-9363-3DB060D7BA59