2741620 GD02T44 1989/90 T44 mot mot Motion 1989/90:T44 av Åke Wictorsson m.fl. (s) Motion Motion TU 44 0 1990-03-26 00:00:00 2014-11-04 15:10:22 2014-11-04 00:00:00 med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågor av Åke Wictorsson m.fl. (s) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02T44/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02T44 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02T44 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1989/90:T44</p> <p>av Åke Wictorsson m.fl. (s)</p> <p>med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa<br /> näringspolitiska frågor</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Under lång tid har investeringsnivån i transportsektorn i Stockholms län varit<br /> låg. Tilldelningen av statliga anslagsmedel för investeringar har under<br /> 1970- och 1980-talen legat still på en konstant låg nivå. Kollektivtrafiksystemets<br /> ryggrad - tunnelbanan - som till stora delar finansierats med statliga<br /> bidrag, står nu inför stora moderniserings- och upprustningsbehov. Totalt<br /> uppgår investeringsbehoven för objekt som det finns kostnadsuppskattningar<br /> för till närmare 30 miljarder kronor.</p> <p>Anslagen för drift och underhåll av vägarna har inte heller följt behoven<br /> utan en allvarlig förstöring av vägkapitalet pågår. För att inhämta eftersläpningen<br /> och återställa vägkapitalet i befintligt vägnät skulle vägförvaltningens<br /> medel för drift och underhåll och kommunernas driftbidrag behöva fördubblas<br /> under tre år.</p> <p>Om länets del av anslagen till riksvägar och länstrafikanläggningar i fortsättningen<br /> inte blir större än vad de varit hittills skulle länet tilldelas statliga<br /> investeringsmedel på något under 4 miljarder kronor under en 10-årsperiod.<br /> Detta skall jämföras med de samlade behoven på närmare 30 miljarder.</p> <p>Kompletterande finansieringsvägar måste sökas för vissa större spårtrafikanläggningar<br /> och vägobjekt. De strategiskt viktiga Öster- och Västerlederna<br /> har t.ex. inte kunnat inrymmas i nuvarande planering. Trots detta erfordras<br /> en kraftig upprustning av de statliga anslagen.</p> <p>Länet har haft en stark tillväxt under 1980-talet, både vad gäller befolkning<br /> och sysselsättning. Detta har skapat stora kapacitets- och framkomlighetsproblem<br /> i trafiksystemen och medfört stora påfrestningar på miljön. För<br /> länets kommuner försvåras, och till viss del omöjliggörs, utbyggnader av bostäder<br /> då vägar och kollektivtrafik inte kan förverkligas. Därmed kan inte<br /> heller den arbetskraft rekryteras som saknas inom många sektorer, t.ex.<br /> sjukvård och äldreomsorg. Dynamiken i ett storstadsområde innebär alltid<br /> en viss tillväxt som är mer eller mindre accentuerad beroende på konjunkturerna.</p> <p>Stockholmsregionens bilister betalar årligen in cirka 3,5 miljarder kronor<br /> i fordons- och bensinskatter till staten. Den nyligen träffade skatteuppgörelsen,<br /> som bl.a. innehåller moms och andra avgifter på bensinen i storleksordningen<br /> 1,50 kronor/liter, ger statskassan ökade inkomster från Stockholmsbilisterna<br /> med ytterligare en miljard kronor/år. Regionen har under en lång<br /> följd av år fått tillbaka som mest 400 miljoner kronor per år till investeringar</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>i transportapparaten. En rimligare tilldelning vore vad som motsvarar Mot. 1989/90<br /> 15—30 % av från länet inlevererade fordons- och bensinskatter. T44</p> <p>Om Stockholmsregionens roll som motor för den nationella utvecklingen<br /> skall kunna bibehållas och fortsätta bidra till landets välstånd och sysselsättning,<br /> krävs att de konstaterade behoven i transportsektorn kan tillgodoses.</p> <p>Störst är hoten på kort sikt mot miljön och framkomligheten. Framkomlighetsproblemen<br /> är till förfång för samtliga samhällssektorer med starkt<br /> stegrade körtider och kostnader till följd. En enkätundersökning till större<br /> åkare, utförd av transportforskningskommissionen 1988, redovisar en genomsnittlig<br /> fördröjning i Stockholmsregionen som motsvarar en merkostnad<br /> om cirka 1,7 miljarder kronor per år. Detta leder i slutänden till ökade priser<br /> för konsumenterna. Även kollektivtrafiken drabbas av högre driftkostnader.</p> <p>En annan följd av den dåliga framkomligheten är de stora lokala avgasutsläppen.<br /> Stillastående eller trögflytande köer ger mycket stora utsläpp per<br /> tidsenhet/fordonskilometer. Denna miljöförsämring är en särskild olägenhet<br /> för yrkesförare.</p> <p>På något längre sikt medför utvecklingen att det kan bli för dyrt att flytta<br /> till eller etablera sig i Stockholm. Det blir framtidsföretagen lidande av; de<br /> kan få en ogynnsam konkurrensförmåga som kan drabba hela landet. Landets<br /> huvudstad måste transportmässigt kunna fungera väl.</p> <p>Vissa omfattande och strukturerande investeringsobjekt är därför oundgängliga<br /> i både vägnätet och spårnätet. Enbart i regionens centrala delar<br /> finns finansieringsbehov på nästan 8 miljarder kronor för sådana investeringar.</p> <p>- Snabbspårväg Gullmarsplan-Alvik-Värtan 2,5 mdr</p> <p>- Modernisering och upprustning av befintlig tunnelbana 3,5 mdr</p> <p>- Södra Länkarna Lugnet-Årsta 1,0 mdr</p> <p>- Norra Länkarna Norrtull-Värtan 1,0 mdr</p> <p>Dessa åtgärder får anses så omfattande att deras finansiering inte kan klaras<br /> utan att de normala investeringarna i de enskilda kommunerna samt hos<br /> trafikhuvudmännen förskjuts orimligt långt bort i tiden. Ovannämnda<br /> objekt bör därför, helt eller delvis, bli föremål för lösningar i särskild ordning.</p> <p>Stockholmsregionen skiljer sig från andra regioner bl.a. genom det förhållandevis<br /> stora spårbundna kollektivtrafiksystemet. Den spårbundna kollektivtrafikens<br /> linjelängd är totalt 500 km. Detta utgör 6 % av Stockholms Lokaltrafiks<br /> (SL) hela linjenät men svarar för nästan 60 % av alla resor. Trafiksituationen<br /> skulle vara helt omöjlig utan tunnelbana och lokaltåg. Omkring<br /> 175 000 människor kommer varje morgon in till centralstationsområdet med<br /> pendeltåg och tunnelbana. Utan spårtrafiken skulle det exempelvis behövas<br /> 2 800 bussar för att transportera dessa människor. Att alla dessa inte skulle<br /> kunna åka bil är helt uppenbart.</p> <p>Genom det trafikpolitiska beslutet 1988 skapades utvidgade möjligheter<br /> att ta med upprustnings- och moderniseringsinsatser för spåranläggningar<br /> som bidragsberättigade objekt i länstrafikanläggningsplanen. Nära hälften<br /> av nu redovisade behov på kollektivtrafiksidan gäller upprustning och modernisering<br /> av tunnelbanan och förortsbanorna. Bidragsbehovet enligt 15</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>länstrafikanläggningsplanen har med dessa objekt mer än fördubblats. Härmed<br /> uppstår en orimlig situation om inte anslagen ytterligare ökas och särskilda<br /> lösningar görs för vissa objekt.</p> <p>Transportrådets och landstingets prognoser för utvecklingen i Stockholmsregionen<br /> tyder på fortsatt tillväxt och därmed ökad trafik. Enligt länsstyrelsens<br /> miljövårdsenhets bedömning blir konsekvenserna - trots katalysatorns<br /> införande, införande av ekonomiska styrmedel och en massiv utbyggnad<br /> av kollektivtrafiken frampå 1990-talet - att riksdagens beslutade miljömål<br /> för kväveoxidutsläpp inte kommer att klaras i regionen. Härav kan slutsatsen<br /> dras att vi förutom nämnda åtgärder på allvar måste börja söka en<br /> framdrivningsteknik som drastiskt minskar de skadliga utsläppen. Vägverket<br /> bör spela en aktiv roll när det gäller att driva på detta arbete - sett mot<br /> bakgrund av verkets uppgift att ta ansvar för vägtrafikens miljökonsekvenser.</p> <p>Vi hälsar med tillfredsställelse förslagen i proposition 1989/90:88 om tillsättande<br /> av särskilda förhandlare för storstadsområdena. Den situation som<br /> berörts i det föregående visar på behovet av sådana åtgärder. Den i samma<br /> proposition föreslagna infrastrukturfonden för transportsektorn bör bli ett<br /> verksamt medel för att lösa transportbehoven i Stockholms län.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:30px;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om behov av resurser för utbyggnad av transportsektorn<br /> i Stockholms län.</p> <p>Stockholm den 26 mars 1990</p> <p>Åke Wictorsson (s)</p> <p>Anita Johansson (s)</p> <p>Lennart Andersson (s)</p> </div> <div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">Aina Westin (s)</p> <p style="margin-left:6px;">Hans Göran Franck (s)</p> </div> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1989/90<br /> T44</p> </div> <div class="block ml_52"><p>16</p> </div> <div class="block ml_41" /> <div class="block ml_53" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> <div class="block ml_57" /> </div> </div> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av resurser för utbyggnad av transportsektorn i Stockholms län. avslag = utskottet 1989/90:TU27 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behov av resurser för utbyggnad av transportsektorn i Stockholms län. ? INL Inlämning 1990-03-26 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-03-28 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-03-29 00:00:00 inträffat 2 0304188758405 Åke Wictorsson s 1 undertecknare 0791916121004 Lennart Andersson s 2 undertecknare 0913695315308 Hans Göran Franck s 3 undertecknare 0193303720505 Anita Johansson s 4 undertecknare 0503986647505 Aina Westin s 5 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1989/90:88 2014-11-21 22:56:33 motkat Motionskategori - 2014-11-21 22:56:33 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02T44 2019-05-28 10:57:02 tilldelat Tilldelat Trafikutskottet 2014-11-21 22:56:33 GD02T44 av Åke Wictorsson m.fl. (s) mot_198990_t_44.pdf 125265 pdf med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågor https://data.riksdagen.se/fil/6F17C270-8B11-4D0F-8A55-AF98A92434CB