2748879 GD02T43 1989/90 T43 mot mot Motion 1989/90:T43 av Rolf Clarkson m.fl. (m) Motion Motion TU 43 0 1990-03-26 00:00:00 2014-11-04 15:10:17 2014-11-04 00:00:00 med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågor av Rolf Clarkson m.fl. (m) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02T43/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02T43 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02T43 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1989/90:T43</p> <p>av Rolf Clarkson m.fl. (m)</p> <p>med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa<br /> näringspolitiska frågor</p> </div> <div class="block ml_4"><p>I propositionens bilaga två behandlas frågor inom kommunikationsdepartementets<br /> område. Delvis är det fråga om förslag som borde lagts fram av regeringen<br /> redan i januari, men som då undantags med hänvisning till att särskild<br /> proposition om de infrastrukturella frågorna skulle komma att läggas senare.<br /> Så har inte skett, i stället har ärendet reducerats till en bilaga i propositionen<br /> om vissa näringspolitiska frågor.</p> <p>Detta är klart otillfredsställande, frågorna om infrastruktur och kommunikationer<br /> är alldeles för betydelsefulla för att behandlas på detta sätt. Man<br /> kan inte, som regeringen gör, nöja sig med att konstatera att pengarna inte<br /> räcker. Det krävs förslag om hur problemen skall kunna lösas. Tidigare har<br /> aviserats långtgående förslag till finansiering, men dessa förslag tycks nu helt<br /> ha försvunnit.</p> <p>Regeringen nöjer sig i stort sett med att räkna upp anslagen med 7%. Det<br /> är uppenbart att detta inte räcker, en jämförelse mellan regeringens förslag<br /> och de respektive myndigheternas beräkningar av behoven visar på mycket<br /> stora skillnader.</p> <p>Utan att ta ställning till regeringens ståndpunkt att det skulle vara omöjligt<br /> att anslå tillräckligt stora anslag över statsbudgeten kan konstateras att det<br /> finns ett stort behov av alternativa finansieringskällor. En överslagsberäkning<br /> visar att det saknas i storleksordningen tio miljarder kronor per år för<br /> att klara investeringar och underhåll av vägar och järnvägar.</p> <p>Det krävs ett helt nytt system för att finansiera investeringar och underhåll<br /> av vägarna, det nuvarande systemet leder enbart till kapitalförstöring. Ett<br /> framtida finansieringssystem måste vara så konstruerat att det kontinuerligt<br /> genererar tillräckliga intäkter, samtidigt som det belastar trafiken på ett rättvist<br /> sätt.</p> <p>I dag kan bränslet i princip belastas med drivmedelsskatt, miljöavgifter,<br /> energiskatt och moms. Fordonet kan därutöver belastas med kilometerskatt,<br /> samt fordonsskatt. Dessa skatter skulle kunna förändras så att de sammantaget<br /> ger de önskvärda effekterna: trafiken skall belastas i relation till i vilken<br /> utsträckning den påverkar miljön, och i vilken mån den bidrar till kostnaderna<br /> för vägarna. Trafiken skall naturligtvis betala kostnaderna för att<br /> bygga och underhålla vägnätet.</p> <p>För att ge incitament till ett miljövänligare beteende bör fordon som inte<br /> ger miljöskador, och som inte sliter på vägarna, inte heller belastas med skat</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>ter och avgifter i någon mer påtaglig utsträckning. Detta oavsett om resultatet<br /> uppnås genom ex.vis eldrift, eller genom att fordonet används mycket<br /> lite.</p> <p>Detta talar för att den fasta avgiften, den årliga fordonsskatten, inte skall<br /> vara särskilt hög. I stället bör någon form av rörliga avgifter användas.</p> <p>Miljöavgifter, såsom en koldioxidavgift, kan enklast tas ut vid pumpen<br /> som en rak avgift på bränslet. Avgifter för väganvändningen bör i stället vara<br /> relaterade till körsträckan, och kilometerkostnaden då vara relaterad till fordonets<br /> vikt. Ett sådant system har fördelen att alla fordon, oavsett drivmedel,<br /> betalar för väganvändningen medan endast förorenande fordon betalar<br /> miljöavgifter.</p> <p>Nackdelen är att det krävs kilometerräknare, och avläsning av dessa, för<br /> alla fordon. Idag gäller detta endast dieselfordon.</p> <p>Investeringar i nya vägar bör betalas av dem som använder dem, dvs framtida<br /> trafikanter och inte nuvarande. Det innebär att investeringarna bör lånefinansieras<br /> och räntor och amorteringar betalas av trafiken under avskrivningstiden.</p> <p>Låga fasta kostnader och höga rörliga stimulerar till att minska användningen<br /> av fordonen, samtidigt som det inte med nödvändighet leder till att<br /> fordonen måste vara små, lätta och därmed trafikfarliga. Även stora säkra<br /> bilar blir ju med detta system billiga om de används lite.</p> <p>En nackdel är naturligtvis att människor på landsbygden drabbas om de<br /> rörliga avgifterna blir höga. Detta kan dock lösas inom systemet.</p> <p>Principer</p> <p>De fasta avgifterna och skatterna bör vara låga. På så sätt belastas inte innehavet<br /> av bil utan körningen, vilket ger starka incitament att begränsa omfattningen<br /> av denna. Samtidigt blir det lättare för människor med små inkomster,<br /> t.ex. barnfamiljer, att hålla sig med en rymlig och säker bil.</p> <p>Alla fordon skall betala kilometeravgift. Denna skall vara relaterad till det<br /> slitage fordonet åstadkommer, vilket kan approximeras utifrån dess vikt.<br /> Det bör utredas huruvida detta kan approximeras utifrån bränsleförbrukningen,<br /> vilket skulle möjliggöra uttag ”vid pumpen”.</p> <p>Alla fordon skall betala miljöavgifter, exvis koldioxidavgift. I den mån utsläppen<br /> är proportionella mot bränsleförbrukningen kan avgiften tas ut ”vid<br /> pumpen”.</p> <p>I vissa fall är föroreningen visserligen proportionell mot bränsleförbrukningen,<br /> men nivån beroende av fordonets konstruktion och utrustning. I<br /> dessa fall bör renare teknik och konstruktion premieras, lämpligen genom<br /> en lägre kilometeravgift där nedsättningen är beroende av utsläppsminskningen.</p> <p>Grundtanken är att kilometeravgifterna skall finansiera byggande och underhåll<br /> av vägarna.</p> <p>Kilometeravgifterna skall då inte behöva gå omvägen över statsbudgeten<br /> utan skall kunna disponeras direkt av de vägbyggande och -hållande instanserna.</p> <p>Miljöavgifternas funktion skall vara att stimulera fram renare teknik och</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p> <p>T43</p> </div> <div class="block ml_53"><p style="margin-left:6px;">12</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>ett miljövänligare körsätt, samt dessutom att stimulera till minskat körande<br /> totalt sett. Dessa avgifter får alltså inte vara konstruerade för att ge stora<br /> inkomster, utan skall vara utformade för att ge stora miljöeffekter. Helst<br /> skall utformningen ge höga marginaleffekter utan att den totala belastningen<br /> blir särskilt stor.</p> <p>Glesbygdsproblemet måste lösas. Ett sätt är särskilda bidrag eller avdrag<br /> för personer bosatta inom vissa områden. Sådana skulle kunna införas i det<br /> särskilda systemet med kilometeravgifter.</p> <p>Kilometeravgifterna skall, om de införs, ersätta nuvarande beskattning av<br /> drivmedel, dock tillkommer miljöavgifter och mervärdesskatt.</p> <p>Om kilometeravgifterna sätts på en väl avvägd nivå kan dessa finansiera<br /> vägbyggnad och väghållning. Genom att då låta avgifterna gå direkt till vägverket<br /> kan detta omvandlas till ett affärsverk, med inkomster relaterade till<br /> verksamheten snarare än till politiska beslut.</p> <p>Utredning</p> <p>Regeringen bör få i uppdrag att utreda konsekvenserna av ett eventuellt införande<br /> av ett avgifts- och finansieringssystem enligt ovan. Därvid bör utredas<br /> hur höga kilometeravgifterna skulle behöva vara för att säkra en tillfredsställande<br /> finansiering av byggande och underhåll av vägar, dels utifrån<br /> antagandet att glesbygdskompensation ligger inom systemet, dels att detta<br /> ligger utanför.</p> <p>Utredningen bör också studera hur höga olika drivmedelspriser kan förväntas<br /> bli om de ovan redovisade principerna skulle komma att läggas till<br /> grund för framtida avgifter, och att därvid beakta effekterna även av eventuella<br /> miljöavgifter, energiskatter och medvärdesskatt. Även de statsfinansiella<br /> effekterna bör belysas.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:30px;">att riksdagen begär att regeringen skall utreda ett nytt system för<br /> finansiering av underhåll och byggande av vägar i enlighet med vad<br /> som anförts i motionen.</p> <p>Stockholm den 26 mars 1990</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p> <p>T43</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Rolf Clarkson (m)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Tom Heyman (m)</p> </div> <div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">Görel Bohlin (m)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Wiggo Komstedt (m)</p> </div> <div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">Jan Sandberg (m)</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Sten Andersson (m)<br /> i Malmö</p> </div> <div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">Per Stenmarck (m)</p> </div> <div class="block ml_52"><p>13</p> </div> </div> </div> 1 1 att riksdgen begär att regeringen skall utreda nytt system för finansiering av underhåll och byggande av vägar i enlighet med vad som anförts i motionen. avslag = utskottet 1989/90:TU27 ? 1 1 att riksdgen begär att regeringen skall utreda nytt system för finansiering av underhåll och byggande av vägar i enlighet med vad som anförts i motionen. ? INL Inlämning 1990-03-26 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-03-28 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-03-29 00:00:00 inträffat 2 0156214148697 Rolf Clarkson m 1 undertecknare 0892012091809 Sten Andersson m 2 undertecknare 0668927708809 Görel Bohlin m 3 undertecknare 013600422205 Wiggo Komstedt m 4 undertecknare 0286118205611 Jan Sandberg m 5 undertecknare 012855230311 Per Stenmarck m 6 undertecknare 0599331666806 Tom Heyman m 7 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1989/90:88 2014-11-23 13:41:02 motkat Motionskategori - 2014-11-23 13:41:02 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02T43 2019-05-28 10:57:01 tilldelat Tilldelat Trafikutskottet 2014-11-23 13:41:02 GD02T43 av Rolf Clarkson m.fl. (m) mot_198990_t_43.pdf 100462 pdf med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågor https://data.riksdagen.se/fil/06EE9626-3A43-45B2-ACF4-5DF571B5F2FC