2750110GD02T4011989/90T401motmotMotion 1989/90:T401 av Lars Ernestam m.fl. (fp)MotionMotionTU40101990-01-15 00:00:002014-11-04 15:10:212014-11-04 00:00:00Bullerav Lars Ernestam m.fl. (fp)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02T401/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02T401https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02T401
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen</p>
</div>
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4"><p>av Lars Ernestam m.fl. (fp)</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot.<br />
1989/90<br />
T401-407</p>
</div>
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_4"><p>Buller</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1. Sammanfattning</p>
<p>Buller är ett försummat miljöproblem. Rätten till tystnad måste hävdas med<br />
långt större kraft än hittills. Människors hälsa skall inte behöva ta skada av<br />
buller i omgivningen. Det behövs ett samlat handlingsprogram mot alla typer<br />
av buller - såväl i den yttre miljön från trafik och industri som från den<br />
inre miljön. Utvecklingen av lågbullrande däck, motorer och vägbeläggningar<br />
måste stimuleras. Bullerkraven på bilar och motorcyklar bör successivt<br />
skärpas. En effektiv kontroll av att kraven uppfylls måste införas. Kraven<br />
på ljudisolering i bostäder måste skärpas.</p>
<p>2. Bakgrund</p>
<p>I moderna stadsmiljöer har tystnad blivit en bristvara. Ljud tränger sig på<br />
nästan var vi än befinner oss. Vi kan höra varuhusets bakgrundsmusik när vi<br />
handlar, grannens stereo genom illa isolerade väggar när vi vill sitta och läsa,<br />
störande fläktar när vi arbetar, bullret från gatutrafiken när vi skall sova. Det<br />
är alltför få förunnat att åtnjuta rätten till tystnad.</p>
<p>Buller är självfallet i hög grad ett stadsmiljöproblem. Den som väljer att<br />
bo i Stockholms innerstad väljer en livsmiljö där ljudnivån ofta är högre än<br />
i mindre tätorter. Buller är också ett problem som människor reagerar olika<br />
inför. Det som är acceptabelt för den ene kan vara en plåga för andra.</p>
<p>Buller förorenar vår livsmiljö, försämrar många människors livskvalitet<br />
och påverkar deras hälsa. En rad effekter som t.ex. blodtrycksförändringar,<br />
förändrad hjärtverksamhet, ökad trötthet och försämrad prestationsförmåga<br />
har iakttagits i olika forskningsprojekt. Effekterna är ofta indirekta<br />
och samverkar med andra faktorer. Men det är klarlagt att buller påverkar<br />
människan på ett sätt som innebär ohälsa. Hörselskador till följd av bullriga<br />
arbetsmiljöer är fortfarande ett problem för ett mycket stort antal människor.</p>
<p>Ändå har bullret under lång tid mött ett ganska förstrött miljöpolitiskt intresse.<br />
Medan det utarbetas handlingsprogram i en lång rad andra miljöfrågor<br />
har ingen tagit något samlat grepp på bullerproblemen.</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>1</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr T401-407</p>
</div>
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_48" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>3. Bullerproblemen Mot. 1989/90</p>
<p>Några fakta, hämtade från Byggforskningsrådet, kan belysa problemens all- ^401</p>
<p>var:</p>
<p>- Mellan 350 000 och 400 000 industriarbetare har så bullriga arbetsplatser<br />
att det är svårt att samtala.</p>
<p>- Mellan 3,1 och 3,5 milj. svenskar beräknas vara utsatta för kraftigare buller<br />
i sina bostäder än vad som är önskvärt från medicinsk och hygienisk synpunkt.<br />
Mer än 1 miljon beräknas vara mycket störda.</p>
<p>- Enligt beräkningar av Stockholms fastighetskontor är 15-20% av hyresgästerna<br />
störda av ljud från sina grannar.</p>
<p>-Ca 1,2 milj. människor i Sverige har nedsatt hörsel och har behov av lämplig<br />
akustik i de lokaler där de vistas.</p>
<p>Såväl nationellt som internationellt har man uttalat att ca 55 dBs är den ljudnivå<br />
som inte bör överskridas. Högre ljudnivåer är emellertid vanliga i trafiken<br />
och på byggarbetsplatser. Motorsport, fritidsbåtar är andra orsaker till<br />
höga bullernivåer. Musikbuller har uppmärksammats alltmer på senare tid<br />
på grund av utvecklingen av elektroniska förstärkare. Ljudnivåer på upp<br />
emot 130 - 140 dBs är ingen ovanlighet.</p>
<p>Trafiken är den främsta bullerkällan. Från fordon dominerar bullret från<br />
"framdrivningsenheten" (i dagligt tal motorbullret) vid hastigheter under 50<br />
km/h. Vid högre hastigheter dominerar däck/vägbanebullret. Tendensen är<br />
att motorbullret dämpas något medan utvecklingen beträffande däck/vägbanebullret<br />
går långsammare.</p>
<p>Fr.o.m. 1991 års bilmodeller skall de skärpta krav som nu införs inom EG<br />
tillämpas i Sverige. På nordisk nivå pågår arbete med det s.k. 80 dBA-målet<br />
som enligt Naturvårdsverket borde kunna införas i Sverige från omkring<br />
1995. För däck/vägbanebullret finns inga gränsvärden. Kontrollen såväl i<br />
produktionen som av fordon som används ute i trafiken förefaller lämna<br />
mycket övrigt att önska. Även flygtrafikens bullerproblem måste uppmärksammas.</p>
<p>Buller är ofta ett betydande problem i inomhusmiljöer. Ljudisoleringen i<br />
bostäder lämnar ofta mycket övrigt att önska trots att undersökningar visar<br />
att bra ljudisolering värderas högre än nästan allt annat i boendet. Det placeras<br />
t.ex. i en intervjuundersökning först, före både "snabb hjälp vid fel" och<br />
"trevliga grannar".</p>
<p>Nuvarande ljudisoleringskrav beaktar inte lågfrekvent buller. Det innebär<br />
bl.a. att de ger ett mycket otillräckligt skydd mot störningar från stereoanläggningar.<br />
Praktiskt taget inga immissionsgränsvärden har de senaste 45<br />
åren skärpts sedan de infördes eller aktualiserades. Dessutom byggs bostäder<br />
som inte ens uppfyller nuvarande krav.</p>
<p>Den ökade förekomsten av mekanisk ventilation har skapat särskilda problem.<br />
Fläktar orsakar ett lågfrekvent buller som är mycket plågsamt för<br />
många människor. Ventilationsbuller har en besvärande omfattning både i<br />
utomhusmiljöer och i bostäder, kontor och offentliga lokaler. I utomhusmiljöer<br />
har även sådant som värmepumpar och kylaggregat bidragit till problemen.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Riskerna för hörselskador till följd av dåliga arbetsmiljöer är inte undan- Mot. 1989/90<br />
röjda. Av en utvärdering från Arbetarskyddsstyrelsen av åtgärder inom bul- T401<br />
lerområdet framgår att det fortfarande finns många arbetsmiljöer där bullernivån<br />
är hög och där det är svårt att skydda sig mot hörselskador. Större företag<br />
verkar ha kommit längre än de mindre. Tidsplanerade åtgärdsprogram<br />
har inte utarbetats i tillräcklig utsträckning. Enligt en uppgift i rapporten är<br />
34% av de anställda inom tillverkningsindustrin minst halva dagen utsatta<br />
för buller som gör att de inte kan samtala normalt.</p>
<p>Man kan förutse att tystnad i framtiden kan bli en konkurrensfaktor. Bullriga<br />
produkter kommer att bli mera svårsålda. Det finns alltså goda skäl för<br />
svensk industri att ligga långt framme i fråga om akustiskt kunnande.</p>
<p>Redan de kunskaper som nu finns ger underlag för betydligt mer långtgående<br />
åtgärder än de som vidtagits. Detta är i första hand en fråga om prioriteringar<br />
men också om utbildning och information. Det är i dag svårt att<br />
förse industrin med välutbildade akustiker.</p>
<p>Det behövs emellertid också ökad kunskap. Akustiken är en ung vetenskap<br />
som tilldelats blygsamma resurser i förhållande till den betydelse såväl<br />
för byggnaders utformning och kostnader som för människors välbefinnande<br />
de akustiska kraven har.</p>
<p>4. Handlingsprogram mot buller</p>
<p>Det är uppenbart att buller är ett starkt försummat miljöproblem. Kraftfulla<br />
åtgärder är nödvändiga inte enbart för att öka människors välbefinnande<br />
utan också för att förebygga och minska hälso- och hörselskador.</p>
<p>Vi föreslår att man närmare studerar vilka bullerproblem vi har idag och<br />
deras konsekvenser både på kort och lång sikt för dem som utsätts för olika<br />
typer av buller. Ett normsystem bör utvecklas för olika typer av ljud med<br />
syfte att skydda människor från hörselskadande effekt.</p>
<p>Ett samlat handlingsprogram mot buller bör nu utarbetas. Ett mål bör<br />
vara att söka reducera antalet av vägtrafikbuller störda med ca 50 % till år<br />
2000. En del av ett sådant handlingsprogram hänger nära samman med<br />
andra trafikmiljöproblem. En ökad användning av elbilar skulle exempelvis<br />
kunna göra det möjligt att i framtiden reservera vissa storstadsområden för<br />
elbilar vilket väsentligt skulle reducera trafikbullret. Även kringfartsleder<br />
kan bidra till att minska bullerbelastningen i centrala stadsdelar.</p>
<p>Ett handlingsprogram mot buller bör innehålla bl.a. följande åtgärder:</p>
<p>- Införande av nya bullerkrav motsvarande 80 dBA-målet i mitten av 90talet.<br />
En skärpning av kraven bör så långt möjligt ske i internationell samverkan.<br />
Sverige bör vara mer pådrivande än hittills i det internationella arbetet.</p>
<p>- Skärpta bullerkrav på motorcyklar.</p>
<p>- Ett system för kontroll av fordon både i produktionen och sådana som används<br />
ute i trafiken bör införas.</p>
<p>- Utvecklingen av däck, motorer och vägbeläggningar stimuleras.</p>
<p>- Effektivare fartkontroll.</p>
<p>- Stimulanser för en ökad användning av elbilar.</p>
<p>- Tydliga och ambitiösa krav på tysta arbetsmiljöer.</p>
<p>- Mer ambitiösa krav på ljudisolering i bostäder. 3</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr T401 - 407</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1989/90<br />
T401</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Den mest påtagliga hälsoeffekten av buller är sömnstörningar och stress. Att<br />
hörseln påverkas av höga ljudnivåer i vissa tonlägen är också klarlagt. Vilka<br />
effekter dagens bullernivåer har på människors hörsel i framtiden vet vi däremot<br />
inte.</p>
<p>Redan på kort sikt menar vi att föreskriftsansvaret i trafikbullerfrågor nu<br />
bör överföras från trafiksäkerhetsverket till naturvårdsverket. Självfallet<br />
måste TSV känna ett ansvar i dessa frågor men buller bör betraktas som ett<br />
miljöproblem och hanteras därför lämpligen inom det verk som har det samlade<br />
miljöansvaret.</p>
<p>5. Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:29px;">[att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till handlingsprogram<br />
mot buller enligt de riktlinjer som anges i motionen,1]</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om bättre kontroll av fordon i bullerfrågor,</p>
<p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen beslutar överföra föreskriftsansvaret i trafikbullerfrågor<br />
från trafiksäkerhetsverket till naturvårdsverket.</p>
<p>Stockholm den 15 januari 1990</p>
<p>Lars Ernestam (fp)</p>
<p>Bengt Rosén (fp) Håkan Holmberg (fp)</p>
<p>Anders Castberger (fp)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>- En översyn av möjligheterna att förbättra förhållandena i befintliga bostäder,<br />
i första hand genom åtgärder av modererande karaktär.</p>
<p>- Förstärkta insatser beträffande utbildning och forskning inom bullerområdet,<br />
bl.a. långsiktig teknisk grundforskning.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1 1989/90:Jo716</p>
</div>
</div>
</div>
11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre kontroll av fordon i bullerfrågoruppskov= utskottet1989/90:TU28?11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre kontroll av fordon i bullerfrågor?22att riksdagen beslutar överföra föreskriftsansvaret i trafikbullerfrågor från trafiksäkerhetsverket till naturvårdsverket.?22att riksdagen beslutar överföra föreskriftsansvaret i trafikbullerfrågor från trafiksäkerhetsverket till naturvårdsverket.uppskov= utskottet1989/90:TU28?INLInlämning1990-01-25 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-02-06 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-02-07 00:00:00inträffat20336578482300Lars Ernestamfp1undertecknare0973815455017Anders Castbergerfp2undertecknare0258169509601Bengt Rosénfp3undertecknare0198565054212Håkan Holmbergfp4undertecknaremotgrundMotionsgrund2014-11-23 19:43:02motkatMotionskategori-2014-11-23 19:43:02statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02T4012019-05-28 10:56:58tilldelatTilldelatTrafikutskottet2014-11-23 19:43:02GD02T401av Lars Ernestam m.fl. (fp)mot_198990_t_401.pdf156373pdfBullerhttps://data.riksdagen.se/fil/570FD536-C365-4710-9D23-BF7BE31EAA3D