2745837 GD02T38 1989/90 T38 mot mot Motion 1989/90:T38 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) Motion Motion TU 38 0 1990-03-26 00:00:00 2014-11-04 15:10:01 2014-11-04 00:00:00 med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågor av Kenth Skårvik m.fl. (fp) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02T38/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02T38 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02T38 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1989/90:T38</p> <p>av Kenth Skårvik m.fl. (fp)</p> <p>med anledning av prop. 1989/90:88<br /> Vissa näringspolitiska frågor</p> </div> <div class="block ml_4"><p>1 Inledning och sammanfattning</p> <p>Regeringen har i proposition 1989/90:88 om näringspolitik lämnat vissa förslag<br /> angående investeringar inom infrastrukturområdet. I allmänna ordalag<br /> diskuterar regeringen att planeringssystemet för investeringar inom transportsektorn<br /> bör förbättras och att nya finansieringsformer bör utvecklas. I<br /> propositionen föreslås att en fond omfattande 5 miljarder kronor inrättas.<br /> Fonden skall användas till investeringar i järnväg och kollektivtrafik.</p> <p>Folkpartiet föreslår i stället att ytterligare medel av storleksordningen 10<br /> miljarder kronor tillföres investeringsramen för järnvägsinvesteringar under<br /> 1990-talet, samt att delar av dessa medel också kan användas till väginvesteringar<br /> efter regionalt fattade beslut. Vi föreslår vidare avreglering och avskaffande<br /> av statliga monopol inom infrastruktur och trafikområdena.</p> <p>2 Resurser till infrastruktur</p> <p>I en genomgång av resursbehoven inom väg-, järnvägs- och kollektivtrafiksektorn<br /> finner regeringen att de samlade behoven för drift, underhåll och<br /> investeringar, vid den lägsta godtagbara nivån, är av storleksordningen 140</p> <p>000 milj.kr. under 1990-talet. Naturligtvis överstiger dessa behov vida de resurser<br /> som kan tillföras över statsbudgeten.</p> <p>Regeringen anser därför att de medel som investeras i infrastrukturen<br /> måste användas på ett effektivt sätt. Man vill också finna former för avgiftsfinansiering<br /> och en ökad medverkan från näringslivets sida i infrastrukturfinansieringen.<br /> Det utesluts inte att helt nya möjligheter för olika intressenter<br /> att äga och driva järnvägslinjer och vägar kommer att öppnas i framtiden.<br /> Tyvärr vågar regeringen inte fullfölja sina egna tankegångar. Den hänvisar</p> <p>1 stället till nya utredningar om näringslivsmedverkan och nya finansieringsformer.<br /> De begränsade förslag på detta område som propositionen innehåller<br /> innebär egentligen bara mindre förändringar i förhållande till 1988 års<br /> trafikpolitiska beslut. Det kan inte heller uteslutas att nödvändig upprustning<br /> och nyinvestering i väg- och järnvägsnätet försenas under det fortsatta<br /> utredningsarbetet.</p> <p>Det mest konkreta förslaget i propositionen är att en fond inrättas genom<br /> ett engångsanslag på 5 miljarder kronor. Fonden skall enligt propositionen</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>användas för angelägna investeringar inom järnvägen och kollektivtrafiken. Mot. 1989/90</p> <p>Genom fonden blir det möjligt att göra investeringar som inte skulle komma T38</p> <p>till stånd på grund av att projektens drift- och kapitalkostnader inte täcks<br /> fullt ut. I övrigt lämnas en rad frågor obesvarade vad gäller medlens användning.</p> <p>3 Folkpartiets förslag</p> <p>I en kommittémotion i januari om trafik och miljö framhöll folkpartiet att<br /> järnvägen måste användas som ett offensivt miljöpolitiskt instrument. En<br /> förväntad effekt av ett höjt bensinpris är att fler skall välja kollektiva transportmedel<br /> såsom järnvägen. Det förutsätter samtidigt att tågen har kapacitet<br /> att ta emot såväl ett ökat antal resande som en större godsmängd utan att<br /> kvaliteten blir lidande. Vi underströk därför att den miljöprofil som skattereformen<br /> har bör följas upp med en satsning på järnvägen. Med tanke på<br /> redovisade behov, t.ex. förslagen från SJ om investeringar på sammanlagt<br /> 40 miljarder kronor, skulle detta kräva långtgående beslut.</p> <p>Sådana förslag lyser med sin frånvaro i propositionen. Folkpartiet menar<br /> att ambitionsnivån för infrastrukturens utbyggnad måste vara väsentligt<br /> högre än vad regeringen tänkt sig. Sammanlagt bör satsningen med offentliga<br /> medel på infrastruktur vara dubbelt så stor som regeringen föreslagit. I<br /> kommittémotionen i januari föreslog folkpartiet att den nuvarande investeringsramen<br /> för järnvägarna (10 miljarder på 10 år) skall flerdubblas. Detta<br /> skulle möjliggöras genom att banverket får rätt att lånefinansiera sin investeringsverksamhet.<br /> Förslaget skulle innebära merkostnad för statsbudgeten<br /> endast i den utsträckning investeringarna inte är kommersiellt bärkraftiga.</p> <p>Regeringen väljer nu att föreslå en särskild infrastrukturfond. I annat<br /> sammanhang framgår det att fonden skall finansieras genom den skattehöjning<br /> som är inbyggd i regeringens kommande förslag om arbetsgivarperiod<br /> i sjukförsäkringen.</p> <p>Propositionen innehåller ingen motivering till varför en ny fond skulle<br /> vara nödvändig vid sidan av ordinarie anslag och beslutsramar. Det förefaller<br /> också oklart hur fondens användning förhåller sig till den 1988 beslutade investeringsramen<br /> för järnvägar. Ibland skapas intrycket att fonden ger möjlighet<br /> till investeringar utöver vad som tidigare planerats. Men det finns<br /> också formuleringar som pekar i motsatt riktning. Det sägs t.ex. i propositionen<br /> att ”genom tillkomsten av infrastrukturfonden har förutsättningar skapats<br /> för en anpassning till riksdagens trafikpolitiska beslut, 10 miljarder kronor<br /> under 10 år”.</p> <p>Folkpartiet avvisar regeringens förslag till infrastrukturfond.</p> <p>I stället föreslår vi att beslutsramen för infrastrukturinvesteringar skall<br /> förstärkas med ett belopp av storleksordningen 10 miljarder kronor. Folkpartiet<br /> har flera gånger lagt fram förslag om avveckling av löntagarfonderna<br /> och försäljning av statliga företag. Vi anser att medel motsvarande 8 miljarder<br /> kronor kan anvisas till investeringar i infrastruktur när förslagen genomförs.<br /> Därutöver föreslår vi i en annan kommittémotion med anledning av<br /> proposition 1989/90:88 att ca 2,3 miljarder kronor från olika statliga näringslivsfonder<br /> skall användas till infrastrukturinvesteringar.</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Genom vårt förslag fördubblas nära nog de beslutade investeringsramarna Mot. 1989/90<br /> för järnvägsinvesteringar under 1990-talet. De 10 miljarder vi anvisar får för T38<br /> de närmaste åren användas som finansieringskapital för investeringar i vägar<br /> och järnvägsanläggningar. Då vi dessutom vill medge banverket och vägverket<br /> rätt att lånefinansiera investeringar är en fördubbling av de tillgängliga<br /> medlen möjlig. I likhet med regeringens föreslagna fond bör medel ur ramen<br /> i vissa fall kunna användas för att täcka kapitaltjänstkostnader, nämligen när<br /> projekten kräver extra lång avskrivningstid men ändå är samhällsekonomiskt<br /> motiverade.</p> <p>Delar av beslutsramarna skall vara tillgängliga för regionalt beslutade investeringar<br /> i vägar, järnvägar och kollektivtrafik. Av de regionala utvecklingsfonderna<br /> skall i fortsättningen ca 40 procent av kapitalet (motsvarande<br /> totalt 1 miljard kronor för hela landet) användas för infrastruktur. Därtill<br /> kommer för de fyra nordligaste länen att norrlandsfondens tillgångar får användas<br /> på samma sätt. Fondernas tillgångar bör stanna i länen och komma<br /> respektive läns företag och invånare till godo. Folkpartiet avvisar sålunda vilket<br /> utvecklas ytterligare i en annan motion - propositionens förslag att<br /> dra in delar av kapitalet i fonderna till staten. Enligt vår mening är offensiva<br /> satsningar i infrastruktur ett gott exempel på den strävan till mobilisering av<br /> lokala resurser, som vi länge efterlyst i regionalpolitiken.</p> <p>I propositionen antyds framtida möjligheter för olika intressenter att äga<br /> och driva vägar och järnvägar. Folkpartiet anser att regeringen nu borde ha<br /> lämnat konkreta förslag till en fortsatt avreglering av infrastruktur och trafik.<br /> Utan omfattande utredningar kan man t.ex. bryta ner återstående del av<br /> det statliga gods- och persontrafikmonopolet på järnvägen. Om en trafikanordnare<br /> vill konkurrera med SJ bör det prövas också på stomnätet. Riksdagen<br /> bör genom ett tillkännagivande till regeringen markera betydelsen av<br /> en avreglering inom infrastruktur- och trafikområdena.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:28px;">1. att riksdagen avslår regeringens förslag om särskild infrastrukturfond,</p> <p style="margin-left:28px;">2. att riksdagen beslutar att ramen för infrastrukturinvesteringar<br /> under 1990-talet utökas med ett belopp av storleksordningen 10 miljarder<br /> kronor enligt de riktlinjer som anges i motionen,</p> <p style="margin-left:28px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om fördubbling av de beslutade investeringsramarna<br /> för järnvägsinvesteringar och rätt för banverket och vägverket att lånefinansiera<br /> investeringar,</p> <p style="margin-left:28px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br /> motionen anförts om avreglering inom infrastruktur- och trafikområdena.</p> </div> <div class="block ml_52"><p>15</p> </div> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Stockholm den 26 mars 1990<br /> Kenth Skårvik (fp)</p> <p>Hugo Bergdahl (fp)</p> <p>Ingrid Hasselström Nyvall (fp)</p> </div> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1989/90<br /> T38</p> </div> <div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">Anders Castberger (fp)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>gotab 96363, Stockholm 1990</p> </div> </div> </div> 1 1 att riksdagen avslår regeringens förslag om särskild infrastrukturfond avslag = utskottet 1989/90:TU27 ? 1 1 att riksdagen avslår regeringens förslag om särskild infrastrukturfond ? 2 2 att riksdagen beslutar att ramen för infrastrukturinvesteringar under 1990-talet utökas med ett belopp av storleksordningen 10 mijlarder kronor enligt de riktlinjer som angetts i motionen ? 2 2 att riksdagen beslutar att ramen för infrastrukturinvesteringar under 1990-talet utökas med ett belopp av storleksordningen 10 mijlarder kronor enligt de riktlinjer som angetts i motionen avslag = utskottet 1989/90:TU27 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flerdubbling av de beslutade investeingsramarna för järnvägsinvesteringarna för järnvägsinvesteringarna och rätt för banverket och vägverket att lånefinansiera investeringar avslag Bifall 1989/90:TU27 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om flerdubbling av de beslutade investeingsramarna för järnvägsinvesteringarna för järnvägsinvesteringarna och rätt för banverket och vägverket att lånefinansiera investeringar ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avreglering inom infrastruktur- och trafikområdena ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avreglering inom infrastruktur- och trafikområdena avslag = utskottet 1989/90:TU27 ? INL Inlämning 1990-03-26 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-03-28 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-03-29 00:00:00 inträffat 2 0954999878706 Kenth Skårvik fp 1 undertecknare 0493166969401 Hugo Bergdahl fp 2 undertecknare 0973815455017 Anders Castberger fp 3 undertecknare 0307955518208 Ingrid Hasselström Nyvall fp 4 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1989/90:88 2014-11-23 08:47:54 motkat Motionskategori - 2014-11-23 08:47:54 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02T38 2019-05-28 10:56:58 tilldelat Tilldelat Trafikutskottet 2014-11-23 08:47:54 GD02T38 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) mot_198990_t_38.pdf 122048 pdf med anledning av prop. 1989/90:88 Vissa näringspolitiska frågor https://data.riksdagen.se/fil/8395327D-BCCA-4B64-89F8-1FDA6EDBF485