2744112 GD02T342 1989/90 T342 mot mot Motion 1989/90:T342 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) Motion Motion TU 342 0 1990-01-24 00:00:00 2014-11-04 15:09:54 2014-11-04 00:00:00 Främjande av cykeltrafiken av Claes Roxbergh m.fl. (mp) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02T342/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02T342 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02T342 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1989/90:T342</p> <p>av Claes Roxbergh m.fl. (mp)<br /> Främjande av cykeltrafiken</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Bakgrund</p> <p>Cykla är det mest energieffektiva sättet för människan att ta sig fram. Det är<br /> dessutom nyttigt och befrämjar folkhälsan. Det orsakar inga skadliga utsläpp.</p> <p>Cykeln är egentligen det enda demokratiska transportmedlet som alla i<br /> hela världen skulle kunna använda utan att vi skulle kvävas. Ivan Illich har<br /> sagt ”att alla som reser fortare än cyklisten reser på någons bekostnad”. Formuleringen<br /> är kanske något tillspetsad men visst ligger det mycket i den.<br /> Dessutom är ju faktiskt inte bilistens hastighet särskilt hög (se tabell).</p> </div> <div class="block ml_3"><p>bil i blandad trafik 15-25 km/h</p> <p>cykel 10-14 km/h</p> <p>buss i blandad trafik 10-15 km/h</p> <p>gående 4 km/h</p> <p>buss i separat bussfil 35-45 km/h</p> <p>Källa: Worldwatchpaper 90, Worldwatch Institute</p> <p>Ivan Illich har dessutom räknat ut att den genomsnittlige amerikanen tillbringar<br /> fyra av sina 16 vakna timmar med att köra sin bil eller tjäna pengar<br /> till den. Därav följer att medelhastigheten räknad på total nedlagd tid blir<br /> ganska låg. Så egentligen så håller inte resonemanget med tidsvinst heller.</p> <p>Utrymmesmässigt är cykeln flerfalt bättre samhällsanpassad än bilen både<br /> när det gäller trafik och när det gäller parkering.</p> <p>Olyckor som endast involverar cyklar och fotgängare har sällan allvarliga<br /> konsekvenser, medan olyckor involverande en bil som endera eller bägge<br /> parter vanligen orsakar dyrbara materialskador och ofta allvarliga personskador.</p> <p>Med ovanstående bakgrund borde det vara en självklar strävan hos både<br /> stat och kommun att uppmuntra och underlätta cyklandet. Cyklandet är ur<br /> samhällsekonomisk synpunkt det bästa transportmedlet på kortare sträckor.</p> <p>Cyklisternas trafiksituation</p> <p>Vi har alla som cyklister upplevt hur samhället idag ofta rutinmässigt men<br /> mycket påtagligt låter maskinens villkor gå före människans. Biltrafiken ges</p> </div> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_4" /> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>prioritet före gångtrafikanter och cyklister. Cyklisten och långtradaren står Mot. 1989/90<br /> vid samma skylt som säger ”Förbud mot infart” trots att den skylten tillkom- T342<br /> mit för att freda de boende från bullret av 10 tons lastbilar.</p> <p>Tron på ett bilsamhälle har hunnit sätta djupa spår i samhällsplaneringen<br /> innan oljekriser och ekonomiska realiteter framtvingade en tillnyktring. När<br /> nu cykeln är på väg att få en renässans som transportfordon har visserligen<br /> en del gjorts för att råda bot på de värsta avigsidorna i den bilbetingade trafikplaneringen.<br /> Men 20 år är en lång tid av eftersläpning. En av de större<br /> svårigheterna är frånvaron av seriös cykelplanering som under denna tid<br /> lämnat ett kompetensvakuum. En annan är att redan gjorda investeringar i<br /> trafikapparaten varit av sådan omfattning att utrymmet för förändringar och<br /> nya initiativ blivit begränsade. Boverkets anvisningar ”cykeln i stadens trafiknät”<br /> måste revideras så att den tillgodoser cykelns roll i den framtida staden.</p> <p>Vi behöver fredade stråk för dem som vill begagna cykeln för att ta sig till<br /> jobbet, affären eller skolan. Vi behöver en anpassning av signalsystem och<br /> gatubeläggningar till cyklistens villkor. Vi behöver en översyn av trafikbestämmelserna<br /> som tar hänsyn till cyklisternas behov när det gäller parkering,<br /> förvaring och transport av cyklar. Vissa kommuner har en utmärkt cykelplanering<br /> men andra ingen alls. Vi vill därför göra cykelplaner obligatoriska för<br /> alla kommuner. Cykelplanerna skall innehålla utbyggnadsprogram av cykelbanor<br /> och andra åtgärder som kan öka cyklandet samt förbättra cyklistens<br /> villkor. Miljöpartiet de gröna vill öka det statliga anslaget till cykelbanor från<br /> 20 Mkr till 200 Mkr (se vår trafikpolitiska motion). Detta anslag ingår i anslaget<br /> Bidrag till länstrafikanläggningar. Regeringen kommer i februari med<br /> sitt budgetförslag i detta avseende, vilket innebär att vi först då kommer att<br /> ange vad hela Länstrafikanslaget skall belöpa på.</p> <p>Trafikregler</p> <p>Trafikljus och signaler är anpassade i första hand för motortrafiken. Cykeln<br /> som transportmedel blir härigenom lätt diskriminerad. Dess inneboende kapacitet<br /> för snabba förflyttningar i städerna kan inte utnyttjas i den utsträckning<br /> som skulle vara möjligt. När inte cykelns fördelar tas tillvara får den<br /> mindre lockelse som konkurrent till bilen även i de fall där den borde vara<br /> ett klart överlägset transportmedel. Många cyklister upplever detta som ologiskt<br /> och omotiverat och sätter sig följaktligen över många av de trafikregler<br /> som i själva verket har tillkommit på grund av motortrafikens villkor men<br /> som gäller generellt för alla trafikanter. Miljöpartiet de gröna anser att trafikreglerna<br /> måste anpassas till cyklisterna så att till exempel cykling mot enkelriktad<br /> trafik och högersväng mot rött ljus tillåts.</p> <p>Cykeln som komplement till andra transportmedel</p> <p>Cykelns egenskaper som transportmedel kommer bäst till sin rätt på kortare<br /> sträckor; upp till någon eller ett par mil. Vid förflyttning över längre sträckor<br /> har bil, båt, buss ett tveklöst försteg. Men cykeln går väl att kombinera med<br /> dessa transportmedel. Kombinationsformer bil—cykel och kollektivtrafik—cykel<br /> måste också underlättas. 7</p> </div> <div class="block ml_5" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Det enda tekniska villkoret för att utnyttja bil och cykel i kombination är<br /> ett bra cykeltransportställ. Sådana finns men härutöver krävs bilparkeringar<br /> på lämpligt avstånd från tätorternas centrum.</p> <p>Det krävs förbättrade möjligheter att ta med cykel på kollektiva transportmedel.<br /> På passagerarfartyg och färjor finns inga problem. Det är inom kollektivtrafiken<br /> på land som problemen finns. Cykeltransport på järnväg är<br /> dyrt - väsentligt dyrare i Sverige än i jämförbara länder, speciellt vid korta<br /> transporter. Det är viktigt att man kan ta med cykel på samma tåg som man<br /> själv åker; däremot kan cyklisten oftast själv lasta sitt fordon på tåget. Att<br /> som nu enbart kunde sända cyklar som resgods är ineffektivt. På flyg och<br /> bussar är det så gott som omöjligt att ta med cykeln. Om cykeln skall bli ett<br /> reellt alternativ måste samutnyttjande mellan de olika transportslagen vara<br /> möjligt. Bussar måste därför förses med cykeltransportställ så att de kan<br /> medföra cyklar.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen beslutar öka anslaget till cykelbanor till<br /> 200 000 000 kr. enligt vad som anförts i motionen,</p> <p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändringar i vägmärkesförordningen<br /> och vägtrafikkungörelsen enligt vad som anförts<br /> i motionen,</p> <p style="margin-left:29px;">[att riksdagen hos regeringen begär förslag om obligatoriska cykelplaner<br /> i kommunerna enligt vad som anförts i motionen1],</p> <p style="margin-left:29px;">[att riksdagen hos regeringen begär att boverket reviderar anvisningarna<br /> ”Cykeln i stadens trafiknät” enligt vad som anförts i<br /> motionen1],</p> <p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen hos regeringen begär att SJ skall underlätta och förbilliga<br /> transport av cyklar enligt vad som anförts i motionen,</p> <p style="margin-left:29px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att cyklar<br /> skall kunna medföras på bussar i enlighet med vad som anförts i motionen.</p> <p>Stockholm den 24 januari 1990<br /> Claes Roxbergh (mp)</p> <p>Roy Ottosson (mp)</p> <p>Kjell Dahlström (mp)</p> <p>Lars Norberg (mp)</p> </div> <div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">Gösta Lyngå (mp)<br /> Anita Stenberg (mp)<br /> Eva Goés (mp)</p> </div> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1989/90<br /> T342</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1 1989/90:Bo538</p> </div> <div class="block ml_0" /> </div> </div> 1 1 att riksdagen beslutar öka anslaget till cykelbanor till 200 000 000 kr. enligt vad i motionen anförts. avslag = utskottet 1989/90:TU27 ? 1 1 att riksdagen beslutar öka anslaget till cykelbanor till 200 000 000 kr. enligt vad i motionen anförts. ? 2 2 att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändringar i vägmärkesförordningen och vägtrafikkungörelsen enligt vad som anförts i motionen ? 2 2 att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändringar i vägmärkesförordningen och vägtrafikkungörelsen enligt vad som anförts i motionen uppskov = utskottet 1989/90:TU28 ? 3 3 att riksdagen hos regeringen begär att SJ skall underlätta och förbilliga transport av cyklar enligt vad i motionen anförts. avslag = utskottet 1989/90:TU27 ? 3 3 att riksdagen hos regeringen begär att SJ skall underlätta och förbilliga transport av cyklar enligt vad i motionen anförts. ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att cyklar skall kunna medföras på bussar i enlighet med vad i motionen anförts ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att cyklar skall kunna medföras på bussar i enlighet med vad i motionen anförts uppskov = utskottet 1989/90:TU28 ? INL Inlämning 1990-01-25 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-02-06 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-02-07 00:00:00 inträffat 2 0267143098400 Claes Roxbergh mp 1 undertecknare 0401344912307 Eva Goës mp 2 undertecknare 0773185460005 Lars Norberg mp 3 undertecknare 0565457468009 Anita Stenberg mp 4 undertecknare 0666473608905 Kjell Dahlström mp 5 undertecknare 0740487617408 Gösta Lyngå mp 6 undertecknare 093487175616 Roy Ottosson mp 7 undertecknare 0 Eva Goés mp 8 undertecknare motgrund Motionsgrund 2014-11-22 11:04:49 motkat Motionskategori - 2014-11-22 11:04:49 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02T342 2019-05-28 10:56:57 tilldelat Tilldelat Trafikutskottet 2014-11-22 11:04:49 GD02T342 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) mot_198990_t_342.pdf 130550 pdf Främjande av cykeltrafiken https://data.riksdagen.se/fil/8B9362C0-6713-485A-8D4C-C92C2F55C14D