2744733GD02T2481989/90T248motmotMotion 1989/90:T248 av Rolf Clarkson m.fl. (m)MotionMotionTU24801990-01-25 00:00:002014-11-04 15:09:242014-11-04 00:00:00Bilismen 1989/90av Rolf Clarkson m.fl. (m)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02T248/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02T248https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02T248
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1989/90:T248</p>
<p>av Rolf Clarkson m.fl. (m)</p>
<p style="margin-left:150px;">v ' Mot.</p>
<p>Bilismen 1989/90</p>
<p style="margin-left:342px;">T248-249</p>
</div>
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_3"><p>1. Sammanfattning</p>
<p>Motionen innehåller en redovisning av bilens betydelse och på vilka sätt den<br />
påverkar människor och samhälle. Den visar att bilen är nödvändig. Åtta av<br />
tio resor i Sverige sker med personbil. 95 procent av hushåll med barn har<br />
tillgång till bil.</p>
<p>I motionen redogörs för att socialdemokraterna har genomfört en mängd<br />
skattehöjningar och andra negativa åtgärder riktade mot bilismen.</p>
<p>I motionen föreslås bl.a. följande åtgärder för att förbättra bilägarnas och<br />
bilismens villkor:</p>
<p>- En generell sänkning av hastighetsgränserna avvisas.</p>
<p>- Skrotningspremien höjs tillfälligt till 1 500 kronor under 1991.</p>
<p>- Den s.k. 30-lagen bör ändras.</p>
<p>- Liberalare regler för bilavdrag vid resor till och från arbete.</p>
<p>- En bilsocial utredning föreslås tillsättas.</p>
<p>- Införande av en s.k. ungdomsbil.</p>
<p style="margin-left:13px;">- Längre perioder mellan de första bilprovningstillfällena och ett avskaffande<br />
av SBP:s monopol.</p>
<p>- Utredning om tillåtande av högersväng vid rött ljus.</p>
<p>- Liberalisering av reglerna för beskattning och införsel av äldre fordon.</p>
<p>När svenskarna reser så sker det på våra vägar. Nio av tio resor går på vägarna.<br />
Åtta av tio i bil. En av tio sker med buss. Den resterande tiondelen<br />
fördelar sig mellan tåg, flyg, tunnelbana, spårvagn, tvåhjuliga fordon och till<br />
fots.</p>
<p>Godstransporterna fördelar sig i huvudsak mellan lastbil, tåg och båt. Närmare<br />
hälften av godstransporterna går med lastbil. 35 procent går med tåg<br />
och 16 procent med båt. Det är framförallt på korta och medellånga sträckor<br />
som bilen används. På längre sträckor - över 20 mil - dominerar järnvägen.</p>
<p>Bilen ger jobb</p>
<p>Bilismen är Sveriges största enskilda näringsgren. 380 000 personer sysselsätts<br />
av bilismen i Sverige, dvs. vart tionde jobb finns i yrken som är knutna<br />
till bilar och bilism. Ungefär 80 000 arbetar med tillverkning av bilar och bildelar,<br />
45 000 finns inom bilhandel och verkstäder. Den största enskilda gruppen,<br />
ca 185 000, arbetar inom lastbilstrafiken som förare. 1</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr T248-249</p>
</div>
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_48" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Svenskar beroende av bilen</p>
<p>I det närmaste fem miljoner människor i Sverige har körkort. Ökningen av<br />
antalet körkort är störst bland kvinnor och pensionärer. Åtta av tio vuxna<br />
svenskar äger eller har tillgång till bil. De som är mest bilberoende är barnfamiljerna.<br />
Bland dem har nio av tio tillgång till bil.</p>
<p>Stora exportinkomster</p>
<p>Även om Sverige är ett litet land i bilvärlden har den svenska bilindustrin<br />
stor betydelse för Sveriges ekonomi. De båda svenska biltillverkarna säljer<br />
större delen av sin produktion utomlands, vilket ger ett betydande exportöverskott.</p>
<p>År 1988 tillverkades 407 000 personbilar i Sverige. Av dem gick 76 procent<br />
på export. Sverige är ett ledande land i världen när det gäller tillverkning<br />
av tunga lastbilar. 68 000 lastbilar tillverkades samma år, varav 91 procent<br />
exporterades. 8 100 bussar tillverkades i Sverige. Av dem exporterades hela<br />
93 procent.</p>
<p>Exporten inklusive bildelar var 1988 värd 46 miljarder kronor. Motsvarande<br />
import var värd 32 miljarder kronor. Överskottet blev alltså 14 miljarder<br />
kronor.</p>
<p>Samordna bilfrågorna</p>
<p>Frågor som rör bilen och bilismen handhas i dag av en rad olika departement.<br />
Den nuvarande fördelningen av frågor på de olika departementen är<br />
inte alltid ändamålsenlig. Det bör därför övervägas hur det skall vara möjligt<br />
att behandla bilfrågor mer enhetligt inom regeringskansliet.</p>
<p>2. S motarbetar bilisterna</p>
<p>Mångå socialdemokratiska beslut och förslag har påverkat bilisterna negativt<br />
sedan den socialdemokratiska regeringen tillträdde efter valet 1982.</p>
<p>Den förda socialdemokratiska politiken ger även negativa miljöeffekter<br />
samtidigt som den förstärker barnfamiljernas och glesbygdsbornas problem.</p>
<p>Några exempel på genomförda åtgärder</p>
<p>Sedan i september 1982 har bensinskatten totalt höjts med 1,47 kronor per<br />
liter. Fordonsskatten har höjts med 150 kronor per år för genomsnittsbilen.<br />
Accisen, d.v.s. skatten på försäljning av nya bilar, har mer än fördubblats.</p>
<p>Om man bortser från fordonsskattehöjningen, som användes till en i och<br />
för sig otillräcklig höjning av vägunderhållet, har inkomsterna från alla dessa<br />
skattehöjningar använts till andra områden än till bilismen. Det har varit förbättrat<br />
ubåtsskydd, finansiering av försvarsöverenskommelser, järnvägsförbindelser,<br />
allmän s.k. åtstramning av privatekonomin och nu senast för att<br />
finansiera skatteomläggningen.</p>
<p>Utöver dessa pålagor har tjänstebilsbeskattningen försämrats vid flera<br />
tillfällen samtidigt som möjligheterna till reseavdrag begränsats.</p>
<p>Den 1 mars 1990 ökar bilisternas skattebelastning ytterligare. Då läggs</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>T248</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_54" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>moms på bensinpriset inklusive skatt. Bensinpriset ökar därmed med mer än Mot. 1989/90<br />
1,10 kronor per liter. T248</p>
<p>Bilisternas ställning som mjölkko har därmed förstärkts. Redan i dag betalar<br />
en bilägare mer än 5 kronor per mil i skatter under en normal bils livslängd.</p>
<p>Så här ser det ut mera i detalj</p>
<p>Följande skattehöjningar på bilområdet har genomförts sedan 1982:</p>
<p>1 jan -84</p>
<p>1 maj -84<br />
1 dec -84<br />
1 jan -85<br />
15 juni-85<br />
1 juli -86<br />
15 juni -87<br />
1 juli -87<br />
1 april -88<br />
1 jan -90<br />
(1 mars -90</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>bensinskatten</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">6 öre</p>
</td>
</tr><tr><td><p>accis</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">40%</p>
</td>
</tr><tr><td><p>bensinskatten</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">6 öre</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:20px;">”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">50 öre</p>
</td>
</tr><tr><td><p>fordonsskatt</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">24%</p>
</td>
</tr><tr><td><p>accis</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">50%</p>
</td>
</tr><tr><td><p>accis</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">22%</p>
</td>
</tr><tr><td><p>accis</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+</p>
</td>
<td><p style="margin-left:9px;">28%</p>
</td>
</tr><tr><td><p>bensinskatt</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">20 öre</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:20px;">”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">25 öre</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:20px;">"</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">34 öre</p>
</td>
</tr><tr><td><p>bensinmoms</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1:10 ca)</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p>Enbart accishöjningarna har medfört att nybilspriset för genomsnittsbilen<br />
ökat med mer än 6 800 kronor inklusive moms. Den tillfälligt införda accisrabatten<br />
med 5 200 kronor för katalysatorförsedda bilar avskaffades dessutom<br />
från 1989 års modell.</p>
<p>Marknadspriset på bensin exklusive skatt har sjunkit under samma period,<br />
inklusive skatt har priset för konsumenten dock ökat. I dag är mer än hälften<br />
av literpriset på bensin eller lägst 2,98 kronor skatt.</p>
<p>Momshöjningen med 2 procent från den 1 januari 1983 påverkade också<br />
bilkostnaderna, liksom bilkreditförordningens hårdare krav vid finansiering<br />
av bilinköp. Avdragsbeloppet per mil i deklarationen för bilresor till och från<br />
arbetet har legat stilla i flera år.</p>
<p>De många innehavarna av tjänstebilar har drabbats extra hårt. Från den 1<br />
januari 1987 gäller ett nytt, oftast mer kostsamt, schablonsystem för beskattning<br />
av dessa bilar. Från detta datum skall också preliminärskatt och arbetsgivaravgift<br />
erläggas för bilförmån. Det som även drabbat tjänstebilinnehavarna<br />
är regeln från samma datum som inte ger dem rätt att dra av kostnaderna<br />
för resa mellan bostaden och arbetsplatsen.</p>
<p>Enligt vår uppfattning bör reglerna för beskattning av bilförmån ses över.<br />
De kan förenklas samtidigt som ett nytt system utformas så att det ger en<br />
mer rättvisande bild av den egentliga förmånen. Därvid bör bl.a. andrahandsvärdet<br />
för de olika bilmärkena påverka förmånsvärdet. Med detta nya<br />
system riskerar inte de svenska bilmärkena att diskrimineras som för närvarande,<br />
samtidigt som en ökad trafiksäkerhet stimuleras.</p>
<p>Ersättning och avdrag för kostnad för egen bil i tjänsten får endast göras<br />
med 12 kronor/mil vilket motsvarar i det närmaste en halvering. Vi föreslår<br />
att ersättningen och avdragsrätten återställs till att gälla den faktiska kostnaden<br />
inklusive värdeminskning m.m.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr T248—249</p>
</div>
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Avdrag för resor till och från arbetsplatsen</p>
<p>Avdrag för resa till och från arbetet med bil medges då tidsvinsten, jämfört<br />
med allmänna kommunikationsmedel, uppgår till minst två timmar. Beräkningen<br />
av tidsvinst sker med utgångspunkt från den sammanlagda tidsvinsten<br />
för fram- och återresa mellan bostad och arbetsplats. I praxis medräknas<br />
därvid inte exempelvis den tid det tar att lämna och hämta barn på daghem<br />
eller hos dagmamma.</p>
<p>För föräldrar som i samband med sin resa till arbetet måste lämna respektive<br />
hämta barn på daghem eller i annan form av barnomsorg bör det vara<br />
den totala restiden som ligger till grund för beräkning av tidsvinsten. Reglerna<br />
för tidsvinstberäkning bör därför liberaliseras.</p>
<p>Enligt beräkningar, baserade på den s.k. KAA-rapporten (Ds K 1985:2,</p>
<p>Kostnader och avgifter inom trafiksektorn) som presenterats av en arbetsgrupp<br />
inom kommunikationsdepartementet, är det totala skatteuttaget från<br />
bilismen drygt 13 miljarder kronor större än de direkta kostnaderna för bilismen<br />
innevarande budgetår. Enligt den av regeringen föreslagna budgeten<br />
för nästa budgetår ökar differensen till mer än 21 miljarder kronor om bensinmomsen<br />
medräknas. Inkluderas andra indirekta kostnader minskar överuttaget.<br />
Medtages även alla indirekta intäkter blir dock skatteuttagsgapet<br />
fortsatt stort. I en sådan beräkning skall medräknas värdet av en ökad rörlighet,<br />
social samvaro, frihet och de positiva regionalpolitiska effekterna m.m.</p>
<p>3. Ytterligare negativa åtgärder väntas</p>
<p>Hoten mot bilisterna fortsätter. Det finns en rad förslag från olika statliga<br />
utredningar som går i negativ riktning.</p>
<p>Om alla förslag genomförs kan landets bilister se fram emot att betala upp<br />
emot 8 kronor per liter för bensinen 1991. I storstäderna kan kostnaden för<br />
bilkörning öka ytterligare genom biltullar.</p>
<p>Hoten kommer från utredningar som arbetat eller fortfarande arbetar var<br />
för sig. De aktuella förslagen är bl.a.:</p>
<p>Vägavgifter på bensin</p>
<p>Ett förslag om vägavgifter på bensin kommer från Vägverket och innebär<br />
att bensinpriset höjs med 60 öre/liter. Det ger staten sammantaget mer än 3<br />
miljarder kronor ytterligare från bilisterna. Pengarna skall gå till underhåll<br />
av landets vägar. Vägverket har utöver detta också undersökt möjligheten<br />
att ta ut avgifter på redan befintliga vägavsnitt.</p>
<p>Områdesavgifter i storstäder</p>
<p>Förslag om att införa områdesavgifter i storstäderna kommer från en majoritet<br />
av ledamöterna i den s.k storstadstrafikkommittén (Stork). Syftet är att<br />
minska bilismen. Pengarna man tar in skall gå till bl.a. kollektivtrafik och<br />
nya vägar. Något officiellt ”tullpris” har ännu inte presenterats från storstadstrafikkommittén,<br />
men enligt en överenskommelse mellan socialdemokrater,<br />
centerpartister, stockholmspartister och kommunister i Stockholm<br />
skall det kosta 300 kronor i månaden att köra in i centrala Stockholm med 4</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>T248</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:8px;">bil. Dags- och veckopriset föreslås bli 25 respektive 100 kronor. Omräknat i Mot. 1989/90</p>
<p style="margin-left:8px;">bensinpris motsvarar det 2 kronor/liter. Avgifterna föreslås träda i kraft den T248</p>
<p style="margin-left:8px;">1 september 1990.</p>
<p style="margin-left:8px;">Kollektivtrafiken i exempelvis Stockholms län subventioneras redan till<br />
närmare 2/3 av skattemedel. Denna andel kommer att öka och bekostas av<br />
bilisterna.</p>
<p style="margin-left:8px;">I Norge har man inlett arbetet med att införa biltullar till stadsområden. I<br />
dagsläget finns de i Bergen. Bergens vägsystem ansågs väl lämpat för vägavgifter<br />
eftersom det inte fanns många alternativa förbifarter. Intäkterna kommer<br />
att användas till väginvesteringar i regionen. Efter det att avgifterna införts<br />
har det dock inte blivit någon betydande minskning i biltrafiken.</p>
<p style="margin-left:8px;">Nya tjänstebilsregler</p>
<p style="margin-left:8px;">Förslagen i samband med skatteomläggningen medför att också tjänstebilsreglerna<br />
ändras. Värdet av bilförmånen ökas från 22 procent till 35 procent<br />
av nybilsvärdet.</p>
<p style="margin-left:8px;">De ovan redovisade förslagen är exempel på åtgärder som ytterligare<br />
skulle försvåra för bilfamiljerna. Förslag med denna inriktning bör enligt vår<br />
mening ej genomföras.</p>
<p style="margin-left:8px;">4. Vad tycker människorna?</p>
<p style="margin-left:8px;">Det finns få områden där avståndet mellan väljarnas och bl.a. socialdemokraternas<br />
uppfattningar är så stort som inom bilområdet.</p>
<p style="margin-left:8px;">Sifo har på uppdrag av Bilriksdagen (bakom Bilriksdagen står Motormännens<br />
Riksförbund, FMK, KAK, MHF och OK-bilisterna) gjort en undersökning<br />
med 1 000 telefonintervjuer innehållande frågor om hastigheter, bilavgifter<br />
m.m.</p>
<p style="margin-left:19px;">Undersökningen visar att människor anser att man:<br />
är mer beroende av bilen nu än för 5-10 år sedan. Varannan bilist (51<br />
procent) anser sig vara mycket eller oerhört beroende av att ha tillgång<br />
till bil. 1982 var samma siffra 41 procent.</p>
<p style="margin-left:8px;">Diagram 1</p>
<p style="margin-left:8px;">Beroende av bil</p>
<p style="margin-left:210px;">Tätört</p>
<p style="margin-left:210px;"><3000</p>
<p style="margin-left:8px;">Tillgång till bil Alla Storstad landsbygd</p>
<p style="margin-left:129px;">% % %</p>
<p style="margin-left:8px;">Oerhört beroende</p>
<p style="margin-left:8px;">Mycket beroende</p>
<p style="margin-left:8px;">Ganska beroende</p>
<p style="margin-left:8px;">Mindre beroende/<br />
oberoende</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>23)</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">16</p>
</td>
</tr><tr><td><p>281'</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">30</p>
</td>
</tr><tr><td><p>22</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">18</p>
</td>
</tr><tr><td><p>27</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">36</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_25"><p style="margin-left:6px;">(46</p>
</div>
<div class="block ml_30"><p style="margin-left:7px;">38</p>
<p style="margin-left:7px;">37</p>
<p style="margin-left:7px;">14</p>
<p style="margin-left:7px;">1 I</p>
</div>
<div class="block ml_32"><p style="margin-left:6px;">75</p>
</div>
<div class="block ml_31"><p style="margin-left:6px;">lif O</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p style="margin-left:6px;">5</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>inte skall sänka hastigheten på 90- och 110-vägar. Att sänka hastigheten Mot. 1989/90</p>
<p>på 110-vägar till 90 km/tim är den minst angelägna trafikäkerhetsåtgärd T248</p>
<p>som människor kan tänka sig.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:6px;">Diagram 2 Hastigheten på 110-vägar</p>
<p style="text-align:right;">129%</p>
</div>
<div class="block ml_21"><p style="margin-left:6px;">11%</p>
</div>
<div class="block ml_11"><p style="margin-left:7px;">Bor sänkas</p>
<p style="margin-left:7px;">Bör höjas</p>
<p style="margin-left:7px;">Bör vara<br />
oförändrad</p>
<p style="margin-left:7px;">Hastigheten på 90-vägar</p>
<p style="margin-left:102px;">8%</p>
</div>
<div class="block ml_11"><p>Bör sänkas<br />
Bör höjas</p>
<p>Bör vara<br />
oforandrad</p>
</div>
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_29"><p style="margin-left:6px;">]57%</p>
</div>
<div class="block ml_32"><p style="margin-left:30px;">D7</p>
</div>
<div class="block ml_34"><p style="margin-left:6px;">i%</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:14px;">inte vill införa moms eller miljöavgift på bensin. Det finns en stark opinion<br />
inom svenska folket mot beslutet att höja bensinpriset genom moms<br />
och s.k. miljöavgifter. En kraftig höjning av bilkostnaderna skulle, visar<br />
undersökningen, troligen tvinga mer än var tredje pensionär att sälja sin<br />
bil, för att bara ta ett exempel.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Diagram 3</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">Alla</p>
</td>
<td><p>Storstad</p>
</td>
<td><p>Tätört <3000<br />
landsbygd</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">%</p>
</td>
<td><p>%</p>
</td>
<td><p>%</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Moras pä bensin cal:-/liter<br />
Bra 16</p>
</td>
<td><p>21</p>
</td>
<td><p>10</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Däligt</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">70</p>
</td>
<td><p>63</p>
</td>
<td><p>77</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Varkcn/ellcr</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">6</p>
</td>
<td><p>8</p>
</td>
<td><p>4</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Tveksam/vet ej</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">8</p>
</td>
<td><p>8</p>
</td>
<td><p>9</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_12"><p>Miljöavgift pä bensin ra leijler</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Bra</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">28</p>
</td>
<td><p>28</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">24</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Dåligt</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">60</p>
</td>
<td><p>60</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">65</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Varken/eller</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">6</p>
</td>
<td><p>9</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">5</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Tvcksam/vct ej</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">5</p>
</td>
<td><p>3</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">7</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p>Diagram 4 Svårare eller lättare att ha bil?</p>
<p style="margin-left:74px;">'Tycker du att politikerna bör göra det svårare<br />
att äga och använda bil<br />
eller tycker du att de bör göra det lättare?”</p>
</div>
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_12"><p>Svårare</p>
</div>
<div class="block ml_12"><p>Lättare</p>
</div>
<div class="block ml_30"><p>28%</p>
</div>
<div class="block ml_12"><p>Varken svårare<br />
eller lättare</p>
</div>
<div class="block ml_37"><p>57%</p>
</div>
<div class="block ml_12"><p>Tveksam/vet ej</p>
</div>
<div class="block ml_25"><p>8%</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>UFO april 1919</p>
</div>
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_30" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">- 'inte ska göra det svårare att ha bil. En stor majoritet av svenska folket Mot. 1989/90</p>
<p style="margin-left:19px;">vill inte alls att man skall göra det svårare att äga och använda bil. Bara T248</p>
<p style="margin-left:19px;">nio procent vill att det ska bli svårare att ha bil enligt Sifo-undersökningen.<br />
51 procent vill att bilismen ska behandlas som nu och 28 procent<br />
vill att det ska bli lättare att ha bil.</p>
<p style="margin-left:3px;">5. Smärtgränsen uppnådd</p>
<p style="margin-left:3px;">I ett forskningsprojekt från Stockholms universitet har bilens betydelse för<br />
bl.a. barnfamiljerna, inte minst i glesbygden, redovisats. Enligt den presenterade<br />
utredningen har bilen en mycket stor betydelse för denna grupp. Den<br />
visar också att dessa människor har allt svårare att klara av sitt bilinnehav<br />
ekonomiskt. De värst drabbade har t.o.m. redan nu tvingats att avstå från<br />
ett mål mat om dagen för att ha råd att behålla den nödvändiga bilen.</p>
<p style="margin-left:3px;">Ytterligare kostnadshöjningar kan resultera i att många tvingas avstå från<br />
sitt bilinnehav. Det skulle innebära stora standardförluster för de flesta familjer.</p>
<p style="margin-left:3px;">Att ha tillgång till ett fungerande, individuellt transportsystem är en förutsättning<br />
för ett rikt socialt liv samtidigt som det ger förutsättningar för ett<br />
fungerande samhälle även i de mest glest befolkade delarna av vårt land.</p>
<p style="margin-left:3px;">Hämmad rörlighet skulle dessutom kunna bli ett lika stort problem på 90talet<br />
som de nuvarande problemen med hög arbetslivsfrånvaro och bristen<br />
på arbetskraft.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det är nödvändigt att bl.a. de glesbygdsboende barnfamiljernas problem<br />
inom detta område belyses genom en bilsocial utredning.</p>
<p style="margin-left:3px;">6. Minska bilismens negativa miljöpåverkan</p>
<p style="margin-left:3px;">Bilén behövs för att människor i olika delar av vårt land skall kunna tillförsäkras<br />
den rörlighet som arbetsliv och sociala kontakter kräver. Utmaningen<br />
för framtiden är att förena användningen av bilen med nödvändiga miljöhänsyn.</p>
<p style="margin-left:3px;">Bilismen står i dag för en stor del av utsläppen av bl.a. kväveoxider. Det<br />
är av stor vikt att dessa utsläpp minskas. Från 1989 års bilmodeller infördes<br />
obligatoriet om katalytisk avgasrening på nya bilar. Denna rening minskar<br />
utsläppen av olika ämnen, däribland kväveoxider, med upp till 80-90 procent.</p>
<p style="margin-left:3px;">På moderat initiativ fattade riksdagen i december 1985 beslut om att bilar,<br />
som redan innan 1989 utrustades med katalytisk avgasrening, skulle få en<br />
minskning av försäljningsskatten (accisen) motsvarande merkostnaden för<br />
avgasreningen. Det fick till följd att det redan innan lagstiftningen började<br />
gälla, såldes en majoritet av bilar med den nya avgasreningen. Att på detta<br />
sätt använda ”morötter” i form av skattenedsättning m.m. visar sig vara en<br />
väl fungerande väg att minska luftföroreningar och uppmuntra till miljövårdsinsatser.</p>
<p style="margin-left:3px;">Socialdemokraterna motsatte sig inledningsvis det moderata kravet om<br />
skattenedsättning för katalysatorförsedda bilar. Idén fick dock stöd från<br />
andra partier. Det fick socialdemokraterna att så småningom ansluta sig till</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">det moderata förslaget. Hade inte detta skett skulle de mer än 450 000 bilar<br />
som såldes innan årsskiftet 1988/89 knappast varit katalysatorförsedda. Vi<br />
skulle då ha haft en betydligt sämre miljö än vi har i dag. För närvarande<br />
rullar mer än 650 000 personbilar med katalytisk avgasrening i Sverige. De<br />
beräknas svara för ca 25 procent av trafikarbetet.</p>
<p style="margin-left:3px;">Trots att trafikarbetet beräknas öka medför den nya avgasreningen att utsläppen<br />
av miljöfarliga ämnen kommer att minska betydligt.</p>
<p style="margin-left:3px;">Diagrammet nedan visar att utsläppsvolymerna redan år 2000 är tillbaka<br />
till nivån under senare delen av 50-talet.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Bilbeståndet och avgasutsläppen 1950—2010.<br />
Alt. 1</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_8"><p>INDEX 19S0-IO0</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>iooo -</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>100-</p>
</div>
<div class="block ml_26"><p>KOtVÄTE N</p>
</div>
<div class="block ml_32"><p>2000</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>NS0</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>2010</p>
</div>
<div class="block ml_16"><p>70</p>
</div>
<div class="block ml_27"><p>90</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>(Källa: Bilindustriföreningen)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Bilisterna tar sitt miljöansvar</p>
<p style="margin-left:3px;">Privatbilisterna måste ta sitt ansvar för sin del av miljöförstöringen. Så har<br />
också till mycket stor del redan skett. Ända sedan början av 70-talet har Sverige<br />
arbetat med för Europa unikt hårda avgaskrav på bensinbilar. Nästa steg<br />
har redan inletts, nämligen införandet av katalytisk avgasrening som renar<br />
utsläppen med mellan 80 och 90 procent av kväveoxider(NOx), kolväten(HC)<br />
och koloxid(CO). Det handlar om över 20 miljarder kronor i investeringar<br />
t.o.m. sekelskiftet.</p>
<p style="margin-left:3px;">Huvuddelen av de förbättringar som nu behöver göras när det gäller personbilarna,<br />
är åtgärder som stimulerar en föryngring av bilparken.</p>
<p style="margin-left:3px;">Även om bilistkollektivet kommer att stå för den största enskilda miljösatsningen<br />
i Sverige måste utvecklingen mot ännu renare biltrafik fortsätta.<br />
Renare bensin- och dieselbränsle kan förväntas ge förbättringar. Alternativa<br />
bränslen, eldrift m.m. måste uppmuntras. Detta kan ske genom olika ekonomiska<br />
stimulanser, liknande de som använts inom katalysatorområdet.</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>T248</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_54" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_5" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Jämn hastighet viktigt</p>
<p>En generell sänkning av hastighetsbegränsningen på det svenska vägnätet i<br />
syfte att minska avgasutsläppen skulle troligen ge marginella reduceringar<br />
av avgasutsläppen. En sådan åtgärd bör enligt vår mening ej komma i fråga.</p>
<p>Av flera olika undersökningar framgår att åtgärder istället bor vidtas för<br />
att bilarna skall kunna hålla en jämn hastighet. En bil som exempelvis står i<br />
tomgång vid ett rödljus eller i en kö, släpper ut lika mycket kolväten som 50<br />
bilar som åker förbi i 50 km/tim. För kväveoxid gäller att 13 bilar per minut<br />
ger samma utsläpp som den som står i tomgång.</p>
<p>Den socialdemokratiska politiken inom detta område har ofta motverkat<br />
en miljövänlig utveckling. Framkomligheten har försämrats genom dåligt<br />
fungerande trafikljus, låga väganslag och s.k. trafiksaneringar. Avgasutsläppen<br />
har därför ökat onödigtvis till men för såväl människor som miljön.</p>
<p>Trafikplaneringen måste nu inriktas på att åstadkomma en jämnare trafikrytm,<br />
t.ex. med hjälp av elektronisk trafikföring.</p>
<p>En jämförelse mellan olika diskuterade åtgärder ger vid handen att den<br />
snabbaste och effektivaste minskningen av avgasutsläppen kommer till stånd<br />
genom ny teknik, jämnare fart, färre stopp och genom den nya avgasreningen.</p>
<p>Bussen fyra gånger smutsigare</p>
<p>Olika krav på mer eller mindre tvångsmässiga åtgärder mot bilismen har diskuterats.<br />
Det har exempelvis begärts att en överföring av persontransporter<br />
från bil till busstrafik m.m. bör komma till stånd av miljöskäl.</p>
<p>Statens väg och trafikinstitut, VTI, har räknat ut hur mycket olika transportslag<br />
släpper ut per person och per kilometer. I rapporten ”Ekvivalent<br />
energiförbrukning och avgasemission” av Ulf Hammarström redovisas jämförande<br />
siffror.</p>
<p>En modern katalysatorbil släpper ut 0,32 gram kväveoxid (NOx) per personkilometer.<br />
Detta kan jämföras med en linjebuss som i medeltal släpper<br />
ut 1,4 gram NOx per personkilometer. En dieselbuss släpper dessutom ut<br />
cancerframkallande partikelstoft, vilket inte sker från personbilar.</p>
<p>Utvecklingsarbetet för att ta fram rena dieselmotorer är intensivt. Men<br />
inom överskådlig framtid kvarstår i stort sett de ovan redovisade storleksrelationerna<br />
mellan bil och buss. Det finns uppenbarligen skäl att inte acceptera<br />
talet om att man under alla omständigheter skall arbeta för en överflyttning<br />
av trafikarbetet från bil till buss.</p>
<p>Låg nybilsförsäljning jämfört med omvärlden</p>
<p>Den ur miljösynpunkt viktiga förnyelsen av bilparken är i dag låg, om man<br />
jämför med övriga Europa. Den riskerar att bromsas upp ytterligare.</p>
<p>Den förda politiken har aktivt medverkat till att bilägandet försvårats. Att<br />
ha bil har blivit allt dyrare. De höjda bensin- och vägtrafikskatterna har<br />
minskat familjernas ekonomiska marginaler. Detta tillsammans med de kraftiga<br />
accishöjningarna i kombination med det mycket höga totala skatte</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>T248</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>9</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>trycket har gjort att förnyelsen av den svenska bilparken inte gått så fort som<br />
den skulle ha kunnat gjort.</p>
<p>Även om det de senaste åren har skett en uppgång av nybilsförsäljningen<br />
i Sverige, är den lägre än exempelvis försäljningen i Västtyskland. 1986 nyregistrerades<br />
32 bilar per 1 000 svenskar. Motsvarande siffra för Västtyskland<br />
var 47.</p>
<p>Den svenska vagnparken blir allt äldre. Vid årsskiftet 1986/87 var 42 procent<br />
av vagnparken 10 år eller äldre, alltså bilar som med internationell måttstock<br />
befinner sig i slutet av sin trafikaktiva tid. Motsvarande siffra för USA<br />
var 30 procent, Västtyskland 21 procent och Japan 7 procent.</p>
<p>Mot socialdemokraternas negativa inställning till en snabbare förnyelse av<br />
bilparken talar såväl de negativa miljö- och trafiksäkerhetsmässiga effekterna<br />
vid en minskning av nybilsförsäljningen som den svenska bilindustrins<br />
fortlevnad och utveckling. Det har redan märkts en tendens till en ökande<br />
andel mindre och importerade fordon vid tecknande av leasingavtal.</p>
<p>Höj skrotningspremien</p>
<p>För att få till stånd en fortsatt minskning av bilavgasutsläppen och för att<br />
öka säkerheten krävs bl.a. att den befintliga personbilsparken förnyas. Varje<br />
äldre bil som ersätts av en ny medför utsläppsminskningar på närmare 90<br />
procent i och med den katalytiska avgasreningen.</p>
<p>En åtgärd som bör vidtas i syfte att stimulera en förnyelse av bilparken är<br />
att tillfälligt höja skrotningspremien. Vi föreslår att skrotningspremien höjs<br />
tillfälligt till 1 500 kronor under 1991. Den s.k. bilskrotningsfonden innehåller<br />
tillräckliga medel för att bekosta den tillfälligt höjda premien. Denna tillfälliga<br />
premie kan därigenom öka skrotningen utan att nybilspriserna behöver<br />
höjas, vilket blir fallet vid en höjning av avgiften till skrotningsfonden.</p>
<p>Bland den befintliga bilparken kan även andra stimulansåtgärder vidtas<br />
för att förbättra bilarnas miljöegenskaper. Ett exempel är den beslutade premien<br />
för minskning av skadliga avgasutsläpp från icke katalysatorförsedda<br />
fordon. Även i detta fall fann sig den socialdemokratiska regeringen tvingad<br />
av en riksdagsmajoritet att lägga fram förslag. Premien uppgår i dag till 1000<br />
kronor men det bör enligt vår mening övervägas en höjning till 3 000 kronor,<br />
vilket var vårt ursprungliga krav, om utnyttjandet ej blir tillräckligt omfattande.</p>
<p>Vägnätet</p>
<p>En höjning av Vägverkets anslag för drift och underhåll av vägar är nödvändigt<br />
om en bättre miljö skall kunna främjas.</p>
<p>Det är samtidigt viktigt att de framtida rese- och transportbehoven kan<br />
tillgodoses på ett rationellt och effektivt sätt. Därvid är det bl.a. nödvändigt<br />
att förbättra det svenska vägnätet. Vägverket har presenterat kostnaderna<br />
för det totala vägbyggnadsbehovet i Sverige fram till år 2000. Dessa beräknades<br />
till närmare 70 miljarder kronor. Ca 30 procent av dessa medel behövs i<br />
storstadsregionerna, där situationen starkt har försämrats under 1980-talet<br />
vad avser framkomlighet, miljö och säkerhet. 10</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>T248</p>
</div>
<div class="block ml_54" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:12px;">Inom vägbyggnadsområdet finns det flera intressanta projekt. Av särskilt Mot. 1989/90</p>
<p>intresse är det s.k. Österledsprojektet för Storstockholm. Detta projekt T248<br />
skulle innebära betydligt bättre förutsättningar för biltrafiken och förbättra<br />
miljön i regionen.</p>
<p>Flera intressanta vägbyggnadsprojekt diskuteras för närvarande. ScanLinkprojektet<br />
syftar bl.a. till att markant förbättra vägnätet från Norge, via<br />
den svenska västkusten, ner till kontinenten. Ett annat exempel är den s.k.<br />
motorvägstriangeln för att knyta ihop Stockholm-Göteborg-Malmö-Stockholm.</p>
<p>I en nyligen presenterad undersökning från Transportforskningsberedningen,<br />
”Ringleder och förbifarter i omvärlden”, redovisas utländska erfarenheter<br />
av kringfartsleder. Vid byggandet av ringleder runt mellanstora städer<br />
i Storbritannien minskade den totala trafiken i centrum med 40 procent<br />
och den tunga trafiken med 90 procent. Därutöver minskade bullernivån<br />
med 5-10 dB(A). Liknande resultat skulle uppstå även i Sverige.</p>
<p>Ett allmänt förbättrat vägnät ger även det fördelar ur miljö- och trafiksäkerhetssynpunkt.<br />
Sjunkande väganslag har accentuerat behovet av satsningar.</p>
<p>Det är viktigt ur trafiksäkerhetsaspekt att tillse att vägar byggs om så att<br />
standarden höjs. Många svenska vägar har i dag oroande höga olyckstal.</p>
<p>Som exempel kan nämnas E66 och Nissanstigen.</p>
<p>Vägtrafiken har ökat betydligt de senaste åren. Spådomar från början av<br />
1980-talet om en enprocentig ökning per år, har helt kommit på skam. För<br />
åren 1986, 1987 och 1988 har ökningen varit 5,5, 4,4 respektive 4,2 procent<br />
per år.</p>
<p>Underhållsanslagen ökar, men otillräckligt. Följderna blir försämrad vinterväghållning,<br />
ökad spårbildning i vägarna, ökat antal potthål vilket sammantaget<br />
leder till kapitalförstöring.</p>
<p>I samband med föregående års budgetbehandling pekade vi på att Sveriges<br />
vägnät är i akut behov av underhåll och upprustning. Vi föreslog då att<br />
ytterligare en miljard kronor skulle anvisas till underhåll och upprustning av<br />
landets vägnät under budgetåret 1989/90. En höjning av väganslaget är en<br />
viktig investering för framtiden. Vi är beredda att lägga fram motsvarande<br />
förslag i år i det fall regeringen inte föreslår tillräckligt stora anslag i den<br />
proposition om vissa infrastrukturfrågor m.m. som är aviserad till februari.</p>
<p>Riksdagen har tidigare beslutat att det skall kunna ges tillstånd för avgiftsfinansiering<br />
av nytillkommande vägprojekt som av statsfinansiella skäl inte<br />
kan genomföras med statliga väganslag. Denna möjlighet bör enligt vår mening<br />
snarast utnyttjas för att den nu aktuella Österleden skall kunna komma<br />
till stånd.</p>
<p>Det skall dock inte ges möjlighet till att avgiftsfinansiera redan anlagda<br />
vägar eller tas ut på en vägdel för att bekosta en annan.</p>
<p>Näringslivets uttalade beredvillighet att ta ansvar för större vägprojekt bör<br />
tas tillvara. Om privat kapital kan användas till dylika stora, kostsamma projekt<br />
kommer de statliga väganslagen att i större utsträckning kunna användas<br />
till många, mindre vägobjekt.</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Energipolitiken ger allvarliga miljöeffekter</p>
<p>Beslutet om att förtidsavveckla två kärnkraftsaggregat beräknas medföra<br />
betydande ökade utsläpp av bl.a. koldioxid (C02). Om de två kärnkraftsaggregaten<br />
ersätts av en ökad eldning av olja och kol motsvarar det ett utsläpp<br />
av C02 från trafiken med ytterligare 30 procent. Om ersättningen, vilket<br />
är i det närmaste omöjligt att genomföra, skall ske i form av naturgaseldning<br />
motsvarar det ökade utsläpp från trafiken med 20 procent.</p>
<p>I samband med riksdagens beslut om ett tak för koldioxidutsläpp har bilismen<br />
plötsligt fått ta skulden för regeringens orimliga energipolitik. Orimligheten<br />
i den socialdemokratiska energipolitiken ligger i den förtida kärnkraftsavvecklingen<br />
som medför att den el som behövs för en angelägen ökning<br />
av den spårbundna trafiken i framtiden måste produceras i kraftverk<br />
som till skillnad från kärnkraftverken släpper ut koldioxid och kväveoxider.</p>
<p>En eldriven bil kommer, om den drivs av elkraft från olje- eller kolkraftverk,<br />
att medföra större kväveoxidutsläpp än vad en katalytiskt avgasrenad bil avger.</p>
<p>Att den planerade avvecklingen därutöver även medför ökade kostnader<br />
motsvarande mer än de 20 miljarder bilägarna kommer att satsa på ny avgasrening,<br />
ger en ytterligare belysning av den nuvarande regeringens miljöintresse<br />
i verkligheten.</p>
<p>Bättre vägar, kringfartsleder och ny teknik det bästa</p>
<p>Sammantaget visar det sig att det bästa sättet att minska de negativa miljöeffekterna<br />
från bilismen är att tillse att ny teknik introduceras i bilarna. Därutöver<br />
bör modern trafikinformations- och -styrningsteknologi utnyttjas.</p>
<p>Antalet omkörningar, stopp och köbildningar måste minimeras. Detta kan<br />
även åstadkommas genom drifts- och underhållsinvesteringar samt nybyggande<br />
av vägar.</p>
<p>6. Rädda liv med trafiksäkerhetsarbetet</p>
<p>Att öka trafiksäkerheten på våra vägar och minska antalet skadade och förolyckade<br />
är en av de viktigaste trafikpolitiska uppgifterna. De flesta åtgärder<br />
som tidigare vidtagits har varit förnuftiga och verkningsfulla samt fått acceptans<br />
av en bred allmänhet.</p>
<p>Under de senaste åren kan man dock konstatera att det skett en förändring<br />
till det sämre. Trafiksäkerhetsarbetet har tenderat till att domineras av en<br />
hastighetsfixering. Regeringsrepresentanter har allt mer koncentrerat sina<br />
insatser och uttalanden till enbart hastigheterna på våra vägar. Polisens resurser<br />
har också i allt högre grad avdelats till dold hastighetsövervakning.</p>
<p>Detta är enligt vår mening en olycklig utveckling.</p>
<p>Generellt sett är hastigheten en viktig olycksorsak, men det finns en lång<br />
rad andra orsaker till trafikolyckor, t.ex. dålig trafikmiljö, dåliga vägar,<br />
otydlig skyltning, omdömeslöshet, ohälsa och alkohol- eller drogpåverkan.</p>
<p>Att koncentrera debatten och övervakningsresurserna till hastighetsområdet<br />
är en felaktig prioritering och riskerar att hota ett allsidigt och framgångsrikt<br />
trafiksäkerhetsarbete. 12</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>T248</p>
</div>
<div class="block ml_55" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:13px;">Sverige kan i dag anses ha världens säkraste trafik. Men det finns mycket Mot. 1989/90</p>
<p>kvar att göra. Ett stort antal olyckor skulle exempelvis kunna undvikas om T248</p>
<p>statsmakterna använde ytterligare en del av de av bilisterna inbetalda vägoch<br />
bensinskatterna till att förbättra vägunderhållet, bygga bort kända trafikfällor<br />
m.m.</p>
<p>Under senare tid har bl.a. olika bilistorganisationer krävt att de allvarligaste<br />
trafikolyckorna skall utredas av kvalificerade s.k. ”haverikommissioner”<br />
i enlighet med vad som i dag sker på flygområdet. Kravet är berättigat<br />
och har tidigare föreslagits av moderata samlingspartiet.</p>
<p>Översyn av hastighetsgränserna på det svenska vägnätet</p>
<p>Hastighetsgränserna bör enligt vår mening utformas på ett sådant sätt att trafikanterna<br />
i större utsträckning upplever dem som motiverade. En successiv<br />
översyn av hastighetsgränserna på det svenska vägnätet bör därför ske. Därvid<br />
bör hastighetsgränserna höjas på vissa delar av vägnätet och sänkas på<br />
andra. Inom EG pågår liknande diskussioner om en översyn av hastighetsgränserna.<br />
Dessa diskussioner och resultatet av dem bör vägas in i det<br />
svenska arbetet.</p>
<p>Även sanktionerna vid hastighetsöveträdelserna bör ses över, varvid körkortsåterkallelser<br />
ej skall kunna användas i den utsträckning som i dag är<br />
fallet med den s.k. ”30-lagen”. Trafikutskottet har vid ett flertal tillfällen påpekat<br />
att körkortslagstiftningen rent allmänt förutsätter en individualiserad<br />
bedömning. Nu senast framförde trafikutskottet följande (TU 1989/90:9) i<br />
ärendet:</p>
<p>...vill utskottet återigen med största skärpa framhålla att bedömningen i<br />
fråga om körkortsåterkallelse kan - och bör - påverkas av omständigheterna<br />
i det enskilda fallet.</p>
<p>Eftersom det visat sig att det svårligen går att ändra bedömingarna utan att<br />
lagtexten ändras, bör lagtexten ses över i syfte att låta omständigheterna i<br />
det enskilda fallet ges ökad tyngd.</p>
<p>Utvecklingen av trafiksäkrare bilar är ett viktigt led i trafiksäkerhetsarbetet.<br />
Bilindustrin över hela världen, och inte minst i Sverige, lägger ner betydande<br />
resurser på bilens säkerhet. Som exempel kan nämnas rullbälten i<br />
fram- och baksäten, nackstöd, säkerhetsstötfångare, bältessträckare, luftkuddar<br />
etc.</p>
<p>En positiv trafiksäkerhetsteknisk utveckling på bilsidan under senare år är<br />
det elektroniska, låsningsfria bromssystemet. Teknisk utrustning som ökar<br />
trafiksäkerheten bör självfallet uppmuntras.</p>
<p>Husvagnar</p>
<p>En åtgärd som kan vidtas för att öka trafiksäkerheten är att höja hastighetsgränsen<br />
för husvagnsekipage från 70 till 90 km i timmen. Därmed skulle en<br />
jämnare trafikrytm uppnås. Den tekniska utvecklingen på husvagnsparken<br />
liksom målsättningen att minska antalet omkörningar talar för detta. En höj</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>ning av hastighetsgränsen för husvagnar bör därför utredas närmare av tra- Mot. 1989/90<br />
fiksäkerhetsverket. T248</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Ungdomsbil</p>
<p>I dag kan personer som fyllt 16 år ta traktorkörkort. Innehavare av traktorkörkort<br />
får köra dels traktor, dels ombyggda bilar, vilka registreras som s.k.<br />
EPA-traktorer. EPA-traktor får köras i högst 30 km/tim och torde i många<br />
fall vara ett bättre fordonsalternativ än motorcyklar, bl.a. med tanke på dess<br />
låga olycksfrekvens. EPA-traktorer orsakar dock - med hänsyn till den låga<br />
hastighet med vilken de får köras - lätt trafikköer och trafikstockningar på<br />
vägarna. Denna nackdel skulle minska om de unga hade tillgång till ett fordonsalternativ,<br />
som får framföras med högre hastighet än 30 km/tim.</p>
<p>Möjligheterna att skapa en särskild klass för en ”ungdomsbil” som får<br />
framföras i högst 50 km/tim bör övervägas. Om man vill avlägga prov för att<br />
få köra traktor krävs i dag enbart ett teoriprov. Ungdomsbilen skall kunna<br />
vara en ombyggd personbil och kunna framföras fr.o.m. 16 års ålder. För att<br />
få köra den föreslagna ungdomsbilen bör ställas både teori- och körprovskrav.<br />
Detta bör ges regeringen till känna.</p>
<p>Avskaffa Svensk Bilprovning AB:s monopol</p>
<p>Svensk Bilprovning AB har i dag monopol på besiktning av bilar. Det finns<br />
emellertid fullt utrustade verkstäder och provstationer som lika väl kunde<br />
handha dessa uppgifter. Som exempel kan nämnas olika bilverkstäder och<br />
Motormännens Riksförbunds teststationer.</p>
<p>I Västtyskland har det tidigare monopolet på detta område avskaffats. Så<br />
bör ske även i Sverige. En sådan förändring skulle ge inte minst de boende<br />
på landsbygden en förbättrad tillgänglighet och servicenivå. Riksdagen bör<br />
ge regeringen i uppdrag att lägga fram förslag i detta avseende.</p>
<p>Bilprovning</p>
<p>Bilarna blir allt bättre. Fordon, som ej används i yrkesmässig trafik eller körs<br />
exceptionellt mycket bör därför enligt vår mening genomgå trafiksäkerhetskontroller<br />
efter tre och fem år och därefter varje år. Riksdagen bör ge regeringen<br />
i uppdrag att återkomma med förslag om detta.</p>
<p>Högersväng</p>
<p>Som tidigare framhållits är det av bl.a. miljöskäl viktigt att minimera antalet<br />
stopp för bilar, inte minst i städerna. I exempelvis USA förekommer det att<br />
man får svänga höger i korsningar med rött ljus under förutsättning att vägen<br />
är fri. I Helsingborg har en försöksverksamhet inletts inom detta område och<br />
gett positiva resultat. Dessa projekt är intressanta och bör studeras närmare.<br />
Regeringen bör uppdra åt trafiksäkerhetsverket att komma med förslag i frågan.</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_55" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motorhobby Mot. 1989/90</p>
<p>Motorintresset är stort i vårt land. Bland ungdomar är motorintresse och T248<br />
motorhobby stora fritidsfrågor. Trots att de motorintresserade utgör en så<br />
stor grupp behandlas de ofta med stor njugghet.</p>
<p>Att vara aktivt engagerad i någon motorsport, och därmed också t.ex. i<br />
renovering av bilar eller motorcyklar, byggande av choppers, båtar, flygplan<br />
eller s.k. Hot röds ger goda möjligheter till utveckling och självförverkligande.<br />
Dessutom ger en sådan verksamhet tekniska kunskaper, känsla för<br />
ansvar och planering, kamratskap m.m. De seriöst motorverksamma ungdomarna<br />
löper mindre risk att få alkohol- eller narkotikaproblem. Denna verksamhet<br />
bör därför enligt vår mening uppmuntras.</p>
<p>Detta kan t.ex. ske genom åtgärder som underlättar införsel och innehav<br />
av äldre kulturhistoriskt intressanta fordon.</p>
<p>Vi anser att regeln om vägskattebefrielse för veteranfordon skall ändras<br />
så att det införs en rullande trettioårsgräns för denna skattebefrielse, och<br />
inte som i dag, att befrielsen gäller årsmodell 1950 och äldre.</p>
<p>Vid införsel av 30 år gamla och äldre fordon till Sverige bör inte accis utkrävas<br />
utöver sedvanlig moms samt tull. Accisen bör ersättas av ett schablonbelopp,<br />
i likhet med vad som gäller bl.a. i Norge. Beloppet är där 1 500 kronor.</p>
<p>Under de senaste åren har olika förslag framförts som skulle få till följd<br />
att möjligheten att utöva verksamhet med äldrebilar begränsas. Det senaste<br />
förslaget härrör från naturvårdsverket och innebär att all import av bilar<br />
utan avgasutrustning enligt 1989 års krav skall förbjudas. Detta är en typ av<br />
åtgärd som vi anser ej bör genomföras. Detta bör ges regeringen till känna.</p>
<p>7. Avslutning</p>
<p>Socialdemokraternas negativa inställning till bilismen har fått negativa effekter.<br />
Bilägarnas ekonomi försämras och de tillkommande bilgrupperna,<br />
såsom pensionärer och kvinnor, får allt svårare att köpa och ha bil. Bilindustrins<br />
tillväxt bromsas vilket kan leda till färre jobb.</p>
<p>Ett högt pris får också betalas i form av sämre trafiksäkerhet och miljö.</p>
<p>Ett fungerande individuellt transportsystem är en förutsättning för ett rikt<br />
liv och välutvecklat samhälle. Bilen är därvid oundgänglig. Med bilismen följer<br />
dock problem i form av miljöpåverkan och trafikolyckor. Dessa negativa<br />
effekter måste minimeras. För att förbättra situationen behöver en mängd<br />
åtgärder vidtas. Dessa åtgärder finns redovisade i denna motion.</p>
<p>Det bör ankomma på vederbörande utskott att utforma erforderlig lagtext<br />
i de fall sådan krävs.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om en mer enhetlig behandling av bilfrågor inom regeringskansliet,</p>
<p style="margin-left:29px;">[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om att bilkreditförordningen bör avskaffas, *]</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_7"><p style="margin-left:20px;">[att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av reglerna Mot. 1989/90</p>
<p>avseende avdrag för resa till och från arbetet, i enlighet med vad som T248<br />
anförts i motionen,2]</p>
<p>[att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring av reglerna<br />
avseende avdrag för resa med tjänstebil till och från arbetet i enlighet<br />
med vad som anförts i motionen,2]</p>
<p>[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om en översyn av tjänstebilsbeskaitningen,2]</p>
<p>[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om ersättning och avdragsrätt avseende kostnader för<br />
resa med egen bil i tjänsten,2]</p>
<p>[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om reglerna för tidsvinstberäkning vid reseavdrag,2]</p>
<p>2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om åtgärder som ytterligare försvårar för bilfamiljerna,</p>
<p>3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om tillsättandet av en bilsocial utredning,</p>
<p>4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om åtgärder för att minimera bilismens negativa miljöpåverkan,</p>
<p>[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om åtgärder som stimulerar en föryngring av<br />
bilparken,2]</p>
<p>[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om ekonomiska stimulanser för att uppmuntra alternativa<br />
bränslen, eldrift m.m.,3]</p>
<p>5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om att en generell sänkning av hastighetsgränserna på<br />
det svenska vägnätet inte bör komma i fråga,</p>
<p>6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om att trafikplaneringen bör inriktas på att åstadkomma<br />
en jämnare trafikrytm,</p>
<p>7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om överflyttning av trafikarbetet från bil till buss,</p>
<p>[att riksdagen som sin mening ger regeringen till kännna vad i motionen<br />
anförts om en tillfällig höjning av skrotningspremien till 1 500<br />
kr.,4]</p>
<p>8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om de positiva effekter på miljö- och bullerområdena<br />
som byggande av kringfartsleder ger,</p>
<p>9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om avgiftsfinansiering av Österleden,</p>
<p>10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om avgiftsfinansiering av vägar,</p>
<p>11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om näringslivets beredvillighet att ta ansvar för större<br />
vägprojekt,</p>
<p style="margin-left:27px;">[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo- 16</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_8"><p>tionen anförts om de negativa miljöeffekter eldriven trafik får vid en Mot. 1989/90<br />
avveckling av kärnkraften,3] T248</p>
<p>[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om att trafikövervakningen i huvudsak bör inriktas på<br />
synlig övervakning,5]</p>
<p>12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om ett allsidigt och framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete,</p>
<p>13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om ”haverikommissioner” inom trafikområdet,</p>
<p>14. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av hastighetsgränserna<br />
för motorfordon i enlighet med vad i motionen anförts,</p>
<p>15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om den s.k. 30-lagen,</p>
<p>16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts vad avser utredning om höjning av hastighetsgränsen<br />
för husvagnar från 70 till 90 km/tim,</p>
<p>17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om en s.k. ungdomsbil,</p>
<p>18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om upphävande av Svensk Bilprovning AB:s monopol,</p>
<p>19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om översyn av reglerna för besiktning av motorfordon,</p>
<p>20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om högersväng i korsning med rött ljus,</p>
<p>21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om motorhobbyers positiva effekter,</p>
<p>[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om vägskattebefrielse och schablonbelopp vid införsel<br />
av minst 30 år gamla fordon,2]</p>
<p>[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om begränsningar av möjligheten att utöva verksamhet<br />
med äldrebilar.4]</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Stockholm den 25 januari 1990</p>
<p>Rolf Clarkson (m)</p>
<p>Görel Bohlin (m)</p>
<p>Jan Sandberg (m)</p>
<p>Sten Andersson (m)<br />
i Malmö</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">Tom Heyman (m)<br />
Wiggo Komstedt (m)<br />
Per Stenmarck (m)</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1 1989/90:Fi210</p>
<p>2 1989/90: Sk440</p>
<p>3 1989/90:N470</p>
<p>4 1989/90:Jo862</p>
<p>5 1989/90:Ju238</p>
</div>
<div class="block ml_57" />
</div>
</div>
11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en mer enhetlig behandling av bilfrågor inom regeringskanslietuppskov= utskottet1989/90:TU28?11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en mer enhetlig behandling av bilfrågor inom regeringskansliet?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder som ytterligare försvårar för bilfamiljerna?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder som ytterligare försvårar för bilfamiljernaavslag= utskottet1989/90:TU26?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättandet av en bilsocial utredningavslag= utskottet1989/90:TU26?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättandet av en bilsocial utredning?44att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att minimera bilismens negativa miljöpåverkan?44att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att minimera bilismens negativa miljöpåverkanavslag= utskottet1989/90:TU26?55att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en generell sänkning av hastighetsgränserna på det svenska vägnätet inte bör komma i frågauppskov= utskottet1989/90:TU28?55att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en generell sänkning av hastighetsgränserna på det svenska vägnätet inte bör komma i fråga?66att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att trafikplaneringen bör inriktas på att åstadkomma en jämnare trafikrytm?66att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att trafikplaneringen bör inriktas på att åstadkomma en jämnare trafikrytmavslag= utskottet1989/90:TU26?77att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överflyttning av trafikarbetet från bil till bussuppskov= utskottet1989/90:TU28?77att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om överflyttning av trafikarbetet från bil till buss?88att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de positiva effekter på miljö- och bullerområdena som byggande av kringfartsleder ger?88att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de positiva effekter på miljö- och bullerområdena som byggande av kringfartsleder geravslag= utskottet1989/90:TU27?99att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avgiftsfinansiering av Österledenavslag= utskottet1989/90:TU27?99att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avgiftsfinansiering av Österleden?1010att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avgiftsfinansiering av vägar?1010att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avgiftsfinansiering av vägaravslag= utskottet1989/90:TU27?1111att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om näringslivets beredvillighet att ta ansvar för större vägprojektavslag= utskottet1989/90:TU27?1111att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om näringslivets beredvillighet att ta ansvar för större vägprojekt?1212att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett allsidigt och framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete?1212att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett allsidigt och framgångsrikt trafiksäkerhetsarbeteavslag=utskottet1989/90:TU21?1313att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om haverikommissioner inom trafikområdetavslag=utskottet1989/90:TU21?1313att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om haverikommissioner inom trafikområdet?1414att riksdagen hos regeringen begär en översyn av hastighetsgränserna för motorfordon i enlighet med vad i motionen anförts?1414att riksdagen hos regeringen begär en översyn av hastighetsgränserna för motorfordon i enlighet med vad i motionen anförtsuppskov= utskottet1989/90:TU28?1515att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den s.k. 30-lagenuppskov= utskottet1989/90:TU28?1515att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den s.k. 30-lagen?1616att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts vad avser utredning om höjning av hastighetsgränsen för husvagnar från 70 till 90 km/tim?1616att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts vad avser utredning om höjning av hastighetsgränsen för husvagnar från 70 till 90 km/timuppskov= utskottet1989/90:TU28?1717att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en s.k. ungdomsbiluppskov= utskottet1989/90:TU28?1717att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en s.k. ungdomsbil?1818att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upphävande av Svensk Bilprovning AB:s monopol?1818att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om upphävande av Svensk Bilprovning AB:s monopoluppskov= utskottet1989/90:TU28?1919att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av reglerna för besiktning av motorfordonuppskov= utskottet1989/90:TU28?1919att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av reglerna för besiktning av motorfordon?2020att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högersväng i korsning med rött ljus?2020att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om högersväng i korsning med rött ljusuppskov= utskottet1989/90:TU28?2121att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om motorhobbies positiva effekter.uppskov= utskottet1989/90:TU28?2121att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om motorhobbies positiva effekter.?INLInlämning1990-01-25 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-02-06 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-02-07 00:00:00inträffat20156214148697Rolf Clarksonm1undertecknare0892012091809Sten Anderssonm2undertecknare0668927708809Görel Bohlinm3undertecknare013600422205Wiggo Komstedtm4undertecknare0286118205611Jan Sandbergm5undertecknare012855230311Per Stenmarckm6undertecknare0599331666806Tom Heymanm7undertecknaremotgrundMotionsgrund2014-11-21 11:24:52motkatMotionskategori-2014-11-21 11:24:52statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02T2482019-05-28 10:56:51tilldelatTilldelatTrafikutskottet2014-11-21 11:24:52GD02T248av Rolf Clarkson m.fl. (m)mot_198990_t_248.pdf608556pdfBilismen 1989/90https://data.riksdagen.se/fil/B4554D13-26C8-4601-B004-AAE2F7CF44B9