2742570GD02T2411989/90T241motmotMotion 1989/90:T241 av Lars Werner m.fl. (vpk)MotionMotionTU24101990-01-25 00:00:002014-11-04 15:09:202014-11-04 00:00:00EG-anpassade kommunikationerav Lars Werner m.fl. (vpk) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02T241/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02T241https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02T241
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1989/90:T241</p>
<p>av Lars Werner m.fl. (vpk)<br />
EG-anpassade kommunikationer</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Nyliberala idéer har på några få år fått ett starkt grepp över den svenska<br />
statsapparaten. EG-anpassningen, sorn omhuldas av merparten av riksdagspartierna<br />
påskyndar denna utveckling. Den svällande EG-byråkratin i Bryssel<br />
används som ett instrument för att idka påtryckningar på enskilda länders<br />
nationella politik och lagstiftning. I Sverige har motsvarande byråkrati<br />
byggts upp, anpassad till EG:s.</p>
<p>Under trycket från olika EG-krafter och företagens internationalisering<br />
driver regeringen en mycket snabb avregleringspolitik. Svensk ägarkontroll<br />
över företagen är i upplösning. Upplösningen riskerar att bli total om regeringen<br />
tar ytterligare steg mot avreglering. Kreditmarknaden har avreglerats.<br />
Detsamma gäller valutamarknaden. Det utökar svängrummet för det<br />
internationella kapitalet.</p>
<p>Parallellt med denna utveckling har det skett en mycket snabb avreglering<br />
på kommmunikationsområdet. En av de ansvariga för EG-anpassningen och<br />
departementets telefrågor tillkännagav i en intervju 1988: "Vi har redan gjort<br />
allt som EG kräver av oss. ”</p>
<p>I årets budgetproposition anser regeringen att ”stora ansträngningar mäste<br />
göras för att Sverige i enlighet med riksdagens uttalade önskemål skall kunna<br />
fungera som en naturlig del av en gemensam europeisk transportmarknad”.</p>
<p>EG:s ministerråd har fattat beslut om gemensamma sjö- och luftfartspolitiska<br />
åtgärder. Men i stället för att diskutera snabba åtgärder för att rädda<br />
miljön sker det en uppluckring av regelsystemen som påskyndar koncentrationen<br />
av miljöförstöring och ekonomisk makt. Vpk vill främja miljövänliga<br />
transporter, som tågtrafik och sjöfart. Men för att minska transportsektorns<br />
farliga utsläpp krävs restriktioner som kan stoppa flygets och landsvägstrafikens<br />
expansion. Med förledande argument om ”fri konkurrens” avvisar EGkommissionen<br />
och Sveriges regering alla sådana inskränkningar för de transnationella<br />
bolagen.</p>
<p>Regeringen vill ligga flera steg före EG</p>
<p>Kommunikationsområdet är det fält där EG-inriktningen forcerats snabbast.<br />
I regeringens proposition 1987/88:66, Sverige och den västeuropeiska integrationen<br />
(dec. 1987), fanns de principiella ställningstaganden angivna, som<br />
nu dominerar regeringspolitiken. Men bakom kulisserna hade ett långt</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>gående samarbete med EG redan inletts. Under rubriken Transporter skrev<br />
regeringen i sin EG-proposition, bl.a. följande:</p>
<p>EG är här av särskild betydelse. Genom halvårsvisa expertmöten, med deltagande<br />
av tjänstemän från svenska departement och EG-kommissionen,<br />
har ett väl fungerande informationsutbyte etablerats.</p>
<p>Det hette vidare:</p>
<p>På svenskt initiativ har man inom CEMT (Europeiska Transportministerkonferensen)<br />
upptagit diskussioner om ett multilateralt avtal om landsvägstransporter,<br />
som skulle kunna öppna möjligheter för fritt utövande av lastbils-<br />
och busstrafik inom hela Västeuropa.</p>
<p>En EG-styrd långtradarflotta</p>
<p>När det ovan citerade skrevs hade riksdagen ännu inte tagit ställning i frågan<br />
om EG-integrationen. Men 1988 kom regeringen och riksdagsmajoriteten<br />
överens om att Sveriges vägtransportsystem skall flätas samman med Västeuropas.<br />
Sverige har på ett par år - i snabbare takt än i övriga länder - avreglerat<br />
på vägtransportsidan. Sverige har t.ex. lättat på restriktionerna för<br />
utländska åkare samtidigt som utlandet behållit sina. Det innebär att trafikpolitiken<br />
anpassats till den snabbt växande bilismen och till exportkapitalets<br />
Just-in-time-filosofi (rullande lagerhållning).</p>
<p>Sveriges bilkoncerner har haft stora framgångar med sina avancerade lastbilar<br />
internationellt. Inget annat land tillåter så långa ekipage som Sverige.<br />
Med hänvisning till EG-krav och med timmerfraktarnas goda minne tillåter<br />
Sverige nu också de tyngsta fordonen jämfört med andra länder. Tunga fordon<br />
är de värsta miljöförstörarna i trafiken. Och de sliter ner vägbeläggningar<br />
oerhört snabbt. För att Sveriges vägar skall kunna bära den snabbt<br />
växande långtradarflottan har riksdagsmajoriteten sagt ja även till anslag för<br />
att höja vägars och broars bärighet. På tio år skall 5-6 miljarder kronor<br />
investeras. Vpk har krävt, och kräver, att riksdagen skall säga nej till såväl<br />
anslaget som till så tunga fordon.</p>
<p>Det nordiska ScanLink-konsortiets inflytande över regeringarna har öppnat<br />
vägen för överdimensionerade satsningar som är förödande för människor<br />
och miljö. Konsortiets samarbete med de västeuropeiska Rundabordsindustrialisterna,<br />
Deutsche Bank m.fl. har pressat fram motorvägsbyggen<br />
och Öresundsbroplaner som är en provokation mot alla miljöintressen. I sin<br />
nit att tillfredsställa övernationella EG-intressen låter regeringen miljöhänsynen<br />
underordnas. Någon avvägning mot andra transportsätt och färdmedel<br />
har inte gjorts.</p>
<p>Forskning för massbilism</p>
<p>På beställning av Europas största bilkoncerner har regeringen lotsat Sverige<br />
in i internationella forskningsprojekt inom EG:s ram. Det svenska engagemanget<br />
bakom kulisserna hade pågått länge innan det blev officiellt. Först i<br />
samband med regeringens proposition 1987/88:50 om trafikpolitiken för 90talet,<br />
började regeringen tala om vägpolitiken och bilismen med ord som ”en<br />
ny fas i utvecklingen” och om ”intelligenta fordon på intelligenta vägar”.</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>T241</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr T240-247</p>
</div>
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>De återfanns i den kontroversiella underlagsrapport som kommunikationsdepartementet<br />
beställt av prof. Åke E Andersson. Målsättningen är en<br />
totalt integrerad västeuropeisk massbilism. De teknologiska medlen är följande:</p>
<p>Man kan särskilja flera olika systemnivåer i ett framtida väginformationssystem.<br />
Den lägsta nivån är ny elektronisk utrustning i fordonet som autonom<br />
enhet. Med hjälp av olika sensorer och ett databehandlingssystem förser<br />
man föraren med information om vägtrafiken och vilka hinder som föreligger.<br />
Nästa nivå är att införa telekommunikation mellan fordon och andra<br />
trafikanter i ett närområde. Den övergripande nivån skulle bli trafikledningssystem<br />
inom städer, regioner och hela ”trafikområdet”, exempelvis<br />
Europa, på samma sätt som det i dag finns lufttrafikledningssystem. (Ur den<br />
svenska IT-delegationens plan, IT 4,)</p>
<p>EG har tagit initiativet till programmet DRIVE. Forskningen handlar här<br />
om den övergripande systemnivån och infrastrukturen. Sverige är indraget i<br />
forskningen både ekonomiskt och politiskt. Men det första projektet, där<br />
vägverket varit involverat i ett mångårigt samarbete med olika forskare och<br />
intressenter, kallas Prometheus. Detta omfattar den ”lägsta nivån”, elektroniken<br />
i fordonet, ”den intelligenta bilen”.</p>
<p>Vpk har, sedan Prometheus- och DRIVE-forskningen blev känd, krävt att<br />
Sverige skall avbryta sitt engagemang. Det var Vpk som först ifrågasatte och<br />
tog initiativet till en debatt i riksdagen och som såg till att information om<br />
denna forskning nådde utanför de statliga och privata byråkratiernas slutna<br />
salar. Vi anser att de ekonomiska och personella resurserna i stället skall<br />
föras över till forskning kring spårbundna projekt för kollektiv- och järnvägstrafik.</p>
<p>Vpk återkommer till frågan om Sveriges engagemang när regeringen presenterat<br />
sin forsknings- m.fl. nedan nämnda propositioner den 22 februari.<br />
Till dess hänvisar vi till Vpk:s motion 1988/89:N368 om Sverige, EG och informationsteknologin<br />
(IT), inlämnad under den allmänna motionstiden i januari<br />
1989.</p>
<p>”Vissa bidrag” tili järnvägen</p>
<p>I EG-propositionen 1987/88:66 påtalade regeringen att det inom EG fattats<br />
beslut om att järnvägarnas offentliga förpliktelser som trafikföretag bör<br />
minskas, att de skall sträva efter en högre grad av affärsmässighet samt att<br />
vissa bidrag för förbättringar av infrastrukturen skall kunna utgå. Redan år<br />
1983 hade EG-kommissionen påpekat att järnvägarna bör bli mera kommersiellt<br />
inriktade.</p>
<p>I årets budgetproposition visar den socialdemokratiska regeringen att den<br />
är beredd att följa EG:s diktat. Det är uppenbart att den menar att statens<br />
ansvar för järnvägarna bör minskas samt att privata lösningar skall ersätta<br />
statens roll i hög grad. ”Vissa bidrag” är bl a den ynka miljard per år, varav<br />
hälften redan intecknats, som banverket skall använda till investeringar i nya<br />
banor. Till ”vissa bidrag” räknas också de 618 miljoner som Transportrådet<br />
(TPR) fördelar till stombanor som räknas till de ”olönsamma”. Men det<br />
otillräckliga bidraget leder till inskränkningar i tågtrafiken på de berörda ba</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>T241</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_53" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>norna. Därför har Vpk i motion 1989/90:7227 föreslagit att anslaget för per- Mot. 1989/90</p>
<p>sontrafiken på den interregionala stomjärnvägen skall höjas med 350 milj kr. T241</p>
<p>I bil. 8, kommunikationsdepartementet, har anslagen på väg- och järnvägsområdet<br />
lyfts ut med hänvisning till en proposition om ”Vissa infrastrukturfrågor<br />
m m”. Den presenteras först den 22 februari 1990. Som en förelöpare<br />
till propositionen om infrastrukturen har kommunikationsministern<br />
meddelat att trafikpolitik nu skall betraktas som ”näringspolitik”. I motionsskrivande<br />
stund finns det alltså tecken på att politiken för väg- och järnvägstrafiken<br />
kommer att bakas in i den näringspolitiska proposition som även<br />
den är aviserad till den 22 februari.</p>
<p>Inget annat område ger så stort utrymme för snabbt miljöförbättrande åtgärder<br />
som transportområdet. Med en inriktning som gynnar spårbundna<br />
transporter på landsvägstrafikens och flygets bekostnad skulle de farliga utsläppen<br />
kunna minska drastiskt. Men det innebär en i grunden annan syn på<br />
infrastrukturen än den som dominerar i Sverige och inom EG. Samhällsnyttan<br />
av respektive prioriteringar kan aldrig mätas på ett rättvisande sätt så<br />
länge bilismen anses som en viktig grundplåt för tillväxt. Först med det mått,<br />
som ser till kvalitativ tillväxt och social nytta, kommer behoven av spårbundna<br />
transporter att sättas in i sitt rätta sammanhang.</p>
<p>Varför EG höjer Sveriges nya SJ-modell till skyarna</p>
<p>Sverige är inte formellt anslutet till EG. Likafullt har regeringen gått i spetsen<br />
för att verkställa de beslut som EG-kommissionen fattat för sina medlemsnationers<br />
räkning. Hittills har t ex inget annat europeiskt land utöver<br />
Sverige splittrat sina statsbaneorganisationer. 1988 tog riksdagsmajoriteten<br />
beslut om att Statens Järnvägar, SJ, skulle delas upp i ett affärsverk och ett<br />
nytt verk, banverket, med ansvar för järnvägens infrastruktur.</p>
<p>SJ fick i förhållande till övriga affärsverk inom Sverige en särställning.</p>
<p>Det nya SJ har rätt att inom en ram på 2,7 miljarder kronor sälja fast egendom<br />
samt inom en ram på 2 miljarder kronor förvärva, förvalta och avyttra<br />
aktier. SJ-chefen har nu krävt ytterligare befogenheter. Han anser ”att varje<br />
val av finansieringsform och val av finansieringskälla måste ligga hos SJ”. Regeringen<br />
vill bordlägga frågan med hänvisning bl a till motiveringen:</p>
<p>Frågan om affärsverkens möjligheter att ta upp lån i utländsk valuta i utlandet<br />
behandlas för närvarande i en särskild arbetsgrupp inom regeringskansliet.</p>
<p>SJ:s affärsmässighet och nya profitstyrda ”kundanpassning” tar sig ibland<br />
groteska uttryck. I början av året portförbjöds t.ex. alla tågresenärer vid SJ:s<br />
resebyrå i Västerås. Motiveringen var att de tog upp köplats för flygresenärerna<br />
som ger personalen högre provision. SJ:s företagsledning ansåg att åtgärden<br />
var riktig.</p>
<p>Men i stället för att utveckla SJ Resebyrå och förbättra sin service även till<br />
tågresenärerna sålde SJ ut aktiemajoriteten till Travel Management Group<br />
(TMG) (i TMG ägs aktiemajoriteten av SAS), SAS och rederiet Nordstjärnan.<br />
Det nya företaget har blivit världens fjärde största resebyrå. En motivering<br />
till fusionen är att resebyråbranschen förbereder sig för EG-marknaden.</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>De tidigare anställda i SJ Resebyrå har fått sämre anställningsvillkor under<br />
den nye arbetsköparen.</p>
<p>Den första, mindre uppmärksammade, affären genomförde den nya SJledningen<br />
direkt efter nyordningen 1988. Då såldes flera av SJ:s strategiskt<br />
viktiga underhållsverkstäder till ASEA Brown Boveri (ABB). Också den<br />
gången försämrades villkoren för de anställda.</p>
<p>Ett alleuropeiskt järnvägssystem</p>
<p>Inte på 50 år har det i Sverige gjorts några större nyinvesteringar i järnvägsnätet.<br />
Detta är en av förklaringarna till att järnvägen tappat resenärer. Professorn<br />
i järnvägsteknik, Evert Andersson, har utvecklat två intressanta modeller<br />
för ett framtida svenskt järnvägsnät. I sitt högnivåalternativ har han<br />
utvecklat en modell för järnvägsnätet i Sverige som motsvarar de krav på<br />
resurser som vpk presenterat och ställt krav på bl.a. i riksdagen:</p>
<p>Med en satsning på mellan 40 och 50 miljarder skulle det svenska järnvägsnätet<br />
förnyas helt på vissa sträckor. Hela stomnätet skulle få dubbelspår, med<br />
en standard som tillåter hastigheter pä 200—300 krnl t. Övriga bandelar skulle<br />
rustas upp sä att tågen kan ha en hastighet på upp till 160 km/t.</p>
<p>Tyvärr ligger Sverige anmärkningsvärt långt efter föregångarna i Europa.<br />
Frankrike och Schweiz har genom sina satsningar och planer för framtiden<br />
visat vägen. Det senare landet är det som satsat mest på alla nivåer och för de<br />
mångas behov. I övrigt dominerar snabbtågsprojekten i den västeuropeiska<br />
järnvägspolitiken.</p>
<p>SNF:s tidning Sveriges Natur beskriver i höstens (1989) temanummer om<br />
trafiken, ”Miljön avgör vägvalet”, hur järnvägen i Europa kan utvecklas.<br />
Redan i slutet av det här århundradet kan Europa ha världens mest avancerade,<br />
mest ekonomiska och miljövänligaste marktransportsystem med höghastighetsjärnväg<br />
från Stockholm till Lissabon, från Glasgow till Aten.</p>
<p>Vpk har tidigare föreslagit att Sverige skall medverka i ett all-europeiskt<br />
järnvägsprojekt. Projektet som döpts till ELPHIS, är Prometheus-projektets<br />
politiska motvikt, även om båda fått sina namn efter den grekiska mytologin.<br />
Vår tanke är att det miljövänliga järnvägsprojektet skall omfatta<br />
större delar av det europeiska nätet. Vi anser inte att enbart snabbtåg mellan<br />
större orter klarar den miljövänliga trafikförsörjning som situationen kräver.<br />
Däremot motsvarar det utvecklingsalternativ som professor Evert Andersson<br />
presenterat dagens och morgondagens transportbehov.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:31px;">1. att riksdagen beslutar att tidigare beslut om ökad bärighet och<br />
övrig i motionen påtalad EG-anpassning på vägtransportområdet i enlighet<br />
med det ovan nämnda rivs upp,</p>
<p style="margin-left:31px;">2. att riksdagen avslår regeringens förslag om anslag på 622 milj. kr.<br />
till Särskilda bärighetshöjande åtgärder (B 9),</p>
<p style="margin-left:31px;">3. att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att minska omfattningen<br />
av just-in-time-transporter,</p>
<p style="margin-left:31px;">4. att riksdagen beslutar att planerna på en Öresundsbro och motor</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>T241</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_50" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_7"><p>vägsprojektet ScanLink avbryts samt att detta skall gälla för över- Mot. 1989/90<br />
skådlig tid, T241</p>
<p>5. att riksdagen beslutar att spårbundna transporter och miljövänlig<br />
sjöfart skall utgöra bas i det svenska transportsystemet,</p>
<p>6. att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att minska SJ:s<br />
affärsmässiga befogenheter.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Stockholm den 25 januari 1990<br />
Lars Werner (vpk)</p>
<p>Berith Eriksson (vpk)</p>
<p>Bo Hammar (vpk)</p>
<p>Ylva Johansson (vpk)</p>
<p>Viola Claesson (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p>Lars-Ove Hagberg (vpk)<br />
Margo Ingvardsson (vpk)<br />
Bertil Måbrink (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_57" />
</div>
</div>
11att riksdagen beslutar att tidigare beslut om ökad bärighet och övrig i motionen påtalad EG-anpassning på vägtransportområdet i enlighet med det ovan nämnda rivs uppavslag= utskottet1989/90:TU27?11att riksdagen beslutar att tidigare beslut om ökad bärighet och övrig i motionen påtalad EG-anpassning på vägtransportområdet i enlighet med det ovan nämnda rivs upp?22att riksdagen avslår regeringens förslag om anslag på 622 milj. kr. till Särskilda bärighetshöjande åtgärder (B 9)?22att riksdagen avslår regeringens förslag om anslag på 622 milj. kr. till Särskilda bärighetshöjande åtgärder (B 9)avslag= utskottet1989/90:TU27?33att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att minska omfattningen av just-in-time-transporteravslag= utskottet1989/90:TU26?33att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att minska omfattningen av just-in-time-transporter?44att riksdagen beslutar att planerna på en Öresundsbro och motorvägsprojektet ScanLink avbryts samt att detta skall gälla för överskådlig tid?44att riksdagen beslutar att planerna på en Öresundsbro och motorvägsprojektet ScanLink avbryts samt att detta skall gälla för överskådlig tiduppskov= utskottet1989/90:TU28?55att riksdagen beslutar att spårbundna transporter och miljövänlig sjöfart skall utgöra bas i det svenska transportsystemetuppskov= utskottet1989/90:TU28?55att riksdagen beslutar att spårbundna transporter och miljövänlig sjöfart skall utgöra bas i det svenska transportsystemet?66att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att minska SJ:s affärsmässiga befogenheter.?66att riksdagen hos regeringen begär förslag i syfte att minska SJ:s affärsmässiga befogenheter.avslag= utskottet1989/90:TU27?44.1att riksdagen beslutar att planerna på en Öresundsbro och motorvägsprojektet ScanLink avbryts samt att detta skall gälla för överskådlig tid?INLInlämning1990-01-25 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-02-06 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-02-07 00:00:00inträffat20856559235708Lars Wernervpk1undertecknare0402521607405Viola Claessonvpk2undertecknare0558681738602Lars-Ove Hagbergvpk3undertecknare0555321980101Bo Hammarvpk4undertecknare0601901584501Margó Ingvardssonvpk5undertecknare0519019074802Bertil Måbrinkvpk6undertecknare011731125914Ylva Johanssonvpk7undertecknare0401511670506Berith Erikssonvpk8undertecknare0Margo Ingvardssonvpk8undertecknaremotgrundMotionsgrund2014-11-23 08:00:38motkatMotionskategori-2014-11-23 08:00:38statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02T2412019-05-28 10:56:50tilldelatTilldelatTrafikutskottet2014-11-23 08:00:38GD02T241av Lars Werner m.fl. (vpk) mot_198990_t_241.pdf171002pdfEG-anpassade kommunikationerhttps://data.riksdagen.se/fil/93C9FC35-6170-4331-B8EE-0D86153CD5EA