2757339 GD02So7 1989/90 So7 mot mot Motion 1989/90:So7 av Daniel Tarschys m. fl. (fp) Motion Motion SoU 7 0 1989-11-14 00:00:00 2014-10-14 12:45:33 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1989/90:28 om vård i vissa fall av barn och ungdomar av Daniel Tarschys m. fl. (fp) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02So7/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02So7 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02So7 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Motion till riksdagen 1989/90:So7 av Daniel Tarschys m. fl. (fp) med anledning av prop. 1989/90:28 om vård i vissa fall av barn och ungdomar </div> <div class="block ml_4">Regeringen föreslår att en ny lag ersätter lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. LVU utgör ett komplement till socialtjänstlagen. Socialtjänstlagen bygger på frivillighet och tillit till människors egen förmåga. LVU är tänkt att användas i situationer när insatser byggda på frivillighet inte är möjliga eller tillräckliga. Vi stöder propositionens grundtankar. Övervägandena om lagens utformning ter sig omdömesgilla. Den svåra frågan är emellertid hur förslagets intentioner skall kunna omsättas i praktisk handling. Problemen med den nuvarande lagen rör inte så mycket dess utformning som bristen på erforderliga resurser — personella, institutionella och finansiella. När riksdagen nu har att pröva en ny LVU är det nödvändigt att dessa förutsättningar ägnas en noggrann granskning. Individuella och tidiga insatser Det bästa sättet att förhindra att tvångsplaceringar måste tillgripas med stöd av LVU är en metodisk och medveten satsning på tidiga insatser när barn eller ungdomar far illa eller uppvisar ett brottsligt beteende. En viktig bestämmelse i förslaget är därför § 22, som ger socialnämnden befogenheter att vidta olika slags stödjande åtgärder inom ramen för ett ”öppen vårdst vång”. Tidiga insatser från socialtjänstens sida kan uppfattas som integritetskränkande av de unga och deras föräldrar. För att denna verksamhetsform skall vara effektiv krävs självfallet gott omdöme och handlag hos de ansvariga inom socialtjänsten. Vi tror emellertid att insatser av detta slag är utomordentligt viktiga och att det finns skäl att genom aktiv opinionsbildning öka allmänhetens förståelse för denna typ av kontakter. Ett inslag i den förebyggande vården bör utgöras av utökad socialjoursverksamhet. Det är angeläget att en sådan organiseras i samtliga kommuner. Omfattningen av verksamheten skall givetvis anpassas till de aktuella behoven. Barnombudsman Det finns många exempel på hur barns intressen blir eftersatta i samhällsutvecklingen. Åtgärder som syftar till att förbättra barns livsvillkor måste därför vidtas. </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">Folkpartiet har tidigare föreslagit att en statlig barnombudsmannatjänst Mot. 1989/90 bör inrättas. Barnombudsmannen skall kontinuerligt följa och utreda barns So7 och barnfamiljers villkor i samhället. Bl. a. bör följande funktioner ingå i ansvarsområdet: □ bevaka att lagar som berör barns villkor efterföljs □ föreslå åtgärder för att stärka barns rättssäkerhet □ granska befintlig och planerad lagstiftningseffekt på barns situation i samhället och föreslå erforderliga kompletteringar. Fortbildning och personalutveckling En kunnig och engagerad personal är en viktig förutsättning för att barn och unga som blir föremål för insatser enligt LVU får den vård som avsetts. Socialtjänsten måste därför förfoga över tillräckliga resurser. Fortbildning måste bedrivas och det måste ske en kontinuerlig utveckling av arbetsmetoderna för insatser såväl under som före och efter omhändertagandet. Det är viktigt att familjehemmen, hemmen för vård och boende och de s. k. § 12-hemmen får erforderligt stöd i vad avser personalutveckling. Fortbildningen av den personal som är verksam inom dessa vårdformer måste förstärkas. Folkpartiet har under en följd av år bl. a. krävt ökat stöd till fortbildning till familjehemspersonal. Jourplaceringar De ungdomar som med stöd av LVU omhändertas för vård måste genast efter beslutet få del av vården. Platsbristen måste hävas genom kraftfulla insatser från samhällets sida. Om plats inte kan beredas omedelbart måste det finnas tillgång till någon form av jourplaceringar. Ungdomar som omhändertagits för vård får inte lämnas utan tillsyn och insatser i avvaktan på planerad placering. 1 avtalet med kommunförbunden om statsbidrag för den framtida missbrukarvården och ungdomsvården förutskickas en länsövergripande planering i syfte att komma till rätta med bristen på placeringsmöjligheter. Ambitionen är lovvärd men vi ifrågasätter om inte tempot i dessa ansträngningar är väl lågt. Frågan diskuteras i vår motion med anledning av tilläggsbudget I. Språkbruk Modern socialsvenska utmärks av en växande räddhåga att ge saker och ting hanterliga namn. Gamla benämningar uppfattas som stigmatiserande och avskaffas därför, men i deras ställe kommer antingen ingenting alls eller också haranger som är så långa att de inte kan användas i dagligt tal och daglig skrift. Som följd av detta har vi nu en uppsjö av sådana egendomligheter som § 12-hem, § 7-intyg, § 18-vård osv. Detta fikonspråk blir obegripligt för alla utomstående. Det är dags att bryta med denna tendens, som sticker fram huvudet också i den nu aktuella propositionen (f. ö. redan i dess namn). Utskottet bör under sin granskning göra de språkliga justeringar som är nödvändiga för att göra lagen hanterlig. Till det som bör övervägas av utskottet hör den föreslagna lagens namn och § 12-hemmens namn. </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">Speciella lösningar för svårhanterliga ungdomar En liten grupp av ungdomar har visat sig vara alltför våldsamma eller ohanterliga för att vistas på § 12-hem. För dem saknas ofta alternativ utanför kriminalvården. Gruppen är lyckligtvis så begränsad att det inte lär vara möjligt eller motiverat för enskilda huvudmän att inrätta särskilda inrättningar. En samverkan krävs därför för detta speciella klientel. Staten bör ta initiativ till en lösning av problemet. En möjlighet är att inrätta något eller några LVUhem med särskilt hög bevakningsgrad. En annan möjlighet är att ungdomar som inte kan hanteras inom LVU-hemmen placeras inom kriminalvården. Dokumentation I propositionen föreslås att i socialnämndens ansökan om vård enligt LVU skall grunderna, den unges förhållanden, tidigare vidtagna åtgärder och den planerade vården anges. Det är viktigt att dokumentationen kring ett LVUärende är fullständigt. Detsamma måste gälla vid placeringar av barn och ungdom som sker enligt socialtjänstlagen. Missförhållandena kan oftast vara lika stora för den som placeras enligt socialtjänstlagen som enligt LVU. Omsättningen av handläggare vid socialförvaltningarna är dessutom betydande, vilket kan omöjliggöra en långsiktig vårdplanering om dokumentationen är bristfällig. Vårdnadsöverflyttning Regeringen föreslår att möjligheten att överflytta vårdnaden till familjehemsföräldrarna måste utnyttjas oftare än för närvarande, under förutsättning att en återförening inom överskådlig tid ter sig orealistisk. Denna möjlighet till vårdnadsöverflyttning är speciellt viktig om barnet placeras i familjehem vid mycket späd ålder. Socialnämnderna bör därför åläggas att med ca 2—3 års intervaller överväga en eventuell vårdnadsöverflyttning vid mycket långa familjehemsplaceringar av barn och unga. Oftast försämras de ekonomiska villkoren för familjehemsföräldrarna när de övertar vårdnaden, eftersom de då går miste om ersättningen som familjehemsförälder. Vi föreslår därför att den ekonomiska situationen för familjehemsföräldrar, som övertar vårdnaden av barn, blir utredd. Socialtjänst — kriminalvård Ungdomar under 20 år som begår brott skall i första hand bli föremål för insatser från socialtjänstens sida, samtidigt som straffbarhetsåldern är 15 år. Samarbetet mellan socialtjänsten och rättsväsendet är emellertid långt ifrån friktionsfritt. Detta medför att ungdomar med ett kriminellt beteende lätt kan hamna mellan flera stolar. De verksamma inom socialtjänsten, rättsväsendet, kriminalvården, polisen m. fl. påtalar ofta hur svårt det är att nå resultat eftersom inblandade myndigheter arbetar oberoende av varandra. Samarbetet mellan de inblandade myndigheterna måste stärkas för att förhindra ytterligare brottslighet från unga och lägga grunden för lämpliga insatser från samhällets sida. Samhällets reaktioner gentemot de ungdomar som begår brott måste 15 </div> <div class="block ml_44">Mot. 1989/90 So7 </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3">komma så fort som möjligt i anslutning till brottet. Oavsett om socialtjänsten Mot. 1989/90 eller åklagarmyndigheten handlägger ärendet måste gensvaret bli snabbt. På So7 detta område finns i dag stora brister som med skärpa måste påtalas av riksdagen. Regeringen bör anmodas att se över vilka väntetider som f. n. föreligger och återkomma till riksdagen med förslag om insatser för att möjliggöra en mer skyndsam hantering av ungdomsbrotten. Under senare tid har vi haft en aktiv debatt om våldet bland ungdomarna. Oavsett om våldet har ökat eller främst blivit mera synligt är det riksdagens skyldighet att vidta åtgärder. För att åtgärderna skall bringa resultat måste gemensamma insatser från flera utskott initieras. Ungdomskriminaliteten måste angripas genom en mängd olika insatser. Utöver dem som nämnts med anknytning till LVU-propositionen tar vi här nedan upp i punktform ett antal åtgärder som vi i andra sammanhang har fört fram: □ Kraftfulla insatser mot alkohol- och narkotikamissbruk □ Opinionsbildning för att skärpa föräldraansvaret □ Ökat stöd till ungdomarnas fritidsaktiviteter □ Föräldrar till ungdomar som orsakar skada måste i högre utsträckning bli skadeståndsskyldiga □ Bättre stöd för brottsoffer □ Vidgad tillämpning av bruket att kriminella ungdomar konfronteras med sina offer och resultatet av sina gärningar □ Jourdomstolar, villkorad åtalseftergift, hårdare straffsatser vid upprepad brottslighet samt ökade möjligheter till häktning av ungdomar Parlamentarisk beredning När socialtjänstlagen antogs uttalade riksdagen att lagens tillämpning borde följas av en parlamentarisk beredning. Socialberedningen gavs denna uppgift. Socialberedningen är numera upplöst, men behovet av en parlamentarisk beredning med uppgift att följa den nya sociallagstiftningens tillämpning och ta initiativ till åtgärder för att hantera olika problem kvarstår. I fråga om den aktuella lagen är det inte minst viktigt att vaka över hur tillgången på nödvändiga platser utvecklas och hur den öppna vården byggs ut. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna. Hemställan Med hänvisning till det anförda hemställs 1. att riksdagen hos regeringen begär att det inrättas en parlamentarisk beredning för att följa institutionsvården samt det förebyggande arbetet inom socialtjänstens område med inriktning på barn och unga, 2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om socialjoursverksamhet, 3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om jourplaceringar inom LVU-vården, 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo- 16 </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4">tionen anförts om ungdomar som visat sig alltför våldsamma eller Mot. 1989/90 ohanterliga för § 12-hem, So7 5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av personalutveckling och fortbildning bland grupper som arbetar inom socialtjänsten med barn och unga och inom vård enligt LVU, 6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att socialtjänstlagen skall omfattas av liknande krav på dokumentation som LVU, 7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vårdnadsöverflyttningar vid mycket långa familjehemsplaceringar, 8. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om de ekonomiska villkoren vid vårdnadsöverflyttningar, 9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en barnombudsmannatjänst bör inrättas i enlighet med vad som anförts i motionen, 10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under rubriken socialtjänst - kriminalvård. Stockholm den 14 november 1989 Daniel Tarschys (fp) Barbro Westerholm (fp) Ulla Orring (fp) Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) </div> <div class="block ml_53">17 </div> </div> </div> 1 1 att riksdagen hos regeringen begär att det inrättas en parlamentarisk beredning för att följa institutionsvården samt det förebyggande arbetet inom socialtjänstens område med inriktning på barn och unga avslag =utskottet 1989/90:SoU15 ? 1 1 att riksdagen hos regeringen begär att det inrättas en parlamentarisk beredning för att följa institutionsvården samt det förebyggande arbetet inom socialtjänstens område med inriktning på barn och unga ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om socialjoursverksamhet ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om socialjoursverksamhet avslag =utskottet 1989/90:SoU15 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen til känna vad i motionen anförts om jourplaceringar inom LVU-vården delvis bifall =utskottet 1989/90:SoU15 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen til känna vad i motionen anförts om jourplaceringar inom LVU-vården ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ungdomar som visat sig alltför våldsamma eller ohanterliga för § 12-hem ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ungdomar som visat sig alltför våldsamma eller ohanterliga för § 12-hem delvis bifall =utskottet 1989/90:SoU15 ? 5 5 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av personalutveckling och fortbildning bland grupper som arbetar inom socialtjänsten med barn och unga och inom vård enligt LVU avslag =utskottet 1989/90:SoU15 ? 5 5 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av personalutveckling och fortbildning bland grupper som arbetar inom socialtjänsten med barn och unga och inom vård enligt LVU ? 6 6 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att socialtjänstlagen skall omfattas av liknande krav på dokumentation som LVU ? 6 6 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att socialtjänstlagen skall omfattas av liknande krav på dokumentation som LVU avslag =utskottet 1989/90:SoU15 ? 7 7 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vårdnadsöverflyttningar vid mycket långa familjehemsplaceringar avslag =utskottet 1989/90:SoU15 ? 7 7 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vårdnadsöverflyttningar vid mycket långa familjehemsplaceringar ? 8 8 att riksdagen hos regeringen begär en utredning om de ekonomiska villkoren vid vårdnadsöverflyttningar ? 8 8 att riksdagen hos regeringen begär en utredning om de ekonomiska villkoren vid vårdnadsöverflyttningar avslag =utskottet 1989/90:SoU15 ? 9 9 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en barnombudsmannatjänst bör inrättas i enlighet med vad som anförts i motionen avslag =utskottet 1989/90:SoU15 ? 9 9 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en barnombudsmannatjänst bör inrättas i enlighet med vad som anförts i motionen ? 10 10 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under rubriken socialtjänst - kriminalvård. ? 10 10 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts under rubriken socialtjänst - kriminalvård. avslag =utskottet 1989/90:SoU15 ? INL Inlämning 1989-11-14 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1989-11-15 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1989-11-16 00:00:00 inträffat 2 0316572054501 Daniel Tarschys fp 1 undertecknare 0823175828602 Ulla Orring fp 2 undertecknare 0751528529603 Ingrid Ronne-Björkqvist fp 3 undertecknare 0363228965800 Barbro Westerholm fp 4 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1989/90:28 2014-11-22 10:42:27 motkat Motionskategori - 2014-11-22 10:42:27 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02So7 2019-05-28 10:56:44 tilldelat Tilldelat Socialutskottet 2014-11-22 10:42:27 GD02So7 av Daniel Tarschys m. fl. (fp) mot_198990_so_7.pdf 153240 pdf med anledning av prop. 1989/90:28 om vård i vissa fall av barn och ungdomar https://data.riksdagen.se/fil/17B6D5F5-500F-439B-9E64-7F0533A6F073