2745219GD02So5371989/90So537motmotMotion 1989/90:So537 av Marianne Andersson och Jan Hyttring (båda c)MotionMotionSoU53701989-01-01 00:00:002014-10-14 12:45:062014-10-14 00:00:00Förbud mot amalgam m.m.av Marianne Andersson och Jan Hyttring (båda c) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02So537/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02So537https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02So537
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1989/90: So537</p>
<p>av Marianne Andersson och Jan Hyttring (båda c)<br />
Förbud mot amalgam m.m.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Användningen av amalgam har under ett antal år inneburit lidande för ett<br />
stort antal människor. De medicinska auktoriteterna har präglats av reviroch<br />
prestigetänkande och en uppenbar ovilja att över huvud taget erkänna<br />
att kvicksilverförgiftning existerar.</p>
<p>Vi har under flera år tagit upp frågan i riksdagsmotioner och vi kan konstatera<br />
att inställningen under den tiden sakta förändrats mot en allt större insikt<br />
om problemen. Ännu återstår dock en rad åtgärder som måste till för att<br />
komma till rätta med denna stora förgiftningskälla.</p>
<p>Amalgamet är den största källan till tungmetallbelastning hos människor.<br />
Ändå har det varit lättare att få förståelse för farorna med de utsläpp av<br />
kvicksilver som finns i den yttre miljön. Sambandet mellan försurningen och<br />
den därmed följande utlösningen av tungmetaller som förs allt längre upp i<br />
näringskedjan gör att belastningen ytterligare ökar.</p>
<p>Förbud mot amalgam</p>
<p>Enligt vår uppfattning finns det nu så mycket som talar för att användningen<br />
av amalgam ska upphöra, och vi föreslår att en avvecklingsplan ska upprättas<br />
och ett förbud mot amalgam införas från och med den 1 januari 1992.</p>
<p>Under den tiden kan alternativa tandlagningsmaterial ytterligare förbättras<br />
och tandläkarna kan få information och utbildning i att använda andra<br />
material. Alternativ har funnits i ett 30-tal år och har särskilt under senare<br />
tid utvecklats och förbättrats väsentligt. Användningen har också ökat dramatiskt<br />
under senare år medan amalgamet i motsvarande grad minskat. Vi<br />
har utvecklat detta mer i en annan motion.</p>
<p>Hänvisningsläkare/samverkansteam</p>
<p>Det är viktigt att människor som anser sig vara drabbade av kvicksilverförgiftning<br />
från amalgam tas på allvar och får hjälp med att ställa diagnos. Eftersom<br />
kvicksilverförgiftning är mer ett medicinskt än ett dentalt problem<br />
bör hänvisningsläkare, dvs läkare med speciellt medicinskt ansvar för dessa<br />
patienter, tillsättas. Den kanske bästa formen vore att hänvisningstandläkare,<br />
hänvisningsläkare och personal från övriga berörda områden samarbetar<br />
och bildar ett team som har kompetens att på ett allsidigt sätt möta patienten.</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Utbildning</p>
<p>Utbildningen på läkar- och tandläkarlinjerna bör inkludera information om<br />
amalgamets skadeverkningar. Tandläkarna bör också få utbildning i rätt teknik<br />
vid amalgamsanering för att minska förgiftningssymtomen hos patienterna.<br />
En förbättrad utbildning i användandet av de nya material som finns<br />
är också nödvändig.</p>
<p>Produktregister</p>
<p>Ett produkt- och biverkningsregister för dentala material bör inrättas snarast.<br />
Det får anses självklart att en patient skall informeras om vad amalgam<br />
eller andra tandlagningsmaterial innehåller och vilka biverkningar de kan<br />
ha. Förslag om inrättande av ett sådant register har under flera år beretts<br />
inom regeringskansliet och en proposition utlovats. Senast i höstas lovade<br />
förre socialministern att en proposition skulle föreläggas riksdagen våren<br />
1990. Så blir det inte. I stället hänvisar man nu till arbetet med anpassningen<br />
till EG som ett ytterligare skäl för att skjuta upp denna angelägna fråga i<br />
integrationsprocessen med EG. Nu ska en proposition komma senast 1991.<br />
Vi kan inte acceptera denna förhalning. En proposition bör läggas under våren<br />
1990.</p>
<p>Ersättningsreglerna</p>
<p>Ersättningsreglerna till patienterna vid utbyte av amalgam bör vidgas. I riksförsäkringsverkets<br />
allmänna råd från 1988 rekommenderas visserligen att<br />
patienterna ska få sina amalgamfyllningar utbytta utan avgift vid dokumenterad<br />
allergi och kvicksilverförgiftning trots att socialstyrelsen angett att de<br />
metoder och gränsvärden som finns för att dokumentera detta inte är relevanta.<br />
På det sättet vägras ett stort antal patienter rätten till ersättning trots<br />
att deras sammanlagda symtom visar på kvicksilverförgiftning. Enligt vår<br />
uppfattning bör symtomen tillmätas större betydelse vid fastställande av diagnos.</p>
<p>Dessutom varierar tillämpningen av ersättningsreglerna från en försäkringskassa<br />
till en annan. Det är inte acceptabelt. Den handläggande personalen<br />
på försäkringskassorna bör få bättre information.</p>
<p>Tandvårdspersonalen</p>
<p>Den tandvårdspersonal som arbetar med hanteringen av amalgam t ex vid<br />
sanering och därigenom också kommer i kontakt med kvicksilver har rätt till<br />
en bra arbetsmiljö. Tandvårdspersonalen bör genomgå årliga hälsoundersökningar,<br />
och en regelbunden kontroll av arbetsmiljön i de laboratorier där<br />
kvicksi Iveranalysen görs bör ske.</p>
<p>Avfallsproblem</p>
<p>Vid hantering och sanering av amalgam är det av största vikt att kvicksilvret<br />
inte sprids ut i miljön eller i avfallssystemet. En åtgärd för att hindra detta<br />
är att installera effektiva amalgamavskiljare som också förhindrar förång</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So537</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_54" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>ning av det kvicksilver sorn samlas upp. De måste också placeras omedelbart<br />
intill källan och ha en verkningsgrad som motsvarar kraven i t.ex. Västtyskland<br />
och Schweiz.</p>
<p>Forskningscentrum</p>
<p>Enligt vår uppfattning är det angeläget att de forskare som under lång tid<br />
arbetat med forskning inom detta område och gjort stora framsteg, får fortsätta<br />
och vidareutveckla sitt arbete.</p>
<p>I Uppsala finns en grupp forskare vid institutionen för strålningsvetenskap<br />
som undersökt en växande skara patienter med ökad infektionsbenägenhet,<br />
handikappande trötthet och många andra symtom. Arbetet bedrivs i samarbete<br />
med infektionskliniken vid Akademiska sjukhuset.</p>
<p>Med hjälp av protonstrålar från en partikelaccelerator, (den s.k. PIXEmetoden)<br />
kunde man konstatera att ca 80 % av patienterna har kraftigt förhöjda<br />
halter av kvicksilver i vita och röda blodkroppar. Halterna i enstaka<br />
celler har nivåer som annars bara ses hos t ex svartlistad insjöfisk. Traditionella<br />
mätningar på helblod gav ej denna information. Hos en jämförbar<br />
grupp friska människor kunde inga liknande celler påvisas.</p>
<p>Denna metod visade förutom på kvicksilverförekomsten även på halter av<br />
andra tungmetaller.</p>
<p>Deras forskning tycks nu leda till slutsatsen, att behandling med selen,<br />
vissa vitaminer och ett successivt avlägsnande av amalgamfyllningarna leder<br />
till ett förbättrat hälsotillstånd. Genom dessa åtgärder finner forskarna att<br />
kvicksilverhalterna i cellerna sjunker under den nivå, som är mätbar med<br />
PIXE-metoden.</p>
<p>Intresset för dessa frågor sprider sig nu. Samarbete med expertis från<br />
andra specialiteter har inletts. Landstinget i Uppsala har engagerat sig. Det<br />
fortsatta arbetet inom detta område är dock inte en fråga för Uppsala län.<br />
Det är av nationellt och även internationellt intresse.</p>
<p>För en fortsatt utveckling inom området krävs ett tvärvetenskapligt samarbete<br />
där bl.a. medicinsk, odontologisk, toxikologisk, farmaceutisk och biokemisk<br />
kompetens ingår.</p>
<p>För att detta ska bli möjligt bör ett särskilt forskningscenter inrättas.<br />
Forskning och klinisk verksamhet måste leda fram till nya diagnos- och behandlingsmetoder.<br />
I ett sådant forskningscenter kan den kliniska patientverksamheten<br />
vara en del av forskningen. Eftersom man i Uppsala ligger<br />
långt framme i amalgamfrågan vore det lämpligt att inrätta ett sådant forskningscentrum<br />
där.</p>
<p>På grund av områdets stora nationella intresse bör statliga medel tillföras<br />
för uppbyggnaden av ett sådant forskningscentrum.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen beslutar om förbud mot amalgam fr.o.m. 1992,</p>
<p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om inrättande av hänvisningsläkare,</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So537</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>13</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:29px;">3. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om tandläkar- och läkarutbildningen,</p>
<p style="margin-left:29px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om produkt- och biverkningsregister för dentala material,</p>
<p style="margin-left:29px;">[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om ersättningsreglerna vid amalgamsanering,1]</p>
<p style="margin-left:29px;">[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om information till försäkringskassornas personal,1]<br />
[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om tandvårdspersonalens arbetsmiljö,2]</p>
<p style="margin-left:29px;">[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om avfallsproblemen,3]</p>
<p style="margin-left:29px;">5. att riksdagen beslutar att statliga medel skall utgå för tillskapande<br />
av ett tvärvetenskapligt forskningscentrum i Uppsala.</p>
<p>Stockholm den 25 jan 1990</p>
<p>Marianne Andersson (c) Jan Hyttring (c)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1 1989/90:Sf369</p>
<p>2 1989/90:A289</p>
<p>31989/90:Jo872</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So537</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>14</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>gotab 99695, Stockholm 1990</p>
</div>
</div>
</div>
11att riksdagen beslutar om förbud mot amalgam fr.o.m. 1992uppskov= utskottet1989/90:SoU31?11att riksdagen beslutar om förbud mot amalgam fr.o.m. 1992?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av hänvisningsläkare?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av hänvisningsläkareuppskov= utskottet1989/90:SoU31?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tandläkar- och läkarutbildningenuppskov= utskottet1989/90:SoU31?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tandläkar- och läkarutbildningen?44att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om produkt- och biverkningsregister för dentala material?44att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om produkt- och biverkningsregister för dentala materialavslag= utskottet1989/90:SoU21?55att riksdagen beslutar att statliga medel skall utgå för tillskapande av ett tvärvetenskapligt forskningscentrum i Uppsala.avslag= utskottet1989/90:SoU19?55att riksdagen beslutar att statliga medel skall utgå för tillskapande av ett tvärvetenskapligt forskningscentrum i Uppsala.?INLInlämning1990-01-25 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-02-06 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-02-07 00:00:00inträffat20Marianne Anderssonc1undertecknare0754692641206Marianne Andersson i Vårgårdac1undertecknare0430662617406Jan Hyttringc2undertecknaremotgrundMotionsgrund2014-11-23 10:24:54motkatMotionskategori-2014-11-23 10:24:54statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02So5372019-05-28 10:56:39tilldelatTilldelatSocialutskottet2014-11-23 10:24:54GD02So537av Marianne Andersson och Jan Hyttring (båda c) mot_198990_so_537.pdf137728pdfFörbud mot amalgam m.m.https://data.riksdagen.se/fil/F45EE193-4F6E-4A17-AB57-A85AA941E282