2745475GD02So5321989/90So532motmotMotion 1989/90:So532 Lars Werner m.fl. (vpk)MotionMotionSoU53201990-01-24 00:00:002014-10-14 12:45:042014-10-14 00:00:00Människan och genteknikenLars Werner m.fl. (vpk) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02So532/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02So532https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02So532
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1989/90:So532</p>
<p>Lars Werner m.fl. (vpk)<br />
Människan och gentekniken</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Det är troligt att vi i dag endast står på tröskeln till en enorm utveckling när<br />
det gäller genteknikens användning inom hälso- och sjukvårdsområdet.<br />
Denna kommer successivt att öka i och med den kartläggning som nu pågår<br />
av den mänskliga arvsmassan. Ett syfte med detta är att utröna sambandet<br />
mellan speciella gener och olika sjukdomar men forskarna kommer samtidigt<br />
att kartlägga hela DNA molekylen, dess organisation och funktion. Beträffande<br />
begreppet genteknik finns det en rad definitioner. Vpk:s definition<br />
återfinns i den motion som behandlar biotekniken och som tar upp denna<br />
tekniks användning inom jord- och skogsbruket.</p>
<p>I dag kan man göra kroppsegna ämnen som exempelvis antikroppar och<br />
interferon. Dessa kan sedan delta i kroppens immunförsvar. Det går också<br />
att framställa hormoner, vacciner, enzymer och diagnostika men ännu förhåller<br />
sig detta relativt dyrt.</p>
<p>Forskarna tror att man inom en snar framtid kan göra både massprodukter<br />
och exklusiva varor för sjukvården. Inom räckhåll ligger möjligheten att ta<br />
fram nya kemiska processer och använda genetiskt förädlade växter. En del<br />
forskare tror även att man också framgångsrikt ska kunna behandla vissa<br />
ärftliga sjukdomar som exempelvis thalassemi, som är en ärftlig blodbristsjukdom.</p>
<p>Sjukvårdens kvalitet kommer att öka genom de förbättringar som kan göras<br />
vid diagnostisering av sjukdomar. När det gäller gruppen mikrobiologiska<br />
bakterie- och virussjukdomar kan man få snabbare diagnoser, öka reproducerbarheten,<br />
göra diagnosen nära patienten, dvs redan vid första läkarbesöket,<br />
samt inte bara artdiagnostisera utan även bestämma egenskaper<br />
genom att använda sig av DNA-sonder. Ett exempel på detta är diarré orsakad<br />
av E coli i u-länder. Denna sjukdom förorsakas av vissa virulenta gener<br />
som gör kroppen sjuk. Generna kan isoleras och användas för att diagnostisera<br />
sjukdomen. Malaria, gonorré och klamydia har också kunnat bestämmas<br />
med samma metod.</p>
<p>När det gäller de ärftliga sjukdomarna så kan man i dag få diagnoser på<br />
400 sjukdomar, vilket utgör ca en tiondel av ett uppskattat antal ärftliga<br />
komponenter i DNA.</p>
<p>Behandling kan i dag ske med proteiner och peptider (enzymer) och beståndsdelar<br />
i DNA. Tillväxthormon för läkning av sår, för läkning av ben<br />
och dvärgväxt. Det går att producera insulin mot diabetes, vävnadsaktivato</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>rer mot blodpropp och som tillsats i p-piller. koagulationsfaktorer vid<br />
blödarsjuka, interleukiner vid störningar i immunförsvaret samt kroppsegna<br />
interferoner mot virus- och vissa tumörsjukdomar.</p>
<p>Förebyggandet av sjukdomar genom främst olika vacciner, bygger på<br />
sjukdomsalstrande DNA komponenter eller på artspecifika ämnen. Idén<br />
bakom detta är att man producerar de genprodukter som är direkt ansvariga<br />
för sjukdomen. Antikroppar kan då riktas mot dessa. Exempel är; malaria,<br />
polio, gulsot, kikhosta och gonorré. Dessa specifika vacciner kan lätt uppdateras<br />
genom att man byter ut komponenter och man får även en renare produkt.<br />
Med genteknik går det också att konstruera levande mikroorganismer<br />
där man genetiskt förstört den sjukdomsalstrande förmågan. Ett sådant vaccin<br />
är billigt att framställa och kan vara till stor nytta om man vill utrota eller<br />
lindra sjukdomar i tredje världen.</p>
<p>När det gäller gentekniken är det just nu många bollar i luften, många politiska<br />
beslut som måste fattas. Hur man etiskt ska se på denna teknik utreddes<br />
redan för fem år sedan, men riksdagen har ännu inte tagit ställning<br />
till utredningsförslagen. Fosterdiagnostiken har utretts och utredningen har<br />
lämnat förslag som berör gentekniken. I den sittande transplantationsutredningen<br />
finns även delar som berör detta område. Forskningsetiken har utretts<br />
och redovisas i en SOU, Forskningsetisk prövning, organisation, information<br />
och utbildning och kommer kanske under året att bli föremål för<br />
ställningstaganden. När det gäller bioteknik så berör denna även hälso- och<br />
sjukvårdens område. Inom detta avsnitt kommer även en utredning att presenteras.<br />
Till detta kommer frågan om patent på liv att tas upp för reglering.</p>
<p>Det är utifrån detta som vpk nu tar upp några synpunkter och gör några<br />
överväganden.</p>
<p>Vpk anser att det behövs både etiska normer, lagstiftning samt etiska<br />
nämnder som både är lokala, regionala och nationella. En strävan är en lagstiftning<br />
som täcker hela det gentekniska området, människor, djur och annat<br />
levande i naturen. Om detta är 1990-talets stora fråga så får den inte stå<br />
utanför en tillsyn och lagreglering som förhoppningsvis kan ge stadga och<br />
trygghet och vara en garant mot godtycke. Från forskarhåll är det tänkbart<br />
att man inte vill ha en utveckling mot ökad kontroll och det är möjligt att<br />
forskarsamhället eller enskilda forskare vill bestämma över verktyg, tillsyn,<br />
ekonomi och utveckling. Mot detta är vårt krav insyn, information och lagstiftning.<br />
Vi förväntar oss dock inte att en önskvärd reglering av bio- och<br />
genteknik kan ske i ett slag utan att den byggs upp med ett så brett folkligt<br />
stöd som möjligt där debatt, opinionsbildning och kunskapsinhämtning är<br />
viktiga beståndsdelar.</p>
<p>Det är mycket i forskningsresultatens tillämpning som vpk är positiv till.<br />
Vi tycker också att vi ännu rent allmänt kan överblicka området och att det<br />
finns möjligheter att stävja avarter och otillbörligt utnyttjande av tekniken.<br />
Vi har dessutom en grundläggande tro på att människor gör sitt bästa för att<br />
vi ska få en bra värld att leva i. Vi bör skaffa oss så mycket kunskap vi kan.<br />
Alla ska ha inblick i forskarnas arbete så att vi tillsammans kan fatta beslut<br />
om framtiden.</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So532</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>25</p>
</div>
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Genteknikens etik</p>
<p>För drygt fem år sedan redovisades en utredning om Genteknisk integritet,<br />
SOU 1984:88. Den tog upp många aspekter på etiken och formulerade en<br />
etiskt norm. Med utgångspunkt i utredningen kom regeringen under våren<br />
1989 med ett förslag till lagrådsremiss som tog upp följande:</p>
<p>a) genteknikens användning på människans kropps- och könsceller samt<br />
handhavandet av befruktade ägg från människan</p>
<p>b) normer för:</p>
<p>- genteknisk diagnostik, tillåten genterapi, genetisk information,</p>
<p>- forskning och försök på befruktade ägg.</p>
<p>Konkret blir det fråga om en lagstiftning för specifik användning:</p>
<p>1. I samband med hälsoundersökningar.</p>
<p>Tanken är att ingen analys av genernas deoxyribonukleinsyra (DNA) eller<br />
ribonukleinsyra (RNA) får ske vid allmänna hälso- undersökningar utan tillstånd<br />
av socialstyrelsen. För ett sådant tillstånd krävs en klar medicinskt motiverad<br />
målsättning. Den insamlade informationen ska ha ett effektivt sekretesskydd.<br />
Deltagarnas samtycke måste inhämtas.</p>
<p>2. Forskning och försök på befruktade ägg från människa.</p>
<p>Det är tänkt att lagen ska förbjuda försök som sker med ägg senare än 14<br />
dagar räknat från dagen för befruktningen. Därefter ska sådana ägg förstöras.<br />
Befruktade ägg ska inte få förvaras i fryst tillstånd mer än ett år. Ägg<br />
som varit med i medicinska försök får inte föras in i en kvinnas kropp. Tidsgränsen<br />
ska kunna jämkas om det föreligger "synnerliga skäl”.</p>
<p>Utredningen tyckte att man skulle bestämma gränser för när forskning<br />
inte ska vara tillåten och därför fördes ett resonemang om när mänskligt liv<br />
kan tänkas uppstå. I diskussionen formulerades tre möjligheter till ställningstagande.<br />
Det första gällde att mänskligt liv uppstår när spermien och<br />
ägget sammansmälter och den blivande individen får en arvsmassa. En annan<br />
asikt var att människan blev människa när det befruktade ägget fäster<br />
vid livmoderväggen och neuralröret börjar sin utveckling till hjärna, som<br />
sker efter 10—12 dagar, vilket kan betecknas som ett slags hjärnfödsel. En<br />
tredje åsikt var att tillblivelsen är en process som börjar vid befruktningen<br />
och därefter utvecklas gradvis.</p>
<p>Detta oaktat bör forskning kunna bedrivas på befruktade ägg men ska begränsas<br />
till överblivna ägg från en befruktningssituation som vanligtvis blir<br />
över vid s.k. in vitro fertilisering, och tiden ska maximeras till 14 dagar räknat<br />
från befruktningen. Några synnerliga skäl ska inte få förekomma.</p>
<p>När det gäller cellforskning anser vi att forskning på kroppsceller är acceptabelt<br />
men att forskning på könsceller inte kan anses som etiskt godtagbart.</p>
<p>Vpk säger i dagsläget nej till användningen av genteknik vid allmänna hälsoundersökningar,<br />
screening. Främst på grund av svårigheterna med kontrollen<br />
och tillsynen. Vi vill först se ett förslag om hur socialstyrelsen skulle<br />
organisera en sådan funktion innan vi tar ställning till ett godkännande.</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So532</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>26</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Detta ska inte behöva hindra forskningen på kroppsceller om denna görs under<br />
i dag accepterade former.</p>
<p>Förutom denna uppstramning i en lagstiftning accepterar vpk de av genetiska<br />
kommittén lämnade förslagen till etiska normer som en utgångspunkt<br />
för verksamheten.</p>
<p>Fosterdiagnostiken och gentekniken</p>
<p>Fosterdiagnostik med hjälp av genteknik har under senare tid varit omdebatterad.<br />
Framförallt diskuterar man vilken information om fostret som är<br />
önskvärd och om det etiskt riktiga i selektiva aborter.</p>
<p>I utredningen om fosterdiagnostik, SOU 1989:51 Om fosterdiagnostik och<br />
om sena aborter, har man slagit fast föräldrarnas rätt och i första hand kvinnans<br />
rätt, att bestämma även över de selektiva aborterna.</p>
<p>Det ska inte vara medicinskt motiverat att enbart ta reda på barnets kön<br />
utan syftet ska vara att se om fostret lider av någon sjukdom eller skada.<br />
De nuvarande indikationerna för diagnostiken bör slopas och det ska vara<br />
kvinnan själv som bestämmer över om hon vill genomgå fosterdiagnostik.</p>
<p>Vpk anser att denna princip är riktig och om det går att införa metoder<br />
som kan fastställa diagnoser utan att få kunskap om kön så är vi för en regel<br />
om utelämnande av uppgifter om kön vid fosterdiagnostik. Läkaren måste<br />
dock alltid delge patienten all sin kunskap.</p>
<p>Utredningen föreslår även att screeningundersökningar med fosterdiagnostik,<br />
där genteknik kommer till användning, ska kunna tillåtas efter beslut<br />
av socialstyrelsen. Att undersöka större grupper kvinnor ser vpk inget större<br />
värde med och vi ställer oss i nuläget avvisande till detta förslag liksom tidigare<br />
till förslaget om allmänna hälsoundersökningar där man använder genteknik.</p>
<p>Det är viktigt med en allsidig information till föräldrar om det väntade<br />
barnet misstänks kunna födas med en missbildning. Vpk anser att särskilda<br />
metoder ska utvecklas för en sådan information och är positiva till tanken på<br />
en utbyggd genetisk vägledning. Kvinnan ska under varje skede av graviditeten<br />
ha rätt till en kuratorskontakt. Det är också viktigt att hon har tillgång<br />
till kontakt med en genetiker och omsorgskurator som kan förmedla vilka<br />
stora livskvaliter det ändå finns trots ett handikapp.</p>
<p>Transplantationer och genteknik</p>
<p>I dag förekommer inom transplantationskirurgin experiment främst med<br />
transplantation av fosterceller. Det gäller då främst inom diabetesforskningen,<br />
forskning kring Alzheimers sjukdom samt för att fä fram metoder<br />
som hindrar avstötning av organ vid transplantationer. Vid forskningen använder<br />
man sig av aborterade foster. Vpk vill i detta sammanhang anföra två<br />
viktiga principer. Den första är att kvinnan ska ha lämnat sitt medgivande<br />
till att det aborterade fostret får användas. Hon bör också ha möjlighet till<br />
information om hur detta kommer att användas. Den andra principen är att<br />
införa en reglering av när ett medicinskt experiment ska övergå till terapi/behandling.<br />
Det ska handla om ett klart uttalat beslut. Beslut som kan hanteras<br />
av de föreslagna nämnderna.</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So532</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>27</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Forskningsetiska överväganden</p>
<p>I sin rapport, SOU 1989:75, föreslår Forskningsetiska kommittén att varje<br />
högskolas institutionsstyrelse ska utse en särskild grupp som får ansvaret för<br />
att en forskningsetisk granskning sker. Den gruppen ska sedan vid behov<br />
överlämna detta till en kommitté. Dessa av kommittén föreslagna forskningsetiska<br />
kommittéer ska vara rådgivande men deras ord ska vara helt utslagsgivande<br />
och det ska inte gå att forska utan deras medgivande. Allmänheten<br />
ska också kunda vända sig dit med sina klagomål om de anser att någon<br />
forskare brister i omdöme. På fakultetsnivå ska det finnas kommittéer<br />
som granskar all forskning som sker på människan.</p>
<p>Vpk anser, som tidigare framkommit, att detta inte är tillräckligt. Vi kräver<br />
en noggrannare reglering och i linje med detta vill vi ha en lokal, regional<br />
och nationell nämndverksamhet som ska verka övergripande för både biooch<br />
genteknisk forskning. Förutom kontroll och tillsyn ska dessa nämnder i<br />
sina direktiv ha en starkt uttalad uppgift av informativ och kunskapsspridande<br />
karaktär.</p>
<p>Patentfrågor</p>
<p>I vår motion ang förbud mot patentering av levande materia, har vi tagit<br />
ställning mot det orimliga i att kunna patentera liv. Vi anser att upphovsrättsliga<br />
frågor måste kunna lösas på annat sätt.</p>
<p>Forskningsöversyn</p>
<p>Det finns dåliga samlade kunskaper om hur omfattande, vilken organisation,<br />
inriktning och eventuella intentioner som finns på det gentekniska området.<br />
Vpk önskar att en kartläggning görs av denna forskning, både den som sker<br />
i privat och i offentlig regi. Vi anser att redovisningen kan vara gemensam<br />
för både gen- och biotekniken.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:30px;">1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en lagstiftning som<br />
är övergripande för gen- och bioteknikområdet,</p>
<p style="margin-left:30px;">2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till reglering av forskning<br />
på befruktade överblivna mänskliga ägg så att tiden för sådan<br />
forskning maximeras till 14 dagar och att några skäl för fortsatt forskning<br />
inte skall få förekomma,</p>
<p style="margin-left:30px;">3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbud mot forskning<br />
på könsceller,</p>
<p style="margin-left:30px;">4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbud mot att genteknik<br />
används vid allmänna hälsoundersökningar,</p>
<p style="margin-left:30px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om vikten av etiska normer för användning av genteknik,</p>
<p style="margin-left:30px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i mo</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So532</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>28</p>
</div>
<div class="block ml_53" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_49" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:30px;">tionen anförts om kvinnans rätt att bestämma om hon vill genomgå<br />
fosterdiagnostik och göra en selektiv abort,</p>
<p style="margin-left:30px;">7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om möjligheten att utelämna uppgifter om kön vid fosterdiagnostik,</p>
<p style="margin-left:30px;">8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbud mot allmänna<br />
undersökningar med fosterdiagnostik,</p>
<p style="margin-left:30px;">9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om att utveckla metoder för genetisk vägledning,</p>
<p style="margin-left:30px;">10. att riksdagen hos regeringen begär förslag till reglering av hur<br />
aborterade foster får användas i forskningen dör information till kvinnan<br />
och hennes medgivande slås fast,</p>
<p style="margin-left:30px;">11. att riksdagen hos regeringen begär en reglering av när ett medicinskt<br />
experiment skall övergå till terapi/behandling,</p>
<p style="margin-left:30px;">[att riksdagen hos regeringen begär förslag till inrättandet av lokal,<br />
regional och nationell nämnd eller motsvarande med informativa,<br />
kunskapsspridande och kontrollerande funktioner,1]</p>
<p style="margin-left:30px;">[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om det orimliga i att kunna patentera liv,2]</p>
<p style="margin-left:30px;">12. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som<br />
kartlägger den privata och offentliga forskning som bedrivs med genmanipulation.</p>
<p>Stockholm den 24 januari 1990</p>
<p>Lars Werner (vpk)</p>
<p>Berith Eriksson (vpk) Lars-Ove Hagberg (vpk)</p>
<p>Bo Hammar (vpk) Margo Ingvardsson (vpk)</p>
<p>Ylva Johansson (vpk) Bertil Måbrink (vpk)</p>
<p>Gudrun Schyman (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So532</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>'1989/90:Ub752<br />
21989/90: L813</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>29</p>
</div>
<div class="block ml_52" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_51" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_23" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_29" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_46" />
</div>
</div>
11att riksdagen hos regeringen begär förslag till en lagstiftning som är övergripande för gen- och bioteknikområdetuppskov= utskottet1989/90:SoU31?11att riksdagen hos regeringen begär förslag till en lagstiftning som är övergripande för gen- och bioteknikområdet?22att riksdagen hos regeringen begär förslag till reglering av forskning på befruktade överblivna mänskliga ägg så att tiden för sådan forskning maximeras till 14 dagar och att några skäl för fortsatt forskning inte skall få förekomma?22att riksdagen hos regeringen begär förslag till reglering av forskning på befruktade överblivna mänskliga ägg så att tiden för sådan forskning maximeras till 14 dagar och att några skäl för fortsatt forskning inte skall få förekommauppskov= utskottet1989/90:SoU31?33att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbud mot forskning på könscelleruppskov= utskottet1989/90:SoU31?33att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbud mot forskning på könsceller?44att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbud mot att genteknik används vid allmänna hälsoundersökningar?44att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbud mot att genteknik används vid allmänna hälsoundersökningaruppskov= utskottet1989/90:SoU31?55att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av etiska normer för användning av genteknikuppskov= utskottet1989/90:SoU31?55att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av etiska normer för användning av genteknik?66att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnans rätt att bestämma om hon vill genomgå fosterdiagnostik och göra en selektiv abort?66att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnans rätt att bestämma om hon vill genomgå fosterdiagnostik och göra en selektiv abortuppskov= utskottet1989/90:SoU31?77att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att utelämna uppgifter om kön vid fosterdiagnostikuppskov= utskottet1989/90:SoU31?77att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att utelämna uppgifter om kön vid fosterdiagnostik?88att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbud mot allmänna undersökningar med fosterdiagnostik?88att riksdagen hos regeringen begär förslag till förbud mot allmänna undersökningar med fosterdiagnostikuppskov= utskottet1989/90:SoU31?99att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utveckla metoder för genetisk vägledninguppskov= utskottet1989/90:SoU31?99att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utveckla metoder för genetisk vägledning?1010att riksdagen hos regeringen begär förslag till reglering av hur aborterade foster får användas i forskningen där information till kvinnan och hennes medgivande slås fast?1010att riksdagen hos regeringen begär förslag till reglering av hur aborterade foster får användas i forskningen där information till kvinnan och hennes medgivande slås fastuppskov= utskottet1989/90:SoU31?1111att riksdagen hos regeringen begär en reglering av när ett medicinskt experiment skall övergå till terapi/behandlinguppskov= utskottet1989/90:SoU31?1111att riksdagen hos regeringen begär en reglering av när ett medicinskt experiment skall övergå till terapi/behandling?1212att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som kartlägger den privata och offentliga forskning som bedrivs med genmanipulation.?1212att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning som kartlägger den privata och offentliga forskning som bedrivs med genmanipulation.uppskov= utskottet1989/90:SoU31?INLInlämning1990-01-25 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-02-06 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-02-07 00:00:00inträffat20Lars Werner m.fl.vpk1undertecknare0856559235708Lars Wernervpk1undertecknare0558681738602Lars-Ove Hagbergvpk2undertecknare0555321980101Bo Hammarvpk3undertecknare0601901584501Margó Ingvardssonvpk4undertecknare0519019074802Bertil Måbrinkvpk5undertecknare0Margo Ingvardssonvpk6undertecknare011731125914Ylva Johanssonvpk6undertecknare0236004923301Gudrun Schymanvpk7undertecknare0401511670506Berith Erikssonvpk8undertecknaremotgrundMotionsgrund2014-11-21 12:03:26motkatMotionskategori-2014-11-21 12:03:26statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02So5322019-05-28 10:56:38tilldelatTilldelatSocialutskottet2014-11-21 12:03:26GD02So532Lars Werner m.fl. (vpk) mot_198990_so_532.pdf322623pdfMänniskan och genteknikenhttps://data.riksdagen.se/fil/F63703CB-F2E4-471E-AB4F-5AC0E7EA5D09