2743929GD02So5221989/90So522motmotMotion 1989/90:So522 av Marianne Andersson och Jan Hyttring (båda c)MotionMotionSoU52201990-01-25 00:00:002014-10-14 12:44:592014-10-14 00:00:00Biverkningar av dentala materialav Marianne Andersson och Jan Hyttring (båda c) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02So522/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02So522https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02So522
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1989/90:So522</p>
<p>av Marianne Andersson och Jan Hyttring (båda c)<br />
Biverkningar av dentala material</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Debatten om amalgam och om de alternativa materialen förs vanligen utan<br />
beaktande av eller tillgång till elementära fakta om användning, hur valet<br />
av material utvecklas, kostnader för olika material och den redovisning av<br />
förgiftningar och andra biverkningar som finns. Detta leder till att argument<br />
av följande slag kan användas som försvar för att behålla amalgam: ”Utskottets<br />
majoritet tycker att det är en självklarhet att man skall ha ett färdigprovat<br />
alternativ när man fattar ett beslut”.</p>
<p>Diskussionen bör beakta kostnadsnivån för olika grupper av tandlagningsmaterial<br />
för att bli meningsfull. En grupp omfattar guld, glaskeramer, porslin<br />
m.fl. De ligger på kostnadsnivån 1 000 kr. per lagning eller däröver. I den<br />
lägre prisklassen finns amalgam (200 kr./lagning) med främst compositer och<br />
eventuellt olika cement som alternativ i prisnivån 300 kr. Det huvudsakliga<br />
valet vid vanliga tandlagningar står därför mellan amalgam och compositer,<br />
material som har använts i mer än 150 resp. 30 år.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Materialanvändning i privattandvården 1975-1987. 1000-tal. Källa RFV</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:3px;">År</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">Amalgam</p>
</td>
<td><p style="margin-left:38px;">Compositer m.m.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">% Compositer</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">1975</p>
</td>
<td><p>1 057</p>
</td>
<td><p style="margin-left:38px;">240</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">18</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">1980</p>
</td>
<td><p>996</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">330</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">25</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">1981</p>
</td>
<td><p>1 091</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">417</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">28</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">1982</p>
</td>
<td><p>1 070</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">446</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">29</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">1983</p>
</td>
<td><p>1 020</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">467</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">31</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">1984</p>
</td>
<td><p>1 001</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">511</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">34</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">1985</p>
</td>
<td><p>925</p>
</td>
<td><p style="margin-left:38px;">578</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">38</p>
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:3px;">1987</p>
</td>
<td><p style="margin-left:7px;">ca 772</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">ca 690</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">47</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p>Jämförelsen avser medelstora fyllningar i kindtänder, eftersom främre tänder<br />
nästan aldrig lagas med amalgam.</p>
<p>Som framgår ovan har andelen compositer hela tiden ökat och torde för<br />
1989 överstiga 50%. Detta visar att privattandläkare idag oftare använder de<br />
alternativa materialen än amalgam, även för medelstora lagningar på tuggytor,<br />
trots att dessa enligt Socialstyrelsen bara skulle få användas för små fyllningar.<br />
Med den starka dominans de alternativa materialen haft sedan länge<br />
för lagningar i de främre tänderna innebär detta att större delen av befolkningen<br />
i praktiken har testats för överkänslighet mot plastcompositer. 1</p>
</div>
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_44"><p style="margin-left:7px;">Mot.<br />
1989/90<br />
So522—529</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr SoS22-529</p>
</div>
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_48" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Hållbarheten hos amalgam resp. alternativa material är en annan fråga<br />
som diskuteras. Hållbarheten brukar mätas i hur stor andel som inte behövt<br />
ersättas/repareras inom en femårsperiod. Tre under senare år publicerade<br />
internationella forskningsrapporter (Bayne år 1989 och Hendriks 1988 i J of<br />
Dental Res. och Fukushima 1988 i JADA) redovisar samstämmigt att compositer<br />
har påtagligt bättre hållbarhet än amalgam. Andelen med fel är upp<br />
till 50 % högre för amalgamfyllningar. Undersökningarna avser medelstora<br />
lagningar på tuggytor.</p>
<p style="margin-left:3px;">Förgiftning, allergiska reaktioner m.fl. biverkningar</p>
<p style="margin-left:3px;">I tandvårdstaxan finns en ”omgörningsparagraf”, § 9, som innebär att försäkringskassorna<br />
beviljar gratis tandvård/utbyte vid konstaterad avvikande<br />
reaktion mot dentala material. Enligt Riksförsäkringsverkets statistik beviljas<br />
gratis omgörning i ca 1 000 fall per år fördelat på orsaker enligt följande:</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Prövade omgörningsfall 1985-1988.</p>
</td>
<td><p>Källa RFV</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:19px;" />
</td>
</tr><tr><td><p style="margin-left:89px;">1985</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">1987'</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">1988</p>
</td>
<td><p style="margin-left:19px;">Avslag 87/88</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Oral lichen</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">382</p>
</td>
<td><p>810</p>
</td>
<td><p style="margin-left:19px;" />
</td>
</tr><tr><td><p>Kvicksilverförgiftning</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">50</p>
</td>
<td><p>76</p>
</td>
<td><p style="margin-left:19px;">104</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Allergi </p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">184</p>
</td>
<td><p>240</p>
</td>
<td><p style="margin-left:19px;" />
</td>
</tr><tr><td><p>Övrigt</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">118</p>
</td>
<td><p>139</p>
</td>
<td><p style="margin-left:19px;" />
</td>
</tr><tr><td><p>Totalt 1 294</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">734</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">1 265</p>
</td>
<td><p style="margin-left:19px;" />
</td>
</tr><tr><td><p>Avslag ca 200</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">155</p>
</td>
<td><p>224</p>
</td>
<td><p style="margin-left:19px;" />
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_3"><p>1 Avser 11 månader och ändrad redovisningstidpunkt</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">I gruppen Övrigt kan dölja sig enstaka fall med överkänslighetsreaktion avseende<br />
dentala material.</p>
<p style="margin-left:3px;">Den kan konstateras att försäkringskassorna i minst 22 fall år 1987/88 har<br />
godkänt diagnosen kvicksilverförgiftning från amalgam, samtidigt som 104<br />
personer fått avslag. Andelen avslag är hög då människor har svårt att få<br />
hjälp med diagnos, som dessutom skall ställas efter metoder som Socialstyrelsen<br />
år 1989 funnit vara irrelevanta. Många faller också ifrån på grund av<br />
svårigheter att hantera försäkringsreglerna. Man kan därför inte längre som<br />
LEK-utredningen år 1987 hävda: ”1 själva verket vet vi inte om sådana fall<br />
(kvicksilverförgiftning av amalgam) existerar”.</p>
<p style="margin-left:3px;">Mot bakgrund av att fakta talar mot kvicksilveranvändning både när det<br />
gäller överkänslighet, förgiftning och skador på foster, har vi svårt att dela<br />
följande i riksdagen framförda farhågor: ”Med en tidsbegränsad awecklingsplan<br />
riskerar man sannerligen att hoppa ur askan i elden. Vi har exempel<br />
från läkemedelsområdet där man alltför snabbt bytt från ett gammalt till<br />
ett nytt läkemedel i tron att det nya var bättre och säkrare. Neurosedynkatastrofen<br />
med ett par hundra missbildade barn i Sverige och tusentals utomlands<br />
är exempel på detta”. Som vi här visat skulle vi i så fall redan befinna<br />
oss ”i elden” efter 30 års användning.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det är alltid väsentligt för debatt och beslut att grundfakta finns tillgängliga.<br />
I avvaktan på proposition betr. produktkontroll och biverkningsregister<br />
för dentala material som departementet nu avser försena ytterligare är det</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So522</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>2</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>av stor vikt att grundfakta hämtas ur officiell statistik och myndigheters sammanställningar.<br />
Dessa uppgifter bör ingå i underlaget för prövning av förslaget<br />
om förbud mot amalgam som vi yrkar på i en annan motion.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:30px;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om redovisning av utvecklingen t.o.m. 1989 av användningen<br />
av olika dentala material samt framtagning av biverkningsrapporter<br />
och redovisning av hållbarhets- och biverkningsstudier.</p>
<p>Stockholm den 25 januari 1990</p>
<p>Marianne Andersson (c) Jan Hyttring (c)</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So522</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>3</p>
</div>
</div>
</div>
11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisning av utvecklingen t.o.m. 1989 av användningen av olika dentala material samt framtagning av biverkningsrapporter och redovisning av hållbarhets- och biverkningsstudier.uppskov= utskottet1989/90:SoU31?11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om redovisning av utvecklingen t.o.m. 1989 av användningen av olika dentala material samt framtagning av biverkningsrapporter och redovisning av hållbarhets- och biverkningsstudier.?INLInlämning1990-01-25 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-02-06 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-02-07 00:00:00inträffat20Marianne Anderssonc1undertecknare0754692641206Marianne Andersson i Vårgårdac1undertecknare0430662617406Jan Hyttringc2undertecknaremotgrundMotionsgrund2014-11-22 18:43:27motkatMotionskategori-2014-11-22 18:43:27statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02So5222019-05-28 10:56:37tilldelatTilldelatSocialutskottet2014-11-22 18:43:27GD02So522av Marianne Andersson och Jan Hyttring (båda c) mot_198990_so_522.pdf136113pdfBiverkningar av dentala materialhttps://data.riksdagen.se/fil/416DD64D-1117-4E78-AC86-00A1764871B8