2757338 GD02So5 1989/90 So5 mot mot Motion 1989/90:So5 av Lena Öhrsvik (s) Motion Motion SoU 5 0 1989-11-09 00:00:00 2014-10-14 12:44:48 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1989/90:28 om vård i vissa fall av barn och ungdomar av Lena Öhrsvik (s) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02So5/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02So5 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02So5 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen</p> </div> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_3"><p>av Lena Öhrsvik (s)</p> <p>med anledning av prop. 1989/90:28 om vård<br /> i vissa fall av barn och ungdomar</p> </div> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_43"><p>Mot.</p> <p>1989/90</p> <p>So5-9</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Huvuddelen av samhällets stöd till barn och ungdomar sker inom den generella<br /> välfärdspolitiken. Också den riktade familjepolitiken är generell till sin<br /> karaktär. Som komplement finns sedan socialtjänstens insatser lokalt för att<br /> se till att alla barn får sina behov tillgodosedda. Inriktningen är att barn skall<br /> kunna känna trygghet och bli behandlade med respekt för sin egen person.</p> <p>Trots alla insatser finns och kommer det att finnas barn som i olika situationer<br /> far illa. Därför är det nödvändigt med en skyddslag som innehåller<br /> vissa tvångsåtgärder. Grunderna i en sådan lag har varit likartade genom<br /> åren och stor politisk enighet har rått om dessa, även om debatten utanför<br /> den lagstiftande församlingen tidvis varit mycket häftig.</p> <p>I propositionen föreslås nu en del justeringar, förändringar och kompletteringar.<br /> Det är bra att man på många ställen i förslaget poängterar barns rätt<br /> till kontinuitet och stabilitet i sina relationer. Det är också bra att man måste<br /> följa upp frivilliga placeringar.</p> <p>Bestämmelsen om s. k. flyttningsförbud förs nu in i den nya lagen. Det är<br /> då viktigt att man både vid tillämpningen och i den allmänna debatten noga<br /> skiljer på förutsättningarna för ingripanden i de olika typerna av åtgärder.</p> <p>I propositionen påpekas att det är ett grundläggande behov hos alla barn<br /> att känna tillhörighet och i största möjliga utsträckning slippa utsättas för<br /> avbrott i betydelsefulla relationer. Det påpekas att barns rätt till kontinuitet<br /> och stabilitet skall vara ett övergripande mål för alla hjälpinsatser, och att<br /> barnets rätt till en stabil uppväxtmiljö skall beaktas. I propositionen har föreslagits<br /> att beslut om flyttningsförbud skall fattas av länsrätten, men att socialnämnden<br /> var tredje månad skall överväga om flyttningsförbudet skall bestå.<br /> De fall där flyttningsförbud kommer i fråga är de, där barnet har vistats<br /> i familjehem under lång tid, eventuellt från födelsen, och där föräldrarna av<br /> olika orsaker inte haft kontakt med barnet — antingen för att sådan inte har<br /> kunnat etableras, eller för att föräldrarna inte velat ha kontakt med barnet.</p> <p>I sådana fall måste det ta mycket lång tid, om det över huvud taget går, att<br /> etablera sådana kontakter att barnet kan flytta hem inom rimlig tid. Det är<br /> inte rimligt att utsätta barnet för situationen att dess tillvaro i familjehemmet<br /> — där det vistats lång tid — skall ifrågasättas var tredje månad. Socialutredningen<br /> föreslog på sin tid omprövning var tredje månad av omhändertagande.<br /> Vid behandlingen av betänkandet restes starka invändningar mot den</p> </div> <div class="block ml_52"><p>1</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr So5-9</p> </div> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_43" /> <div class="block ml_48" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>osäkerhet som i så fall skulle uppstå för barnet. Samma förhållande uppstår Mot. 1989/90</p> <p>nu för dessa barn, vars tillvaro ifrågasätts. Förslaget rimmar inte med vad So5</p> <p>som i övrigt anförs i propositionen om lagstiftning till barns skydd, utan utgår<br /> mer ifrån vilka intressen föräldrar kan ha.</p> <p>I propositionen har föreslagits en utvidgning av anmälningsskyldigheten<br /> enligt 71 § i socialtjänstlagen, så att alla myndigheter inom hälso- och sjukvården<br /> samt socialtjänsten och anställda hos sådana myndigheter har anmälningsplikt.<br /> Den särskilda utredaren har föreslagit en vidare anmälningsplikt,<br /> vilket de flesta remissinstanser har tillstyrkt eller lämnat utan erinran. Enligt<br /> min uppfattning är det inte tillräckligt att andra myndigheter har möjlighet<br /> att göra anmälan. I barnens intresse bör de ha skyldighet att göra anmälan.</p> <p>Den formulering som fanns i 1960 års barnavårdslag bör fortfarande gälla till<br /> sitt innehåll.</p> <p>Anmälningsskyldigheten åvilar nu enbart myndigheter och sjukvårdspersonal<br /> utanför myndigheter. I landet växer nu upp allt fler former av barnomsorg<br /> och andra verksamheter. Det finns också privatskolor, som inte har den<br /> anmälningsskyldighet och uppgiftsskyldighet som omnämns i 71 §. Jag anser<br /> därför, att i lagen också bör tas in bestämmelser om anmälnings- och uppgiftsskyldighet<br /> för privata och kooperativa verksamheter som angår barn.</p> <p>Eftersom skyddsaspekten för barn betonas i förslaget, finner jag det märkligt<br /> att något uttalande om vittnesplikt inte diskuterats. I JuU:s betänkande<br /> 1989/90:7 har som argument mot att undanta psykologer från frågeförbudet<br /> bl. a. anförts att omfattningen av uppgiftsskyldigheten i 71 § socialtjänstlagen<br /> inom kort kommer att bli föremål för riksdagens ställningstagnade. I<br /> föreliggande proposition har emellertid inte frågan behandlats på något sätt.</p> <p>I utskottsbetänkandet påpekas, att genom att den till vars förmån frågeförbudet<br /> är uppställt lämnar sitt samtycke till vittnesförhöret, detta kan komma<br /> till stånd. Utskottet har då inte noterat, att LVU är skrivet till skydd för<br /> barn, och att det är vårdnadshavaren som i sådana fall måste lämna sitt samtycke<br /> (i de flesta fall gäller detta barn som omhändertas p. g. a. brister i omsorgen).<br /> Eftersom barn och föräldrar har motstridande intressen, är det<br /> mindre troligt att sådant medgivande lämnas, och tillräckliga uppgifter kan<br /> inte lämnas i rättens behandling av målet. Redan nu sker så gott som alla<br /> förhandlingar i LVU-mål inför stängda dörrar, och det är inte heller det frågan<br /> gäller. Frågan är i stället hur domstolen skall få fram sådana uppgifter<br /> att barnet får det skydd som lagen medger.</p> <p>Jag ser med tillfredsställelse, att i propositionen föreslagits, att offentligt<br /> biträde får förordnas för barn i samtliga mål, alltså även beträffande flyttningsförbud.<br /> Emellertid finns inget förslag om ändring av det offentliga biträdets<br /> funktioner.</p> <p>Utredningen om barnets rätt föreslog i sitt betänkande 1987:7 att det skall<br /> finnas en särskild ställföreträdare för det icke processbehöriga barnet såväl<br /> i föräldrabalksmål som i sociala mål. Något sådant förslag finns inte i propositionen.</p> <p>Ett icke processbehörigt barn kan inte föra sin egen talan och får heller<br /> inte ge sitt offentliga biträde fullmakt att företräda det. Med tanke på förslaget<br /> att offentligt biträde skall kunna förordnas i mål beträffande flyttnings</p> <p>förbud, där barnets uppfattning bör tillmätas den största betydelse, bör det 2</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p style="margin-left:4px;">offentliga biträdet kunna vara ställföreträdare för barnet, och därmed kunna Mot. 1989/90</p> <p style="margin-left:4px;">överklaga beslut som rör barnet i LVU-mål. Att så inte har kunnat ske har So5</p> <p style="margin-left:4px;">påtalats som en brist i gällande lagstiftning. Det är också angeläget, att riksdagen<br /> betonar möjligheten att i ett tidigt skede av utredningen förordna ett<br /> offentligt biträde.</p> <p style="margin-left:4px;">Frågan om barns talerätt har utretts sedan 1970-talet. Det är på tiden att<br /> detta löses. Riksdagen bör därför ge regeringen till känna att barn snarast<br /> ges talerätt i sociala mål i enlighet med förslag från utredningen om barnets<br /> rätt.</p> <p style="margin-left:4px;">Hemställan</p> <p style="margin-left:4px;">Med hänvisning till det ovan anförda föreslås</p> <p style="margin-left:32px;">1. att riksdagen avslår förslaget att socialnämnden var tredje månad<br /> skall överväga om flyttningsförbud skall bestå,</p> <p style="margin-left:32px;">2. att riksdagen beslutarom ändring i 71 § i socialtjänstlagen i enlighet<br /> med vad som anförts i motionen samt att erforderlig lagtext utarbetas<br /> i behörigt utskott,</p> <p style="margin-left:32px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br /> anförts om vittnesplikt,</p> <p style="margin-left:32px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om barns talerätt.</p> <p style="margin-left:4px;">Stockholm den 9 november 1989</p> <p style="margin-left:4px;">Lena Öhrsvik (s)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr So5-9</p> </div> <div class="block ml_53"><p>3</p> </div> <div class="block ml_3" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_0" /> </div> </div> 1 1 att riksdagen avslår förslaget att socialnämnden var tredje månad skall överväga om flyttningsförbud skall bestå avslag =utskottet 1989/90:SoU15 ? 1 1 att riksdagen avslår förslaget att socialnämnden var tredje månad skall överväga om flyttningsförbud skall bestå ? 2 2 att riksdagen beslutar om ändring i 71 § i socialtjänstlagen i enlighet med vad som anförts i motionen samt att erforderlig lagtext utarbetas i behörigt utskott ? 2 2 att riksdagen beslutar om ändring i 71 § i socialtjänstlagen i enlighet med vad som anförts i motionen samt att erforderlig lagtext utarbetas i behörigt utskott delvis bifall =utskottet 1989/90:SoU15 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vittnesplikt delvis bifall =utskottet 1989/90:SoU15 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vittnesplikt ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om barns talerätt. ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om barns talerätt. avslag =utskottet 1989/90:SoU15 ? INL Inlämning 1989-11-14 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1989-11-15 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1989-11-16 00:00:00 inträffat 2 0455312624903 Lena Öhrsvik s 1 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1989/90:28 2014-11-23 18:56:18 motkat Motionskategori - 2014-11-23 18:56:18 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02So5 2019-05-28 10:56:35 tilldelat Tilldelat Socialutskottet 2014-11-23 18:56:18 GD02So5 av Lena Öhrsvik (s) mot_198990_so_5.pdf 135278 pdf med anledning av prop. 1989/90:28 om vård i vissa fall av barn och ungdomar https://data.riksdagen.se/fil/2B13A318-15B5-4C8B-98C3-BFF7CC0A6018