2758503 GD02So471 1989/90 So471 mot mot Motion 1989/90:So471 av Maj Britt Theorin m.fl. (s) Motion Motion SoU 471 0 1990-01-24 00:00:00 2014-10-14 12:44:35 2014-10-14 00:00:00 Ett kvinnomedicinskt informationscentrum av Maj Britt Theorin m.fl. (s) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02So471/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02So471 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02So471 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br /> 1989/90:So471</p> <p>av Maj Britt Theorin m.fl. (s)</p> <p>Ett kvinnomedicinskt informationscentrum</p> </div> <div class="block ml_3"><p>En avgörande faktor när det gäller utformningen av kvinnosjukvården är att<br /> den är sammanställd av män med mäns värderingar. Men också den medicinska<br /> vetenskapen är av historisk tradition uppbyggd av och fortfarande i<br /> stor utsträckning praktiserad av män. Manliga värderingar och intressen, liksom<br /> manligt synsätt har varit styrande för forskning och utveckling.</p> <p>Som ett exempel kan nämnas SVBK, vilket står för ”svid, värk och brännkärring”,<br /> ett uttryck som introducerades vid en föreläsning i invärtes medicin<br /> 1970 och sen dess återkommit inom medicinen.</p> <p>Från år 1970 då detta djupt kvinnoföraktande uttryck utgjorde en lärdom,<br /> har forskningen med ett specifikt kvinnoperspektiv fått en alltmer ökad uppmärksamhet.<br /> Det gäller främst inom samhällsvetenskapen där man vunnit<br /> ny kunskap om hur kvinnors speciella livsvillkor i dagens samhälle och hur<br /> den rådande maktstrukturen verkat och verkar förtryckande på kvinnor.</p> <p>En sjukvård uppbyggd av män och med manliga värderingar får otvetydigt<br /> effekter för kvinnorna. Närmast till hands ligger tanken på kvinnors födande<br /> och smärta i samband med förlossningen som alltför länge betraktades som<br /> ”naturlig” och därmed inte skulle dämpas. Det krävdes en massiv kvinnoreaktion<br /> och många års arbete innan den självklara rätten till smärtlindring<br /> vid förlossning förelåg.</p> <p>En annan är kvinnors värk. Värkproblem är vanligare bland kvinnor än<br /> bland män. Många kvinnor får snabbt psykosomatisk etikett. Värkbrutna<br /> kvinnor kan ofta målande beskriva sina kroppsliga symptom men på frågan<br /> om hur det känns att ha så ont kan de inte svara. De har oftast inte ord för<br /> det känslotillstånd de befinner sig i och beskriver en olustsituation i konkreta<br /> kroppsliga termer och söker för somatisk vård.</p> <p>De verkliga hälsoproblemen för kvinnor, urin vägsbesvären, de gynekologiska<br /> infektionerna, belastningsskadorna och muskelvärken, har man nonchalerat<br /> eller gett tilläggsdiagnosen av psykisk natur. En förändring har dock<br /> skett under senare år när det gäller kvinnors muskelvärk genom att diagnosen<br /> fibromyalgi har ställts. Många kvinnor har därmed fått bekräftelse på<br /> och erkännande av sin värk. Frågor man måste ställa sig är varför fibromyalgi<br /> nästan bara drabbar kvinnor. Vad kan sjukvårdens bristande intresse<br /> för kvinnors värk ha betytt för sjukdomens svårighetsgrad och utveckling?<br /> Vad måste göras för att förhindra att fler kvinnor drabbas av denna värk?</p> <p>Att ta kvinnor på allvar innebär att lyssna på kvinnliga patienter, ägna de</p> </div> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>ras vardagssjukdomar respekt och tid, uppvärdera och inkludera kvinnors<br /> annorlunda livsvillkor i alla medicinska bedömningar och att ge mer uttrymme<br /> för medicinsk kvinnoforskning.</p> <p>Ett centralt beläget kvinnomedicinskt informationscentrum skulle fylla en<br /> viktig funktion. Här skulle uppgifter om kvinnoforskning som pågått, pågår<br /> eller planeras kunna finnas liksom protokoll och rapporter från internationella<br /> konferenser som berör kvinnors hälsa. Kvinnor skulle där kunna diskutera<br /> sina hälsofrågor med medicinskt kunniga. Ett referensbibliotek med ett<br /> brett urval av såväl svensk som utländsk kvinnomedicinsk litteratur jämte<br /> informationsblad och broschyrer om hälsofrågor för kvinnor skulle kunna<br /> upprättas där. Sakkunniga artiklar skulle kunna sammanställas där för att ge<br /> kvinnor kunskap om sin kropp och dess funktion.</p> <p>Den medicinska vetenskapen har hittills betraktats som en objektiv vetenskap<br /> och därmed också könsneutral. Så är inte fallet. Kvinnoförtryck existerar<br /> också inom det medicinska området. När frågan om ett kvinnomedicinskt<br /> informationscentrum togs upp i riksdagen för ett antal år sedan reagerade<br /> det manligt dominerade Läkarsällskapet negativt och förordade i stället<br /> "en förstärkning av psykosomatiken inom de specialiteter som handlägger<br /> speciellt kvinnliga sjukdomar”. En sådan satsning kan nog i och för sig vara<br /> bra men leder onekligen till synsättet att kvinnor är a priori psykiskt svaga<br /> av naturen eller att boten finns i en bättre anpassning till den aktuella livssituationen.<br /> Men tanken bakom är inte att ett kvinnomedicinskt informationscentrum<br /> skall vara ett alternativ till nödvändig förstärkning av vården utan<br /> ett komplement med uppgift att se till att arbetet verkligen bedrivs i kvinnors<br /> intresse.</p> <p>Remissvaret visade ett direkt motstånd mot en möjlighet att öka kunskapen<br /> om kvinnors hälsa. Socialstyrelsen däremot var positiv till motionen liksom<br /> samtliga centra och fora för kvinnoforskning och andra kvinnoorganisationer.<br /> Kvinnors och mäns intressen ställdes tydligt mot varandra. Den medicinska<br /> (manliga) världen slog vakt om sin allvetande roll. Kvinnors försök<br /> att utanför det etablerade systemet skapa sig en egen bild av verkligheten<br /> motades tillbaka till det medicinska fadershuset.</p> <p>Socialutskottet menade att motionen tog upp en angelägen och ofta förbisedd<br /> fråga, nämligen behovet av forskning och kunskapsspridning när det<br /> gäller kvinnors speciella hälsoproblem. Männens syn på tillvaro och livsvillkor<br /> dominerar och återspeglas också inom medicinen, menade utskottet. Utskottet<br /> ansåg det angeläget med fortsatt forskning med kvinnomedicinsk inriktning<br /> och att former måste finnas för att på ett effektivt sätt föra ut forskningsresultat<br /> på området. Utskottet tog till slut ställning för det manliga synsättet<br /> och biföll inte motionen men ansåg att regeringen i lämpligt sammanhang<br /> bör överväga möjligheten att tillgodose de önskemål som framförts i<br /> motionen. Något förslag har inte kommit från regeringen.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av ett<br /> kvinnomedicinskt informationscentrum.</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p> <p>So471</p> </div> <div class="block ml_53"><p>7</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om att den medicinska och biologiska kvinnoforskningen<br /> bör ges prioritet.</p> <p>Stockholm den 24 januari 1990</p> <p>Maj Britt Theorin (s)</p> <p>Margareta Winberg (s) Ingegerd Sahlström (s)</p> <p>Lahja Exner (s) Ulla Pettersson (s)</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p> <p>So471</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Karin Wegestål (s)</p> </div> <div class="block ml_24"><p style="text-align:right;">Kristina Svensson (s)</p> </div> </div> </div> 1 1 att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av ett kvinnomedicinskt informationscentrum uppskov = utskottet 1989/90:SoU31 ? 1 1 att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av ett kvinnomedicinskt informationscentrum ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den medicinska och biologiska kvinnoforskningen bör ges prioritet. ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den medicinska och biologiska kvinnoforskningen bör ges prioritet. avslag = utskottet 1989/90:UbU25 ? INL Inlämning 1990-01-25 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-02-06 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-02-07 00:00:00 inträffat 2 0205148684308 Maj Britt Theorin s 1 undertecknare 0406670261803 Lahja Exner s 2 undertecknare 0235331390700 Kristina Svensson s 3 undertecknare 041436203711 Ulla Pettersson s 4 undertecknare 0874604979107 Margareta Winberg s 5 undertecknare 0944338157703 Karin Wegestål s 6 undertecknare 0311892218602 Ingegerd Sahlström s 7 undertecknare motgrund Motionsgrund 2014-11-21 21:12:37 motkat Motionskategori - 2014-11-21 21:12:37 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02So471 2019-05-28 10:56:32 tilldelat Tilldelat Socialutskottet 2014-11-21 21:12:37 GD02So471 av Maj Britt Theorin m.fl. (s) mot_198990_so_471.pdf 104414 pdf Ett kvinnomedicinskt informationscentrum https://data.riksdagen.se/fil/8D013BBF-6BFF-48DA-A896-B165CB06E72E