2745370 GD02So407 1989/90 So407 mot mot Motion 1989/90:So407 av Iréne Vestlund (s) Motion Motion SoU 407 0 1990-01-18 00:00:00 2014-10-14 12:44:03 2014-10-14 00:00:00 Regionsjukvård av Iréne Vestlund (s) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02So407/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02So407 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02So407 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1989/90: So407</p> <p>av Iréne Vestlund (s)<br /> Regionsjukvård</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Regionsjukvårdsutredningens slutbetänkande lämnades hösten 1978. Det är<br /> snart 12 år sedan. Det följande riksdagsbeslutet innebar, att en ny paragraf<br /> (§37) infördes i sjukvårdslagen fr.o.m. 1981-01-01. Den säger, att regeringen<br /> får föreskriva att riket skall delas in i regioner för hälso- och sjukvård som<br /> berör flera landstingskommuner. Landstingskommunerna skall samverka i<br /> frågor som rör sådan hälso- och sjukvård.</p> <p>Förordningen om rikets indelning i regioner för hälso- och sjukvård som<br /> berör flera landstingskommuner utfärdades 1982-06-30. Den trädde i kraft<br /> 1984-01-01.</p> <p>Lagstiftningen innebär således att parterna inom en region skall samverka<br /> i fråga om hälso- och sjukvård som berör flera huvudmän. Samverkan skall<br /> grundas på planer hos huvudmännen. Sättet för samplaneringen bör regleras<br /> i överenskommelser mellan huvudmännen och ske i former som garanterar<br /> ett parlamentariskt inflytande.</p> <p>I huvudsak bestäms samverkan mellan landstingen i ett riksavtal, som<br /> bl.a. innehåller regler om planering och samordning av den högspecialiserade<br /> vården samt normer för de regionala avtalen. Regionvårdsavtalet består<br /> av dels normer för reglering av vårdtjänster, dels regler för planering<br /> och samordning av gemensamma vårdresurser samt dels bestämmelser om<br /> samarbetsorgan, kansliresurser m.m.</p> <p>Inom hälso- och sjukvården sker en fortlöpande utveckling. Förbättrade<br /> och förfinade undersöknings- och behandlingsmetoder, ny kunskap, nya<br /> läkemedel och ny teknik förändrar snabbt förutsättningarna. Det som i dag<br /> är regionvård är i morgon länssjukvård. Takten i den processen ökar. Gränsdragningen<br /> mellan länssjukvård och regionvård måste kontinuerligt omprövas.<br /> Det gäller även det ekonomiska läget i utnyttjande av resurserna,<br /> också resurser avsedda för den högspecialiserade vården.</p> <p>Medborgarnas berättigade krav att fritt få välja läkare, vårdnivå och plats<br /> för vården måste mötas och tillgodoses på ett rimligt sätt. Den ambitionen<br /> speglas i bl.a. landstingsförbundets rekommendation 1989-12-14 ”förbättrade<br /> möjligheter för människor att välja var de skall få hälso- och sjukvård”.</p> <p>Medborgarna har rätt att ställa höga krav på hälso- och sjukvården. Fortsatt<br /> hög tilltro till den offentliga vården fordrar att den är lätt tillgänglig, rättvis,<br /> av hög kvalitet, kostnadseffektiv och tillgodoser behoven.</p> <p>Sjukvård är något som i grunden måste vara decentraliserad eftersom</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>själva vårduppgiften är av den karaktären. Sjukvård ges alltid människa mot<br /> människa. Det är aldrig en organisation eller en institution eller en mängd<br /> administrativa regler som ger vården. Strukturen skall hjälpa till att styra<br /> sjukvården efter människornas behov. Inom landstingen pågår därför en<br /> snabb utveckling mot målstyrning i kombination med decentraliserat ekonomi-<br /> och resultatansvar. Det innebär, att den verksamhetsansvarige måste ha<br /> ett betydande mått av frihet att avgöra hur resurser skall disponeras. Engagemang<br /> och energi måste tas till vara.</p> <p>Sex års erfarenhet av nu snart tolv år gamla överväganden är inte enbart<br /> positiva. Regionsjukvårdsutredningen bygger på en centraliserad och hårt<br /> planerad organisation. Denna organisationsform uppmuntrar inte till engagemang<br /> och ansvarstagande.</p> <p>Trots långtgående planeringsambition har regionsjukvårdens kostnadsökningar<br /> varit höga, sannolikt högre än för övrig hälso- och sjukvård. Det kan<br /> delvis bero på bristande incitament för kostnadseffektivitet. Den hårda styrningen<br /> av den högspecialiserade vården inom varje region hindrar önskvärd<br /> konkurrens mellan vårdgivare och medger inte för köparlandstingen att göra<br /> rationella och kostnadseffektiva val i regionvården.</p> <p>Samverkansnämndernas tillkomst har medfört ytterligare en nivå i hälsooch<br /> sjukvården och innebär att nödvändig samverkan mellan läns- och regionnivån<br /> skall kanaliseras/förmedlas via nämnden. Det rationella i detta<br /> kan ifrågasättas. Flexibilitet och snabb anpassning till ändrade förutsättningar<br /> tillgodoses bättre genom direkt samverkan mellan landstingen (köpare<br /> och säljare) i form av ordinära civilrättsliga avtal (vårdavtal).</p> <p>Nuvarande lagstiftning är således inte anpassad till dagens situation och<br /> morgondagens krav. Det bör prövas om det finns skäl att i särskild lag reglera<br /> hur samverkan skall ske mellan landstingen inom hälso- och sjukvården.<br /> Om en översyn av lagstiftningen kommer fram till att samhällets krav på<br /> forskning och utveckling jämte utbildning samt lokalisering av viss högspecialiserad<br /> vård inte kan tillgodoses utan stöd i lag, bör lagstifningen utformas<br /> enbart för att täcka dessa krav.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:30px;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om utvärdering av konsekvenserna av 37 § i sjukvårdslagen.</p> <p>Stockholm den 18 januari 1990<br /> Iréne Vestlund (s)</p> <p>Ove Karlsson (s) Leo Persson (s)</p> <p>Inger Hestvik (s) Bengt-Ola Ryttar (s)</p> </div> <div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1989/90<br /> So407</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Arne Mellqvist (s)</p> </div> <div class="block ml_53"><p style="margin-left:6px;">8</p> </div> </div> </div> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering av konsekvenserna av 37 § sjukvårdslagen. uppskov = utskottet 1989/90:SoU31 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvärdering av konsekvenserna av 37 § sjukvårdslagen. ? INL Inlämning 1990-01-25 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-02-06 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-02-07 00:00:00 inträffat 2 0288448506702 Iréne Vestlund s 1 undertecknare 0575287564902 Inger Hestvik s 2 undertecknare 0119158487501 Ove Karlsson s 3 undertecknare 080652068106 Leo Persson s 4 undertecknare 04671560703 Bengt-Ola Ryttar s 5 undertecknare 0465435843419 Arne Mellqvist s 6 undertecknare motgrund Motionsgrund 2014-11-23 14:46:22 motkat Motionskategori - 2014-11-23 14:46:22 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02So407 2019-05-28 10:56:25 tilldelat Tilldelat Socialutskottet 2014-11-23 14:46:22 GD02So407 av Iréne Vestlund (s) mot_198990_so_407.pdf 72789 pdf Regionsjukvård https://data.riksdagen.se/fil/6EE16B97-EB58-4BFD-9900-44EA7604B0FF