2741677GD02So3241989/90So324motmotMotion 1989/90:So324 av Lars Werner m.fl. (vpk)MotionMotionSoU32401990-01-25 00:00:002014-10-14 12:43:542014-10-14 00:00:00Socialpolitikenav Lars Werner m.fl. (vpk) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02So324/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02So324https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02So324
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_3"><p>1989/90:So324</p>
<p>av Lars Werner m.fl. (vpk)<br />
Socialpolitiken<br />
</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:6px;">Mot.<br />
1989/90<br />
So324—327</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p style="margin-left:17px;">&</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Allmänt anses socialpolitiken omfatta olika förmåner som kan vara generella<br />
som exempelvis barnbidrag, inkomstprövade som bostadsbidragen eller<br />
relaterade till inkomst som sjukpenningen. Socialpolitiken är också samhällets<br />
service till människor, hemhjälp, barnomsorg etc, samt vård och behandling.<br />
I denna snäva meningen ses socialpolitiken som ett skyddsnät och<br />
många anser att detta är tillräckligt.</p>
<p>Vpk anser att socialpolitiken i större utsträckning, än som nu är fallet,<br />
även ska inbegripa delar av arbetsmarknadspolitiska åtgärder som kan sättas<br />
in för att lösa sociala problem. Vidare kan prisregleringar, kontroll över investeringar<br />
och inkomstöverföringar vara av betydelse för socialpolitiken.<br />
Till detta kommer, som en av grundförutsättningarna för samhällsförändringen,<br />
bra social samhällsplanering. Den fysiska miljön, anser vi är underskattad,<br />
som en grogrund för sociala problem, trots den bittra erfarenheten<br />
av 1960-talets bostadsbyggnadsprogram.</p>
<p>I denna motion om socialpolitiken tar vi upp övergripande värderingar av<br />
sociallagstiftningen, subjektiva motsättningar i socialt arbete, social samhällsplanering,<br />
familjernas ställning, barnomsorg och omvårdnaden om<br />
äldre.</p>
<p>Halva vår befolkning har inkomster under 100000 kr. och av dem är ca 3<br />
miljoner kvinnor. Över en halv miljon människor har socialbidrag med den<br />
standard som detta innebär. Utslagningen har aldrig varit så stor som nu.<br />
Antalet förtidspensionärer har de senaste åren ökat med omkring 50000<br />
varje år. Detta har fått ske trots en högkonjunktur som varat nästan hela<br />
decenniet. Tidigare var ökade kostnader för fattigvård och utslagning beviset<br />
för lågkonjunktur och hög arbetslöshet, nu är det överhettningen i ekonomin.</p>
<p>Det har också varit vräkningarnas förlovade tid, inte ens statartiden kan<br />
överträffa 1980-talet många flyttlass. Ohälsan drabbar oss olika. Socialstyrelsens<br />
folkhälsorapport talar sitt tydliga språk. När sjukvården samtidigt får<br />
en allt mindre del av bruttonationalprodukten så drabbas också de sämst<br />
ställdas möjligheter att få vård.</p>
<p>De privata initiativen på detta område har knappast bidragit till några förbättringar.<br />
Snarare finns det risk för en utarmning av en tilltänkt vårdvolym<br />
och riskerna för en A- och B-sjukvård är uppenbar. Långtidsvårdsavdel</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>1</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr So324-327</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_48" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>ningar stängs och äldre människor riskerar uppenbart att glömmas bort eller<br />
fara illa medan den privata vården kan ge sjukvård inom 24 timmar.</p>
<p>I skolan diskuteras den dåliga skolmaten, sönderfallande skolböcker och<br />
nerslitna, allergiframkallande skollokaler.</p>
<p>Den ofärdiga välfärden</p>
<p>Vpk vill undanröja orsakerna till den nya fattigdomen. Vi vill att samhället<br />
på lämpligaste sätt skaffar sig kunskaper om en ny fördelningspolitik. Det<br />
behövs forskning och kunskapsbildning och denna bör vara av två slag; en<br />
ekonomisk och en social.</p>
<p>På 1960-talet inledde Gunnar och Maj-Britt Inghe ett arbete med att kartlägga<br />
”den ofärdiga välfärden”. Det är något av deras sätt att angripa de resursknappas<br />
situation som i dag behövs.Vi vill få underlag och åtgärdsprogram<br />
för utsatta barn, ensamstående föräldrar, hemlösa etc.</p>
<p>Omedelbara åtgärder</p>
<p>Men vi behöver inte sitta med händerna i kors och vänta på forskning och<br />
utredning. En del felaktigheter borde rättas till med det snaraste. I en rad<br />
motioner till årets riksmöte har vpk motionerat om sådana åtgärder. Det gäller<br />
jämställdhetsfrågor, ungdomsfrågor och handikappades möjligheter i<br />
samhället.</p>
<p>Sjukpenningen, en del pensioner, föräldrapenningen, kontanta arbetsmarknadsunderstöd,<br />
asylbidrag m.fl. är ofta så låga att de understiger vad<br />
som behövs för en skälig levnadsnivå. De måste därför kompletteras med<br />
socialbidrag. Vpk anser att detta är ett orimligt förhållande och bör rättas<br />
till.</p>
<p>Att kunna förmedla arbeten till arbetslösa i en högkonjunktur ser ut att<br />
vara en svårare konst än när det är sämre tider. Vpk anser att det med en mer<br />
socialt inriktad förmedlingsverksamhet, där arbetsförmedlingar, socialtjänst<br />
och sökande kan samarbeta, skulle underlätta för människor som står utanför<br />
arbetsmarknaden att få och framförallt behålla ett arbete.</p>
<p>I flera år har det förts en etisk diskussion inom socialtjänsten utan att<br />
denna blivit vägledande för verksamheten. Detta beror antagligen på att etiken<br />
varit så otydlig. Sociallagarna har på sitt sätt bidragit till att skapa denna<br />
otydlighet då det funnits utrymme att gå in i olika roller, även förmyndarens,<br />
revisorns eller förvaltarens.</p>
<p>Mycket av det sociala arbetet blir därför som tidigare; vid det gamla. Det<br />
får en inriktning mot problem. En motivering och argumentering för bistånd<br />
utifrån det negativa. Människor blir inte subjekt utan objekt och som sådana<br />
fråntagna sin identitet och ofta manipulerade. Åtminstone upplever man det<br />
så. De positiva sidorna är det svårare, för att inte säga omöjligt, att se. Det<br />
som handlar om att frigöra människors resurer och tillvara ta dem och de<br />
subjektiva värdena som människors glädje, värme och entusiasm.</p>
<p>Det behövs en fortsatt granskning och utvärdering av sociallagstiftningen.<br />
Det kan exempelvis vara en översyn av hur andra lagar påverkar socialtjänstlagen,<br />
exempelvis förvaltningslagarna. Men till detta ska det också kopplas</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So324</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>2</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>en utvärdering av vad som kan kallas socialtjänstens psykosociala klimat.<br />
Vpk föreslår därför att socialberedningen återupptar sin granskning och<br />
uppföljning av socialtjänstlagen.</p>
<p>Social samhällsplanering</p>
<p>Optimismen var stor under 1960-talet och stora delar av 1970-talet. Då fanns<br />
det ett stort intresse att med gemensamma ansträngningar lösa problemen<br />
med segregation, ojämlikhet och sociala orättvisor.</p>
<p>Tekniker, arkitekter, ingenjörer, ekonomer och socialarbetare försökte<br />
vara lyhörda för nya krav. Det fanns en optimism och framtidstro på att via<br />
samarbete och i samförstånd lösa och förebygga sociala problem och då även<br />
använda sig av samhällsplaneringen.</p>
<p>Institutioner som exempelvis Nordplan hade medvind. Där utvecklades<br />
bland annat en särskild utbildning i social planering. Tekniker och socialarbetare<br />
skulle lära sig att tala samma språk. Det skulle byggas in sociala mål<br />
i den fysiska och ekonomiska planeringen. I kommunerna utarbetades budgetar<br />
med socialt innehåll och styrning. Bostadsförsörjningsprogram och<br />
andra traditionella instrument för planering integrerades med sociala tankar.<br />
Försöksverksamheter initierades i flera kommuner. Regeringen, socialstyrelsen,<br />
planverket, bostadsstyrelsen med flera centrala myndigheter stimulerade<br />
planering genom positiva uttalanden och allmänna råd.</p>
<p>Optimismen var stor bland många socialarbetare. Det fanns visioner om<br />
nya fantastiska möjligheter att med stöd av socialtjänstlagen förbättra människors<br />
livsvillkor och välfärd. Filosofin var helhetssyn, helhetslösningar och<br />
samverkan.</p>
<p>I början av 1980-talet sprack allt. I dag hotas Nordplan av nedläggning och<br />
vpk har motionerat om att det ska få finnas kvar och förhoppningsvis inte<br />
bara som relik utan i ett framgångsrikt arbete.</p>
<p>Det var besparingskraven som knäckte planeringen. Man började tala om<br />
stagnation och tillbakagång samt försiktighet med våra gemensamma<br />
pengar. Socialarbetarna pressades successivt ut på socialbyråernas arbetsrum<br />
för att ”effektivt” sköta akuta ärenden. Vad som nu gällde var planering<br />
för nedrustning. Samhället hade inte längre råd att försöka förverkliga mål<br />
som solidaritet, jämlikhet och rättvisa. Samtidigt hade vissa grupper i samhället<br />
en otrolig inkomst- och förmögenhetsökning.</p>
<p>Vpk vill stödja en förnyad satsning på samhällsplaneringen, men ett hinder<br />
är att samhällsplaneringen inriktas mot förhandlingsplanering dvs. en<br />
privatisering även av planeringen. Då blir problemet att samhället frånhänder<br />
sig styrmedlen. Man förutsätter att privata intressen ska ta över och driva<br />
traditionell offentlig verksamhet och de offentligt anställda står och knäar<br />
när de ständigt får höra att privatdriven verksamhet är bättre än offentlig<br />
och lämnar den offentliga sektorn.</p>
<p>Vpk anser inte att socialtjänstlagen har nått upp till sina ambitioner vad<br />
avser det som kallas strukturinriktade insatser. Man arbetar inte ens med<br />
den ambitionen i sikte. Tvärtom har det gått åt motsatta hållet. Antingen<br />
måste lagstiftarna formulera om målen eller skärpa lagstiftningen. Vpk föreslår<br />
det sistnämnda.</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So324</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr So324-327</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Familjen</p>
<p>Centralt för vpk när det gäller familjepolitiken är jämställdhetsfrågorna. Det<br />
är viktigt att männen får möjligheten att ta ansvar för barn och hem. Vi har<br />
upprepade gånger föreslagit en kvotering av föräldrapenningen när två vårdnadshavare<br />
finns i familjen. Vi återupprepar nu i en särskild motion detta<br />
krav.</p>
<p>Sex timmars arbetsdag med bibehållen lön skulle innebära att man i familjerna<br />
får mer tid för varandra och ger förutsättningar för båda att på lika<br />
villkor ha både barn och arbete.</p>
<p>Vpk är mot tanken på vårdnadsbidrag. Ett sådant skulle motverka jämlikheten<br />
mellan män och kvinnor och konservera de traditionella könsrollerna.<br />
Alla undersökningar visar att kvinnor vill förvärvsarbeta. Samtidigt vet vi att<br />
kvinnorna har huvudansvaret för hem och barn. Dubbelarbetet sliter hårt.<br />
Det kan vara lockande att ta mot ett vårdnadsbidrag. Den egna vardagen<br />
skymmer de samhälleliga konsekvenserna som införandet av ett vårdnadsbidrag<br />
skulle få. Ett vårdnadsbidrag skulle även snedvrida möjligheterna till<br />
en bra fördelningspolitik.</p>
<p>Vpk är för kollektiva lösningar. Av den anledningen måste vi underlätta<br />
för kollektiva boendeformer och utveckla daghemmen till kontaktcentrum<br />
för föräldrar. Tätare sociala nätverk skulle hjälpa många människor med att<br />
bryta sin isolering. Detta gäller i hög grad för de ensamstående föräldrarna.</p>
<p>Vi vill bygga ut den kommunala familjerådgivningen så att alla kan få stöd<br />
vid separationer. Med en utbyggnad kan man få fram bra och för barnen fungerande<br />
samarbetsavtal när föräldrarna skiljer sig.</p>
<p>Barns rätt till båda föräldrarna borde vara en naturlig rättighet. Nu är det<br />
inte så och då måste samhället underlätta ekonomiskt och socialt för föräldrarna.<br />
Det är varje år 20000-25000 barn som berörs av skilsmässor. Umgängesrätten<br />
blir den spröda länk som det fortsatta föräldraskapet ska upprätthållas<br />
med. Här behövs en rad insatser. En förtur vid bostadsförmedlingen<br />
för att få en bostad nära den andra föräldern vore en adekvat åtgärd<br />
för att främja kontakten mellan föräldern och barnet. Vi vill införa fria resor<br />
för barn som ska träffa förälder som inte bor på samma ort. Det behövs<br />
också fria resor för föräldern som ska besöka barnet. Båda föräldrarna, inte<br />
bara den som har vårdnaden, ska ha fullt bostadsbidrag så att båda kan ha<br />
en bostad med utrymme för barn. Det behövs en föräldrautbildning och det<br />
behövs utbildning för yrkeskategorier som arbetar med barn i skilsmässosituationer.</p>
<p>Vpk vill också att barn som far illa eller befinner sig i en risksituation ska<br />
få stöd. När det gäller dessa anser vi att det är viktigt med en ökad samverkan<br />
mellan myndigheter för att dessa barn ska få möjlighet till skydd. Det är<br />
också viktigt att barnen får en egen ombudsman och därför har vi i en särskild<br />
motion föreslagit inrättandet av en sådan tjänst vid barnmiljörådet.</p>
<p>Barnomsorgen</p>
<p>Regeringen fattade år 1985 beslut om full behovstäckning inom barnomsorgen<br />
till år 1991. Vi vet nu att man inte klarar den målsättningen. Vpk kräver<br />
nu att regeringen tar sig an barnomsorgen på ett mer bestämt sätt och upp</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So324</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>4</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>rättar en ny planperiod. Vi begär också av regeringen att de kommer med<br />
förslag till en ny lagstiftning om alla barns rätt till barnomsorg.</p>
<p>Det ska vara socialstyrelsens rekommendationer om barngrupper som ska<br />
vara normgivande. I normen sägs:</p>
<p>För åldersgrupperna 3-7 år bör barngrupperna inte vara större än 15 barn.<br />
För åldersgrupperna upp till tre år bör antalet barn inte överstiga tio. I de<br />
utvidgade syskongrupperna, 0,5-12 år, bör barnantalet inte överstiga 12-15<br />
barn, beroende på gruppens sammansättning.</p>
<p>Personaldisponeringen är också viktig. När det gäller personaltätheten anser<br />
vpk att socialstyrelsens rekommendationer bör gälla som miniminorm.<br />
Detta innebär för utvidgade syskongrupper 0,40 personal per barn i åldrarna</p>
<p>0,5-3 år, 0,2 i åldrarna 3-7 år och 0,17 i åldrarna 7-12 år. För vanliga syskongrupper<br />
och fritidshemsgrupper föreslås tre personal på 15 barn.</p>
<p>Förutom bindande normer för den ordinarie personalen behövs normer<br />
för fasta vikarier. För dessa bör en fast vikarie på var femte personal anställas.</p>
<p>Barnen behöver dessutom tillräckligt utrymme att röra sig på. Ytnormer<br />
behöver återinföras och fastställas till 9,0-9,5 kvadratmeter för varje plats.<br />
Det ska finnas vissa möjligheter till dispens om goda planlösningar kompenserar<br />
en mindre yta.</p>
<p>Dessa normer ska vara bindande för alla daghem och fritidshem i landet i<br />
vilken regi de än bedrivs.</p>
<p>Daghemstaxorna ska vara lägre och inte tillåtas variera så kraftigt som nu<br />
mellan kommunerna. Kostnaden får inte vara så hög att familjerna inte anser<br />
att de har råd med daghemsplats.</p>
<p>Vpk har också föreslagit att vidareutbildning av barnskötare och outbildad<br />
personal ska ske med bibehållen lön.</p>
<p>Vpk anser också att barn upp till 12 år ska ha rätt till en fritidsplats.</p>
<p>Vpks ställningstagande beträffande barnomsorgen finns i en särskild motion<br />
till årets riksmöte.</p>
<p>Äldreomsorgen</p>
<p>Äldreomsorgen har stora problem och brister. Det allvarligaste är svårigheten<br />
att behålla personalen och göra nyrekryteringar. Det saknas också alternativa<br />
boendeformer för dem som inte längre kan eller vill bo hemma.<br />
Denna situation kommer troligtvis att förvärras ytterligare framöver om<br />
inget görs åt dessa problem.</p>
<p>Frågan om huvudmannaskapet för äldreomsorgen har ingen avgörande<br />
betydelse för hur den fungerar. Det är därför olyckligt att den frågan har<br />
fått det största utrymmet i debatten. Det borde göras utvärderingar av hur<br />
kommunerna klarar av att ta mot nya uppgifter. Det finns ofta en övergripande<br />
statlig tillsyn men dess avrapportering är mestadels enskild och nästan<br />
aldrig så utformad att man kan se helheten.</p>
<p>Äldredelegationen konstaterade i sin utredning att om samhället ska klara<br />
sina åtaganden behöver det tillföras ytterligare resurser till äldreomsorgen.<br />
Vpk delar den uppfattningen och vill att äldreomsorgen tillförs resurser så<br />
att målet om en värdig äldreomsorg nås.</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So324</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_57" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Vpk avvisar däremot förslagen om att dessa resurser ska tas genom att<br />
huvudmännen omprioriterar tillgängliga resurser mellan olika sektorer inom<br />
respektive huvudmans ansvarsområde. Vi kan inte se att det finns några områden<br />
inom den offentliga sektorn som har så stort överskott av resurser att<br />
en omfördelning skulle vara möjlig. Regeringen har inte heller kommit med<br />
några förslag i den vägen. Vpk kräver att en analys presenteras över hur det<br />
är tänkt att resurser ska tillföras äldreomsorgen. Det måste göras en noggrann<br />
ekonomisk genomgång av vilka framtida konsekvenser som förslaget<br />
om ändrat huvudmannaskap kan medföra för kommunerna beträffande administration,<br />
organisation, personalfrågor mm.</p>
<p>Vpk anser att primärkommunerna ska få ett lagstadgat ansvar för att inrätta<br />
särskilda boendeformer för service och omvårdnad för dem som så behöver<br />
och att denna lag kan träda i kraft den 1 juli 1990.</p>
<p>En generell lagstiftning om huvudmannaskap för de lokala sjukhemmen<br />
kommer att försvara lokala lösningar. När det gäller denna fråga föreslår vi<br />
att landsting och kommuner själva får besluta om huvudmannaskapet i enlighet<br />
med de lokala förutsättningarna.</p>
<p>Den nuvarande ansvarsfördelningen där landstinget har ansvaret för sjukvården<br />
och kommunerna för övrig omsorg anser vi ska bibehållas. Däremot<br />
anser vi att en översyn bör göras över sjukvårdsbehovet hos dem som vistas<br />
inom landstingets slutna vård. I de fall när det till största delen är fråga om<br />
annan omsorg, exempelvis omvårdnaden av åldersdementa, ska primärkommunerna<br />
ta över ansvaret.</p>
<p>Tidigare har vpk förordat att landstingen omorganiseras till länsparlament<br />
och övertar länsstyrelsers funktion. Detta skulle ge ökad insyn och bredda<br />
demokratin. Om det sker ett överförande av sjukvårdande uppgifter till<br />
kommunerna finns det en fara i att landstingen avvecklas. Detta vill vi förhindra.</p>
<p>När det gäller förslaget om att primärkommunerna ska bli ansvariga för<br />
medicinska insatser som kan tillgodoses i hemmet, läkarvård undantaget,<br />
finns det skäl som talar för vård till och med undersköterskenivå i hemsjukvården.<br />
En sådan konstruktion förutsätter dock att dagens lagstiftning i<br />
fråga om medicinskt ledningsansvar ses över.</p>
<p>Distriktssköterskorna har en nyckelroll i primärvårdens förebyggande hälso-<br />
och sjukvård och vi motsätter oss att dessa bryts ut ur primärvården. Det<br />
är också svårt för oss att se att det skulle finnas utrymme för en parallellorganisation<br />
av sjuksköterskor ute i kommunerna.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:30px;">1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en social välfärdsundersökning<br />
med samma inriktning som makarna Inghes ”den ofärdiga<br />
välfärden”,</p>
<p style="margin-left:30px;">[att riksdagen hos regeringen begär att arbetsmarknadsstyrelsen<br />
utreder en mer socialt inriktad arbetsförmedlingsverksamhet,1]</p>
<p style="margin-left:30px;">2. att riksdagen beslutar hos regeringen begära att socialbered</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So324</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:32px;">ningen skall återuppta sin granskning och uppföljning av socialtjänstlagen,</p>
<p style="margin-left:32px;">3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en utbyggnad av<br />
familjerådgivningsbyråverksamheten,</p>
<p style="margin-left:32px;">[att riksdagen hos regeringen begär att boverket utreder förutsättningarna<br />
för bostadsbidrag till båda föräldrarna vid en<br />
skilsmässa,2]</p>
<p style="margin-left:32px;">[att riksdagen hos regeringen begär förslag om fria resor för barn<br />
och föräldrar, som inte är vårdnadshavare, för att underlätta<br />
umgänget,3]</p>
<p style="margin-left:32px;">4. att riksdagen hos regeringen begär tillsättandet av en parlamentarisk<br />
utredning för att analysera kostnaderna för kommunerna av<br />
äldredelegationens förslag om ändrat huvudmannaskap för äldreomsorgen,</p>
<p style="margin-left:32px;">5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om att ingen ändring av huvudmannaskapet för äldreomsorgen<br />
kan beslutas innan de ekonomiska konsekvenserna av<br />
eventuell förändring har redovisats av den föreslagna utredningen,</p>
<p style="margin-left:32px;">6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag så att primärkommunerna<br />
får ansvar för att inrätta särskilda boendeformer för service<br />
och omvårdnad.</p>
<p>Stockholm den 25 januari 1990</p>
<p>Lars Werner (vpk)</p>
<p>Lars-Ove Hagberg (vpk)</p>
<p>Margo Ingvardsson (vpk)</p>
<p>Bertil Måbrink (vpk)</p>
<p>Berith Eriksson (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_24"><p style="margin-left:6px;">Bo Hammar (vpk)</p>
<p style="margin-left:6px;">Ylva Johansson (vpk)<br />
Gudrun Schyman (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So324</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1 1989/90:A293</p>
<p>2 1989/90:Bo248</p>
<p>3 1989/90:L427</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_19" />
</div>
</div>
11att riksdagen begär att regeringen tillsätter en social välfärdsundersökning med samma inriktning som makarna Inghes "den ofärdiga välfärden"avslag=utskottet1989/90:SoU17?11att riksdagen begär att regeringen tillsätter en social välfärdsundersökning med samma inriktning som makarna Inghes "den ofärdiga välfärden"?22att riksdagen beslutar hos regeringen begära att socialberedningen skall återuppta sin granskning och uppföljning av socialtjänstlagen?22att riksdagen beslutar hos regeringen begära att socialberedningen skall återuppta sin granskning och uppföljning av socialtjänstlagenuppskov= utskottet1989/90:SoU31?33att riksdagen hos regeringen begär förslag till en utbyggnad av familjerådgivningsbyråverksamhetenuppskov= utskottet1989/90:SoU31?33att riksdagen hos regeringen begär förslag till en utbyggnad av familjerådgivningsbyråverksamheten?44att riksdagen hos regeringen begär tillsättandet av en parlamentarisk utredning för att analysera kostnaderna för kommunerna av äldredelegationens förslag om ändrat huvudmannaskap för äldreomsorgen?44att riksdagen hos regeringen begär tillsättandet av en parlamentarisk utredning för att analysera kostnaderna för kommunerna av äldredelegationens förslag om ändrat huvudmannaskap för äldreomsorgenuppskov= utskottet1989/90:SoU31?55att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ingen ändring av huvudmannaskapet för äldreomsorgen kan beslutas innan de ekonomiska konsekvenserna av eventuell förändring har redovisats av den föreslagna utredningenuppskov= utskottet1989/90:SoU31?55att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ingen ändring av huvudmannaskapet för äldreomsorgen kan beslutas innan de ekonomiska konsekvenserna av eventuell förändring har redovisats av den föreslagna utredningen?66att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag så att primärkommunerna får ansvar för att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad.?66att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag så att primärkommunerna får ansvar för att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad.uppskov= utskottet1989/90:SoU31?INLInlämning1990-01-25 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-02-06 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-02-07 00:00:00inträffat20856559235708Lars Wernervpk1undertecknare0558681738602Lars-Ove Hagbergvpk2undertecknare0555321980101Bo Hammarvpk3undertecknare0601901584501Margó Ingvardssonvpk4undertecknare0519019074802Bertil Måbrinkvpk5undertecknare011731125914Ylva Johanssonvpk6undertecknare0236004923301Gudrun Schymanvpk7undertecknare0401511670506Berith Erikssonvpk8undertecknaremotgrundMotionsgrund2014-11-22 23:03:22motkatMotionskategori-2014-11-22 23:03:22statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02So3242019-05-28 10:56:23tilldelatTilldelatSocialutskottet2014-11-22 23:03:22GD02So324av Lars Werner m.fl. (vpk) mot_198990_so_324.pdf185180pdfSocialpolitikenhttps://data.riksdagen.se/fil/7C2F0FAB-FE5C-497B-A7EC-E3F1AC949A48