2744041 GD02So283 1989/90 So283 mot mot Motion 1989/90:So283 av Gustav Persson m.fl. (s) Motion Motion SoU 283 0 1990-01-24 00:00:00 2014-10-14 12:43:32 2014-10-14 00:00:00 Dolda handikapp av Gustav Persson m.fl. (s) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02So283/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02So283 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02So283 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Motion till riksdagen<br /> 1989/90: So283</p> <p>av Gustav Persson m.fl. (s)<br /> Dolda handikapp</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Handikapprörelsen är stor och omfattande i vårt land, framför allt vid en<br /> jämförelse med andra länder. Många av handikappförbunden har verkat under<br /> många år och har väletablerade organisationer. Inom handikapprörelsen<br /> finns också små organisationer, där handikappen ofta är mer dolda. Nybildade<br /> organisationer har tillkommit i en del fall genom den medicinska vetenskapens<br /> framsteg.</p> <p>Många sjukdomar som tidigare hade dödlig utgång kan numera hävas,<br /> men individer kan drabbas av ett livslångt handikapp. På många områden<br /> inom den medicinska vetenskapen går utvecklingen i dag så fort att samhället<br /> inte hinner med i utvecklingen. Människor kommer hem från sjukhusen<br /> efter en avancerad medicinsk behandling men med ett handikapp som kan<br /> göra dem totalt isolerade. Det kan - för att ta ett exempel - gälla en person<br /> som genomgått en laryngotomi-operation. När hon vaknar upp efter operationen<br /> är hon fullständigt stum - kan inte tala som tidigare. Hon skickas<br /> hem, ofta till en fullständig isolering. Människor som genomgått en sådan<br /> operation måste lära sig tala på ett nytt sätt eftersom struphuvudet och stämbanden<br /> är bortopererade. Dessa människor har svårt att tala och rösten blir<br /> ofta ganska svag och de är därför beroende av en störningsfri miljö vid samtal.<br /> De har också svårt att svälja mat och dryck och att föra ett samtal under<br /> måltiden.</p> <p>En annan dold handikappsgrupp är mag- och tarmsjuka. Deras antal uppgår<br /> till ca 13 000 personer. De vanligaste inflammatoriska tarmsjukdomarna<br /> är ulcerös colit och morbus chron. Utöver detta finns andra kroniska magoch<br /> tarmsjukdomar. Orsaken till de inflammatoriska tarmsjukdomarna är<br /> inte känd och man kan för närvarande inte bota dem. Däremot finns vissa<br /> möjligheter att genom medicinering, dietbehandling och kirurgisk behandling<br /> ge symtomlindring.</p> <p>Genom sjukdomarnas kroniska karaktär och allvarliga symtom kan de<br /> medföra stora begränsningar för de drabbade. De grundläggande funktionerna<br /> som förmågan att ta upp näring ur födan och att kontrollera tarmtömningen<br /> drabbas. Det leder till svårigheter i den dagliga livsföringen och sätter<br /> gränser på livets alla områden. Sjukdomarna debuterar oftast i åldern 15-35<br /> år.</p> <p>Resurserna för att bistå dessa människor är helt otillräckliga. Inom sjukvården<br /> behövs fler gastroenterologer och fler dietister och ökad kunskap hos</p> </div> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>kuratorer om dessa sjukdomars konsekvenser och behov av åtgärder. Inom<br /> primärvården är kunskaperna om mag- och tarmsjukdomar otillräcklig vilket<br /> leder till onödiga fördröjningar när det gäller diagnoser och remittering,<br /> vilket skapar onödiga lidanden för dessa människor. Socialtjänsten saknar<br /> också tillräckliga kunskaper vilket drabbar de mag- och tarmsjuka, när det<br /> gäller exempelvis färdtjänst, bostadsanpassningsbidrag, hemtjänst m.m. Likaså<br /> kan dessa handikappade drabbas av rättsförluster inom socialförsäkringsområdet<br /> till följd av utebliven information och otillräckliga kunskaper<br /> hos handläggare och beslutsfattare. Handikappgruppen mag- och tarmsjuka<br /> har inte heller tillgång till en utbyggd habilitering eller rehabiliteringsverksamhet<br /> som vissa andra grupper (inom skolan och arbetsmarknadens område<br /> RH-konsulenter, synkonsulenter, AMI:s etc).</p> <p>Epilepsi är ett annat dolt handikapp. Visserligen skrev en journalist helt<br /> nyligen att epilepsi fått ett ansikte genom en framgångsrik världscupsegrare<br /> i backhoppning förra året. Många som drabbas av epilepsi vågar inte tala om<br /> det på grund av de fördomar som fortfarande omger sjukdomen.</p> <p>Drygt 100 000 personer varav 10 % är barn har epilepsi och årligen tillkommer<br /> ca 4 000 nya fall. Ungefär en femtedel dvs. 20 000 personer har fler<br /> anfall per vecka och är således kraftigt handikappade. Bland barnen är epilepsi<br /> det tredje största handikappet efter allergi och diabetes.</p> <p>Samhällskostnaderna för sjukdomarna beräknas uppgå till 18 miljarder<br /> kronor per år. Genom en bättre epilepsivård skulle stora samhällsekonomiska<br /> vinster göras samtidigt som de drabbade människorna skulle få leva<br /> ett bättre liv.</p> <p>Medicinska forskningsrådet har under hela 1980-talet prioriterat forskningen<br /> inom nervsystemet men detta har inte återspeglats inom den praktiska<br /> sjukvården i vårt land i motsats till andra länder i västvärlden. Sverige<br /> och England har västvärldens sämst utbyggda sjukvård på detta område.<br /> USA har en neurolog på 19 000 invånare. Sverige en på 42 000 invånare och<br /> utanför storstadsområdena en på 200 000-300 000 invånare. Eftersom ca 25<br /> % av patienterna på neurologiska mottagningen är personer med epilepsiproblem<br /> framstår sjukvårdsresurserna som klart otillräckliga.</p> <p>Här har endast givits exempel på några grupper med dolda handikapp.<br /> Utom de här beskrivna gäller liknande problem för njursjuka, stomiopererade,<br /> blödarsjuka, cystisk fibrös m.fl.</p> <p>Det är angeläget att den nu sittande handikapputredningen får i uppdrag<br /> att kartlägga dessa handikappgruppers situation. Samhället har i dag klart<br /> otillräckliga kunskaper om dessa problem. Det gäller såväl inom stat, landsting<br /> och kommun som på arbetsmarknaden.</p> <p>Den medicinska forskningens snabba landvinningar har skett i sådan takt<br /> att samhällets habiliterings- och rehabiliteringsresurser inte hunnit med att<br /> utvecklas i motsvarande takt. Det saknas exempelvis uppsökande verksamhet<br /> på dessa områden, vilket leder till att många av dessa människor efter<br /> den medicinska behandlingen isoleras i sina hem. Dessa personer gör ofta<br /> rättsförluster på grund av bristande kunskaper om vilka sociala insatser som<br /> redan finns men som för dem är okända. Likaså är ibland oklart vilken huvudman<br /> som har skyldigheter att ta sig an dessa frågor. Även detta bör klarläggas<br /> inte minst med tanke på vad rehabiliteringsberedningen anförde i sitt</p> </div> <div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1989/90<br /> So283</p> </div> <div class="block ml_53"><p>13</p> </div> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Mot. 1989/90<br /> So283</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:29px;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om bättre habiliterings- och rehabiliteringsresurser för<br /> personer med dolda handikapp.</p> <p>Stockholm den 24 januari 1990</p> <p>Gustav Persson (s)</p> <p>Barbro Andersson (s) Gunnar Thollander (s)</p> <p>Björn Kaaling (s) Christina Pettersson (s)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>betänkande (SOU 1988:41) om samarbete mellan de olika rehabiliteringsaktörerna.</p> <p>Den nu sittande handikapputredningen bör därför genom tilläggsdirektiv<br /> eller på annat sätt anmodas att ingående ta upp de frågor som berörts i motionen<br /> och komma med förslag till åtgärder.</p> </div> <div class="block ml_52"><p>14</p> </div> </div> </div> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre habiliterings- och rehabiliteringsresurser för personer med dolda handikapp. uppskov = utskottet 1989/90:SoU31 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre habiliterings- och rehabiliteringsresurser för personer med dolda handikapp. ? INL Inlämning 1990-01-25 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-02-06 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-02-07 00:00:00 inträffat 2 0852225600309 Gustav Persson s 1 undertecknare 0149848066801 Gunnar Thollander s 2 undertecknare 0479355987014 Christina Pettersson s 3 undertecknare 0972914963202 Björn Kaaling s 4 undertecknare 0551013247907 Barbro Andersson s 5 undertecknare motgrund Motionsgrund 2014-11-23 11:11:16 motkat Motionskategori - 2014-11-23 11:11:16 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02So283 2019-05-28 10:56:19 tilldelat Tilldelat Socialutskottet 2014-11-23 11:11:16 GD02So283 av Gustav Persson m.fl. (s) mot_198990_so_283.pdf 94463 pdf Dolda handikapp https://data.riksdagen.se/fil/AB73951F-64A8-43FD-8554-3262C21592C6