2743934 GD02So260 1989/90 So260 mot mot Motion 1989/90:So260 av Sten Svensson m.fl. (m) Motion Motion SoU 260 0 1990-01-24 00:00:00 2014-10-14 12:43:22 2014-10-14 00:00:00 Ökad valfrihet och trygghet för handikappade av Sten Svensson m.fl. (m) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02So260/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02So260 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02So260 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br /> 1989/90: So260</p> <p>av Sten Svensson m.fl. (m)<br /> Ökad valfrihet och trygghet för handikappade</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1. Inledning</p> <p>Valfrihet och möjlighet för alla människor att fritt utvecklas genom egen<br /> vilja och förmåga är moderata samlingspartiets grundläggande ideologiska<br /> förankring. När ofullkomligheter i det omgivande samhället skapar handikapp<br /> hos vissa personer eller när den egna kraften inte räcker till för att<br /> uppnå valfriheten måste medborgarna gemensamt ställa upp för att undanröja<br /> hindren.</p> <p>Offentliga trygghetssystem, generell anpassning, enskilda initiativ och en<br /> mångfald av arbets- och vårdutbud skall tillsammans skapa det samhälle som<br /> ger de handikappade tillgång till ett gott liv oavsett var i landet de är bosatta.</p> <p>Socialdemokraternas stelbenta fasthållande av den offentliga sektorns<br /> monopol har inneburit att de handikappade inte kunnat få den hjälp och det<br /> stöd som eljest varit möjlig.</p> <p>Oförmågan och oviljan att även använda privata småskaliga alternativ gör<br /> att resurserna utnyttjas på ett för den enskilde handikappade och samhället<br /> oförmånligt sätt. Detta märks kanske tydligast inom hemtjänsten, men även<br /> på den för de handikappade så begränsade arbetsmarknaden blir effekterna<br /> orättfärdiga.</p> <p>1.1 Andra prioriteringar</p> <p>Den socialdemokratiska regeringen prioriterar helt andra saker än handikapp.<br /> Attackerna mot de fria läkemedlen, gymnasieutbildningen för svårt<br /> rörelsehindrade och okänsligheten för de små handikappgruppernas behov<br /> är exempel på ointresse och bristande engagemang. På skattepolitikens område<br /> finns andra exempel på hur regeringen struntar i effekterna för dem<br /> som har små inkomster. Utan att få någon eller mycket liten del av marginalskattesänkningen<br /> får de vara med och betala genom kraftigt höjda indirekta<br /> skatter. Dit hör de handikappade, som ofta har stora extra kostnader<br /> men som skall leva på pension eller deltidsarbete. Även för de handikappades<br /> organisationer får den nya skattepolitiken många negativa effekter.</p> <p>2. Vår sociala trygghet i ett internationellt perspektiv</p> <p>Sverige har ett mycket omfattande socialt trygghetssystem, kring vilket det i<br /> stort råder politisk enighet. Från regeringens sida vill man gärna framhålla</p> </div> <div class="block ml_4" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>att det är bäst i världen. Vid diskussionerna kring närmandet till EG konstateras<br /> dock att även vi har att lära från andra håll i världen. Riksdagen konstaterade<br /> också i samband med regeringens EG-proposition att ”det sociala<br /> trygghetssystemet i flera länder är väl utbyggt, i vissa avseenden bättre än i<br /> Sverige.”</p> <p>Att vara öppen för intryck och idéer från andra länder är nödvändigt om<br /> Sverige skall kunna utveckla och behålla vår position på handikappområdet.</p> <p>3. Handikapputredningen</p> <p>Den sittande handikapputredningen, som hittills lagt fram tre delbetänkanden,<br /> har ansetts delvis handlingsförlamad på grund av att den fått s.k. nolldirektiv.<br /> Vi har inte ansett noll-direktiven som någon direkt allvarlig belastning.<br /> Visserligen är det betydelsefullt att alla statliga kommittéer och utredningar<br /> noga överväger sina förslag även från ekonomiska utgångspunkter<br /> men utredningen har självfallet haft möjlighet att lägga fram de förslag som<br /> den funnit nödvändiga. Det ankommer sedan på riksdag och regering att<br /> prioritera inom ekonomiskt tillgängliga ramar.</p> <p>Moderata samlingspartiet har dock under hösten 1989 tillsammans med<br /> de övriga oppositionspartierna medverkat till att noll-direktiven undanröjts.<br /> Anledningen är att oron hos de handikappade och inom handikapporganisationerna<br /> har påverkat arbetet negativt.</p> <p>Märkligt nog har de socialdemokratiska ledamöterna i socialutskottet reserverat<br /> sig emot noll-direktivens avskaffande helt mot de handikappades<br /> önskemål.</p> <p>4. Arbete i stället för pension</p> <p>De handikappade borde utgöra en tillgång i arbetslivet, men tyvärr står i dag<br /> alltför många av dem utanför arbetsmarknaden. Det är ofta en personlig tragedi<br /> för den handikappade men det är också ett enormt slöseri med resurser.<br /> Han eller hon vill och kan också normalt göra en betydande arbetsinsats.<br /> Exempelvis skulle staten spara över två miljarder kronor om året om 20 000<br /> personer fick arbete i stället för förtidspension. För de enskilda människorna<br /> ligger vinsten i något ännu värdefullare, nämligen den upplevelse av arbetsgemenskap<br /> och personlig tillfredsställelse, som ett arbete ger.</p> <p>Särskilt i nuvarande konjunkturläge borde det finnas goda förutsättningar<br /> att ge alla som vill arbeta möjlighet att efter förmåga delta i arbetslivet. Att<br /> så inte sker beror på brister i samhället som för små resurser till rehabilitering,<br /> stödformernas konstruktion och inte minst arbetsgivares och arbetstagares<br /> brist på insikt om och förståelse för möjligheterna.</p> <p>4.1 Rehabilitering</p> <p>Sverige har mycket att lära av omvärlden på rehabiliteringsområdet. Speciellt<br /> i tidigare krigförande länder är kunskaperna på området omfattande.<br /> Där har man insett att insatser för rehabilitering måste betraktas som en investering<br /> för framtiden. En investering för bättre mänskligt välbefinnande,<br /> en för den handikappade god ekonomi och för samhället minskade kostnader<br /> och återvunnen arbetskraft.</p> </div> <div class="block ml_45"><p>Mot. 1989/90</p> <p>So260</p> </div> <div class="block ml_53"><p>5</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Framför allt är det viktigt att resurser frigörs för tidiga rehabiliteringsinsatser.<br /> Den som på grund av sjukdom eller olyckshändelse tvingas avbryta<br /> sitt förvärvsarbete har avgjort större möjlighet att komma tillbaka till arbetslivet<br /> om rehabiliteringsinsatserna kan sättas in på ett tidigt stadium. För<br /> unga handikappade med medfödda handikapp eller som drabbats av handikapp<br /> i barnaåren är det viktigt att rehabiliteringsinsatserna sätts in så att de,<br /> i likhet med andra ungdomar, kan gå ut i arbetslivet direkt efter avslutad<br /> skolgång.</p> <p>Moderata samlingspartiet har sedan länge arbetat för ökade rehabiliteringsinsatser<br /> med försäkringskassorna som samordningsinstans. I proposition<br /> 1989/90:62 föreslås att s.k. arbetslivsfonder byggs upp såväl centralt som<br /> regionalt. Vi avstyrker detta byråkratiska system och föreslår, i en särskild<br /> motion med anledning av propositionen, att medel från arbetsmiljöfonden<br /> tillförs Riksförsäkringsverket. Genom besparingar i försäkringssystemet frigörs<br /> också medel som av kassorna kan användas för rehabiliteringsåtgärder.</p> <p>I något mer än hälften av våra landsting finns medicinska rehabiliteringskliniker.<br /> I övrigt saknas denna specialitet helt. Vi anser att rehabiliteringsklinikerna<br /> vid regionsjukhusen i första hand måste utvecklas och ges större resurser.<br /> Men även vid de större länssjukhusen behöver mer uppmärksamhet<br /> ägnas åt rehabilitering.</p> <p>Att ge de svenska sjukgymnasterna och arbetsterapeuterna en förlängd<br /> utbildningstid, som i internationell jämförelse är kort, innebär högre kvalitet<br /> och bättre resultat. Inom EG behöver dessa en treårig högskoleutbildning<br /> för att godkännas. Vi föreslår att samma krav ställs på utbildningen i Sverige.</p> <p>Afasi är ett symptom på hjärnskada och drabbar ca 5 000 människor årligen<br /> i Sverige. Tillgången på logopeder är ofta avgörande för hur människor,<br /> som drabbats av hjärnskador på grund av stroke, olyckor eller tumörer och<br /> därmed blir afatiker, kan återvända till arbetslivet. Redan 1985 rekommenderade<br /> Socialstyrelsen att Sverige borde ha 7—8 logopeder per 100 000 innevånare.<br /> Läget i dag är att vi har endast 3 logopeder per 100 000 innevånare<br /> och i t.ex. Norrbotten endast 1,5 logopeder per 100 000 innevånare.</p> <p>Vi föreslår därför en utökning av utbildningsplatserna för logopeder.</p> <p>4.2 Individuella, flexibla lönebidrag</p> <p>De nuvarande stödformernas konstruktion styr de handikappade till arbetsgivare<br /> och arbetsuppgifter som myndigheterna bestämmer. Moderata samlingspartiet<br /> har länge hävdat att stödet till de arbetshandikappade bör omformas<br /> till ett individuellt stöd knutet till den handikappade i syfte att i varje<br /> enskilt fall kompensera det produktionsbortfall och de merkostnader på arbetsplatsen,<br /> som uppstår på grund av handikappet. Vi anser att de handikappade<br /> då skulle få större möjlighet att själva styra sitt val av arbete och då inte<br /> bara som nu hos ett begränsat urval arbetsgivare. Även hos vanliga företag<br /> skulle möjligheterna att anställa handikappade öka.</p> <p>AMS, som sedan budgetåret 1988/89 haft försök med flexibla lönebidrag,<br /> anser att erfarenheterna därifrån är så goda att en övergång till flexibla lönebidrag<br /> bör ske över hela fältet.</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p> <p>So260</p> </div> <div class="block ml_52"><p>6</p> </div> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Regeringen biträder inte AMS förslag utan vill ytterligare förhala frågan.</p> <p>Vi delar AMS uppfattning att flexibla individuella lönebidrag bör tillämpas<br /> på alla nyanställningar av handikappade efter den 1 juli 1990.</p> <p>5. Arbetstekniska hjälpmedel</p> <p>Utvecklingen av tekniska hjälpmedel och arbetsplatsanpassning är angelägna<br /> inslag i de insatser som görs för att de handikappade skall få insteg i<br /> arbetslivet. Datortekniken på hjälpmedelsområdet utvecklas snabbt. Arbetet<br /> inom projektet Teknikupphandling för funktionshindrade i arbetslivet TUFFA<br /> - har här haft stor betydelse. AMS, som under innevarande budgetår<br /> disponerar 32,5 milj. kr. för avancerade datorbaserade hjälpmedel, behöver<br /> för budgetåret 1990/91 50 milj. kr. för att finansiera 250 nya arbetsplatsutrustningar.<br /> Biträdande socialministern är inte beredd att tillstyrka<br /> AMS förslag om ytterligare medel till TUFFA-projektet.</p> <p>Ny teknik inom arbetslivet kommer att underlätta för arbetshandikappade.<br /> De datoriserade meddelandesystem som nu finns i många stora företag,<br /> högskolor och myndigheter och som om några år kommer att möjliggöra<br /> kommunikation även mellan företag och myndigheter, kommer t.ex. att<br /> öppna helt nya möjligheter för syn- och hörselskadade att kommunicera med<br /> personer som varken har speciell handikapputrustning som texttelefoner eller<br /> särskilda kunskaper om teckenspråk. Vi anser att riksdagen skall ge regeringen<br /> i uppdrag att i budgetpropositionen för 1991/92 räkna upp anslaget<br /> för avancerade datorbaserade hjälpmedel till den nivå, som AMS nu begärt.</p> <p>För synskadade i arbetslivet bör datorn kunna ges som tekniskt hjälpmedel.<br /> Även för hörselskadade och rörelsehindrade har datorhjälpmedel stor<br /> betydelse. Vi har tidigare särskilt betonat nödvändigheten av att döva har<br /> tillgång till texttelefon på arbetsplatsen. Riksdagen bör ge regeringen till<br /> känna att medel för dessa hjälpmedel bör anvisas i budgeten för 1991/92.</p> <p>Frågan om hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning har varit<br /> föremål för en utredning, men i den undantogs arbetstekniska hjälpmedel.<br /> Vi anser att det finns skäl att utreda detta. En sådan utredning bör ta upp<br /> frågor om behov, kostnadsansvar, utbildningsfrågor och återlämnande av<br /> hjälpmedel vid anställnings upphörande.</p> <p>6. Hjälpmedelsgaranti</p> <p>På hjälpmedelsområdet har det på senare år rått besvärliga kösituationer i<br /> hela landet. Enligt HCK är det t.ex. en genomsnittlig väntetid för en hörapparat<br /> på två år.</p> <p>Ett sätt att minska hjälpmedelsköerna och öppna upp hjälpmedelsmarknaden<br /> vore att låta den som har rätt till hjälpmedel själv få införskaffa detta<br /> med bidragsgivning upp till förslagsvis 80 procent av hjälpmedelscentralens<br /> kostnader.</p> <p>Därmed skapar vi också en hjälpmedelsgaranti. Samtidigt ges också möjligheter<br /> för en snabbare informationsspridning om nya handikapphjälpmedel.<br /> Nya hjälpmedel kan provas ut på ett informellt sätt. ”Pionjärkonsumenterna”<br /> kommer att använda dem. Andra med liknande handikapp kommer<br /> att se dem i användning och kan studera för- och nackdelar.</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p> <p>So260</p> </div> <div class="block ml_53"><p>7</p> </div> <div class="block ml_2" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Vår grundläggande uppfattning är att handikapphjälpmedlen bör ingå i<br /> den allmänna sjukförsäkringen. Hur detta praktiskt skall ordnas kräver dock<br /> noggranna analyser och avvägningar. Vi föreslår därför en utredning för att<br /> belysa detta.</p> <p>I denna fråga hänvisas i övrigt till motion 1989/90m514 av Carl Bildt m.fl.<br /> (m) ”Bättre välfärd”.</p> <p>7. Fria läkemedel och förbrukningsartiklar</p> <p>Den av riksdagen beställda översynen av listan över fria läkemedel och förbrukningsartiklar<br /> har ännu ej påbörjats, trots att det gått två år sedan riksdagen<br /> gav regeringen uppdraget. I stället har socialministern hotat att dra in<br /> stödet till de handikappade som erhållit dessa.</p> <p>Vi moderater har fått stöd från en enig opposition för vårt förnyade krav<br /> på en översyn och eventuell utvidgning av förteckningen över fria läkemedel<br /> och förbrukningsartiklar. Detta ger trygghet till patienter och handikappade<br /> i behov av livsuppehållande medicinering.</p> <p>Vi tar kraftigt avstånd från den socialdemokratiska tanken på att slopa<br /> dessa förmåner, som innefattar sådana grupper som diabetiker, inkontinenta<br /> och stomiopererade men som förmodligen också borde innefatta fler grupper,<br /> t.ex. psoriatiker m.fl.</p> <p>8. Arbetsförmedling</p> <p>Arbetsmarknaden skulle fungera bättre om det, förutom den statliga arbetsförmedlingen,<br /> också fanns fristående förmedlingar i kommunal, ideell eller<br /> enskild regi. Också arbetshandikappade skulle då kunna välja en mer individuellt<br /> anpassad hjälp i sina ansträngningar att finna ett lämpligt arbete.<br /> Framför allt skulle den statliga arbetsförmedlingen, som nu saknar speciella<br /> resurser för att hjälpa gravt handikappade till arbete, med större kraft kunna<br /> ägna sig åt att, genom att tillsätta speciella handläggare för handikappade,<br /> bistå just dem, som i dag har svårast att finna arbete. En fördel skulle också<br /> kunna vara att de handikappade själva skulle ha möjlighet att i egen regi<br /> driva arbetsförmedling.</p> <p>9. Förtidspension</p> <p>Det vore önskvärt att arbetsföra förtidspensionerade kunde återvända till<br /> arbetslivet. Som regeringen själv säger finns det endast i få fall ekonomiska<br /> incitament för en återgång i arbete. Som tidigare nämnts överstiger sällan<br /> pensionen i kombination med andra förmåner den lön som kan påräknas vid<br /> arbete. Erfarenhetsmässigt torde man också kunna konstatera att den som<br /> vant sig vid en kanske aktiv och omväxlande pensionärstillvaro inte gärna<br /> byter ut den mot arbete.</p> <p>Varje år förtidspensioneras omkring 2 000 unga människor under 30 år.<br /> Det är inte rimligt att så många pensioneras utan att andra åtgärder prövats.<br /> Vi anser att ett aktivt uppsökande arbete måste komma till stånd för att<br /> komma till rätta med detta problem. Arbetet för att skapa möjligheter för<br /> dessa människor på arbetsmarknaden måste börja redan i skolan.</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p> <p>So260</p> </div> <div class="block ml_52"><p>8</p> </div> <div class="block ml_54" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Vi har i kommittémotion med anledning av proposition 1989/90:62 föreslagit<br /> att förtidspensionerade med hjälp av flexibla lönebidrag skall kunna<br /> arbeta. Vi hänvisar till denna.</p> <p>10. Samhall</p> <p>Samhall, f.d. Samhällsföretag, skall bereda arbete åt personer med fysiska<br /> eller psysiska, medfödda eller förvärvade handikapp som hindrar dem att få<br /> arbete på den vanliga arbetsmarknaden.</p> <p>Placering av handikappade vid Samhall kan vara en bra lösning. Det är<br /> emellertid den dyraste formen av handikappsysselsättning. Den måste därför<br /> förbehållas dem som på grund av sitt svåra handikapp har stort behov av<br /> de särskilda resurser som Samhall har.</p> <p>Det finns en risk att lönsamhetskravet på Samhall leder till att man inte<br /> prioriterar rekryteringen av de gravt handikappade i den utsträckning som<br /> vore önskvärt. Många av dem som nu rekryteras till Samhall skulle kunna<br /> placeras på den reguljära arbetsmarknaden med lönebidrag enligt den modell<br /> vi föreslagit.</p> <p>Det är positivt att Samhall ökar antalet inbyggda verkstäder. Försök med<br /> inbyggd verksamhet för en eller två personer skulle ge handikappade möjlighet<br /> att komma in på småföretag. Småföretagen har sedan länge visat sig mest<br /> positiva och framgångsrika när det gäller handikappades anpassning i arbetslivet.<br /> I motsats till offentlig verksamhet som sannerligen inte föregått med<br /> gott exempel.</p> <p>11. Utbildningsfrågor</p> <p>Tillräcklig kunskap om handikapp, t.ex. utvecklingsstörning, saknas fortfarande<br /> hos läkare, sjukgymnaster och annan vård- och habiliteringspersonal.<br /> Detta skapar oro och otrygghet hos många handikappade personer. Det är<br /> därför viktigt att undervisningen om olika handikapp utökas i samtliga vårdutbildningar.</p> <p>Utbildningsfrågorna bör över huvud taget ägnas ökad uppmärksamhet.<br /> Inte minst inom de yrkesgrupper som utformar våra bostäder, arbetslokaler<br /> och allmänna anläggningar är behovet av utbildning stort. Arkitekter, inredare,<br /> materialproducenter, byggnadsarbetare och många andra är med och<br /> påverkar. I utbildningen för samtliga dessa måste relevant handikappkunskap<br /> ingå. Skulle utbildningen vara tillräckligt omfattande kan god tillgänglighet<br /> och användbarhet garanteras redan i den nybyggda miljön.</p> <p>I ett handikappolitiskt förslag till riksdagen påtalade vi tidigare att länsskolnämnderna,<br /> som fått ett ökat ansvar för handikappfrågorna, bör spela<br /> en mer pådrivande roll beträffande handikappades utbildning än i dag. I det<br /> utåtriktade utbildningsarbetet gentemot skolledare och politiker liksom ute<br /> i skolorna är det viktigt att ta tillvara den kunskap som representanterna för<br /> handikapporganisationerna besitter. Ökad kunskap om handikapp lägger<br /> grunden för ökad förståelse, inte minst inom arbetslivet.</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p> <p>So260</p> </div> <div class="block ml_53"><p>9</p> </div> <div class="block ml_1" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>11.1 Gymnasieutbildning</p> <p>Det helt övervägande antalet rörelsehindrade ungdomar får sin gymnasieutbildning<br /> i den vanliga gymnasieskolan. För en liten grupp svårt rörelsehindrade<br /> är behovet av specialiserade insatser dock så stora att särskilt anpassad<br /> undervisning kombinerad med elevhemsboende, omvårdnad samt habilitering<br /> måste anordnas. Sådan undervisning har hittills bedrivits på två platser<br /> i landet, Skärholmens gymnasium i Stockholm och Angereds gymnasium i<br /> Göteborg.</p> <p>Efter beslut i riksdagen våren 1989, där biträdande socialminister Bengt<br /> Lindqvist bl.a. prickades av konstitutionsutskottet för sin handläggning av<br /> finansieringen av de svårast handikappades utbildning vid de två<br /> gymnasierna, fick den sittande handikapputredningen i tilläggsuppdrag att<br /> komma med förslag på frågans lösning.</p> <p>En enhällig utredning föreslog att svårt rörelsehindrade ungdomar skall<br /> tillförsäkras en lagstadgad rätt till gymnasieutbildning samt att ett specialanpassat<br /> gymnasium även inrättas i Umeå utöver dem som i dag finns i Skärholmen<br /> och Angered. Den omstridda finansieringen, föreslog utredningen,<br /> skall lösas så att kostnaderna för omvårdnaden helt täcks av statsbidrag via<br /> anslag till nämnden för vårdartjänst.</p> <p>De remissinstanser, som beretts tillfälle att yttra sig, instämde till helt<br /> övervägande del i handikapputredningens uppfattning och alla har därför<br /> sett fram mot en proposition från regeringen. Någon sådan har inte kommit<br /> trots att handikapputredningen hade förutsatt att systemet skulle träda i<br /> kraft den 1 januari 1990.</p> <p>Regeringen säger nu i budgetpropositionen att den har för avsikt att i början<br /> av år 1990 återkomma med förslag i en särskild proposition i frågan och<br /> att man då till åtminstone vissa delar avser att följa utredningens förslag.</p> <p>Vi anser att utredningens förslag bör genomföras. Vi förutsätter att riksdagen<br /> fattar beslut i sådan tid att detta kan tillämpas från den 1 juli 1990.</p> <p>12. Radio- och kassettidningar</p> <p>Vår principiella ståndpunkt är att var och en bör ha rätt att läsa den tidning<br /> vederbörande själv väljer.</p> <p>Att vara synskadad medför informationsproblem dels för att informationsutbudet<br /> inte är anpassat till synskadades medier, dels för att information<br /> av särskilt intresse för synskadade sällan når ut.</p> <p>Förutom den nödvändiga utbyggnaden av dagstidningar på kassett, som<br /> vi anser måste fortsätta, behöver de synskadade den informationskanal som<br /> läns- och kommunaltidningarna utgör. Dessa tidningar görs med särskild<br /> hänsyn till att målgruppen utgörs av synskadade läsare. De har till uppgift<br /> att dels ersätta den information synskadade går miste om på grund av att den<br /> tryckta informationen inte görs tillgänglig för synskadade, dels att förmedla<br /> handikappinformation.</p> <p>Vi anser att riksdagen bör uttala betydelsen av att utbyggnaden av radiooch<br /> kassettidningarna fortsätter och att den resurs som läns- och kommunaltidningarna<br /> utgör uppmärksammas.</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p> <p>So260</p> </div> <div class="block ml_53"><p>10</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>13. Hälso- och sjukvård</p> <p>Moderata samlingspartiet har aldrig godkänt Dagmarsystemet, som allvarligt<br /> begränsat patienternas valfrihet i vården genom att beröva dem rätten<br /> att själva disponera över sina sjukförsäkringspengar. Dagmarsystemet måste<br /> omedelbart avskaffas.</p> <p>Genom Dagmarsystemet undandras bl.a. handikappade och äldre en<br /> vårdresurs som eljest skulle ha givit dem möjligheter till fritt läkarval och<br /> hembesök vid sjukdom. Det är en orättvis sjukvårdspolitik, som innebär att<br /> endast välbeställda kan anlita vårdgivare utanför systemet. Vi vill i stället<br /> ha en allmän obligatorisk sjukvårdsförsäkring så att den enskilda människan<br /> själv kan välja den vård som hon finner bäst, oavsett om vården bedrivs av<br /> enskilda vårdgivare eller av landstinget.</p> <p>14. Sjukgymnastik</p> <p>Privatpraktiserande sjukgymnaster, som nu ger vård och hjälp till mer än 50<br /> procent av dem som behöver sjukgymnastik inom den öppna vården, får allt<br /> svårare att fortsätta sin verksamhet på grund av alltför låg ersättning från<br /> sjukförsäkringen - detta trots att en viss uppräkning skett på moderata initiativ.<br /> En ny uppräkning av taxorna bör därför ske snarast.</p> <p>Remisstvånget för sjukgymnastisk behandling inom sjukförsäkringens<br /> ram utgör många gånger problem, inte minst för handikappade personer.<br /> Det innebär att de först måste göra ett besök hos läkare för att få remiss till<br /> en sjukgymnast. Detta remisstvång bör slopas.</p> <p>Fler privatpraktiserande sjukgymnaster behövs om alla handikappade<br /> skall kunna få den hjälp de behöver. En sjukgymnast som länge drömt om att<br /> få öppna egen praktik tycker att Dagmarreformen och i hennes ögon tröga<br /> landstingspolitiker bromsat. Hon säger: ”Landstinget är nog bra på många<br /> sätt, men det är ibland väldigt byråkratiskt och tungrott. Jag känner att jag<br /> skulle göra mer nytta om jag fick bli min egen”.</p> <p>Vi anser att fler sjukgymnaster bör ges möjlighet att öppna egen praktik.</p> <p>15. Handikappidrotten</p> <p>Handikappidrotten har utvecklats starkt under senare år. Inte minst de<br /> svenska framgångarna vid internationella tävlingar såsom vinter- och sommarolympiaderna<br /> är imponerande. Svenska handikappidrottare är goda ambassadörer<br /> för vårt land.</p> <p>För att ytterligare förbättra förutsättningarna bör ökat utrymme ges inom<br /> idrottslärarutbildningen för undervisning om de särskilda krav som ställs för<br /> att handikappade skall kunna göra sig gällande i den vanliga idrottsundervisningen<br /> i skolan. Men det måste också finnas resurser för specialundervisning<br /> i motorisk träning för handikappade.</p> <p>De handikappade och handikappföreningarna måste få en generös behandling<br /> vid fördelningen av tider till idrottsanläggningarna.</p> <p>Vi anser att de ekonomiska förutsättningarna för handikappidrotten skall</p> </div> <div class="block ml_45"><p>Mot. 1989/90</p> <p>So260</p> </div> <div class="block ml_54"><p>11</p> </div> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>förbättras genom att en del av de ytterligare medel ur Tipstjänsts överskott<br /> som vi föreslår skall överföras till idrotten går till handikappidrotten.</p> <p>I övrigt hänvisas till motion av Bo Lundgren m.fl. (m) ”Bättre villkor för<br /> idrotten”.</p> <p>16. Bostadsfrågor</p> <p>I det av riksdagen antagna handikapprogrammet är en av parollerna ”goda<br /> och ändamålsenliga bostäder ät alla”. Långt ifrån alla handikappade har tyvärr<br /> fått del av innebörden av denna vackra målsättning.</p> <p>Många kan inte känna sig trygga i sin bostad på grund av bostadens undermåliga<br /> tekniska och arkitektoniska utformning från handikappsynpunkt.<br /> Det kanske saknas hiss, det kan förekomma stora nivåskillnader i och utanför<br /> bostaden eller det kan vara svårt att förflytta sig i rullstol i den egna lägenhetens<br /> trånga dörrar.</p> <p>Om arkitekter, tekniker, samhällsplanerare m.fl. redan på projekteringsoch<br /> ritningsstadiet räknade med att några av hyresgästerna kommer att<br /> drabbas av handikapp skulle många av de stora och kostsamma anpassningsåtgärder<br /> av olika slag som nu ofta måste tillgripas kunna undvikas. Det<br /> skulle dessutom vara till glädje även för andra som inte är handikappade.</p> <p>Detta gäller också allmänna lokaler. De blir ofta p.g.a. tanklöshet alltjämt<br /> felaktigt byggda från de handikappades synpunkt. Att sitta hemma isolerad<br /> på grund av att samlingslokalen, matsalen, teaterlokalen eller idrottsarenan<br /> är otillgänglig är ofta den handikappades öde.</p> <p>”Sjuka hus” blir ett allt mer uppmärksammat problem. Nya stora grupper<br /> drabbas av handikapp på grund av sjuka hus. Andra handikappade får sina<br /> besvär förvärrade på grund av konstruktionsfel eller slarv vid byggnationen.<br /> Förutom att allergier och andra följdsjukdomar vållar många människor lidande<br /> åsamkas samhället stora kostnader på grund av detta problem.</p> <p>De kommunala handikapprådens och handikapporganisationernas synpunkter<br /> måste tas bättre tillvara vid byggandet av bostäder och allmänna lokaler.<br /> Deras synpunkter är väsentliga också i samband med den stora utflyttning<br /> från institutionerna som nu pågår.</p> <p>17. Flerhandikappade</p> <p>Det finns personer med så stort service- och omvårdnadsbehov att ett eget<br /> boende inte är tänkbart. Det gäller människor med flera eller grava funktionsnedsättningar,<br /> t.ex. rörelsehinder i kombination med syn- hörsel och/eller<br /> talskador - en förhållandevis liten grupp men utsatt på grund av att generellt<br /> stöd i form av hemtjänst och hemsjukvård inte är tillräcklig.</p> <p>Särskilt svår är situationen för de yngre när de efter avslutad rehabilitering<br /> inte kan erbjudas annat än överflyttning till långvårdsklinik eller sjukhem.</p> <p>Lösningen för denna grupp gravt funktionshindrade är att man, som skett<br /> i några fall, t.ex. i Norrköping, bildar små kollektiv eller gruppboende med<br /> en fast personalgrupp. Detta ger trygghet och ökad stimulans med någorlunda<br /> närhet till familj och andra anhöriga samt möjlighet till en väl fungerande<br /> rehabilitering.</p> <p>För att boendealternativen skall kunna utvecklas har från flera håll påta</p> </div> <div class="block ml_42"><p>Mot. 1989/90</p> <p>So260</p> </div> <div class="block ml_51"><p>12</p> </div> <div class="block ml_52" /> <div class="block ml_0" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>lats nödvändigheten av statsbidrag även till gruppboende. Denna fråga bör<br /> prövas i samband med de överväganden sorn nu görs rörande huvudmannaskapet<br /> för primärvården.</p> <p>18. Bilstöd</p> <p>Det nya bilstödets konstruktion och dess koppling till handikappersättningen<br /> har väckt stor oro hos de handikappade. Att det förbättrade bilstödet<br /> har resulterat i att handikappersättningen reducerats i motsvarande eller<br /> högre grad är inte acceptabelt. Vi vänder oss emot denna tillämpning av vad<br /> som skulle bli en reform till de handikappades fromma.</p> <p>Enligt förordning 1988:90 utgår numera bilstöd till förälder med handikappat<br /> barn ”under förutsättning att föräldern sammanbor med barnet och<br /> har behov av ett fordon för förflyttning tillsammans med barnet”.</p> <p>Märkligt nog utgår enligt dagens regler däremot inget bilstöd om barnet<br /> är familjehemsplacerat även om placeringen beräknas bli långvarig. Detta<br /> är än märkligare, eftersom det är angeläget att familjehemsplacering för<br /> barn med svåra handikapp underlättas.</p> <p>Statsrådet Bengt Lindqvist sade som svar på en fråga i riksdagen bl.a.:<br /> ”Det är viktigt att svårt handikappade barn kan få familjehemsplacering, och<br /> det är viktigt att se till att de föräldrar som tar på sig den uppgiften också får<br /> det stöd de behöver”.</p> <p>Trots statsrådets svar finns inget förslag i budgetpropositionen för att<br /> ändra på detta missförhållande. Fosterföräldrar för ett svårt handikappat<br /> barn får inte del av bilstödet. Skulle samma barn däremot bo hos sina biologiska<br /> föräldrar skulle bilstöd utgå.</p> <p>Vi anser att bilstödet skall bli föremål för en översyn. I denna översyn bör<br /> bl.a. ingå en bedömning av bilstöd i förhållande till färdtjänst.</p> <p>19. Färdtjänst</p> <p>Sverige ligger i fråga om handikappanpassning av kollektivtrafiken efter<br /> flera länder i västvärlden. De bidrag som skall stimulera till åtgärder utöver<br /> vad nuvarande föreskrifter kräver är otillräckliga och kan inte heller förväntas<br /> nå en sådan nivå att någon effekt på kostnadsökningarna beträffande<br /> färdtjänsten uppnås. Vi anser att föreskrifterna i stället skall ändras så att<br /> trafikutövarna tvingas till handikappanpassning enligt den s.k. ansvars- och<br /> finansieringsprincipen.</p> <p>Den regeringsproposition, som antogs av riksdagen i maj 1989, och de<br /> taxor som transportrådet sedan fastställt har fått till följd att de handikappades<br /> kostnader för längre resor ligger på en rimlig nivå medan taxan för kortare<br /> färdtjänstresor höjts på ett oacceptabelt sätt för dem, som är beroende<br /> av specialfordon för sitt resande.</p> <p>Någon form av ”länsfärdtjänst” genom samarbete mellan kommuner, i likhet<br /> med vad som införts i Stockholmsområdet, skulle kunna lösa problemen<br /> med kostnader för de kortare riksfärdtjänstresorna.</p> <p>Den teletekniska organisationen av beställningsrutinerna för riksfärdtjänst<br /> har fungerat dåligt under hösten 1989. Väntetiden till riksfärdtjänstens</p> </div> <div class="block ml_45"><p>Mot. 1989/90</p> <p>So260</p> </div> <div class="block ml_53"><p>13</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>020-nummer har tidvis varit så lång att vissa handikappade inte lyckats beställa<br /> sin resa under en fjortondagarsperiod. Vi förutsätter att transportrådet<br /> åläggs att åtgärda dessa missförhållanden.</p> <p>20. Hemtjänsten</p> <p>Det råder enighet om att den som vill bo kvar i sitt eget hem skall ha rätt<br /> och möjlighet till detta. Därför är det av största betydelse att hemtjänsten<br /> fungerar väl och att den enskilde har rätt att välja den hemtjänst/hemsjukvård<br /> som hon anser bäst. I Danmark och Finland betalar socialförsäkringen<br /> medel direkt till den person som behöver hemtjänst, så att vederbörande har<br /> möjlighet att anställa sin personliga assistent eller köpa tjänster från kommunen.</p> <p>För att öka den enskildes valfrihet anser vi att bidrag, motsvarande den<br /> kostnad som den offentliga verksamheten har eller skulle ha för att tillhandahålla<br /> den service brukaren har rätt till, bör gå direkt till den enskilde.</p> <p>Vi vill därför införa en serviceupphandlingsrätt för att stärka brukarens<br /> ställning. Serviceupphandlingsrätten utgörs inte av en kontant summa<br /> pengar, utan kvantifieras i ett antal assistenttimmar vars antal fastställs för<br /> varje enskild brukare. Det är detta antal timmar brukaren har rätt att dirigera<br /> antingen hon vill välja den kommunala hemtjänsten, ett brukarkollektiv,<br /> enskilda personer eller kanske ett serviceföretag.</p> <p>Om vårt samhälle över huvud taget skall klara social vård och service på<br /> ett tillfredsställande sätt till allt fler äldre, sjuka och handikappade som behöver<br /> hemtjänst, är det alldeles nödvändigt att de kommunala monopolen<br /> bryts och att nya alternativ får växa fram. Det är också viktigt att underlätta<br /> för anhöriga vårdare att klara sin uppgift.</p> <p>21. Vissa socialförsäkringsfrågor</p> <p>Vi har i en annan motion begärt en förändring av sjukförsäkringssystemet.<br /> Genom de förslag som vi framför i den motionen - bl.a. en s.k. arbetsgivarperiod<br /> - kan resurser frigöras till tidiga rehabiliteringsinsatser, som är nödvändiga<br /> för att t.ex. undvika alltför tidig förtidspensionering. Förkortade<br /> sjukskrivningstider genom en samordning av sjukvårdens och sjukpenningens<br /> finansiering skulle minska samhällets utgifter väsentligt, vilket bl.a. redovisats<br /> av den s.k. ESO-kommittén. Genom förkortade sjukskrivningstider<br /> och tidiga rehabiliteringsinsatser kan resurser indirekt överföras till förbättringar<br /> på i dag eftersatta områden inom handikappolitiken.</p> <p>21.1 Föräldrapenning</p> <p>Att båda föräldrarna aktivt skall delta i sina barns uppfostran och skötsel,<br /> och att detta ansvar inte som förr helt skall åvila mammorna, är nu allmänt<br /> accepterat.</p> <p>Tillfällig föräldrapenning kan ges till båda föräldrarna samtidigt om de följer<br /> sitt barn till läkare när barnet lider av allvarlig sjukdom eller till någon<br /> av läkare beordrad behandling. För övriga habiliterings- och utbildningsinsatser<br /> finns ingen motsvarande möjlighet för båda föräldrarna att samtidigt<br /> deltaga med ersättning från föräldraförsäkringen.</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p> <p>So260</p> </div> <div class="block ml_52"><p>14</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Kan, som nu är fallet, bara en av föräldrarna få ersättning läggs alltför<br /> stort ansvar på mamman.</p> <p>Socialförsäkringsutskottet uttalade sig, med anledning av bl.a. en moderat<br /> motion, i betänkande 1988/89 SfU12 positivt för att ändra detta förhållande<br /> men ville avvakta riksförsäkringsverkets pågående översyn. RFV överlämnade<br /> våren 1989 sin rapport till regeringen i vilken det var positivt till förslaget.<br /> Regeringen har trots det ännu inte lagt något förslag.</p> <p>Vi föreslår därför att båda föräldrarna ges möjlighet att samtidigt få tillfällig<br /> föräldrapenning vid habilitering och föräldrautbildning.</p> <p>21.2 Handikappersättning</p> <p>Vi har länge föreslagit att handikappersättningen skall ha fler nivåer. Vi förutsätter<br /> att den aviserade utredningen om bl.a. högkostnadsskydd snart för<br /> upp denna fråga till behandling. Vi ifrågasätter också den halvering av handikappersättningen<br /> som drabbar gravt synskadade personer i samband med<br /> ålderspensioneringen. Bibehållen handikappersättning behövs oftast för att<br /> en förtidspensionerad person skall få samma möjligheter som en yrkesarbetande<br /> till ett aktivt liv.</p> <p>Funktionsnedsättningar, som kan komma p.g.a. ålder, förvärrar ofta den<br /> synskadades handikapp. En hörselnedsättning innebär att den synskadade,<br /> som kompenserat sin synnedsättning med hjälp av hörseln, blir avsevärt<br /> mycket mer handikappad än om synnedsättningen inte förelåg.</p> <p>Vi förutsätter att sittande utredning belyser dessa frågor och lägger förslag<br /> som förbättrar handikappersättningen på dessa punkter.</p> <p>22. Handikapporganisationerna</p> <p>Handikapporganisationerna gör genom sina breda grundläggande kunskaper<br /> om handikapp och de handikappades livsförhållanden en viktig insats i<br /> samhällsorganens arbete för de handikappade. Att ge bidrag till handikapporganisationerna<br /> istället för till myndigheter kan ofta vara en bra resursfördelning,<br /> som sparar pengar. Att avstå från att stödja organisationerna innebär<br /> kanske att man missar nyttan av de kunskaper som finns samlade inom<br /> dessa.</p> <p>Finansieringen av marginalskattesänkningen innebär för handikapporganisationerna<br /> att dessa, förutom de vanliga kostnadsstegringarna, drabbas av<br /> ökade kostnader i form av höjd moms och höjda reskostnader utan att för<br /> den skull kunna få del av några ökade inkomster i form av sänkta skatter.<br /> Med moderata samlingspartiets skattepolitik uppstår inte denna situation.</p> <p>23. Handikappade flyktingar och invandrare</p> <p>Att vara flykting och invandrare kan vara svårt av många skäl. Flyktingar<br /> vars problem förstärks genom handikapp bör uppmärksammas speciellt.<br /> Särskilt för de asylsökande flyktingar som har allvarliga funktionsnedsättningar<br /> bör rehabiliterande insatser sättas in redan under den tid de väntar<br /> på uppehållstillstånd.</p> <p>Enligt lagen om bistånd till asylsökande kan särskilt bidrag lämnas till han</p> </div> <div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p> <p>So260</p> </div> <div class="block ml_52"><p>15</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>dikapputrustning och andra hjälpmedel som är nödvändiga för en dräglig<br /> livsföring.</p> <p>Klara regler måste skapas så att statens roll klarläggs, då det visat sig att<br /> oklarhet råder om ansvaret för verksamheten, hur kostnaderna fördelas och<br /> vem som skall ta initiativ.</p> <p>Vi anser att bedömningen av eventuella behov av hjälpmedel bör göras<br /> redan vid den första hälsoundersökningen och att åtgärder vidtas under väntetiden.</p> <p>24. Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:30px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om datorhjälpmedel och texttelefon,</p> <p style="margin-left:30px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om ett aktivt uppsökande arbete redan i skolan för att<br /> förebygga förtidspension,</p> <p style="margin-left:30px;">[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om behovet av ökad undervisning om olika handikapp</p> <p style="margin-left:30px;">i vårdyrkesutbildningarna och utbildningarna för byggnadssektorn1],<br /> [att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om länsskolnämndernas ansvar för utbildningen av<br /> handikappade1],</p> <p style="margin-left:30px;">[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om utgivningen av radio- och kassettidningar samt betydelsen<br /> av läns- och kommuntidningar2],</p> <p style="margin-left:30px;">[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om utökningen av utbildningstiden för sjukgymnaster<br /> och arbetsterapeuter till tre år1],</p> <p style="margin-left:30px;">[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om utökning av antalet utbildningsplatser för<br /> logopeder1],</p> <p style="margin-left:30px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om anslag för avancerade datorbaserade hjälpmedel,</p> <p style="margin-left:30px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om datorn som tekniskt hjälpmedel för synskadade,<br /> hörselskadade och rörelsehindrade samt tillgången till texttelefon på<br /> arbetsplatsen,</p> <p style="margin-left:30px;">5. att riksdagen hos regeringen begär en utredning angående arbetstekniska<br /> hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning i enlighet<br /> med vad som i motionen anförts,</p> <p style="margin-left:30px;">[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om inbyggda verkstäder för en eller två personer3],</p> <p style="margin-left:30px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar,</p> <p style="margin-left:30px;">[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om uppräkning av taxorna för privatpraktiserande<br /> sjukgymnaster4],</p> </div> <div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p> <p>So260</p> </div> <div class="block ml_52"><p>16</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0"><p>[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att remisstvånget<br /> för sjukgymnastisk behandling inom ramen för den allmänna<br /> sjukförsäkringen slopas4],</p> <p>[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om sjukgymnasters möjlighet att öppna egen praktik4],</p> <p>7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om statsbidrag till gruppboende,</p> <p>[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om åtgärder för att lösa problemen vid beställning av<br /> riksfärdtjänst5],</p> <p>8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om att bilstödet till svårt handikappade barn bör följa<br /> barnet även när det placeras i familjehem,</p> <p>9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om serviceupphandlingsrätt i syfte att skapa frihet för<br /> den enskilde att välja alternativ hemtjänst,</p> <p>[att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya regler för att<br /> föräldrapenning vid tillfällig vård av barn skall kunna utgå till båda<br /> föräldrarna till handikappade barn samtidigt vid habilitering och<br /> föräldrautbildning4],</p> <p>10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om fler nivåer i handikappersättningen och handikappersättningens<br /> storlek för pensionerade synskadade,</p> <p>11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om hjälp och stöd till handikappade flyktingar.</p> </div> <div class="block ml_45"><p>Mot. 1989/90</p> <p>So260</p> </div> <div class="block ml_53"><p>17</p> </div> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_2"><p>Stockholm den 24 januari 1990<br /> Sten Svensson (m)</p> <p>Gullan Lindblad (m)<br /> Charlotte Cederschiöld (m)<br /> Ingvar Eriksson (m)</p> <p>Margit Gennser (m)</p> <p>Ingrid Hemmingsson (m)<br /> Bertil Persson (m)</p> <p>Per Stenmarck (m)</p> <p>Ingegerd Troedsson (m)</p> </div> <div class="block ml_22"><p>Görel Bohlin (m)</p> <p>Hans Dau (m)</p> <p>Karin Falkmer (m)<br /> Ann-Cathrine Haglund (m)<br /> Ing-Britt Nygren (m)</p> <p>Mona Saint Cyr (m)<br /> Karl-Gösta Svenson (m)<br /> Göran Åstrand (m)</p> </div> <div class="block ml_3"><p>1 1989/90:Ub811</p> <p>2 1989/90:K415</p> <p>3 1989/90:A260</p> <p>4 1989/90:Sf302</p> <p>5 1989/90:T916</p> </div> <div class="block ml_42"><p>Mot. 1989/90</p> <p>So260</p> </div> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>Innehåll Mot-1989/90</p> <p style="margin-left:7px;">1. Inledning 4 So260</p> <p style="margin-left:17px;">1.1 Andra prioriteringar 4</p> <p style="margin-left:7px;">2. Vår sociala trygghet i ett internationellt perspektiv 4</p> <p style="margin-left:7px;">3. Handikapputredningen 5</p> <p style="margin-left:7px;">4. Arbete i stället för pension 5</p> <p style="margin-left:17px;">4.1 Rehabilitering 5</p> <p style="margin-left:17px;">4.2 Individuella, flexibla lönebidrag 6</p> <p style="margin-left:7px;">5. Arbetstekniska hjälpmedel 7</p> <p style="margin-left:7px;">6. Hjälpmedelsgaranti 7</p> <p style="margin-left:7px;">7. Fria läkemedel och förbrukningsartiklar 8</p> <p style="margin-left:7px;">8. Arbetsförmedling 8</p> <p style="margin-left:7px;">9. Förtidspension 8</p> <p>10. Samhall 9</p> <p>11. Utbildningsfrågor 9</p> <p>11.1 Gymnasieutbildning 10</p> <p>12. Radio- och kassettidningar 10</p> <p>13. Hälso- och sjukvård 11</p> <p>14. Sjukgymnastik 11</p> <p>15. Handikappidrotten 11</p> <p>16. Bostadsfrågor 12</p> <p>17. Flerhandikappade 12</p> <p>18. Bilstöd 13</p> <p>19. Färdtjänst 13</p> <p>20. Hemtjänsten 14</p> <p>21. Vissa socialförsäkringsfrågor 14</p> <p>21.1 Föräldrapenning 14</p> <p>21.2 Handikappersättning 15</p> <p>22. Handikapporganisationerna 15</p> <p>23. Handikappade flyktingar och invandrare 15</p> <p>24. Hemställan 16</p> </div> <div class="block ml_52"><p>19</p> </div> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_19" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_25" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_26" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_14" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_10" /> <div class="block ml_11" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_21" /> <div class="block ml_15" /> <div class="block ml_18" /> <div class="block ml_20" /> <div class="block ml_27" /> <div class="block ml_12" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_5" /> <div class="block ml_17" /> <div class="block ml_40" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_13" /> <div class="block ml_32" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_50" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_16" /> <div class="block ml_57" /> </div> </div> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om datorhjälpmedel och texttelefon uppskov = utskottet 1989/90:SoU31 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om datorhjälpmedel och texttelefon ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett aktivt uppsökande arbete redan i skolan för att förebygga förtidspension ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett aktivt uppsökande arbete redan i skolan för att förebygga förtidspension uppskov = utskottet 1989/90:SoU31 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslag för avancerade datorbaserade hjälpmedel uppskov = utskottet 1989/90:SoU31 ? 3 3 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslag för avancerade datorbaserade hjälpmedel ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om datorn som tekniskt hjälpmedel för synskadade, hörselskadade och rörelsehindrade samt tillgången till texttelefon på arbetsplatsen ? 4 4 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om datorn som tekniskt hjälpmedel för synskadade, hörselskadade och rörelsehindrade samt tillgången till texttelefon på arbetsplatsen uppskov = utskottet 1989/90:SoU31 ? 5 5 att riksdagen hos regeringen begär en utredning angående arbetstekniska hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning i enlighet med vad i motionen anförts uppskov = utskottet 1989/90:SoU31 ? 5 5 att riksdagen hos regeringen begär en utredning angående arbetstekniska hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning i enlighet med vad i motionen anförts ? 6 6 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar ? 6 6 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade ungdomar avslag = utskottet 1989/90:SoU20 ? 7 7 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbidrag till gruppboende uppskov = utskottet 1989/90:SoU31 ? 7 7 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om statsbidrag till gruppboende ? 8 8 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bilstödet till svårt handikappade bör följa barnet även när det placeras i familjehem ? 8 8 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bilstödet till svårt handikappade bör följa barnet även när det placeras i familjehem uppskov = utskottet 1989/90:SoU31 ? 9 9 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om serviceupphandlingsrätt i syfte att skapa frihet för den enskilde att välja alternativ hemtjänst uppskov = utskottet 1989/90:SoU31 ? 9 9 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om serviceupphandlingsrätt i syfte att skapa frihet för den enskilde att välja alternativ hemtjänst ? 10 10 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fler nivåer i handikappersättningen och handikappersättningens storlek för pensionerade synskadade ? 10 10 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fler nivåer i handikappersättningen och handikappersättningens storlek för pensionerade synskadade avslag =utskottet 1989/90:SfU9 ? 11 11 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hjälp och stöd till handikappade flyktingar avslag = utskottet 1989/90:SfU25 ? 11 11 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om hjälp och stöd till handikappade flyktingar ? INL Inlämning 1990-01-25 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-02-06 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-02-07 00:00:00 inträffat 2 0247000811207 Sten Svensson m 1 undertecknare 0668927708809 Görel Bohlin m 2 undertecknare 0199809132302 Karin Falkmer m 3 undertecknare 0234578153505 Hans Dau m 4 undertecknare 0695579897102 Ingvar Eriksson m 5 undertecknare 0748447264503 Margit Gennser m 6 undertecknare 0333810623907 Ann-Cathrine Haglund m 7 undertecknare 0882989698904 Ingrid Hemmingsson m 8 undertecknare 0816308745507 Gullan Lindblad m 9 undertecknare 0274590687101 Karl-Gösta Svenson m 10 undertecknare 0925516323103 Ingegerd Troedsson m 11 undertecknare 0110548017702 Mona Saint Cyr m 12 undertecknare 012855230311 Per Stenmarck m 13 undertecknare 0653617472000 Göran Åstrand m 14 undertecknare 0153923606405 Charlotte Cederschiöld m 15 undertecknare 0196459185206 Ing-Britt Nygren m 16 undertecknare 0336920874106 Bertil Persson m 17 undertecknare motgrund Motionsgrund 2014-11-24 04:45:35 motkat Motionskategori - 2014-11-24 04:45:35 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02So260 2019-05-28 10:56:17 tilldelat Tilldelat Socialutskottet 2014-11-24 04:45:35 GD02So260 av Sten Svensson m.fl. (m) mot_198990_so_260.pdf 444474 pdf Ökad valfrihet och trygghet för handikappade https://data.riksdagen.se/fil/61D157B5-8833-4128-9D3D-4B561C6FB7DA