2743810 GD02So240 1989/90 So240 mot mot Motion 1989/90:So240 av Berit Oscarsson och Margareta Israelsson Motion Motion SoU 240 0 1990-01-23 00:00:00 2014-10-14 12:43:12 2014-10-14 00:00:00 Samhällets skyddsnät av Berit Oscarsson och Margareta Israelsson html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02So240/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02So240 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02So240 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br /> 1989/90:So240</p> <p>av Berit Oscarsson och Margareta Israelsson<br /> (båda s)</p> <p>Samhällets skyddsnät</p> </div> <div class="block ml_3"><p>Den pågående omläggningen av skattesystemet är nödvändig för att återskapa<br /> en väl fungerande samhällsekonomi som gör det möjligt att fördela<br /> välfärden på ett rättvist sätt. Skatteförslaget synes också ha fördelen av att<br /> vara ytterst generellt.</p> <p>Erfarenheten har visat att reformer som innehåller undantag och särbestämmelser<br /> ofta leder till att vissa grupper kan utnyttja systemets fördelar,<br /> vilket i praktiken kan betyda orättvisor. En övergång från ett system till ett<br /> annat betyder alltid att situationen för enskilda personer och företag förändras.<br /> Avsikten att göra ett system mer rättvist innebär naturligt försämringar<br /> för de grupper som tidigare haft fördelarna.</p> <p>Emellertid kan man riskera att genomförandet av en ny mer generell reform<br /> oavsiktligt drabbar någon speciell grupp negativt. Ett bekymmer är att<br /> de som oavsiktligt drabbas negativt oftast inte är så många och därför inte<br /> får sina synpunkter framförda. Konsekvenserna för dessa grupper kan bli<br /> ödesdigra eftersom det tar för lång tid att hitta modeller för att klara just<br /> enskilda fall.</p> <p>Nedanstående är exempel på hur skatteomläggningen oavsiktligt negativt<br /> drabbar en grupp handikappade. Problemet är emellertid betydligt större<br /> genom att samhällets omstöpning mer och mer sker i generella former. Ett<br /> mått på välfärdssamhället är att det aldrig får vara så statiskt och bundet av<br /> regler att det inte ger möjlighet att skydda och stötta dem som mest behöver<br /> vår solidaritet. Samhällets ambitioner måste vara att om ett generellt system<br /> oavsiktligt drabbar en grupp så måste samhället omgående göra insatser i<br /> andra former för att värna den enskilda människan.</p> <p>Riksdagen har beslutat om en omläggning av skattepolitiken som bl.a. innebär<br /> en sänkning av den statliga inkomstskatten redan under 1990. Denna<br /> skall huvudsakligen finansieras genom ökning av skatten på kapital, breddning<br /> av basen för mervärdeskatten, införandet av vissa punktskatter, höjd<br /> fastighetsskatt samt reducerade räntebidrag.</p> <p>Den prishöjning som följer av skattereformen skall i vissa avseenden avräknas<br /> från konsumentprisindex vid fastställandet av basbeloppet för år<br /> 1991. På så sätt ges inte någon automatisk kompensation för extraordinära<br /> prishöjningar.</p> <p>För vissa grupper vidtages åtgärder som skall kompensera för de negativa<br /> effekter som omläggningen annars skulle medföra för dessa. Detta gäller ex</p> </div> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_4"><p>empelvis studerande som uppbär studiemedel. Dessa har nämligen vanligen<br /> inte sådana inkomster att de kommer att få någon nämnvärd sänkning av<br /> statsskatten och därmed erhålla en inom skattereformen skapad automatisk<br /> kompensation.</p> <p style="margin-left:3px;">En motsvarande grupp är t.ex. låginkomsttagare som är handikappade<br /> och därtill beroende av egen bil för att leva ett någorlunda drägligt liv.</p> <p style="margin-left:3px;">Graden av beroendet av egen bil kan givetvis variera. Ett antal är emellertid<br /> för sitt dagliga liv helt beroende av tillgång till egen bil såvitt nu inte det<br /> för samhället betydligt dyrare och för den handikappade osmidigare alternativet<br /> färdtjänst skall tillgripas. Dessa får givetvis vid fortsatt bilutnyttjande<br /> högre reskostnader genom det högre bensinpriset men ofta utan att de balanserande<br /> skattesänkningarna eller annan kompensation kommer att föreligga.</p> <p style="margin-left:3px;">En preliminär bedömning visar att inom kretsen av handikappade finns<br /> sådana för vilka utfallet av skattereformen ger ett klart negativt saldo. Sådana<br /> merutgifter på marginalen kommer givetvis för många av dessa att vara<br /> så stora att de stjälper en ofta redan ansträngd privatekonomi.</p> <p style="margin-left:3px;">Vi finner det utomordentligt angeläget att handikappade som i någon<br /> form tidigare erhållit samhällets stöd skall kompenseras för skattereformens<br /> ev. negativa saldoeffekt genom en på objektiva grunder genomförd analys.<br /> Detta gäller då inte minst de handikappade som är beroende av bilen för sitt<br /> dagliga liv. Skattereformens delmål att minska bilåkande kan inte vara giltigt<br /> för dessa.</p> <p style="margin-left:3px;">Vi saknar möjlighet att nu lämna detaljerade föreskrifter för hur en sådan<br /> kompensation skall utformas. Det är heller inte självklart att staten skall<br /> svara för denna. En väg kan vara att kommunerna skall fullgöra detta inom<br /> ramen för socialtjänstens åtaganden. Vi vill emellertid att frågan skall lösas<br /> på sådant sätt att personerna i den berörda gruppen skall kompenseras i<br /> samma tidsskede som merutgiften uppkommer. Detta för att privatekonomin<br /> inte skall raseras och att möjligheten till ett rikt liv inte skall begränsas<br /> genom skattereformen.</p> <p style="margin-left:3px;">Hemställan</p> <p style="margin-left:3px;">Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:29px;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samhällets<br /> övergripande skyddsnät för enskilda personer skall träda i kraft<br /> när ett nytt generellt system får oavsiktliga negativa konsekvenser.</p> <p style="margin-left:3px;">Stockholm den 23 januari 1990</p> <p style="margin-left:3px;">Berit Oscarsson (s) Margareta Israelsson (s)</p> </div> <div class="block ml_44"><p style="margin-left:6px;">Mot. 1989/90<br /> So240</p> </div> <div class="block ml_52"><p>13</p> </div> <div class="block ml_0" /> </div> </div> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samhällets övergripande skyddsnät för enskilda personer skall träda i kraft när ett nytt generellt system får oavsiktliga negativa konsekvenser uppskov = utskottet 1989/90:SoU31 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att samhällets övergripande skyddsnät för enskilda personer skall träda i kraft när ett nytt generellt system får oavsiktliga negativa konsekvenser ? INL Inlämning 1990-01-25 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-02-06 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-02-07 00:00:00 inträffat 2 0144891150008 Berit Oscarsson s 1 undertecknare 0634917636517 Margareta Israelsson s 2 undertecknare motgrund Motionsgrund 2014-11-22 15:49:58 motkat Motionskategori - 2014-11-22 15:49:58 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02So240 2019-05-28 10:56:15 tilldelat Tilldelat Socialutskottet 2014-11-22 15:49:58 GD02So240 av Berit Oscarsson och Margareta Israelsson mot_198990_so_240.pdf 63407 pdf Samhällets skyddsnät https://data.riksdagen.se/fil/FBAF250A-751B-4606-9C5F-F628A80CE7A6