2757563GD02So2261989/90So226motmotMotion 1989/90:So226 av Carl Bildt m.fl. (m)MotionMotionSoU22601990-01-19 00:00:002014-10-14 12:43:052014-10-14 00:00:00Åtgärder mot alkohol- och drogmissbruketav Carl Bildt m.fl. (m)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02So226/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02So226https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02So226
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1989/90:So226</p>
<p>av Carl Bildt m.fl. (m)</p>
<p>Åtgärder mot alkohol- och drogmissbruket</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Innehåll</p>
<p>1. Sammanfattning 7</p>
<p>2. Inledning 7</p>
<p>3. Missbrukets sociala konsekvenser 8</p>
<p>4. Alkoholpolitiken 8</p>
<p>5. Förebyggande åtgärder 9</p>
<p>5.1 Stärk familjen 9</p>
<p>5.2 Skolans ansvar 9</p>
<p>5.3 Information 10</p>
<p>5.4 Förändrad LVU-lag 10</p>
<p>6. Åtgärder på kort sikt 11</p>
<p>6.1 Prisinstrumentet 11</p>
<p>6.2 Övergång till alkoholsvagare drycker 11</p>
<p>7. Vård av alkoholmissbrukare 7</p>
<p>8. Narkotikapolitiken 13</p>
<p>9. Preventiva åtgärder 14</p>
<p>10. Åtgärder mot narkotikamissbruket 14</p>
<p>11. Hjälp och stöd åt missbrukare 15</p>
<p>12. Stöd åt enskilda initiativ 15</p>
<p>13. Internationellt samarbete 16</p>
<p>14. Hemställan 16</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_12" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>1. Sammanfattning</p>
<p>Att på olika sätt minska alkohol- och drogmissbruk är en viktig politisk uppgift.<br />
Det är frågan om arbete på flera nivåer och med flera olika utgångspunkter.</p>
<p>I motionen föreslår vi en lång rad åtgärder, vars mål är att minska alkoholkonsumtionen<br />
för att uppnå Världshälsoorganisationens (WHO) mål om en<br />
minskning av konsumtionen med 25 procent fram till år 2000. Vårt huvudsyfte<br />
är dock att minska de grava alkoholskadorna.</p>
<p>Bl.a. framförs krav på en konsekventare alkoholbeskattning och regelbundna<br />
prisjusteringar. Dessutom föreslår vi en komplettering av lagen om<br />
vård av unga (LVU) och åtgärder för att stärka familjen och skolan.</p>
<p>När det gäller behandling och vård av alkohol- och narkotikamissbrukare<br />
föreslår vi bl.a. en ny lag om vård av missbrukare (LVM) och uppmärksammar<br />
de frivilliga organisationernas viktiga betydelse för rehabiliteringen av<br />
missbrukare.</p>
<p>På narkotikaområdet uppmärksammar vi bl.a. de nya ”designade drogerna”<br />
och de speciella krav på agerande som dessa medför. Det är viktigt<br />
att ansvariga myndigheter ligger steget före narkotikahandlare och missbrukare.</p>
<p>Slutligen föreslår vi att Sverige skall ta initiativ till ökade internationella<br />
insatser för att komma till rätta med främst narkotikahandeln.</p>
<p>2. Inledning</p>
<p>Ett av vår tids största sociala gissel är alkohol- och drogmissbruket. Missbruk<br />
av alkohol och narkotika har under ett flertal år ökat på ett ytterst oroväckande<br />
sätt. Inte minst gäller det narkotikamissbruket som, trots omfattande<br />
opinions- och upplysningsarbete, fortsätter att växa i omfattning.</p>
<p>Den förödande och snabba spridningen av HIV bland narkotikamissbrukare<br />
gör missbruket än allvarligare. Även bruket och missbruket av alkohol<br />
har stor betydelse för smittspridningen, något som hittills inte tillräckligt tydligt<br />
framhållits.</p>
<p>Det paradoxala i sammanhanget är dock att ansvariga myndigheter inte<br />
har någon exakt kunskap om hur stora problemen egentligen är. Det man<br />
vet är missbrukets medicinska skador och omfattande kostnader. Siffror på<br />
mellan 50 och 100 miljarder kronor per år brukar nämnas. Men även här är<br />
osäkerheten i beräkningarna stor. Det brukar också sägas att antalet missbrukare<br />
i Sverige uppgår till minst 300 000 personer, eller 3,5 procent av befolkningen.<br />
Till detta kommer en ytterligare grupp överkonsumenter av alkohol,<br />
som uppgår till ytterligare minst 300 000 personer. Av de män under<br />
60 år som vårdas på sjukhus är ca hälften inlagda för vård beroende på alkoholrelaterade<br />
sjukdomar.</p>
<p>Bristen på en heltäckande kartläggning av drogmissbruket i Sverige illustreras<br />
av den nyligen publicerade undersökningen av narkotikamissbrukets<br />
utbredning. Undersökningen, som var beställd av Centralförbundet för alkohol-<br />
och narkotikaupplysning, CAN, visar att minst en halv miljon<br />
svenskar prövat narkotika. Däremot visar inte undersökningen hur många<br />
som kontinuerligt missbrukar narkotika. I stället används fortfarande en</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So226</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>7</p>
</div>
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>över tio år gammal motsvarande undersökning, som visade att det fanns mellan<br />
10 000 och 14 000 tunga narkotikamissbrukare i Sverige 1979.</p>
<p>Detta försvårar bedömningen av på vilket sätt resurser och insatser bäst<br />
bör sättas in för att minska missbruket av såväl alkohol som narkotika.</p>
<p>3. Missbrukets sociala konsekvenser</p>
<p>Sorn tidigare nämnts beräknas antalet missbrukare i Sverige uppgå till minst<br />
300 000 personer. Kring dessa missbrukare lever mer än en miljon människor<br />
- hustrur, män och barn - för vilka allt tal om social välfärd närmast är<br />
ett hån.</p>
<p>Mest allvarlig är situationen för de barn som växer upp i missbrukarmiljöer<br />
- ett förhållande som, tragiskt nog, är mer vanligt än de flesta gärna vill<br />
föreställa sig. Det finns delstudier som visar på en skrämmande omfattning<br />
av fysiskt och psykiskt lidande för dessa barn.</p>
<p>Det finns i sammanhanget en ytterligare dimension på detta problem, och<br />
det är de så kallade ”dolda missbrukarna”. De återfinns ofta i familjer där<br />
man utåt är socialt etablerade och där missbruket går att dölja bakom en<br />
fasad.</p>
<p>1 dessa familjer är barnens situation särskilt utsatt. De känner pressen att<br />
vara lojala mot föräldrarna, samtidigt som de för en ojämn kamp gentemot<br />
kamraterna i sina försök att dölja förälderns eller föräldrarnas missbruk. Eftersom<br />
de sociala konventionerna kräver att missbruket till varje pris skall<br />
döljas har dessa familjer ingen att vända sig till. Detta drabbar främst barnen.<br />
Det är därför av stor vikt att detta problem uppmärksammas.</p>
<p>Alkohol- och drogmissbruk har länge ansetts vara en typisk manlig företeelse.<br />
Den ökning av kvinnors missbruk som ägt och äger rum är emellertid<br />
ett växande problem som måste uppmärksammas. Åtgärder kan här ha verklig<br />
effekt, om problemen upptäcks i tid. Dessa missbrukare har ofta både<br />
arbete och intakt familj, som kan stötta och hjälpa.</p>
<p>Barn som växer upp i missbrukarhem drabbas inte bara av fysiska och psykiska<br />
skador. De störs också i sin emotionella utveckling. De får aldrig uppleva<br />
den så oerhört viktiga, normala, känslomässiga kopplingen och förtroendet<br />
mellan sig själva och föräldrarna som ett barn har rätt till. Dessutom<br />
vet man att dessa barn av såväl biokemiska som sociala skäl är utsatta för<br />
mycket hög risk att själva utveckla alkoholberoende. Det är därför mycket<br />
viktigt att dessa familjer ges det stöd de behöver. Vi återkommer längre fram<br />
i denna motion till behovet av en förändrad lagstiftning för att möjliggöra<br />
detta.</p>
<p>För att åtgärder skall vara verkningsfulla krävs först och främst ökade<br />
kunskaper om barn och ungdomar som far illa. Vi anser det därför mycket<br />
angeläget att regeringen tar initiativet till en sammanställning och värdering<br />
av de uppgifter och den information som finns på området.</p>
<p>4. Alkoholpolitiken</p>
<p>Moderata samlingspartiet delar Världshälsoorganisationens (WHO) målsättning<br />
om att alkoholkonsumtionen bör minska med 25 procent fram till år<br />
2000.</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So226</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>8</p>
</div>
<div class="block ml_49" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Den svenska alkoholpolitiken har länge varit koncentrerad till den så kallade<br />
totalkonsumtionen. Målet har varit att få ner denna, utan att någon<br />
större hänsyn har tagits till det verkliga problemet: den grupp som utgör tio<br />
procent av befokningen, men som konsumerar hela femtio procent av all den<br />
alkohol som säljs genom Systembolaget. Vi kommer aldrig till rätta med alkoholens<br />
svåra medicinska och sociala skadeverkningar om vi inte finner effektiva<br />
instrument som riktar sig till denna relativt sett lilla grupp av storkonsumenter.</p>
<p>Det är få som bestrider att det finns ett samband mellan totalkonsumtion<br />
och alkoholskador. Men sambandet är varken enkelt eller entydigt. Hittills<br />
har de åtgärder mot alkoholkonsumtion som vidtagits främst riktat in sig på<br />
låg- och måttlighetskonsumentema. Även om dessa åtgärder i sig kan ge statistiska<br />
effekter ger de inte samma resultat vad gäller de svåra alkoholskadorna.</p>
<p>5. Förebyggande åtgärder</p>
<p>Den allt större medvetenheten om alkoholproblemen innebär ett gynnsamt<br />
klimat för att åstadkomma en önskvärd attitydförändring i hem, skola och<br />
arbete.</p>
<p>Opinionsbildning måste ses som ett av de allra viktigaste instrumenten för<br />
att minska missbruket och få fram ett ökat personligt ansvar och en vilja att<br />
föregå med gott exempel.</p>
<p>Att skapa ett bättre klimat för personligt ansvar och att visa att man kan<br />
umgås med alkohol med sans och måtta är mer verkningsfullt än att införa<br />
nya förbud, som lätt kan kringgås eller möts med löje eller irritation hos en<br />
bred allmänhet. Genom en en avdramatisering av attityden till alkohol blir<br />
det lättare att verkningsfullt åtgärda de problem som alkoholmissbruket skapar.</p>
<p>5.1 Stark familjen</p>
<p>Familjens roll måste stärkas. Föräldrar måste ges möjlighet och förutsättningar<br />
att till sina barn förmedla den kärlek, fasthet, stöd och ledning som<br />
varje barn har rätt till, och som utvecklar barn till trygga och harmoniska<br />
människor.</p>
<p>Bidrag, skatter och barnomsorg måste utformas så att de underlättar, inte<br />
styr, valet mellan egen vård av barn och förvärvsarbete samt mellan olika<br />
former av barnomsorg. Genom våra förslag om bl.a. vårdnadsbidrag, avdragsrätt<br />
för styrkta barntillsynskostnader och grundavdrag för barnfamiljer<br />
ges också ensamföräldrar och andra med begränsad ekonomi möjlighet att<br />
ägna barnen tillräcklig tid och omsorg.</p>
<p>5.2 Skolans ansvar</p>
<p>En elev kan bara fungera socialt tillfredsställande om han eller hon får prestera<br />
efter sina egna förutsättningar. Många elever har svårt att ”hänga med”<br />
under känsliga högstadieår, därför att de inte har tillräckliga baskunskaper<br />
eller därför att de finner undervisningen alltför teoretisk. I stället försöker</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So226</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>de hävda sig på annat vis, alltför ofta genom att missbruka alkohol eller narkotika.<br />
Skolan måste garantera alla elever tillräckliga baskunskaper innan<br />
de går vidare och undervisningen måste även i övrigt kunna utformas så att<br />
den kan tillgodose olika elevers skilda förutsättningar, anlag och intressen.</p>
<p>Många av ungdomarnas problem, som de kommer till uttryck i skolan, har<br />
sin rot i hemförhållanden. Detta får inte hindra skolan från att i samarbete<br />
med hem och socialvård försöka kompensera sådana brister. Hem, skola och<br />
socialvård måste också i samverkan bekämpa den normlöshet som tar sig uttryck<br />
i skolk, mobbning, utstötning och bristande hänsyn till andra.</p>
<p>5.3 Information</p>
<p>Saklig information om alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar<br />
är nödvändig bland såväl elever som vuxna.</p>
<p>Information måste i alla sammanhang utgå från konkreta kunskaper och<br />
fakta. Detta innebär att en sammanställning av de kunskaper som finns om<br />
speciellt alkoholens skadeverkningar både medicinskt och socialt måste<br />
åstadkommas.</p>
<p>Den information som sprids till allmänheten får inte ha karaktären av förbudsmentalitet<br />
och regleringsiver. Det har visat sig att sådan information oftast<br />
inte ger den tilltänkta effekten utan i stället får människor att stänga ute<br />
budskapet.</p>
<p>För att förändra attityderna till alkohol måste alkoholkonsumtionen avglorifieras.<br />
De myter som finns kring alkoholen måste slås sönder. Unga<br />
människor har ofta förebilder. Först och främst fungerar föräldrar som sådana.<br />
Men det kan också vara idrottsstjärnor eller rockmusiker. Deras agerande<br />
och uppträdande blir ofta en ledstjärna för unga människors sätt att<br />
uppträda och agera. Därför är det viktigt att denna typ av förebilder används<br />
på ett effektivt sätt i arbetet med att förändra attityderna till alkoholkonsumtion.</p>
<p>5.4 Förändrad LVU-lag</p>
<p>Barn i missbrukarhem kan, som tidigare nämnts, uppleva en alldeles speciell<br />
utsatt situation. Det är därför viktigt att dessa barn redan på ett tidigt stadium<br />
uppmärksammas och hjälps. Hjälpen bör sättas in i samarbete med familjen<br />
för att dels hjälpa föräldrarna att komma ur sitt missbruk utan att familjen<br />
splittras, dels skydda barnet irån den destruktiva miljö som missbruket<br />
innebär och förhindra att de själva hamnar i en motsvarande situation.</p>
<p>I samband med propositionen ang vård i vissa fall av barn och ungdom<br />
(1989/90:28) föreslog vi att den gamla barnavårdslagens 26 § skulle återinföras.<br />
Denna paragraf gav de sociala myndigheterna en reell möjlighet att<br />
reagera och agera om det var klart att ett barn for illa exempelvis i ett missbrukarhem.</p>
<p>De åtgärder som sattes in skedde efter samråd med hela familjen enligt<br />
26 §. Om åtgärderna inte lyckades kunde de trappas upp successivt. Arbetet<br />
från de sociala myndigheternas sida inleddes med att de i samarbete med<br />
familjen lade upp planer för åtgärder i syfte att hjälpa och stötta familjen.<br />
Det andra steget var förmaningar och varningar från nämndens sida. Gav</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So226</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>10</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>inte heller detta ett positivt resultat beslutade de sociala myndigheterna om<br />
föreskrifter om barnets levnadsförhållanden. Slutligen kunde nämnden begära<br />
övervakning, för att på så sätt stötta och hjälpa det utsatta barnet. I sista<br />
hand kom ett beslut om tvångsomhändertagande av barnet.</p>
<p>Både föräldrarna och barnet var medvetna om att åtgärderna skulle trappas<br />
upp om ingen förändring till det bättre ägde rum. Dessutom lade de sociala<br />
myndigheterna ett stort ansvar på föräldrarna, samtidigt som man visade<br />
dessa respekt. Föräldrarna visste att någon ställde krav. Önskade de<br />
behålla barnet ankom det på dem att förändra sin situation.</p>
<p>På detta sätt möjliggjordes att många barn klarade sig från att brytas ner<br />
såväl fysiskt som psykiskt och från att kanske själva hamna i en missbrukssituation.</p>
<p>I dag kommer ofta socialnämndernas agerande överraskande. Med åtgärder<br />
motsvarande barnavårdslagens 26 § skulle det vara möjligt att utnyttja<br />
denna möjlighet. Regeringen bör därför snarast förelägga riksdagen förslag<br />
med denna innebörd.</p>
<p>6. Åtgärder på kort sikt</p>
<p>Åtgärder som den stora majoritet som inte har några problem med sin alkoholkonsumtion<br />
endast uppfattar som trakasserier och som endast marginellt<br />
kan påverka den totala alkoholkonsumtionen skall självfallet inte vidtas.<br />
Det gället t.ex. förslag om höjd utskänkningsålder och slopad taxfreeförsäljning.</p>
<p>Den alkoholpolitik som bedrivs måste också accepteras av en bred opinion.</p>
<p>Som ovan beskrivits är det förebyggande arbetet oerhört väsentligt. Det<br />
ger emellertid inte omedelbara resultat. Därför krävs också åtgärder på kort<br />
sikt.</p>
<p>6.1 Prisinstrumentet</p>
<p>Statistik visar en klar minskning av försäljningen efter varje skattehöjning<br />
på vin och sprit och därefter en successiv ökning fram till nästa höjning.<br />
Även om beskattningsåtgärderna alltid måste vägas mot riskerna för t.ex.<br />
ökad hembränning och smuggling bör prissättningen på vin och sprit mer aktivt<br />
användas som ett instrument för att begränsa konsumtionen. Skattejusteringar<br />
på vin och sprit bör ske på ett sådant sätt att alkoholbeskattningen<br />
inte släpar efter prisutvecklingen.</p>
<p>6.2 Övergång till alkoholsvagare drycker</p>
<p>Från nykterhetspolitisk synpunkt är det angeläget att konsumtionen förskjuts<br />
från alkoholstarkare drycker till svagare. Alkoholbeskattningen bör<br />
därför utformas så att den mer konsekvent än som nu sker utgår från alkoholhalt.<br />
Ett lättvin i något högre prisklass, som knappast torde inhandlas i<br />
berusningssyfte, belastas i dag med högre alkoholskatt per cl ren alkohol än<br />
t.o.m. brännvin.</p>
<p>Vad som är oroande är den ökade konsumtionen av starköl. I detta sam</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So226</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>manhang vill vi därför föreslå att det införs en ny skatteklass för svagare<br />
starköl med en alkoholhalt på högst 3,6 procent. En motsvarande lägre alkoholbeskattning<br />
på detta öl kan leda till en betydande minskning av alkoholkonsumtionen.</p>
<p>7. Vård av alkoholmissbrukare</p>
<p>Ju tidigare stöd-, vård- eller behandlingsinsatserna kan ske, desto bättre är<br />
givetvis möjligheten att nå goda resultat. Det är viktigt att tidiga symptom<br />
på alkoholskador upptäcks. Det kan ske vid läkarundersökningar och hälsokontroller.<br />
Självfallet bör resultaten från dessa användas för att stödja patienten,<br />
inte för att omgivningen skall rapportera risker för begynnande alkoholmissbruk.</p>
<p>Behandlingsresurserna är i dag främst koncentrerade till de hårdast drabbade,<br />
trots att möjligheten att rehabilitera ofta är små. För många i denna<br />
grupp krävs framför allt inackordering i skyddad miljö, sysselsättning och<br />
gemenskap.</p>
<p>Bristen på goda vårderbjudanden är särskilt stor för dem som befinner sig<br />
i tidiga skeden av missbrukskarriären, då ”det sociala raset” och uppkomsten<br />
av svåra kroppsskador alltjämt skulle kunna förhindras. Behandlingsinsatserna<br />
måste därför inriktas på dem som fortfarande är rehabiliteringsbara<br />
och kvar i samhällsgemenskapen i den meningen att de har arbete och familj<br />
kvar.</p>
<p>Sammanslagningen av nykterhets-, barnavårds- och socialnämnderna har<br />
lett till att insatser för missbrukarna ofta kommit i kläm i konkurrensen med<br />
andra uppgifter. Socialtjänsten måste få mer tid över för sin ”hårda kärna”,<br />
för dem som inte kan ta för sig av egen kraft, som inte är så röststarka eller<br />
som annars riskerar att bli socialt utslagna. Det är dessa människor som<br />
främst behöver det kunnande och det engagemang som duktiga socialtjänstemän<br />
besitter.</p>
<p>Våra förslag om valfrihet inom barnomsorg, äldrevård m.m. skulle frigöra<br />
resurser för detta viktiga arbete.</p>
<p>Vi förordar också att LVM ersätts med en ny lag.</p>
<p>Vi har tidigare kritiserat det faktum att LVM-lagen inte ger några ordentliga<br />
möjligheter för ett tidigt och effektivt ingripande från myndigheters<br />
sida, varför åtgärder för det mesta inte leder till någon varaktig effekt. Dessutom<br />
sker ingripanden enligt den nuvarande lagen på ett alldeles för sent<br />
stadium.</p>
<p>Det primära i en ny lagstiftning måste vara frivilligheten i kombination<br />
med insatser av upptrappande karaktär. Tvångsingripande bör utgöra undantag.<br />
Familjens, vänners och arbetskamraters stöd är av grundläggande<br />
betydelse för möjligheterna att komma ur missbruket.</p>
<p>Vi föreslår att ingripande och behandling sker på tre nivåer:</p>
<p>1) frivilliga åtgärder inom ramen för socialtjänstlagens bestämmelser, 2)<br />
övervakning och andra föreskrifter som sociala nämnden ålägger missbrukaren,<br />
och som sista alternativ 3) frihetsberövande. Dessutom är det viktigt att<br />
en ny LVM-lag ger möjlighet till s.k. kontraktsvård och till längre sammanhängande<br />
vårdperioder.</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So226</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Denna lag skall först och främst inrikta sig på de missbrukare som befinner<br />
sig i initialskedet av sitt missbruk och därför är mer benägna att komma ur<br />
det. För att dessa åtgärder skall ge ett gott resultat krävs ett fördjupat samarbete<br />
mellan polisen och de sociala myndigheterna. Det gäller självfallet<br />
också i fråga om återanpassning av före detta missbrukare till ett normalt liv.</p>
<p>Överhuvudtaget måste samarbetet mellan olika myndigheter intensifieras<br />
för att på så sätt uppnå bästa resultat. Det gäller, som redan nämnts, polis<br />
och sociala myndigheter, men också skola, kriminal- och narkotikavården<br />
och domstolarna. Vi vill också understryka vikten av att administrativt och<br />
byråkratiskt krångel i form av t.ex. gränsdragningar mellan myndigheter så<br />
mycket som möjligt undanröjs.</p>
<p>8. Narkotikapolitiken</p>
<p>Nästan varje dag får vi i Sverige läsa eller höra nya alarmerande siffror om<br />
det ökade narkotikamissbruket. Att den svenska narkotikapolitiken inte<br />
hinner med i den explosionsartade utvecklingen är klart för de flesta. Ett<br />
bevis för att narkotikalangare hela tiden är steget före är den nya innedrogen<br />
Ecstasy.</p>
<p>Ecstasy (eller MDMA - 3,4 metylendioximetaamfetamin) är en syntetisk<br />
drog som framställs i laboratorier. Från början användes den som ett aptitnedsättande<br />
medel. Så sent som på 1970-talet var drogen populär i USA hos<br />
psykoterapeuter. Det ansågs allmänt i dessa kretsar att MDMA var bra mot<br />
det mesta. 1985 förbjöds den av amerikanska myndigheter. Problemet är<br />
dock att man genom att modifiera molekylen kan behålla de narkotiska effekterna,<br />
men komma runt förbudet genom att den kemiska sammansättningen<br />
hela tiden kan förändras. Därför benämns denna och liknande droger<br />
ofta "designed drugs” ("designade” droger). Tillverkarna och konsumenterna<br />
av dessa droger ligger hela tiden många steg för politikerna och lagstiftarna.</p>
<p>Detta är självfallet oerhört allvarligt, speciellt med tanke på Ecstasys fruktansvärda<br />
effekter. Dessa är många gånger värre än de som följer av heroinbruk.<br />
Skadorna till följd av bruk av Ecstasy är illamående, förändringar i<br />
blodtryck och hjärtfrekvens, kramp i ansiktsmusklerna och yrsel. Det allvarligaste<br />
är dock att man har funnit att obotliga hjärnskador uppträder även<br />
efter ett mycket kort missbruk.</p>
<p>Ecstasy sprids främst bland unga människor, ofta i kombination med besök<br />
på Acid-klubbar, dvs. ställen, främst i storstäder, som byter lokal hela<br />
tiden och där den speciella Acid-musiken spelas. Ungdomarna kommer ofta<br />
från ordnade förhållanden och utan kriminell bakgrund. De ser inte sitt bruk<br />
av Ecstasy, amfetamin eller kokain som ett missbruk, utan mer som ett sätt<br />
att umgås och ha roligt. Detta faktum, i kombination med drogens kemiska<br />
förändringsmöjligheter, gör att narkotikabekämpningen fått ytterligare en<br />
dimension, som gör arbetet svårare.</p>
<p>Regeringen bör därför snarast ge socialstyrelsen i uppdrag att prioritera<br />
den förteckning som fortlöpande förs över i Sverige förbjudna narkotiska<br />
preparat. Syftet med detta skall bl.a. vara att snabbare täcka in de s.k. designade<br />
drogerna.</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So226</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Ett annat stort problem är crack. Denna drog är bland de absolut mest<br />
farliga och effekterna av missbruk är efter mycket kort tid oerhört allvarliga.<br />
Crack ligger bakom en stor del av det omfattande grova våldet i USA:s<br />
större städer. Crack finns redan i Sverige, även om missbruket än så länge är<br />
begränsat. Ansvariga myndigheter måste emellertid stå väl förberedda och<br />
dessutom ta lärdom av amerikanska erfarenheter.</p>
<p>Missbruket av narkotika skiljer sig på väsentliga punkter från alkoholmissbruk.<br />
För det första är narkotikans skadeverkningar betydligt mer allvarliga<br />
och svåra, ofta t.o.m. irreparabla. För det andra är det ofta omöjligt att hålla<br />
missbruk av narkotika på en ”måttlig” nivå. För det tredje följs nästan alltid<br />
ett narkotikamissbruk av kriminalitet för att finansiera missbruket. En<br />
fjärde orsak till narkotikans förödande effekter är den mycket stora och<br />
snabba spridningen av HIV-smitta bland narkomanerna.</p>
<p>Ett problem som ofta kommer i skymundan är missbruket av benzodiazepiner<br />
och andra lugnande preparat. Aven om dessa medel för de allra flesta<br />
är en verkningsfull och viktig medicin finns det ett omfattande dolt missbruk.<br />
Detta problem måste uppmärksammas.</p>
<p>9. Preventiva åtgärder</p>
<p>Åtgärder bör specifikt utformas för att minska rekryteringsunderlaget till<br />
narkotikan. För att snabbt nå utsatta personer, främst ungdomar, krävs ett<br />
omfattande uppsökande fältarbete. Skillnaden mellan missbruk av legala<br />
rusmedel som alkohol och illegala narkotiska preparat måste tydligt anges<br />
och definieras. När det gäller alkohol finns det en skillnad mellan ”bruk” och<br />
”missbruk”, där skillnaden beror på omfattningen och följderna av konsumtionen.<br />
All icke-medicinsk användning av narkotika måste emellertid ovillkorligen<br />
definieras som missbruk liksom innehav eller olaga befattning med<br />
narkotika.</p>
<p>För att göra en tidig upptäckt möjlig krävs flera åtgärder. En av dessa är<br />
att i varje kommun bilda arbetsgrupper, bestående av representanter för polis,<br />
sociala myndigheter. Hem och Skola, elevföreningar och så många andra<br />
aktiva föreningar som möjligt. Dessa grupper skall kontinuerligt följa narkotikafrågan<br />
och därmed kunna slå tillbaka gemensamt, när det ännu finns tid<br />
att göra något.</p>
<p>På länsnivå bör en motsvarande organisation byggas upp för att samordna<br />
narkotikabekämpningen så att inga ärenden "faller mellan stolarna”.</p>
<p>Sådana åtgärder på lokal respektive regional nivå som syftar till samordning<br />
av insatserna är så viktiga att dessa bör prioriteras särskilt.</p>
<p>10. Åtgärder mot narkotikamissbruket</p>
<p>Några grundläggande krav på åtgärder överensstämmer självfallet med kampen<br />
mot alkoholmissbruk. Det är fråga om vikten av information och upplysning,<br />
inte minst bland ungdomar. Det är fråga om skydd för barn och ungdomar<br />
i utsatta miljöer och det är fråga om attitydförändringar.</p>
<p>Ett av skälen till att vi i Sverige har ett omfattande missbruk - och som bl<br />
a CAN:s senaste undersökning ger besked om - är det synsätt som kännetecknade<br />
1960- och 1970-talen. Det var en ”flumtid”, då vissa former av nar</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So226</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>14</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:3px;">kotikamissbruk ansågs mindre farliga och därför delvis acceptabla. Även om<br />
denna inställning har svängt under 1980-talet får vi under lång tid leva med<br />
sviterna från denna tid.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi moderater var redan då kritiska till den förda narkotikapolitiken. Vi<br />
kan konstatera att vi gjorde en korrekt bedömning.</p>
<p style="margin-left:3px;">Samhället får inte nu upprepa de misstag som då begicks. Åtgärder mot<br />
narkotikamissbruket och narkotikahandeln måste ses ur två perspektiv. Den<br />
ena är den rent kriminalpolitiska, dvs. lagar och bestämmelser som förhindrar<br />
handel, missbruk o.dyl. Det andra är det rent sociala.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vad gäller det förstnämnda perspektivet hänvisas till partimotionen ”En<br />
ny narkotikapolitik”.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vad gäller det senare perspektivet är det främst två frågor som måste uppmärksammas.<br />
Det är dels åtgärder för att hjälpa och behandla narkotikamissbrukare,<br />
dels det preventiva arbetet.</p>
<p style="margin-left:3px;">11. Hjälp och stöd åt missbrukare</p>
<p style="margin-left:3px;">För de allra flesta tyngre narkotikamissbrukare är vård det enda sättet att<br />
komma ifrån missbruket. I annan motion föreslår vi att även eget bruk och<br />
innehav av narkotika skall kunna straffas med fängelse. Fängelsestraffet<br />
skall kombineras med vård, om detta bedöms vara det mest effektiva sättet<br />
att få den straffade att bryta sitt missbruk. För att denna strategi skall leda<br />
till resultat, och vara möjlig, krävs bl.a. att de sociala lagarna förändras så<br />
att myndigheterna åläggs att vidta nödvändiga åtgärder.</p>
<p style="margin-left:3px;">Vi har tidigare i denna motion föreslagit en ny LVM-lag. Denna lag och<br />
dess möjligheter till vård och åtgärder gäller självfallet även narkotikamissbrukare.</p>
<p style="margin-left:3px;">12. Stöd åt enskilda initiativ</p>
<p style="margin-left:3px;">Ideell verksamhet och enskilda vårdinitiativ utgör ett mycket viktigt och<br />
omistligt inslag i kampen mot alla former av drogmissbruk, alkohol- såväl<br />
som narkotikamissbruk. All erfarenhet visar att alternativa behandlingsformer<br />
och det engagemang som där kommer till uttryck bör stimuleras och<br />
uppvärderas.</p>
<p style="margin-left:3px;">Bristen i dagens system med åtgärder från socialtjänstens sida är utan tvekan<br />
de långa väntetiderna mellan beslut om åtgärder och till dess att åtgärderna<br />
kan verkställas. Detta förhållande kan leda till att den som är föremål<br />
för beslutade åtgärder kan mista motiveringen att bryta sitt missbruk.</p>
<p style="margin-left:3px;">Naturligtvis kan dessa fördröjningar i vårdkedjan bero på ineffektiv byråkrati,<br />
men också på otillräckliga resurser vad gäller t.ex. vårdplatser.</p>
<p style="margin-left:3px;">Även av detta skäl måste stat och kommun använda sig av enskilda ideella<br />
organisationer som med kort varsel kan erbjuda behandling.</p>
<p style="margin-left:3px;">Organisationer som LP-stiftelsen, Daytop, Narconon, Hassela, Länkrörelsen,<br />
AA (Anonyma Alkoholister), Frälsningsarmén m.fl. har olika bakgrund<br />
och skilda metoder. Men alla har gemensamt att de kan redovisa ett<br />
gott rehabiliteringsresultat. Så kommer t.ex. hela 60 procent av dem som<br />
behandlas enligt den s.k. Hazeldenmetoden (Minnesotametoden) ur sitt alkoholmissbruk.</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So226</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>15</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>13. Internationellt samarbete</p>
<p>Drogmissbruket är i allra högsta grad ett internationellt problem. Moderata<br />
samlingspartiet har därför inom ramen för bl.a. International Democrat<br />
Union, där partier som innehar regeringsmakten i nyckelstater som Storbritannien,<br />
Canada, USA och Västtyskland ingår, initierat ett internationellt<br />
program för bekämpning av narkotikahandeln och -missbruket. Ett av kraven<br />
från moderat sida har varit upprättande av en antinarkotikabas för<br />
Europa, liknande den som redan finns i USA (den s.k EPIC).</p>
<p>Det är också angeläget att Sverige som nation initierar åtgärder i kampen<br />
mot främst det växande narkotikamissbruket. Den situation som uppstått i<br />
USA, där regelrätta gatustrider mellan rivaliserande narkotikalangare förekommer<br />
i de större städerna, visar hur situationen lätt kan spåra ur om inte<br />
kraftfulla åtgärder sätts in i tid. Inget talar för att Europa skulle undgå att<br />
möta denna utveckling om inte åtgärder sätts in i rätt tid.</p>
<p>Ett problem är skillnaderna i lagstiftningshänseende mellan de nordiska<br />
länderna. Inte minst är det bekymmersamt att Danmark intar en alltför positiv<br />
inställning till narkotikamissbruket. Vi vet att många ungdomar i södra<br />
Sverige prövar narkotika för första gången i Köpenhamn. Sverige bör därför<br />
ånyo ta upp detta problem inom ramen för det nordiska samarbetet. Målet<br />
måste vara en harmonisering av den nordiska lagstiftningen.</p>
<p>Inom ramen för Förenta Nationernas arbete bör Sverige arbeta för åtgärder<br />
som prioriterar biståndsinsatser för att underlätta den sociala och ekonomiska<br />
omställningen för personer som är beroende av narkotikahandeln,<br />
t.ex. bönder som sysslar med odling av kokabuskar i Colombia.</p>
<p>14. Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:30px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om vikten av en sammanställning och värdering av alkohol-<br />
och drogmissbrukets medicinska, ekonomiska och sociala skadeverkningar<br />
med särskilt beaktande av barns och ungdomars situation<br />
i missbrukarhem,</p>
<p style="margin-left:30px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om åtgärder för att stärka familjen,</p>
<p style="margin-left:30px;">3. att riksdagen som sin medning ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om skolans ansvar,</p>
<p style="margin-left:30px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om information och upplysning om drogmissbrukets<br />
skadeverkningar,</p>
<p style="margin-left:30px;">5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ny LVU-lag i<br />
enlighet med vad i motionen anförts,</p>
<p style="margin-left:30px;">[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om beskattningen av alkoholhaltiga drycker,1]</p>
<p style="margin-left:30px;">[att riksdagen hos regeringen begär förslag om lägre skattesats för<br />
svagare starköl i enlighet med vad i motionen anförts,1]</p>
<p style="margin-left:30px;">6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om vården av alkoholmissbrukare,</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So226</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>16</p>
</div>
<div class="block ml_53" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:32px;">7. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny lagstiftning om<br />
vård av missbrukare i enlighet med vad i motionen anförts,</p>
<p style="margin-left:32px;">8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om förtecknandet av förbjudna narkotiska preparat,</p>
<p style="margin-left:32px;">9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om kombination av straff och vårdinsatser,</p>
<p style="margin-left:32px;">10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om lokal och regional samordning av resurser för bekämpande<br />
av narkotikamissbruket,</p>
<p style="margin-left:32px;">11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om anlitande av ideella organisationer i vårdarbetet,</p>
<p style="margin-left:32px;">12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om internationellt samarbete.</p>
<p>Stockholm den 19 januari 1990</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So226</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Carl Bildt (m)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Lars Tobisson (m)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="text-align:right;">Ingegerd Troedsson (m)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Anders Björck (m)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">Görel Bohlin (m)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Rolf Clarkson (m)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="text-align:right;">Rolf Dahlberg (m)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Ann-Cathrine Haglund (m) Gunnar Hökmark (m)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Gullan Lindblad (m)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">Bo Lundgren (m)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Arne Andersson (m)<br />
i Ljung</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">Sonja Rembo (m)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1 1989/90; Sk617</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p style="margin-left:6px;">17</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_46" />
<div class="block ml_35" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_41" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_51" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_41" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_55" />
<div class="block ml_55" />
<div class="block ml_55" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_12" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_33" />
</div>
</div>
11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en sammanställning och värdering av alkohol- och drogmissbrukets medicinska, ekonomiska och sociala skadeverkningar med särskilt beaktande av barns och ungdomars situation i missbrukarhemavslag= utskottet1989/90:SoU19?11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av en sammanställning och värdering av alkohol- och drogmissbrukets medicinska, ekonomiska och sociala skadeverkningar med särskilt beaktande av barns och ungdomars situation i missbrukarhem?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att stärka familjen?22att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att stärka familjenuppskov= utskottet1989/90:SoU31?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans ansvaruppskov= utskottet1989/90:SoU31?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans ansvar?44att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information och upplysning om drogmissbrukets skadeverkningar?44att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om information och upplysning om drogmissbrukets skadeverkningaruppskov= utskottet1989/90:SoU31?55att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ny LVU-lag i enlighet med vad i motionen anförtsuppskov= utskottet1989/90:SoU31?55att riksdagen hos regeringen begär förslag till en ny LVU-lag i enlighet med vad i motionen anförts?66att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vården av alkoholmissbrukare?66att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vården av alkoholmissbrukareuppskov= utskottet1989/90:SoU31?77att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny lagstiftning om vård av missbrukare i enlighet med vad i motionen anförtsuppskov= utskottet1989/90:SoU31?77att riksdagen hos regeringen begär förslag till ny lagstiftning om vård av missbrukare i enlighet med vad i motionen anförts?88att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förtecknandet av förbjudna narkotiska preparat?88att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förtecknandet av förbjudna narkotiska preparatuppskov= utskottet1989/90:SoU31?99att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kombination av straff och vårdinsatseruppskov= utskottet1989/90:SoU31?99att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kombination av straff och vårdinsatser?1010att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokal och regional samordning av resurser för bekämpande av narkotikamissbruket?1010att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lokal och regional samordning av resurser för bekämpande av narkotikamissbruketuppskov= utskottet1989/90:SoU31?1111att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anlitande av ideella organisationer i vårdarbetetuppskov= utskottet1989/90:SoU31?1111att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anlitande av ideella organisationer i vårdarbetet?1212att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationellt samarbete.uppskov= utskottet1989/90:SoU31?1000210002att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationellt samarbete.avslag= utskottet1991/92:SoU7?1000210002att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om internationellt samarbete.?INLInlämning1990-01-25 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-02-06 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-02-07 00:00:00inträffat20622185335615Carl Bildtm1undertecknare0275356156309Arne Anderssonm2undertecknare037063714405Anders Björckm3undertecknare0668927708809Görel Bohlinm4undertecknare0156214148697Rolf Clarksonm5undertecknare0544569681404Rolf Dahlbergm6undertecknare0333810623907Ann-Cathrine Haglundm7undertecknare0584386800218Gunnar Hökmarkm8undertecknare0816308745507Gullan Lindbladm9undertecknare0537484650407Bo Lundgrenm10undertecknare0872218435908Sonja Rembom11undertecknare0245320188502Lars Tobissonm12undertecknare0925516323103Ingegerd Troedssonm13undertecknaremotgrundMotionsgrund2014-11-23 04:51:57motkatMotionskategori-2014-11-23 04:51:57statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02So2262019-05-28 10:56:13tilldelatTilldelatSocialutskottet2014-11-23 04:51:57GD02So226av Carl Bildt m.fl. (m)mot_198990_so_226.pdf287734pdfÅtgärder mot alkohol- och drogmissbrukethttps://data.riksdagen.se/fil/3F555AF0-2E32-43BC-A5AC-80A5D019B3DA