2751577GD02So2241989/90So224motmotMotion 1989/90:So224 av Karin Israelsson (c)MotionMotionSoU22401990-01-18 00:00:002014-10-14 12:43:032014-10-14 00:00:00En kampanj mot alkoholbrukav Karin Israelsson (c)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02So224/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02So224https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02So224
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1989/90:So224</p>
<p>av Karin Israelsson (c)</p>
<p>En kampanj mot alkoholbruk</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_42"><p style="margin-left:6px;">Mot.</p>
<p style="margin-left:6px;">1989/90</p>
<p style="margin-left:6px;">So224-226</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>De under några år genomförda alkoholinformationskampanjerna under ledning<br />
av Anna Lindh är i stort meningslösa. De kan mest betraktas som kosmetika,<br />
då de saknar alla nödvändiga resurser för att ge önskad framgång.<br />
Regeringen har anslagit allt för litet pengar, informationsinsatserna har inte<br />
samordnats med t.ex. lagstiftning på väsentliga områden, t.ex. höjning av<br />
serveringsåldern på restaurang till 20 år eller skattehöjning i syfte att åstadkomma<br />
nedgång i konsumtionen.</p>
<p>De som varit verksamma i kampanjerna skall inte belastas, då kampanjerna<br />
har varit framgångsrika i relation till de resurser de tilldelats.</p>
<p>Det är viktigt att se ett samband mellan alkoholskatten och målet att sänka<br />
alkoholkonsumtionen med 25 % fram till år 2000.</p>
<p>Regering och Riksdag har ställt sig bakom målet att sänka alkoholkonsumtionen<br />
med 25 % fram till år 2000. Beslutet motiverades av avsikten att<br />
uppnå de för folkhälsan viktiga effekterna.</p>
<p>Alkoholen utgör en mycket stor belastning på folkhälsan och är den vanligaste<br />
orsaken till för tidig död. I 25 % av dödsfallen före 50 års ålder utgör<br />
alkoholen den viktigaste faktorn enligt en år 1988 publicerad studie från Göteborg.</p>
<p>Redan APU - alkoholpolitiska utredningen - ansåg 1974 att prisinstrumentet<br />
är det enda verkningsfulla instrumentet, vid sidan om omfattande<br />
informationsinsatser, om man inte ytterligare vill skärpa lagstiftningen.</p>
<p>Vi har en, i ett internationellt perspektiv, bra alkohollagstiftning som tyvärr<br />
inte alltid efterlevs. Den nuvarande tendensen att bevilja alla tänkbara<br />
matställen tillstånd för alkoholservering, och som tillämpas i ett stort antal<br />
kommuner och där ”rättvise- närings- och turistskäl” anges, saknar täckning<br />
i lagen.</p>
<p>Stor informationsdrive</p>
<p>Regeringen har tagit initiativ till en ny informationskampanj Aktion mot<br />
droger - en drogfri ungdomstid, som valt namnet ATHENA, med inriktning<br />
på alla droger och med ungdomen sorn målgrupp.</p>
<p>Också inrättandet av Aktionsgruppen mot narkotika hösten 1989 är bra,<br />
men är långt i från tillräckligt. Ett omfattande informationsarbete måste genomföras<br />
som syftar till att nå alla grupper inte minst de som idag har måttlig</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr So224-226</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_47" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So224</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:11px;">- Föräldrarörelsen (Hem och skola RHS, Föräldraföreningen mot narkotika<br />
FMN) och andra grupper som arbetar bland föräldrar.</p>
<p>- De som är yrkesverksamma bland ungdom t.ex. lärare, fritidsledare m.fl.</p>
<p style="margin-left:11px;">- Vidare bör indrottsrörelsen i alla dess olika förbund och centralt (RF) intresseras.</p>
<p style="margin-left:11px;">- Fackföreningsrörelsen når ut till mycket stora grupper och har ett socialt<br />
engagemang.</p>
<p style="margin-left:11px;">- Nykterhetsrörelsen - och i någon mån också frikyrkorörelsen bör ges möjligheter<br />
att verka för helnykterhet.</p>
<p style="margin-left:11px;">- Ungdomsorganisationerna bör intresseras för och förses med resurser för<br />
drogfria fritids- och nöjesalternativ.</p>
<p>De viktigaste informationsvägarna är - utöver masskommunikation i press,<br />
radio och TV - genom föreningslivet, i skolan och på arbetsplatserna. Målet<br />
med informationen måste vara att alla medborgare skall ha tillräcklig kunskap<br />
om alkoholen - se dess ansikte - så att man objektivt kan ta ställning<br />
till om man vill bruka alkohol eller inte, samt att man har tillräcklig kunskap<br />
för att varaktigt kunna ingripa och hjälpa medmänniskor med begynnande<br />
alkoholproblem i tillräckligt god tid för att allvarliga skador skall kunna undvikas.</p>
<p>Alkoholskatten</p>
<p>Skatte- eller prisinstrumentet har tidigare med framgång använts i kampen<br />
mot hög alkoholkonsumtion. Bäst effekt uppnås om man låter olika typer av<br />
åtgärder samverka t.ex. information, prishöjningar och insatser för att<br />
dämpa efterfrågan i vissa grupper.</p>
<p>Den av Socialstyrelsen föreslagna (stöds av bryggare och restaurangägare)<br />
höjningen av serveringsåldern till 20 år på restaurang är troligen en sådan<br />
samverkande faktor - jämför lördagsstängt på Systembolaget under de år<br />
konsumtionen sjönk senast (1977-84).</p>
<p>För att få verkligt god effekt krävs prishöjningar som inträffar med automatik<br />
och som hamnar över en naturlig anpassning av priserna till konsumentprisindex.</p>
<p>Riksdagen bör uppmana regeringen att höja priserna på alkoholdrycker i<br />
enlighet med Socialstyrelsens förslag eller med 5 % årligen utöver den alltid<br />
nödvändiga anpassningen till KPI.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>eller ringa konsumtion, men som kan anses utgöra rekryteringsbas för nästa<br />
grupp storkonsumenter.</p>
<p>Informationskampanjer måste, om de skall vara framgångsrika, i vårt informationstäta<br />
samhälle dels ha tillgång till mycket pengar - jämför AIDS<br />
delegationens arbete - dels arbeta genom folkrörelser.</p>
<p>När det gäller bredden förutsätter det självfallet att alla berörda myndigheter<br />
involveras och att de folkrörelser som kan inspireras delta, förses med<br />
tillräckliga resurser.</p>
<p>Här skall i korthet ges exempel på folkrörelsegrupper som bör intresseras:</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>2</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p style="margin-left:12px;">Resurser till information</p>
<p style="margin-left:4px;">Skatteintäkterna på alkoholdrycker är i storleksordningen 9 000 miljoner utöver<br />
inkomsterna i form av moms och avgifter.</p>
<p style="margin-left:4px;">Det är mycket rimligt att de ökade inkomsterna i formen av en 5 % årlig<br />
höjning av alkoholpriserna utnyttjas till de extra ordinarie informationsinsatser<br />
som bör sammanfalla med prishöjning för att resultera i den beslutade<br />
konsumtionsminskningen.</p>
<p style="margin-left:4px;">Varje år de kommande fyra åren till det att höjningen med 20 % genomförts<br />
kan således i storleksordningen 500 miljoner utnyttjas i den alkoholförebyggande<br />
informationen.</p>
<p style="margin-left:4px;">Om man därefter årligen endast utnyttjar effekterna av de planerade höjningarna<br />
kan man under perioden 1991-1994 dels förstärka statskassan med<br />
15 000 miljoner vid en inflation om årligen 5 % dels få tillgång till 2 000 miljoner<br />
till alkoholupplysning.</p>
<p style="margin-left:12px;">Sammanfattningsvis</p>
<p style="margin-left:4px;">Insatser av detta slag är självfallet förknippade med både för- och nackdelar.<br />
Först till nackdelarna:</p>
<p style="margin-left:12px;">- alkoholupplysningen blir beroende av alkoholförsäljningen och det kan<br />
uppfattas som motverkande varandra.</p>
<p style="margin-left:12px;">- ökade priser anses alltid leda till ökad hemtillverkning (hembränning) och<br />
ökad tullfri införsel i samband med utlandsresa.</p>
<p style="margin-left:12px;">Till detta kan sägas:</p>
<p style="margin-left:12px;">- Sjunker alkoholförsäljningen behövs inte så mycket medel till alkoholupplysning.<br />
Målet har redan uppnåtts delvis.</p>
<p style="margin-left:12px;">- Det finns inget statistiskt bevisat samband mellan höjda alkoholpriser och<br />
ökad hembränning. Det är i mångt och mycket en sk. tidningsanka. Finns<br />
det ett samband så anses det verka i motsatt riktning.</p>
<p style="margin-left:12px;">- Den tullfria införseln av alkoholdrycker står i samband med resandefrekvensen<br />
- som okar - och utnyttjas av de flesta redan till 100 %. Ett närmande<br />
till EG bör leda till avskaffande av dessa särregler för resande.</p>
<p style="margin-left:12px;">Sedan fördelarna:</p>
<p style="margin-left:12px;">- Om man vill åstadkomma effekt - nå folkhälsomålet om 25 % sänkning så<br />
krävs uttalade och till medborgarna klara besked om alkoholens farlighet.<br />
En bred kampanj som erhåller tillräckligt med medel kommer att uppfattas<br />
som allvarligt menad och vid sidan av sina mätbara effekter - höjda<br />
priser och mängden människor som nås av budskapet, upplysningen också<br />
få sidoeffekter.</p>
<p style="margin-left:12px;">- De flesta som dricker alkohol gör det i måttliga mängder och kan uppfatta<br />
och ta till sig det kraftfulla i budskapet.</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So224</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>1* Riksdagen 1989190. 3 sami. Nr So224—226</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:29px;">[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts vad avser alkoholbeskattning,1]<br />
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om en informationskampanj.</p>
<p>Stockholm den 18 januari 1990</p>
<p>Karin Israelsson (c)</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So224</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:4px;">1 1989/90:Sk615</p>
</div>
</div>
</div>
11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en informationskampanj.uppskov= utskottet1989/90:SoU31?11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en informationskampanj.?INLInlämning1990-01-25 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-02-06 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-02-07 00:00:00inträffat20263142725304Karin Israelssonc1undertecknaremotgrundMotionsgrund2014-11-23 07:31:45motkatMotionskategori-2014-11-23 07:31:45statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02So2242019-05-28 10:56:13tilldelatTilldelatSocialutskottet2014-11-23 07:31:45GD02So224av Karin Israelsson (c)mot_198990_so_224.pdf132415pdfEn kampanj mot alkoholbrukhttps://data.riksdagen.se/fil/3A83FDCB-0582-4857-B960-318F907B1905