2743811GD02So2231989/90So223motmotMotion 1989/90:So223 av Hans Göran Franck m.fl. (s)MotionMotionSoU22301990-01-19 00:00:002014-10-14 12:43:032014-10-14 00:00:00Socialbidragssystemetav Hans Göran Franck m.fl. (s) htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02So223/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02So223https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02So223
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Motion till riksdagen<br />
1989/90:So223</p>
<p style="margin-left:3px;">av Hans Göran Franck m.fl. (s)<br />
Socialbidragssystemet</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Antalet socialbidragstagare har ökat under en följd av år sedan 1980.</p>
<p style="margin-left:3px;">Socialbidragen är inte jämnt fördelade över hela landet. Hårdast drabbade<br />
är vissa kommuner i storstadsområdena. Där har antalet socialhjälpstagare<br />
överstigit 10 % av befolkningen.</p>
<p style="margin-left:3px;">Ca. en tredjedel av bidragstagarna är barn. Två tredjedelar av bidragshushållen<br />
saknade barn. Flerbarnsfamiljer - tre eller flera barn - har utgjort<br />
6 % av bidragshushållen. Det genomsnittliga socialbidragshushållet var förhållandevis<br />
ungt. I nästan hälften av bidragshushållen var den person i hushållet<br />
på vilken socialbidraget förs under 30 år. 6 % av bidragshushållen fick<br />
bidrag varje månad under hela året.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det är mer än 10 år sedan socialutredningen föreslog att det kommunala<br />
socialbidraget till stora delar skulle ersättas med ett socialförsäkringstillägg<br />
(SOFT) som betalas ut av de allmänna försäkringskassorna. Denna reformtanke<br />
vann stor anslutning inom riksdagspartierna men har ännu inte genomförts.</p>
<p style="margin-left:3px;">Skälen till detta var tidigare främst ekonomiska. Man befarade att statens<br />
kostnader för SOFT skulle blir betydligt större än dem som kommunerna<br />
hade för socialbidraget. Hade kostnaderna varit mera lika, hade de kunnat<br />
regleras vid de förhandlingar om statsbidrag till olika delar av det sociala<br />
området som har förts regelbundet med kommunerna.</p>
<p style="margin-left:3px;">På senare år har emellertid ett nytt argument kommit till som vunnit terräng<br />
alltmer. Det sägs att många av dem som uppbär socialbidrag - ca. en<br />
femtedel - har svårigheter att få arbete av psykosociala eller socialmedicinska<br />
skäl och att socialtjänsten behöver kontakter med dem för att kunna<br />
hjälpa dem också med andra stödåtgärder än ekonomiska. Ett statligt socialförsäkringstillägg<br />
skulle mot den bakgrunden vara mindre ändamålsenligt.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det bör slås fast att ett sådant argument inte är rimligt. En i sig önskvärd<br />
utbyggnad av socialförsäkringssystemet får inte hindras av ängslan för att socialtjänsten<br />
inte skulle ha tillräckliga möjligheter att nå människor som<br />
också har andra svårigheter än ekonomiska. Om man jämför med en annan<br />
del av socialförsäkringen framstår det som helt verklighetsfrämmande. Att<br />
man från statens sida exempelvis skulle möta krav på höjda pensioner med<br />
argumentet att bland dem som bäst behöver en pensionshöjning finns det<br />
grupper som socialtjänsten vill komma i kontakt med och att det därför vöre<br />
bättre att låta dem få ansöka om socialbidrag! Till detta kommer att under</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>sökningar som gjorts av socialhögskolan vid Stockholms universitet tyder på<br />
att socialbidragssökande som också har behov av annat, socialt stöd nästan<br />
alltid redan är väl kända av socialtjänsten från andra sammanhang.</p>
<p>Under de år som har gått sedan SOFT-förslaget presenterades har ytterligare<br />
utredningar gjorts och skälen för en reform har mejslats ut allt tydligare.<br />
SOFT-reformen framstår därmed som en av de bäst utredda och förberedda.<br />
Både Försäkringskasseförbundet och Försäkringsanställdas förbund<br />
hör dessutom till de varmaste förespråkarna av en SOFT-reform och medverkar<br />
säkert med det utvecklingsarbete som kan behövas. Det har sagts att<br />
utvecklingen under senare år har medfört att socialbidragssystemet har närmat<br />
sig tankarna bakom förslaget om SOFT. På en punkt kan detta vara riktigt.<br />
I många kommuner arbetar man med en förenklad ansökan av SOFTmodell<br />
som har minskat en del av belastningen på socialsekreterarna. Det<br />
system med bruttonormer som också brukar åberopas var däremot genomfört<br />
i flertalet kommuner redan när socialutredningen presenterade sitt<br />
SOFT-förslag. Det är också ett faktum att socialbidragshanteringen alltjämt<br />
utgör en stark belastning på socialtjänsten till förfång för andra angelägna<br />
sociala uppgifter.</p>
<p>Behovet av socialbidrag steg brant under första delen av 1980-talet och<br />
nådde en sådan omfattning att regeringen såg sig föranlåten att sätta till en<br />
särskild analysgrupp för att undersöka vad det ökade socialbidragsbehovet<br />
berodde på. Analysgruppen gjorde en förtjänstfull utredning men på åtgärdssidan<br />
blev resultatet magert: det blev en utredning om hur samarbetet<br />
mellan socialtjänst och arbetsförmedling kan byggas ut.</p>
<p>Kommunernas kostnader för socialbidrag har åter börjat sjunka. Men<br />
fortfarande är socialbidraget en tung börda att bära för kommunerna - ekonomiskt<br />
och administrativt. Det kanske tyngsta argumentet för SOFT är<br />
fortfarande att de som tvingas söka socialbidrag finner detta förödmjukande<br />
och integritetskränkande - fattigvårdstänkandet är ännu en realitet på<br />
många håll. I en del fall leder detta säkerligen till att man hellre avstår från<br />
det socialbidrag som man skulle ha rätt till för att slippa gå till socialbyrån.</p>
<p>Flertalet av dem som behöver socialbidrag - som angetts inledningsvis oftast<br />
unga, ensamstående arbetslösa med eller utan barn - har också svårt att<br />
förstå varför de ibland skall kunna få ersättning från den allmänna försäkringskassan<br />
eller den erkända arbetslöshetskassan men ibland tvingas söka<br />
hjälp av socialtjänsten. Det är sant att vi totalt sett har en liten arbetslöshet<br />
men det kommer alltid att finnas människor som av arbetsmarknadsskäl,<br />
medicinska, socialmedicinska eller familjesociala skäl tidvis har svårt att få<br />
ett förvärvsarbete som passar dem. Därtill kommer att konsumentverkets<br />
nyligen presenterade undersökning visar att stora grupper har fått en försämrad<br />
levnadsstandard.</p>
<p>Generella ersättningar från socialförsäkringen och anslutande bidragssystem<br />
kränker inte integriteten på samma sätt som individuella. Det allmänna<br />
pensionssystemet, den allmänna sjukförsäkringen och barnbidragen har historiskt<br />
betytt oerhört mycket för att minska fattigdomen och göra människor<br />
självständiga. Det har också medverkat till en rättvis ersättning åt alla<br />
oberoende av var i landet de är bosatta. Ännu i dag är skillnaderna mellan</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So223</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>7</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>de socialbidragsnormer som socialtjänsten följer betydande mellan olika<br />
kommuner.</p>
<p>Det finns all anledning att gå vidare och med hjälp av en form av behovsprövat<br />
ekonomiskt bistånd försöka täppa till de luckor i socialförsäkringssystemet<br />
som tyvärr alltid kommer att finnas. Välfärden i Sverige gäller inte<br />
alla. Och till skillnad från många i sig angelägna reformer och påbyggnader<br />
på socialförsäkringen måste ett sådant bistånd riktas direkt till dem som har<br />
det sämst ställt. Den behovsprövning som görs inom ramen för ett sådant<br />
generellt ersättningssystem garanterar att pengarna bara går till dem som<br />
bäst behöver dem. I en tid när ekonomiska argument gärna åberopas som<br />
absoluta hinder mot att fylla aldrig så angelägna samhälleliga behov är det<br />
viktigt att kunna konstatera att vi här har en social reform där snart sagt varje<br />
krona är direkt ekonomiskt motiverad.</p>
<p>De administrativa skälen för en reform är oförändrat starka. De människor<br />
som nödgas söka socialbidrag uppbär ofta någon ersättning från det generella<br />
bidragssystemet. Att samla alla prövningar och utbetalningar till de<br />
allmänna försäkringskassorna hindrar dubbelarbete. Tjänstemännen på kassorna<br />
är experter på denna sorts arbete. De har sannolikt större möjligheter<br />
att stoppa de förmodligen rätt få fallen av socialbidragsfusk än vad socialarbetarna<br />
har. Socialarbetarna har en annan utbildning för att kunna lösa svåra<br />
uppgifter. Deras arbetsinsatser behövs bättre för att stödja människor med<br />
olika former av sociala svårigheter. Den tid är förbi när det sociala arbetet<br />
huvudsakligen bestod i att socialarbetaren betalade ut pengar till människor<br />
som sökte hjälp. Det kontrollarbete som socialbidragsutbetalningarna för<br />
med sig kan också komma i konflikt med socialarbetarens arbete på att förebygga<br />
sociala svårigheter och rehabilitera dem som behöver stöd och hjälp<br />
för att leva ett meningsfyllt och självständigt liv.</p>
<p>En övergripande reform skulle även medverka till att utjämna de ekonomiska<br />
skillnader som finns mellan olika kommuner och som beror på socialbidragskostnaderna.<br />
Något förenklat kan man säga att de kommuner som<br />
har lägst skattekraft också har flest människor som behöver socialbidrag.<br />
”Rika” kommuner har å andra sidan i allmänhet låga kostnader för socialbidrag.<br />
En reform som finansieras av staten innebär därför inte bara en ökad<br />
rättvisa både för människor som har det ekonomiskt svårt utan även i förhållandet<br />
kommunerna emellan.</p>
<p>Det sociala reformverket är ingalunda färdigt. Behoven av stöd och hjälp<br />
till människor som har det socialt svårt är stora. Inte minst missbruksproblemen<br />
kräver stora insatser av socialarbetarna och av hela samhället. Det är<br />
viktigt att söka skilja socialt behandlingsarbete helt från prövningar av ekonomiska<br />
bidrag till den enskildes försörjning. Det har man gjort i en del<br />
andra länder. Det är möjligt att man på det sättet kan koncentrera socialtjänstens<br />
resurser till att utveckla ett långt framgångsrikare missbruksarbete<br />
än det vi har i dag.</p>
<p>Ett skäl till att så många människor är hänvisade till socialbidrag för sitt<br />
uppehälle förefaller vara att de allmänna socialförsäkringarna, som sjukförsäkringen<br />
och arbetslöshetsförsäkringen, inte är tillräckligt täckande. Genom<br />
att socialförsäkringarna i så hög grad är knuta till nuvarande eller (för<br />
pensionärer) tidigare knytning till arbetsmarknaden, faller de igenom eko</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So223</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>8</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>nomiskt som inte kommit in på eller varit borta för länge från arbetsmarknaden.<br />
På sikt bör därför socialförsäkringarna utvidgas så att alla som inte kan<br />
få arbete, är sjuka etc. får sin utkomst tryggad via de allmänna socialförsäkringarna.<br />
Ett sådant system verkar mindre stämplande än dagens socialbidrag,<br />
inkl. socialförsäkringstillägg. SOFT får därför inte fördröja den viktigare<br />
uppgiften att göra socialförsäkringarna mer heltäckande.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:30px;">att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en utvärdering<br />
av socialbidragssystemet bör genomföras där de synpunkter<br />
och förändringsförslag som framförs i motionen beaktas.</p>
<p>Stockholm den 19 januari 1990</p>
<p>Hans Göran Franck (s)</p>
<p>Anita Johansson (s) Ulla-Britt Åbark (s)</p>
<p>Karl-Erik Svartberg (s) Torgny Larsson (s)</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>So223</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_49" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_52" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_55" />
<div class="block ml_55" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_52" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_50" />
<div class="block ml_51" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_55" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_55" />
<div class="block ml_5" />
</div>
</div>
11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en utvärdering av socialbidragssystemet bör genomföras där de synpunkter och förändringsförslag som framförs i motionen beaktas.uppskov= utskottet1989/90:SoU31?11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en utvärdering av socialbidragssystemet bör genomföras där de synpunkter och förändringsförslag som framförs i motionen beaktas.?INLInlämning1990-01-25 00:00:00inträffat13BBordläggning1990-02-06 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1990-02-07 00:00:00inträffat20913695315308Hans Göran Francks1undertecknare0193303720505Anita Johanssons2undertecknare0552300917200Torgny Larssons3undertecknare0123927542506Karl-Erik Svartbergs4undertecknare0608089286702Ulla-Britt Åbarks5undertecknaremotgrundMotionsgrund2014-11-22 08:33:55motkatMotionskategori-2014-11-22 08:33:55statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02So2232019-05-28 10:56:13tilldelatTilldelatSocialutskottet2014-11-22 08:33:55GD02So223av Hans Göran Franck m.fl. (s) mot_198990_so_223.pdf108489pdfSocialbidragssystemethttps://data.riksdagen.se/fil/5B56FAA3-A168-48D8-995A-F8D7B276AD2C