2748796 GD02Sk93 1989/90 Sk93 mot mot Motion 1989/90:Sk93 av Britta Sundin (s) Motion Motion SkU 93 0 1990-05-02 00:00:00 2014-10-14 12:42:42 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1989/90:110 Reformerad inkomst- och företagsbeskattning av Britta Sundin (s) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Sk93/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Sk93 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02Sk93 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>Motion till riksdagen<br /> 1989/90:Sk93</p> <p>av Britta Sundin (s)</p> <p>med anledning av prop. 1989/90:110 Reformerad<br /> inkomst- och företagsbeskattning</p> </div> <div class="block ml_4"><p>Bland de verksamheter som påverkas mest av regelsystemet rörande beskattningen<br /> av hobbyverksamhet och av gränsdragningen mellan hobby och<br /> näringsverksamhet återfinns trav- och galoppsporten.</p> <p>Ägandet av trav- och galopphästar behandlas i dag i skattesammanhang<br /> både som hobby och som rörelse. Bedömningen av huruvida en viss verksamhet<br /> skall betraktas som hobby eller som rörelse grundas på flera faktorer,<br /> bl.a. på antalet ägda hästar. I båda fallen följer dagens beskattning likformighetsprincipen,<br /> d.v.s. att hobbyhästägaren inte behöver skatta för inkomster<br /> av verksamheten men heller inte kan dra av några kostnader, medan<br /> den rörelsedrivande hästägaren får skatta för inkomsterna men på sedvanligt<br /> sätt kan dra av kostnaderna för verksamhetens utövande. I skatteutredningarna<br /> framhålls att nuvarande former för beskattning i vissa fall missbrukats<br /> genom att hästar som i sitt tävlande vunnit stora belopp förts över<br /> från rörelse till hobbyhästägande utan att ägandet i egentlig mening förändrats.</p> <p>Trav- och galoppsportens organisationer, Aktiebolaget Trav och Galopp<br /> (ATG), Svenska Travsportens Centralförbund (STC) och Svenska Galoppsportens<br /> Centralförbund (SGC), har i ett gemensamt remissyttrande anfört<br /> att man accepterar att nuvarande regler ändras så att inkomster av hästägande<br /> alltid skall vara skattepliktigt men kräver å andra sidan att kostnaderna<br /> för verksamhet alltid skall få dras av fullt ut, vilket kan tillgodoses om<br /> all hithörande verksamhet betraktas som näringsverksamhet.</p> <p>Det främsta skälet till att propositionens förslag (att uppdelningen av<br /> denna verksamhet på hobby respektive näringsverksamhet i princip bibehålies)<br /> inte kan accepteras är följande. Tävlingsverksamhet med trav- och galopphästar<br /> skiljer sig från annan verksamhet som betraktas som hobby framför<br /> allt i det avseendet att den kräver stora investeringar initialt. Dessa investeringskostnader<br /> består av i huvudsak två delar, dels anskaffningskostnaden<br /> som varierar kraftigt mellan olika hästar, dels (vad gäller unghästar) de kostnader<br /> som uppkommer innan hästen kan börja tävla, d.v.s. främst träningskostnader.<br /> Även de senare kostnaderna kan variera mellan olika hästar, beroende<br /> på vilken tränare som anlitas och hur länge hästen måste tränas innan<br /> den är redo att börja tävla. Dessa kostnader torde dock inte variera lika<br /> mycket som anskaffningskostnaderna. De totala investeringskostnaderna in</p> </div> <div class="block ml_5" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p>nan en häst kommer till sin första start kan i många fall uppgå till flera Mot. 1989/90<br /> hundra tusen kronor och understiger sällan 150 000-200 000 kr. Sk93</p> <p>Propositionens förslag, att hobby skall beskattas såsom inkomst av tjänst<br /> och att kostnader som är avdragsgilla skall ha uppkommit under samma år<br /> som inkomsterna eller i vissa fall under föregående år, är för denna typ av<br /> verksamhet klart otillräckliga och skulle direkt komma att bryta mot likformighetsprincipen<br /> eftersom en betydande del av kostnaderna inte skulle<br /> komma att få dras av. Skälet härtill är självfallet att anskaffningskostnader<br /> och en betydande del av träningskostnaderna inträffar tidigare än under inkomståret<br /> eller året dessförinnan.</p> <p>Propositionens förslag skulle alltså få till följd att de ekonomiska villkoren<br /> för hästägande skulle komma att skilja sig åt avsevärt beroende på om verksamheten<br /> i det enskilda fallet kom att betraktas som hobby eller som näringsverksamhet.<br /> Detta skulle starkt komma att påverka strukturen på svensk<br /> trav- och galoppsport, som i hög grad bygger på ett brett intresse med många<br /> små hästägare, vilka knappast skulle komma att vilja eller kunna fortsätta<br /> med det föreslagna systemet. Det skulle också ge mycket starka incitament<br /> till att alltid vilja hänföra verksamheten till näringsverksamhet, med åtföljande<br /> sökande efter nya möjligheter att kringgå bestämmelserna, vilket är<br /> klart negativt från rent skatteadministrativa utgångspunkter, då bl.a. otaliga<br /> tvister mellan hästägare och skattemyndigheter kan förutses.</p> <p>Dessa skäl talar starkt för att allt trav- och galopphästägande betraktas<br /> som näringsverksamhet. För en sådan lösning talar också att man då får en<br /> likformig behandling av olika hästägare med avseende på mervärdeskatt. ”Å<br /> andra sidan på grund av verksamhetens speciella art bör kvittning mot annan<br /> näringsverksamhet ej tilllåtas.”</p> <p>Att rekvisitet vinstsyfte föreligger för här berörda hästägare torde stå<br /> utom allt tvivel, vilket inte minst visas just av de stora investeringar som är<br /> förenade med verksamheten och som knappast vidtas annat än i vinstsyfte,<br /> även om risktagandet förvisso är högt och många hästägare inte når detta<br /> syfte.</p> <p>När det gäller kraven på redovisningen bör dessa kunna tillgodoses då travets<br /> organisationer ställt i utsikt insatser för att skapa en rådgivnings- och<br /> redovisningsservice för hästägarna, såsom en utveckling av de omfattande<br /> administrativa ADB-system som redan finns inom trav- och galoppsporten.</p> <p>Rekvisitet för att hästägande skall få betraktas som näringsverksamhet<br /> bör kopplas till den registrering som görs av STC respektive SGC. Då detta<br /> innebär att denna registrering får en rättsverkan som den inte har i dag får<br /> det förutsättas att de båda organisationerna är beredda att i samråd med riksskatteverket<br /> se över registreringsrutinerna, för att förhindra t. ex. att hästar<br /> som ägaren uppenbarligen inte avser att tävla med finns med i registren.</p> <p>När det gäller kraven på redovisningen bör dessa kunna tillgodoses då travets<br /> organisationer ställt i utsikt insatser för att skapa en rådgivnings- och<br /> redovisningsservice för hästägarna, såsom en utveckling av de omfattande<br /> administrativa ADB-system som redan finns inom trav- och galoppsporten.</p> <p>Rekvisitet för att hästägande skall få betraktas som näringsverksamhet<br /> bör kopplas till den registrering som görs av STC resp. SGC. Då detta innebär<br /> att denna registrering får en rättsverkan som den inte har i dag får det 14</p> </div> <div class="block ml_55" /> <div class="block ml_0" /> <div class="block ml_57" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>förutsättas att de båda organisationerna är beredda att i samråd med riks- Mot. 1989/90</p> <p>skatteverket se över registreringsrutinerna, för att förhindra t.ex. att hästar Sk93</p> <p>som ägaren uppenbarligen inte avser att tävla med finns med i registren.</p> <p>Det är angeläget att särsksilt studera reformens effekter för trav- och galoppsporten.<br /> Skulle icke avsedda effekter i enlighet med vad som sagts ovan<br /> uppkomma, ankommer det på regeringen att snarast utarbeta sådana riktlinjer<br /> eller förslag att de i motionen angivna syftena - att orättvisor ej uppkommer<br /> mellan olika kategorier hästägare - tillgodoses.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs att riksdagen som sin mening ger<br /> regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattningen av<br /> tävlingshästar inom trav- och galoppsporten.</p> <p>Stockholm den 2 maj 1990</p> <p>Britta Sundin (s)</p> </div> <div class="block ml_53"><p>15</p> </div> <div class="block ml_57" /> </div> </div> 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattningen av tävlingshästar inom trav- och galoppsporten. avslag = utskottet 1989/90:SkU30 ? 1 1 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beskattningen av tävlingshästar inom trav- och galoppsporten. ? INL Inlämning 1990-05-02 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-05-03 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-05-04 00:00:00 inträffat 2 0401289742306 Britta Sundin s 1 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1989/90:110 2014-11-22 07:16:28 motkat Motionskategori - 2014-11-22 07:16:28 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02Sk93 2019-05-28 10:56:09 tilldelat Tilldelat Skatteutskottet 2014-11-22 07:16:28 GD02Sk93 av Britta Sundin (s) mot_198990_sk_93.pdf 92197 pdf med anledning av prop. 1989/90:110 Reformerad inkomst- och företagsbeskattning https://data.riksdagen.se/fil/8497A722-3523-487A-928E-940D142D48AA