2748925 GD02Sk84 1989/90 Sk84 mot mot Motion 1989/90:Sk84 av Margit Gennser (m) Motion Motion SkU 84 0 1990-05-02 00:00:00 2014-10-14 12:42:34 2014-10-14 00:00:00 med anledning av prop. 1989/90:110 Reformerad inkomst- och företagsbeskattning av Margit Gennser (m) html skanning https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Sk84/text https://data.riksdagen.se/dokument/GD02Sk84 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02Sk84 <div class="dok" ><style> div.dok p,span { font-size:12px; font-family:verdana; white-space:nowrap; } div.sida { border-bottom: 1px solid #ddd; width:550px; } div.block { margin:2px; display:block; } div.brask { padding:5px 5px; background:#eee; border: 1px solid #999; width:540px; } .skannad, td { border: 1px solid #ccc; padding:2px; border-collapse: collapse; white-space: nowrap; text-align:center; font-size:90%; } .ml7 {margin-left:70px} .ml6 {margin-left:60px} .ml5 {margin-left:50px} .ml4 {margin-left:40px} .ml3 {margin-left:30px} .ml2 {margin-left:20px} .ml1 {margin-left:10px} </style><div class="brask"> Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma. </div> <div class="sida"> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">Motion till riksdagen<br /> 1989/90:Sk84</p> <p style="margin-left:3px;">av Margit Gennser (m)</p> <p style="margin-left:3px;">med anledning av prop. 1989/90:110<br /> Reformerad inkomst- och företagsbeskattning</p> </div> <div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">En av de grundläggande ledstjärnorna för förslaget till ny skattelagstiftning<br /> har varit att begränsa s.k. skatteplanering, ett i och för sig ytterligt dåligt<br /> definierat begrepp. Av denna anledning har en grundläggande princip i<br /> svensk skattelagstiftning övergetts, nämligen att det är de samlade nettoinkomsterna<br /> som skall beskattas. Detta har inneburit att underskott i ett inkomstslag<br /> eller en förvärvskälla ursprungligen fritt har kunnat kvittas mot<br /> inkomster i andra förvärvskällor eller inkomstslag. Dessvärre har lagstiftarna<br /> steg för steg frångått den nu nämnda principen för att i den nya skattelagstiftningen<br /> helt överge den. Detta kommer att ge upphov till betydande<br /> skadeverkningar, inte minst inom den mindre företagsamheten och vid omstruktureringen<br /> av jordbruket.</p> <p style="margin-left:3px;">Lagstiftarna tycks utgå ifrån att yrkesrollerna är väl åtskilda. En löntagare<br /> är löntagare, en företagare är företagare och en jordbrukare är jordbrukare<br /> fullt ut. Att många yrkesaktiva kombinerar företagandet eller deltidsjordbruk<br /> med anställning bedöms som förhållandevis ovanligt. Detta är en felsyn.<br /> Om jordbruket skall överleva som näring i Norrland måste verksamheten<br /> kombineras med anställning i kanske ett helt annat yrke eller med annat<br /> företagande. Nyföretagande vare sig det sker inom s.k. utvecklingsindustrier<br /> med hög vetenskaplig kompetens, inom distribution eller inom annan tjänstesektor<br /> kombineras ofta under de första finansiellt tunga åren med anställning.<br /> Det är då väsentligt att betrakta de samlade inkomsterna som en helhet<br /> och också tillåta underskottsavdrag fullt ut. I proposition 1989/90:110 avvisas<br /> ett sådant synsätt. I stället stadgas att överskott och underskott mellan olika<br /> förvärvskällor inte bör tillåtas. I stället bör förlustutjämning ske så att underskott<br /> av en förvärvskälla dras av vid beräkningen av inkomsten det följande<br /> beskattningsåret. Visar förvärvskällan underskott under flera beskattningsår<br /> i följd ackumuleras underskotten. Vidare anges att underskott vid en förvärvskälla<br /> vid upphörandet av verksamheten skall betraktas som reaförlust,<br /> dvs endast 70 procent av underskottet får dras av från inkomst av kapital. I<br /> den mån kapitalinkomsterna inte räcker till den tillåtna kvittningen medges<br /> en reduktion med 30 procent av kvarstående belopp enligt reglerna för inkomstslaget<br /> kapital.</p> <p style="margin-left:3px;">Dessa mycket snäva regler för underskottsavdrag innebär att företagsriskerna<br /> för framförallt den mindre företagsamheten och nyföretagandet drabbar<br /> riskkapitalanskaffningen. Detta är desto allvarligare som Sveriges eko</p> </div> <div class="block ml_3" /> </div> <div class="sida"> <div class="block ml_5"><p>nomiska problem med en bytesbalans med skenande underskott hängersam- Mot. 1989/90<br /> man med de senaste decenniernas allt sämre villkor för finansieringen av Sk84<br /> växande företag och en alltför liten näringslivsbas som följd. Den fiskala syn<br /> som fått dominera det nya beskattningsförslaget bör överges till förmån för<br /> ett mer dynamiskt och utbudsorienterat synsätt. Underskottsavdrag skall således<br /> tillåtas fullt ut mellan olika förvärvskällor och inkomstslag. Om underskotten<br /> icke kan utnyttjas under inkomståret bör detta kunna tillgodogöras<br /> under följande beskattningsår.</p> <p>Över huvud taget avspeglar skatteförslaget en betydande njugghet mot<br /> människor som är villiga att göra extra insatser och vilka i det långa loppet<br /> kommer att vara till nytta för oss alla. Inom många företag finns en väl fungerande<br /> förslagsverksamhet. Förslagen kan gälla rena vardagsrationaliseringar<br /> men också produktförbättringar med betydande ekonomisk avkastning. Det<br /> är viktigt för företagen, inte minst för att befrämja en god och positiv arbetsmiljö,<br /> att utdela belöningar för bra förslag. Att beskatta framförallt de<br /> mindre beloppen med 31 respektive 51 procent leder dessvärre till att motivation<br /> förbytts mot en negativ attityd till extra ansträngningar. Regeringen<br /> har när det gäller skattefrihet vid bär-, svamp- och kottplockning tydligen<br /> kommit till insikt om att ett alltför långt drivet fiskalt nit får motverkande<br /> effekter. Därför har man enligt pressmeddelanden för avsikt att bevilja skattefrihet<br /> för ett visst grundbelopp. Motsvarande princip bör tillämpas vid<br /> företagens förslagsverksamhet.</p> <p>Hemställan</p> <p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p> <p style="margin-left:29px;">1. att riksdagen beslutar ändra i 18 §, 26 § och 33 § 3 mom. KL samt<br /> i 3 § 13 mom. SIL vad gäller möjlighet till underskottsavdrag i näringsverksamhet<br /> för egenföretagare i enlighet med vad som i motionen anförts,</p> <p style="margin-left:29px;">2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br /> anförts om beskattningen av ersättningar i företagens s.k. förslagsverksamhet.</p> <p>Stockholm den 2 maj 1990</p> <p>Margit Gennser (m)</p> </div> <div class="block ml_54"><p>5</p> </div> <div class="block ml_57" /> </div> </div> 1 1 att riksdagen beslutar ändra i 18 §, 26 § och 33 § 3 mom. KL samt i 3 § 13 mom. SIL vad gäller möjlighet till underskottsavdrag i näringsverksamhet för egenföretagare i enlighet med vad som i motionen anförts avslag = utskottet 1989/90:SkU30 ? 1 1 att riksdagen beslutar ändra i 18 §, 26 § och 33 § 3 mom. KL samt i 3 § 13 mom. SIL vad gäller möjlighet till underskottsavdrag i näringsverksamhet för egenföretagare i enlighet med vad som i motionen anförts ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om beskattningen av ersättningar i företagens s.k. förslagsverksamhet. ? 2 2 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om beskattningen av ersättningar i företagens s.k. förslagsverksamhet. avslag = utskottet 1989/90:SkU30 ? INL Inlämning 1990-05-02 00:00:00 inträffat 13 B Bordläggning 1990-05-03 00:00:00 inträffat 1 HÄN Hänvisning 1990-05-04 00:00:00 inträffat 2 0748447264503 Margit Gennser m 1 undertecknare motgrund Motionsgrund Proposition 1989/90:110 2014-11-24 02:02:15 motkat Motionskategori - 2014-11-24 02:02:15 statustext statustext Ärendet är avslutat GD02Sk84 2019-05-28 10:56:07 tilldelat Tilldelat Skatteutskottet 2014-11-24 02:02:15 GD02Sk84 av Margit Gennser (m) mot_198990_sk_84.pdf 80764 pdf med anledning av prop. 1989/90:110 Reformerad inkomst- och företagsbeskattning https://data.riksdagen.se/fil/3553A35B-10D9-4BEF-BBC6-82FAC96A63EA