2784492GD02Sk321989/90Sk32motmotMotion 1989/90:Sk32 av Lars Werner m.fl. (vpk)MotionMotionSkU3201989-11-28 00:00:002014-10-14 12:39:152014-10-14 00:00:00med anledning av proposition 1989/90:50 om inkomstskatten för år 1990, m.m.av Lars Werner m.fl. (vpk)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02Sk32/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02Sk32https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02Sk32
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Motion till riksdagen<br />
1989/90:Sk32</p>
<p>av Lars Werner m.fl. (vpk)</p>
<p>med anledning av proposition 1989/90:50<br />
om inkomstskatten för år 1990, m.m.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Vpk:s förslag i sammanfattning</p>
<p>Vpk kan stödja sänkt inkomstskatt under 1990 under förutsättning att sänkningen<br />
sker på ett fördelningspolitiskt acceptabelt vis. Vpk menar att regeringens<br />
förslag inte tillgodoser detta krav, vare sig det gäller skatteskala eller<br />
finansieringsformer.</p>
<p>Vpk.s skatteskala för 1990</p>
<p>(Jämförelse med proposition 1989/90:50, vid 30 % i kommunalskatt, inom<br />
parentes nuvarande system)</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Årsin</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">Statlig skatt</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">Marginal</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">Statlig skatt</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">Marginal</p>
</td>
</tr><tr><td><p>komst</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">enl prop.</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">effekt enl prop.</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">skatt vpk</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">effekt vpk</p>
</td>
</tr><tr><td><p>-75</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">3 % (5%)</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">33 % (35)</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">3 %</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">33 %</p>
</td>
</tr><tr><td><p>75</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">10 % (17)</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">40 % (47)</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">11 %</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">41 %</p>
</td>
</tr><tr><td><p>140</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">24 % (31)</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">54% (61)</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">25 %</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">55 %</p>
</td>
</tr><tr><td><p>190</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">35 % (42)</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">65 % (72)</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">36 %</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">66 %</p>
</td>
</tr><tr><td><p>240</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">35 % (42)</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">65 % (72)</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">39 %</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">69 %</p>
</td>
</tr><tr><td><p>290</p>
</td>
<td><p style="margin-left:13px;">35 % (42)</p>
</td>
<td><p style="margin-left:11px;">65 % (72)</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">42 %</p>
</td>
<td><p style="margin-left:4px;">72 %</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_3"><p>Vpk:s skattesänkning kostar ca 20.2 Mdr. Detta är 3 Mdr kr mindre än regeringens<br />
förslag. Ca 17.4 Mdr ligger under 140 000 kr i beskattningsbar inkomst,<br />
och 19.3 Mdr kr ligger under 190 000 kr.</p>
<p>Skattereduktion! Låglönerabatt</p>
<p>För att skapa en bättre fördelningsprofil föreslår vpk att en skattereduktionen/låglönerabatt<br />
i linje med den föreslagna för 1991, tidigareläggs till 1990.<br />
Denna kostar ca 5 Mdr.</p>
<p>Kostnader</p>
<p>Kostnaden för vpk:s skatteskala och låglönerabatt ligger på ca 25.2 Mdr.<br />
Därtill tillkommer eventuella utgifter för kompensatoriska åtgärder inom<br />
pensions- och studiemedelssystemet, ca 0.5 Mdr. Totalt summa 26.0 Mdr.</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Finansiering</p>
<p>Vpk finansierar sitt förslag så att det ger progressiva effekter via andra skattehöjningar<br />
och positiva miljö- och hälsoeffekter.</p>
<p>Vpk ställer krav på såväl höjd som breddad skatt på kapital, samt högre<br />
skatt på vissa lågt beskattade eller obeskattade löneförmåner. Fastighetsskatt<br />
på industrifastigheter införs. Vpk är också berett att öka beskattningen<br />
på alkohol och tobak. Miljöskäl och energibesparing talar för en ökad energibeskattning,<br />
däremot avvisar vi energimoms. Den är ett dåligt alternativ<br />
såväl fördelningspolitiskt som miljömässigt. Moms på energi drabbar endast<br />
hushåll och ej företag.</p>
<p>Vpk:s alternativ täcker in en sänkt skatteskala samt en skattereduktion/låglönerabatt,<br />
dessutom skapas utrymme för att reservera medel till trafikoch<br />
miljöpolitiskt motiverade satsningar.</p>
<p>För att motverka regionala problem vid en höjd energibeskattning föreslår<br />
Vpk kompensatoriska åtgärder, reduceringar av den höjda elskatten inom<br />
viss elkrävande industri, reduceringar inom vissa kommuner, samt höjda reseavdrag<br />
i skogslänen.</p>
<p>Vpk kommer i samband med behandlingen av miljöavgiftsutredningen<br />
(MIA) att föreslå införandet av miljöavgifter för att finansiera ytterligare<br />
miljösatsningar.</p>
<p>1 Principer</p>
<p>Skatt efter bärkraft</p>
<p>Vpk utgår från skatt efter bärkraft. Detta förutsätter ett progressivt skattesystem<br />
så att höga inkomster träffas av ett högre skatteuttag än låga inkomster.</p>
<p>I ett längre perspektiv verkar vpk för en verklig skatterevolution.</p>
<p style="margin-left:12px;">- Ökad skatt på produktionen. Skatt på företagens nyttjande av produktionsfaktorer,<br />
dvs PROMS.</p>
<p>- Ett nytt kommunalt skattesystem.</p>
<p style="margin-left:12px;">- Mindre skatt på arbete. Progressiva inkomtstskatter, sänkt marginaleffekt<br />
för låga och normala inkomster, oförändrade marginalskatter för verkliga<br />
höginkomsttagare. Ett riktmärke bör vara att normala inkomster inte träffas<br />
av en högre marginaleffekt än ca 50 %.</p>
<p>- Ökad skatt på kapital. Arbetsfria inkomster skall beskattas progressivt.</p>
<p style="margin-left:12px;">- Differentierade indirekta skatter. Lägre skatt på basvaror. Uttaget av de<br />
indirekta skatterna kan då breddas, t ex moms även på finansiella tjänster.</p>
<p>2 Allmänna synpunkter om skattereformen</p>
<p>Reformbehovet</p>
<p>Progressionen i dag är formellt hög. Redan vid beskattningsbara inkomster<br />
över 75 000 kr så avgår ca 47 % av en inkomstökning i skatt. Vid 140 000 kr<br />
avgår ca 61 % i skatt. Högsta nivå ligger vid 190 000 kr med en marginaleffekt<br />
på 72 %.</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:11px;">Den höga progressionen i låga och normala inkomstlägen orsakas inte av Mot. 1989/90</p>
<p>en hög progressiv statsskatt utan av höga proportionella kommunalskatter. Sk32</p>
<p>Den viktigaste reformen för 90-talet är därför en översyn och reformering<br />
av kommunalskattesystemet.</p>
<p>Den verkliga progressionen är urholkad genom luckor och olikformigheter<br />
i skattesystemet. Systemfel som främst utnyttjas av höginkomsttagare.</p>
<p>Den genomsnittliga skatten för de flesta ligger runt 30 %. (Verkliga höginkomsttagare<br />
ligger på drygt 40 %. Hushåll med stora förmögenheter ligger<br />
inte på mer än ca 37 % i skatt av disponibel inkomst.)</p>
<p style="margin-left:11px;">Vpk stödjer därför tanken på en grundläggande skattereform.</p>
<p>Haga-Rosenbad</p>
<p>RINKrs förslag rönte en omfattande kritik. Många påvisade att förslaget<br />
ledde till skattehöjningar för låginkomsttagare, samtidigt som höginkomsttagarna<br />
fick stora skattelättnader. Regeringen valde trots detta att forcera<br />
beslutet om en reform. Innan någon hade haft möjlighet att i detalj studera<br />
remissvaren så kallade regeringen till överläggningar i syfte att tidigarelägga<br />
skattereformen. Det måste ifrågasättas om inte syftet med handlingssättet<br />
var att undandra förslaget från en fortsatt debatt och kritik.</p>
<p>Vpk föreslog under överläggningarna att statsskatten skulle träda in redan<br />
från 180 000 kr, och i stället för utredningens maximala 50 % i inkomstskatt<br />
föreslog vpk 70 % vid 300 000 kr.</p>
<p>Vpk krävde förbättrade statsbidrag till kommunerna, och avvisade en rad<br />
av de indirekta skattehöjningar och momsbreddningar som RINK föreslog.</p>
<p>Vpk förordade att en större del av skattereformen skulle finansieras med<br />
skatt på bolag och kapital.</p>
<p>Regeringens uppgörelse</p>
<p>Under överläggningarna tog regeringen ett steg åt vänster och lade ett bud<br />
om 55 % i skatt för inkomster över 200 000 kr. Vpk stödde detta förslag.</p>
<p>Regeringen valde dock att göra upp högerut med folkpartiet. Detta innebar<br />
att 50 % som högsta skatt lades fast. Folkpartiet kunde dessutom driva<br />
igenom en rad försämringar t.o.m gentemot RINK- förslaget. Dit hör bl.a.<br />
slopandet av taket för ränteavdragen, samt den minskade kapitalbeskattningen<br />
på pensionsfonderna, en skattebas som har en stark progressiv effekt.</p>
<p>3 Inkomstskatten m.m.</p>
<p>3.1 Skatteskala för år 1990</p>
<p>Vpk föreslår en skatteskala för 1990, med två nya skikt för tilläggsbelopp,<br />
enligt nedan.</p>
<p>Grundbelopp 100 kr. samt</p>
</div>
<div class="block ml_12"><p>Beskattningsbar inkomst<br />
kr</p>
<p>-75 000<br />
75 000</p>
</div>
<div class="block ml_37"><p style="margin-left:6px;text-align:right;">skattesats<br />
i skiktet</p>
<p style="margin-left:26px;text-align:right;">3 %<br />
11 %</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>6</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Tilläggsbelopp Mot. 1989/90</p>
<p>underlag för tilläggsbelopp skattesats Sk32</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p style="margin-left:27px;">kr</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">i skiktet</p>
</td>
</tr><tr><td><p>140 000 - 190 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">14 %</p>
</td>
</tr><tr><td><p>190 000 - 240 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">25 %</p>
</td>
</tr><tr><td><p>240 000 - 290 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">28 %</p>
</td>
</tr><tr><td><p>290 000 </p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">31 %</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_2"><p>3.2 Skattereduktion!låglönerabatt för år 1990</p>
<p>För att ge en ytterligare skattesänkning i låga och normala inkomstlägen föreslår<br />
vpk en skattereduktion/låglönerabatt för 1990. Reduktionen utformas<br />
inom ramen för en kostnad på ca 5 Mdr kr. Den slutliga skatten reduceras<br />
inom inkomstskikten 60 000 - 139 000 kr. Reduktionen startar med 900 kr<br />
vid en inkomst av 60 000 kr och trappas sedan upp. En maximal reduktion på<br />
2 400 kr ges inom inkomstintervallet 80 000 - 89 000. Reduktionen trappas<br />
därefter ner så att den helt upphör för inkomster över 140 000.</p>
<p>3.3 Fördelningseffekter</p>
<p>Vpk:s förslag till skatteskala ger väsentliga skattelättnader för låg- och normalinkomsttagare.<br />
Vid 90 000 kr ger det en skattelättnad på ca 4 000 kr.</p>
<p>Vid 140 000, ger det en skattelättnad på ca 4 600 kr. Vid oförändrade skatteregler<br />
skulle dessa löntagare behöva en löneökning på 9 % vid 90 000 kr<br />
och 6 % vid 140 000 kr för att få samma effekt i ökad köpkraft.</p>
<p>En sänkt skatteskala enligt propositionen ger dock alltför sneda fördelningseffekter.<br />
Detta kan motverkas genom en progressiv finansiering. Vpk<br />
har lagt förslag till finansieringar så att de progressiva finansieringskällorna<br />
får ökad betydelse. Detta gäller särskilt den ökade kapitalbeskattningen, aktier,<br />
pensionsfonder etc.</p>
<p>4 Beskattning av boendet</p>
<p>En oproportionerligt stor del av regeringens skatteomläggning finansieras<br />
med ökad beskattning av boendet. Detta leder till ökade boendekostnader<br />
för hushållen. Regeringen föreslår att ca 10 Mdr (runt 40 %) av omläggningen<br />
för 1990 skall betalas genom dyrare boende. Detta ger fördelningseffekter<br />
som inte är godtagbara.</p>
<p>De ökade boendekostnaderna härrör från följande punkter: 1) moms på<br />
vatten-avlopp-sophämtning, 2) moms på energi för uppvärmning och hushållsändamål,<br />
3) höjda taxeringsvärden småhus, 4) höjd fastighetsskatt hyreshus,<br />
5) minskade ränteavdrag småhus, 6) upptrappning av garanterad<br />
ränta-hyreshus/bostadsrätter, 7) minskade räntebidrag - ROT lån.</p>
<p>Av dessa ökade kostnader slår momsen generellt hårdast mot boendet.<br />
Vpk avvisar därför dessa förslag i denna motion. I annan motion från vpk<br />
behandlas förslagen om upptrappningen av den garanterade räntan samt de<br />
minskade räntebidragen. Även i dessa fall avvisas regeringens förslag av<br />
vpk.</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>7</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>4.1 Boendebeskattningen och fastighetstaxeringens effekter på<br />
villabeskattningen</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Sk32</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>I propositionen redovisar regeringen förslag för att lindra skatteeffekterna<br />
av den nya småhustaxeringen. Vpk kan acceptera denna lösning som ett provisorium.</p>
<p>För 1991 och framöver föreslår vi en skatt på boendet som tas ut på grundval<br />
av bruksvärdet, i stället för taxeringsvärdet. Vpk menar att det bör övervägas<br />
att låta intäkterna från denna skatt tillfalla kommunerna, detta då det<br />
är kommunerna som har ansvaret för de direkta kostnaderna kring stadsbyggnad<br />
och bostadsförsörjning.</p>
<p>4.2 Ändrad förmögenhetsbeskattning som följd av 90 års fastighetstaxering</p>
<p>I propositionen föreslås att gränsen för uttag av förmögenhetsskatt skall höjas<br />
från lägst 400 000 till lägst 800 000 kr. Förslaget innebär, enligt propositionen,<br />
inga materiella ändringar i förmögenhetsbeskattningen utan skall ses<br />
som en justering med hänsyn till prisutvecklingen sedan 1982, då den senaste<br />
justeringen gjordes.</p>
<p>Vpk kan acceptera en viss justering, men menar att skalan borde konstrueras<br />
enligt nedan.</p>
<p>Belopp Förmögenhetsskatt</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Värderingsgrunderna för förmögenheter bör bli föremål för översyn. Förmögenheter,<br />
framför allt större, är ofta sammansatta av olika slag av tillgångar.<br />
Översynen bör ta fasta på dessa olikheter. Det är vpk:s mening att<br />
förmögenhet som är bunden i boende av normalstandard bör ges en lägre<br />
värderingsgrund än sådana förmögenheter, som grundas på olika former av<br />
spekulation mm.</p>
<p>Åtgärder måste också vidtas mot manipulerande av lån etc för att nedbringa<br />
förmögenheten vid taxeringstillfället. Vpk avser att återkomma under<br />
allmänna motionstiden i denna fråga.</p>
<p>4.3 Fastighetsskatt för hyreshus</p>
<p>I propositionen föreslås att fastighetsskatten för hyreshus höjs från 55 % till</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Vpk anser att förslaget tillsammans med andra fördyringar kan leda till<br />
alltför stora hyreshöjningar. Vpk avvisar därför förslaget i detta skede.</p>
<p>4.4 Fastighetsskatt på industrifastigheter</p>
<p>Redan i samband med fastighetsskattens införande krävde vpk att industrifastigheter<br />
borde innefattas av skatten. Några bärande skäl till varför industrifastigheter<br />
skall undantas från den statliga fastighetsskatten finns inte.</p>
<p>Tvärtom talar likformighetsskäl för att inte undanta dessa fastighetstyper. 8</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:7px;">800000-1200000<br />
1200000-1600000<br />
1600000-2600000<br />
2600000 </p>
</div>
<div class="block ml_27"><p style="margin-left:6px;">2,5 %<br />
3,0 %</p>
</div>
<div class="block ml_27"><p style="margin-left:6px;">2,0 %</p>
</div>
<div class="block ml_27"><p style="margin-left:6px;">1,5 %</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>65 %.</p>
</div>
<div class="block ml_52" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:11px;">Vpk föreslår att industrifastigheter beläggs med en fastighetsskatt enligt Mot. 1989/90</p>
<p>samma principer som gäller för konventionellt beskattade hyresfastigheter. Sk32</p>
<p>Detta torde ge en inkomstförstärkning på drygt 2 Mdr.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>5 Beskattning av löneförmåner</p>
<p>I propositionen föreslås basbreddningar och skattehöjningar vad gäller olika<br />
löneförmåner.</p>
<p>Vpk delar den principiella inriktningen av dessa förslag. Det kan övervägas<br />
om inte beskattningen vad gäller anställdas förvärv av värdepapper<br />
borde skärpas utöver regeringens förslag.</p>
<p>6 Kapitalbeskattningen</p>
<p>6.1 Aktievinster</p>
<p>I propositionen föreslås att skatten på vissa aktier höjs från 40 till 50 %. En<br />
ökad aktiebeskattning har en starkt progressiv karaktär. Enligt LO:s fördelningsanalys<br />
träffar en ökad aktiebeskattning enligt RINK:s modell mycket<br />
progressivt. Följande tabell kan illustrera detta:</p>
<p>Inkomst Ökad utgift för individ</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>genomsnitt = 749 kr</p>
<p>VPK verkar för en ökad beskattning av aktier och ser förslaget som ett steg<br />
i rätt riktning.</p>
<p>6.2 Pensionsförsäkringar</p>
<p>I propositionen föreslås att det allmänna avdraget för pensionsförsäkringar<br />
minskas med 25 %.</p>
<p>RINK föreslog att avkastningen av pensionsförsäkringar och pensionsfonder<br />
skulle beskattas med en skattesats på 20 %. Enligt RINK så skulle beskattningen<br />
av de kollektiva pensionsfonderna inte belasta förmånstagarna,<br />
utan ses som en ökad skattebelastning på företagen.</p>
<p>...”de gjorda pensionsutfästelserna skall bibehållas och att hela kostnaden<br />
för beskattningen av pensionskapitalets avkastning således vältras över</p>
<p>på arbetsgivarna i form av högre premier.” </p>
<p>.. .”öka arbetsgivarnas kostnader med ca 3 miljarder om året. Kostnadsökningen<br />
kan uteslutande antas drabba näringslivet”, (citat ovan RINK II, sid</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Enligt RINK så skulle denna skatt på 20 % finansiera skatteomläggningen<br />
med 7.9 Mdr.</p>
<p>Även denna skatt har enligt LO:s beräkningar en uttalad progressiv effekt,<br />
enligt nedanstående tabell.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:6px;">50-75 000<br />
100-125 000<br />
250 000</p>
</div>
<div class="block ml_11"><p style="margin-left:6px;">= 162 kr</p>
<p style="margin-left:6px;">= 206 kr</p>
<p style="margin-left:6px;">= 8 125 kr</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>224)</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
<div class="block ml_25" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Individuella pensionsförsäkringar</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Inkomst</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">Ökad utgift</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="text-align:right;">för individ</p>
</td>
</tr><tr><td><p>50-75 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">77 kr</p>
</td>
</tr><tr><td><p>100-125 000</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">= 113 kr</p>
</td>
</tr><tr><td><p>250 000 </p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">= 2 158 kr</p>
</td>
</tr><tr><td><p>genomsnitt</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">= 298 kr</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_3"><p>I överenskommelsen mellan regeringen och folkpartiet minskar man den<br />
föreslagna skattesatsen på 20 %, till 10 % på kollektiva pensionsfonder och<br />
15 % för privata pensionsförsäkringar. Detta minskar de progressiva inslagen<br />
i finansieringen av skatteomläggningen.</p>
<p>Vpk har drivit kravet på en real kapitalbeskattning vad gäller pensionsfonderna.<br />
Bl.a. vpk:s krav resulterade i en utredning om realränteskatt. Utredningen<br />
ledde till den s.k. ”engångsskatten” på försäkringssparande.</p>
<p>Med hänsyn till de sänkta skatteskalor som föreslås i motionen, och propositionen<br />
menar vpk att det finns skäl att använda denna metod även för<br />
1990. Detta skall då ses som en tidigareläggning av det förslag som ställdes<br />
av RINK för 1991 vad gäller pensionsfonderna. Detta i likhet med den tidigareläggning<br />
av den sänkta inkomstskatten som föreslås av regeringen.</p>
<p>En sådan beskattning torde kunna inbringa ca 3 Mdr kr.</p>
<p>7 Indirekta skatter</p>
<p>7.1 Allmänt</p>
<p>Vpk är allmänt sett tveksam till indirekta skatter, då de flesta indirekta skatter<br />
har en regressiv eller proportionell effekt. Å andra sidan är många indirekta<br />
skatter enkla att administrera, och vissa indirekta skatter kan ha positiva<br />
miljö- och hälsoeffekter.</p>
<p>7.2 Energibeskattning</p>
<p>Vpk konstaterar att flera utredningar behandlar miljöavgifter och skatter<br />
inom energiområdet. Regeringen blandar nu av taktiska och politiska skäl<br />
ihop utredningarnas mål och resultat.</p>
<p>Regeringen vill t ex att den bensinprishöjning som MIA föreslår i sitt delbetänkande<br />
SOU 89:83 skall användas i finansieringen av skatteomläggningen.<br />
Vpk anser att miljöavgifter skall vara avgifter som skall gå till offensiva<br />
satsningar inom miljö- och kollektivtrafiksektorn. Miljöavgifter skall<br />
inte vara skatter för att klara skatteomläggningar.</p>
<p>Vidare vill regeringen införa mervärdeskatt på energiområdet med vissa<br />
undantag och nedsättningar. Detta avvisar vpk eftersom industrin i praktiken<br />
inte behöver betala mervärdeskatt. Propositionen uttrycker det så här;<br />
”Mervärdeskatt på energi innebär att industrin - som är mervärdeskattskyl</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>dig - helt och hållet kan lyfta av skatten på energiråvaror, medan t ex hushål- Mot. 1989/90</p>
<p>len - som inte är mervärdeskattskyldiga - får betala skatten fullt ut.” Sk32</p>
<p>Vpk kan inte acceptera detta. Som en del remissinstanser säger som tar<br />
avstånd från tanken; ”skatten innebär till stor del en övervältring från industrin<br />
till hushållen”. Den enda kompensation regeringen vill ge hushållen för<br />
denna omfördelning är att vissa kommuner i norra delen av landet skall få<br />
lägre skatt på el. Detta är helt otillräckligt.</p>
<p>Vpk föreslår i stället höjningar av punktskatterna på energiområdet i väntan<br />
på MIA:s slutbetänkande sommaren 1990. Dessa punktskatter belastar<br />
då både industrin, hushållen, energiproducenter och energikonsumenter.</p>
<p>Punktskatterna skall vara så konstruerade att förnyelsebara energikällor<br />
blir lönsamma och hushållning av energi uppmuntras. Dessa mål kan dock<br />
endast nås till fullo med korrekt utformade miljöavgifter.</p>
<p>Vpk föreslår att följande punktskatter höjs, el + 4 öre/kWh (reduceringar<br />
ges till viss energikrävande industri, vissa kommuner samt samfärdsel), bensin<br />
+ 0.50 kr/l, motsvarande för diesel, olja + 250 kr/kubikmeter, kol -t- 500<br />
kr/ton.</p>
<p>Den föreslagna höjningen av elskatten skulle dock få negativa regionalpolitiska<br />
konsekvenser i vissa delar av landet. Vpk ansluter sig därför till propositionens<br />
förslag om en lägre elskatt på hushållssidan i Norrbottens, Västerbottens,<br />
Jämtlands län samt kommunerna Sollefteå, Ånge, Örnsköldsvik,</p>
<p>Ljusdal, Malung, Mora, Orsa, Älvdalen och Torsby jämfört med resten av<br />
landet. Vpk föreslår att elskattehöjningen i dessa kommuner begränsas till 2<br />
öre/kWh.</p>
<p>För att inte skapa obalans mellan olika energislag fram till dess att MIA:s<br />
resultat är klart föreslår vpk en höjning av bensinskatten på 50 öre. Intäkterna<br />
från denna höjning reserveras till satsningar för en bättre miljö. Vpk<br />
vill bl.a. satsa på spår- och annan kollektivtrafik, (SJ behöver stora anslag<br />
de närmaste 10 åren) samt bidrag till trafikhuvudmän som vill satsa på miljövänliga<br />
drivmedel. För att kompensera för vissa regionala olägenheter föreslår<br />
vpk att reseavdragen i de s.k. skogslänen höjs med 0.50 kr/mil.</p>
<p>En myt som odlas i propositionen är att de av regeringen föreslagna skatterna<br />
har mycket positiva effekter på miljön. Detta är fel. För att få verkligt<br />
positiva effekter på miljön behövs det såväl höga miljöavgifter som går tillbaka<br />
till miljöförbättrande åtgärder, samt hårdare bestämmelser för utsläpp<br />
etc.</p>
<p>Vpk förslag till punktskatter till dess MIA har lagt fram sitt slutbetänkande<br />
är:</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Energislag Ökning av Ger stats</p>
<p style="margin-left:143px;">punktskatt budgeten</p>
<p>(Md)</p>
<p>Bensin 0,50 kr/l 3,0</p>
<p>Diesel (som för bensinen) 0,6</p>
<p>Olja 250 kr/kubiken 2,1</p>
<p>Kol 500 kr/ ton 1,8</p>
<p>El 4 öre/kwh 3.4</p>
</div>
<div class="block ml_32"><p style="margin-left:254px;">Summa: 11 Md n</p>
</div>
<div class="block ml_2" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>7.3 Moms på vatten, avlopp och sophämtning.</p>
<p>I propositionen föreslår regeringen att mervärdesskatt skall tas ut vid tillhandahållande<br />
av vatten samt för tjänster avseende avlopp och sophämtning.<br />
Detta skulle leda till ökade boendekostnader för hushållen, och av fördelningspolitiska<br />
skäl avvisar vpk detta förslag.</p>
<p>7.4 Moms på serverings- och hotelltjänster</p>
<p>I propositionen föreslår regeringen att de särskilda reduceringsreglerna för<br />
serverings- och hotelltjänster slopas. Skattskyldigheten utvidgas till att också<br />
omfatta tillhandahållande av kost åt personal.</p>
<p>Förs'aget kan ge problem inom näringen, särskilt inom turistsektorn, och<br />
den belastar direkt hushållen. Vpk skulle kunna överväga dessa förslag i en<br />
samlad överenskommelse där vpk aktivt kunnat påverka den fördelningspolitiska<br />
profilen. I nuvarande läge menar vpk att förslaget bör avslås.</p>
<p>7.5 Skatt på alkohol och tobak</p>
<p>Många skäl, inte minst hälsoaspekter, talar för en ökad beskattning av alkohol<br />
och tobak. I dag ger beskattningen av dessa produkter statsinkomster på<br />
uppemot 13 Mdr. Vpk föreslår att skatteuttaget ökar med ca 1 Mdr, således<br />
en höjning med 10 %.</p>
<p>8 Budgeteffekter</p>
<p>Sänkningen av inkomstskatten och skattereduktionen/låglönerabatten enligt<br />
vpk:s förslag beräknas ge ett budgetbortfall på 26.0 Mdr. De förslag som vpk<br />
redovisat i motionen eller godtagit i propositionen ger en sammanlagd budgetförstärkning<br />
på 28.5 Mdr. Intäkterna fördelas på 12.7 Mdr från skärpt kapitalbeskattning,<br />
basbreddning av inkomst av tjänst 3.5 Mdr, samt punktskatter<br />
12.3 Mdr.</p>
<p>Detta gör att en del av inkomstförstärkningen kan reserveras för miljösatsningar<br />
under kommande budgetår.</p>
<p>I propositionen anges att ”åtgärder bör vidtagas som upprätthåller balansen<br />
mellan stat och kommun. Detta kan ske genom ....reduceringar av kommunernas<br />
skatteunderlag eller genom annan förändring som reducerar utbetalningarna<br />
från staten till kommunerna.” (prop. sid 175) Denna kommande<br />
”obalans” uppstår enligt regeringen av att skatteomläggningen innebär basbreddningar<br />
som ger kommunerna ett ökat skatteunderlag.</p>
<p>Enligt vpk:s mening råder det redan en betydande obalans mellan stat och<br />
kommun. Staten har genom reduceringar av skatteunderlag t ex slopandet<br />
av kommunernas beskattningsrätt av företag, samt urholkade statsbidrag,<br />
berövat kommunsektorn miljardbelopp.</p>
<p>Storstädernas ekonomiska kris är ett exempel på detta faktum. Balansen<br />
behöver återställas genom förbättrat kommunalt skatteunderlag, skatteutjämning<br />
eller ökade statsbidrag.</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Sk32</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>12</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Sk32</p>
<p>I RINK betänkandet sägs ”1 många andra länder har skattereformer delvis<br />
finansierats genom ökad företagsbeskattning, inte bara på lång sikt genom<br />
en mera välfungerande ekonomi, utan även på kort sikt.” (RINK I sid 85)</p>
<p>Detta är en avgörande punkt i vpk:s kritik mot den av regeringen föreslagna<br />
skatteomläggningen.</p>
<p>Genom förslagen i RINK och utredningen om företagsbeskattningen<br />
(URF) går företagssektorn i princip fri från finansieringskrav i skatteomläggningen.<br />
Genom förslagen från utredningarna får Sverige också ”Västeuropas<br />
lägsta bolagsskatt” (rubrik ur riksdag/departement nr 29/89).</p>
<p>Vpk har i upprepade motioner pekat på möjligheten och behovet av ett<br />
ökat skatteuttag från företagssektorn, och då främst från de stora börsbolagen.<br />
Denna höst har en sådan motion från vpk avslagits av kammaren. Vpk<br />
aktualiserar därför inte detta krav i denna motion, men avser att återkomma<br />
i frågan.</p>
<p>9.2 Propositionen</p>
<p>I propositionen föreslår regeringen att bolagsskatten sänks från 52 till 40 %,<br />
samtidigt som en rad avdragsmöjligheter upphävs eller begränsas.</p>
<p>Vpk ser positivt på att företagens reserveringsmöjligheter begränsas. Det<br />
kan dock inträffa att regeringens forcerade hantering av frågan leder till icke<br />
avsedda effekter. Vpk avser därför att under utskottsbehandlingen pröva om<br />
det uppstår oskäliga konsekvenser av den föreslagna förändringen.</p>
<p>Enligt propositionen kommer de nya reglerna att leda till ett ökat skatteuttag<br />
på 2 Mdr kr. Detta kommer dock att ”balanseras” av ett minskat uttag<br />
under följande år.</p>
<p>Vpk menar att företagsbeskattningen tvärtom borde öka under kommande<br />
beskattningsår, och kommer att presentera förslag för detta i samband<br />
med budgetpropositionen.</p>
<p>10. Tillfälligt obligatoriskt sparande</p>
<p>I propositionen föreslår regeringen vissa lindringar i lagen om det tillfälliga<br />
obligatoriska sparandet. Vpk ser positivt på detta steg, men menar att riksdagen<br />
borde ta steget fullt ut och avskaffa hela lagen, och det s.k. ”tvångssparandet”.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:28px;">1. att riksdagen beslutar att anta den i motionen föreslagna skatteskalan,</p>
<p style="margin-left:28px;">2. att riksdagen beslutar om en skattereduktion/låglönerabatt i enlighet<br />
med vad som i motionen anförs,</p>
<p style="margin-left:28px;">3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförs vad gäller fastighetsskatten,</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>9 Företagsbeskattningen</p>
<p>9.1. Allmänt</p>
</div>
<div class="block ml_50"><p>13</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:29px;">4. att riksdagen beslutar ändra förmögenhetsbeskattningen i enlighet<br />
med vad som i motionen anförs,</p>
<p style="margin-left:29px;">5. att riksdagen beslutar avslå den i propositionen föreslagna höjningen<br />
av fastighetsskatten för hyreshus från 55 % till 65 %,</p>
<p style="margin-left:29px;">6. att riksdagen beslutar att industrifastigheter beläggs med fastighetsskatt<br />
enligt samma principer som gäller för hyresfastigheter,</p>
<p style="margin-left:29px;">7. att riksdagen avslår propositionens förslag att införa mervärdesskatt<br />
på energiområdet,</p>
<p style="margin-left:29px;">8. att riksdagen beslutar höja punktskatten på elkraft med 4<br />
öre/kwh med reduceringar i enlighet med vad som i motionen anförs,</p>
<p style="margin-left:29px;">9. att riksdagen beslutar höja punktskatten på bensin med i genomsnitt<br />
0,50 kr/liter och motsvarande för diesel,</p>
<p style="margin-left:29px;">10. att riksdagen beslutar höja avdragsrätten för resor mellan bostad<br />
och arbetsplats i de s k skogslänen motsvarande 0,50 kr/mil,</p>
<p style="margin-left:29px;">11. att riksdagen beslutar höja punktskatten på kol med 500 kr/ton,</p>
<p style="margin-left:29px;">12. att riksdagen beslutar höja punktskatten på olja med 250 kr/kubikmeter,</p>
<p style="margin-left:29px;">13. att riksdagen beslutar avslå propositionens förslag om uttag av<br />
mervärdeskatt på vatten, avlopp och sophämtning,</p>
<p style="margin-left:29px;">14. att riksdagen avslår propositionens förslag om höjd mervärdeskatt<br />
på serverings- och hotelltjänster,</p>
<p style="margin-left:29px;">15. att riksdagen beslutar höja skatten på alkohol och tobak med<br />
10 %,</p>
<p style="margin-left:29px;">16. att riksdagen beslutar om en avkastningsskatt på pensionsfonder<br />
under år 1990 i enlighet med vad som i motionen anförs,</p>
<p style="margin-left:29px;">17. att riksdagen avskaffar lagen om tillfälligt obligatoriskt sparande.</p>
<p>Stockholm den 28 november 1989<br />
Lars Werner (vpk)</p>
<p>Bertil Måbrink (vpk) Lars-Ove Hagberg (vpk)</p>
<p>Bo Hammar (vpk) Margo Ingvardsson (vpk)</p>
<p>Ylva Johansson (vpk) Lars Bäckström (vpk)</p>
<p>Maggi Mikaelsson (vpk)</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Sk32</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>14</p>
</div>
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_52" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_52" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_42" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0"><p style="margin-left:8px;">'</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_40" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
</div>
</div>
11att riksdagen beslutar anta den i motionen anföreslagna skatteskalanavslag=utskottet1989/90:SkU10?11att riksdagen beslutar anta den i motionen anföreslagna skatteskalan?22att riksdagen beslutar om en skattereduktion/låglönerabatt i enlighet med vad som i motionen anförs?22att riksdagen beslutar om en skattereduktion/låglönerabatt i enlighet med vad som i motionen anförsavslag=utskottet1989/90:SkU10?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs vad gäller fastighetsskattenavslag=utskottet1989/90:SkU10?33att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs vad gäller fastighetsskatten?44att riksdagen beslutar ändra förmögenhetsbeskattningen i enlighet med vad i motionen anförs?44att riksdagen beslutar ändra förmögenhetsbeskattningen i enlighet med vad i motionen anförsavslag=utskottet1989/90:SkU10?55att riksdagen beslutar avslå den i proposition 1989/90:50 föreslagna höjningen av fastighetsskatten för hyreshus från 55 % till 65 %avslag=utskottet1989/90:SkU10?55att riksdagen beslutar avslå den i proposition 1989/90:50 föreslagna höjningen av fastighetsskatten för hyreshus från 55 % till 65 %?66att riksdagen beslutar att industrifastigheter beläggs med fastighetsskatt enligt samma principer som gäller för hyresfastigheter?66att riksdagen beslutar att industrifastigheter beläggs med fastighetsskatt enligt samma principer som gäller för hyresfastigheteravslag=utskottet1989/90:SkU10?77att riksdagen avslår propositionens förslag att införa mervärdeskatt på energiområdetavslag=utskottet1989/90:SkU10?77att riksdagen avslår propositionens förslag att införa mervärdeskatt på energiområdet?88att riksdagen beslutar höja punktskatten på elkraft med 4 öre/kWh med reduceringar i enlighet med vad i motinen anförs?88att riksdagen beslutar höja punktskatten på elkraft med 4 öre/kWh med reduceringar i enlighet med vad i motinen anförsavslag=utskottet1989/90:SkU10?99att riksdagen beslutar höja punktskatten på bensin med i genomsnitt 0,50 kr./liter och motsvarande för dieselavslag=utskottet1989/90:SkU10?99att riksdagen beslutar höja punktskatten på bensin med i genomsnitt 0,50 kr./liter och motsvarande för diesel?1010att riksdagen beslutar höja avdragsrätten för resor mellan bostad och arbetsplats i de s.k. skogslänen motsvarande 0,50 kr./mil?1010att riksdagen beslutar höja avdragsrätten för resor mellan bostad och arbetsplats i de s.k. skogslänen motsvarande 0,50 kr./milavslag=utskottet1989/90:SkU10?1111att riksdagen beslutar höja punktskatten på kol med 500 kr./tonavslag=utskottet1989/90:SkU10?1111att riksdagen beslutar höja punktskatten på kol med 500 kr./ton?1212att riksdagen beslutar höja punktskatten på olja med 250 kr./kubikmeter?1212att riksdagen beslutar höja punktskatten på olja med 250 kr./kubikmeteravslag=utskottet1989/90:SkU10?1313att riksdagen avslår regeringens förslag om uttag av mervärdeskatt på vatten, avlopp och sophämtningavslag=utskottet1989/90:SkU10?1313att riksdagen avslår regeringens förslag om uttag av mervärdeskatt på vatten, avlopp och sophämtning?1414att riksdagen avslår regeringens förslag om höjd mervärdeskatt på serverings- och hotelltjänster?1414att riksdagen avslår regeringens förslag om höjd mervärdeskatt på serverings- och hotelltjänsteravslag=utskottet1989/90:SkU10?1515att riksdagen beslutar höja skatten på alkohol och tobak med 10 %avslag=utskottet1989/90:SkU10?1515att riksdagen beslutar höja skatten på alkohol och tobak med 10 %?1616att riksdagen beslutar om en avkastningsskatt på pensionsfonder under år 1990 i enlighet med vad som i motionen anförs?1616att riksdagen beslutar om en avkastningsskatt på pensionsfonder under år 1990 i enlighet med vad som i motionen anförsavslag=utskottet1989/90:SkU10?1717att riksdagen avskaffar lagen om tillfälligt obligatoriskt sparande.avslag=utskottet1989/90:SkU10?1717att riksdagen avskaffar lagen om tillfälligt obligatoriskt sparande.?INLInlämning1989-11-28 00:00:00inträffat13BBordläggning1989-11-29 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1989-11-30 00:00:00inträffat20856559235708Lars Wernervpk1undertecknare0558681738602Lars-Ove Hagbergvpk2undertecknare0555321980101Bo Hammarvpk3undertecknare0601901584501Margó Ingvardssonvpk4undertecknare0519019074802Bertil Måbrinkvpk5undertecknare011731125914Ylva Johanssonvpk6undertecknare0792716417210Lars Bäckströmvpk7undertecknare0658094895604Maggi Mikaelssonvpk8undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1989/90:502014-11-21 13:56:55motkatMotionskategori-2014-11-21 13:56:55statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02Sk322019-05-28 10:55:37tilldelatTilldelatSkatteutskottet2014-11-21 13:56:55GD02Sk32av Lars Werner m.fl. (vpk)mot_198990_sk_32.pdf317270pdfmed anledning av proposition 1989/90:50 om inkomstskatten för år 1990, m.m.https://data.riksdagen.se/fil/46BF112B-4C0A-46D3-93D7-BA6553C753D1