2764017GD02Sk231989/90Sk23motmotMotion 1989/90:Sk23 av Carl Bildt m.fl. (m)MotionMotionSkU2301989-11-28 00:00:002014-10-14 12:38:582014-10-14 00:00:00med anledning av prop. 1989/90:50 om 1989/90av Carl Bildt m.fl. (m)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02Sk23/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02Sk23https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02Sk23
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen<br />
1989/90:Sk23</p>
<p>av Carl Bildt m.fl. (m)</p>
<p style="margin-left:124px;">v ’ Mot.</p>
<p>med anledning av prop. 1989/90:50 om 1989/90</p>
<p>inkomstskatten för år 1990, m.m. Sk23</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1. Sammanfattning</p>
<p>Nyheten om ”århundradets skattereform” har lett till stigande räntor, fallande<br />
aktiekurser och försvagad kronkurs. Ekonomerna har även börjat tala<br />
om behov av framtida devalvering.</p>
<p>Detta är ett underbetyg åt både skatteomläggningen och regeringens ekonomiska<br />
politik. Den moderata kritiken mot skatteuppgörelsen kan sammanfattas<br />
i följande punkter:</p>
<p>* Skatteomläggningen löser inte de grundläggande problemen i svensk eko</p>
<p style="margin-left:23px;">nomi. Det omfördelade men oförändrat höga skattetrycket innebär att<br />
nya snedvridningar och andra negativa effekter uppkommer som motverkar<br />
de positiva effekterna av den nödvändiga marginalskattesänkningen.</p>
<p>* Skatteomläggningen innebär att skatten höjs för uppemot 1,5 miljoner</p>
<p style="margin-left:23px;">löntagare i låga och normala inkomstlägen. De främsta orsakerna är att<br />
bostadsskatter, moms, bensin- och andra energiskatter höjs.</p>
<p>* De nya pensionsskatterna minskar värdet av sparandet för ålderdomen.</p>
<p style="margin-left:23px;">De innebär dessutom att utfästelserna i samband med förändringen av<br />
efterlevandepensioneringen bryts.</p>
<p>* Den skärpta bostadsbeskattningen minskar möjligheterna att äga sin bo</p>
<p style="margin-left:23px;">stad.</p>
<p>* Förutsättningarna för ett ökat hushållssparande, som i dag är negativt,</p>
<p style="margin-left:23px;">försämras allvarligt genom förslagen om pensions- och bostadsbeskattningen.<br />
Följden kan bli höjd inflation och större bytesunderskott gentemot<br />
omvärlden.</p>
<p>* Nyföretagande och riskvilligt sparande motverkas bl.a. genom skärpt ak</p>
<p style="margin-left:23px;">tievinstbeskattning, hög skatt på utdelningar från mindre företag och<br />
slopad rätt till avdrag för underskott i en nystartad verksamhet.</p>
<p>I konsekvens med denna grundläggande kritik mot skatteuppgörelsen avvisar<br />
moderata samlingspartiet en lång rad av de skattehöjningar för 1990 som<br />
regeringen föreslår i propositionen. Vi säjer bl.a. nej till skärpt bostadsbeskattning,<br />
minskad avdragsrätt för pensionspremier, skärpt skatt på riskvilligt<br />
sparande, höjd beskattning vid tjänsteresor, höjd moms och höjd bensinskatt.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Sk23</p>
</div>
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_49" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Moderata samlingspartiet har vid sammanlagt tre tillfällen under 1989 lagt Mot. 1989/90<br />
förslag om en tidigareläggning av en del av marginalskattesänkningarna till Sk23</p>
<p>1990. Vid varje tillfälle har detta avvisats. Nu har regeringen sent omsider<br />
anslutit sig till vårt förslag. Vi har självfallet fortfarande samma uppfattning<br />
och godtar därför propositionen i detta avseende.</p>
<p>Till den del ökningen av hushållens disponibla inkomster inte leder till ett<br />
ökat utbud i ekonomin eller en förbättring av hushållssparande! bör denna<br />
pareras med strukturförändringar i skattesystemet samt med begränsningar<br />
i de offentliga utgiftsökningarna.</p>
<p>I motionen föreslås bl.a. att de offentliga försäkringarna mot inkomstbortfall<br />
anpassas till sänkningen av inkomstskatterna, att vissa besparingar genomförs<br />
inom arbetsmarknadsdepartementets ram samt att räntesubventioner<br />
på äldre fastigheter slopas.</p>
<p>Med de moderata förslagen sänks skattetrycket redan 1990 med ca 13-14<br />
miljarder kronor - d.v.s. drygt en procentenhet - eller med ungefär 4000<br />
kronor per hushåll i genomsnitt.</p>
<p>2. Det ekonomiska läget</p>
<p>I omvärlden fortsätter högkonjunkturen med betydande styrka även om den<br />
avtagit något i USA och i Storbritannien. Den svenska ekonomin har emellertid<br />
i det närmaste stagnerat i tillväxthänseende.</p>
<p>När innehållet i ”århundradets skattereform” blev känt, började räntorna<br />
stiga kraftigt (se diagram 1), aktiekurserna rasade och kronans kurs föll. Regeringens<br />
höstbedömning i skrivelse 1989/90:53 med dess analys av skatteomläggningens<br />
effekter på ekonomin förvärrade situationen ytterligare på<br />
finans- och valutamarknaderna. Ekonomerna började tala om behov av<br />
framtida devalvering.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:150px;">Räntan</p>
<p>% 2 oktober - 21 november 1989</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_4"><p>13</p>
</div>
<div class="block ml_31"><p style="margin-left:47px;">5-åriga statsobligationer<br />
202 /</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>12,5</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>11,5</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>11</p>
</div>
<div class="block ml_34"><p>November</p>
</div>
<div class="block ml_16"><p>Oktober</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>10,5</p>
</div>
<div class="block ml_7"><p>2 4 6 10 12 10 14 20 24 26 90 1</p>
</div>
<div class="block ml_33"><p>7 9 13 15 17 21</p>
</div>
<div class="block ml_31"><p>3</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>3 6 • 11 13 17 10 23 2S 27 31 2 6 • 10 14 16 20</p>
<p>Diagram I Källa: Finanstidningen 2</p>
</div>
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_9" />
<div class="block ml_15" />
<div class="block ml_7" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p style="margin-left:3px;">Det som hänt under de allra senaste veckorna kan betecknas som ett rejält Mot. 1989/90</p>
<p style="margin-left:3px;">stämningsomslag och ett underbetyg åt regeringens ekonomiska politik. Sk23</p>
<p style="margin-left:3px;">Något egentligt trendbrott i den underliggande ekonomiska utvecklingen<br />
har inte inträffat. Kontrasten mellan konjunkturinstitutets och regeringens<br />
höstbedömning är visserligen stor, men detta förklaras i betydande utsträckning<br />
av de negativa effekter som de föreslagna skattehöjningarna får. Varningssignaler<br />
om annalkande ekonomiska svårigheter har funnits länge. Till<br />
dessa signaler har nu fogats en skatteomläggning som - enligt regeringens<br />
egen bedömning - ytterligare minskar sparandet i ekonomin och verkar uppdrivande<br />
på priser och löner.</p>
<p style="margin-left:3px;">En - av flera - avgörande förutsättningar för att devalveringspolitiken<br />
skulle ha lyckats var att det gick att hejda den alltför snabba pris- och lönestegringen.<br />
Så har emellertid inte skett. Avvikelsen uppåt i båda dessa hänseenden<br />
jämfört med konkurrentländerna har inneburit att hela det utrymme<br />
som devalveringen 1982 skapade nu förbrukats.</p>
<p style="margin-left:3px;">Skatteomläggningens finansiering beräknas av regeringen ytterligare öka<br />
inflationen både 1990 och 1991 med ca 2,5 procentenheter. Konsumentpriserna<br />
beräknas därmed stiga med 8 procent 1990 och ca 7 procent 1991 (se<br />
tabell 1).</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Tabell 1</p>
<p>Försörjningsbalans och nyckeltal (genomsnittlig årlig volymförändring i procent, där<br />
ej annat anges)</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p />
</td>
<td><p style="text-align:right;">1989</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1990</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">1990</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1991</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1991</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="text-align:right;">Reg</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">Reg</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">Reg</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">Reg</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">Reg</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="text-align:right;">höst</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">rev</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">höst</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">höst</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">höst</p>
</td>
</tr><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:24px;" />
</td>
<td><p style="text-align:right;">fipl</p>
</td>
<td><p />
</td>
<td><p style="text-align:right;">alt 1</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">alt 2</p>
</td>
</tr><tr><td><p>BNP</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2,0</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1,0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">1,3</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1,6</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1,5</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Privat konsumtion</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1,2</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">0,5</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">1,3</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2,5</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">3,0</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Offentlig konsumtion</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1,6</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1,5</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">1,4</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1,1</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1,1</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Bruttoinvesteringar</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">6,9</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">0,0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">2,4</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1,0</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">0,5</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Lagerinvesteringar1)</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">0,3</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">0,2</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">0,0</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">0,1</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">0,0</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Export av varor och tjänster</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">3,8</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">3,5</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">2,9</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">3,5</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">3,1</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Import av varor och tjänster</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">5,7</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">3,1</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">3,8</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4,3</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4,5</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Prisökning dec-dec %</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">6,7</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4,0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">7,5</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">6,6</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">8</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Prisökning, årsgenomsnitt %</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">6,5</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">6,0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">8,0</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">7,1</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
</tr><tr><td><p>Löneökning %</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">9,0</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4,0</p>
</td>
<td><p style="margin-left:12px;">7,0</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">4,0</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">7,0</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Hushållens sparkvot %</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-1,0</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-1,8</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">-0,3</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">0,4</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">0,7</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Bytesbalans, mdr kr</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-24,5</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-17,0</p>
</td>
<td><p>-32,7</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-43,3</p>
</td>
<td><p style="margin-left:10px;" />
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p>1 (Förändring i procent av föregående års BNP</p>
<p>Anm: Reg rev fipl = Regeringens bedömning i den reviderade finansplanen<br />
Reg höst = Regeringens höstbedömning</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Bakom dessa siffror återfinns emellertid alltför optimistiska antaganden om<br />
löneutvecklingen. För 1990 räknar regeringen med att lönestegringen kommer<br />
att stanna vid i och sig höga 7 procent, vilket verkar helt osannolikt med<br />
tanke på den klausul som finns i de privata avtalen och som utlöses om priserna<br />
stiger med mer än 4 procent under loppet av nästa år. Med skatteomläggningens<br />
prisdrivande finansiering, som har sin tyngdpunkt till januari<br />
och mars, kan man förvänta sig att avtalen sägs upp redan före halvårsskiftet. 3</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_35" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Då kommer kompensationskrav för den snabba prisstegringen samt för de Mot. 1989/90<br />
stora lönelyft som nu är på väg för de offentliganställda. Sk23</p>
<p>För 1991 räknar regeringen med två löneökningsalternativ. I alternativ 1<br />
väntas löneökningarna stanna vid 4 procent för att i alternativ 2 bli 7 procent.</p>
<p>Det är den förra siffran som ligger till grund för prognosen om en dämpad<br />
prisstegringstakt. I vanlig ordning är regeringen alltför optimistisk. Med utgångspunkt<br />
från historiska samband torde löneökningarna snarare hamna<br />
över än under 7 procent 1991.</p>
<p>Enligt vår mening underskattar regeringen skatteomläggningens prisdrivande<br />
effekter på ekonomin. Detta understryks även av riksbanken i dess<br />
remissvar med anledning av inkomstskatteutredningens betänkande. Där<br />
framhålls:</p>
<p>”... omläggningen kan beräknas medföra en engångsprisstegring på ca 5 procent,<br />
något som lätt kan generera en ogynnsam 'spiraleffekt’ på priser och<br />
löner...” (s. 57)</p>
<p>Visar sig riksbankens bedömning riktig - och mycket talar redan för det kommer<br />
Sverige att stå inför en allvarlig kostnadskris inom ett par år. Då<br />
kommer också den fasta växelkurspolitiken att utsättas för svåra påfrestningar.<br />
Vägen dit kommer sannolikt att vara kantad av betydande anpassningar<br />
på finansmarknaderna, inte minst i form av ett för investeringsverksamheten<br />
ansträngande högt ränteläge. Mot bakgrund av risken för prishöjningar<br />
med uppemot tvåsiffriga tal under de närmaste åren torde de långa<br />
räntorna komma att stiga ytterligare.</p>
<p>Sedan hösten 1984 - bara två år efter den stora devalveringen - tappar<br />
svenskt näringsliv marknadsandelar i snabb takt på såväl hemma- som exportmarknaderna.<br />
Den reala handelsbalansen visar sedan flera år underskott.<br />
Av regeringens ekonomiska bedömning framgår att denna utveckling<br />
väntas fortgå.</p>
<p>Endast tack vare kraftiga prisvinster på handeln gentemot utlandet har<br />
problemen kunnat döljas. Oljenotan har minskat med ca 20 miljarder kronor<br />
sedan 1985, samtidigt som prisvinsterna på bl.a. skogsprodukter uppgått<br />
till drygt 10 miljarder under de senaste åren. Denna utveckling kan inte väntas<br />
fortgå, varför de reala tendenserna i handelsströmmarna förr eller senare<br />
kommer att slå igenom.</p>
<p>Ändå är det inte detta som ligger bakom regeringens dystra prognos för<br />
bytesbalansens utveckling fram till 1991. Det är i stället tjänstebalansen och<br />
posten avkastning på kapital som påverkar underskotten i negativ riktning.</p>
<p>Mot bakgrund av att regeringen av allt att döma är för optimistisk när man<br />
räknar med prisvinster i utlandshandeln även fortsättningsvis med ca 5 miljarder<br />
kronor torde en mer realistisk kalkyl för bytesunderskottet snarare<br />
hamna över än under 50 miljarder kronor 1991, med nuvarande uppläggning<br />
av den ekonomiska politiken.</p>
<p>Regeringens BNP-prognos understiger väl två procent för både 1990 och</p>
<p>1991. Samtidigt väntas tillväxten inom OECD-området under samma period<br />
bli nästan dubbelt så snabb. Svensk ekonomi fortsätter därmed att halka efter<br />
omvärlden i tillväxthänseende.</p>
<p>Det är betecknande att regeringen inte sett anledning att räkna med någon</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:4px;">som helst positiv inverkan av skatteomläggningen på ekonomin. Tvärtom<br />
återfinns enbart negativa återverkningar i form av högre inflationstakt, som<br />
framhållits ovan. Detta innebär att regeringen erkänner att en skatteomläggning<br />
inom ramen för ett oförändrat skattetryck inte skapar de gynnsamma<br />
stimulanser för ekonomin som skulle behövas för att vända den nuvarande<br />
utvecklingen. De ”positiva” dynamiska effekter som sänkningen av marginalskatterna<br />
medför motverkas således av de ”negativa” dynamiska effekter<br />
som de parerande skattehöjningarna leder till. I detta hänseende delar vi regeringens<br />
uppfattning sådan den kommer till uttryck i den ekonomiska prognosen.<br />
Behovet av att sänka skattetrycket framstår därmed klart.</p>
<p style="margin-left:4px;">Den utveckling som regeringen beskriver i sin ekonomiska bedömning visar<br />
att den s.k. tredje vägens politik har havererat. Det är således hög tid för<br />
en rejäl omläggning av den ekonomiska politiken.</p>
<p style="margin-left:4px;">Den överhettade stagnation som för närvarande råder och som tar sig uttryck<br />
i svag tillväxt, snabb inflation och växande bytesunderskott gentemot<br />
omvärlden beror inte på att vi konsumerar för mycket utan på att vi producerar<br />
för litet. Bakom bristen på arbetskraft ligger i hög grad den jämfört med<br />
andra länder ovanligt stora frånvaron från arbetet. Problemen i svensk ekonomi<br />
måste därför i första hand lösas med utbudsstimulerande åtgärder och<br />
inte med en förlegad, keynesianskt inspirerad, ekonomisk politik. Skatterna<br />
är inte för låga i Sverige utan tvärtom för höga. En viktig orsak till dagens<br />
problem är regeringens egen politik, som sedan 1982 inneburit att skattetrycket<br />
stigit med ca 70 miljarder kronor och därmed försämrat ekonomins<br />
produktionsförmåga och drivit upp löne- och prisstegringen.</p>
<p style="margin-left:4px;">Moderata samlingspartiet förespråkar en politik som - till skillnad från regeringens<br />
kvartalspolitik med tvära kast och skattehöjningar - bygger på<br />
långsiktighet och en fasthet i efterfrågepolitiken genom lägre ökningstakt av<br />
de offentliga utgifterna och som innebär att ekonomins grundläggande problem<br />
angrips med utbudsstimulerande åtgärder.</p>
<p style="margin-left:4px;">Den moderata politiken inrymmer bl.a. följande inslag:</p>
<p style="margin-left:4px;">* En skattereform som innebär att marginalskatterna sänks och att skatte</p>
<p style="margin-left:24px;">trycket minskar. Därigenom förbättras ekonomins utbudssida genom<br />
att arbete och företagande stimuleras utan prisuppdrivande skattehöjningar<br />
och negativa återverkningar på sparandet.</p>
<p style="margin-left:4px;">* Strukturförändringar i den offentliga sektorn som tillgodoser människors</p>
<p style="margin-left:24px;">berättigade krav på väl fungerande vård och omsorg och samtidigt begränsar<br />
de offentliga utgifternas ökningstakt.</p>
<p style="margin-left:4px;">* Sparstimulerande åtgärder som gör det möjligt för människor att bygga</p>
<p style="margin-left:24px;">upp ett eget sparande och därmed skaffa sig trygghet såväl i vardagen<br />
som på ålderns höst.</p>
<p style="margin-left:4px;">* Anknytning av kronan till EMS, vilket skulle innebära en tydligare marke</p>
<p style="margin-left:24px;">ring än dagens valutasystem av att framtida devalveringar är uteslutna.<br />
Därigenom skulle inflationsbekämpningen ges högre prioritet.</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Sk23</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>5</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>1* Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Sk23</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>3. Skattetrycket</p>
<p>Sverige har inte alltid varit ett högskatteland. Det var först på 1960-talet sorn<br />
skattetrycket mera markant började avvika från internationella förhållanden.</p>
<p>1960 var skattetrycket ca 29 procent. I år väntas det enligt regeringen<br />
uppgå till ca 56 procent.</p>
<p>På trettio år har således skattetrycket stigit med 27 procentenheter. Eftersom<br />
skattetrycket var oförändrat under de borgerliga åren, har det stigit med<br />
drygt en procentenhet under de år socialdemokraterna suttit i regeringsställning.<br />
Det motsvarar skattehöjningar på 12 miljarder kronor per år beräknat<br />
på dagens förhållanden, vilket i sin tur motsvarar en höjning med nästan<br />
3000 kronor varje år för den genomsnittlige löntagaren.</p>
<p>Frågan hur stort det totala skattetrycket bör vara är starkt ideologiskt laddad.<br />
För ett parti som förespråkar kollektiva lösningar och därmed stor makt<br />
för politiska beslutsorgan blir ett högt skattetryck ett självklart mål. 1 ett sådant<br />
samhälle styrs människors vardag till stor del av politiska beslut. Enskilda<br />
människor blir mer beroende av politiker och deras beslut, när en stor<br />
del av månadslönen dras in till staten via skatten.</p>
<p>Ett högt skattetryck riskerar dessutom att påverka skattemoralen i samhället.<br />
Mycken kraft och energi läggs ner på bl.a. skatteplanering för att försöka<br />
få behålla så stor del som möjligt av lönen.</p>
<p>Detta föder i sin tur krav på kontroll, och i dess förlängning finns det en<br />
risk för att den personliga integriteten hotas. Ett samhälle med ett högt skattetryck<br />
föder en kontrollapparat och hämmar initiativkraften och nyskapandet.<br />
Människor blir beroende av politiska beslut och ställer krav på att politiska<br />
församlingar skall lösa problemen. Det är också logiskt, eftersom den<br />
största delen av våra gemensamma resurser disponeras av den politiska sektorn.</p>
<p>För partier som tror på individernas förmåga och vilja att ta ansvar för sig<br />
själva och andra är det lika självklart att medborgarna genom ett lågt skatteuttag<br />
skall ha så stor frihet som möjligt att forma sina egna liv. Grunden för<br />
denna syn vilar på respekten för äganderätten och det faktum att inkomsten<br />
tillhör den enskilde, inte staten. Detta synsätt leder med nödvändighet till ett<br />
lågt skattetryck. Skatten är ett tvångsmedel, som politikerna måste behandla<br />
med stor varsamhet och med respekt för enskilda människors frihet.</p>
<p>Utvecklingen av skattetrycket bestäms således av vad den politiska majoriteten<br />
anser bör skötas och finansieras kollektivt. Till detta bör emellertid<br />
läggas att det finns en inneboende tendens till styrning av skatteuttaget, eftersom<br />
kollektiva lösningar på individuella behov erfarenhetsmässigt är<br />
mindre effektiva.</p>
<p>Under tiden fram till 1960 utvecklades det svenska skatteuttaget i ungefär<br />
samma takt som genomsnittet för de andra OECD-länderna. Från början av<br />
1960-talet började emellertid den svenska skatteutvecklingen, som framgår<br />
av diagram 2, markant avvika uppåt. Under 1960-talet genomfördes det<br />
stora miljonprogrammet på bostadsområdet. Subventionsgraden ökade, och<br />
genom regleringar blev kostnaderna högre än vad de annars skulle ha behövt<br />
vara.</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Sk23</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:4px;">Mot. 1989/90</p>
<p style="margin-left:4px;">Sk23</p>
</div>
<div class="block ml_17"><p style="margin-left:94px;">Sverige</p>
<p style="margin-left:94px;">OECD-länderna</p>
</div>
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_6"><p style="margin-left:6px;">50</p>
</div>
<div class="block ml_13"><p style="margin-left:6px;">60</p>
</div>
<div class="block ml_20"><p style="margin-left:6px;">70</p>
</div>
<div class="block ml_28"><p style="margin-left:6px;">80</p>
</div>
<div class="block ml_35"><p style="margin-left:6px;">90</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Diagram 2</p>
<p>Skattetrycket i Sverige och OECD</p>
<p>Källa: ”Skattetryck och skattepolitik”, Danne Nordling 1989</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Även på andra områden ökade den offentliga verksamheten trots att den<br />
i flertalet fall kunnat skötas minst lika bra genom privata insatser. Regleringar<br />
och monopol ledde till ineffektivitet. Den stabiliseringspolitik den socialdemokratiska<br />
regeringen förde bidrog också till skatteutvecklingen. Åtstramning<br />
genomfördes genom skattehöjningar, medan offentliga utgifter<br />
ökades för att stimulera efterfrågan.</p>
<p>Redan 1965 var därför skattetrycket i Sverige nästan 9 procentenheter<br />
högre än vad som gällde för genomsnittet i OECD. 1970 hade skillnaden<br />
ökat till drygt 10 procentenheter. Det totala skattetrycket i Sverige uppgick<br />
då till drygt 40 procent av bruttonationalprodukten.</p>
<p>Skattetrycket skärptes, som ovan framhållits, kraftigt under första hälften av</p>
<p>1970-talet och steg till ca 50 procent 1976.1 förhållande till OECD-ländernas 7</p>
</div>
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_7" />
<div class="block ml_19" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_25" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_20" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>genomsnitt låg skattetrycket detta år 13-14 procentenheter högre. Mot. 1989/90</p>
<p>Under perioden 1976-1982 var det totala skattetrycket oförändrat, vilket Sk23<br />
framgår av diagram 2 ovan. 1982 återkom socialdemokraterna till regeringsmakten<br />
och inledde åter den skattehöjningspolitik som sedan länge varit deras.</p>
<p>1985 svängde socialdemokraterna - men bara på det verbala planet - i frågan<br />
om skattetrycket. I valmanifestet inför 1985 års val stod det att ”Det totala<br />
skattetrycket hålls i stort sett oförändrat”. I praktisk politik fortsatte de<br />
dock att driva upp skattetrycket.</p>
<p>Ändå återkom socialdemokraterna till det tidigare löftet. I den reviderade<br />
finansplanen våren 1986 skrev regeringen följande:</p>
<p>”Regeringen har vid ett flertal tillfällen slagit fast att skattetrycket bör hållas<br />
i stort sett oförändrat på nivån 50 procent av BNP. Flera omständigheter bidrar<br />
till att denna gräns bör iakttas”. (Prop. 1985/86:150)</p>
<p>Det bör noteras att det i dag skulle krävas en sänkning av skattetrycket med<br />
ca 70 miljarder kronor för att nå det av regeringen 1986 uppsatta målet.</p>
<p>Mycket mer än bara ord fanns således inte bakom den angivna och önskvärda<br />
”gränsen” för skattetrycket. Men citatet visar att regeringen faktiskt<br />
erkänner att det nuvarande skattetrycket är för högt.</p>
<p>Ett liknande erkännande gjorde Kjell-Olof Feldt i en riksdagsdebatt den<br />
20 november 1987:</p>
<p>”När det gäller skattetrycket i framtiden är det vår målsättning att så småningom<br />
återvända till ett skattetryck i storleksordningen 51,5 procent av<br />
BNP.”</p>
<p>Och i den reviderade finansplanen våren 1988 framhöll regeringen:</p>
<p>"Regeringens uppfattning är att skattetrycket gradvis bör sänkas, när det<br />
statsfinansiella läget och stabiliseringspolitiken så tillåter.” (Prop.</p>
<p>1987/88:150)</p>
<p>Men uppenbarligen är regeringens löften inte annat än tomma ord mot bakgrund<br />
av att skattetrycket inte sänks i samband med den nu förestående skatteomläggningen.</p>
<p>Man kan fråga sig när skattetrycket skall sänkas om inte i samband med<br />
en skattereform - och kanske särskilt om den kallas för ”århundradets skattereform”?<br />
Det statsfinansiella läget utgör inte något problem. Överskottet<br />
i statsbudgeten beräknas enligt riksrevisionsverkets senaste budgetprognos<br />
bli 16 miljarder kronor under innevarande budgetår.</p>
<p>Insikten inom finansdepartementet om behovet av ett sänkt skattetryck<br />
framträder klart i 1987 års långtidsutredning:</p>
<p>”Sammanfattningsvis kan konstateras att skattesystemet har vissa snedvridande<br />
effekter och att dessa aldrig helt - och kanske inte ens i huvudsak kan<br />
försvinna vid en skattenivå motsvarande den i dag rådande.” (s. 172)</p>
<p>Det bör noteras att när finansdepartementets ekonomer gjorde sin analys<br />
var skattetrycket 51,8 procent (1986). I år och nästa år är det ca 56 procent.</p>
<p>Det har således skett en ökning med över fyra procentenheter eller med ca<br />
50 miljarder kronor sedan dess. Skatteproblematiken har således förvärrats</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>ytterligare under senare år. Därmed har också gapet vidgats gentemot Mot. 1989/90<br />
OECD-genomsnittet till närmare 18 procentenheter. Sk23</p>
<p>Det finns ett klart samband mellan skattetryck och tillväxt. I diagram 3<br />
nedan jämförs tillväxten under 1980-talet med skattetrycket i 16 OECD-länder.<br />
Sambandet är tydligt: ju högre skattetryck, desto lägre tillväxt. Endast<br />
Norge faller utanför mönstret: trots ett högt skattetryck har tillväxten varit<br />
god. Detta sammanhänger självfallet med den speciella roll som oljan spelat<br />
i den norska ekonomin.</p>
<p>Sambandet mellan skatter och tillväxt visar att höjningen av skattetrycket<br />
i Sverige under 1980-talet från 50 till ca 56 procent har lett till att samhället<br />
i dag disponerar ca 60 miljarder kronor mindre än om skatterna inte höjts.</p>
<p>För hushållen är förlusten ännu större. De har dels förlorat sin andel av<br />
den uteblivna tillväxten, dels vad det ökade skattetrycket tagit in.</p>
<p>Även om man jämför tillväxten i Sverige med den genomsnittliga utvecklingen<br />
inom OECD-området finns ett klart negativt samband, se diagram 4.</p>
<p>Högre skattetryck ger sämre tillväxt!</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>TWvåxl 1960-801%</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4"><p>46</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>» Japan</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>40</p>
</div>
<div class="block ml_33"><p>Norge</p>
</div>
<div class="block ml_10"><p>• Kanada</p>
</div>
<div class="block ml_17"><p>a Finland</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>30</p>
</div>
<div class="block ml_11"><p>USA</p>
</div>
<div class="block ml_7"><p>Spanien</p>
</div>
<div class="block ml_19"><p>England</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>25</p>
</div>
<div class="block ml_28"><p>Frankrike</p>
<p style="margin-left:14px;">österrike</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>20</p>
</div>
<div class="block ml_35"><p>Danmark</p>
</div>
<div class="block ml_15"><p>Schwalz</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>Sverige</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>28</p>
</div>
<div class="block ml_10"><p>32</p>
</div>
<div class="block ml_16"><p>36</p>
</div>
<div class="block ml_22"><p>40</p>
</div>
<div class="block ml_38"><p>52</p>
</div>
<div class="block ml_27"><p>44</p>
</div>
<div class="block ml_33"><p>48</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Qenomsnfttligl skattetryck i % av BN P</p>
<p>Diagram 3</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>BNP-tillväxt och skattetryck 1980-89 i 16 OECD-länder<br />
Källa: Svenska Arbetsgivareföreningen</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>9</p>
</div>
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_5" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Procentenheter av BNP</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Sk23</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>100</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_13"><p>Relativt skattetryck</p>
</div>
<div class="block ml_8"><p>Index<br />
1960<br />
= 100</p>
</div>
<div class="block ml_12"><p>Relativ tillväxt</p>
</div>
<div class="block ml_39"><p>År</p>
</div>
<div class="block ml_5"><p>1960</p>
</div>
<div class="block ml_10"><p>1965 1970</p>
</div>
<div class="block ml_21"><p>1975</p>
</div>
<div class="block ml_26"><p>1980</p>
</div>
<div class="block ml_32"><p>1985 1989</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Diagram 4</p>
<p>Skattetryck och tillväxt 1960-1989. Sverige relativt OECD-området<br />
Källa: 1960-1988 ”Skattetryck och skattepolitik”, Danne Nordling 1989</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>4. Tjugo förlorade år</p>
<p>Frågan hur skattetrycket bör fördelas på olika skatteformer har debatterats<br />
intensivt. I takt med det stigande skattetrycket har Sverige kommit att använda<br />
sig av så gott som samtliga existerande skatteformer. Alla dessa har<br />
snedvridande effekter, vissa i större utsträckning än andra. Genom att den<br />
progressiva statliga inkomstskatten ligger ”ovanpå” en stigande kommunal<br />
beskattning och i realiteten alla andra skatteformer har marginalskatterna och<br />
de totala marginaleffekterna - efter hand blivit extremt höga i Sverige.</p>
<p>1971 genomfördes ”århundradets skattereform”. Det var så socialdemokraterna<br />
beskrev den omfattande skatteomläggning som de gått till val på<br />
1970 och som skulle komma att lägga grunden till den kommande socialdemokratiska<br />
skattepolitiken.</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p style="margin-left:4px;">10</p>
</div>
<div class="block ml_8" />
<div class="block ml_6" />
<div class="block ml_6" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:13px;">Omläggningar av inkomstskatten var i och för sig ingen nyhet. Sådana Mot. 1989/90</p>
<p>hade genomförts 1947,1952, 1957,1962 och 1966. Men 1971 års omläggning Sk23</p>
<p>var den största och mest betydelsefulla i raden.</p>
<p>Skattepolitiken under 1970- och 1980-talen har i hög grad präglats av 1971<br />
års omläggning. Om den inte var ”århundradets”, så var den i alla fall den<br />
omläggning som skulle prägla de närmaste decennierna.</p>
<p>Den utveckling som ledde fram till 1981 års ”underbara natt” präglades av<br />
alla negativa effekter av 1971 års politik. ”Den underbara natten” var ett<br />
försök att komma till rätta med en del av dessa effekter. Samma sak gäller<br />
också till stor del den omläggning som nu är aktuell.</p>
<p>Syftet med 1971 års skatteomläggning var dels att driva på inkomstutjämningen,<br />
dels att få in mer pengar till den snabbt växande offentliga sektorn.</p>
<p>I det första syftet drev den medvetet upp marginaleffekterna i hela skattesystemet,<br />
och i det senare syftet lade den grunden för en snabb ökning av det<br />
samlade skattetrycket.</p>
<p>Att ge 2/3 av det svenska folket sänkt skatt var det löfte som socialdemokraterna<br />
gick till val på 1970. Att 1/3 omedelbart skulle få höjd skatt talades<br />
det mindre om. Och att slutresultatet skulle bli att alla skulle få dramatiskt<br />
höjda skatter talades det inte alls om.</p>
<p>Under åren fram till det borgerliga regeringstillträdet 1976 skulle det samlade<br />
skattetrycket komma att stiga från ca 41 procent till ca 51 procent av<br />
den samlade ekonomiska produktionen (BNP). Med dagens mått motsvarade<br />
det drygt 100 miljarder kronor, vilket betydde ca 25 000 kronor i skattehöjning<br />
för varje löntagare.</p>
<p>1971 års omläggning medförde också en kraftigt ökad progressivitet i skattesystemet.<br />
Eftersom den uttalade avsikten var att två tredjedelar av de<br />
skattskyldiga skulle få sänkt skatt samtidigt som staten inte skulle förlora<br />
några skatteintäkter, skedde en kraftig höjning av inkomstskatten för högre<br />
inkomsttagare.</p>
<p>Ett avgörande motiv för den ökade progressiviteten i skattesystemet var<br />
jämlikhetstanken. Det var denna som stod i centrum för den socialdemokratiska<br />
politiken i slutet av 1960- och början av 1970-talet. I sant socialistisk<br />
anda såg man höjda skatter på höjda inkomster som ett sätt att driva på utvecklingen<br />
i utjämnande riktning.</p>
<p>Det var den klassiska socialistiska fördelningspolitiken som låg bakom den<br />
skattepolitik som formulerades 1971. Dels skulle resurser omfördelas från<br />
enskilda individer och familjer till den offentliga sektorn. Dels skulle resurser<br />
omfördelas mellan medborgarna genom en hårdare beskattning av familjer<br />
och individer med högre inkomster.</p>
<p>Finansminister Gunnar Sträng motiverade omläggningen på följande sätt<br />
i sin skrift "Fakta om skatten” (1970):</p>
<p>”Två på varandra följande partikongresser, 1968 och 1969, har starkt understrukit<br />
socialdemokratins vilja att i solidarisk politisk handling medverka till<br />
större inbördes rättvisa bland samhällets medborgare och att i detta arbete<br />
använda även skattepolitiken”.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>Redan 1972 visade sig svagheten med denna politik. Den branta progressiviteten<br />
i den statliga inkomstskatteskalan i kombination med snabb inflation</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>11</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>och frånvaro av indexskydd innebar att många vanliga inkomsttagare fick Mot. 1989/90<br />
uppleva kraftiga höjningar av marginalskatten. Sk23</p>
<p>Mellan 1971 och 1972 steg sålunda marginalskatten för en vanlig industriarbetare<br />
från 49,5 till 60,9 procent.</p>
<p>Redan 1972 ansågs det nödvändigt med en viss justering av inkomstskatteskalan<br />
från och med 1973. Denna justering skulle följas av ytterligare fyra<br />
omläggningar i syfte att korrigera inflationens verkningar på inkomstbeskattningen<br />
enligt den nya skatteskala som införts vid ”århundradets skattereform”<br />
1971.</p>
<p>Alla dessa omläggningar misslyckades dock, vilket framgår av tabell 2.<br />
Marginalskatterna för såväl den genomsnittlige industriarbetaren som för<br />
tjänstemannen steg ändå kraftigt mellan 1971 och 1976.</p>
<p>Tabell 2</p>
<p>Marginalskatt för en genomsnittlig industriarbetare och tjänsteman 1971-1976<br />
(procent)</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p />
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">Arbetare</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">Tjänsteman</p>
</td>
</tr><tr><td><p>1971</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">49,5</p>
</td>
<td><p style="margin-left:56px;">60,6</p>
</td>
</tr><tr><td><p>1972</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">60,9</p>
</td>
<td><p style="margin-left:56px;">62,1</p>
</td>
</tr><tr><td><p>1973</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">57,5</p>
</td>
<td><p style="margin-left:56px;">62,3</p>
</td>
</tr><tr><td><p>1974</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">64,1</p>
</td>
<td><p style="margin-left:56px;">64,1</p>
</td>
</tr><tr><td><p>1975</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">58,2</p>
</td>
<td><p style="margin-left:56px;">63,2</p>
</td>
</tr><tr><td><p>1976</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">64,1</p>
</td>
<td><p style="margin-left:56px;">69,1</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Förändring</p>
</td>
<td><p style="margin-left:38px;" />
</td>
<td><p style="margin-left:44px;" />
</td>
</tr><tr><td><p>1971-1976</p>
</td>
<td><p style="margin-left:8px;">+ 14,6 (pe)</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">+8,5 (pe)</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_3"><p>Anm: pe = procentenheter</p>
<p>Källa: ”Skattetryck och skattepolitik”, Danne Nordling 1989</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Den kraftigt skärpta progressiviteten bäddade för den kostnadskris i mitten<br />
av 1970-talet som allvarligt skulle komma att skada den svenska ekonomins<br />
utveckling under andra halvan av detta decennium och början av 1980-talet.<br />
Löntagarna tvingades begära rekordstora nominella löneökningar för att<br />
möta de höga skatterna. Detta medförde en löne- och inflationsspiral av tidigare<br />
sällan skådat slag. Vid mitten av 1970-talet försämrades kostnadsläget<br />
gentemot de viktigaste konkurrentländerna med bortåt 20 procent.</p>
<p>För samhällsekonomin är det emellertid inte bara inkomstskatternas marginaleffekter<br />
som har betydelse. Även löneskatter, moms och punktskatter<br />
påverkar exempelvis viljan att arbeta. Under den första delen av 1970-talet<br />
steg också dessa skatter kraftigt. För att finansiera de många skatteomläggningarna<br />
höjdes exempelvis löneskatterna med 13,9 procentenheter - ibland<br />
enligt en plan som omfattande höjningar flera år efter omläggningarna.<br />
Hade inte den nytillträdda borgerliga regeringen hösten 1976 återtagit en del<br />
av höjningarna, skulle löneskatterna ha stigit 1977 med 5,2 procentenheter.</p>
<p>De totala marginaleffekterna, eller den s.k. skattekilen, ökade för den<br />
vanlige industriarbetaren från 62,7 till 76,0 procent mellan 1970 och 1976.<br />
Under senare delen av 1970-talet minskade den något.</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>12</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:13px;">En sådan kraftig skärpning av skattekilen hade enligt ekonomiprofessorn Mot. 1989/90</p>
<p style="margin-left:3px;">Assar Lindbeck en allvarlig negativ verkan på den ekonomiska utvecklingen Sk23</p>
<p style="margin-left:3px;">under 1970-talet. I boken ”Hur mycket politik tål ekonomin” skriver han så<br />
här:</p>
<p style="margin-left:3px;">Om man översätter de samhällsekonomiska effektivitetsförlusterna av det<br />
senaste decenniets skattehöjningar till BNP-siffror skulle den ekonomiska<br />
tillväxten ha sänkts med cirka en procentenhet per år av dessa skattekilar.<br />
(s. 66)</p>
<p style="margin-left:3px;">En sådan sänkning av BNP (bruttonationalprodukten) med en procentenhet<br />
per år motsvarar 11-12 miljarder kronor räknat på dagens förhållanden. På<br />
tio år förlorade således det svenska folkhushållet uppemot 120 miljarder<br />
kronor på den skattepolitik som inleddes med ”århundradets skattereform”</p>
<p style="margin-left:3px;">1971.</p>
<p style="margin-left:3px;">”Århundradets skattereform” 1971 skapade många av de problem som<br />
skattepolitiken och den ekonomiska politiken i Sverige haft att brottas med<br />
under 1970- och 1980-talen.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det kraftigt stegrade skattetrycket har bromsat den ekonomiska tillväxten<br />
och omvandlingen med resultatet att Sverige allt mer halkat efter andra nationer.</p>
<p style="margin-left:3px;">De kraftigt ökade marginaleffekterna i skattesystemet har drivit upp kostnadsutvecklingen<br />
och gjort Sverige till ett höginflationsland i ett västeuropeiskt<br />
perspektiv.</p>
<p style="margin-left:3px;">Skattedebatten under 1970- och 1980-talen har präglats av krav på att<br />
komma bort från de höga marginaleffekter och det höga skattetryck som socialdemokraterna<br />
drivit fram bl.a. som en följd av omläggningen 1971.</p>
<p style="margin-left:3px;">Moderater och - om än i varierande utsträckning - folkpartister har gått i<br />
spetsen för arbetet. Socialdemokrater har stått för motståndet. Centerpartister<br />
har tvekat i en fråga som de inte förefaller att ha ansett vara speciellt<br />
viktig.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det är uppenbart att den socialdemokratiska ”marginalskattepolitiken”<br />
var ett misslyckande - både ekonomiskt och moraliskt. Ekonomiskt för att<br />
företagens kostnader drivits upp samtidigt som arbetsutbudet och sparandet<br />
minskat, vilket sammantaget orsakat allvarliga och djupgående problem i<br />
den svenska ekonomin. Moraliskt eftersom den gjort svenskarna till vad<br />
Gunnar Myrdal kallade ”ett folk av fifflare”. Skatteplanering blev en nödvändighet,<br />
skatterådgivning en boom-bransch och skattetänkande en självklarhet.</p>
<p style="margin-left:3px;">Samtidigt har det blivit allt tydligare att de höga marginaleffekterna inte<br />
haft de inkomstutjämnande effekter man eftersträvat. Uppfinningsrikedomen<br />
hos dem som skulle beskattas allt hårdare kom hela tiden att ligga steget<br />
före uppfinningsrikedomen hos dem som omformade skattesystemet.</p>
<p style="margin-left:3px;">Den borgerliga valsegern 1976 innebar en viktig förändring i den skattepolitiska<br />
utvecklingen. Det var främst moderaterna som i arbetet med trepartiregeringens<br />
tillkomst drev frågan om en skattepolitisk omläggning.</p>
<p style="margin-left:3px;">Ett viktigt resultat av denna, visserligen allför begränsade, omläggning<br />
blev att utvecklingen mot ett allt högre skattetryck bröts. Under åren 19771982<br />
låg det samlade skattetrycket kvar kring ca 50 procent.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:3px;">1** Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr Sk23</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Den genomsnittliga kommunalskatten steg emellertid under dessa år med Mot. 1989/90<br />
ca 3,6 procentenheter. Under denna totalsiffra döljs därför en viss sänkning Sk23<br />
av det statliga skattetrycket.</p>
<p>Ett annat resultat blev att marginalskattesänkningar genomfördes och att<br />
skatteskalorna från 1978 inflationsskyddades. Utvecklingen ditintills under<br />
1970-talet hade visat betydelsen av denna åtgärd, som dock socialdemokraterna<br />
intensivt motsatte sig.</p>
<p>Mellan 1976 och 1980 sänktes marginalskatten för den vanlige industriarbetaren<br />
från 64,1 till 62,1 procent. Även om sänkningen var begränsad stod<br />
den i skarp kontrast till den höjning från 40,5 till 64,1 procent som skett mellan<br />
1971 och 1976.</p>
<p>Under valrörelsen 1979 förde moderaterna fram krav på bl.a. en mer radikal<br />
omläggning av skattepolitiken. Det var uppenbart att de ekonomiska<br />
problemen var mer djupgående än vad de flesta haft klart för sig och att det<br />
inte skulle gå att varaktigt få Sveriges ekonomi på fötter om inte skattepolitiken<br />
bröt med linjerna från omläggningen 1971.</p>
<p>Efter folkomröstningen om kärnkraften i mars 1980 kunde arbetet med en<br />
större omläggning av den ekonomiska politiken inledas på allvar. Det moderata<br />
arbetet då tog sikte på ett beslut 1981 om en större omläggning som<br />
kunde träda i kraft 1982. Det handlade om ett klart brott med den socialdemokratiska<br />
politiken och ett etablerande av ett borgerligt alternativ i svensk<br />
politik.</p>
<p>Den 17 november 1980 tillställde ekonomiminister Gösta Bohman centerns<br />
och folkpartiets ledningar ett omfattande förslag till uppläggning av<br />
den ekonomisk-politiska strategin med denna inriktning. Ett centralt förslag<br />
var att omedelbart tillsätta en intern arbetsgrupp för att ta fram en stor skattereform.</p>
<p>I samband med diskussionerna i regeringen i december 1980 om 1981 års<br />
finansplan avvisades dock dessa tankar av de övriga partierna.</p>
<p>Den 3 februari 1981 enades dock den borgerliga regeringen om en relativt<br />
omfattande sänkning av marginalskatterna. Regeringen hade efter lång tvekan<br />
beslutat att slå in på en ny politisk kurs.</p>
<p>Reaktionen från socialdemokraterna blev hård, och denna hårda reaktion<br />
ledde till att såväl folkpartiet som centern började att diskutera ett frångående<br />
av den borgerliga uppgörelsen. Den 24 april - efter den ”underbara<br />
natten” mellan företrädare för socialdemokraterna och folkpartiet - träffades<br />
en uppgörelse mellan socialdemokraterna, centern och folkpartiet som<br />
sköt upp och urholkade den skattepolitiska omläggning som den borgerliga<br />
regeringen varit enig om. Uppgörelsen innebar dessutom ett direkt brott<br />
mot de entydiga löften till främst villaägarna som dessa partier avgett i valrörelsen<br />
1979.</p>
<p>Marginalskattesänkningarna skulle träda i kraft först under inkomståret<br />
1983. Inflationsskyddet urholkades, marginalskattesänkningen blev mindre<br />
omfattande än avsett och symmetrin i skattesystemet bröts genom avdragsbegränsningen.<br />
Omläggningen skulle finansieras med andra skattehöjningar.</p>
<p>Politiskt ledde "den underbara natten” till att det borgerliga trepartisam</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>arbetet sprack och att socialdemokraterna återkom till regeringsmakten i ok- Mot. 1989/90<br />
tober 1982. Sk23</p>
<p>I sak ledde uppgörelsen så småningom till en viss sänkning av marginalskatterna.<br />
Men någon avgörande minskning av skattekilen skedde inte. Orsaken<br />
till detta var att frågan om skattetrycket negligerades.</p>
<p>”Den underbara nattens” omläggning blev ånyo startskottet för en period<br />
med kraftiga höjningar av skattetrycket, vilket dessförinnan blivit följden av<br />
”århundradets skattereform” 1971. Mellan 1982 och 1989 steg skattetrycket<br />
från ca 50 till ca 56 procent.</p>
<p>För en vanlig industriarbetare blev resultatet av ”den underbara natten”<br />
en sänkning av marginalskatten med fem procentenheter men bara en knapp<br />
procentenhet om man ser till skattekilen. För tjänstemannen blev sänkningen<br />
av marginalskatten endast 3,8 procentenheter.</p>
<p>Skattepolitiken spelade en viktig roll i valrörelserna 1982, 1985 och 1988.</p>
<p>Uppställningen var ständigt densamma. Medan moderater och folkpartister<br />
argumenterade för en skattepolitisk omläggning använde socialdemokraterna<br />
klassiska fördelningspolitiska argument för att rida spärr mot en sådan.</p>
<p>Och genom att socialdemokraterna trots förluster såväl 1985 som 1988<br />
kunde bevara regeringsmakten kom även 1980-talet att skattepolitiskt bli ett<br />
förlorat decennium.</p>
<p>Bördan från 1971 i form av extremt höga marginaleffekter fanns kvar trots<br />
”den underbara natten”. Och till denna lades de tillväxthämmande effekterna<br />
av en socialdemokratisk politik som från mitten av 1980-talet successivt<br />
pressade upp skattetrycket till de ca 56 procent det nått 1989. Totalt höjdes<br />
eller infördes 132 nya skatter.</p>
<p>5. Lägre marginalskatter men oförändrat skattetryck</p>
<p>Onsdagen den 23 november 1988 kallade socialdemokraterna till presskonferens<br />
i riksdagens förstakammarsal.</p>
<p>Det socialdemokratiska partiet tog vid detta tillfälle offentligt avstånd från<br />
hela det skattesystem som de själva och partiet under decenniers lopp mödosamt<br />
byggt upp.</p>
<p>Kjell-Olof Feldt gick så långt att han sade att ”det har ruttnat så pass<br />
mycket i systemet att det är värt att pröva ett nytt”.</p>
<p>Stig Malm gick lika långt i sitt fördömande. Han sade: ”Vi har i dag ett<br />
ruttet skattesystem.”</p>
<p>Budskapet på denna presskonferens och i den s.k. PM 50, som läckte ut<br />
något senare och som utarbetats i största hemlighet inom inkomstskatteutredningen,<br />
var att socialdemokraterna förklarade sig beredda att sänka marginalskatterna<br />
i en omfattning som bara moderata samlingspartiet ditintills<br />
förespråkat.</p>
<p>Centern och folkpartiet var i och med denna presskonferens helt omsprungna<br />
av socialdemokraterna, som förespråkade en sänkning av marginalskatterna<br />
med uppemot 60 miljarder kronor - en omfattning som dessa<br />
partier i sina motioner inte ens kommit i närheten av.</p>
<p>Helomvändningen gällde dock bara synen på marginalskatterna. Ty medan<br />
socialdemokraterna efter denna presskonferens har förespråkat en</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>sänkning av marginalskatterna, är deras syn på skattetrycket oförändrad. Mot. 1989/90</p>
<p>I juni 1989 presenterade inkomstskatteutredningen (RINK), kommittén Sk23<br />
för indirekt beskattning (KIS) samt utredningen om reformerad företagsbeskattning<br />
(URF) sina betänkanden.</p>
<p>I RINK kom varje parti att företräda en egen linje.</p>
<p>I fråga om inkomstskatteskalan fanns en bred enighet mellan socialdemokrater,<br />
folkpartister och moderater. Utgångspunkten var att inkomsttagare<br />
upp till 200000 kronor endast skulle betala kommunalskatt. Den statliga<br />
skatten över denna brytpunkt skulle vara högst 20 procent.</p>
<p>Därmed skulle - med utgångspunkt i en genomsnittlig kommunal utdebitering<br />
på 30 kronor - 90 procent av alla inkomsttagare betala 30 procent i<br />
skatt och resterande 10 procent betala högst 50 procent i inkomstskatt.</p>
<p>Vissa skillnader fanns dock. Medan folkpartiet och socialdemokraterna<br />
bara ville ha en "skattebroms” på kommunerna för att hindra dem att underifrån<br />
äta upp marginalskattesänkningen, föreslog moderaterna ett direkt<br />
skattestopp. Från moderat håll uttalades dessutom att en statsskatt på 10<br />
procent vore att föredra.</p>
<p>Centern förordade i stället att brytpunkten skulle ligga vid 180000 kronor<br />
i inkomst samt att ett ytterligare skatteskikt med 25 procents statsskatt skulle<br />
införas från 500.000 kronors inkomst och uppåt.</p>
<p>Diskussionen efter det att förslaget hade presenterats kom främst att röra<br />
effekterna av de olika skattehöjningar som lagts fram som ett led i bevarandet<br />
av skattetrycket. Det gällde den kraftigt skärpta boendebeskattningen,<br />
försämringen av reseavdragen, den nya pensionsskatten samt utformningen<br />
av beskattningen av pensionärerna. På alla dessa punkter kom det att riktas<br />
hård kritik mot den linje som i RINK företrätts av socialdemokraterna, centern<br />
och folkpartiet.</p>
<p>Redan under den allmänna motionsperioden i januari hade moderaterna<br />
föreslagit att ett första steg i marginalskattesänkningen skulle tas 1990 genom<br />
att skatten sänktes med ca 7 procentenheter. Detta krav upprepades i<br />
en motion i anslutning till den s.k. kompletteringspropositionen i maj, och<br />
då lade också folkpartiet fram ett förslag av denna innebörd.</p>
<p>Den 2 oktober presenterade de moderata och folkpartistiska representanterna<br />
i riksdagens skatteutskott ett gemensamt förslag till s.k. utskottsinitiativ<br />
om skatten för 1990. Det syftade till att driva fram ett sådant större steg<br />
redan 1990.</p>
<p>Men utskottsinitiativet gick längre än så. Det föreslog, att ”en viktig del”<br />
av finansieringen av denna skattesänkning skulle utgöras av besparingar för<br />
att på det sättet kunna uppnå en viss sänkning av det samlade skattetrycket.</p>
<p>I regeringsförklaringen den 3 oktober inbjöd statsministern riksdagens<br />
partier till överläggningar den 6 oktober om ett större steg 1990 av den art<br />
som föreslagits i utskottsinitiativet.</p>
<p>Vid denna överläggning ställde statsministern två frågor till främst företrädarna<br />
för de olika politiska partierna. Den första var om det fanns ett intresse<br />
för en sänkning av statsskatten med ca 7 procentenheter 1990. Den<br />
andra var om det fanns ett intresse att medverka till finansieringen av denna<br />
sänkning.</p>
<p>Från moderat sida svarades ja på bägge dessa frågor. Den föreslagna skat</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>tesänkningen 1990 var i allt väsentligt identisk med den vi föreslagit tio må- Mot. 1989/90<br />
nader tidigare och som riksdagen sedan dess avvisat. Vad gäller finansie- Sk23<br />
ringen framfördes i form av en PM den ståndpunkt som kommit till uttryck<br />
i utskottsinitiativet fem dagar tidigare.</p>
<p>Redan under diskussionerna på Haga stod det klart att regeringen med ett<br />
mindre undantag var inställd på att varje skattesänkning måste balanseras<br />
med en annan skattehöjning. Något utrymme för att diskutera besparingar<br />
eller olika dynamiska effekter föreföll inte att finnas.</p>
<p>När Haga-gruppen åter samlades i Rosenbad söndagen den 15 oktober var<br />
det uppenbart att socialdemokraterna bestämt sig för att moderaterna skulle<br />
köras ut ur överläggningarna. Hela överläggningen den 15 oktober kom att<br />
domineras av denna deras strävan.</p>
<p>Överläggningen inleddes med att statsministern förklarade att det moderata<br />
svaret på den andra fråga han ställt på Haga inte var acceptabelt, eftersom<br />
det från socialdemokratisk sida inte kunde godtas att diskutera besparingar<br />
som ett led i finansieringen.</p>
<p>Något genuint intresse för en dialog med moderaterna fanns inte hos socialdemokraterna.<br />
Deras enda intresse den 15 oktober var att driva polemik<br />
för att klargöra att man inte längre var intresserad av samtal som också inkluderade<br />
möjligheten till besparingar och möjligheten till sänkningar av skattetrycket.</p>
<p>Från moderat sida framfördes vid detta möte, som ett konkret exempel på<br />
besparingsmöjligheter som borde prövas, sjukförsäkringssystemet. I övrigt<br />
sades att vi var öppna för att pröva alla egna och andra förslag till besparingar<br />
som kunde komma fram i de fortsatta samtalen. Den av statssekreterare<br />
Lund författade promemorian förklarades stå för honom själv och återgav<br />
inte konkreta krav eller prioriteringar som förts fram från moderat sida.</p>
<p>Vid mötets slut förklarade Ingvar Carlsson att moderaterna inte var välkomna<br />
till kommande överläggningar.</p>
<p>Det är värt att notera att folkpartiets företrädare på Haga den 6 oktober<br />
och i Rosenbad den 15 oktober snarast tog avstånd från den linje som folkpartiet<br />
företrätt den 2 oktober och som fortfarande utgjorde den moderata<br />
linjen.</p>
<p>Under detta skede av förhandlingarna ifrågasattes aldrig den skatteskala<br />
som fått brett stöd i RINK. Det togs för givet att det första steget på 7 procentenheter<br />
skulle leda fram till en situation där 9/10 av inkomsttagarna befriades<br />
från statlig inkomstskatt och att en statsskatt på 20 procent skulle införas<br />
för inkomster över 200000 kronor.</p>
<p>Vid en överläggning i Rosenbad den 20 oktober mellan de parter som fortfarande<br />
var välkomna hade statsministern gått ifrån de tidigare ritningarna<br />
och plötsligt föreslagit att den högsta skattesatsen skulle justeras upp från ca<br />
50 till ca 55 procent. Förslaget var en direkt utmaning mot hela den strävan<br />
som legat bakom ansträngningarna att sänka marginalskatterna.</p>
<p>55-procentsförslaget kom sedan att bli en hävstång för att uppnå andra förändringar<br />
i de skatteskalor som tidigare hade ansetts som i det närmaste<br />
självklara. Med hjälp av denna hävstång kunde brytpunkten flyttas ner från<br />
200000 till 180000 kronor samtidigt som en form av skatterabatt infördes.</p>
<p>Det finns nu en bred politisk enighet om behovet av att sänka marginal</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>skatterna. Det är emellertid beklagligt att uppgörelsen mellan socialdemo- Mot. 1989/90<br />
kraterna och folkpartiet inneburit att den ambition för sänkningen av in- Sk23<br />
komstskatterna som inkomstskatteutredningen hade inte kommer att realiseras.<br />
Sålunda sänks skiktgränsen från 200000 till 180000 kronor (i 1991 års<br />
penningvärde). Mot bakgrund av att prisstegringen såväl 1990 som 1991 kan<br />
beräknas närma sig tvåsiffriga tal motsvarar brytpunkten drygt 150000 kronor<br />
(drygt 12500 kronor per månad) i 1989 års penningvärde.</p>
<p>Om marginalskatterna närmas till förhållandena i andra länder men skattetrycket<br />
förblir fortsatt högt, måste andra skatter avvika uppåt ännu mer än<br />
tidigare, vilket ger motverkande ”negativa” dynamiska effekter.</p>
<p>Vad gäller omläggningen i dess helhet finns avgörande brister beträffande<br />
den föreslagna finansieringen och skattesystemets struktur.</p>
<p>1. Skattetrycket sänks inte. Det innebär bl.a. att några grupper måste betala</p>
<p style="margin-left:23px;">andras skattesänkningar. Totalt kan uppemot 1,5 miljoner skattebetalare<br />
komma att tvingas betala mer skatt 1991 än de gör i dag.</p>
<p>2. Villkoren för det enskilda, långsiktigt bundna sparandet försämras ge</p>
<p style="margin-left:23px;">nom den ökade beskattningen av pensionssparande och sparande i eget<br />
hem. Något uppsving av hushållssparande! från dagens historiska och<br />
internationella bottennotering sker därför inte. Det totala sparandet i<br />
svensk ekonomi kommer därmed att minska.</p>
<p>3. Skattebelastningen ökar för enskilt aktiesparande, vilket ytterligare fjär</p>
<p style="margin-left:23px;">mar oss från vad som gäller i vår omvärld.</p>
<p>4. Genom bl.a. en skärpt realisationsvinstbeskattning av fastigheter, utan</p>
<p style="margin-left:23px;">någon hänsyn till inflation eller någon möjlighet till uppskov, uppkommer<br />
stora inlåsningseffekter. Detta innebär att ”flyttskatten” skärps.</p>
<p>5. Breddningen av basen för mervärdeskatten försvårar tjänstesektorns ex</p>
<p style="margin-left:23px;">pansion, driver upp kostnaderna för alla boendeformer samt höjer den<br />
allmänna prisnivån kraftigt.</p>
<p>6. Som en följd av skatteförslagets negativa effekter för barnfamiljer och</p>
<p style="margin-left:23px;">lägre inkomsttagare har socialdemokrater och folkpartister tvingats<br />
vidta kompenserande åtgärder av skilda slag. Ett särskilt grundavdrag<br />
som ger betydande marginaleffekter införs samt därutöver tvingas man<br />
höja barnbidragen, något som ökar rundgången och bidragsberoendet.</p>
<p>7. Beskattningen av mindre och medelstora företag skärps i en situation när</p>
<p style="margin-left:23px;">förnyelsen av svenskt näringsliv behöver stimuleras.</p>
<p>6. Det första steget</p>
<p>Eftersom regeringen nu lagt fram förslag om sänkning av marginalskatterna<br />
1990 i ungefär samma omfattning som moderaterna föreslog redan i januari<br />
i år biträder vi självfallet denna del av propositionen. Trots att socialdemokraterna<br />
vid sammanlagt tre tillfällen under de senaste nio månaderna motsatt<br />
sig förslag om lägre marginalskatter nästa år, är det självfallet bra att de<br />
äntligen givit upp sitt hårdnackade motstånd.</p>
<p>I propositionen föreslås att skatteskalan för uttag av statlig förmögenhetsskatt<br />
justeras 1990 med anledning av fastighetstaxeringen och den prisutveckling<br />
som skett sedan 1980. Den undre gränsen för uttag av förmögen</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">hetsskatt höjs från 400000 kronor till 800000 kronor. Över denna inkomst Mot. 1989/90<br />
föreslås att förmögenhetsskatt tas ut med 1,5 procent. Nästa skiktgräns före- Sk23<br />
slås bli 1,6 miljoner kronor och skattesatsen i detta skikt, som gäller förmögenheter<br />
upp till 3,6 miljoner kronor, föreslås bli 2,5 procent. För större förmögenheter<br />
föreslås skattesatsen bli 3 procent.</p>
<p style="margin-left:3px;">Förmögenhetsskatten, som är en extra skatt på kapitalavkastning, har<br />
många negativa effekter. Den påverkar sparandet negativt. För många<br />
mindre företag är förmögenhetsskattebelastningen ett stort problem, lagstiftningen<br />
är utformad så att någon hänsyn normalt inte tas till latenta skatteskulder.</p>
<p style="margin-left:3px;">Enligt vår uppfattning bör ytterligare förändringar göras av förmögenhetsbeskattningen<br />
utöver den som regeringen föreslår.</p>
<p style="margin-left:3px;">För det första bör förmögenhetsskatteskalan 1990 få följande utseende:</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Skattepliktig</p>
<p>förmögenhet</p>
</td>
<td><p style="margin-left:57px;">Skattesats</p>
<p style="margin-left:57px;">procent</p>
</td>
</tr><tr><td><p>1000000-2000000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:57px;">1</p>
</td>
</tr><tr><td><p>2000000-4000000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:57px;">2</p>
</td>
</tr><tr><td><p>4000000</p>
</td>
<td><p style="margin-left:57px;">2,5</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Från och med 1991 bör emellertid förmögenhetsskatten vara proportionell,<br />
varvid en lämplig nivå kan vara 1 procent.</p>
<p style="margin-left:3px;">För det andra måste sambeskattningen av förmögenheter avskaffas. Vid<br />
förmögenhetsbeskattningen gäller fortfarande att makars och barns (även<br />
fosterbarns) förmögenheter läggs samman vid beräkningen av förmögenhetsskatt.<br />
Detta kan få orimliga konsekvenser. Grundprincipen måste även<br />
här vara särbeskattning.</p>
<p style="margin-left:3px;">För det tredje måste den regel som begränsar det totala uttaget av förmögenhets-<br />
och inkomstskatt för en skattskyldig justeras i takt med att marginalskatterna<br />
sänks.</p>
<p style="margin-left:3px;">För det fjärde bör förmögenhetsbeskattningen av arbetande kapital i<br />
mindre och medelstora företag avskaffas.</p>
<p style="margin-left:3px;">7. De många skattehöjningarna</p>
<p style="margin-left:3px;">7.1 Finansieringen</p>
<p style="margin-left:3px;">Uppgörelsen mellan socialdemokraterna och folkpartiet innebär att det<br />
skattebortfall som blir följden av de sänkta marginalskatterna finansieras genom<br />
andra skattehöjningar. Det totala skattetrycket blir oförändrat högt. I<br />
tabell 3 nedan framgår hur finansierigen har fördelats på olika skattehöjningar<br />
och i ett avseende (sänkta räntebidrag med 0,8 miljarder) på besparingar.</p>
<p style="margin-left:3px;">Av tabellen på s. 20 framgår att det är mervärdeskatten - genom införande<br />
av moms på energi, vatten, avloppsrening m.m. samt höjd moms för hotelloch<br />
restaurangnäringen - som är den största finansieringskällan.</p>
<p style="margin-left:3px;">Den höjda momsen på energi slår till stor del mot boendet bl.a. genom<br />
ökade uppvärmningskostnader. Boendet får också betala en stor del av den 19</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>Finansiering av uppgörelsen mellan socialdemokraterna och folkpartiet</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Tabell 3</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Sk23</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:6px;">Skärpt direkt bostadsbeskattning<br />
Sänkta räntebidrag</p>
<p style="margin-left:6px;">Minskad avdragsrätt för pensionspremier<br />
Skärpt skatt på riskvilligt sparande<br />
Skärpt beskattning av löneförmåner<br />
Beskattning vid tjänsteresor<br />
Beskattning av traktamenten<br />
Höjd moms (varav moms på energi 7,0)<br />
Höjd bensinskatt och kilometerskatt<br />
Höjd bilaccis</p>
</div>
<div class="block ml_34"><p style="margin-left:6px;text-align:right;">Miljarder kronor<br />
2,0</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p style="text-align:right;">0,8</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p style="text-align:right;">0,7</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p style="text-align:right;">0,8</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p style="text-align:right;">1,1</p>
<p style="text-align:right;">1,4</p>
<p style="text-align:right;">1,0</p>
<p style="text-align:right;">9,7</p>
<p style="text-align:right;">2,1</p>
<p style="text-align:right;">0,1</p>
</div>
<div class="block ml_40"><p style="text-align:right;">19,7</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>nu införda momsen på vatten och avloppsrening. Sammantaget höjs bostadsbeskattningen<br />
med ungefär 6 miljarder kronor, vartill kommer minskade<br />
räntebidrag.</p>
<p>7.2 Beskattning av löneförmåner</p>
<p>I samband med en omfattande marginalskattesänkning bör enligt vår uppfattning<br />
reglerna för inkomst av tjänst ändras så att alla löneförmåner beskattas<br />
lika oavsett hur de utgår.</p>
<p>Därigenom blir beskattningen mera rättvis samtidigt som en del av skattebortfallet<br />
kompenseras. Regeringen kommer emellertid med förslag, som på<br />
vissa punkter inte kan accepteras.</p>
<p style="text-align:right;">Sålunda föreslås att förmån av fri bil som inte är äldre än tre år skall värderas<br />
till 30 procent i stället för som för närvarande 22 procent av nybilspriset.</p>
<p style="text-align:right;">För förmånsbil som är äldre än tre år höjs procentsatsen från nuvarande 18<br />
till 25 procent. Dessa regler föreslås gälla redan från beskattningsåret 1990.</p>
<p>I uppgörelsen med folkpartiet föreslås vidare att värderingen av fri bil skall<br />
höjas till 35 procent 1991.</p>
<p>Riksdagen beslöt för något år sedan om ändrade regler för värdering av<br />
förmån av fri bil. Den tidigare regeln, som syftade till att beskatta förmånen<br />
av det faktiska privata utnyttjandet av bilen, ersattes med en schablonregel,<br />
som innebar att bilförmån skulle bestämmas till 22 procent av nybilspriset i<br />
slutet av året före beskattningsåret för senaste modell av förmånsbilen. För<br />
årsmodell som är äldre än tre år skulle med dessa regler en reducering av<br />
procentsatsen ske.</p>
<p>Moderata samlingspartiet motsatte sig denna ändring vid riksdagsbehandlingen.<br />
Våra skäl var att förmånsvärdet borde beräknas efter faktiskt föreliggande<br />
förhållanden och att schablonregeln stimulerade ”anpassningsåtgärder”.<br />
För en person med omfattande körning i tjänsten och förhållandevis<br />
liten privat körning innebar regeländringen att det blev oförmånligt att ha<br />
tjänstebil. För den som däremot körde litet i tjänsten men mycket privat blev<br />
det intressant att skaffa tjänstebil.</p>
<p>Regeringens förslag om en kraftig skärpning av förmånsbeskattningen genom<br />
en höjning av schablonen till 30 procent 1990 och därefter till 35 procent 20</p>
</div>
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_38" />
<div class="block ml_3" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>1991 (reglerna för 1991 framförs emellertid inte i denna proposition) förstärker<br />
de ovan redovisade orimliga effekterna. Moderata samlingspartiet avvisar<br />
mot denna bakgrund den föreslagna skärpningen och föreslår i stället en<br />
återgång till det tidigare gällande systemet med värdering efter de faktiska<br />
förhållandena.</p>
<p>De föreslagna regeländringarna i kombination med den förhållandevis<br />
måttliga sänkningen av marginalskatten 1990 innebär för en förmånsbil med<br />
ett nybilspris på omkring 130 000 kronor en ökning av skatten för den enskilde<br />
från omkring 20000 till 26000 kronor 1990. De regler som föreslås i<br />
uppgörelsen med folkpartiet om en ytterligare höjning av schablonen till 35<br />
procent, samtidigt som marginalskatterna sänks förhållandevis mer 1991, leder<br />
till att skatten på samma förmånsbil sjunker mellan 1990 och 1991 till<br />
drygt 24 000 kronor. Beräkningarna avser en person med högsta marginalskatt.<br />
Enligt vår mening är det orimligt att reglerna för 1990 skapar en sådan<br />
”puckel” i beskattningshänseende för den enskilde.</p>
<p>Regeringen föreslår att förmånliga förvärv av värdepapper från arbetsgivaren<br />
skall beskattas redan vid förvärvet, även om de har förenats med villkor<br />
som innebär inskränkningar i förfoganderätten.</p>
<p>Enligt moderata samlingspartiet bör förmånen av att från arbetsgivaren<br />
förvärva värdepapper till ett pris som understiger marknadsvärdet beskattas.<br />
I det fall det föreligger tidsmässiga restriktioner för att avyttra de förvärvade<br />
värdepappren bör inte beskattning ske förrän avyttring är möjlig. Detta innebär<br />
att vi avvisar regeringens förslag i denna del.</p>
<p>7.3 Avdrag för kostnad för egen bil i tjänsten</p>
<p>Regeringen föreslår att för den som använder egen bil i tjänsten skall avdrag<br />
medges endast enligt en schablonregel baserad på den extra kostnad som<br />
körningen i tjänsten genomsnittligt kan antas ge upphov till. Detta belopp<br />
bedöms av regeringen kunna sättas till 11 kronor per mil. Samma belopp<br />
föreslås gälla oavsett hur lång sträcka som körts i tjänsten och trots den föreslagna<br />
höjningen av bensinskatten.</p>
<p>Enligt moderata samlingspartiet är det orimligt att den enskilde själv skall<br />
stå för hela kapitalkostnaden, när bilen används i tjänsten. För den som använder<br />
bilen i tjänsten bör hela den faktiska kostnaden vara avdragsgill.<br />
Reglerna bör således kvarstå i nuvarande skick.</p>
<p>7.4 Höjd skatt på aktievinster</p>
<p>Enligt en utredning från Näringslivets Ekonomifakta skulle svensk kapitalbeskattning<br />
bli högst i världen 1991 om alla förändringar i den kommande<br />
skatteomläggningen beaktas (se tabell 4).</p>
<p>Med tanke på avskaffandet av valutaregleringen och den ökade integrationen<br />
i världsekonomin blir det även på tämligen kort sikt omöjligt att upprätthålla<br />
högre skatter på kapital i Sverige än i omvärlden utan kraftigt negativa<br />
effekter.</p>
<p>Regeringen föreslår att den skattepliktiga andelen av reavinst på aktier<br />
m.m. som innehafts två år eller längre (s.k. äldre aktier) skall höjas från 40<br />
till 50 procent för år 1990. I konsekvens härmed föreslås att avdragsrätten</p>
</div>
<div class="block ml_45"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Sk23</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>21</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>Tabell 4</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Rangordning av skattetrycket på kapital i 22 OECD-länder 1986<br />
Före och efter den svenska skatteomläggningen 1991</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Summa skatteintäkter i procent av driftsöverskottet</p>
</td>
<td><p style="margin-left:31px;" />
</td>
</tr><tr><td><p>Sverige efter 1991</p>
</td>
<td><p style="margin-left:31px;">56,4</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Norge</p>
</td>
<td><p style="margin-left:31px;">50,8</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Storbritannien</p>
</td>
<td><p style="margin-left:31px;">50,8</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Japan</p>
</td>
<td><p style="margin-left:31px;">46,0</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Frankrike</p>
</td>
<td><p style="margin-left:31px;">44,9</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Danmark</p>
</td>
<td><p style="margin-left:31px;">42,9</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Schweiz</p>
</td>
<td><p style="margin-left:31px;">42,7</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Sverige före 1991</p>
</td>
<td><p style="margin-left:31px;">41,8</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Luxemburg</p>
</td>
<td><p style="margin-left:31px;">41,5</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Australien</p>
</td>
<td><p style="margin-left:31px;">37,8</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Nya Zeeland</p>
</td>
<td><p style="margin-left:31px;">35,2</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Grekland</p>
</td>
<td><p style="margin-left:31px;">33,7</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Nederländerna</p>
</td>
<td><p style="margin-left:31px;">32,6</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Belgien</p>
</td>
<td><p style="margin-left:31px;">32,0</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Kanada</p>
</td>
<td><p style="margin-left:31px;">31,1</p>
</td>
</tr><tr><td><p>USA</p>
</td>
<td><p style="margin-left:31px;">29,6</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Österrike</p>
</td>
<td><p style="margin-left:31px;">27,5</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Italien</p>
</td>
<td><p style="margin-left:31px;">24,5</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Finland</p>
</td>
<td><p style="margin-left:31px;">23,2</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Västtyskland</p>
</td>
<td><p style="margin-left:31px;">21,1</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Spanien</p>
</td>
<td><p style="margin-left:31px;">19,2</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Turkiet</p>
</td>
<td><p style="margin-left:31px;">17,7</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Irland</p>
</td>
<td><p style="margin-left:31px;">11,6</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Källa: Ekonomifakta</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_2"><p>också för reaförluster på såväl äldre som yngre aktier m.m. höjs från 40 till<br />
50 procent. Förslaget innebär vidare att den nya vinstberäkningen skall gälla<br />
även för affärer som genomförts under 1989 men där betalning sker 1990.<br />
Detta strider mot gällande principer.</p>
<p>Den skatteuppgörelse som slutits mellan socialdemokraterna och folkpartiet<br />
innebär att aktievinster skall beskattas med 30 procent fr.o.m. år 1991<br />
men utan att någon som helst hänsyn tagits till inflationens verkningar sedan<br />
förvärvstillfället. Skatten på aktievinster efter två års innehav 1989,1990 och<br />
1991 framgår av tabell 5 nedan.</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Tabell 5</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p>Inkomstläge</p>
</td>
<td><p style="margin-left:34px;">Skatt på aktievinst efter två års innehav:<br />
1989 1990 1991</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Höginkomsttagare</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">28,8 %</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">32,5 %</p>
</td>
<td><p>30%</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Medelinkomsttagare</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">18,8 %</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">20,0 %</p>
</td>
<td><p>30%</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Låginkomsttagare</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">14,0 %</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">16,5 %</p>
</td>
<td><p>30%</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_2"><p>Försämringen för lägre inkomsttagare blir ännu större, eftersom regeringen<br />
vill ta bort schablonavdraget vid mindre aktieförsäljningar.</p>
<p>Redan i dag är beskattningen av riskvilligt sparande högre i Sverige än i<br />
omvärlden. De skatteskärpningar som regeringen föreslår för 1990 och som<br />
blir konsekvensen av uppgörelsen mellan regeringen och folkpartiet för 1991<br />
innebär att gapet vidgas ytterligare.</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Sk23</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>22</p>
</div>
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_3" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_2" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Regeringens och folkpartiets strävan är att införa en nominell beskattning<br />
av reavinster på aktier och motsvarande värdepapper och att vinster från<br />
dessa skall beskattas i sin helhet. De föreslagna åtgärderna för 1990 är ett<br />
steg i den riktningen. Det föreslagna skatteuttaget för 1991 i förening med<br />
att den nuvarande gränsen mellan äldre och yngre aktier slopas innebär att<br />
skatteuttaget vid försäljningar av korttidsinnehav beskattas lindrigare, medan<br />
beskattningen av aktier som innehafts lång tid skärps för alla inkomsttagare,<br />
men mest i låg- och medelinkomstlägen, vilket framgår av tabell 5.</p>
<p>Utgångspunkten för dessa partier har varit att kapitalvinster är detsamma<br />
som kapitalinkomster. Så är emellertid inte fallet. Kapitalvinster uppkommer<br />
oftast under risk och under en längre tidsperiod med ofta betydande<br />
inflation mellan förvärv och försäljning.</p>
<p>Reavinstbeskattningen av vinster på aktier bör enligt moderata samlingspartiet<br />
utformas på följande sätt. Vid vinstberäkningen får anskaffningsvärdet<br />
indexuppräknas. Vid vinst på värdepapper som innehafts under en<br />
längre tidsperiod bör skattefrihet övervägas i överensstämmelse med vad<br />
som gäller i andra länder. Skattesatsen bör vara 30 procent.</p>
<p>Mot denna bakgrund bör, i avvaktan på en sådan utformning av kapitalvinstbeskattningen<br />
1991, ingen ändring av procentsatsen av den skattepliktiga<br />
andelen av aktievinster genomföras för inkomståret 1990. Däremot bör<br />
den assymetri som följer av den begränsade rätt till avdrag för korta reaförluster<br />
som infördes i samband med regeringens nyårspaket slopas. Detta<br />
sker enklast genom att den s.k. tvåårsgränsen helt tas bort. Därmed skulle<br />
vinster från såväl korta som längre aktieinnehav beskattas på samma sätt.</p>
<p>7.5 Avdragsbegransning på pensionssparande</p>
<p>Regeringen föreslår att det allmänna avdraget för pensionsförsäkringspremie<br />
minskas med 25 procent. Avdragsbegränsningen föreslås omfatta de avgifter<br />
som erläggs under beskattningsåret 1990 och avser 1991 års taxering.</p>
<p>För andra gången på kort tid kommer därmed grundvalarna för det privata<br />
pensionssparandet - såväl det avtalade som det individuella - att rubbas. Det<br />
förslag som regeringen nu framför gäller visserligen endast beskattningsåret<br />
1990, men den uppgörelse som slutits mellan socialdemokraterna och folkpartiet<br />
innebär att ytterligare försämringar för det privata pensionssparandet<br />
kommer att införas 1991.</p>
<p>Den s.k. engångsskatt som riksdagens socialistiska majoritet genomdrev<br />
1986 och som bara skulle bli en ”engångsföreteelse” får därmed en permanent<br />
efterföljare.</p>
<p>Många betvivlade att det då verkligen handlade om en engångsföreteelse.<br />
Det talades om konfiskation och retroaktiv beskattning och att regeringens<br />
agerande var ovärdigt en rättsstat. Många arbetade hårt på att försöka<br />
stoppa förslaget, däribland de borgerliga partierna, som stod eniga i sitt motstånd<br />
mot pensionsskatten. Med hjälp av vpk lyckades emellertid socialdemokraterna<br />
driva igenom försämringen.</p>
<p>De försämringar när det gäller pensionssparandet - både det avtalade och<br />
privata - som nu kommer att införas riskerar inte bara att minska tryggheten<br />
på ålderns höst för många miljoner människor. De nya pålagorna är också</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Sk23</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>23</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>skadliga för Sverige, eftersom de riskerar att leda till minskat sparande, ökad Mot. 1989/90<br />
konsumtion och större underskott mot omvärlden. Sk23</p>
<p>Den nu föreslagna avdragsbegränsningen står också direkt i strid med det<br />
riksdagsbeslut som togs våren 1988 i fråga om ändrade regler för efterlevandepension.<br />
Dessa förändringar förutsatte att avdragsrätten för pensionsförsäkringar<br />
inte skulle ändras. I ett yttrande skrev skatteutskottet: ”En utgångspunkt<br />
skall därvid vara att de grundläggande avdragsvillkoren avseende<br />
premier för frivilliga pensionsförsäkringar inte försämras.” (SkU<br />
1987/88:9 y). Socialförsäkringsutskottet instämde (SfU 1987/88:29).</p>
<p>Moderata samlingspartiet delar alltjämt den uppfattning som de båda utskotten<br />
förde fram och som riksdagen senare ställde sig bakom. Mot denna<br />
bakgrund avvisar vi bestämt den föreslagna avdragsbegränsningen för pensionssparande.</p>
<p>Vi motsätter oss även övriga planerade åtgärder mot pensionssparandet<br />
såsom skatt på avkastningen och uttag av s.k. grundavgift.</p>
<p>7.6 Skärpt indirekt beskattning</p>
<p>Kommittén för indirekt beskattning föreslog i somras en breddning av skattebasen<br />
för mervärdeskatten, innebärande att i huvudsak all konsumtion av<br />
varor och tjänster skall beskattas. Således föreslogs även att nuvarande s.k.<br />
reduceringsregler på vissa områden skulle slopas. Kommittén lämnade även<br />
förslag om punktskatterna, energibeskattningen samt vägtrafikbeskattningen.</p>
<p>Regeringens avsikt är att betänkandets förslag skall ligga till grund för förslag<br />
till lagstiftning som föreläggs riksdagen våren 1990, och att beslut kan<br />
fattas om nya regler fr.o.m. den 1 januari 1991. Redan nu föreslår emellertid<br />
regeringen att vissa basbreddningar införs fr.o.m. år 1990 i syfte att finansiera<br />
de ändrade inkomstskatteskalorna för detta år. Mot denna bakgrund<br />
föreslås ändringar när det gäller mervärdeskatten på energiområdet och såvitt<br />
avser vatten, avloppsrening och sophämtning samt serverings- och hotelltjänster.<br />
Regeringen föreslår även förändringar av försäljningsskatten på<br />
motorfordon.</p>
<p>Moderata samlingspartiet avvisar regeringens förord för en ökning av<br />
mervärdeskatten. Den föreslagna basbreddningen i kombination med slopande<br />
av gällande reduceringsregler avseende fastighetsområdet och hotelloch<br />
restaurangnäringen skapar negativa samhällsekonomiska effekter. Konsumentprisindex<br />
stiger som en följd av alla de förslag som kommittén för<br />
indirekt beskattning föreslog. En extra prishöjning på ca 5 procentenheter<br />
under 1990 och 1991 blir följden enligt beräkningar utförda av SPK. Konkurrensen<br />
mellan verksamhet i egen regi och entreprenadverksamhet snedvrids<br />
på många områden i jämförelse med vad som gäller för närvarande. Efterfrågan<br />
sjunker i de branscher som blir föremål för ökad beskattning. De negativa<br />
konsekvenserna av en sjunkande efterfrågan förstärks i de regioner<br />
där turistnäringen har stor betydelse. Slopandet av reduceringsreglerna för<br />
hotell- och restaurangtjänster leder till en tre gånger högre mervärdeskatt än<br />
i övriga västeuropeiska länder. Detta driver upp turistpriserna och gör Sverige<br />
mindre attraktivt, vilket har en direkt negativ inverkan på bytesbalan</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>sen. Tjänstebalansen väntas därmed försvagas med ca 7 miljarder kronor. Mot. 1989/90</p>
<p>I samband med att avtal träffas om samarbete mellan Sverige och EG kan Sk23<br />
en basbreddning av mervärdeskatten emellertid bli aktuell i syfte att möljiggöra<br />
ett deltagande i den ”inre marknaden”. Vissa reduceringsregler kan i<br />
ett sådant läge också komma att avvecklas.</p>
<p>Eftersom osäkerheten är stor om den framtida indirekta beskattningen<br />
inom EG är det felaktigt att nu höja uttaget av mervärdeskatt. Det får till<br />
följd att vi fjärmar oss än mer från vad som gäller i de olika EG-länderna<br />
avseende skattenivån.</p>
<p>En anpassning till EG kan ske på två sätt. I samband med att avtal träffas<br />
sker den anpassning som blir följden av ett avtal. I avsikt att ange inriktningen<br />
mot ett samarbetsavtal med EG kan emellertid en anpassning av mervärdeskatten<br />
dessförinnan aktualiseras, då EG:s ställningstagande om en<br />
harmonisering av de indirekta skatterna fastlagts.</p>
<p>Ökade skatteintäkter till följd av en EG-anpassad basbreddning av mervärdeskatten<br />
bör enligt moderata samlingspartiet användas för att sänka nuvarande<br />
skattesats. Med utgångspunkt från vad som finns angivet i EG:s s.k.<br />
sjätte direktiv kan en basbreddning leda till en generell sänkning av mervärdeskattenivån<br />
från 23,46 procent till ca 19 procent.</p>
<p>En sådan åtgärd får ingen nämnvärd effekt på konsumentprisindex. För<br />
bygg-, hotell- och restaurangbranscherna mildras volymminskningarna. I<br />
kombination med sänkta inkomstskatter kan en sådan förändring i stället<br />
leda till positiva effekter för dessa näringar.</p>
<p>Mot denna bakgrund avvisar vi regeringens förslag att slopa de särskilda<br />
reduceringsreglerna för serverings- och hotelltjänster. Vi avvisar även förslaget<br />
att skattskyldigheten skall utvidgas till att också omfatta tillhandahållande<br />
av kost åt personal. Även förslaget att mervärdeskatt skall tas ut vid<br />
tillhandhållande av vatten samt för tjänster avseende avloppsrening och sophämtning<br />
avvisas.</p>
<p>När det gäller mervärdeskatt på energi delar vi i och för sig regeringens<br />
uppfattning att en övergång till en sådan beskattning bör ske utan att avvakta<br />
harmoniseringen i EG. Med tanke på att miljöavgiftsutredningen nyligen<br />
presenterat ett delbetänkande om ekonomiska stödmedel i miljöpolitiken<br />
bör emellertid beslut om den framtida energibeskattningen anstå till nästa år<br />
och gälla fr.o.m. 1991.</p>
<p>En övergång till att inordna energiområdet i mervärdeskattesystemet bör<br />
kombineras med att nuvarande punktskatter inom detta område slopas.</p>
<p>Samtidigt införs en koldioxidskatt avseende fossila bränslen. Bensinskatten<br />
ersätts delvis av en trafikskatt. Mervärdeskatten vid tillhandahållande av<br />
värme fastställs till noll procent.</p>
<p>När fossila bränslen används som insatsmedel i industriprocesser exempelvis<br />
i cementindustrin skall någon koldioxidbeskattning inte ske.</p>
<p>Då vi inte vill höja nuvarande energiskatteuttag avvisas förslaget om höjning<br />
av kilometerskatten och bensinskatten. Några förändringar av elskatten<br />
bör inte heller komma i fråga.</p>
<p>Mot bakgrund av att regeringen inte tagit ställning till hur avdragsrätten<br />
avseende ingående mervärdeskatt på förvärv och kostnader beträffande s.k.<br />
rörelsebilar skall hanteras i framtiden avvisar vi förslaget angående försälj</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>ningsskatten på motorfordon. Mot. 1989/90</p>
<p>Regeringens förslag på energiområdet leder till kraftiga fördyringar för så- Sk23<br />
väl hyresgäster som villaägare. Priset på el stiger till ca 0,68 kronor per kilowattimme<br />
för en normal lägenhet i södra Sverige som förbrukar 2000<br />
kWh/år. Kostnaden per kilowattimme uppgår i dagsläget till ca 0,57 kronor.</p>
<p>Årskostnaden för lägenheten stiger därmed med 220 kronor.</p>
<p>En normalvilla utan elvärme i södra Sverige förbrukar 5 000 kWh/år. Kostnaden<br />
per kWh uppgår i dagsläget till ca 0,56 kronor. Regeringens förslag<br />
innebär att kostnaden stiger till 0,66 kronor. Årskostnaden stiger således<br />
med ungefär 500 kronor.</p>
<p>En normalvilla med elvärme i södra Sverige förbrukar 20000 kWh/år.</p>
<p>Kostnaden per kilowattimme i dagsläget utgör ca 0,45 kronor. Denna kostnad<br />
stiger till 0,53 kronor. Årskostnaden stiger således med 1600 kronor.</p>
<p>7.7 Särskilda åtgärder beträffande pensionärer</p>
<p>Regeringen anför att höjningar av den indirekta beskattningen leder till en<br />
höjning av konsumentprisindex. Eftersom en sådan prisökning även höjer<br />
det s.k. basbeloppet, något som i sin tur höjer basbeloppsanknutna förmåner<br />
som pensioner och studiemedel, föreslås att basbeloppet inte skall räknas<br />
upp med hänsyn till den extraordinära prisökning som orsakas av skattereformens<br />
finansiering. Motivet till regeringens ställningstagande är att det<br />
annars skulle ske en omfördelning mellan bl.a. pensionärskollektivet och övriga<br />
grupper i samband med skatteomläggningen.</p>
<p>Moderata samlingspartiet avvisar bestämt den föreslagna ordningen att<br />
kopplingen mellan konsumentprisindex och basbeloppet skall upplösas. Enligt<br />
vår mening är det angeläget att pensionärer och andra grupper känner<br />
en trygghet och en säkerhet inför statsmakternas ambitioner att kompensera<br />
dessa grupper för eventuella prisförändringar.</p>
<p>Riksdagen beslöt förra hösten att kommunalt bostadstillägg till fokpensionär<br />
inte skulle avtrappas till följd av inkomst av tjänst. Beslutet innebar att<br />
marginaleffekterna på inkomster av förvärvsarbete skulle minska med drygt<br />
30 procentenheter från de tidigare nivåerna på drygt 90 procent.</p>
<p>Syftet med förändringarna - som vi tillstyrkte - var att möjliggöra för pensionärer<br />
att fortsätta att arbeta även efter pensionsåldern. En sådan ökning<br />
av arbetsutbudet bedömdes vara positiv för hela samhällsekonomin.</p>
<p>Enligt vår uppfattning kommer marginaleffekter på 60-65 procent ändå att<br />
leda till ett förhållandevis litet intresse för förvärvsarbete efter pensionsåldern.<br />
För att erhålla mer påtagliga stimulanser för pensionärer att förvärvsarbeta<br />
bör marginaleffekten inte överstiga den som gäller för andra inkomsttagare.<br />
Detta mål uppnås om det extra avdraget inte avtrappas för inkomst<br />
av förvärvsarbete. Regeringen bör därför snarast lägga fram förslag om detta<br />
med verkan fr.o.m. den 1 januari 1990. Eventuellt kan vissa beloppsgränser<br />
övervägas. Vi vill också här anföra att vi motsätter oss att en grundavgift tas<br />
ut på pensionärers förvärvsarbete för 1991.</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>26</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>8. Övriga regeringsförslag</p>
<p>8.1 Förändringar av tvångssparandet</p>
<p>Regeringen föreslår att personer för vilka sparbeloppet för inkomståret 1990<br />
skulle understiga 1000 kronor inte skall erlägga något sparbelopp. Vidare<br />
föreslås att sparbelopp för inkomståret 1989 som understiger 300 kronor<br />
skall återbetalas senast i juni 1990-.</p>
<p>Moderata samlingspartiet gick emot beslutet om tvångssparandet från juni<br />
i år.</p>
<p>Tvångssparandet är ett konjunkturpolitiskt slag i luften. Det har dessutom<br />
föregåtts av skandalöst dålig information till alla dem det berör. En rad uppbördsfrågor<br />
och andra frågor av teknisk karaktär lämnades obesvarade i våras,<br />
och konsekvenserna har uppenbarligen förvånat också många av dem<br />
som stod bakom beslutet i riksdagen. Vår kritik mot tvångssparandet har<br />
också fått stöd av en rad initierade konjunkturbedömare och fristående ekonomer.<br />
Även regeringens egen höstbedömning av den ekonomiska utvecklingen<br />
bekräftar invändningarnas riktighet.</p>
<p>Dessutom upplevs tvångssparandet som ett allvarligt ingrepp i den personliga<br />
integriteten och är ett exempel på en förmyndarattityd som skarpt ogillas.<br />
Enskilda människor måste själva få bestämma om de vill spara eller konsumera<br />
av sina inkomster. Nu backar regeringen från det ursprungliga förslaget,<br />
vilket bekräftar att vår kritik från i våras var riktig. Men regeringen tar<br />
dessvärre inte steget fullt ut till att föreslå ett fullständigt avskaffande av<br />
tvångssparandet. Detta innebär att många personer med inkomster som något<br />
överstiger den gräns där tvångssparandet skall ske drabbas av orimliga<br />
marginaleffekter.</p>
<p>Moderata samlingspartiet vidhåller sin kritik och föreslår att riksdagen river<br />
upp hela beslutet från juni i år och avskaffar tvångssparandet.</p>
<p>8.2 Förlängning av generalklausulen</p>
<p>Regeringen föreslår att generalklausulen förlängs t.o.m. år 1990.</p>
<p>Generalklausulen är så allmänt formulerad att den i princip kan tillämpas<br />
på varje rättshandling med skattekonsekvenser och därmed leda till högre<br />
skatt för den enskilde. Det blir i sådana fall omöjligt att i förväg veta om<br />
klausulen kommer att tillämpas. Klausulen är, enligt vår mening, oacceptabel<br />
från rättssäkerhetssynpunkt. Lagen mot skatteflykt bör därför avskaffas.</p>
<p>9. Moderat politik</p>
<p>9.1 Sänkta marginalskatter och sänkt skattetryck</p>
<p>Moderat skattepolitik syftar till att ge enskilda människor möjlighet att<br />
själva disponera över en större del av sina inkomster. Därigenom minskas<br />
deras beroende av den offentliga sektorn. Familjer och enskilda skall normalt<br />
kunna leva på sina arbetsinkomster och ha möjlighet att förbättra sin<br />
situation genom egna insatser.</p>
<p>Den moderata skattepolitiken är också ett medel för att uppnå ekonomisk</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Sk23</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>tillväxt, låg inflationstakt och arbete åt alla som vill arbeta. Alla tjänar på Mot. 1989/90</p>
<p>att dessa mål uppnås, främst de med låga inkomster och i små ekonomiska Sk23</p>
<p>omständigheter.</p>
<p>Moderata samlingspartiet har under flera år förordat en genomgripande<br />
skattereform, senast i motionen En skattereform för 1990-talet<br />
(1988/89:Sk374). Vi står fast vid den inriktning av skattepolitiken som förordades<br />
i denna vår partimotion från januari.</p>
<p>Vi konstaterade då mot bakgrund av den rådande konjunktursituationen<br />
och bristen på arbetskraft samt den alltför svaga tillväxten i ekonomin att det<br />
var särskilt angeläget att påbörja en långtgående marginalskattereform rrjed<br />
ett stort steg redan 1990.</p>
<p>Det viktigaste hindret för en ökad tillväxt är det höga skattetrycket. Enligt<br />
regeringens höstbedömning fortsätter det att stiga från 54,5 procent 1988 till<br />
beräknade 55,9 procent 1989 och till 56,3 procent 1990. 1982 var skattetrycket<br />
50,1 procent. Den mest angelägna uppgiften för den ekonomiska politiken<br />
är mot denna bakgrund att snabbt genomföra en skattereform som<br />
innebär att såväl marginalskatter som skattetryck sänks.</p>
<p>* Det är endast om skattetrycket sänks som en skattereform kan ge tillräcklig</p>
<p style="margin-left:22px;">dynamik i ekonomin. En skatteomläggning inom ramen för ett oförändrat<br />
skattetryck ger begränsade effekter, vilket bekräftas av regeringens<br />
höstbedömning, som innebär ökad inflation, lägre tillväxt och vidgade<br />
underskott gentemot omvärlden.</p>
<p>* Det är endast om skattetrycket sänks som en skattereform kan genomföras</p>
<p style="margin-left:22px;">utan att stora medborgargrupper genom högre skatt får betala andras<br />
skattesänkningar.</p>
<p>Våra utgångspunkter för en genomgripande skattereform är:</p>
<p>1. Skattereformen skall utformas så att skattetrycket sänks.</p>
<p>2. Den statliga inkomstskatten skall slopas upp till en inkomst av 200 000 kro</p>
<p style="margin-left:22px;">nor i 1991 års penningvärde. För inkomstdelar över denna gräns bör en<br />
statlig skattesats på högst 10 procent uttas.</p>
<p>3. Skatteskalan skall inflationsskyddas. Skiktgränsen i skatteskalan bör dess</p>
<p style="margin-left:22px;">utom uppjusteras i takt med reallöneutvecklingen, så att andelen inkomsttagare<br />
som betalar statlig inkomstskatt inte ökar genom ökade<br />
realinkomster.</p>
<p>4. För att skattereformen inte skall undergrävas genom kommunala skatte</p>
<p style="margin-left:22px;">höjningar måste den kombineras med ett kommunalt skattestopp under<br />
en övergångsperiod.</p>
<p>5. Kapitalinkomster skall beskattas med en enhetlig skattesats på högst 30</p>
<p style="margin-left:22px;">procent.</p>
<p>6. Även kapitalvinster som uppkommer t.ex. vid försäljning av bostäder och</p>
<p style="margin-left:22px;">aktier bör beskattas med en enhetlig skattesats på högst 30 procent efter<br />
det att hänsyn tagits fullt ut till inflationen. Nuvarande uppskovsregler<br />
vid villaförsäljning bör även gälla för bostadsrätter. Skattefrihet vid omplaceringar<br />
inom en aktieportfölj bör övervägas. 28</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>7. Full avdragsrätt för ränteutgifter som avser eget boende.</p>
<p>8. Skattereformen finansieras genom dynamiska effekter, besparingar i of</p>
<p style="margin-left:26px;">fentliga utgifter samt strukturförändringar i skattesystemet.</p>
<p>I januari 1989 föreslog moderata samlingspartiet att ett första steg i skattereformen<br />
skulle tas 1990. Vårt förslag, som i detalj redovisats i motion<br />
1988/89:Sk374, innebar att ungefär en tredjedel av marginalskattesänkningarna<br />
skulle genomföras nästa år.</p>
<p>Vi ansåg då att det första steget huvudsakligen borde finansieras med besparingar,<br />
vilket skulle bereda utrymme för en sänkning av skattetrycket redan<br />
1990.</p>
<p>Effekterna på ekonomin av det moderata förslaget redovisades utförligt<br />
i motion 1988/89:Fi214. Av genomgången i denna partimotion framgår att<br />
tillväxten skulle öka påtagligt nästa år som en följd av de stimulanser på utbudssidan<br />
som vårt förslag skulle ha inneburit.</p>
<p>Förslaget om en sänkning av marginalskatterna 1990 med ca 7 procentenheter<br />
upprepades i motion 1988/89:Fi60 med anledning av den s.k. kompletteringspropositionen.</p>
<p>Moderata samlingspartiet har självfallet fortfarande uppfattningen att ett<br />
första steg i en skattereform bör tas 1990 genom en sänkning av marginalskatterna<br />
med ca 7 procentenheter.</p>
<p>Av dessa ca 7 procentenheter är 3-4 att se som en form av inflationskompensation<br />
i avsaknad av ett automatiskt verkande inflationsskydd i skatteskalorna.<br />
Denna skattehöjning som vi säger nej till skall självfallet inte ”finansieras”.</p>
<p>Statsfinansiellt bör resterande delar av sänkningen av marginalskatten pareras<br />
genom en kombination av minskade offentliga utgifter, strukturförändringar<br />
i skattesystemet samt s.k. dynamiska effekter. Genom en sådan uppläggning,<br />
där minskade offentliga utgifter utgör ett viktigt inslag, kan skattetrycket<br />
minskas redan 1990.</p>
<p>Denna inriktning överensstämmer med vad som föreslogs i ett gemensamt<br />
utskottsinitiativ i riksdagens skatteutskott från moderata samlingspartiet och<br />
folkpartiet den 2 oktober 1989.</p>
<p>Även om det råder osäkerhet om storleksordningen har ett flertal studier<br />
visat att en sänkning av marginaleffekterna i skatte- och bidragssystemet kan<br />
beräknas inverka mycket positivt på utbudet av arbetskraft och därmed på<br />
den ekonomiska tillväxten. En högre ekonomisk tillväxt i ekonomin leder<br />
även till större statsinkomster.</p>
<p>Därigenom blir en marginalskattesänkning delvis självfinansierad. Resultatet<br />
av de studier som gjorts och som låg till grund för de detaljerade kalkyler<br />
vi presenterade i vår januarimotion (1988/89 Fi214) visade att skattesänkningar<br />
av den storleksordning som vi förordar för 1990 innebär att ca 5,8<br />
miljarder kronor kan finansieras genom dynamiska effekter. Vi utgick då<br />
från en extra ökning av arbetsutbudet med i storleksordningen 0,9 procent<br />
1990.</p>
<p>En sådan ökning skulle självfallet minska de flaskhalsproblem i form av<br />
brist på arbetskraft som för närvarande präglar arbetsmarknaden och därigenom<br />
även minska pris- och lönestegringstrycket.</p>
</div>
<div class="block ml_8" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Beräknat på den genomsnittliga arbetstiden per sysselsatt innebär den för- Mot. 1989/90<br />
utsedda ökningen av arbetsutbudet att arbetstiden ökar med 13 timmar nästa Sk23<br />
år eller motsvarande drygt en timma per månad.</p>
<p>Det bör emellertid påpekas att det totala arbetsutbudet inte bara påverkas<br />
av en ökning av medelarbetstiden utan också av en ökning av antalet personer<br />
i arbetskraften. Under senare år har såväl regeringen som konjunkturinstitutet<br />
regelmässigt underskattat ökningen av dessa båda faktorer.</p>
<p>Sänkningen av marginalskatterna, ändringar av olika bidragsregler och<br />
inte minst de ökade möjligheter för pensionärer att förvärvsarbeta som våra<br />
förslag leder till medger en kraftig ökning av arbetsutbudet. Några exempel<br />
belyser detta:</p>
<p>* Om all övertid i industrin togs ut i pengar i stället för i ledighet skulle till</p>
<p style="margin-left:22px;">skottet bli ca 30000 årsarbeten.</p>
<p style="margin-left:22px;">*1,5 miljoner yrkesverksammma arbetar för närvarande deltid. Omkring<br />
200 000 av dessa vill öka från deltid till heltid om ersättningen efter skatt<br />
blir rimligare. Det skulle ge ett tillskott på 50000 årsarbeten.</p>
<p>* I dag utnyttjar ca 40 procent av alla i åldern 60-64 år möjligheten att hel</p>
<p style="margin-left:22px;">eller deltidspensioneras. Om en femtedel av dessa personer fortsatte<br />
sitt förvärvsarbete skulle arbetsmarknaden tillföras 60 000 nya årsarbeten.</p>
<p>* Sverige har en internationellt sett hög sjukfrånvaro i Europa. Det är under</p>
<p style="margin-left:22px;">de allra senaste åren som frånvaron stigit drastiskt till i genomsnitt 26<br />
arbetsdagar per år. Varje dags minskning ökar arbetsutbudet med nästan<br />
20 000 personer.</p>
<p>Den uppenbara slutsatsen är således att det finns en stor potential för en<br />
ökning av arbetsutbudet. Dessutom minskar ”svartarbetet” när marginalskatterna<br />
sänks, i synnerhet som vårt förslag innebär att momsen inte höjs.</p>
<p>I begreppet ”dynamiska effekter” räknar vi också in den ökning av hushållssparandet<br />
som våra förslag kan väntas leda till (se avsnitt 9.2). Därigenom<br />
motverkas en del av den konsumtionsökning som sänkningen av inkomstskatten<br />
kan leda till.</p>
<p>I uppgörelsen mellan socialdemokraterna och folkpartiet föreslås att skattehöjningar<br />
på nästan 19 miljarder kronor genomförs för att kompensera<br />
skattebortfallet av sänkta marginalskatter. Skatthöjningarna kommer att<br />
drabba personer med låga och medelstora inkomster hårdast. Orimliga regler<br />
införs också när det gäller exempelvis resor i tjänsten. Effekterna av den<br />
höjda bensinskatten försvårar inte minst för människor i glesbygden. Som<br />
framgått av de tidigare avvisar moderata samlingspartiet flertalet av de föreslagna<br />
skattehöjningarna.</p>
<p>I en separat kommittémotion avvisar vi regeringens förslag att tidigarelägga<br />
en del av den till 1991 aviserade bolagsskattereformen redan till inkomståret<br />
1989, alltså med retroaktiv verkan. Vi föreslår att tidigareläggandet<br />
skall gälla för inkomståret 1990.1 propositionen anger regeringen att bolagsskatteuttaget<br />
bedöms öka med 2 miljarder kronor till följd av tidigareläggningen<br />
det första året. Som en följd av det förslag vi lagt infaller denna 30</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">skatteökning 1990 i stället för 1989.</p>
<p style="margin-left:3px;">På skatteområdet bör ytterligare några åtgärder vidtas. Skattereduktionen<br />
för fackföreningsavgifter bör slopas från den 1 januari 1990. Samtidigt bör<br />
avdragsrätten för vissa av arbetsgivarnas organisationskostnader tas bort i<br />
enlighet med de förslag ledamöterna från moderata samlingspartiet och folkpartiet<br />
lagt fram i inkomstskatteutredningen. Redan från den 1 januari 1990<br />
finns också skäl att inte medge grundavdrag för kapitalinkomster.</p>
<p style="margin-left:3px;">De införda och sedermera höjda skatterna på olika slags värdepapper har<br />
lett till en kraftig minskning av omsättningen på såväl aktie- som penningmarknaden.<br />
En stor del av handeln med svenska aktier sker i dag utomlands.<br />
Enligt beräkningar av Aktiefrämjandet skulle slopad omsättningsskatt leda<br />
till ökade skatteintäkter med 800 miljoner kronor. Med tanke på det förändrade<br />
penningvärdet torde de positiva skatteeffekterna av slopad omsättningsskatt<br />
1990 uppgå till 900 miljoner kronor.</p>
<p style="margin-left:3px;">I tabell 6 redovisas de statsfinansiella konsekvenserna av våra skatteförslag.</p>
<p style="margin-left:3px;">Tabell 6</p>
<p style="margin-left:3px;">Statsfinansiella konsekvenser av de moderata skatteförslagen<br />
helår 1990</p>
</div>
<table class="skannad"><tr><td><p />
</td>
<td><p style="text-align:right;">Miljarder kronor</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Marginalskattesänkning</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-19,3</p>
</td>
</tr><tr><td><p>”Dynamiska effekter”</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">5,8</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Ändrade regler för förmögenhetsskatt</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-0,4</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Ej avdragsrätt för endagstraktamenten</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1,0</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Slopad reduktion för</p>
</td>
<td><p style="margin-left:36px;" />
</td>
</tr><tr><td><p>fackföreningsavgifter m.m.</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">1,7</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Ökat bolagsskatteuttag</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">2,0</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Ej grundavdrag för kapitalinkomster</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">0,5</p>
</td>
</tr><tr><td><p>Ökade intäkter vid slopad omsättnings</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">0,9</p>
</td>
</tr><tr><td><p>skatt på värdepapper</p>
</td>
<td><p style="margin-left:36px;" />
</td>
</tr><tr><td><p>Förändring av den offentliga sektorns in</p>
</td>
<td><p style="text-align:right;">-7,8</p>
</td>
</tr></table>
<div class="block ml_4"><p>komster</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">Sammantaget uppgår således den reala statsfinansiella belastningen av de<br />
skatteförändringar som nu föreslås till 7,8 miljarder kronor.</p>
<p style="margin-left:3px;">I och för sig skapar nuvarande överskott i statsbudgeten, som enligt den<br />
senaste prognosen väntas uppgå till 16 miljarder kronor för innevarande<br />
budgetår, utrymme för skattesänkningar utan kompenserande besparingar.</p>
<p style="margin-left:3px;">En neddragning av detta öveskott bör också ske när nuvarande efterfrågetryck<br />
i ekonomin avtar och när de av oss förordade stimulanserna av hushållens<br />
sparande får effekt.</p>
<p style="margin-left:3px;">I nuvarande situation bör emellertid bortfallet mötas med återhållsamhet<br />
på den offentliga utgiftssidan. Sådana åtgärder har ett flertal positiva effekter<br />
på ekonomin.</p>
<p style="margin-left:12px;">För det första minskas därigenom den offentliga sektorns möjlighet att ex- 31</p>
</div>
<div class="block ml_44"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Sk23</p>
</div>
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_37" />
<div class="block ml_4" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>pandera. Det utrymme som den årliga ökningen av arbetsutbudet skapar Mot. 1989/90<br />
samt den extra ökning som de moderata förslagen leder till underlättar nä- Sk23<br />
ringslivets expansion, vilket verkar återhållande på pris- och lönestegringen<br />
samt stimulerande av den ekonomiska tillväxten.</p>
<p>För det andra verkar vissa typer av besparingar direkt stimulerande på arbetsutbudet.</p>
<p>För det tredje ökar flexibiliteten i ekonomin om bidrag och subventioner<br />
dras ned i omfattning samtidigt som skatterna sänks, vilket minskar rundgången<br />
och gynnar den ekonomiska utvecklingen.</p>
<p>För det fjärde behöver besparingar - till skillnad från skattehöjningar inte<br />
fullt ut påverka hushållens ekonomi. Besparingar kan ofta, som framgår<br />
av flera undersökningar, öka effektiviteten i den offentliga sektorn - samma<br />
produktion uppnås med mindre insatta resurser.</p>
<p>Som tidigare nämnts redovisade vi - i enlighet med grundlagens krav på<br />
när beslut om statens inkomster och utgifter skall presenteras - under den<br />
allmänna motionstiden vårt förslag till minskning av det statliga skatteuttaget<br />
1990. Samtidigt anvisade vi fullt ut parerande åtgärder på utgiftssidan.</p>
<p>I strid med intentionerna i grundlagen har regeringen inte förelagt riksdagen<br />
förslag om skatterna för 1990 förrän den 13 november. Motionstiden utgår<br />
den 28 november, och behandlingen i skatteutskottet beräknas ske i så<br />
snabb takt att ett betänkande justeras redan den 5 december. Kammaren<br />
beräknas sedan fatta beslut den 15 december.</p>
<p>Det innebär att exempelvis riksskatteverket måste påbörja sitt förberedelsearbete<br />
inför beskattningsåret 1990 med utgångspunkt enbart i propositionens<br />
förslag redan innan riksdagen fattat sitt beslut. De förslag oppositionen<br />
lägger fram kan därför svårligen genomföras redan från årsskiftet. Det är<br />
otillständigt att beslut av denna dignitet tas så sent.</p>
<p>Vi redovisar i det följande besparingar som räknat på helår uppår till 7,8<br />
miljarder kronor. De kan genomföras successivt fram till halvårsskiftet 1990<br />
om en riksdagsmajoritet skulle ställa sig bakom dem. Flade skatteöverläggningarna<br />
i början av oktober lett till positivt resultat, skulle de ha kunnat<br />
genomföras tidigare.</p>
<p>Regeringen föreslår att räntesubventionerna totalt sett skall minskas med<br />
0,8 miljarder kronor. I enlighet med de förslag vi tidigare lagt fram bör en<br />
minskning med ytterligare 0,4 miljarder kronor göras. Med tanke på arbetsmarknadsläget<br />
kan också antalet beredskapsarbeten minskas och ersättningsnivån<br />
till kommunala beredskapsarbeten (utom sådana för vilka bidrag<br />
redan beviljats) sänkas från 55 till 50 procent. Tillsammans med en begränsad<br />
neddragning av KAS och utbildningsbidrag erhålls en besparing på 0,5<br />
miljarder kronor. Eftersom vårt förslag beträffande skatterna för 1990 inte<br />
leder till de konsumentprisökningar som medför att särskilda åtgärder måste<br />
vidtas för pensionärer och studerande, avvisas regeringens förslag i dessa avseenden.<br />
En utgiftsökning på drygt 0,4 miljarder kronor bortfaller därmed.</p>
<p>Sammantaget kan den 1 januari eller kort därefter besparingar på 2,1 miljarder<br />
kronor genomföras.</p>
<p>Sjukförsäkringens utformning är starkt ifrågasatt i flera avseenden. Det är<br />
uppenbart att det förekommer ett omfattande fusk som medför stora kostnader<br />
samtidigt som administrationen blir så omfattande att rehabiliteringsar</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>betet kommer i efterhand. Sedan 1983 har antalet sjukdagar per anställd Mot. 1989/90</p>
<p>ökat från drygt 19 till 26, vilket belastar skattebetalarna med nästan 10 mil- Sk23</p>
<p>järder kronor. Till detta kommer de stora förluster som uppstår till följd av<br />
produktionsbortfallet. På kort sikt måste kraftfulla åtgärder mot direkt fusk<br />
vidtas.</p>
<p>En arbetsgivarperiod under de första sjukveckorna bör vidare skyndsamt<br />
övervägas. Förslaget innebär också att försäkringskassans tjänstemän kan<br />
avlastas administrativt arbete till förmån för det viktiga rehabiliteringsarbetet.</p>
<p>Därutöver föreslår vi således att ersättningsnivån i inkomstförsäkringarna<br />
generellt sänks från 90 till 80 procent under de första 89 dagarna. Samtidigt<br />
bör, som vi tidigare föreslagit, den s.k. garantinivån inom föräldraförsäkringen<br />
höjas. Därmed förbättras ersättningen för föräldrar med de lägsta inkomsterna.</p>
<p>Genom att inkomstförsäkringarna ändras samtidigt som marginalskatterna<br />
sänks kan nettot av en ersättning bli större. I dag ersätts ett inkomstbortfall<br />
på 1000 kronor med 900 kronor. Med en genomsnittlig marginalskatt<br />
på 48 procent 1989 blir nettot efter skatt 468 kronor. Med vårt förslag<br />
för 1990 - som inte leder till någon extra inflation - blir ersättningen 800<br />
kronor, men eftersom marginalskatten sänks till 41 procent blir nettot 472<br />
kronor. För 1991 blir nettovinsten ännu större, eftersom marginalskatten då<br />
blir 31 procent och nettot av ersättningen på 800 kronor 552 kronor. Inte<br />
heller där leder vårt förslag till någon extra inflation.</p>
<p>En slutsats som måste dras är att en enligt flertalet partier nödvändig förändring<br />
av systemet för inkomstbortfallsförsäkring bör ske samtidigt som inkomstskatten<br />
sänks. Sammantaget leder vårt förslag till en besparing på ca</p>
<p>3,5 miljarder kronor.</p>
<p>Slutligen kommer ett flertal av de övriga drygt 160 besparingsförslag som<br />
vi avser att lägga fram under den allmänna motionsperioden att kunna genomföras<br />
senast den 1 juli 1990. Det gäller exempelvis den positiva ränteeffekt<br />
som uppkommer vid försäljning av statliga företag och besparingar när<br />
det gäller presstödet, regionalpolitiken (som samtidigt får en ändrad inriktning)<br />
och bistånd till diktaturstater. Totalt uppnås härigenom besparingar<br />
som väl överstiger det resterande finansieringsbehovet på drygt 2 miljarder<br />
kronor.</p>
<p>Sammantaget uppgår således de besparingar vi förordar till minst 7,8 miljarder<br />
kronor.</p>
<p>Med våra förslag sänks skattetrycket redan 1990 med ca 13-14 miljarder<br />
kronor - d.v.s. drygt en procentenhet - eller ca 4000 kronor per hushåll i<br />
genomsnitt. 1 motsats till regeringens förslag skulle vår uppläggning medge<br />
att även de lågavlönade skulle kunna klara sin reallön 1990 inom samhällsekonomiskt<br />
försvarbara löneökningsramar.</p>
<p>9.2 Ökat hushållssparande</p>
<p>Den inriktning av politiken som socialdemokraterna förespråkar mot bestående<br />
överskottssparande i den offentliga sektorn innebär ett successivt<br />
överförande av ägande från enskilda händer till det allmänna, en överbe</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>skattning av medborgarna och en fortsatt färdriktning mot ett allt högre skat- Mot. 1989/90<br />
tetryck. Sk23</p>
<p>För några år sedan svängde den konsoliderade offentliga sektorns finanser<br />
om till överskott, som nästa år beräknas uppgå till ca 50 miljarder kronor.</p>
<p>Det innebär att det offentliga tar in mer än vad som krävs för finansieringen<br />
av den löpande verksamheten och av transfereringarna. Överskottet<br />
motsvarar nästan 4 procent av BNP. Dagens skattetryck ligger således 50<br />
miljarder över den nivå som skulle krävas för att det offentliga skall klara<br />
sina utgifter. Omfattningen av överbeskattningen är nästan lika stor som vad<br />
hela sänkningen av marginalskatterna i den kommande skatteomläggningen<br />
medför i direkt inkomstbortfall. Ändå förespråkar socialdemokraterna att<br />
sänkningen finansieras med andra skattehöjningar till varje pris. En stor del<br />
av de parerande skattehöjningarna drabbar enskilt sparande. Nya skatter på<br />
det enskilda och avtalade pensionssparandet är exempel på detta liksom nya<br />
pålagor på det egna boendet, riskvilligt sparande och på ny- och småföretagande.</p>
<p>Den systematiska försämringen av villkoren för angelägna enskilda sparformer<br />
och ett envetet försvar för att med fortsatt överbeskattning vidmakthålla<br />
och ytterligare bygga ut det kollektiva sparandet är uttryck för en medveten<br />
socialdemokratisk politik. Genom att ta ut mer skatt än vad som behövs<br />
ökar man det politiska inflytandet över sparandet och investeringarna<br />
i ekonomin. Möjligheterna att uppifrån styra och ställa blir större.</p>
<p>Det är beklagligt att även icke-socialistiska partier i praktisk politik ansluter<br />
sig till synsättet att ”det inte går att sänka skattetrycket för att välfärden<br />
hotas” och att beskattningen av viktiga sparformer måste skärpas för att kapitalbeskattningen<br />
skall bli ”symmetrisk” och ”enhetlig”.</p>
<p>Införandet av fondsocialism och utvidgningen av AP-fondens placeringsmöjligheter<br />
är exempel på hur socialdemokraterna vill öka det politiska inflytandet.<br />
Den socialdemokratiska s.k. 90-talsgruppen har angett färdriktningen<br />
för 1990-talet. Överbeskattningen skall skärpas ytterligare. Målet är<br />
att öka det offentliga sparandet med 10-15 miljarder kronor om året. Detta<br />
kan bara ske genom ytterligare höjningar av skattetrycket.</p>
<p>Detta är fel väg. Skattetrycket måste sänkas och överbeskattningen undanröjas.<br />
Ett ekonomiskt system som bygger på marknadshushållningens<br />
princip kräver dessutom att den kapitalbildning och det sparande som behövs<br />
för näringslivets behov sker i företagen och i hushållen. Strävan skall<br />
vara att sprida ägandet så mycket som möjligt.</p>
<p>Förändringar i hushållens konsumtions- och sparandemönster har stor inverkan<br />
på utvecklingen av det totala sparandet i ekonomin, då den privata<br />
konsumtionen svarar för ca hälften av BNP. En förskjutning mellan konsumtions-<br />
och sparandeandelen av hushållens disponibla inkomster får alltså direkt<br />
genomslag på den samlade efterfrågan.</p>
<p>Den kraftiga försämring av hushållens sparande som skett under 1980-talet<br />
utgör mot denna bakgrund ett allvarligt problem. En viktig förklaring under<br />
första hälften av decenniet var ”den underbara nattens uppgörelse” som<br />
med sin kraftiga avdragsbegränsning innebar att det reala sparandet minskade<br />
dramatiskt. Den emotsedda motsvarande uppgången av det finansiella<br />
sparandet kom aldrig till stånd. En annan orsak är det kraftigt skärpta skatte</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>trycket, som urholkat hushållens disponibelinkomster och därigenom gjort Mot. 1989/90<br />
det svårare att spara. Sk23</p>
<p>Skatteuppgörelsen mellan socialdemokraterna och folkpartiet innebär att<br />
kraftiga skattehöjningar riktas mot för ekonomin angelägna sparformer:<br />
pensionssparandet, sparandet i det egna boendet samt det riskvilliga sparandet.<br />
Därigenom riskerar hushållens sparande att även fortsättningsvis bli dåligt.</p>
<p>Genom hushållssparandets stora betydelse för utvecklingen av det totala<br />
sparandet å ena sidan och den inhemska efterfrågan å den andra är det, enligt<br />
vår uppfattning, en viktig uppgift för den ekonomiska politiken att vända<br />
den alltsedan 1960-talet trendmässiga minskningen av hushållssparandet.</p>
<p>Därigenom kan även den nuvarande överbeskattningen undanröjas och<br />
skattetrycket sänkas.</p>
<p>Ett ökat hushållssparande förutsätter en generell politik som gör det lönsamt<br />
för hushållen att spara. Ett första steg i denna riktning vore att generellt<br />
sett sänka beskattningen av sparandet mot den nivå på 30 procent vi föreslagit<br />
för 1991. Regeringens förslag innebär att avdragens skattemässiga värde<br />
minskar nästa år till ca 40 procent för högre inkomsttagare, medan kapitalinkomster<br />
träffas av full marginalskatt.</p>
<p>Vi föreslår därför att överskott och underskott i inkomstslaget ”kapital”<br />
beskattas på ett enhetligt sätt redan 1990 också för de inkomsttagare som har<br />
inkomster över den s.k. brytpunkten. Därigenom fås en generell och positiv<br />
sparstimulans redan nästa år. Regeringen bör därför ges i uppdrag att snarast<br />
återkomma till riksdagen med förslag till den tekniska utformningen av ett<br />
sådant förslag. Eftersom förslaget kan sägas vara till den skattskyldiges fördel<br />
är det ingenting som hindrar att riksdagen fattar ett beslut under kommande<br />
vår, men att beslutet gäller från den 1 januari 1990.</p>
<p>Erfarenhetsmässigt går det inte att nämnvärt öka sparandet med skattemässiga<br />
styråtgärder som t.ex. nu sker i allemanssparande!. Inte heller påverkas<br />
hushållens sparvilja av påkostade annonskampanjer av den typ som<br />
spardelegationen genomförde för några år sedan.</p>
<p>Däremot är det angeläget att särskilt stimulera långsiktigt bundet sparande<br />
samt att sprida ägandet av bostäder och aktier. Från moderat håll föreslogs<br />
sådana stimulanser i en januarimotion (1988/89:Fi602).</p>
<p>De viktigaste sparförslagen i denna motion var:</p>
<p>* Ett startsparande som gör det möjligt för föräldrar och släktingar att, med</p>
<p style="margin-left:21px;">vissa skattefördelar, bygga upp ett startkapital för barn och ungdom.</p>
<p>* En breddning av pensionssparandet så att det också kan ske i bank med</p>
<p style="margin-left:21px;">liknande skattefördelar som gäller för det nuvarande försäkringssparande!.</p>
<p>* Främjande av försäkringssparandet genom att genomförda försämringar</p>
<p style="margin-left:21px;">för s.k. kapitalförsäkringar återtas och genom att möjligheter till nya<br />
försäkringskonstruktioner öppnas.</p>
<p>* Främjande av bosparande genom underlättande av omvandlingen av hy</p>
<p style="margin-left:21px;">reslägenheter till bostadsrätter - inte minst inom allmännyttan. Ett målinriktat<br />
bosparande i bank bör stödjas med statliga premier.</p>
<p>* Premiering av andel-i-vinstsystem för de anställda.</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>35</p>
</div>
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_3"><p>En närmare beskrivning av dessa och övriga förslag finns i ovan nämnda Mot. 1989/90<br />
motion. Sk23</p>
<p>Vi finner det utomordentligt angeläget att sparstimulerande åtgärder vidtas,<br />
särskilt i nuvarande konjunkturläge. Regeringen bör mot denna bakgrund<br />
ges i uppdrag att snarast återkomma med den tekniska utformningen<br />
av sådana förslag och med den inriktning som angivits i den angivna moderata<br />
motionen. I ett flertalet fall bör det vara möjligt för de nya reglerna att<br />
kunna träda i kraft redan den 1 april 1990.</p>
<p>Det torde ankomma på utskottet att utforma erforderlig författningstext.</p>
<p>10. Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till det anförda hemställs</p>
<p style="margin-left:30px;">1. att riksdagen beslutar om ändring av förmögenhetsskatten i enlighet<br />
med vad som anförts i motionen,</p>
<p style="margin-left:30px;">2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av<br />
sambeskattningen av förmögenheter,</p>
<p style="margin-left:30px;">3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av förmögenhetsbeskattningen<br />
av arbetande kapital i mindre och medelstora<br />
företag,</p>
<p style="margin-left:30px;">4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om den s.k. begränsningsregeln,</p>
<p style="margin-left:30px;">5. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om beskattningen<br />
av förmån av fri bil hos regeringen begär nytt förslag i enlighet<br />
med vad som anförts i motionen,</p>
<p style="margin-left:30px;">6. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om förmånliga<br />
förvärv av värdepapper från arbetsgivaren hos regeringen begär nytt<br />
förslag i enlighet med vad som anförts i motionen,</p>
<p style="margin-left:30px;">7. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om avdrag för<br />
kostnad för egen bil i tjänsten hos regeringen begär nytt förslag i enlighet<br />
med vad som anförts i motionen,</p>
<p style="margin-left:30px;">8. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om höjning av<br />
den skattepliktiga andelen vid försäljning av s.k. äldre aktier beslutar<br />
avskaffa den s.k. tvåårsregeln vid aktieförsäljningar,</p>
<p style="margin-left:30px;">9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts om beaktandet av inflationen vid uttag av reavinstskatt<br />
på aktier,</p>
<p style="margin-left:30px;">10. att riksdagen avslår regeringens förslag om avdragsbegränsning<br />
för pensionspremie,</p>
<p style="margin-left:30px;">11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som<br />
i motionen anförts om ytterligare pålagor på det enskilda och avtalade<br />
pensionssparandet,</p>
<p style="margin-left:30px;">12. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändrad indirekt beskattning<br />
vad avser mervärdeskatt på energi, punktskatter på energi,<br />
kilometerskatt, mervärdeskatt på vatten, avloppsrening och sophämtning,<br />
mervärdeskatt på serverings- och hotelltjänster samt försäljningsskatt,<br />
skrotningspremie, skrotningsavgift och mervärdeskatt på</p>
<p style="margin-left:30px;">motorfordon, 36</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_6"><p>[att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i<br />
motionen anförts beträffande beräkningen av basbeloppet, ']</p>
<p>13. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av reglerna<br />
för extra avdrag för pensionärer vad avser inkomst av förvärvsarbete<br />
i enlighet med vad som anförts i motionen,</p>
<p>[att riksdagen beslutar att kommunalt bostadstillägg inte reduceras<br />
till följd av inkomst av rörelse och jordbruksfastighet i enlighet med<br />
vad som anförts i motionen, ']</p>
<p>14. att riksdagen beslutar avskaffa tvångssparandet,</p>
<p>15. att riksdagen beslutar avskaffa den s.k. generalklausulen,</p>
<p>16. att riksdagen beslutar avskaffa omsättningsskatten på handel<br />
med värdepapper beträffande såväl aktie- som penningmarknaderna<br />
fr.o.m. den 1 januari 1990,</p>
<p>17. att riksdagen beslutar avskaffa skattereduktionen för fackföreningsavgifter<br />
fr.o.m. den 1 januari 1990,</p>
<p>18. att riksdagen hos regeringen begär förslag om reducerad avdragsrätt<br />
för arbetsgivares organisationskostnader i enlighet med vad<br />
som anförts i motionen,</p>
<p>19. att riksdagen beslutar att grundavdrag ej medges för inkomst av<br />
kapital fr.o.m. den 1 januari 1990,</p>
<p>20. att riksdagen beslutar om utgiftsbegränsningar i enlighet med<br />
vad som anförts i motionen beträffande räntesubventioner och beredskapsarbeten,</p>
<p>21. att riksdagen hos regeringen begär förslag om utgiftsbegränsningar<br />
i övrigt i enlighet med vad som anförts i motionen,</p>
<p>22. att riksdagen hos regeringen begär förslag om symmetrisk beskattning<br />
av sparande i enlighet med vad som anförts i motionen,</p>
<p>23. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sparstimulerande<br />
åtgärder med den inriktning som anförts i motionen och i motion</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Sk23</p>
</div>
<div class="block ml_6"><p>1988/89:Fi602.</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Stockholm den 28 november 1989</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Carl Bildt (m)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:6px;">Lars Tobisson (m)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">Rolf Dahlberg (m)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:7px;">Ingegerd Troedsson (m)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">Ann-Cathrine Haglund (m)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:7px;">Anders Björck (m)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">Gunnar Hökmark (m)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p style="margin-left:7px;">Rolf Clarkson (m)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">Gullan Lindblad (m)</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>Görel Bohlin (m)</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">Bo Lundgren (m)</p>
</div>
<div class="block ml_2"><p>Arne Andersson (m)<br />
i Ljung</p>
</div>
<div class="block ml_23"><p style="margin-left:6px;">Sonja Rembo (m)</p>
</div>
<div class="block ml_51"><p>37</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>11 1989/90:Sf 12</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Innehåll Mot. 1989/90</p>
<p style="margin-left:340px;">Sk23</p>
<p>1. Sammanfattning 1</p>
<p>2. Det ekonomiska läget 2</p>
<p>3. Skattetrycket 6</p>
<p>4. Tjugo förlorade år 10</p>
<p>5. Lägre marginalskatter men oförändrat skattetryck 15</p>
<p>6. Det första steget 18</p>
<p>7. De många skattehöjningarna 19</p>
<p style="margin-left:23px;">7.1 Finansieringen 19</p>
<p style="margin-left:23px;">7.2 Beskattning av löneförmåner 20</p>
<p style="margin-left:23px;">7.3 Avdrag för kostnad för egen bil i tjänsten 21</p>
<p style="margin-left:23px;">7.4 Höjd skatt på aktievinster 21</p>
<p style="margin-left:23px;">7.5 Avdragsbegränsning på pensionssparande 23</p>
<p style="margin-left:23px;">7.6 Skärpt indirekt beskattning 24</p>
<p style="margin-left:23px;">7.7 Särskilda åtgärder beträffande pensionärer 26</p>
<p>8. Övriga regeringsförslag 27</p>
<p style="margin-left:23px;">8.1 Förändringar av tvångssparandet 27</p>
<p style="margin-left:23px;">8.2 Förlängning av generalklausulen 27</p>
<p>9. Moderat politik 27</p>
<p style="margin-left:23px;">9.1 Sänkta marginalskatter och sänkt skattetryck 27</p>
<p style="margin-left:23px;">9.2 Ökat hushållssparande 33</p>
<p>10. Hemställan 36</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>38</p>
</div>
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_13" />
<div class="block ml_16" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_17" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_22" />
<div class="block ml_30" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_31" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_14" />
<div class="block ml_32" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_12" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_20" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_50" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_50" />
<div class="block ml_39" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_47" />
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_28" />
<div class="block ml_34" />
<div class="block ml_33" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_27" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_11" />
<div class="block ml_23" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_56" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_26" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_24" />
<div class="block ml_5" />
<div class="block ml_10" />
<div class="block ml_36" />
<div class="block ml_21" />
<div class="block ml_2" />
<div class="block ml_18" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
</div>
</div>
11att riksdagen beslutar om ändring av förmögenhetsskatten i enlighet med vad som anförts i motionenavslag=utskottet1989/90:SkU10?11att riksdagen beslutar om ändring av förmögenhetsskatten i enlighet med vad som anförts i motionen?22att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av sambeskattningen av förmögenheter?22att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av sambeskattningen av förmögenheteravslag=utskottet1989/90:SkU10?33att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av förmögenhetsbeskattningen av arbetande kapital i mindre och medelstora företagavslag=utskottet1989/90:SkU10?33att riksdagen hos regeringen begär förslag om avskaffande av förmögenhetsbeskattningen av arbetande kapital i mindre och medelstora företag?44att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den s.k. begränsningsregeln?44att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den s.k. begränsningsregelnavslag=utskottet1989/90:SkU10?55att riksdagen med avslag på regeringens förslag om beskattningen av förmån av fri bil hos regeringen begär nytt förslag i enlighet med vad som anförts i motionenavslag=utskottet1989/90:SkU10?55att riksdagen med avslag på regeringens förslag om beskattningen av förmån av fri bil hos regeringen begär nytt förslag i enlighet med vad som anförts i motionen?66att riksdagen med avslag på regeringens förslag om förmånliga förvärv av värdepapper från arbetsgivaren hos regeringen begär nytt förslag i enlighet med vad som anförts i motionen?66att riksdagen med avslag på regeringens förslag om förmånliga förvärv av värdepapper från arbetsgivaren hos regeringen begär nytt förslag i enlighet med vad som anförts i motionenavslag=utskottet1989/90:SkU10?77att riksdagen med avslag på regeringens förslag om avdrag för kostnad för egen bil i tjänsten hos regeringen begär nytt förslag i enlighet med vad som anförts i motionendelvis bifall=utskottet1989/90:SkU10?77att riksdagen med avslag på regeringens förslag om avdrag för kostnad för egen bil i tjänsten hos regeringen begär nytt förslag i enlighet med vad som anförts i motionen?88att riksdagen med avslag på regeringens förslag om höjning av den skattepliktiga andelen vid försäljning av s.k. äldre aktier beslutar avskaffa den s.k. tvåårsregeln vid aktieförsäljningar?88att riksdagen med avslag på regeringens förslag om höjning av den skattepliktiga andelen vid försäljning av s.k. äldre aktier beslutar avskaffa den s.k. tvåårsregeln vid aktieförsäljningaravslag=utskottet1989/90:SkU10?99att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beaktandet av inflationen vid uttag av reavinstskatt på aktieravslag=utskottet1989/90:SkU10?99att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om beaktandet av inflationen vid uttag av reavinstskatt på aktier?1010att riksdagen avslår regeringens förslag om avdragsbegränsning för pensionspremie?1010att riksdagen avslår regeringens förslag om avdragsbegränsning för pensionspremieavslag=utskottet1989/90:SkU10?1111att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare pålagor på det enskilda och avtalade pensionssparandetavslag=utskottet1989/90:SkU10?1111att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ytterligare pålagor på det enskilda och avtalade pensionssparandet?1212att riksdagen avslår regeringens förslag om ändrad indirekt beskattning vad avser mervärdeskatt på energi, punktskatter på energi, kilometerskatt, mervärdeskatt på vatten, avloppsrening och sophämtning, mervärdeskatt på serverings- och hotelltjänster samt försäljningsskatt, skrotningspremie, skrotningsavgift och mervärdeskatt på motorfordon?1212att riksdagen avslår regeringens förslag om ändrad indirekt beskattning vad avser mervärdeskatt på energi, punktskatter på energi, kilometerskatt, mervärdeskatt på vatten, avloppsrening och sophämtning, mervärdeskatt på serverings- och hotelltjänster samt försäljningsskatt, skrotningspremie, skrotningsavgift och mervärdeskatt på motorfordonavslag=utskottet1989/90:SkU10?1313att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av reglerna för extra avdrag för pensionärer vad avser inkomst av förvärvsarbete i enlighet med vad som anförts i motionenavslag=utskottet1989/90:SkU10?1313att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring av reglerna för extra avdrag för pensionärer vad avser inkomst av förvärvsarbete i enlighet med vad som anförts i motionen?1414att riksdagen beslutar avskaffa tvångssparandet?1414att riksdagen beslutar avskaffa tvångssparandetavslag=utskottet1989/90:SkU10?1515att riksdagen beslutar avskaffa den s.k. generalklausulenavslag=utskottet1989/90:SkU10?1515att riksdagen beslutar avskaffa den s.k. generalklausulen?1616att riksdagen beslutar avskaffa omsättningsskatten på handel med värdepapper beträffande såväl aktie- som penningmarknaderna fr.o.m. den 1 januari 1990?1616att riksdagen beslutar avskaffa omsättningsskatten på handel med värdepapper beträffande såväl aktie- som penningmarknaderna fr.o.m. den 1 januari 1990avslag=utskottet1989/90:SkU10?1717att riksdagen beslutar avskaffa skattereduktionen för fackföreningsavgifter fr.o.m. den 1 januari 1990avslag=utskottet1989/90:SkU10?1717att riksdagen beslutar avskaffa skattereduktionen för fackföreningsavgifter fr.o.m. den 1 januari 1990?1818att riksdagen hos regeringen begär förslag om reducerad avdragsrätt för arbetsgivares organisationskostnader i enlighet med vad som anförts i motionen?1818att riksdagen hos regeringen begär förslag om reducerad avdragsrätt för arbetsgivares organisationskostnader i enlighet med vad som anförts i motionenavslag=utskottet1989/90:SkU10?1919att riksdagen beslutar att grundavdrag ej medges för inkomst av kapital fr.o.m. den 1 januari 1990avslag=utskottet1989/90:SkU10?1919att riksdagen beslutar att grundavdrag ej medges för inkomst av kapital fr.o.m. den 1 januari 1990?2020att riksdagen beslutar om utgiftsbegränsningar i enlighet med vad som anförts i motionen beträffande räntesubventioner och beredskapsarbeten?2020att riksdagen beslutar om utgiftsbegränsningar i enlighet med vad som anförts i motionen beträffande räntesubventioner och beredskapsarbetenavslag=utskottet1989/90:SkU10?2121att riksdagen hos regeringen begär förslag om utgiftsbegränsningar i övrigt i enlighet med vad som anförts i motionenavslag=utskottet1989/90:SkU10?2121att riksdagen hos regeringen begär förslag om utgiftsbegränsningar i övrigt i enlighet med vad som anförts i motionen?2222att riksdagen hos regeringen begär förslag om symmetrisk beskattning av sparande i enlighet med vad som anförts i motionen?2222att riksdagen hos regeringen begär förslag om symmetrisk beskattning av sparande i enlighet med vad som anförts i motionenavslag=utskottet1989/90:SkU10?2323att riksdagen hos regeringen begär förslag om sparstimulerande åtgärder med den inriktning som anförts i motionen och i motion 1988/89:Fi602.avslag=utskottet1989/90:SkU10?2323att riksdagen hos regeringen begär förslag om sparstimulerande åtgärder med den inriktning som anförts i motionen och i motion 1988/89:Fi602.?INLInlämning1989-11-28 00:00:00inträffat13BBordläggning1989-11-29 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1989-11-30 00:00:00inträffat20622185335615Carl Bildtm1undertecknare0778776381700Anders Anderssonm2undertecknare037063714405Anders Björckm3undertecknare0668927708809Görel Bohlinm4undertecknare0156214148697Rolf Clarksonm5undertecknare0544569681404Rolf Dahlbergm6undertecknare0333810623907Ann-Cathrine Haglundm7undertecknare0584386800218Gunnar Hökmarkm8undertecknare0816308745507Gullan Lindbladm9undertecknare0537484650407Bo Lundgrenm10undertecknare0872218435908Sonja Rembom11undertecknare0245320188502Lars Tobissonm12undertecknare0925516323103Ingegerd Troedssonm13undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1989/90:502014-11-22 15:21:44motkatMotionskategori-2014-11-22 15:21:44statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02Sk232019-05-28 10:55:35tilldelatTilldelatSkatteutskottet2014-11-22 15:21:44GD02Sk23av Carl Bildt m.fl. (m)mot_198990_sk_23.pdf1315552pdfmed anledning av prop. 1989/90:50 om 1989/90https://data.riksdagen.se/fil/A1E06788-4D9E-44C2-9E46-96B144CE76CE