2784467GD02Sk161989/90Sk16motmotMotion 1989/90:Sk16 av Bengt Westerberg m.fl. (fp)MotionMotionSkU1601989-11-28 00:00:002014-10-14 12:38:542014-10-14 00:00:00med anledning av prop. 1989/90:50 om inkomstskatten för år 1990, m.m.av Bengt Westerberg m.fl. (fp)htmlskanninghttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02Sk16/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GD02Sk16https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GD02Sk16
<div class="dok" ><style>
div.dok p,span {
font-size:12px;
font-family:verdana;
white-space:nowrap;
}
div.sida {
border-bottom: 1px solid #ddd;
width:550px;
}
div.block {
margin:2px;
display:block;
}
div.brask {
padding:5px 5px;
background:#eee;
border: 1px solid #999;
width:540px;
}
.skannad, td {
border: 1px solid #ccc;
padding:2px;
border-collapse: collapse;
white-space: nowrap;
text-align:center;
font-size:90%;
}
.ml7 {margin-left:70px}
.ml6 {margin-left:60px}
.ml5 {margin-left:50px}
.ml4 {margin-left:40px}
.ml3 {margin-left:30px}
.ml2 {margin-left:20px}
.ml1 {margin-left:10px}
</style><div class="brask">
Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p>Motion till riksdagen</p>
</div>
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_4"><p>av Bengt Westerberg m.fl. (fp)</p>
<p>med anledning av prop. 1989/90:50 om<br />
inkomstskatten för år 1990, m.m.</p>
</div>
<div class="block ml_43"><p style="margin-left:98px;">Mot.<br />
1989/90<br />
Sk16-22</p>
</div>
<div class="block ml_45" />
<div class="block ml_3"><p>Folkpartiet hälsar med stor tillfredsställelse att det nu finns en överenskommelse<br />
om en skattereform 1991 med ett inledande steg 1990. Vi har länge<br />
påtalat nödvändigheten av en reformering av dagens skattesystem. Huvudinslagen<br />
i den nu aktuella reformen följer i allt väsentligt förslagen i de utredningar<br />
som avslutade sitt arbete i juni 1989 som också mött ett påfallande<br />
positivt gensvar i remissutfallet.</p>
<p>Folkpartiet har i flera decennier hävdat betydelsen av kraftigt sänkta marginalskatter.<br />
I många år har vi enträget och envist arbetat för ett skattesystem<br />
där det skall löna sig att arbeta, spara och förkovra sig. Senast för några<br />
år sedan lade folkpartiet fram ett förslag till nytt skattesystem där kraftigt<br />
sänkta marginalskatter var ett centralt inslag. Därför välkomnar vi att en sådan<br />
reform nu är på väg att förverkligas.</p>
<p>Den grundläggande principen i reformarbetet är likformig och enhetlig<br />
beskattning med kraftigt sänkta skattesatser på en breddad skattebas.</p>
<p>Denna princip gäller såväl fysiska personers inkomstskatt som kapital- och<br />
företagsbeskattningen.</p>
<p>För fysiska personers inkomstskatt kommer från 1991 att gälla att ca 85%<br />
av inkomsttagarna enbart betalar kommunalskatt. Resterande inkomsttagare<br />
med en taxerad inkomst över 180 000 kr i 1991 års penningvärde erlägger<br />
därtill en statlig inkomstskatt på 20%. Den statliga skatteskalan inflationsjusteras<br />
årligen med konsumentprisökningen plus 2 procentenheter.</p>
<p>Grundavdrag vid den kommunala beskattningen utgår normalt med 10 000<br />
kr som emellertid höjs till maximalt 18 000 kr i vissa inkomstskikt. Även<br />
grundavdraget inflationsskyddas enligt konsumentprisökningen. Effekten<br />
av denna förändring i skatteskalan är att det kommer att löna sig att arbeta<br />
och utbilda sig för mer ansvarsfulla arbetsuppgifter.</p>
<p>Kapitalbeskattningen utformas som en i princip enhetlig statlig skatt på<br />
30% på nettot av alla kapitalinkomster. Vissa undantag från denna enhetlighet<br />
görs dock. Den nya separata kapitalbeskattningen får som främsta effekt<br />
att det inte längre lönar sig att fiffla med skatten eller att låna. Däremot blir<br />
det mer lönande att spara.</p>
<p>Mervärdeskatten utvidgas och görs mer enhetlig. Energibeskattningen<br />
förändras genom att dagens punktskatter helt eller delvis ersätts av miljöavgifter<br />
och genom att energimoms införs. Med den enhetliga momsen minskar<br />
dagens styrning av hushållens konsumtionsval. 1</p>
</div>
<div class="block ml_3"><p>1 Riksdagen 1989/90. 3 sami. Nr SU6-22</p>
</div>
<div class="block ml_44" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_4" />
<div class="block ml_43" />
<div class="block ml_48" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:11px;">Även företagsbeskattningen reformeras genom sänkt skattesats och bred- Mot. 1989/90</p>
<p>dad bas. En väsentlig effekt härav blir minskad inlåsning av vinstmedel i his- Skiö</p>
<p>toriskt vinstgivande företag, vilket kommer att leda till en bättre fungerande<br />
marknad för kapital och investeringar.</p>
<p>Det bortfall av skatteintäkter som den sänkta inkomstskatten leder till finansieras<br />
genom breddad bas för arbetsinkomstskatten, höjd skatt på kapitalinkomster,<br />
höjd indirekt skatt samt vissa besparingar. Dessutom förutsätts<br />
viss finansiering genom s k dynamiska effekter. Såsom framgår av regeringens<br />
skrivelse om den ekonomiska utvecklingen väntas skattereformen leda<br />
till att både de totala skatterna och de totala offentliga utgifterna sjunker<br />
uttryckta som andel av bruttonationalprodukten.</p>
<p>1 propositionen föreslås att ett väsentligt steg tas i skattereformen redan<br />
år 1990. Folkpartiet föreslog i motioner i riksdagen redan vintern/våren 1989<br />
att så skulle ske, ett förslag som då emellertid avslogs av bl a socialdemokraterna<br />
och centern. Vi instämmer således i propositionens bedömning vad avser<br />
behovet av åtgärder för 1990.</p>
<p>Under hösten har skattereformen varit föremål för diskussioner mellan<br />
partierna och arbetsmarknadens parter. Vid dessa överläggningar nåddes<br />
enighet mellan folkpartiet och socialdemokraterna om huvuddragen i reformen<br />
som den ovan beskrivits. Även i fråga om de delar av förslagen som bör<br />
träda i kraft redan 1990 nåddes enighet. Vi kan således instämma i propositionens<br />
bedömning på dessa punkter.</p>
<p>Reformens effekter</p>
<p>I propositionen beskrivs inte närmare vilka effekter för den ekonomiska utvecklingen<br />
som skatteförslagen väntas ge. Regeringen har emellertid nästan<br />
samtidigt låtit riksdagen ta del av en skrivelse om den ekonomiska utvecklingen.<br />
Denna är dock enbart beskrivande varför det inte framgår vad som<br />
beror på skattereformen respektive andra inslag i den ekonomiska politiken.</p>
<p>Vi utvecklar i en särskild motion våra åsikter om andra delar av den ekonomiska<br />
politiken men vill redan här kortfattat ge vår syn på skattereformens<br />
ekonomiska effekter.</p>
<p>Den ekonomiska utvecklingen skulle idag ha varit betydligt bättre om reformeringen<br />
av skattesystemet hade inletts tidigare i enlighet med vad vi länge<br />
förordat. Det faktum att väsentliga förändringar sker redan 1990 innebär<br />
samtidigt att ett steg mot bättre balans tas jämfört med om ingenting har<br />
gjorts. Skattereformen förutan skulle de ekonomiska utsikterna alltså vara<br />
väsentligt sämre än vad de nu är.</p>
<p>Sänkningen av inkomstskatten innebär att förvärvsarbete kommer att<br />
löna sig bättre än tidigare. Detta kan väntas få positiva effekter på arbetsutbudet.<br />
Därigenom minskar den brist på arbetskraft som är ett av de största<br />
problemen idag. Det är naturligtvis omöjligt att säkert avgöra hur lång tid<br />
det tar innan de positiva effekterna på arbetsutbudet blir tydliga (framför<br />
allt i vad gäller kontrakterad arbetstid, t ex övergång från deltid till heltidsarbete),<br />
men effekterna t ex på beredvilligheten att åta sig övertidsarbete eller<br />
att ta ut ersättning för sådant i ökad lön snarare än i kompensationsledighet<br />
torde komma ganska snabbt. Detta medför att läget på arbetsmarknaden<br />
blir mindre överhettat än vad som eljest skulle ha varit fallet.</p>
</div>
<div class="block ml_4"><p>En något mer balanserad situation på arbetsmarknaden medverkar till att</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>2</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_4"><p style="margin-left:3px;">dämpa löneökningstakten under i övrigt lika omständigheter. Den underlig- Mot. 1989/90</p>
<p style="margin-left:3px;">gande inflationstakten kan därigenom dämpas. Eftersom den höga pris- och Skiö</p>
<p style="margin-left:3px;">löneutvecklingstakten har varit ett kontinuerligt problem under hela 1980talet<br />
är detta mycket tillfredsställande.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det samhällsekonomiska läget gör det nödvändigt att finansiera den<br />
sänkta inkomstskatten med både höjningar av andra skatter och vissa besparingar.<br />
Den del av inkomstskattesänkningen som enbart är kompensation för<br />
uteblivet inflationsskydd skall naturligtvis inte finansieras, eftersom detta de<br />
facto skulle innebära en skattehöjning. Det sker inte heller.</p>
<p style="margin-left:3px;">Finansieringen leder till en engångshöjning av inflationen. Enligt regeringen<br />
väntas den ”extra” prishöjningen uppgå till knappt 2,5 % både år<br />
1990 och år 1991. Även med en väntad dämpning av den underliggande inflationstakten<br />
är det troligt att detta leder till en högre inflation dessa år än<br />
eljest.</p>
<p style="margin-left:3px;">Enligt vår uppfattning är detta en ofrånkomlig effekt av själva skatteomläggningen.<br />
Även andra typer av finansiering (t ex genom besparingar)<br />
skulle medföra prisökningar. Om finansiering saknades skulle likaså inflationen<br />
stiga och då dessutom genom en höjning av den underliggande prisökningstakten,<br />
vilket vore värre.</p>
<p style="margin-left:3px;">Det är angeläget att denna ”extraordinära” prisökning som blir en övergångseffekt<br />
av skattereformen inte leder till kompensationskrav från löntagarorganisationerna<br />
i löneförhandlingarna. Det skulle i själva verket bli en<br />
dubbel kompensation, eftersom prisökningarna direkt motsvaras av lägre inkomstskatt.</p>
<p style="margin-left:3px;">Sänkningen av inkomstskatten i kombination med den avdragsbegränsning<br />
som genomförs redan i reformens första steg bidrar också till att det<br />
lönar sig bättre att spara och att det blir mindre förmånligt att låna. När skattereformen<br />
är fullt genomförd och den enhetliga kapitalbeskattningen införts<br />
kan hushållens finansiella sparande väntas öka. Utformningen av reformen<br />
har i själva verket blivit något mer fördelaktig för hushållens sparande<br />
än vad majoritetsförslaget i RINK innebar, eftersom skärpningen av kapitalbeskattningen<br />
har reducerats med ca 6 mdkr i förhållande till RINK.</p>
<p style="margin-left:3px;">Skattereformen kommer att ge ett väsentligt bidrag till en bättre ekonomisk<br />
utveckling i Sverige. Den kan emellertid inte lösa alla problem. I vår<br />
motion med anledning av regeringens skrivelse om den ekonomiska utvecklingen<br />
utvecklar vi närmare vår syn på vilka övriga förändringar i den ekonomiska<br />
politiken som enligt vår uppfattning krävs.</p>
<p style="margin-left:3px;">Avskaffa tvångssparandet</p>
<p style="margin-left:3px;">När folkpartiets krav på en tidigareläggning av ungefär en tredjedel av skattereformen<br />
år 1990 avslogs i våras fattade riksdagsmajoriteten, dvs i detta<br />
sammanhang socialdemokraterna och centern, i stället beslut om tvångssparande<br />
samt höjning av ett antal skatter. Folkpartiet motsatte sig dessa beslut<br />
som vi ansåg vara både felaktiga och orättvisa.</p>
<p style="margin-left:3px;">I den nu aktuella propositionen föreslås en mindre justering av reglerna,<br />
med den ungefärliga innebörden att personer med inkomster under ca<br />
100 000 kr undantas från kravet på tvångssparande. Detta är naturligtvis i</p>
</div>
<div class="block ml_1" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
<div class="block ml_0" />
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_2"><p>och för sig välkommet och tyder på att socialdemokraterna och centern till<br />
dels insett att vår kritik var riktig. Vi har emellertid nu som då uppfattningen<br />
att hela tvångssparandet bör upphöra. Vi föreslår således att riksdagen beslutar<br />
upphäva lagen om tillfälligt sparande från den 1 januari 1990 och att<br />
inbetalade sparbelopp för 1989 återbetalas.</p>
<p>Avskaffa generalklausulen</p>
<p>I propositionen föreslås också att den s k generalklausulen mot skatteflykt<br />
förlängs. Vi yrkar avslag på detta förslag, vilket får till följd att lagen automatiskt<br />
upphör att gälla. Som vi tidigare påpekat, då riksdagen tagit ställning<br />
till förlängningar av lagen, uppfyller den i sin nuvarande utformning inte ens<br />
elementära rättssäkerhetskrav. De skattskyldiga har till följd av lagens generella<br />
utformning inte någon möjlighet att förutse dess tillämplighet vid olika<br />
förfaranden. En lagstiftning av det slaget leder till olikformighet i den praktiska<br />
tillämpningen. Den är alltså inte minst av rättviseskäl oacceptabel.</p>
<p>Föredragande statsråd hänvisar i propositionen till att en utredning med<br />
förslag till ny generalklausul mot skatteflykt nyligen har avlämnats (SOU<br />
1989:81). Även förslagen i den utredningen är behäftade med brister avseende<br />
rättssäkerheten. De representerar en långtgående skärpning av generalklausulen.<br />
Förslagen är alltför vidsträckta för att kunna förenas med ett<br />
rimligt krav på förutsebarhet. En stor brist hos den nya generalklausulen är<br />
också att det inte kommer att ställas några krav alls på lagstiftaren. Enligt<br />
förslaget skall i princip varje transaktion bedömas efter om lagstiftaren<br />
skulle ha föreslagit en särskild beskattningsregel om han hade tänkt på just<br />
den situationen. Detta innebär att lagstiftaren kan genomföra i princip hur<br />
dålig lagstiftning som helst och att bristerna sedan rättas till av skattedomstolarna.</p>
<p>Vi delar således inte slutsatsen i propositionen att en förlängning är motiverad<br />
till dess att en ny generalklausul, baserad på utredningens förslag, kan<br />
införas.</p>
<p>Hemställan</p>
<p>Med hänvisning till ovanstående hemställer vi</p>
<p style="margin-left:33px;">1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen<br />
anförts om de ekonomiska effekterna av skattereformens<br />
första steg,</p>
<p style="margin-left:33px;">2. att riksdagen beslutar upphäva lagen om tillfälligt sparande från<br />
1 januari 1990 och att inbetalade sparbelopp för 1989 återbetalas,</p>
<p style="margin-left:33px;">3. att riksdagen avslår förslaget om förlängning av lagen mot skatteflykt.</p>
</div>
<div class="block ml_42"><p>Mot. 1989/90</p>
<p>Skiö</p>
</div>
<div class="block ml_52"><p>4</p>
</div>
</div>
<div class="sida">
<div class="block ml_5"><p>Stockholm den 28 november 1989<br />
Bengt Westerberg (fp)</p>
<p>Kerstin Ekman (fp)</p>
<p>Charlotte Branting (fp)</p>
<p>Sigge Godin (fp)</p>
<p>Ingela Mårtensson (fp)</p>
<p>Anne Wibble (fp)</p>
<p>Kjell Johansson (fp)</p>
</div>
<div class="block ml_25"><p style="margin-left:171px;">Mot. 1989/90</p>
<p style="margin-left:171px;">Skiö</p>
<p>Karl-Gör an Biörsmark (fp)</p>
<p>Birgit Friggebo (fp)</p>
<p>Elver Jonsson (fp)</p>
<p>Daniel Tarschys (fp)</p>
<p>Jan-Erik Wikström (fp)</p>
</div>
<div class="block ml_53"><p>5</p>
</div>
</div>
</div>
11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de ekonomiska effekterna av skattereformens första stegdelvis bifall=utskottet1989/90:SkU10?11att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de ekonomiska effekterna av skattereformens första steg?22att riksdagen beslutar upphäva lagen om tillfälligt sparande fr.o.m. 1 januari 1990 och att inbetalade sparbelopp för 1989 återbetalas?22att riksdagen beslutar upphäva lagen om tillfälligt sparande fr.o.m. 1 januari 1990 och att inbetalade sparbelopp för 1989 återbetalasavslag=utskottet1989/90:SkU10?33att riksdagen avslår förslaget om förlängning av lagen mot skatteflykt.avslag=utskottet1989/90:SkU10?33att riksdagen avslår förslaget om förlängning av lagen mot skatteflykt.?INLInlämning1989-11-28 00:00:00inträffat13BBordläggning1989-11-29 00:00:00inträffat1HÄNHänvisning1989-11-30 00:00:00inträffat20630022377501Bengt Westerbergfp1undertecknare0738969851001Karl-Göran Biörsmarkfp2undertecknare0139582082909Charlotte Brantingfp3undertecknare0371147794304Kerstin Ekmanfp4undertecknare0841802782704Birgit Friggebofp5undertecknare0108070243108Sigge Godinfp6undertecknare0992508932009Kjell Johanssonfp7undertecknare088849148003Elver Jonssonfp8undertecknare0389381287505Ingela Mårtenssonfp9undertecknare0316572054501Daniel Tarschysfp10undertecknare0201502585302Anne Wibblefp11undertecknare0172078270306Jan-Erik Wikströmfp12undertecknaremotgrundMotionsgrundProposition 1989/90:502014-11-23 06:48:57motkatMotionskategori-2014-11-23 06:48:57statustextstatustextÄrendet är avslutatGD02Sk162019-05-28 10:55:34tilldelatTilldelatSkatteutskottet2014-11-23 06:48:57GD02Sk16av Bengt Westerberg m.fl. (fp)mot_198990_sk_16.pdf205218pdfmed anledning av prop. 1989/90:50 om inkomstskatten för år 1990, m.m.https://data.riksdagen.se/fil/5E453EBE-FA26-42BD-9B23-DD0BFA6D8D4D